PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 BJURHOLMS KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem 2015 C A S T O R S K O L A N 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Till dig som elev... 3 Till dig som förälder/vårdnadshavare... 3 Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 4 Mål och vision... 5 Ansvar... 5 Främjande arbete... 6 Kartläggning och nulägesanalys... 8 Kartläggning... 8 Resultat och analys av genomförd enkät... 8 Förebyggande insatser Utvärdering av plan mot diskriminering och kränkande behandling Kartläggning inför plan mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärdande arbete Skolans värdegrund och uppdrag Skollagen och Diskrimineringslagen Diskrimineringsgrunder Rutiner och samtalsunderlag Rutin vid samtal med elever och vårdnadshavare Bilaga 1. Förklaringar och begrepp Bilaga 2. Anmälan till rektor gällande kränkande behandling..22 Bilaga 3. Utredning i ärende gällande diskriminering/kränkning. 23 2

3 Inledning En trygg miljö i skola och fritidshem är en förutsättning för att eleverna ska kunna utvecklas. Forskning visar att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Likabehandlingsarbetet handlar om barns mänskliga rättigheter och att förverkliga FN:s barnkonvention. Castorskolans ledning och personal främjar likabehandling och förebygger diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt förstärker respekten för allas lika värde. Det gäller kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och elever. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Ledning och personal på Castorskolan tar klart avstånd från alla former av kränkande behandling och arbetar målmedvetet med det främjande, förebyggande och stödjande arbetet då alla ska känna trivsel och uppleva trygghet. Det dagliga arbetet präglas av barns inflytande och delaktighet, där lyhörd personal omtänksamt och konsekvent uppmärksammar varje enskilt behov. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Detta gäller även fritidshemmet. Till dig som elev Vår ambition är att du som elev ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och andra elever. Detta är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god inlärning skall ske. Om du någon gång blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling vill vi att du genast kontaktar din klasslärare/mentor eller annan vuxen som du känner förtroende för på skolan/fritidshemmet. Detta gäller även dig som upplever att någon annan är utsatt. Till dig som förälder/vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling vill vi att du genast kontaktar klasslärare/mentor, fritidshemmets personal, rektor, eller elevhälsan. Det är svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra men om det förekommer måste du göra något åt det. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra elever för diskriminering eller kränkande behandling råder vi dig som förälder att göra helt klart för barnet att du inte accepterar detta och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. 3

4 Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Alla elever har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevens upplevelse av kränkningen får inte avfärdas eftersom det är den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Personalen har alltid ett vuxenansvar att skydda eleven från att fara illa. Utifrån detta perspektiv agerar personalen skyndsamt enligt nedan angiven arbetsgång. Vid samtal med elever strävar vi alltid mot att vara två närvarande personal, en som håller i samtalet och en som dokumenterar. Samtal med den eller de som utfört handlingen och eventuella medlöpare bör ske under samma dag. Vid samtal med den/de som är utsatt för handlingen och den/de som de utfört handlingen skall vårdnadshavare kontaktas och om möjligt närvara. Rektor lämnar kontinuerligt information till Kultur- och utbildningsnämnden om avslutade och/eller pågående ärenden. Arbetsgång kränkande handling utförd av personal/rektor: 1. Om en elev eller en personal känner sig kränkt av personal, rektor eller skolchef ska detta anmälas till rektor, skolchef eller huvudman. 2. Händelsen dokumenteras, hur händelsen blivit löst, eventuella åtgärder samt hur och när uppföljning ska ske. Då situationen kräver det ansvarar rektor eller skolchef för att göra en anmälan till andra myndigheter som polis eller socialtjänst. Arbetsgång diskriminerande handling: 1. En elev som upplever att diskriminering förekommer anmäler detta till ansvarig rektor eller annan person som eleven har tillit till. Upplever en elev att diskriminering från rektor eller skolchef förekommer anmäls detta till skolchef eller huvudmannen. 2. Rektor, skolchef eller huvudman dokumenterar händelsen samt beslutar om åtgärder och uppföljning av händelsen. Arbetsgång kränkande handlingar mellan elever: 1. Klasslärare/mentor, fritidshemmets eller annan personal samtalar med elev/elever samt vidtar nödvändiga åtgärder. Berörda vårdnadshavare informeras då misstanke om kränkande handlingar förekommer samt inbjuds att delta vid samtal. Händelsen dokumenteras, liksom eventuella åtgärder samt hur och när händelsen ska följas upp. Klasslärare/mentor informeras då annan personal samtalat med elev/elever. Skolvärden informeras vid behov. 2. Då beteendet upprepas eller ytterligare åtgärder krävs kallas vårdnadshavare till träff. Samtalet dokumenteras. 3. Kvarstår situationen eller upprepas händelsen efter träff med vårdnadshavare anmäls ärendet till elevhälsan. Dokumentation från tidigare händelser ska medfölja anmälan. Elevhälsan beslutar om nödvändiga åtgärder. Om situationen så kräver ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten. 4

