Likabehandlingsplan/ Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Aggerudsskolan

2 Innehåll 1. Bakgrund Lagstöd Definitioner Skolpersonalens befogenheter Lagar, värdegrund och våra ordningsregler Åtgärder om man stör trygghet och studiero Målinriktat arbete Hur vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling Planerade aktiviteter under läsåret Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling Hur vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering och annan kränkande behandling Ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Utvärdering Dokumentation Kommunikationsplan... 17

3 Vision: Våra skolor präglas av respekt för människors olikheter och skolorna ska vara trygga för våra elever. Kommungemensam del 1. Bakgrund From 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen kap 6 och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. På vår skola är dessa planer hopslagna till en plan. Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2010:800) FN: s konvention om barns rättigheter. Diskrimineringslagen (2008:567) Lgr11(2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 1

4 3. Definitioner Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Ex om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck(ej identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. Kränkande behandling: Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att han samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller elevs värdighet. Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. elev-elev elev-personal personal-elev personal-personal Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex slag och knuffar Verbala: ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt eller liknande Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar 2

5 De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande behandling. 4. Skolpersonalens befogenheter: Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Både elever, lärare och annan personal ska ha ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och ha respekt för varandra. Elever ska ges möjlighet att påverka och delta i utformningen av lärandemiljön. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa trygg skolmiljö. Det finns dock situationer när de förebyggande insatserna inte varit tillräckliga och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärderna som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Åtgärderna ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre åldrar. Rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö: Exempelvis tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever som stör. Skollagen ger även rätt för rektor och lärare att gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. 3

6 Utvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt. Kvarsittning/Försittning: Rektorn eller läraren kan besluta att eleven ska stanna kvar på skolan en timme efter skolans slut eller en timme före skolan börjar. Den som fattar beslutet ska dokumentera det. Utredning om varför elever stör: Om eleven upprepat stört sin omgivning ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Utifrån utredningen ska rektorn se till att skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan vara en skriftlig varning eller ge eleven stöd i undervisningen eller av elevhälsan. Skriftlig varning: Efter avslutad utredning kan rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Syftet är att dels dokumentera det som kommit fram i samtal och att peka på att skolan inte accepterar elevens uppträdande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta om att tillfälligt omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom skolenheten. Max 4 veckor. Omplacering får bara göras efter att man gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft effekt. En tillfällig omplacering kan göras akut utan utredning utifrån andra bestämmelser. Vårdnadshavare ska informeras och den som beslutar dokumenterar. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet: Om den tillfälliga omplaceringen inte har effekt få rektorn besluta om att en elev tillfälligt får flytta till en annan skola. Placeringen få bara i undantagsfall vara längre än två veckor och aldrig längre än 4 veckor. Elever kan dock flyttas permanent för att ge andra elever trygghet och studiero. Den som beslutar om tillfällig placering vid annan skola dokumenterar. Avstängning: I vissa fall får rektorn besluta om att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan har en mycket jobbig situation. Tex. att det förekommit grovt våld och att skolan varit i kontakt med polisen. Tre krav måste vara uppfyllda innan beslut om avstängning kan ske 1. Det är nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero 2. Andra åtgärder har inte haft effekt 3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning. Om eleven utfört ett allvarligt brott mot annan elev eller personal kan skolan stänga av utan att ha prövat andra åtgärder först Innan beslut fattas har eleven och vårdnadshavarna rätt att yttra sig i frågan. Rektorn kan inte delegera beslutet till någon annan och om eleven är under 18 år ska socialnämnden informeras. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. 4

7 Kontrollåtgärder: En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som ex alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källa: Mer om Trygghet och studiero i skolan, Ur nya skollagen, Skolverket Lagar, värdegrunden och våra ordningsregler Lokal del Denna Likabehandlingsplan gäller för Aggerudsskolan, grundskola, träningsskola och fritidsverksamhet. Lagstöd: Fn:s Barnkonvention om barnets rättigheter Skollagen (2010:800) innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning samt förtydligar skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan Diskrimineringslagen (2008:567) lagstiftning som ska kunna bekämpa handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (2001:453) påvisar att all personal inom skolan är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken (SFS 1962:700) är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. I den kan man läsa om olika definierade brott och de påföljder som kan dömas ut. Ex på situationer där skolan kan göra polisanmälan: misshandel, stöld, skadegörelse, förtal och hot. Trafikförordningen (SFS 1998:1276) 6 kap 4 a bestämmer att den som är under 15 år och färdas på en tvåhjulig cykel måste ha hjälm. 5

