Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga"

Transkript

1 Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga Thomas Lindh, Linnéuniversitetet och IF Ladda ned eller beställ rapporter från

2 Diskussionsfrågor De flesta går igenom livets alla stadier. Vad ska man då mena med rättvisa mellan generationer? Framtidens generationer är väldigt många och hur framtiden kommer att te sig om 100 år omöjligt att förutsäga. Hur ska då sådan rättvisa åstadkommas?

3 Disposition Lägesbeskrivning Sveriges åldrande Fakta och möjligheter Demografi och ekonomi jämviktssystem Hur påverkar demografi ekonomin Demografi och framtiden Prognoser och globala perspektiv

4 Understanding how to adjust economic policy with respect to future demographic change will be a crucial question for policy makers in the aging industrial countries Alvin Hansen AER 1939, presidential address at AEA.

5 Lägesbeskrivning: Sveriges åldrande Den ekonomiska politikens anpassningmöjligheter

6 Befolkningsandel 65+ (FN WPP) 30 Summa av Population age Major area, region, country or area * EUROPE France 20 Sverige Italien Germany Greece Ireland Italy Poland Spain Sweden United Kingdom 15 Europa Year

7 Beroendekvoter ( /20-64), skattningar och projektioner (FN WPP) Spain Italy Sweden Germany EUROPE Poland Ireland United Kingdom Spain France Germany Sweden Italy

8 Svenska åldersgrupper (SCB) kvinnor män kvinnor män Generationsväxlingen

9 Nuvarande krisen? Risk scenario Upptagenhet med att hålla statsskulden låg medför minskande investeringar i offentlig konsumtion och överföringar mellan generationer. Därmed försämrade framtidsutsikter för de stora ungdomskullarna. Därigenom undermineras den framtida skattebasen och utsikterna för framtida välfärd för den äldre befolkningen Möjligheter Offensiva investeringar inom offentlig sektor för att förbättra och expandera utbildningssektorn för att snabba upp arbetsmarknadsinträde och familjebildande och öka rekryteringen till vård och utbildningstjänster

10 Intergenerationella överföringar Den grundläggande hållbarhetsfrågan för varje samhälle är reproduktion Reproduktion kräver omfördelning från aktiva vuxna till beroende åldersgrupper Åldrande stör balansen i omfördelningssystemet Oavsett om familjebaserat, individualiserat (lån och sparande) eller offentligt förmedlat Därför måste politiken variera med demografin Normpolitik suboptimal

11 Vad är NTA? Konsumtion arbetsinkomst = netto off o priv överföringar + + kapitalinkomster - sparande Livscykelunderskott: överföringar och kapitalbaserade omfördelningar (köp och försäljningar av kapitaltillgångar, lån och utlåning, kapitalinkomster och sparande). Förmedlat genom privata eller offentliga institutioner, t ex familj, stat, landsting och kommuner, finansiella institutioner och välgörenhet.

12

13 Normaliserad med genomsnitttlig arbetsinkomst Källa: NTA projektet 2007 Sverige: sen självförsörjning, sent beroende Österrike tvärtom och USA sen försörjning tidigt beroende 1.5 Livscykelunderskott per capita Age Österrike (2000) Sverige (2003) USA (2003)

14 Mäns bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshanar Kvinnors bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshonor Källa: Robson & Kaplan (2003)

15 Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat Offentliga transfereringar Ut: skatt, soc avg In: off kons o transfereringar ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD 0 Privata transfereringar Inom o mellan hushåll Kapitalmarknadsomfördelning Inflöden: Krediter, kapitalinkomst, arv National Transfer Accounts hemsida ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD

16 Investeringar i framtida humankapital Avgörande för hållbarheten i de äldres välfärd. Humankapitalets livscykel varierar mellan länder. Takten i åldrandet varierar mellan länder De ekonomiska och sociala konsekvenserna varierar också. Demografiska förändringar förändrar de ekonomiska jämvikterna. Politiska åtgärder har mycket olika tidshorisonter. Även om trenderna är gemensamma blir detaljerna avgörande för när och hur politiska åtgärder bör sättas in.