5 Mål och vision Castorskolans och fritidshemmets mål och vision är att alla elever är sedda, trygga och känner stort förtroende för elever, lärare och övrig personal på skolan och fritidshemmet. Alla elever upplever att de är värdefulla och viktiga samt får utveckla sina förmågor och når uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Ingen elev utsätts eller upplever att någon annan utsätts för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Arbetsmiljön kännetecknas av trygghet, omtanke och respekt. Ansvar Ytterst ansvarig för planens upprättande och verksamhetens arbete för likabehandling samt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är rektor. Ansvariga för att aktuella åtgärder utförs är rektorer, trygghetsteam (se sidan 17), elevhälsopersonal och personal i samarbete med eleverna. Planen gäller under Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara aktuell, utvärderingsbar och kunna påvisa om utförda insatser givit önskat resultat. Personalens ansvar är att följa verksamhetens arbete med planen mot diskriminering och kränkande behandling och vara väl insatt i dess innehåll samt ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar. Personalen har skyldighet att arbeta utifrån planen samt att arbeta för att den är väl förankrad i verksamheten. 5

6 Främjande arbete Personalen i verksamheterna arbetar målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter för de elever och den personal som deltar i verksamheten. Detta oavsett ålder, kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Eleverna ska uppleva att de har lika stort värde och är sedda och hörda varje dag. Personalen arbetar även för att ingen elev eller medarbetare ska utsättas för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande handling. FRÄMJANDE arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Skolverkets allmänna råd. Exempel: Ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Belysa rasismens idéhistoria. Använda litteratur som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Som en naturlig del i det dagliga arbetet, uppmärksammar personalen brister i miljö, förhållningssätt och attityder samt reflekterar själva och i arbetslaget över detta. Personalen är närvarande, uppmärksam och hjälper, stödjer och arbetar för att stävja samt lösa uppkomna konflikter. De kontinuerliga samtalen med elevernas vårdnadshavare är viktiga inslag i arbetet med likabehandling. Personalen har under höstterminen tolkat Skolverkets Allmänna råd Arbete ned att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Utifrån dessa har rutiner arbetats fram. Castorskolans gemensamma regler Trygghet och studiero ingår i den information som är tryckt i Skolkatalogen vilken årligen lämnas ut till alla elever. Skolans regler har reviderats i samverkan mellan elever, personal och vårdnadshavare och förväntas vara klara i slutet av januari Alla klasser och fritidshemmet har möjlighet att utforma egna regler som komplement till skolans huvudregler. Personalen arbetar för att alla elever ska kunna göra medvetna etiska ställningstaganden, respektera andra människors egenvärde samt ta avstånd från alla former av kränkande handlingar. Arbetet strävar även till att alla elever ska utveckla en vilja att förstå och handla utifrån andra människors upplevelser och känslor. Personalens främjande arbete sker löpande och utvärderas genom enkätundersökningar, klass- /elevråd, föräldrasamtal/-möten och personalträffar. Inför utvärdering av plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 har en sammanställning och ny kartläggning genomförts. Nedan beskrivs personalens främjande arbete i skola och fritidshem: Vi använder planen mot diskriminering och kränkande behandling som ett viktigt verktyg i vardagen. Vi utarbetar tydliga regler och rutiner tillsammans med eleverna både för skolan som helhet, i samtliga klasser och fritidshemmet. Vi har trivselsamtal med eleverna. Vi uppmuntrar och stöttar eleverna att lösa konflikter. Vi samtalar regelbundet om hur man är en god kamrat. Vi försöker lyfta eleverna positivt för att öka självförtroende och mod. 6