8 Tobakslagen (1993:581) säger att det är förbjudet att röka i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem En god arbetsmiljö för både elever och personal ökar välmående och prestationer. På Aggerudsskolan har elever, föräldrar och personal arbetat fram en värdegrund, tydliga ordningsregler samt sanktioner som gäller om dessa inte följs. Värdegrund: Gemenskap Ingen lämnas utanför. Alla är med i gemenskapen. Ärlighet Vi är ärliga för att skapa ömsesidigt förtroende. Vi litar på varandra. Respekt Vi respekterar att vi är olika och handlar därefter. Alla är bra men på olika sätt. Vi respekterar och följer skolans regler. Trygghet Vi känner trygghet i skolan och behöver inte vara rädda för någon. Ansvar Vi tar ansvar för det vi säger och gör. Vi tar ansvar för skolarbetet. Ordningsregler: 1. Vi uppträder på ett trevligt sätt och använder ett vårdat språk mot varandra. 2. Alla tar ansvar för sina studier. Alla kommer i tid och medverkar till god arbetsro. 3. Ytterkläder tas av inomhus. Detta gäller även i matsalen och under lektionstid. 4. Värna om skolans miljö-var rädd om saker. 5. Vi tar inte med föremål som stör skolverksamheten eller som utgör en fara för säkerheten. 6. Vi äter inte godis på skoltid. 7. Vi går i skolans korridorer. 8. Vi cyklar inte på skolgården, cykeln parkeras på anvisad plats. 9. Hjälm används vid skridskoåkning och lek på kullarna vintertid. 10. Snöbollskastning är inte tillåten. Vi ska vara mot andra som vi vill att andra ska vara mot oss! 6

9 6. Åtgärder om man stör tryggheten och studieron Om man bryter mot våra ordningsregler blir första åtgärden alltid en tillsägelse. Om man upprepat bryter mot skolans regler följer vi skolans åtgärdstrappa. Om man bryter mot skolans värdegrund, dvs. behandlar någon kränkande, följer vi åtgärdstrappan och/eller går in med åtgärder mot mobbning och andra kränkande handlingar. Om man bryter mot någon av lagarna, ex stjäl eller slåss, kan skolan fatta beslut om anmälan till polisen. Utifrån en rekommendation från JO anmäler skolan inte elever under 12 år. Då övervägs en anmälan till socialtjänsten istället. Åtgärdstrappan gäller inte barn i förskoleklass. Åtgärderna anpassas efter elevernas mognad och de uppkomna situationerna. 7

10 7. Målinriktat arbete Övergripande mål På Aggerudsskolan skall ingen, varken elev eller personal, utsättas för diskriminering eller andra former av kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, främja likabehandling, aktivt motverka diskriminering av individer och grupper samt verka för att kränkningar inte skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Skolan strävar efter att varje elev utvecklar en god självkänsla och empatisk förmåga. respekterar andra människors egenvärde. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. utvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter samt visar respekt och omsorg om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv. Utvärdering av delmål Läsåret hade elevernas tankar om skolans nya mål kommit fram genom likabehandlingsrådets träffar. Genom likabehandlingsrådet fick alla klasser möjlighet att diskutera och tycka till vad de såg för behov på skolan. I barnens vardag på rasterna upplevde eleverna många positiva samspel mellan olika åldersgrupper nu när de yngsta barnen i förskoleklass finns på alla skolgårdar. De äldre eleverna berättade att de gärna gick till dem för att leka och hitta på gemensamma lekar. De äldre uttryckte att det var lättare att hitta på lekar när de yngre barnen var med och känner att de uppskattar dem mycket. Barnen var överens om att de är viktigt att de leker med de små och inte jaga eller reta upp dem. Eleverna tyckte om lekar där alla kan vara med, t.ex. dunken, vanten m.m. Eleverna berättade även att det ibland är en rastvärd som drar igång en lek men att det även kan vara någon av de äldre eleverna som startar lekar där alla får vara med. Utifrån detta formulerade vi tillsammans delmål 1 där fokus låg på fortsatta åldersblandade aktiviteter. När vi nu ser tillbaka på det år som gått kan vi se att det funnits stora vinster i att blanda äldre och yngre elever på skolgårdarna och har till läsåret bytt lokaler för åk 1 för att ha närheten till våra äldre elever. Vi ser fina samspel på fotbollsplanen och i övrig lek där 7 åringarna är trygga med 12-åringarna och tar kontakt för att leka. I utvärderingen med eleverna angående detta mål fanns dock någon som tyckte att det kunde ha anordnats fler lekar av vuxna för att främja leken. Delmål 2 var även det ett önskemål via elevrepresentanterna i likabehandlingsrådet som i samtal i klasserna önskat att konsekvenstrappan ska följas där framförallt kontakt med föräldrar sker i högre grad. Eleverna upplever en ökad trygghet på skolan då de vet att föräldrar är medvetna om incidenter som barnen varit inblandade i på skolan. Under året har vi därför på 8