17 Tre valbara scenarion: Öka den effektiva arbetsstyrkan Arbeta längre: bättre hälsa, snabbare utbildning Arbeta mera: öka arbetstid, minska semester Utbildning: effektivare, konkurrenskraftig arbetsmarknadsanpassning Invandring Arbetsmarknadsintegration: inslussning, utbildningsanpassning Öka barnafödandet. Familjepolitik: 5-15 år Direkt år 5-25 år år bättre barnomsorg, föräldraanpassat arbetsliv och utbildning

18 Ekonomiska konsekvenser av åldrandet i Sverige närmaste decenniet Sparandet går ner Budgetbalansen försämras Inflationstrycket ökar Tillväxten stagnerar Handels- och bytesbalans försämras Ökat beroende av den globala ekonomin Regionala obalanser förvärras Ökad omfördelning nödvändig Väsentligen en följd av ökad försörjningsbörda (inte specifikt de äldre) Därmed blir den lättaste lösningen att minska födelsetalen och därigenom rädda välfärden för den nuvarande generationen av makthavare

19 Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat Offentliga transfereringar ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD Privata transfereringar Kapitalmarknadsomfördelning ABR, net TGD, net TFW, net TPB, net LCD National Transfer Accounts hemsida

20 Gamla Barn Demografin och ekonomin Ett jämviktssystem Vuxna

21 Varför är åldersfördelning viktigt? 1. Åldersfördelningen varierar kraftigt 2. Den går att förutsäga relativt väl 3. Förändringar i åldersfördelningen är korrelerade med ekonomiska och sociala förändringar 4. Biologiska och ekonomiska skäl talar för att dessa korrelationer är relativt stabila över tiden

22 Två observationer 1. De flesta makroekonomiska modeller antar en stabil demografi 2. Den demografiska transitionen implicerar att industrialiserade ekonomier inte kommer i närheten av en stabil befolkningsfördelning detta århundrade De makrodata vi observerar är från ekonomier i demografisk ojämvikt.

23 Praktisk ekonometri Enkel OLS: y S u Barn 0-14 Unga vuxna Mogna vuxna Medelålders Unga pensionärer Äldre äldre 75+

24 Demografiskt baserade makroprognoser National saving rate GDP growth rate 35% 15% 30% 25% 10% 20% 5% 15% 10% National saving rate Predsav 0% -5% Gross investment rate Inflation rate, CPI 35% 20% 30% 15% 25% 10% 20% 15% 5% 10% % Investment rate Predinv -5% Current account/gdp Government financial saving rate 10.0% 10% 5.0% 0.0% % 0% % -5.0% -10% -10.0% -15%

25 Vad åldersmodeller inte kan förklara 1 National saving rate 35% 30% 25% 20% 15% 10% National saving rate Predsav

26 Vad åldersmodeller inte kan förklara 2 Government financial saving rate 10% 5% 0% -5% % -15%

27 Extern balanspolitik? Current account/gdp 10.0% 5.0% Credit squeeze Float % % Devaluation %

28 Investeringar Gross investment rate 35% 30% 25% 20% 15% 10% Investment rate Predinv

29 Inflation Inflation rate, CPI 20% 15% 10% 5% 0% -5%

30 Tillväxt GDP growth rate 15% 10% 5% 0% %

31 Åldersprofiler för olika makroekonomiska variabler National saving rate GDP growth rate Gross investment rate Inflation Current account/gdp Government financial saving, rate of GDP

32 Tillväxt i sysselsättning 3% 2% 1% 0% % -2% -3% old data forecast estimate new data estimate with dummy 93 forecast (dummy93) -4% -5% -6% -7%

33 Demografi och framtiden Befolkningen bär samhällets minne

34 Prognoser Åldersstruktur speciellt i den äldre befolkningen har stor tröghet Oberoende projektioner relativt tillförlitliga Mätfel i Sverige relativt små och variationen i åldersstruktur stor Korrelationer relativt stabila Men det finns gott om skattningsproblem Lågfrekvent variation och persistens kräver långa serier

35 1998 prognos för 0.12 byggnadsinvesteringar Residential investments as share of GDP Pure age model ENS National Accounts data

36 Uppdaterad prognos av 0.15 byggnadsinvesteringar Pure age model Forecast 2004 Residential investment/gdp Forecast 1997 OBS. NRs officiella årssifror finns bara till 2008, kvartalssiffrorna skiljer sig kraftigt