7 Vi arbetar för att lokaler och miljöer hålls anpassade för aktuella behov, stimulerande och trivsamma för alla som vistas i skola och fritidshem. Vi arbetar för en trivsam och lämplig ljudnivå i skolans och fritidshemmets lokaler. Vi har ett nära samarbete med och regelbunden kontakt med hemmen. Vi föregår med goda exempel. Skola, fritidshem och förskoleklassens verksamheter integreras under skoltid, exempelvis i idrott och simundervisning. Vi har personal tillsammans med elever under rasterna, rastvärdar. Vi arbetar för att språkbruket ska vara fritt från diskriminerande eller kränkande ord. Vi ser, respekterar och uppmärksammar alla elevers behov. Vi strävar mot att alla elever oavsett kön ska få lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen samt i fritidshemmets verksamhet. Vi pratar om kulturella likheter och olikheter som ett naturligt inslag i undervisningen. Vi pratar om olika religioners innebörd och högtider som naturliga inslag under året. Vi samtalar om de funktionshinder som finns för att skapa förståelse för de olika förutsättningar som finns, bland både elever och personal. Vi planerar all verksamhet efter de behov som finns så att alla elever oavsett eventuella funktionshinder ska kunna delta på likvärdiga villkor. Vi samtalar om olika familjebildningar och allas lika värde oavsett sexuell läggning. 7

8 Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning Varje år görs kartläggningar för att identifiera och ge information om styrkor och svagheter i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Kartläggningarna ligger som grund för verksamhetens förebyggande åtgärder. De sju diskrimineringsgrunderna beaktas i kartläggningen. Dessa kartläggningar ligger till grund för 2015 års förebyggande åtgärder: Observationer och samtal med elever och personal. Samtal och insamling av åsikter från vårdnadshavare. Förda diskussioner och samtal bland personalen på fortbildningsdagar. Enkätundersökning bland elever december Enkäten är utarbetad i samråd med skolanspersonal och elever för att kunna användas årligen. Syftet med detta är att fakta ska kunna vara jämförbart år från år. Resultat och analys av genomförd enkät Sammanställningen av enkätsvaren ger viktig information om upplevelsen i skola samt indikatorer på styrkor och svagheter i verksamheterna. Enkäten är uppdelad i åk 1 6 och 7 9. Grundsärskolans elever ingår i enkäterna. I förskoleklassen används information från skolhälsovårdens hälsosamtal. Elevintervjuer som handlar om trivsel och trygghet görs även inför utvecklingssamtalen. Procentsatserna nedan är satta i relation till frågans svarsfrekvens. Ca 83 % av eleverna i åk 1 6 har svarat på enkäten. I enkätsvaren åk 1 6 framkommer: att 94 % av eleverna trivs i sin klass och 96 % trivs i skolan. att 98 % anger att man har en kompis att vara med på skolan. att 96 % upplever att de behandlas bra av vuxna på skolan. att 93 % av eleverna anser att de har en vuxen de kan vända sig till på skolan. att 69 % anser att man blir behandlad bra av andra elever, samt 23 % tycker att det stämmer ganska bra. att 95 % anser att det finns vuxna som hjälper till om någon behandlas illa. att 95 % av eleverna känner sig trygga i skolan. att 96 % av eleverna känner sig trygga på rasterna. att 95 % av eleverna känner sig trygga när de åker till och från skolan. De platser som eleverna upplevs som otrygga är duschar och toaletter 25 %, parkering 20 %, skolgård 10 %, C-hallen 8 %, och klassrummet 6 %.. att 95 % av eleverna tycker att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter att 91 % av eleverna känner till skolans regler. att 13 % anger att de inte har någon arbetsro, 45 % av eleverna anger att de har arbetsro i klassrummet, och ytterligare 41 % anger att det stämmer ganska bra. att 87 % av eleverna känner sig trygga när de surfar på internet. att 28 % av eleverna anger att de inte känner till att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling, 58 % av eleverna känner till att det finns en plan, och 13 % anger att det stämmer ganska bra. 8