11 arbetsplatsträffar och på måndagsinfo påmint och pratat om vikten av information och återkoppling till föräldrar till elever som utsatt eller blivit utsatt av annan elev. Det sätt vi kan utvärdera och se om det skett en förändring i detta är att vi kan se att användningen av kränkningsdokumentationsverktyget används oftare vilket vi ser som positivt. Delmål 3 innebar att personalen på Aggerudsskolan inför läsåret hade en önskan om att öka tryggheten och trivseln bland våra elever genom ökad kunskap om deras behov. Vi har många barn som av olika skäl behöver stora anpassningar för att klara sin vardag i samspel med andra elever. Detta är något vi hela tiden har i åtanke för att få en positiv utveckling av elevgruppen. Det ställer stora krav både i klassrummen, ute i rastverksamheten och på det som sker runt barnet under hela skoldagen. För att hela tiden utvärdera och diskutera vårt sätt att bemöta eleverna har vi under läsåret haft handledning med vår skolpsykolog. Detta arbete är något vi fortsätter med kommande läsår. Delmål 4 innebar en strävan om ökad integrering mellan elever genom aktivt arbeta för gemenskap på raster och i gemensamma aktiviteter. Bland de förändringar som skett under de senaste åren finns bl.a. våra förberedelseklasser i Globen. Varje barn får en klasstillhörighet direkt vid start och detta tror vi påverkar klimatet mycket positivt på hela skolan. Integreringen fungerar i stort mycket bra där nyanlända elever snabbt kommer i kontakt med klasskamrater och känner en tillhörighet bland jämnåriga kamrater. De finns till en början med i de praktiska ämnena och utökar sedan allt eftersom de lär sig språket. Detta har lett till få motsättningar mellan barnen och vi ser inga negativa gruppbildningar. Detta delmål har varit svårt att utvärdera mer än genom personalens upplevelse under raster och lektionsverksamhet samt den dagliga kontakt som sker i globen, men denna är överlag positiv. Tittar vi på antalet dokumenterade kränkningar utifrån utanförskap eller handlar det om ett fåtal där eleverna efter arbete kunnat mötas i lek och undervisning. Delmål 4 innebar ökad kunskap om barns vardag på nätet genom utbildning till personal samt fortsatt undervisning i klasser. Utvärdering Utifrån att vi numer är en stor skola som haft stora förändringar de senaste åren har det inneburit att vi mentalt inte hunnit anpassa oss efter våra nya förutsättningar. Vi behöver också komma ikapp kunskapsmässigt med våra barns vardag på nätet genom också skaffa oss kunskap om hela deras vardag, även det som gäller fritiden. Det som sker på fritiden och framför allt på nätet påverkar det dagliga arbetet i skolan. Här har vi sett ett behov av att hitta arbetsmetoder för att öka barnens medvetenhet kring normer på nätet. Genom två olika föreläsningar om barns vardag på nätet har vi uppdaterat vår kunskap om möjligheter och svårigheter för barnen på nätet. Våra elever i åk 6 samt deras föräldrar fick även möjlighet att gå på en av föreläsningarna vilket vi genom muntlig utvärdering med eleverna fick mycket god respons på. Vi förstår att det inte är allt som händer som kommer till vår kännedom men att döma utifrån antalet anmälda nätkränkningar har vi mycket gott resultat. Det pratas även kontinuerligt i barnens vardag i skolan om nätetik samt i dataundervisningen. 9

12 Alla elever har fått vara med i utvärderingen av det målinriktade arbetet genom att representanterna i likabehandlingsrådet har tagit med sig frågan och diskuterat måluppfyllellse i sina klasser. Vid utvärderingen på likabehandlingsrådets träff under maj månad ansåg klasserna att alla målen har uppfyllts men någon elev tyckte att det kunde anordnats fler åldersblandade aktiviteter och besvikelse framfördes att vårkuldagen som främjar möten mellan olika åldrar ändrat innehåll. Nya delmål inför Genom att analysera tidigare läsårs kränkningsanmälningar ser vi ett ökat behov av att skapa trygga miljöer och minska elevers användande av våld samt hot om våld mot varandra. Vi kan i analysen av de anmälda kränkningarna se att det är en mindre elevgrupp som utsätter varandra och utifrån detta se att det är ett avgränsat men mycket viktigt område att arbeta vidare med. Aggerudsskolan har noll tolerans mot våld och därför har likabehandlingsrådet och Likabehandlingsteamet beslutat att nya delmål för läsåret kommer att inriktas på minskat våld och ökad trygghet. Genom att arbeta utifrån en ny arbetsgång med bland annat dokumentation på en enkel och tillgänglig dokumentationsblankett vid varje tillfälle våld eller hot om våld förekommer har vi en förhoppning om att kunna stötta berörd personal genom en snabb återkoppling från elevhälsoteam samt rektor om handlingsplan för de berörda eleverna. Detta kommer att vara ett komplement till befintlig dokumentation i det webbaserade verktyget och finnas med som bilaga i denna där händelsen även upplevs kränkande för någon av de inblandade. I det förebyggande arbetet kommer vi att fortsätta ha diskussioner i klasserna där vi pratar om nolltolerans mot våld och hot om våld. Utifrån förra årets trygghet och trivselenkät såg vi att flera elever upplevt sig kränkta av vuxna på skolan. Vi ser ett behov av att utreda omfattningen av detta och vad kränkningarna bestått av. Vi har genom samtal med representanter från klasserna i likabehandlingsrådet fått veta att många svarat på skoj i de enkäter som utförs tidigare på skolan. För att kunna förbättra tryggheten och tilliten till vuxna ser vi ett behov av att göra en anonym undersökning som grund för kartläggning av problemet. Delmål: Minska våld och hot om våld på skolan Delmål: Öka tryggheten och trivsel för alla elever genom trygga miljöer Delmål: Undersöka omfattningen av elevers upplevelse av kränkningar av vuxna. Planerade insatser utifrån delmål Använda en ny dokumentationsblankett för att identifiera alla tillfällen våld eller hot om våld förekommer. Ansvar: Klasslärare/personal Handledning av skolpsykolog till personalen gällande elever i behov av särskilt stöd. Detta sker dels i form av grupphandledning till den 10

13 personal som står närmast eleverna samt allmän information till all personal vid APT. Ansvar: Elevhälsoteamet/skolpsykolog Närvaro av vuxen i omklädningsrummen innan och efter idrott Ansvar: Klasslärare alternativt annan personal som utses Rastvärd inne i korridorer som visar eleverna ut under rasterna. Ansvar: Elevhälsoteamet Använda åtgärdsstrappan för elever som återkommer i kränkningsutredningar för att öka trygghet och trivsel för våra elever. Ansvar: Klasslärare, rektor, Likabehandlingsteam Genomföra anonym enkät i åk 4-6 för att kartlägga upplevelsen av kränkningar mellan lärare och elever. 8. Hur vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling Förebyggande insatser som gäller grundskola, träningsskola samt fritids: Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida Samarbete och dialog med föräldrar Arbetslagsdiskussioner om förhållningssätt utifrån ett icke kränkande perspektiv. I arbetslagen diskuteras kontinuerligt elevernas skolsituation för att upptäcka och åtgärda eventuellt uppkomna problem. Alltid en vuxen i varje omklädningsrum innan och efter idrottslektionen. Rastvärd inne i korridorer som visar eleverna ut under rasterna. Alla klasser arbetar terminsvis med diskrimineringsgrunderna funktionshinder, kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt med utanförskap/gemenskap. Klasslärare ansvarar och sätter upp mål för arbetet samt utvärderar i slutet av terminen. Etiksamtal = dagliga relationssamtal ex. vid morgonsamlingen Efter rasten eller efterdagen snack Varje vecka tas elevhälsa upp på lärarnas arbetslagskonferens Undervisande lärare bestämmer elevernas placering i klassrummet samt indelningar vid gruppaktiviteter Måndags-info. Där kan aktuell elevhälsoinformation ges som all personal behöver känna till Likabehandlingsteamet träffas 3 ggr/term Vuxna finns med bland eleverna på raster och i matsalen enligt schema Personalvästar används av rastvakter för att synliggöra de vuxna på skolan Personalen är observant på tecken om utsatthet Vår värdegrund finns uppsatt på skolan Frånvaro följs upp varje månad för att tidigt upptäcka om det finns frånvaro som inte tros vara orsakad av sjukdom 11

14 Insatser som gäller grundskola och fritids: Likabehandlingsplanen gås igenom vid läsårsstart för att vara väl känd av personal, elever och vårdnadshavare. Värdegrunden sätts upp synligt i alla klassrum. Tjej och kill-snack/grupp utifrån behov Likabehandlingsrådet med elevrepresentanter från varje klass träffas tillsammans med kurator och en lärare en gång/månad Eleverna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att följa upp och genomföra de uppgifter som likabehandlingsrådets representanter tar med sig från rådets verksamhet Insatser som gäller grundskola och träningsskola Träningsskolans elever har dans med 1:or Träningsskolans elever har idrott med 2:or Träningsskolans elever har bad med 6:or Gemensamma skolaktiviteter tex, luciafirande, FN-dag, skoljogg samt skolavslutning. Här är personalen extra observant på omgivningens reaktioner. Ett bra tillfälle för samtal och förståelse. 9. Planerade aktiviteter under läsåret Dessa insatser planeras under läsåret för att främja arbetet med likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Aktivitet Ansvarig Ht 2015 Informera elever om Likabehandlingsplanen samt Klasslärare information till vårdnadshavare att den reviderade likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida Gemensamma regler för skolan samt klassens Klasslärare egna regler gås igenom Presentation av Likabehandlingsteamet och deras Kurator arbete i samtliga klasser Föräldramöte förskoleklass: Skolans värdegrund Rektor Involvera likabehandlingsrådet i arbetet Kurator med Likabehandlingsplanen Lägga ut reviderad Likabehandlingsplan Dataansv. på skolans hemsida Enkät i åk 4-6 genomförs innan jullovet LBT Vt 2016 Utvärdering av enkät 4-6 LBT Utvärdering av Likabehandlingsplanen där personal och EHT/råd elever är delaktiga 12

15 Utvärdering av gemensamma regler Rektor/råd Trivselenkät för träningsskolans elever/föräldrar LBT Trygghetsvandringar 10. Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling Rastvärdar och synliga vuxna på skolan. Personalen är observant på tecken om utsatthet. Träningsskolan är alltid en personal med en elev. Utvecklingssamtal genomförs med ansvarig pedagog där man tar upp frågor som handlar om trivsel, trygghet och utsatthet. Klasskartläggningar genomförs av elevhälsans personal vid behov. Metoden bygger på strukturerade intervjufrågor om klassdynamik, trivsel och utsatthet. Hälsobesök i åk F, 2 och 4 Sociogram genomförs vid behov för att få kännedom om utanförskap och grupperingar. En kommunomfattande enkätundersökning genomförs varje år kring trivsel och utsatthet på skolorna. Trygghetsvandringar som visar på utsatta ställen. Riskbedömning. Personalen på skolan har tät och nära föräldrakontakt och tar deras signaler på allvar. Varje vecka tas elevhälsa upp på lärarnas arbetslagskonferens. Personalen är observant på tecken om utsatthet. På fritids hålls dörrar öppna för insyn. I friare lek på fritids är personalen nära barnen. Träningsskolans personal är extra observant i utsatta miljöer, t.ex. matsal och pulkabacken. 11. Hur vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering och annan kränkande behandling När skolans personal misstänker att det förekommer trakasserier eller kränkningar ska personalen agera på följande sätt: 1. Personalen som upptäcker eller misstänker kränkningar ingriper direkt om läget är akut. Klassföreståndaren till eleverna informeras. Den berörda personalen pratar med alla inblandade i enskilda samtal för att utreda vad som hänt. Ärendet anmäls till rektor samt kurator genom anmälan i kränkningsverktyget på kikaren. Barn- och utbildningsnämnden informeras omgående. 2. I många fall kan kränkningarna redas ut med hjälp av några samtal. Utifrån anmälan beslutar rektor om vidare utredning ska inledas. Ärendet diskuteras i Likabehandlingsteamet. 13

16 3. Insatserna och samtalen dokumenteras av klassföreståndaren eller någon annan personal enligt överenskommelse. 4. Om det handlar långvariga kränkningar ska klassföreståndaren söka stöd från Likabehandlingsteamet. Representanter från teamet tar då över utredningssamtalen. 5. De utredande samtalen avgör vilka insatser som skolan ska sätta in. 6. Om det rör sig om personal som kränkt elever är det alltid rektor som utreder. 7. Föräldrarna hålls alltid informerade. Vid planerade insatser kontaktas föräldrarna innan samtalen genomförs. Vid akuta insatser kan det hända att föräldrarna informeras i efterhand. Åtgärder: Diskriminering När det har blivit klart för skolan att det förekommit diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna är det rektor som ansvarar för åtgärderna. Det kan handla om att titta på lokaler, skolans arbetsmetoder, personalens förhållningssätt eller liknande. Trakasserier och annan kränkande behandling Exempel på åtgärder på: Individnivå: De inblandade erbjuds stöd i form av samtal, extra tillsyn på raster, beslut om enskilda raster, tillfällig omplacering i annan klass. Gruppnivå: En analys av klassen görs i form av klasskartläggningar, gruppsamtal, klassarbete. Organisationsnivå: Resurser kan behöva omfördelas. Klasser kan behöva göras om. Uppföljning: Klasslärare har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade eleverna. Om likabehandlingsteamet har gjort insatser kan det vara representanter från teamet som har uppföljningssamtal. Även uppföljningarna dokumenteras. Vem kontaktar jag vid kränkande behandling? För att anmäla ett ärende ska du som elev eller vårdnadshavare kontakta elevens klassföreståndare eller någon i Elevhälsoteamet (rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog). Om du som elev känner dig kränkt av personal vänder du dig i första hand till rektor eller någon annan i Elevhälsoteamet. Personal som blir kränkt vänder sig till rektor. När ett ärende om diskriminering eller annan kränkande behandling kommer till skolans kännedom arbetar vi utifrån skolans handlingsplan. 14

17 12. Ansvarsfördelning Organisation Rektor har det övergripande ansvaret i arbetet för likabehandling och mot diskriminering och annan kränkande behandling. På skolan finns ett likabehandlingsråd för elever som går i åk 2-6, samt skolans elevhälsoteam som arbetar med insatser mot diskriminering och andra former av kränkande behandling. Skolan har även ett Likabehandlingsteam där tonvikten ligger på det förebyggande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Representanter ur likabehandlingsteamet arbetar även aktivt i utredningar gällande kränkande behandling. I elevhälsoteamet ingår: Rektor Biträdande rektor Skolsköterska Specialpedagog Kurator Familjecoach I likabehandlingsrådet ingår: Elever från år 2-6 och en lärare samt kurator. I likabehandlingsteamet ingår: En personal från varje arbetslag från grundskola, träningsskola, fritids samt kurator och familjecoach. Rektors ansvar: Rektor ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck motverkas. Rektor ansvarar för att årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan som förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Rektor ansvarar för att en utredning görs och att åtgärder vidtas när skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommit. Rektor ansvarar för ärenden som rör personal-elev samt personal-personal. Rektor ansvarar för att kontakta andra myndigheter vid behov. Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänkts, anmäls eller upptäcks 15

18 dokumentera de åtgärder som vidtas vid misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt I arbetet för likabehandling finns på Aggerudsskolan även: Likabehandlingsråd Likabehandlingsrådet uppmärksammar frågor kring kränkande behandling och tar sedan med sig information, frågeställningar eller övningar ut i klasserna. Syftet är att ständigt hålla diskussionen om dessa frågor aktuell och att gruppen ska vara delaktig i det förebyggande arbetet. Ansvar: Kurator Elevråd Varje klass har en representant i skolans elevråd. Genom ett aktivt klassrådsarbete får eleverna större möjlighet att påverka verksamheten och ta ansvar för sin arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt. Ansvar: Rektor 13. Delaktighet och inflytande På skolan, träningsskolan och fritidsverksamhet kommer barn och elever i största möjlighet att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplanen. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i likabehandlingsråd, elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer. 14. Utvärdering Likabehandlingsplanen är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för skolans och fritidshemmens skriftliga kvalitetsredovisning. 15. Dokumentation I Karlskogas förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden när barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker via ett webbaserat verktyg som visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Papperskopia förvaras hos kurator efter avslut. 16

19 16. Kommunikationsplan Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om skollagen, diskrimineringslagen och Likabehandlingsplanen. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. Telefonlista Aggerudsskolan Rektor Kurator Specialpedagog Skolsköterska Expedition Polis Socialtjänst Andra aktuella telefonnummer Rädda Barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon BRIS, Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på tele räkning) Röda korset Jourhavande kompis Aktuella internet adresser: