Snöleoparder. K-sök Hösten 1998 Våren 1999 Dagfolkhögskolan I Trollhättan. av: Anneli Olofsson Klass 85

Transkript

1 Snöleoparder. K-sök Hösten 1998 Våren 1999 Dagfolkhögskolan I Trollhättan av: Anneli Olofsson Klass 85

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Snöleopard. (Panthera unica)...3 Lite om pälsen Svansen Tassar och nos Ögon och syn... 4 Bytesdjur... 5 Reviret... 5 Räddningsarbete Visste du att... 6 Snöleoparder i Sverige... 6 Historien om Shenza och hennes mamma... 7 På världens tak... 8 Stödföreningen....8 Snöleopardklubben Ansikts uttryck Källförteckning

3 Inledning. Anledningen till att jag valde att skriva om snöleoparden var att jag har sett dem på Nordens Ark i Bohuslän. Jag ville veta mera om dem och deras livsvillkor. Snöleoparden är ett vackert djur med sina stora tassar och långa svans. Man kan undra varför inte människa och djur kan samsas. Det bästa vore ju om de kunde leva sida vid sida. Men människan vill ju bara ha mer och mer. Då blir det ju djuren som får stå tillbaka. Av befolkningen i Himalaya kallas snöleoparden kallas Den osynliga katten. Bara för att den är så svår att få syn på. 2

4 Snöleopard. (Panthera unica) Klass Däggdjur Ordning Rovdjur Familj Kattdjur Längd cm Svanslängd 100 cm Vikt kg Könsmognad 3 år Parningstid Februari - mars Dräktighetstid 3 månader Antal ungar 2-3 Livslängd år Annat Anpassad till låga temperaturer och tunn luft En utbredningskarta, baserad på den begränsade kunskap som finns, blir ett oregelbundet mönster av lå ngsträckta fält och fläckar som sträcker sig i en bå ge runt Tibets högslätt och den väldiga Takla-Makanöknen. Himalaya, längs Kinas gräns mot Indien, Nepal, Bhutan, utgör gräns i söder. I norr når utbredningsområdet till Altaibergen och gränstrakterna mellan Mongoliet och Ryssland. I väster lever snöleoparden i ett stort sammanhängande område i Tadzjikistan, Kirgizistan och de nordligaste delarna av Pakistan och Indien, däribland Ladakh Den trivs bäst på höjder upp till m över havet.. Man kallar Central Asiens högland för världens tredje polarområde. Området där snöleoparden lever brukar också kallas för Världens tak Man har känt till djuret snöleopard sedan 1776, men först 1977 lyckades man fotografera en vild snöleopard lyckades en amerikansk forskare fästa radiosändare runt halsen på fem snöleoparder. Detta var i en nationalpark i Nepal. Deras beteende och liv kunde då följas av forskare i fyra år. Snöleoparden är mindre än leoparden. Tjock päls, med stora rökgrå fläckar Lång svans Stora tassar Ögon och syn Lite om pälsen. Pälsen kan variera från rökgrått till gulgrått. Den är ljusare på undersidan och har mörkare fläckar på buken. På ryggen har snöleoparden en svart strimma och fläckarna sitter i rader på huvudet och på benen. Pälsen tjänar som ett utmärkt förklädnad. Om en snöleopard ligger och trycker på en bergskam är det omöjligt att se den, så väl smälter den in i omgivningarna. 3

5 Svansen. Svansen är lång och den används som balansstav när den går på smala bergskammar. Den används också som roder när den hoppar. Mamman använder svansen som vägvisare för ungarna när de är på vandring och som skydd mot kylan. Honan drar också fram ungarna med svansens hjälp till spenen när det är dags för att dia. Snöleoparden använder svansen till att förvärma den kalla luften. Klimatet i Himalaya varierar mycket. På sommaren kan det bli upp till plus 35 grader Celsius och på vintern kan temperaturen sjunka till minus 45 grader. Tassar och nos. Tassarna är stora och breda och klädda med hår. Anpassade till ett liv i snö och kyla. Storleken är till för att kunna gå ovanpå snön. De kan liknas vid snöskor. Näshålorna är extremt stora hos snöleoparden. Detta bara för att kunna förvärma den kalla inandnings luften. på vintern. Ögon och syn. De har god syn i mörkret och kan på så sätt lätt överraska sina byten. För att kunna få en bra överblick från sitt gömställe sitter ögonen högre på huvudet hos snöleopardenän hos andra kattdjur. Man kan säga att den har en liten "spegel" i ögat som reflekterar det lilla ljus som finns. Detta ljus träffar då näthinnan flera gånger. 4

6 Bytesdjur. Snöleoparden kan ta bytesdjur som är tre gånger så stora som sig själva. Huvuddelen av födan är hovdjur. Som tillexempel jak, blåfår, skruvhonsfår och alpstensbock. Men den även mindre djur faller offer för snöleoparden som murmeldjur, fasaner och andra fåglar. I och med att människan tar mer och mer mark i anspråk att odla på, trängs snöleoparden undan och deras naturliga bytesdjur försvinner. Resultatet av detta blir att den tar människans husdjur istället. Snöleoparden jagar liksom andra katter på natten. När den jagar måste den ofta överraska bytet. Under dagen ligger den gärna på en klipphylla, där den har god utsikt över omgivningen. Reviret. Snöleopardens revir är mycket stort, som en hel stad, eller ända upp till 100 kvadratkilometer. Anledningen till detta är bristen på bytesdjur. Bristen på föda bidrar också till att snöleopaden oftast lever ensam i sitt revir. Livet i Himalaya ställer stora krav på både djur och människor. Det fodras både styrka och uthållighet för att förflytta sig där. Just därför är en stor del av snöloparden vikt bara muskler. Den tjuvjakt äger rim för att den ibland attackerar tamboskapen. Sist men inte minst är det för den vackra pälsens skull. Ett skinn kan säljas för kronor, Detta är mer än ett års inkomst för en bonde. För att göra 1 päls krävs 16 stycken skinn. Snöleopardspälsar säljs i Amerika för kronor. Det är mer än 300 gånger mer än vad skytten fick. Räddningsarbete. Runt om i världen pågår ett arbete med att försöka rädda detta djur. Det finns cirka 600 snöleoparder i djurparker runt om i världen. Avelsarbete har gått mycket bra, bättre än väntat. De senaste åren har ett fyrtiotal födslar rapporterats varje år. Tiden skulle nu då kunna sägas vara mogen för återinplantering av snö leoparder, men så lätt är det inte. Anledningen till detta är att lokalbefolkningen sätter sig emot detta, dels för att jakten fortfarande är omfattande trots att snöleoparden är fridlyst. Lokalbefolkningen vill inte ha snöleoparden tillbaka eftersom det kan innebära nackdelar för boskapshå llningen. Detta kan likans vid vargens och järvens situation här i Sverige. 5

7 Visste du att... Snöleoparden har världsrekordet i längdhopp. Den kan hoppa 16 meter, världsrekordet för människor är Fast att snöleoparden hör till de stora kattdjuren kan den inte ryta utan den har ett gällt skri. Lokalbefolkningen i Himalajas bergstrakter liknar den vid ett spöke. Beroende på deras förmåga att bara försvinna. Ett sätt att jaga snöleoparder på, är att spetsa bambustänger. Stångens spets smörjs in med ett växtgift. Sedan grävs stängerna ner med spetsarna uppåt, på stigar där snöleoarderna brukar vandra. När djuret trampar på en spets, förgiftas de och dör inom några minuter. Snöleoparder i Sverige. Nordens Ark i Bohuslän är med i ett avelsprogram för snöleoparder. Den första kom dit ungar har fötts varav två är döda sedan Man har nu sex stycken där. Hägnen är anpassade till deras behov. Där finns klipphyllor, bergsskrevor där de kan leka och träd att klättra i. En vuxen snöleopard äter mellan två och tre kilo rått kött i hela stycken, varannan dag. Ungarna skall ha mat varje dag tills de blir sju månader. Under vintern utfordras de med en tuss hö, fast de är köttätare äter de hö också. De får kosttilskott som kalk, vitaminer och mineraler. Ibland får de is-glass. Det är ett köttstycke infryst i ett isblock. 6

