Post Carbon Institute R Heinberg. There's No Tomorrow (peak oil, energy, growth & the future

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Post Carbon Institute R Heinberg. There's No Tomorrow (peak oil, energy, growth & the future http://youtu.be/vomwzjrribg"

Transkript

1 Post Carbon Institute R Heinberg. There's No Tomorrow (peak oil, energy, growth & the future ASPO Sverige där jag är ordf ingår I ett internationellt nätverk med tals forskare, opinionsbildare och politiker. Skriver bl a på bloggen Är civilekonom, författare, opinionsbildare. Egen företagare, men tidigare anställd på Stockholm stad och projektetet Konsumera Smartare och minska växthuseffekten och på Sveriges Television med energi och klimatbloggen Ställ om. Initiativtagare till Omställning Sverige, där jag jobbar. Vill spegla framtiden i termer av hopp och oro. Peakoil betyder maximal produktion av olja, inget annat Peakoil för råolja (crued oil) nåddes 2005, 85 miljoner fat dag. Peakoil i 54 av 65 viktigaste oljeexportörer Oljan tar inte slut - hälften fortfarande kvar, siffror är ren naturvetenskap Oljepriset måste ligga mellan dollar per fat Samhällsekonomin behöver mer flytande bränslet Energikvaliteten (EROI ) blir allt lägre i oja, kol och gas Lägre EROI ger mindre energiöverskott för välfärd Oljebrist inget problem som kan lösas - utan ett predikament Städer helt beroende av fossilt bränsle för sin existens. Varje svensk använder 125 energislavar som jobbar dygnet och året runt Oändlig ekonomisk tillväxt kräver fortsatt billig energi Exponentiell tillväxt leder alltid till kollaps Modernt jordbruk använder mark för att omvandla olja till mat 7 kalorier fossilt bränsle blir 1 kalori livmedel Teknik är inte energi, utan sätter energi i arbete Jevons paradox: genom spara och effektivisera ökar energianvändningen Smart hållbar tillväxt, grön ekonomi räddar inte vår livsstil eller världsekonomin

2 Om den större ekonomin upphör att fungera gäller det att vara förbered till högre grad av självhushållning. Den nya verkligheten vi glider in i, med i bästa fall hälften av den energi vi har idag, går inte att förindra men lindra. Vare sig vi vill eller inte kan vi bara försöka anpassa oss till ett annorlunda samhälle. Lester Brown WWI, Carl-Henrik Robert DNS, Chris Martenson, Nicole Foss TAE, Gail Tverberg Our Infinte World, Bartlet, Kjell Aleklett, Roy Hopkins TT, Johan Rockström SEI, Michael Kumfhof IMF, Robert Hirsch, David MAKay, James Hansen NASA, Joseph Tainter, Richar Heinberg PCI, Anders Rosling, Orlow mfl DET FINNS INGEN MORGONDAG 1. Alger under stort tryck och värme i havet bildade vår olja och fossilgas. Kol bildades däremot på land, utan tryck! 2. Det tog 5 miljoner är att bilda den olja och gas som vi idag konsumerar på ett år, 3. All denna olja och gas har möjliggjort vår nuvarande livsstil och välfärdssamhälle. 4. Nu har vi använt hälften av all olja i världen. 5. Oljan som hittades i USA 1900 har gjort USA till världens främsta industrination. 6. Det tar 40 år efter upptäckten, innan en oljekälla eller ett land når maximal produktion, peakoil. Därefter faller produktionen påstod Hubbard att USA:s oljeproduktion skulle nå sin topp Oljechockerna 1973 och 1979 är en konsekvens av peakoil i USA var det år då de flesta oljekällor hittades i USA och 40 år senare nåddes maximal produktion peakoil upptäcktes flest oljekällor i världen (Nordsjön)! Och allt förre oljefyndigheter har därefter upptäcks i världen! av de 65 mest betydelsefulla oljeleverantörerna har redan nått maximal produktion, tex Norge, Danmark och Ryssland som står för 90 % av vår import. De övriga beräknas nå peakoil inom 8-10 år hittades 6 fat olja samtidigt som ett fat olja användes. (Ett fat 159 liter olja) 13. År 2000 konsumerar vi 3-6 fat olja för varje fat olja som upptäcks. 14. Städer är helt beroende av fossilt bränsle för sin existens.