37 6% 5% 4% Svensk BNP/cap tillväxt uppdatering maj 2010 Från global panelmodell 111 länder IJoF % 2% 1% Svensk tidsseriemodell JoF 2004 Konjunkturinstitutets prognos (april- 2010) 0% -1% % -3% -4% -5% -6% -7%

38 Svensk BNP/cap tillväxt uppdatering nov % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 111 länder IJoF 2007 Tidsseriemodell JoF 2004 KI Dec 2010 KI Mars 2009 KI nov % -1% % -3% -4% -5% -6%

39 Backcast of global model maddison*pwt backcast +95% -95%

40 Tre frågeställningar: Nr 1 1. Bytesbalans och sparande? Bytesbalansen (och handelsbalansen) försämras närmaste decenniet Hushållssparande ingen robust korrelation med demografin Variation i nationella sparkvoten huvudsakligen offentligt sparande

41 Coefficients OECD gmsn investeringar och 1 sparande Age Investment, only age Investment, with controls Investment, with lag Saving, only age Saving, with controls Saving, with lag

42 Tre frågeställningar: Nr 2 Arbetsutbud och efterfrågan, offentlig och privat. Arbetsutbudet blir generellt mer högutbildat Efterfrågeökning inom offentlig sektor beror på politiska beslut, gäller även offentligt finansierade men privat tillhandahållna varor och tjänster En yngre arbetskraft bör medföra mer churning och lägre produktivitetstillväxt Med sannolikt ökad migration och urbanisering kommer arbetsgivarnas marknadsmakt att minska Regional mismatch av behov och arbetskraft kommer att öka Den yngre arbetskraftens rörlighet ökar men den äldre arbetskraftens rörlighet minskar.

43 Andel Offentlig sektor åldersstigen behöver nyrekrytera Åldersfördelning 2008 Offentlig sektor Privat sektor år år år år år år år 65+ år

44 Regionala skillnader kommer att bli stora Uppsala 2007 Hultsfred kvinnor män kvinnor män Kommunalt självstyre av äldrevård och skola sannolikt inte hållbart

45 Tre frågeställningar: Nr 3 Den offentliga sektorns finansiering. Ca 80 % av den offentliga budgeten utgör intergenerationella transfereringar Det går inte att belägga något entydigt samband mellan offentlig sektors storlek och den ekonomiska utvecklingen Ökade beroendekvoter innebär krav på ökad omfördelning Vi blir också mer beroende av omvärlden

46 Organisation av omfördelning Vilket är effektivast?: Offentlig sektor och beskattning (Sverige) Skattekilar, skalfördelar och försäkring Individuell omfördelning över livscykeln och privat sparande (USA) Asymmetrisk information och osäkerhet, ökad kapitalstock Dynastisk omfördelning och obetalt hushållsarbete (Japan) Könsjämlikhet och fruktsamhet

47 Andelar i äldreöverföringar Kapital Offentlig Familj

48 Det svenska åldrandet under förra seklet

49 FNs befolkningsprognos 2015 Antal 1000-tal individer i 5-årsklasser ASIEN AFRIKA LATINAMERIKA EUROPA 0 NORDAMERIKA Afrika Asien Europa Latinamerika Nordamerika

50

51 Bakgrundsmaterial 1 Sustainable Policies in an Ageing Europe. A human capital response. Society and the Future Research Report Series no 3, Institute for Futures Studies, The impact of ageing on innovation and productivity growth in Europe, Research Report No. 28, Vienna Institute of Demography, 2006 The Relationship Between Demographic Change and Economic Growth in the EU, Research Report No. 32, Vienna Institute of Demography, Austrian Academy of Sciences Sverige i en åldrande värld - framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Underlagsrapport 13, Globaliseringsrådet, Ministry of Education r=106433&cn=attachmentpublduplicator_0_attachment some other research. Ladda ned eller beställ rapporter från

52 Bakgrundsmaterial Lindh, T and Malmberg, B: EU Economic Growth and the Age Structure of the Population. Economic Change and Restructuring, 42(3), de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Demographic Change and Economic Growth in Sweden: , Journal of Macroeconomics 31(1), March, Special Issue: Advances in Historical Macroeconomics Lindh T, B Malmberg, Demography and housing demand What can we learn from residential construction data?, Journal of Population Economics 21(3), Lindh T, Urban Lundberg: Predicaments in the futures of aging democracies, Futures 40(3), April, de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Swedish Economic Growth and Education Since Canadian Journal of Economics 41(1), February, , Malmberg, B, Lindh, T and M Halvarsson, Productivity consequences of workforce ageing - Stagnation or a Horndal effect? Population and Development Review, Supplement to vol. 34, Population Aging, Human Capital, Accumulation and Productivity Growth, Lindh T and B Malmberg, Demographically based global income forecasts up to the year International Journal of Forecasting Volume 23, Issue 4, October-December 2007, Pages Online August , Lindh T, B Malmberg and J Palme, Generations at War or Sustainable Social Policy in Aging Societies, Journal of Political Philosophy 13(4), (Swedish translation: 2006, Generationskrig eller uthållig socialpolitik i åldrande samhällen? Tidskrift för politisk filosofi, 10(3), ) Ladda ned eller beställ rapporter från

53 Bakgrundsmaterial , Dominique Anxo och Thomas Lindh. Vägen ur arbetslösheten ( the way out of unemployment) Konjunkturrådets rapport 2010: Råd till en finansminister, SNS Förlag , The Future Needs for Social Investment: Sweden as a Pilot Case. In: N Morel, B Palier and J Palme (eds), What Future for Social Investment? Institute for Futures Studies Research Report 2009/2, chap 8, L14XjdAIt31VUstBnU0K.pdf 2007, Lindh, Thomas and Malmberg, Bo Age structure effects on investment, saving and trade. Chapter 7 in: Population aging, intergenerational transfers and the macroeconomy, Robert Clark, Naohiro Ogawa and Andrew Mason (eds). Northampton, USA: Edward Elgar Publishing, Ladda ned eller beställ rapporter från

54 Bakgrundsmaterial Thomas Lindh: Social Investment in the Ageing Populations of Europe. Chapter 10 in Towards a social investment welfare state? Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds). Policy Press, Bristol , Ronald Lee, Andrew Mason (eds), Population Aging And The Generational Economy A Global Perspective. Edward Elgar Publishing 2011, Lindh, Thomas, Long-Horizon Growth Forecasting and Demography. Chap 21 in Hendry, David F. and Clements, Michael, Oxford Handbook of Economic Forecasting. Oxford University Press Ladda ned eller beställ rapporter från

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på

Läs mer

Samhällstrender Sverige om 10, 25 respektive 50 år

Samhällstrender Sverige om 10, 25 respektive 50 år Samhällstrender Sverige om 1, 25 respektive 5 år Bo Malmberg Professor, Stockholms universitet Forskningsledare, Institutet för framtidsstudier Omvärldsanalys och framtidsfrågor Sveriges framtida ekonomi

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

Policies and strategies to promote social equity in health

Policies and strategies to promote social equity in health Dahlgren, Göran & Margaret Whitehead Policies and strategies to promote social equity in health Background document to WHO Strategy paper for Europe This working paper was originally published in print

Läs mer

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR Bakgrund och motivation Den utrikes födda befolkningen har ökat stadigt sedan början av 80-talet Invandrarnas sociala och

Läs mer

och ekonomiskt tillväxt

och ekonomiskt tillväxt REDOVISAR 2001:1 Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomiskt tillväxt Enheten för forskning Januari 2001 Upplysningar: Andreas Bergh tel 08-786 92 65 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

OECD Publications News

OECD Publications News OECD Publications News October / November 2011 No.51 OECD Tokyo Centre 1.... 1 5.... 5 9.... 10 13.... 14 2.... 3 6.... 6 10.... 12 14.... 17 3.... 3 7.... 9 11.... 13 15.... 19 4.... 4 8. 10 12.... 15

Läs mer

Befolkning och framtid

Befolkning och framtid 1-1-3 Befolkning och framtid Bo Malmberg Institutet för framtidsstudier www.framtidsstudier.se Varför demografi? 1. Befolkningsförändringar går att förutsäga 2. Åldersförändringar är korrelerade med ekonomiska

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR Jan Hylén 1 BAKGRUND Många OECD-projekt jämför och analyserar svensk utbildning. Om man lägger alla studier bredvid varandra går det

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Tillväxt genom mer arbete

Tillväxt genom mer arbete Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future

Läs mer

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Ekonomisk tillväxt vad är det? Tillväxtbegreppet komplext och omstritt, inte värdeneutralt! Komponenter som brukar anses ingå Förädlingsvärde

Läs mer

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys Företagande i land och stad vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska t liti utvärderingar

Läs mer

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region Transnational spatial monitoring in the Nordic Region Fachkonferenz Deutschland und benachbarte Regionen Wege zur Raumbeobachtung 9-10 Februar 2017, Berlin Dr. Julien Grunfelder Senior Cartographer/GIS

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Politik för ökad jämlikhet

Politik för ökad jämlikhet Politik för ökad jämlikhet Jämlikhetskommissionens uppdrag Göteborgs Stad 18 januari 2019 Jämlikhet kan löna sig 50 års politik för ökad jämställdhet har höjt BNP i de nordiska länderna med 9-20 procent:

Läs mer

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP Urban Runoff in Denser Environments Tom Richman, ASLA, AICP Tom Richman, CATALYST 1 Tom Richman, CATALYST 2 Tom Richman, CATALYST 3 Tom Richman, CATALYST 4 Tom Richman, CATALYST 5 Tom Richman, CATALYST

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier

Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier Thomas Eisensee (PhD) Ekonomiska avdelningen, Långtidsutredningen 2015 Huvudbetänkandet och bilagan ang långsiktiga makroekonomiska scenarier

Läs mer

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den nordiska äldreomsorgsmodellen: Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn. 4 3 2 2 1 1 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. 91 Yrkesarbetande i industrin Tekniska tjänstemän i industrin Arbetskraft som trång sektor i byggsektorn Källa:

Läs mer

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics Kursplan NA1032 Makroekonomi, introduktion 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introductory Macroeconomics 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd 2012. (ordf.), docent i nationalekonomi

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd 2012. (ordf.), docent i nationalekonomi SNS Konjunkturråd 2012 Anders Vredin (ordf.), docent i nationalekonomi Martin Flodén professor, Stockholms universitet Anna Larsson fil.dr, Stockholms universitet Morten O. Ravn professor, University College

Läs mer

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 1 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 Statistiska centralbyrån 2002 2 Demographic reports 2002:6 Labour migration a solution on increasing dependency

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London 1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade

Läs mer

Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod?

Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod? Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod? Välfärdens utmaningar: Ambitioner och prioriteringar Mikael Sandström Chefsekonom, TCO mikael.sandstrom@tco.se Trycket fortsätter! Demografisk

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1

Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1 ESKIL WADENSJÖ OCH HELENA ORRJE Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1 Invandringen och invandringspolitiken har fått ett växande utrymme i den politiska debatten. Inte minst gäller

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Är full sysselsättning

Är full sysselsättning Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren Arbetslösheten i Sverige 14 12 1 8 6 4 2 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Anders Borg (januari

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

OECD-FAO prognos för nötköttsproduktionen fram till 2025 samt resultat från Agri benchmark om svensk nötköttsproduktion i ett världsperspektiv

OECD-FAO prognos för nötköttsproduktionen fram till 2025 samt resultat från Agri benchmark om svensk nötköttsproduktion i ett världsperspektiv OECD-FAO prognos för nötköttsproduktionen fram till 225 samt resultat från Agri benchmark om svensk nötköttsproduktion i ett världsperspektiv Alnarps nötköttsdag 1 dec 216 Johanna Bengtsson 38 36 34 32

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Regional tillväxt mot alla odds

Regional tillväxt mot alla odds Regional tillväxt mot alla odds MARKUS GRILLITSCH STOCKHOLM 10/5/2019 KONFERENS: REGIONAL UTVECKLING 2019 - SKL Funded by: Länsförsäkringsgruppens Forsknings- & Utvecklingsfond Partners: Ekonomi för alla?

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 19 december 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Men finns risker Små revideringar av makroprognosen

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen WWFs energiarbete i Sverige idag Citat Foreign Affairs In the years ahead, climate

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Sverige i en åldrande värld framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen

Sverige i en åldrande värld framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen Sverige i en åldrande värld framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen Thomas Lindh Underlagsrapport nr 13 till Globaliseringsrådet UNDERLAGSRAPPORT NR 13 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE

CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE 2013-09-20 CURRICULUM VITAE ROBERT BOIJE UTBILDNING Filosofie doktorsexamen, Uppsala Universitet 971203 Filosofie licentiatexamen, Uppsala Universitet 951010 Civilekonomexamen, Högskolan i Örebro 920612

Läs mer