8 Historien om Shenza och hennes mamma. Om inte Inger tagit hand om Shenza hade hon inte levat många dagar. Shenzas mamma hette Purna, och var enligt sakkunskapen inte könsmogen. Hon var bara två år gammal. Enligt experterna var det ingen fara så länge hon gick tillsammans med en äldre dominerande hona. Purna fick gå med sin mamma och pappa hela vintern och våren. En sommar dag vägrade hon plötsligt att lämna sin koja. Christer Larsson, inspektör och ansvarig för djuren på Nordens Ark, blev då tvungen att klättra upp på nättaket över hägnet och lyfta bort taket på kojan med ett krokförssett rep. Nu blev Purnas hemlighet avslöjad: i halmen på golvet av kojan låg två nyfödda ungar, till synes livlösa. Purna var rådvill och det tycktes som om hon inte kunde ta hand om ungarna. Att lura bort henne var inte lätt. Detta var man tvungen att göra för att kunna gå in i hägnet. När man äntligen lyckats lura bort Purna var den ena ungen död och den andra var mycket svag. Troligen var hon för ung för att mjölkköttllarna skulle fungera, och hon höll inte heller ungarna varma. Nu ställs Christer inför ett svårt beslut. Skulle man och var det värt mödan att försöka rädda ungen. Han visste vad det skulle innebära och han visste att risken att misslyckas var mycket stor. Zoologen på Nordens Ark den internationella experten på snöleoparder och ansvarig för stamboken talade om att det skulle bli mycket arbete och att ungen skulle dö, men om de ville kunde de ju försöka. Men zoologen Leif Blomqvist gav dem inte mycket hopp. Christer tog hem ungen till sin fru Inger som plötsligt blev mamma till en snöleopadunge på heltid. Nu följde en hektisk tid flaskmatning i flera veckor och med täta mellanrum. Men detta gick mycket dåligt. Ungen blev sjuk och började tappa allt hår. Inger måste använda munnskydd, då huset fylldes av dunfin snöleopardpäls. Den fick dessutom lunginflammation och såg eländig ut. Detta var precis vad Leif Blommqvist hade förutsagt. Det tog bara en månad, sedan var helt kal och fick penicillin. Vad var det som var fel? Undrade Christer. Han började fundera. Tvärt emot vad alla experter förutsade, bestämde han sig att sänka temperaturen radikalt. Den kuren hjälpte, pälsen kom tillbaka och ungen repade sig snabbt. Shenza växa normalt och efter ungefär en månad börjad hon äta kött. Under de tio månader Shenza var hos Inger och Christer behövde hon mycket omvårdnad. Inger kunde gå ut och gå med henne, då de bor avskilt. När hon var nästan fullvuxen och vägde cirka 25 kg blev vardagsrummet hennes lya, där hon omsorgsfullt rev sönder alla leksaker och sovkorgar. Möblerna lät hon bli. Vid ungefär tre månaders ålder upptäckets det att Shenza hade starr. Tack vare att Inger hade handskats med henne som en tamkatt kunde hon opereras. Orsaken till hennes sjukdom berodde troligen på att hon fått mjölkersättning istället för riktig mjölk. Shenza är nu död. 7

9 På världens tak. En bonde som planerar att bygga en ladugård "På världens tak" måste innan han sätter in fönstren, ta reda på hur stor en snöleopard är. Är fönstret för stort tar den sig in och dödar boskapen. Han måste veta hur stort huvud en snöleopard har. På så sätt kan han skydda sin boskap, eftersom man ofta ser spår av dem i byarna. Stödföreningen. Om man vill bidra med ett direkt stöd till djuren på Nordens Ark kan man bli fodervärd. Då bidrar man med betalningen av kostnader för mat, vetrinärvård, inhägnader med mera. Man bestämmer själv hur länge man vill vara fodervärd. Tecknar man sig för en andel under ett år, så kommer också namnet att stå vid hägnet under tiden. Alla får också ett diplom, som tack för hjälpen oavsett storleken på gåvan. Om man vill hjälpa till att rädda snöleoparden kan man bli fodervärd. Man kan sätta in allt från 100 kronor och uppåt. Om man vill ha sitt namn vid hägnet åt det djur som man är fodervärd till måste man dock betala kronor per djur och år, när det gäller snöleoparden. Detta gäller privatpersoner Företag får betala kronor per år för att få en skylt uppsatt. 8

10 Snöleopardklubben. Snöleopardklubben är klubben för alla barn upp till 14 år. Två gånger om året kommer klubbtidningen Lellepardarket ut. Här berättas det om djuren på Nordens Ark och annat aktuellt. Som medlem i Snöleopardklubben får du en egen snöleopard, ett mjukisdjur, du får även fri entré till anläggningen. Medlemsavgiften är 60 kronor per år. Avgiften kan lösas direkt På Nordens Ark eller sättas in på postgiro. 9

11 Ansikts uttryck. Snöleopardens uttryck i ansiktet kan jämföras ned vara katters. 1. Snöleopardungen iakttar, lugnt men varsamt. Vad är på gång? 2. Nu börjar det bli lite för mycket, snart blir jag arg. Sänkta ögonbryn, huvudet lite nedåtböjt, kroppstyngden bakåt - beredd till språng. 3. Och så plötsligt - en gäspning. Överlagshandling, säger beteteendeforskarna. Djur som inte riktigt vet vad de ska ta sig till gör något helt irrationellt. Nu är jag arg, så passa dig. 10

12 Källförteckning Internet: Annas kattsida Nordens Ark Böcker: Markus Kappler - De stora däggdjuren, 1989 Carl Anton - Heja vackra katt, 1995 Christer Larsson & Roger Olsson, 1997 Personlig kontakt: Lena M Lindén, VD Nordens Ark 11