3 15. Våra samhällen med förstäder är helt uppbyggda och beroende av fossilt bränsle, för arbete, skola och handel. 17 Alla våra produkter i ett modernt samhälle förutsätter olja, Våra bostäder men framför allt jordbruket, liksom sjukhus flyg och vägar, distributionssystem liksom militären. 18. Den globala ekonomin baseras för närvarande på oändlig tillväxt vilket kräver ett kontinuerligt ökat utbud av billig energi Vi är så beroende av olja att minsta störningar av oljetillförseln får stora effekter på våra liv! ENERGI 20 Energi innebär förmågan att uträtta arbete. Varje amerikan använder i genomsnitt 150 (Sverige 125 st) energislavar som jobbar 24 timmar per dygn, året runt för att vi ska klara av att ratta runt våra liv. 21. Energin för att uträtta detta arbete har olika energikvalitet/density, och oljan är helt överlägsen all annan energi. 22. Varje år använder vi globalt en kubikmile av olja, vilket motsvarar energi från 52 kärnkraftverk som är i gång under 50 år % av USAs transporter sker med olja, bara 1,6 % ger el. 24. USA importerar 2/3 delar av sin olja. (Sverige 100 %) 25. Ett fat olja innehåller 159 liter, vilket motsvara ett års arbete av en människa. Olja är enkel att transportera, använda i små maskiner. För att få energi behövs energi! EROIEI /EROI. Utvinning av Konventionell olja (crued oil) är 1900 gjordes en energiinsats och man fick 100 enheter tillbaka. 26. Nu är den konventionella oljan svårare att få upp då den lättare inte längre räcker utan vi ger oss ut på djupt vatten eller till främmande länder. EROI råolja crued oil är nu efter 110 år nere på nivån 1: Den okonventionella oljan som tjärsand, tightoil som fracking är nere på 1:2-5 och när det går åt mer energi för att få upp oljan eller göra olja är det ingen ide att producera olja. 28. Tjärsand finns i Kanada, 2/3-delar av all skifferolja finns i USA. För utvinningen behövs enormt mycket vatten, elenergi, transporter och kemikalier. 29. Denna tightoil kan omvandlas till flytande bränsle råolja/ crued oil där EROI är nere i 1:1,5 30. El från kol ger ca 40 % av all el i världen 31. Globalt använder vi 2 kubikmile kol per år och kvaliteten på kol blir allt sämre, Det högvärdiga kolet antraciten är sen länge slut. Nu gäller sten kol och brunkol med lägre energiinnehåll. 32. Ytlig liggande kol har brutits klar och allt sämre kol med lägre energikvalitet (EROI) bryts numer allt djupare ned i berggrunden.

4 33. Kolen beräknas nå sin maximalproduktion är Konventionell gas peakade 1970 i USA, Kanada och Mexiko. Men har flyttats fram 23 år tack vare okonventionell skiffergas. 35. Det behövs höga priser för att skiffergas ska vara lönsam. 36. Även med en okonventionell gasproduktion kommer en maximal produktion, peakgas, år Globalt används 10 TW energi och för att ersätta all denna olja med kärnkraft behövs nya kärnkraftreaktorer. Plus 300 nya varje år för att hålla igång tillväxten. 38. Uranet i världen skulle räcka 10 år för dessa kärnreaktorer om de byggs. 39. Bridreaktorer i främst Japan och Frankrike har varit stora misslyckanden och krävt stora tekniska utmaningar 40. Vindelektricitet har ett högt EROI, men producerar ojämnt under dygnets 24 timmar. 41,Vattenkraft är pålitlig, men är i stort sett redan utbyggd. 42. Geologisk värme finns i en begränsad del av världen, I USA beräknas denna energi kunna bidra med 10 % av USA:s elbehov år Vattenturbiner i havet är begränsad till kusterna och distribution till land och vidare är en stor utmaning. 44. Trä har ett lågt energiinnehåll/kvalitet och det används globalt 3,5 kubikmile per år. 45. Biobränsle som trä, majs, spannmål etc är allt som växer med hjälp av solen. Men förutsätter fossilt bränsle för att kunna produceras, konstgödsel, bekämpningsmedel och maskinell bearbetning. Men har dessvärre ett lågt energiinnehåll. 46. Om USA ska ersätta 1/3-del av sitt bränslebehov till år 2020 behövs tre ggr så mkt jordbruksmark som landet idag använder för att producera livsmedel. 47. För att ersätta all konsumtion av råolja i USA år 2020, skulle det behövas två gånger så mycket jordbruksmark som idag används till att odla mat. 48. Väte måste utvinnas ur naturgas, kol och vatten, där det behövs mer energi än vi får från slutprodukten väte. Det gör en ekonomi, baserad på vätgas osannolik. 49. Hela världens solcellspaneler genererar lika mycket ström, som två kolkraftverk. 50. Energi motsvarande mellan 1 och 4 ton kol används för att tillverka en enda solcellspanel. 51. Vi hade behövt täcka så mycket som km2 med solcellspaneler för att möta nuvarande efterfrågan i världen. År 2007 fanns det bara ca 10 km Koncentrerande solfångare eller solceller har stor potential, även om det för närvarande bara finns ett litet antal i drift. De är dessutom begränsade till ett soligt klimat, vilket innebär att stora mängder el måsteskickas över långa avstånd.

