1. Utformning - husets funktioner

Transkript

1 1. Utformning - husets funktioner Uppdraget Beskriv verksamheterna som kan skapa posi0va synergier 0ll de redan planerade verksamheter som beskrivs i kulturhusutredningen? Beskriv de komple.erande verksamheterna samt ange och mo5vera storlekar på ytor, inkl administra5va och andra stödjande funk5oner, och beskriv andra avgörande parametrar per verksamhet. Förslagen skall vara kopplade 0ll de kulturella delarna enligt kulturhusutredningen och med tanke på placeringen av huset. Exempel på delar som har nämnts är hotelldel, möteslokaler, evenemangslokaler, visitor- center, kontor, handelsytor. Beskriv synergieffekterna samt hur verksamheterna/ytorna stärker varandra Hur ska huset olika delar ucormas i förhållande 5ll varandra för a. logis5ken - inne och utanför husets - skall fungera på e. effek5vt och stödjande sä.? Beskriv även drifsekonomiska, marknadsmässiga och andra synergier Beskriv vilka eventuella ekonomiska och logis5ska risker som finns och eventuella konflikter/ problem som kan behöva byggas och/eller avtalas bort i god 5d Genomförande En förstudie har gjorts genom att föra samtal med ett stort antal ledande personer i och omkring Skellefteå samt inom olika delar av kulturlivet på nationell och regional nivå. Resultatet av dessa samtal samt egna erfarenheter och tankar ger svaret på de frågor som ställts. BJÖRN MASUHR - MASUHR.NU SEP :14

2 SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS Skellefteå kultur-, evenemangs- och möteshus - en basbeskrivning I beslutet som fattades av kommunstyrelsen kring ett kulturhus fastslogs bland annat att det är viktigt att det ska användas så många dagar och timmar om året som möjligt - med olika typer av verksamheter. Denna utredning har tagit fasta på detta och visar på vilka möjligheter och krav detta ställer på ett flexibelt och funktionellt hus vilket ska tillföra dagliga mervärden för boende, näringliv och tillresta gäster under många många år framöver. Huset - en sammanfattande beskrivning för att underlätta läsandet För att underlätta läsningen av rapporten inleds med en kort sammanfattning av de olika delarna som ett hus i Skelleftå bör bestå av. Hur dessa delar utformas, integreras och stärker varandra kommer att beskrivas generellt. Detaljer och praktiska lösningar överlåts åt arkitekter att konsturera och beskriva. Rapporten tar inte ställning eller kommer med förslag på arkitektonisk utformning utan behandlar endast funktioner, logistik och relationer. Logistiken skissas upp med hjälp av illustrationer vilka ska beskriva hur de beslutade delarna kan samverka om gemensamma ytor och verksamheter, samt stärkas av andra. Huset bör konstrueras inifrån men om det dessutom är möjligt att huset blir en arkitektonisk ikon kan det tillföra ytterligare dimensioner till Skellefteå och hela Norrland. Runt om i Sverige och i världen finns mängder med byggnader som var för sig är funktionella för möten, konserter, mässor osv. Genom att tänka ihop dessa - plus ytterligare några - funktioner skapas ett hus som genom sin utformning och sin flexibilitet kan ge lönsamhet för varje verksamhet var för sig men framförallt skapar det möjligheter till nya möten mellan kultur, vetenskap, näringsliv och det ideella. I rapporten beskrivs hur de olika verksamheterna - genom att förläggas i samma hus - förstärker och möjliggör nytänkande och lönsam verksamhet på samma gång och på ett nytt sätt. Kulturen - husets kärnverksamhet Kulturdelen utgör kärnan i huset/kvarteret. Kommunstyrelsen fattade i oktober 2013 beslut om att förlägga följande verksamhet hit: Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Konsthallen och MAN. Ytorna i beslutet, för kulturell verksamhet, har angivits till mellan och kvadratmeter. För att rymma alla de önskemål som finns från verksamheterna och för att rymma nödvändiga gemensamma ytor behöver synergier skapas mellan de olika verksamheterna. Var för sig summerar önskemålen till för många kvadratmeter men genom att nyttja ytor och funktioner på ett flexibelt sätt skapas möjligheter att rymma önskemålen inom givna ramar. Tillförs dessutom externa resurser kan ramarna, i enskilda fall, till och med vidgas, hela eller delar av året. Genom att konstruera huset klokt och förutsatt att nyttjarna av huset är överens om 70/130-principen ryms dessutom en intäktsbärande och kvalitetshöjande mötesdel i huset inom de givna ramarna för kulturell verksamhet. Detta medför att husets driftskostnader radikalt förbättras jämfört med om kulturen ensamt skulle behöva bära samtliga driftskostnader. Sida 2 av 38

3 Fem delar - skapar dynamik och helhet 1. Kulturen - rött 2. Möten - blått 3. Hotell - vitt 4. Annan verksamhet - gult 5. Exteriören som kliver ut i staden 1. Kulturen Förutom den fasta scenen och verksamheten för Västerbottensteatern skall huset även innehålla en stor scen - kallad Gästscenen - vars målsättning är att kunna bli en fullvärdig gästspelsscen för Riksteaterns produktioner samt för andra kulturella arrangemang och evenemang. Storleken på Västerbottensteaterns publikutrymme har, av teatern själva, definiterats till ca 300 platser. Konsertarrangörer, Riksteatern, Live Nation mfl, väljer att förlägga sina mest attraktiva föreställningar och gästspel till orter med tillräckligt stor salong, som har bra förutsättningar för artister och gäster samt på annat sätt ger förutsättningar för framgångsrika framträdanden. Dessa har alla beskrivit att det behövs sittplatser men med möjlighet att ibland utöka antalet i lokalen till upp emot vilket med fördel kan åstadkommas genom att även erbjuda ståplatsytor - för att de ska prioritera orten som en spelplats. Gästscenen, och dess salong, bör också utformas så att den även kan användas som kongressoch mötessalar genom att den görs lätt delbar i mindre, helt separata, mötesavdelningar. Detta gör det även möjligt att abonnera delar av föreställningar eller evenemang vilket kan attrahera företag och organisationer - i samband med exempelvis möten, personal- eller kundaktiviteter - att välja dagar för detta som sammanfaller med stadens kulturutbud. Genom att använda scenen och de publika utrymmena även till möten samt kringutrymmen till utställningar och bibliotek kan en unik dynamik skapas i huset som dessutom leder till hög nyttjandegrad. Genom att integrera kultur- och mötesdelarna med varandra kan lokalerna användas mer flexibelt och under fler dagar på året. Viktigt är att minimera omställningstider mellan olika aktiviteter i huset. Därmed skapas förutsättningarna för att fler kulturella och andra evenemang kan förläggas hit samtidigt som de som bedriver kommersiell verksamhet i huset - typ restaurang, café, hotell, teknikservice etc - har bättre möjligheter till lönsamhet, dvs de är beredda att investera mer i byggnaden, personal, kvalité etc. Huset skall vara en plats där olika verksamheter visar upp sig och det behöver därmed vara ett flexibelt hus som många, snabbt, kan anpassa för sin verksamhet. En utmaning till arkitekterna blir att logistiskt skapa, snabbt omställbara, celler som under en kortare eller längre tid kan disponeras för olika verksamheter. 70/130-principen En genomgående princip för hela huset och relationerna mellan de olika aktörerna bör bli att etablera ett arbetssätt som innebär att alla någon gång per år delar med sig av ytor och funktioner. Andra delar av året får man tillgång till mer ytor än man kunnat få om man varit verksam i ett helt eget hus. Detta beskrivs närmare i avsnittet 70/130-principen. Byggnaden utrustas med modern basteknik lämplig för den fasta verksamheten idag och hela huset utformas logistiskt för att så lätt som möjligt kunna bygga upp och montera ner föreställningar, utställningar, att flytta och stuva om bibliotekshyllor och hur man kan använda scener och andra ytor flexibelt. Sida 3 av 38

4 Bland annat behöver tydliga analyser göras som specifiserar krav på hållfasthet i tak och golv för att gästande föreställningar och evenemang skall fungera så bra som möjligt. Genom att skapa synergier även med externa aktörers behov - biografer, publika arrangemang och mötesarrangörer - kan utrymme skapas för att huset exemepelvis utrustas med modern teknik för att både sända och ta emot föreställningar. Genom att skapa samarbeten internt och externt kan dessutom teknikuppdateringar tillföras huset löpande i takt med att kommersiella aktörer kan motiveras att dela investeringar och/eller driftskostnader Stora internationella artistbesök och andra föreställningar kan motivera kunskapsbyggande möten att förläggas till Skellefteå under samma period gästspel pågår. Läggs föreställningen in som en del i mötets kvällsprogram, tillförs programmet värden av hög kvalité samtidigt som mötet genererar ett stort antal säkra biljettintäkter till kulturevenemanget. På så sätt förstärks möjligheterna för de kulturella arrangörerna att få god ekonomi då de väljer att förlägga kulturella och andra evenemang till huset. Detta kommer att höja kvaliten på Skellefteås kulturella utbud ytterligare. 2. Möten Möten förflyttar och förädlar kunskap till en stad och synliggör den som en plats där dess styrkeområden finns, verkar och utvecklas. Skellefteå är i många avseenden en traditionell industristad men i takt med att även Skellefteå blir allt mer påverkad av internationalisering och automation blir kunskapsekonomin en allt viktigare motor för näringslivet, kommun, region och samhället i stort. I en kunskapsekonomi konkurrerar man inte med låga råvarupriser eller med andra traditionella metoder utan det konkurreras om att attrahera nya, och behålla befintliga, talanger och kompetenser. Därför utgör denna del av huset en oerhört viktig del i arbetet för att Skellefteå ska bli invånare. Hela huset bör utformas för att arbetet med 3 parallella kongressliknande möten, mässor och/ eller andra publika arrangemang (även kulturella) - som lockar gäster att resa in till Skellefteå kan pågå samtidigt. Dessa skall kunna genomföras samtidigt som annan verksamhet byggs upp eller monteras ner, samtidigt som det pågår parallella möten eller andra verksamheter i huset. På så sätt skapas förutsättningar för ett jämnare flöde inom restaurangerna, på stadens hotell, flygbolag och flygplats, hos tekniker och andra och därmed möjliggörs lönsamhet och effektivitet för hela regionen. Eftersom möten och tillfälliga gästspel kräver ytor till mingel, utställningar och måltider - som även vid en extremt lyckad införsäljning av Skellefteå som kongress och evenemangsstad kommer att vara outnyttjade under längre och kortare perioder - tillförs huset ytor som kan användas till utställningar och annat som normalt inte - av bland annat ekonomiska skäl - kan byggas in i ett kulturhus. Detta - och mycket annat - kommer att göra huset attraktivt och spännande att vistas i för Skellefteåborna som ständigt kommer att mötas av ett nytt hus. Även mässor räknas in i mötes- och evenemangsverksamheten. Många mässor och andra typer av utställningar kräver idag god tillgång till seminarierum, lunch- och fikaförtäring, middagar samt god tillgång till boende och service för att få besökare och personal att komma. De flexibla ytorna i huset bör utformas med utställningsmöjligheter, ström behöver vara framdragen permanent och vissa golvytor vara lämpliga för dessa brukares krav. Eftersom det ändå behöver schaktas bort jord under huset skulle ytor under huset kunna användas till bland annat utställningsytor. Möten vill gärna bjuda på något spektakulärt kultur/artistprogram som en del av det sociala programmet en eller flera kvällar under de 2-6 dagar som kongresser och andra möten pågår. I och med att huset bör rymma deltagare i den största salen och att denna kan delas upp i separata celler möjliggör detta att möten kan bidra till att finansiera välkända artister - eftersom det kan erbjudas en lämplig scen som dessutom har några hundra förbokade biljetter. Sida 4 av 38

5 Under de samtal som förts med bland annat de kulturella verksamheternas företrädare kring vilka behov och måsten som finns har det visat sig att alla har både möjligheter att bjuda in egna möten till Skellefteå och ser fördelar för den egna verksamheten att möten inom den egna kompetensen förläggs till huset. Genom att husets kulturella aktörer årligen bjuder in till och arrangerar större nationella eller internationella möten inom den egna proffesionen säkerställer de att den egna verksamheten tillförs nödvändig kompetens, att verksamheten håller en kvalitativ nivå som man gärna visar upp och att fler både i och utanför Västerbotten upptäcker verksamhetens kvalitéer. På så sätt bidrar också verksamheterna aktivt till att målet invånare i Skellefteå år 2030 blir lättare att förverkliga. Huset kommer att leda till att möten och kulturen korsbefruktar varandras utbud och efterfrågan och därmed stärks bilden av Skelleftå som en attraktiv stad att bo och verka i samt att besöka. 3. Hotell Analyser av beläggningsstatisk för hotellen i Skellefteå visar att det idag är en stor ojämnhet i beläggningen på hotellen. Många dagar och veckor är beläggningen på tok för låg för att motivera nya hotellinvesteringar men vissa veckor/månader, finns redan idag ett behov av fler hotell i och omkring Skelleftå. Främst sker detta idag i samband med kongresser och större evenemang vilket tvingar gästerna att bo så långt bort som i Piteå. I och med att denna anläggning byggs skapas en ny resandeorsak vilket kommer att öka behovet av hotellrum under de flesta av årets månder. Analyserna visar att det, för att kunna locka större evenemang, möten och gästspel till Skellefteå, bör integreras en hotelldel med minst 300 rum. Utan en utökad hotellkapacitet kommer inte kultur- och mötesdelen i huset att kunna fyllas med gäster i tillräckligt stor utsträckning för att krögare, hotellentreprenör ska kunna attraheras och för att teknikinvesteringa ska kunna göras även av andra än kommunen. Hotellet bör drivas av samma operatör som driver mötes- och restaurangdelen av huset. Detta har, inte minst i Göteborg, visat sig vara ett framgångsrikt upplägg för lönsamhet, försäljning och marknadsföring. Genom att man har en gemensam operatör till alla dessa delar skapas möjligheter att bjuda på några rum och på andra vis förhandla med sig själv för att på så sätt göra Skellefteå mer lättsålt och därmed attraktivt. För att möta ett större behov av hotellrum än som försiktigt skissats i denna rapport bör det på tomten, eller i dess absoluta närhet, i en nästa fas beredas plats för ytterligare hotell. 4. Annan verksamhet Ett hus i världsklass ska bland annat göra att Skellefteåborna och Västerbottningarna blir ännu mer stolta över sin stad och sin region. Därför bör det vara ett öppet hus som skall inbjuda även till vardagsavkoppling även för alla dem som inte vill gå på en föreställning eller är inbjuden som deltagare på ett möte. Genom att utforma gemensamma ytor, restauranger och logistik i huset med detta som ambition kan det - utan stora merkostnader - skapas något som gör huset både attraktivt för mötesdeltagare, kulturbesökare och alla dem som bor i Skellefteå. Sida 5 av 38

6 Runt om i världen idag byggs kulturbyggnader allt mer ihop med handels- och serviceytor bland annat för att man vill göra kulturen mer tillgänglig för den breda allmänheten. Klara gränslinjer finns mellan de olika funktionerna men närheten skapar nya möjligheter till korsbefruktningar som gynnar alla. Ett nytt kultur- och möteshus i Skellefteå skulle kunna bli det första i Sverige som åstadkommer detta. Exempel på publik verksamhet som kan skapa synergier och attrahera fler listas nedan. Barer, caféer och restauranger för enskilda gäster och kultur-, evenemangs- samt mötesgrupper Relax-Spa Science Center Shopping Permanenta showrooms Bokhandel och gallerier Konsthandel Musik - och filmstudio Inspelningsstudio Stadsinformation/Biljettkiosk Rekryteringstorg Frisör, Kemtvätt, Exempel på annan kommersiell verksamhet är: Kontor Butiker Ett öppet hus som ständigt lockar med kulturella upplevelser, världens ledande forskare, företagare, artister och arrangemang kommer att stärka Skellefteåabornas och Norrlänningarnas stolthet för sin egen hembygd. Huset kommer att förstärka idéntiteten och Skelleftå blir en roligare stad att bo och vistas i. 5. Exteriören - ett hus som kliver ut i staden Huset måste konstrueras inifrån. Logistiken inne i huset samt nödvändig extern logistik för transporter, leveranser, sophämtning etc måste sättas i fokus i det kommande arbetet. Dock bör inte exteriören underskattas och kanske kan exteriören även bli en del av interiörens attraktivitet Därför lämnas här två lite mer visionära tankar kring hur exteriören kan tillföra positiva värden till både huset och dess kulturella och andra kommersiella aktörer men framförallt tillföra ny dragningskraft till hela Skellefteåregionen - med sikte på invånare. Exponeringsytor skapas och utnyttjas för att projicera museets eller konsthallens objekt för dem som vistas på torget, resecentrum osv. Eller varför inte samla Skellefteåborna på torget år framför fasaden som används som en gigantisk tv-skärm - då den tredje SM-finalen i ishockey spelas i Jönköping. En folkfest mitt i city som cirklar runt det nybyggda huset och som därmed bidrar till att skapa stolthet och locka till möten mellan Skellefteåborna. Detta bör öka intresset för att besöka husets insida. Använd husets fasader som en Big Jump - Snowboard Freestyle - Downhill arena Framtidens teater och kultur kommer att söka sig, och har delvis redan sökt sig, nya former och arenor. Kan huset bidra till att väva samman dagens och morgondagens ungdomskultur med den traditionella teatern och konsten? Sida 6 av 38

7 SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS Kan huset bidra till att skapa kopplingar till idrotten och annan ungdomsverksamhet för att engagerar ungdomar ytterligare? Genom att göra flera delar av ungdomskulturen - musik, design, stil och attityd - till en aktiv del av själva huset kan fler målgrupper känna sig hemma i och omkring huset. Skidor, Snowboard, MountainBike, Skateboard. Ski-cross på hockeyrör eller rullskridskor utför väggarna. Låt oss använda fasaderna på Skellefteås nya kulturhus. Detta skulle kunna skapa en unik arena i cityläge som vid speciella tillfällen till och med skulle kunna förstoras - sträckas ut från huset, ut över gatan - mot torget. Samtidigt som det lockar ungdomar - som traditionellt inte är intresserade av det många kallar fin-kultur eller gubb-kultur att kliva in i kulturdelarna. Vem vet idag vad som kommer hänga på museet om 60 år? Är det mönstren och motiven på Henrik Harlaut:s och andra Snowboardstjärnors brädundersidor? Är det Lisa Miskowskys barnbarn som kommer att spela mormors låtar och är det de som skriver VM låten om 45 år då de vinner VM i SnowRacer i Skellefteå? Dessutom behövs ingen lift. De aktiva tar hissen upp på taket - där en isbar och åretruntkrog får möjlighet att etabelera sig Skulle detta kunna intressera designföretag att etablera sig och se nyttan av att samnyttja/hyra in sig i teaterns sömnadsverkstäder? Husets kulturella och engagerande ytor bör inte begränsas till insidan. Kultur, evenemang och möten kan ta en plats på båda sidorna om fasaden. Sammanfattning - inledning Genom att integrera men också genom att begränsa kan huset stimulera fram och skapa synergier mellan befintlig och ny verksamhet. Ett unikt hus, eller snarare kvarter, kan attrahera olika typer av målgrupper - var för sig. Genom att skapa timglas där olika människor, intressen och kulturer möts bidrar huset till en dynamik i staden, i en ständigt föränderlig miljö. Huset kan skapa arenen där gammal - museal - kultur möter den kultur vi ännu inte vet något om blir platsen där de befruktar varandra. Eftersom huset skall stå där det kommer att stå i minst hundra år bygger rapportens förslag på flexibilitet och att förändring skall vara möjlig och till och med önskvärd. Detta är en förutsättning för att huset skall förbli attraktivt både för Skellefteåbor och för besökare. Verksamheter - både kulturella, kommersiella och till och med de museala - förändras över tiden. Vem kunde för år sedan ana att alla världens fackbiblioteks samlade volymer gjorts tillgängliga för alla med en läsplatta eller smart telefon - var man än befinner sig, dygnet runt/ året runt? På alla språk Sida 7 av 38

8 Hur kommer digital teknik att påverka sättet att konsumera och skapa framtidens kultur, teater, möten och utställningar? Kommer billiga 3D-skrivare att förflytta skulpturmuseerna in i varje familjs vardagsrum - om 30, 8 eller 3 år? 70/130-principen gör att husets grundstruktur skapar ett krav på flexibilitet i samtliga de kärnverksamheter som idag är planerade att flytta hit. En minimalisering vissa veckor/månader per år, skapar nya möjligheter genom att verksamheterna andra veckor nyttjar någon annans ytor på nya och utvecklande, ibland korsbefruktande sätt. Under delar av året kommer 70% att kunna bli 130% mot vad man kan få på egen hand. På så sätt skapas möjlighet för kreativ expansion - samtidigt som flexibiliteten blir ett ledord som öppnar möjligheter för att huset ständigt blir en del av en föränderlig värld där människor och kulturer möts. Sida 8 av 38

9 De olika verksamheternas behov och tillgångar I detta avsnitt beskrivs - kortfattat - de olika verksamheternas kärnbehov av publika ytor som de beskrivits i samråd och skriftliga underlag och som, vid vissa delar av året, är möjliga att dela med andra. Till dessa behov kommer specifika krav och önskemål för att varje verksamhet skall fungera på det sätt som är rimligt att förvänta sig i förhållande till givna uppdrag och marknadens krav. Röd yta = Scener Grön yta = Mindre rum/scener Blå yta - Restauration och utställningsytor Västerbottensteatern Huvudscen med plats för ca 300 i publiken Huvudscenens öppning bör vara 9 x 6 meter = B-scen Behov av att ha exklusiv tillgång till scenytan stora delar av året för bygge och repetitioner Salongen kan delas med annan verksamhet Mindre scener som även kan användas för repetitioner Mindre scener och föreställningar behöver intimare lokaler men dessa kan delas med andra Barnteaterscen som kan delas med exempelvis biblioteket eller mötesverksamhet En fast egen repetitionslokal behövs - förutom den kan ytterligare salar behövas vissa perioder. Dessa kan delas med andra. Dansscen och repetitionscener som kan delas med möten och utställningar vissa tider Gästspelscenen Lunchteater, café, foaje, garderob och toaletter. Behovet av att exklusivt kunna avdela teaterns ytor för att säkerställa biljettintäkter/kontroller är i princip desamma som för evenemang, gästspel och möten. Huvudscen med plats för i publiken. Denna storlek på lokal sätter nivå för restauranger, boenden och logistik i form av toaletter, garderober, ventilation, brandskydd och en rad andra funktioner i huset och i Skellefteå i stort. Denna del anger storleken och ambitionen vilket skapar stora möjligheter för att även använda huset som ett konkurrenskraftigt möteshus. Genom att konstruera denna del av huset så att det fungera väl både för kulturella gästspel, evenemang och möten skapas bättre möjligheter Sida 9 av 38

10 att locka kommersiella intressenter att engagera sig i huset eftersom de då kan se ett jämnare flöde än om det enbart används till kulturell verksamhet. Viktigt är att antalet publikplatser inte blir mindre än de angivna. Den storlek som föreslås här skapar en unik storhet, som inte konkurrerar med befintligt utbud av evenemangs och möteslokaler i Skellefteå, utan tillför nya dimensioner till Skellefteå som plats för kultur och evenemang som dagens lokalutbud inte kan tillgodose. Scenenöppningens storlek bör bli 12-14x8 meter = A-scen Salongen ska kunna delas in i mindre delar för att även fungera för mindre publikvolymer, utställningar, servering etc I beslutsunderlaget har sittplatser angivits som riktvärde - intervjuer och erfarenheter, i kombination med hur man kan bygga flexibla lokaler - visar att personer kan vara ett bättre antal för att attrahera gästspel. Genom att kunna använda en del av salongen som ståplats vid vissa arrangemang maximeras publikvolymen upp till vilket kan attrahera större konserter och evenemang. Genom att golvet i den stora salen i grunden är ett plant golv kan denna sal även användas för olika typer av evenemang, mässor och större middagar samtidigt som man skapar det ovan nämnda ståplatsutbudet. Dessutom ska det även snabbt gå att ställa om lokalen genom att dra ut, lyfta upp eller köra dit, gradängsittningar för kongresser, evenemang och föreställningar som kräver detta. Gästspel kräver ofta pressrum, loger etc samt ytor för servering, foaje och toaletter vilket även ofta är behovet då vi pratar om nationella och internationella möten och evenemang. Biblioteket I separat bilaga beskrivs logistiska detaljkrav för gästscen och mötesdelen i huset. Bibliotekets huvudverksamhet bokutlåning övergår på sikt till stor del till annan typ av kunskapsförmedling. Dock talar många internationella studier och rapporter för att det framtida biblioteket kommer att fokusera på barnböckerna och barnkulturen. Forskning och biblioteksvisioner beskriver också vikten av att, i framtidens bibliotek, skapa platser för nya typer av kunskapsöverföring; via böcker, samtal, digitalt och i möten mellan människor och kulturer. I detta avseende kommer biblioteken till vissa delar att ha samma behov som kunskapsöverförande möten har idag. Ytor i biblioteket bör kunna vara flexibla för att möjliggöra Sida 10 av 38

11 Skellefteå Konsthall utvecklingen mot framtidens bibliotek. Därmed kan delar av ytorna - några dagar om året - redan från början användas till kulturella föreställningar, möten, utställningar och/eller annat. Genom att hela huset skapas flexibelt kan biblioteket - förutom sina ordinarie ytor - även få möjlighet att under delar av året disponera scener och andra ytor. Informationsdiskar kan samnyttjas och därmed delvis finansieras av husets övriga verksamhet samt bemannas med extrapersonal då så krävs. Konsthallens verksamhet är varierad och består förutom av utställningar även av föreläsningar, workshops och andra arrangemang. Konsthallen bedriver delvis verksamhet som innebär att man behöver tillgång till utställningsmöjligheter av värdefulla konstföremål som behöver bevakas samt har behov av pedagogiska utrymmen under delar av året. Pedagogiska utrymmen kan skapas i huset och vid vissa tillfällen per år även utnyttjas av andra - mot att Konsthallen kan få disponera andras ytor under vissa perioder. Om utställningsytor i huset skapas flexibla, dvs några gånger om året kan nyttjas till olika festivaler, möten eller utställningar, kommer det att finnas möjlighet att, under andra delar av året, nyttja mycket större ytor än man någonsin disponerat fram tills idag eller kan få tillgång till om verksamheten förläggs för sig eller stannar där den är idag. Konsthallens behov av att kunna skapa bevakningsbara och låsbara utrymmen sammanfaller med kongressers-, evenemangs och teaterns behov varför vi även här kan skapa synergier. Det konsthallen kan tillföra möten är att några av deras stöldsäkra visningsarrangemang även kan användas till att exponera värdefull sameslöjd eller annat hantverk som är till salu och kan köpas på plats av gäster. Konsthallen är i behov av förvaringslokaler vilka skulle kunna iordningställas i de källarutrymmen som skapas i huset. Genom att själva bjuda in sina nationella och internationella nätverks möten och kongresser kan konsten ta en större plats i Skellefteå samtidigt som det lyfter upp värden både för Skellefteåborna och de gästande besökarna som annars inte hade kunnat göras. I samband med dessa möten skulle konsthallen - men även MAN som beskrivs i nästa stycke - i princip kunna få disponera kvadratmeter utställningsytor att jämföra med dagens mycket mindre ytor. Sida 11 av 38

12 Museum Anna Nordlander - MAN Möten, evenemang och utställningar MAN har idag en permanent utställning som ryms på mindre än 70 kvm. MAN:s verksamhet bygger till stor del på samverkan med internationella etablerade konstnärer och ofta bjuds publiken in på ett aktivt sätt varför pedagogiska lokaler behövs både för vuxna och barn. Genom att vara flexibel i lokalbehov kan även MAN vissa delar av året ha tillgång till väsentligt större lokaler än vad som är möjligt om de skulle bygga ett muséum för sig självt. Museets verksamhet - både den fasta och de tillfälliga delarna - kan mycket väl bli en uppskattad del som teaterbesökare passar på att besöka innan föreställningar eller som läggs in i en del av ett pausprogram under kongresser eller andra möten i huset. De pedagogiska lokalerna skulle kunna samnyttjas med Konsthallen och eventuellt med Västerbottensteatern Även MAN kan och bör bjuda in sina nationella och internationella nätverks möten och kongresser till Skellefteå. På så sätt kan en relativt liten verksamhet, periodvis, ta stor plats i staden, i huset men framförallt i diskussionen. I beslutet i kommunstyrelsen 2013 beskrivs vikten av att även kunna använda huset för möten och evenemang för att på så sätt säkerställa en bredare användning av husets olika ytor och funktioner. Detta kommer i sin tur att generera intäkter och skapa flera dynamiska effekter för Skellefteå som helhet, effekter som beskrivs närmare i denna rapport på annan plats. Möten - i huvudsak kongresser - har, förutom stora föreläsningssalen, också behov av flexibla utrymmen för mindre möten, som genomförs samtidigt och parallellt, utställningsytor samt ytor för måltider. Evenemang - exempelvis dataspelstävlingar, berättar-, filmfestival eller en Gruvrekryteringsmässa, har även de i princip samma behov av ytor, avgränsade rum, restauration, boenden och logistik som möten. Att bygga ett möteshus av hög standard - som en solitär utan att nyttja de möjligheter som basinvesteringen i ett kulturhus innebär - vore inte lämpligt/möjligt att göra i Skellefteå. Men genom att göra en mindre tilläggsinvestering och att tänka till logistiskt redan på arkitektstadiet skapas synergier som även kommer kulturen till gagn. Men framförallt bidrar fler kunskapsmöten i Skellefteå till att göra det lättare att nå målet att Skellefteå ska bli invånare. Sida 12 av 38

13 Sammanfattning I huvudsak är det samma utrymmen som används för möten som för gästscen och därmed rymmer mötesanläggningen, då alla delar öppnas upp samtidigt, upp till sittande personer. Skisser återfinns längre fram i rapporten Genom att utforma de mindre mötesrummen flexibelt och i direkt anslutning till övrig verksamhet i huset kan dessa - stora delar av året - även användas av kulturell verksamhet som därmed - många dagar/veckor/månader per år - får mer lokaler och bättre service än annars. Möten som förbokas långt i förväg i restaurangen skapar förutsättning för att göra investeringar i personal och kvalitet samtidigt som det ger förutsättningar för att betala en god hyra för en väl fungerande restaurangverksamhet. Utan mötesdelen i huset är det mycket svårare att locka investerare och krögare till sig. De lönsamma mötesuppdragen kan kompensera en krögare, hotell och annan service för det inte alltid lika ekonomiskt lönsamma arbetet som genereras av kulturaktörer och kulturbesökare. I rapportens del som beskriver marknaden mer i detalj beskrivs bland annat skillnaden mellan kongresser och konferenser. I detta sammanhang kan det dock vara värt att särskilt notera att husets mötesdel inte primärt vänder sig till en konferensmarknad utan till kongress- och evenemangsmarknaden som Skellefteå idag inte kan erbjuda tillräckligt konkurrenskraftiga lokaler. Detta avsnitt beskriver de fyra kulturella kärnverksamheternas samt evenemangs/mötens behov och möjlighet till samverkan. Genom att konstruera huset med kunskap om de logistiska krav som verksamheterna har, skapas ett flexibelt hus som, då och då, är större för alla än vad man egentligen har råd med - 70/130- prinicipen. Genom ett engagerat och långsiktigt samarbete kan den kommersiella mötesverksamheten - kongresser, evenemang och utställningar - lockas till Skellefteå tack vare att här finns en kulturell verksamhet av hög internationell standard. Kulturen kan tillföras som en del i ett socialt program samtidigt som det därmed säkerställer helt nya intäkter till teatern och annan verksamhet som kommer att växa fram i huset tack vare de korsbefruktningar som huset skapar. Men även kulturen kan dra nytta av att möten som, oftast flera år i förväg och därmed långt innan artister är möjliga att boka in för gästspel, bokats in i huset. Genom att man på förhand vet om att man har flera hundra biljetter, eller en hel föreställning, såld till mötets deltagare kan gästspel av högre kvalité erbjudas både de gästande besökarna men framförallt Skellefteåborna. Genom att utforma husets exteriör som en levande arena skapas medialt och inom specifika målgrupper stor uppmärksamhet. Ett integrerat hus, med aktörer som utifrån sin specialistkompetens kan dra nytta av och hjälpa andra, skapar både marknads- och driftsfördelar för många aktörer. Sida 13 av 38

14 Utformning - 70/130-principen SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS Skellefteås Kultur-, Evenemangs och Möteshus kan bli unikt på flera sätt. Ett är att man genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter under perioder kan låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta med och på. Detta skapar förutsättningar för ett dynaminskt och spännande hus - arkitektoniskt och programmässigt. Detta skapar möjligheter för nya verksamheter - som vi inte ens känner till idag - att känna sig välkomna och därmed kunna utvecklas eftersom det finns ytor, miljöer och tider på året där huset är både lämpligt och tillgängligt. Ytor - som i ett hus med utrymmen som är 100% reserverade och dedikerade specifika verksamheter - aldrig går att få tillgång till. 70% om allt alltid ska vara för var och en Om varje verksamhet, varje dag, året runt vill maximera sina egna funktioner utan att behöva interagera eller samverka med andra kommer alla verksamheterna i ett blivande hus att fortsätta verka i sina egna bollar. Förutsättningar: Västerbottensteatern (Röd-boll) är en turnerande teater - därför behöver de inte utnyttja 100% av alla sina ytor 365 dagar om året. Behov finns av en stor scen plus ytor att förbereda kommande föreställningar på men också mindre scener behövs för alltifrån soppteater till barn- och ungdomsföreställningar. Dessutom kan ibland behov finnas av större salonger och ytor för att härbärgera gästföreställningar eller dra nytta av egna succéer. Konsthallen (Gul-boll) genomför olika typer av verksamhet under året. Verksamheternas fokus - och därmed lokalbehov - skiftar över året bla på grund av större eller mindre behov av utställningsytor, pedagogiska lokaler och verkstäder samt olika tematiska verksamheter. MAN (Gul-boll) har precis som Konsthallen här ovan skiftande behov över årets olika månader. Framtidens bibliotek (Gul-boll) beskrivs av expertis som en flexibel och föränderlig arena för kunskapsöverföring som ständigt behöver byta karaktär beroende på målgrupper. Den snabba tekniska utvecklingen har på mycket kort tid förändrat läsandet. All facklitteratur, av den senaste utgåvan och på alla språk, återfinns numera på nätet vilket innebär att möjligheter och skäl finns att låta barn- och ungdomsverksamheten växa på bekostnad av facklitteraturens ytor samt att ytor för samtal, möten och annan kunskapsöverföring också får ta en större plats i ett framtida bibliotek. Gästscenen (Blå-boll) konstureras för att kunna användas för både teater, konserter och evenemang. Behoven skiftar väldigt - både tekniskt och ytmässigt - beroende på gästande evenemang och även ett intensivt år kommer det att vara svårt att locka fler än större föreställningar. Möten och evenemang (Blå-boll) är verksamheter som planeras och bokas långt, ibland många år, i förväg och pågår under 2-6 dagar. Inget arrangemang är det andra likt men ofta behövs salonger, mötesrum, måltids- och utställningsytor. Ytorna behöver kunna avgränsas mot andra gäster för att garantera säkerhet, biljettkontroller etc. I stort sett är dessa ytbehov detsamma som gästscenen och kulturen har. Sida 14 av 38

15 130% då det behövs eller man så önskar Några gånger varje år - väl planerat och inbokat i förväg - har samtliga verksamheter behov av mer ytor än vanligt. En premiär, en publiksuccé, ett gästspel utöver det vanliga, en internationell kongress som sätter Skellefteå på kartan och lockar nya investeringar och invånare Då behövs mer än minimiytorna. Västerbottensteatern - en premiär eller en publiksuccé. Ett gästspel eller en specialskriven föreställning som kräver mer ytor eller som förväntas locka mer publik än vad den vanliga salongen rymmer. 70/130-principen innebär att teatern - om de delar scenrummet med gästspels- och mötesverksamheten - kan få många av de egna verkstäderna att rymmas i huset. Därmed ökas teaterns effektivitet. Genom att konstruera scenrummet så som det skissas i rapportens del som beskriver utformningen, dvs. med möjlighet att användas åt två håll och med möjlighet att sänkas ner i källarplanet - kan föreställningar dessutom lätt vändas ut mot en betalande kongress-eller annan specialpublik eller allmänhet. Detta skapar möjlighet till 130%-lösningar utan några merkostnader. Detta skapar mer resurser till den konstnärliga verksamheten. Biblioteket, konsthallen och MAN kan - då vi följer 70/130-principen - ibland disponera större ytor i huset än vad som någonsin skulle vara möjligt att skapa på egen hand. Mot att man begränsar sina fasta lokaliteter någon gång per år, dvs lånar ut delar av sina ytor till gästande möten eller festivaler - exempelvis Berättarfestivalen - kan man under en eller flera längre tider per år nyttja större delar av husets gemensamma ytor för utställningar och annan verksamhet. Scener - mötesrum - kommer att finnas i huset och vara tillgängliga för verksamheterna under delar av veckan/månaden/året. Dessa kommer att vara utrustade med teknik från teatern och för möten. De kommer att kunna avskiljas och vara ljudisolerade eftersom det är byggda för att gästspel, evenemang och möten kräver det. Genom att själva bjuda in till möten i det egna ämnet kan alla utnyttja husets hela potential för att exponera den egna verksamheten och för att tillföra Skellefteå fler positiva värden. Gästspel, möten och evenemang kan bidra med säkra intäkter långt fram i tiden för krögare, hotell och andra funktioner i huset - inte minst för kulturens verksamheter. Detta möjliggör investeringar i föreställningar, teknik, högre kvalité på kockar och dessutom blir det möjligt att avtala med krögare och andra om att ta ansvar och driva mindre lönsamma upplägg, enligt 70/130- principen. Alla kan erbjudas 130%-möjligheter några gånger varje år. Ytorna som byggs i huset för dessa funktioner kan under perioder av året disponeras av biblioteket, Konsthallen och MAN mot att möten och evenemang någon gång om året kan behöva nyttja delar av andras verksamhetsytor för utställningar, luncher eller andra verksamheter. Sida 15 av 38

16 SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS Logistik - samnyttjande kultur-evenemang-möten Eftersom önskemålen från de olika verksamheterna vida överstiger de ramar som är möjliga, både vad avser antal kvadratmeter men på sikt även driftskostnader har det i uppdraget legat att beskriva hur ytor skall placeras till varandra och därmed logistiskt kunna skapa synergier. I nedanstående beskrivning beskrivs endast de centrala ytorna som rör teater, evenemang och möten eftersom det är dessa som - var för sig - är de som kräver störst investeringar och ytor. Den grundläggande tanken har varit att undersöka möjligheterna för att samnyttja delar av ytorna för att på så sätt skapa positiva fördelar för varandras verksamheter. Två stora scener - kan dessa samnyttjas? Beslutet i KS innefattar två scener. 1. Västerbottensteaterns scen - för 300 i salongen med en scenöppning på 9 x 6 meter 2. En gästscen - för ca personer i salongen med en scenöppning på x 8 meter En länsteater har behov av att ha tillgång till scenen under stora delar av året - även dagar då inte föreställningar pågår i huset. Då pågår arbete med att bygga och reparera utrustning samt att repetera nya företställningar. I anslutning till scenen behöver olika verkstäder finnas förlagda för att verksamheten skall kunna drivas effektivt. Teatern behöver scenytan näranog 365 dagar om året. Däremot men inte salongen. Förutom någon eller några gånger för att repetera i helt rätt miljö. En gästscens yta och scenöppning är något större än den fasta teaterns behov. Salongen är väsentligt större för gästscenen än för den fasta salongen för teatern. En gästscen har, precis som den fasta teatern, behov av att effektivt kunna lasta och lossa utrustning direkt från scen - in och ur bilar. Båda scenerna har behov av ungefär samma tekniska fästpunkter för ljud och ljus, krav på golv och väggar samt behov av tekniker och digital infrastruktur. Frågeställning: Om vi kan skapa ett hus där själva scenytan är tillgänglig för teatern - i princip 365 dagar om året men själva teatern - scenöppningen, ljus och annan teknik i taket, inlastning etc - kan lånas ut till varandra bör vi kunna spara ytor, teknikinvesteringar och öka flexibiliteten - dvs öka antalet nyttjandedagar - utan att kvalitén för teatern, gästspel eller möten försämras. Kanske kan till och med kvalitetsökningar skapas eftersom vi undviker dubbelinvesteringar av basfunktioner. Slutsatser 70/130-principen Om vi skapar en : 1. sänkbar scen, och 2. specialbygger teaterns verkstäder runt om scenen, på den nivå som scenen landar på då den sänkts ner, samt därefter 3. lägger på ett nytt golv på scenplan Sida 16 av 38

17 Frågeställning: Då bör vi ha skapat en bra lösning för teaterns behov - till och med bättre än normalt eftersom regionteaterns scen nu befinner sig mitt i verkstäderna. För att säkerställa en repetitionsmiljö ska naturligtvis dörrar/väggar till verkstäder finnas som kan stängas. 70%-principen ingen salong framför scenen vid samtliga repetitioner, inte direkt daglig tillgång till alla ljus- och andra tekniska installationer som finns där uppe - vilket gör att man då och då ändå behöver hissa upp scenen för repetitioner och byggnationer. Men med planering bör detta kunna synkroniseras in mellan möten, gästspel etc 130% + närhet till verkstäder, som dessutom byggs runt hela scenen - i en källarvåning som ändå behöver grävas ut av byggnadstekniska skäl - och därför utnyttjas till kärnverksamheten i stället för endast garage eller förråd. För att slippa investera i TVÅ laststationer, TVÅ uppsättningar teknik och fästpunkter i taket, TVÅ närföråd etc 1. Kan vi använda scenen åt två håll? 2. Om ja - går det då att bygga tekniska förutsättningar för att förbereda ljus och annan teknik i taket - inne i scenområdet - för att tätt inpå föreställning kunna skicka ut den i salongen (åt valfritt håll). Då skulle det gå att förbereda kvällsföreställningar medans möten/utställningar/städning etc i salongerna pågår, dvs omställningstiderna förkortas radikalt både för teatern och annan verksamhet. 3. Går det att ljudisolera scenen så att arbete och vissa repetitioner kan pågå medans verksamhet (kongresser, föreställningar, utställningar etc) pågår på andra sidan väggen? 4. Är detta gjort någonstans i världen? Skulle detta gå att lösa sparar vi många kvadratmeter byggyta, teknikinvesteringar samt ökar flexibiliteten samtidigt. I Wuzhen Theatre - Kina - är stora delar av dessa tankar redan färdigbyggda. Här följer några av de skisser som beskriver hur flexibelt huset i Wuzhen är konstruerat. Sida 17 av 38

18 SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS TVÅ SEPARATA - En scen + Ett möte eller ytterligare en föreställning Här ser vi huset uppdelat i en rosa och en grön del - parallella evenemang pågår där scenen används av den rosa cellen. HELA HUSET BINDS IHOP till Europas längsta scen för kultur, evenemang och möten Scenario: Ett stort möte pågår - vid lunch, i pauser eller till middagen öppnas väggen upp in till högre delen - där det i denna skiss även finns en gradäng längst till höger. Detta öppnar helt unika möjligheter att exempelvis kombinera luncher med utställningar, minisemiarier, teaterföreställningar eller annan verksamhet. Sida 18 av 38

19 Detta alternativ visar hur även själva scenen kan bli ett utrymme för lyssnande gäster på ett möte eller under en föreställning. Teater 360-grader eller en SM-final i modern dans, SM-final i Biljard eller bordtennis eller en TV-inspelning i en unik lokal. Från sidan ser arrangemanget som beskrivs ovan ut så här. Eller är detta den perfekta salongen för Norrlands första Nycirkus? Husets konstruktion skapar många kombinationsmöjligheter. Vid vissa tillfällen kan scenen till och med användas som ett eget utrymme för föreställning, evenemang eller möte. Sida 19 av 38

20 Genom att göra det möjligt att stänga scenöppningen åt båda hållen - tack vare att scenen konstrueras med en ljudisolerad vägg som kan skjutas för scenöppningen på båda sidorna - skulle scenen kunna användas även i kombination med en salong i taget, enligt ovan. Samtidigt går den andra delen utmärkt att användas till mötesdel, teaterscen eller evenemangsarena. Genom att använda båda scenväggarna - ut mot salongerna - skapas till och med ytterligare en Black Box som kan användas till föreställningar, mötesrum, tv-studio eller annat spännande - med 14 meter i tak och fullt tekniskt utrustat med ljus och ljud. Via denna länk kan fler inspirerande skisser och bilder från anläggnigen hittas. OBSERVERA På första skissen av teatern är scenen höj- och sänkbar i olika sektioner, dvs den kan i sig skapa en gradäng mot publiken, genom att sänka endast en sektion kan den fungera som hiss för att stuva undan stolar, bord etc ner i källarplanet etc Allt detta är möjligt att bygga in i huset i Skellefteå och därmed skapa ett multifunktionellt hus utan att kompromissa med kulturens, gästspelens eller möteskundernas krav och behov. Ljudisolering går att åstadkomma - bland annat har SF - Svensk Filmindustri, väl utvecklade standarder som gör det möjligt att ha flera biografsalonger vägg i vägg där man visar explosioner och romantiska dramer samtidigt. Sida 20 av 38

21 SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS Hur ska vi skapa maximal flexibilitet kring kärnverksamheterna i Skellefteå? Teatern i Kina ovan är en annan typ av anläggning än den som skissas här. Bland annat saknar det kinesiska huset museeum, konsthall, shopping, hotell etc. Därför finns ytterligare synergier att skapa i Skellefteå. 1. Synergier mellan Gästscen - Kongressanläggningen - Utställnings- och måltidsytor 2. Teaterns mindre föreställningar - Danscenen - Repetitionslokaler 3. Barn- & Ungdomsteater - Biblioteken - Pedagogisk verksamhet för MAN och Skellefteå Konsthall 4. Restaurationsbehov - vilka föreligger och hur kan de samverka. 1. Gästscen - Kongressanläggning - Utställnings- och måltidsytor För att skapa en flexiblare anläggning bör gästspelens stora salong skapas med flera avgränsningsbara lösningar. En lösning som är beprövad och som både skapar en bra närhet till scenen - för dem som sitter längst bak och samtidigt skapar naturliga möjligheter att göra säkra och logiska avgränsningar för olika verksamhetsceller - är att placera en del av publiken på en läktare. Om man dessutom, redan från början, skapar en flexibilitet i läktarens konstruktion kan den användas på flera olika sätt. Om dessutom även läktaren är möjlig att dela upp i mindre delar kan dessa användas för olika - parallellt pågående - verksamheter. Här följer ett antal logistiska grundskisser: personer i samma salong sittplatser. Gradäng startar några stolsrader in i salongen. Det finns gradängkonstruktioner som går att fälla ner i golvet vilket kräver att stolar bärs ut manuellt, alternativt stuvas gradängmoduler undan i källarplanet - dit de flyttas med hjälp av hissar (orkesterdiket/kongresscenen kan fungera som hiss ner i källaren) Lösningen finns och fungerar väl i Ålborg/Danmark. Denna flixibilitet skapar några kreativa lösningar även för gästföreställningar. Tonåringar och deras föräldrar och far/morföräldrar lyssnar idag på samma musik. Men de vill antagligen inte gå på samma konsert Låt ungdomarna Sida 21 av 38

22 SKELLEFTEÅ KULTUR-, EVENEMANGS- OCH MÖTESHUS hålla till på ståplats - framför scenen - och i barerna på detta plan, medans de vuxna har sittplats och restauranger ett plan upp. 700 personer - läktarna separata På bottenplan - gästscen - kan ca 700 gäster sitta på stolar som - några rader in växer upp på en gradäng för att öka kvalitén på sikten för dem som sitter längre bak. Observera den inlagda siktlinjen. Övre läktaren är i denna version stängd med ljudisolerade väggar och kan i sin tur delas in i två separata rum. Salongen kan på detta sätt både användas till teater eller till mötesrum. Men kan också användas som middags/ bankettsal eller utställningsyta. Här visas en perspektivbild tagen från sista raden som visar att sikten blir god och att läktaren inte skymmer. 350 personer + utställning + mötesrum Då man använder endast främre delen av salongen ryms ca 350 deltagare i salongen direkt framför scenen. I direkt anslutning till salongen, längst bak under läktaren, kan 1-3 separata rum skapas genom att, från början i själva konstruktionen, bygga in ljudisolerade, flyttbara, väggar. Därmed skapas samtidigt utrymmen för luncher, utställningar eller för parallella möten - eller för kombinationer av dessa ändamål - i direkt anslutning till mötes eller evenemangslokalerna. Bilden ovan visar att salongerna kan skärmas av och på nästa sida visas exempel på hur väggarna kan byggas upp under läktaren. Sida 22 av 38

23 650 personer + utställning/lunch Genom att kombinera bottenplan och läktare - en eller två - skapas flera olika möjligheter. 1. Utställningar och luncher kan arrangeras under läktaren varför detta är en perfekt lösning för många sällskap. 2. Parallella mötesrum skapas i de tre salongerna under läktaren och i kombination med läktarna kan man snabbt ställa om från ett stort mötesrum för 650 deltagare till 6 mindre parallella rum. 3. En föreställning kan aboneras av upp till tre helt separata sällskap som kan erbjudas egna sociala ytor före, under och efter föreställningen. 4. En föreställning kan också aboneras av 1-2 sällskap på läktaren som innan och i pausen har tillgång till ytor för måltider och mingel på övre planet, samtidigt som biljetter kan säljas till allmänheten till nedre plan. Beroende på antal sålda biljetter öppnas salongen upp eller sluts till som på skissen ovan. Detta visar ett exempel på hur den stora gästspelssalongen kan konstrueras för att skapa en stor flexibilitet både under dag- och kvällstid som kan utnyttjas både av kulturen, evenemangen och möten. Allt för att skapa en högre nyttjandegrad än annars. Sida 23 av 38