9 I enkätsvaren åk 7 9 framkommer: Ca 90 % av eleverna i åk 7 9 har svarat på enkäten att 95 % av eleverna trivs i sin klass och 89 % trivs i skolan. att 93 % anger att man har en kompis att vara med på skolan. att 90 % upplever att de behandlas bra av vuxna på skolan. att 13 % som anger att de inte har någon vuxen de kan vända sig till på skolan, 87 % av eleverna anser att de har en vuxen de kan vända sig till på skolan. att 90 % av eleverna anser att de blir behandlad bra eller ganska bra av andra elever. att 12 % anser att det inte finns vuxna som hjälper till om någon behandlas illa, 87 %, anser att det finns vuxna på skolan som hjälper till om någon behandlas illa. att 92 % av eleverna känner sig trygga i skolan. att 95 % av eleverna känner sig trygga på rasterna. att 92 % av eleverna känner sig trygga när de åker till och från skolan. De platser som eleverna upplevs som otrygga är duschar och toaletter 35 %, C-hallen 15 %, bussen, taxin till och från skolan 13 %, klassrum och idrottshall 7 %. att 87 % av eleverna tycker att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter, 12 % anser att lärarna inte tar hänsyn till elevernas åsikter. att 95 % av eleverna anser att lärarna på skolan hjälper till vid skolarbetet om de behöver. att 93 % av eleverna känner till skolans regler. att 82 % av eleverna anger att det stämmer bra eller ganska bra att de har arbetsro i klassrummet, och 16 % anger att de inte har arbetsro. att 86 % av eleverna känner sig trygga när de surfar på internet. att 88 % av eleverna känner till att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling, 12 % av eleverna svarar nekande på frågan. 69 % anser att de inte har blivit särbehandlade på skolan, 22 % anger att det har hänt vid enstaka tillfällen och 8 % anger att det skett vid upprepade tillfällen. (44 % på grund av kön, 19 % av etnisk härkomst, 19 % på grund av funktionshinder, 13 % på grund av religion och tro, 6 % på sexuell läggning). Måluppfyllelse av föregående plan mot diskriminering och kränkande behandling år plan hade 3 konkreta mål. Mål 1: Alla ska känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Enkäten (2014) visar att måluppfyllelsen ökat från 55 % till 84 % på låg- och mellanstadiet och till 88 % på högstadiet. Mål 2: Alla områden på skolan och fritidshemmet ska upplevas trygga. Planens delmål är uppfyllda, dvs. det finns rastvakter ut på rasterna efter upplagt schema. Personal finns tillgänglig vid luncherna. Tillgången på toaletter har ökat genom utbyggnad av två nya toaletter. Mål 3: Skolans lokaler ska vara tillgängliga för alla elever 9

10 Målet är till viss del uppfyllt. Tillgången på toaletter har ökat genom tillbyggnad. Översynen av skolans utrymmen har aktualiserats till fastighetsingenjören. Dock kommer det att behövas ytterligare översyn och en helhetlig plan för att komma till rätta med behoven av lokaler. FÖREBYGGANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Skolverkets allmänna råd. Exempel: Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Att ha rastvakter som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Förebyggande insatser Utifrån genomförd kartläggning och analys av verksamheten har följande målområden identifierats och nedanstående åtgärder planeras. Planerade åtgärder genomförs löpande, dock senast det som anges i tidsplanen nedan. Uppföljning kommer att ske genom enkätundersökningar, utvecklingssamtal, klass- och elevråd samt kvalitetsredovisning. Mål 1 : Alla ska känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling Motivering I kartläggningen framkom att majoritet av eleverna på Castorskolan känner till planen mot diskriminering och kränkande behandling samt vet var de kan ta del av innehållet. Målet att 100 % av eleverna ska känna till planen kvarstår. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Lärarna går igenom planen med eleverna i början av varje termin, samtalar om var den finns att tillgå samt informerar fortlöpande nya elever. Planen görs tillgänglig för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska En sammanfattad version av planen skall göras tillgänglig för alla vårdnadshavare. Presentation och samtal med eleverna klassvis omkring elevhälsa Rektor Klasslärare/mentor Rektor Rektor Elevhälsans personal Terminsvis Vid behov Under året Våren 2015 Maj