5 53. Alla alternativen till olja är beroende av oljedrivna maskiner eller kräver material såsom plast som produceras från olja. 54. När man skall värdera framtida utfästelser om nya bränslen och uppfinningar, gäller det att ställa frågor. 55. Finns det en fungerande, kommersiellt gångbar, modell för uppfinningen? 56. Vad har den för energitäthet? Kan den lagras och distribueras enkelt? Är den stabil eller mer ojämn i sin tillgänglighet? Är den möjlig att skala upp till nationell nivå? Finns det dolda utmaningar på konstruktionssidan? Vad har den för EROEI? Vad har den för miljöpåverkan? 57. Kom ihåg att stora siffror kan vara vilseledande. Till exempel: En miljard fat olja (10^9 x 159 liter) tillgodoser endast 12 dagars global efterfrågan på olja. som är cirka 85 miljoner fat per dag. 58.År 2007 ger kol upphov till 48,5% av all el i USA. 21,6 % kommer från naturgas, 1,6 % är från råolja, 19,4 % är från kärnkraft,5,8 % är från vattenkraft. Övriga förnybara energikällor genererar bara 2,5%. 59. Är det möjligt att ersätta ett system baserat på fossila bränslen med ett lapptäcke av alternativa system? 60. Stora teknologiska framsteg behövs, såväl som politisk vilja och samarbete, omfattande investeringar, internationell samsyn, genomförandet av nya förbättringar i den gamla ekonomiska världen omfattande transport, tillverkningsindustri och jordbruk, såväl som kompetens att leda övergången till ett nytt samhälle. 61. Om allt detta uppnås, skulle nuvarande livsstil kunna fortgå? EXPONENTIELL ILLVÄXT 62. Bakterierna bor i en flaska och deras antal dubbleras varje minut. Klockan 11 på förmiddagen finns det bara en bakterie. Klockan 12 är flaskan full.den är halvfull 1159 då det endast finns tillräckligt med utrymme för en dubblering till. Bakterierna ser faran. De letar efter nya flaskor och hittar tre till. Därigenom förmodar de att deras problem är löst. Klockan 12 är den första flaskan full. Klockan 12:01 är den andra flaskan full. Och klockan 12:02 är alla flaskorna fulla. Detta är det problem vi har framför oss, på grund av dubbleringen som orsakas av exponentiell tillväxt. 63. När mänskligheten började använda kol och olja som bränslekällor upplevde den en dittills aldrig skådad tillväxt. 64. Även en låg tillväxttakt medför stora ökningar över tid. 65. Vid 1% tillväxt kommer en ekonomi att fördubblas på 70 år. Vid 2% tillväxt dubblas den på 35 år. Vid 10% tillväxttakt, kommer ekonomin att dubbleras på bara 7 år. Om en ekonomi med det nuvarande medelvärdet på 3% dubbleras den på 23 år. För varje dubblering accelererar efterfrågan på energi och andra resurser, samtliga tidigare dubbleringar sammanslagna.

6 66,Det finansiella systemet bygger på antagandet om tillväxt, vilket kräver en ökande mängd energi för att kunna stödja den. 67. Banker lånar ut pengar de inte har mer eller mindre genom att skapa dem ur luft. Låntagarna använder de nyss skapade pengarna för att få sina affärer att växa, och betala tillbaka skulden med ränta som förutsätter och kräver mer tillväxt. 68. På grund av detta skapande av skuldbaserade pengar är de flesta pengar i världen en skuld med ränta som skall betalas. 69. Utan ständigt nya och stadigt större generationer av låntagare för att skapa tillväxt och därigenom betala av dessa skulder skulle världsekonomin kollapsa. På samma sätt som ett kedjebrev måste systemet expandera eller dö ut. 70. Delvis genom detta skuldbaserade banksystem har effekterna av ekonomisk tillväxt varit spektakulära i BNP, fördämning av floder, vattenanvändning, gödselförbrukning, stadsbefolkning, pappersanvändning, motorfordon, kommunikation och turism. 72. Världens befolkning har vuxit till 7 miljarder, och förväntas överstiga 9 miljarder år På en platt oändlig jordklot skulle detta kanske inte vara något problem. Men, eftersom jorden är rund och begränsad, kommer vi förr eller senare möta tillväxtens gräns. 73. Ekonomisk expansion har gett upphov till förhöjda kväveoxider i atmosfären och metan, förtunning av ozonlagret, fler översvämningar, skador på världshavens ekosystem, omfattande övergödning, förluster av regnskog och skog,ökning av brukad jordbruksmark och utrotning av djuroch växtarter. 74, Om vi lägger ett riskorn på den första rutan på ett schackbräde dubblerar detta och lägger två riskorn på den andra, dubblerar igen och lägger fyra på den tredje, dubblerar igen och lägger 8 på den fjärde, och fortsätter så härmed att lägga det dubbla antalet riskorn på nästa ruta jämfört med föregående kommer vi när vi når den sista rutan behöva ett astronomiskt antal riskorn: Mer ris än mänskligheten har odlat under de senaste åren. 75. Moderna ekonomier, på samma sätt som riskornen på schackbrädet, dubbleras efter något tiotal år. Vilken ruta är vi på schackbrädet? 76. Förutom energi har civilisationen behov av otaliga nödvändiga råvaror, färskt vatten, matjord, mat, skog, och många sorters mineraler och metaller. 77. Tillväxten är begränsad av den nödvändiga resurs som det finns minst av. En tunna består av stavar och som vattnet i en tunna, kan inte tillväxten bli högre än den lägsta staven eller den mest begränsande resursen. 78. Mänskligheten använder för närvarande 40% av all fotosyntes på jorden, Även om det är tänkbart att kunna använda 80% är det osannolikt att vi någon gång kommer kunna använda 160%. MAT

7 79. Den globala tillgången på mat är kraftigt beroende av fossila bränslen. Före första världskriget var allt jordbruk ekologiskt. Efter uppfinnandet av konstgödsel och bekämpningsmedel skapade genom fossila bränslen förbättrades matproduktionen enormt, vilket tillät tillväxt hos den mänskliga befolkningen. 80. Användandet av konstgödsel har gett mat till betydligt fler människor än vad som hade varit möjligt med ekologisk odling enbart. Fossila bränslen behövs för jordbruksredskap, transport, kylning, plastförpackningar och matlagning. 81. Modernt jordbruk använder åkermark för att omvandla fossila bränslen till mat - och mat till människor. 82. Cirka 7 kalorier fossilt bränsle används för att framställa 1 kalori mat. I USA färdas maten ungefär 2400 km från bondgård till konsument. 83. Utöver nedgången för fossila bränslen, finns det flera hot mot det nuvarande sättet att producera mat. 84. Billig energi, förbättrad teknik och bidrag har möjliggjort massiva fiskfångster. Globala fiskfångster nådde sin topp under senare delen av 80-talet, vilket medförde att fiskare flyttade vidare till djupare vatten med allt större fartyg. 85. Övergödning i form av kväveutsläpp från konstgödsel tillverkat av fossila bränslen, förgiftar floder och hav och skapar enorma döda områden. I den här takten förutspås alla fiskbestånd kollapsa år Surt regn från städer och industrier dränerar jorden på livsviktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium, och magnesium. 87. Ett annat hot är brist på vatten. Många jordbruk använder vatten som pumpas upp från grundvattendepåer för bevattning. Grundvattendepåerna behöver tusentals år för att fyllas, men kan pumpas torra på några decennier på samma sätt som oljekällor. Amerikas enorma grundvattendepå, Ogallala, har krympt så mycket att många jordbrukare har tvingats återgå till mindre produktiv torrlandsodling. 88. Därtill kan användandet av bevattning och gödsel leda till salinisering: ansamling av salt i jorden. Detta är en stor orsak till ökenutbredningen. 89. Ett annat hot är förlusten av matjord. För 200 år sedan fanns det två meter matjord på de amerikanska prärierna. Idag, till följd av bearbetning och undermåliga metoder, är omkring hälften borta. 90. Bevattning underlättar för svartrost (Puccinia graminis) såsom UG-99 - som potentiellt skulle kunna förstöra 80% av världens veteskörd. Enligt Norman Borlaug, pappa till "den gröna revolutionen" har svartrost "oerhörd potential att åstadkomma en social- och människoförstörelse". 91. Användandet av biobränslen innebär att mindre land kommer vara tillgänglig för matproduktion.