11 Mål 2: Öka elevernas kunskaper om rätten till trygghet och studiero Motivering I enkätundersökningen har ca 15 % av eleverna svarat att man inte har studiero. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Implementering av skolans regler Rektor, all personal Löpande Presentation och samtal med eleverna klassvis omkring elevhälsa och rätten till trygghet och studiero. Elevhälsans personal Våren 2015 Maj 2015 Mål 3: Alla områden på skolan och i fritidshemmet ska upplevas trygga Motivering Kartläggningen visar att inte alla områden på skola och fritidshem upplevs trygga. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Rastvärdar ska röra sig över hela skolans område, där eleverna befinner sig. Rektor, all personal Löpande Översyn av parkeringsplatser och tillfarter till skolan Rektorer skolsköterska Under 2015 Mål 4: Skolans lokaler ska vara tillgängliga för alla elever Motivering I årsskiftet 2014, 2015 skärptes diskrimineringslagstiftningen vad gäller tillgängligheten i offentliga lokaler. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Översyn av skolans behov av lokaler Översyn av dusch- och omklädningsrum. Skolchef, rektorer i samråd med fastighetsingenjör Rektor i samråd med fastighetsingenjör 2015 Budgetåret 2015 Översyn av toaletter Rektor i samråd med fastighetsingenjör Budgetåret

12 Mål 5: Öka kulturkompetensen Motivering Vid Castorskolan finns 15 olika nationaliteter. Mångfalden och kulturutbyten är viktiga för utvecklingen av vårt samhälle och ökar förståelsen och värdet av olikhet. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Fortbildningsinsatser Aktiviteter Gruppinsatser Rektor, samtlig personal Rektorer och pedagogisk personal Rektor, elevhälsopersonal och pedagogisk personal Våren 2015 Maj Mål 6: Att ingen elev på Castorskolan ska känna sig särbehandlad på grund av sitt funktionshinder Motivering Ur kartläggningsmaterialet kan man utläsa att några elever från åk 7-9 känner särbehandlade på grund av sitt funktionshinder. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Fortbildningsinsatser Aktiviteter Rektor, samtlig personal, elevhälsan Rektorer och pedagogisk personal Våren 2015 Maj Värdegrundsdiskussioner Rektorer/ personal 2015 Mål 7: Att ingen elev på Castorskolan ska känna sig särbehandlad på grund av sitt kön Motivering Ur kartläggningsmaterialet kan man utläsa att några elever i åk 7-9 anser att de blivit särbehandlade på grund av kön. Förebyggande insatser Ansvar Tidsplan Utfört den: Aktiviteter i klasser Elevhälsan Våren 2015 Maj 2015 Värdegrundsdiskussioner Rektorer/ personal

13 Utvärdering av plan mot diskriminering och kränkande behandling Under våren 2014 sammanfattades de insatser som genomförts på Castorskolan. Skolans likabehandlingsarbete har förändrats från hösten 2014, en större förändring är att planen numera gäller kalenderår. En styrgrupp, trygghetsteam har bildats med representanter från arbetslag, fritidshem, särskola samt elevhälsan. Styrgruppens uppdrag, se nedan. Vidare har skolans ordningsregler reviderats och förankrats bland elever och personal. Planen för 2016 skall revideras under hösten Kartläggning inför plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Arbetet med utvärdering och kartläggning av skolans likabehandlingsarbete ska fortsätta att baseras med det redskap som utarbetades under 2014 det vill säga elevenkäter, information från hälsosamtal och samtal med vårdnadshavare. 13

14 Åtgärdande arbete Personalen agerar skyndsamt utifrån Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sid 4 då misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. ÅTGÄRDANDE arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt innebär att verksamheten, måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Skolverkets allmänna råd Exempel: Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå. 14

15 Det är viktigt att planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd och förankrad hos elever, personal och vårdnadshavare. Nedan beskrivs ansvarsfördelningen: Rektor ansvarar för: Att planen upprättas, förankras, revideras och följs upp. Att planen är känd. Att planens innehåll lyfts med personalen inför varje nytt år. Att planen förmedlas ut till samtliga anställda efter den årliga revideringen. Att planen finns tillgänglig för alla nyanställda och vikarier. Att tryckta exemplar av planen finns i personalrum, arbetsplatsrum samt på expedition. Att planen läggs ut på Castorskolans hemsida efter revidering. Att Kultur- och Utbildningsnämnden får ta del av planen efter den årliga revideringen. Att kompetensutveckling sker. Att ansvara för att en kartläggning årligen genomförs Trygghetsteamet ansvarar för: Att arbeta främjande och förebyggande på organisationsnivå Elevhälsoteamet ansvarar för: Att arbeta förebyggande och främjande. Bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande och hälsa Personalen ansvarar för: Att gå igenom planen tillsammans med eleverna i inledningen av varje termin Att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande som ett naturligt inslag i undervisningen. Att vårdnadshavare får information om aktuellt innehållet i planen. Att eleverna vet var planen finns att tillgå. Att i alla sammanhang vara lyhörd till och notera synpunkter och händelser som är viktiga i skolans utredande och åtgärdande arbete samt planens årliga uppföljning. Att informera nya elever och vårdnadshavare om likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Att i samverkan med rektor se till att elever med annat modersmål än svenska får tillgänglighet till planen (värdegrund). Att årligen sammanställa de insatser som gjorts förebyggande och främjande. Att till rektor/elevhälsan inlämna anmälan om kränkande behandling. 15

16 Skolans värdegrund och uppdrag Inriktningen på skolans arbete fastställs i läroplanens övergripande mål, där anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr11) Vuxnas förhållningssätt påverkar elevernas förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. I likabehandlingsarbetet ska skolan beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800). Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 2010:800) Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.(lgr11) Om det förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling ska huvudmannen, enligt diskrimineringslagen och skollagen, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. (Skolverkets allmänna råd) 16

17 Skollagen och Diskrimineringslagen Personalen har skyldighet att anmäla om kännedom finns om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling till förskolechefen eller rektorn som i sin tur ska anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda omständigheterna samt vidta skäliga åtgärder (Skollagen 6 kap 10, Diskrimineringslagen 2 kap 7 ) Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller elev för repressalier på grund av att barnet/eleven medverkat i en utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling. (Skollagen 6 kap 11 ) Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ) Huvudmannen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Skollagen 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ) Huvudmannen ska se till att det årligen upprättas en plan/likabehandlingsplan (Skollagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ) Diskrimineringsgrunder De klassificeringsrubriker som innebär en större risk för att bli negativt särbehandlad har uppmärksammats i lagstiftningen. De kallas diskrimineringsgrunder och är sju till antalet. I bilden Förklaringar av begrepp, (Bilaga 1), tydliggörs termer och begrepp. Fem av diskrimineringsgrunderna ska beaktas vid utformningen av skolans planarbete, nämligen kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder och religion eller annan trosuppfattning. Även diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder beaktas dock i framtagande och uppföljning av denna plan. Nedanstående definitioner/begrepp inklusive sidhänvisningar är hämtade från Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar.( Skolverket 2012, sid 7) Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Skolverket 2012, sid 28) Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. (Skolverket 2012, sid 28) Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. (Skolverket 2012, Sid 8) 17

18 Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. (Skolverket 2012, sid 29) Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. (Skolverket 2012, sid 28) 18

19 Rutiner och samtalsunderlag Rutin vid samtal med elever och vårdnadshavare Vid samtal med elever strävar vi alltid mot att vara två närvarande personal, en som håller i samtalet och en som dokumenterar. Samtal med den eller de som utsätter och eventuella medlöpare bör ske under samma dag så att kommunikation dem emellan inte är möjlig. Vid samtal med den/de som är utsatt och den/de som de utsätter ska vårdnadshavare kontaktas och om möjligt närvara. Samtal med den/de som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling Ta reda på vad som hänt, elevens upplevelse av händelsen Befann sig någon vuxen i närheten Rör det sig om enstaka händelser eller är det upprepade händelser och i så fall under hur lång tid Finns ledare finns medlöpare Har andra fått information om det som hänt, exempelvis föräldrar, kompisar, andra vuxna, lärare Har någon annan sett det som hänt, exempelvis föräldrar, kompisar, andra vuxna, lärare Dokumentera vad som framkommit samt åtgärder och tid för uppföljning Samtal med den/de och eventuella medlöpare som utsatt någon/några för trakassering eller kränkande behandling Prata alltid med dem en och en Inled samtalet genom att beskriva att en händelse inträffat där någon/några upplevt sig kränkt/trakasserad och eleven varit delaktig Ge eleven möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen Ge eleven möjlighet att själv identifiera vad som kan ha upplevts kränkande Beskriv sedan det du, som personal, fått information om utan att gå händelserna i förväg, var tydlig och saklig Beskriv vad som är kränkande handlingar och att beteende inte accepteras Skilj på sak och person och var tydlig med att det är beteendet som är felaktigt Ge eleven möjlighet att ge förslag till åtgärder för att handlingen inte ska upprepas. Beskriv likabehandlingsplanens åtgärdsplan och förklara vad skolans personal enligt lag är skyldiga att göra. Enas om en åtgärdsplan. Dokumentera vad som framkommit samt åtgärder och tid för uppföljning. Samtal med berörda vid diskriminering eller kränkande behandling från personal Om en personal är del i diskriminering, trakasseri eller kränkning, ligger utredningsansvaret på rektor, skolchef eller huvudman. En modifierad samtalsmall av den som presenterats ovan används till detta. 19

20 Bilaga 1. Förklaringar och begrepp DISKRIMINERING Regleras i Diskrimineringslagen Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan ske både direkt och indirekt. Indirekt diskriminering kan ske när skolan tar beslut eller följer bestämmelser som verkar vara neutrala, men som i praktiken för en elev blir missgynnande och diskriminerande. KRÄNKANDE BEHANDLING Regleras i Skollagen Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och kan vara riktad mot en eller flera individer. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet dvs. nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande; religion eller annan trosuppfattning funktionshinder dvs. varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktions- förmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå; sexuell läggning dvs. homosexuell, bisexuell eller hetero- sexuell läggning; könsöverskridande identitet eller uttryck dvs. någon som inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet, som kvinna eller man, eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön; ålder Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysisk verbala t ex slag, knuffar och ovälkomna handlingar; t ex hot, svordomar, könsord, nedsättande kommentarer och öknamn; psyko- t ex utfrysning, grimaser och negativt sociala kroppsspråk; i text och t ex teckningar, lappar, sms, mms, och bild inlägg på olika sociala medier. Trakasserier Om det kränkande uppträdandet kan härledas till någon av de sju diskrimineringsgrunderna är det fråga om trakasserier. Kränkande behandling Om det inte finns något samband med diskrimineringsgrunderna, så kallas uppträdandet enbart för kränkande behandling. I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Både skolpersonal, elever och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Både skolpersonal, elever och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. 20

21 Exempel på diskriminering: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering pga funtionshinder ) Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFIundervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering pga religion och annan trosuppfattning) Exempel på kränkande behandling: Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier pga kön) Malte är ett år yngre än sina kasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier pga ålder) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier pga religion och annan trosuppfattning) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering pga sexuell läggning) Carl blir ofta kontaktad via sociala medier av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder på Carl på internet. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. (kränkande behandling) Vissa exempel ovan är hämtade från Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling utgiven av DO, BEO & Skolinspektionen, 21

22 Anmälan till rektor gällande kränkande behandling Bilaga 1 En personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Ur skollagen 6 kap. Definition av kränkande behandling Med kränkande behandling avses: Kan vara Fysiska: ex. slag och knuffar. Verbala: ex. muntliga hot eller att bli kallad för hors, bög, tönt eller liknande. Psykosociala: ex. att vara utsatt för utfrysning eller ryktesspridning. Text eller bildburna: ex. genom klotter, sms, e- post, lappar. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Ur Likabehandlingsplanen i Bjurholms kommun. Namn Personnummer Klass Skola Klassföreståndare/mentor Datum när kränkningen skedde Datum för när anmälan/upptäckten eller liknande nådde skolan Namn på personalen som gör denna anmälan Anledningen till anmälan och fortsatt utredning. Vad har hänt? Vad har gjorts? Vilka är inblandade?(namn och personnummer) Datum för anmälan till rektor sker Ansvarig utredare Utredning pågår Utredning avslutad, datum: Underskrifter Ansvarig anmälare Ansvarig rektor/delegat 22

23 Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling Personuppgifter Namn: Personnummer Bilaga 2 Skola Mentor/klassföreståndare Utredare Datum för start av utredningen Ansvarig rektor Vårdnadshavare: Andra närvarande vid samtalet närvarande: ja nej kontaktad: ja nej Anledning till utredning Datum när anmälan el likn. nådde skolan Den utsattes beskrivning av sin situation Andra inblandade personers beskrivningar Förslag på åtgärder Åtgärdsplan Datum Åtgärd Ansvarig Uppföljning Datum Utredning avslutad Datum Underskrifter Ansvarig utredare 23