8 92. Ett område har en begränsad bärförmåga. Det avgörande är det antal djur eller människor som kan leva där för alltid. 93. Om en art växer ut över det områdets bärförmåga kommer den dö av tills populationen återgår till de naturliga begränsningarna. 94. Världen har undvikit dessa utdöenden genom att hitta nya marker att odla upp eller genom att öka produktionen, vilket till stor del har varit, tack vare olja. 95. För fortsatt tillväxt krävs mer resurser än jorden kan erbjuda, men det finns inte fler planeter. Med hänsyn tagen till dessa utmaningar måste den globala matproduktionen dubbleras till år 2050 för att föda den växande befolkningen i världen. 96. En miljard människor är redan undernärda eller svältande. Det kommer bli utmanande att ge mat till över 9 miljarder människor de kommande åren, när världens olje- och naturgasproduktion faller. DET LYCKLIGA SLUTET 97 Den globala ekonomin växer exponentiellt med omkring 3 % årligen och förbrukar stadigt ökande mängder icke-förnybara bränslen, mineraler och metaller, såväl som förnybara resurser som vatten, skog, jord och fisk snabbare än de kan återuppbyggas. 98. Även vid en tillväxt på 1% kommer ekonomin dubbleras på 70 år. 99. Problemen intensifieras av andra faktorer: globaliseringen tillåter människor på en kontinent att köpa varor och mat tillverkade på en annan. Försörjningsvägarna är långa, vilket anstränger begränsade oljeresurser. Vi förlitar oss nu på fjärran länder för det nödvändigaste Moderna städer är beroende av fossilt bränsle. De flesta banksystem är baserade på skuld, vilket tvingar in folk i en spiral av lån och återbetalning som genererar tillväxt Vad kan man göra när man står inför dessa problem? Många tror att krisen kan förhindras genom minskad konsumtion, ny teknik, smart tillväxt, återvinning, elbilar och hybrider, byta ut eller egna val Minskad konsumtion kommer innebära minskade utgifter, men endast denna åtgärd kommer inte kunna rädda planeten. Om vissa använder mindre olja kommer den minskade efterfrågan sänka priset, varför andra kan köpa olja billigare. På samma sätt kommer en mer effektiv motor, som använder mindre energi, paradoxalt nog, leda till större energianvändning På 1800-talet insåg den engelske ekonomen William Stanley Jevons att bättre ångmaskiner gjorde kol till ett mer kostnadseffektivt bränsle, vilket ledde till ökad användning av ångmaskiner, vilket i sin tur ökad kolkonsumtionen. Ökad användning kommer att förbruka den energi eller resurs som sparats genom minskad konsumtion Men tekniken är inte energi. Tekniken kan sätta energi i arbete, men kan inte ersätta den. Tekniken konsumerar också resurser: till exempel; datorer tillverkas med en tiondel av den energi som går åt för att göra en bil.

9 105. Mer avancerad teknik kan förvärra situationen, eftersom många kräver sällsynta mineraler, som också närmar sig sin begränsning. De flesta från en enda gruva i inre Mongoliet i Kina. Dessa mineraler används i katalysatorer, flygplansmotorer, lasrar, flyttningsbara röntgenapparater, avskärmning vid kärnreaktorer, CD-skivor, hybridfordonsmotorer, lågenergilampor fiberoptik, plattskärmar vindkraftverk och solpaneler. Kina har börjat införa exportbegränsningar av dessa mineraler, medan efterfrågan trappas upp Så kallad hållbar tillväxt eller smart tillväxt kommer inte hjälpa, eftersom den också använder icke-förnybara metaller och mineraler i allt större kvantiteter, inklusive sällsynta metaller/mineraler/jordartsmineraler Återvinning kommer inte lösa problemet, eftersom den behöver energi och processen och inte är 100 % effektiv. Det är bara möjligt att återfå en del av materialet som skall återvinnas. En stor del förloras för alltid som avfall Elbilar som kör på el är inte det någon lösning, eftersom den största andelen elektricitet genereras från fossilt bränsle (kol). Ca 40 % av kolen omvandlas till el Dessutom behöver bilar alla möjliga slags oljor för sin tillverkning. Varje däck behöver runt 25 liter råolja för tillverkning Det finns ungefär 800 miljoner bilar i världen, år Vid nuvarande tillväxt, har den siffran nått 2 miljarder år Det är inte troligt att planeten kan klara av så många fordon så värst länge, oavsett energikälla Många ekonomer tror att den fria marknaden kommer ersätta en energikälla med en annan genom tekniska landvinningar. Men de huvudsakliga ersättarna till olja står själva inför sina egna vikande kurvor Att ersätta fossilt bränsle misslyckas också när man räknar in den tid som krävs för övergången till mindre mängd fossil energi. Hirsch-rapporten från USAs energidepartement 2005, uppskattar att åtminstone två decennier skulle behövas för förberedelserna inför effekterna av maximal produktion av råolja globalt sk Peak Oil. När det gäller USA Bekymren med bristande energitillgång, resursutarmning, förlorad matjord, och utsläpp är alla symtom på ett enda större problem nämligen tillväxt Så länge som vårt finansiella system bygger på (kräver) oändlig tillväxt kommer reformer troligen inte att lyckas Hur kommer då framtiden att se ut? Optimisterna tror att tillväxten kommer fortsätta för alltid utan begränsningar. Pessimisterna tror att vi närmar oss en ny stenålder, eller utrotning. Sanningen ligger kanske mellan dessa båda extremer Det är möjligt att samhället faller tillbaka till ett mindre komplext läge där energianvändningen blir betydligt mindre. Det skulle innebära ett hårdare liv för de flesta. Mer arbete för hand, mer jordbruk, och lokal produktion av varor, mat och tjänster.

10 116. Vad skall man göra för att förbereda sig för en sådan tänkbar framtid? Förvänta dig färre varor och matvaror från fjärran länder. Börja gå eller cykla. Vänj dig vid att använda mindre elektricitet. Ta dig ur skuldfällan! (Amortera!) Försök klara dig utan banker. Istället för att handla på stora köpcentra kan du stötta lokala handlare. Köp närproducerad mat på marknader. Istället för gräsmatta kan du anlägga en liten köksträdgård. Lär dig konservera det du odlar. Överväg att använda lokala valutor Om händelsevis den större ekonomin skulle upphöra att fungera, försök arbeta upp en högre grad av självhushållning och resliens. Ingen av dessa åtgärder kommer förhindra kollapsen, men kan kanske förbättra dina chanser i en framtid med mindre tillgång till energi,där vi kommer vara tvungna att lita mer till oss själva vår familj, våra nätverk, grannar såsom tidigare generationer gjort.

Är en global hållbar värld en utopi?

Är en global hållbar värld en utopi? Presentation Är en global hållbar värld en utopi? Ordf ASPO Sverige som ett internationellt nätverk med 10.000 tals forskare, opinionsbildare och politiker. Skriver på bloggen www.asposverige.se. Är civilekonom,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser.

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Vår välfärd har blivit möjlig tack vare den fossila energin. Kol till masugnar, elektrisk energi till fabriker, bensin till

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Strategier för lokalt näringsliv och politik

Strategier för lokalt näringsliv och politik Vad händer med ekonomin när oljan sinar? Strategier för lokalt näringsliv och politik Oscar Kjellberg Ekonom, finansiell konsult Permakulturdesign och lokal ekonomi oscar.kjellberg@gmail.com Produktionsfaktorerna

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN

SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN SWEDEN N AT U R A L A S S E T S A B ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN VÄRLDSPRODUKTION OCH KONSUMTION AV RÅOLJA 120 000 100 000 Produktion Oljebehov (Per dag i miljoner

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Hållbar tillväxt? Region Gävleborg

Hållbar tillväxt? Region Gävleborg Hållbar tillväxt? Region Gävleborg 2014-04-24 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare Hållbar utveckling Brundtlandkommissionen 1987: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer