SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Fördjupningskurs i genusvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Fördjupningskurs i genusvetenskap"

Transkript

1 SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Fördjupningskurs i genusvetenskap Vi svenska heterosexuella män som vill ha samlag en queerfeministisk textanalys av åtta biologiläromedel för högstadiets sex- och samlevnadsundervisning Erika Nysäter D-uppsats ht -04 Handledare: Lena Lennerhed

2 Abstract Title: We Swedish heterosexual men who wants intercourse a queer and feminist textual analysis of eight biologybooks in sexual education in Swedish schools from Author: Erika Nysäter Supervisor: Lena Lennerhed The aim of this study is to explore which notions of sexuality, gender and sexual orientation that have been spread through biologybooks in sexual education in Swedish schools and how these notions have changed since the School Boards new teachers guidance from 1977 to 1995 when the teachers guidance was replaced. The aim is answered through how sexuality is described and how categories like man/woman/transsexual, normal/deviant and hetero-/bi-/homosexual have been constructed in eight biologybooks in the sexual education. My method is a textual analysis inspired by discourse analysis which focuses on positive and negative words and how they describe the themes and what are excluded. From queer and feminist theories three themes emerge: sexuality, gender and sexual orientation. Sexuality is associated to reproduction, heterosexuality is constructed as natural and the sexes as different, except in Biologi Spektrum from 1995 which more underscores similarity. The texts at first appear gender neutral but mostly discusses men and presents the male as the norm. The largest change over time is a more positive view of homosexuality while notions of gender are more continuous. Homosexuality is first regarded as a deviancy and later as a variance, while bisexuality is almost absent and more described as sex than as love. But the reader is presumed to be a Swedish heterosexual boy who masturbates and likes porn and wants to have intercourse and to whom the others women, homosexuals, immigrants, handicapped are compared. Key words: Sexual education, biology, gender, normativity, heterosexuality, bisexuality, homosexuality, queer, feminism

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Syfte & frågeställning Disposition 2 3 Källor och litteratur Läromedelsgenren Forskningsläge 4 4 Queerfeministiska teorier 7 5 Text- och diskursanalys 9 6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning Läroplaner & lärarhandledningar 13 7 Analys Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman Sexualitet Kön Sexuell läggning Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson Sexualitet Kön Sexuell läggning Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson Sexualitet Kön Sexuell läggning BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson Sexualitet Kön Sexuell läggning NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe Sexualitet Kön Sexuell läggning Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al Sexualitet Kön Sexuell läggning Biologi av Anders Henriksson Sexualitet Kön Sexuell läggning Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius Sexualitet Kön Sexuell läggning 42 8 Resultat & diskussion 43 9 Sammanfattning & slutsatser Förslag till vidare forskning Käll- och litteraturförteckning 51

4 1 Inledning Den svenska grundskolans sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk sedan Denna uppsats handlar om hur läromedlen i biologi har förändrats från 1977 till 1995 avseende föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning. Sex- och samlevnadsundervisningen har kritiserats av RFSL Ungdom för att vara kränkande och diskriminerande mot homo- och bisexuella elever eftersom läroböcker associerar homosexualitet till pedofili och fula gubbar, beskriver homosexualitet som en avvikelse och antyder att det är olagligt. Dessutom nämns knappt bisexualitet och transsexualitet framställs inte som en könsidentitet utan som en sexuell läggning i likhet med homosexualitet. 1 RFSL Ungdom svartlistade läromedel för att de bryter mot skollagen genom att kränka elever och inte förebygga mobbning, varpå Liber förlag erbjöd skolorna att byta ut läromedel till Biologi Spektrum som rekommenderas av RFSL Ungdom. 2 Från feministiskt håll har sex- och samlevnadsundervisningen kritiserats för att framställa sexualitet som liktydigt med samlag, bygga på mannen som norm, osynliggöra kvinnors sexualitet och göra kvinnor till ansvariga för mäns sexualitet. 3 Kvinnor uppmanas att samtidigt säga nej och vara sexuellt tillgängliga för män. 4 Det kan därför vara intressant att granska vilka budskap läromedel i biologi för högstadiet förmedlar avseende sexualitet, kön och sexuell läggning. Det finns inte särskilt mycket forskning inom området och forskningen har främst varit deskriptiv och avgränsat sig till en dimension och inte inkluderat queerfeministiska teorier. Min undersökning sträcker sig från 1977 då en ny lärarhandledning utkom till 1995 då den ersattes, för att på så sätt kunna se både kontinuitet och förändring över tid. 2 Syfte & frågeställning Uppsatsens syfte är att analysera vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning som reproduceras genom läromedel i biologi i högstadiets sex- och samlevnadsundervisning och hur dessa föreställningar har förändrats från 1977 till 1995; från att Skolöverstyrelsens nya 1 Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 12. RFSL Ungdom har med stöd av Allmänna arvsfonden granskat hur tretton biologiböcker och två lärarhandledningar från framställer homo- och bisexuella samt transpersoner eftersom det främst är inom biologi som homosexualitet diskuteras i grundskolan. Böckernas produktionsår visade sig vara irrelevanta eftersom formuleringar i böcker från 1980-talet återkommer i böcker från 2000-talet och de revideringar som har gjorts sällan har gjort böckerna mer accepterande till homo- och bisexuella samt transpersoner. 2 Ekot, Johansson, 1999, s Löfstedt, 2004, s

5 lärarhandledning Samlevnadsundervisning infördes till att den ersattes. 5 Syftet besvaras med hjälp av frågeställningarna hur sexualitet beskrivs och hur kategorier som man/kvinna/transexuell, normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell konstrueras i biologiböckerna i högstadiets sexoch samlevnadsundervisning. Eftersom sexualitet, kön och sexuell läggning är invävt i andra dimensioner diskuteras också föreställningar om reproduktion, monogami, samlag kontra andra sorters sex, onani, könssjukdomar, abort, sexualiserat våld, pornografi och avvikelser såsom bl.a. blottare och pedofiler. 6 I vilken utsträckning kan läromedlens budskap bidra till ifrågasättande eller reproduktion av maktordningar som genussystem och heteronormativitet? Av utrymmesskäl avgränsar jag mig till högstadiets läromedel i biologi eftersom det är där de flesta av eleverna får sex- och samlevnadsundervisning. 7 Just biologiämnet kan vara intressant att studera eftersom det ofta ses som mer av rena faktauppgifter än t.ex. samhällskunskap. Detta kan ge kunskaperna större legitimitet trots att fakta utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv alltid är normativa Disposition Först diskuteras källor och litteratur, läromedelsgenren och forskningsläge, sedan kommer queerfeministiska teorier och text- och diskursanalys. Därpå följer en historik över skolans sexoch samlevnadsundervisning, läroplaner och lärarhandledningar. Därefter inleds analysen av åtta läroböcker i biologi för högstadiet Analysen struktureras utifrån tre rubriker där den första är sexualitet som är mer övergripande och behandlar reproduktion, monogami, samlag kontra andra sorters sex, onani och könssjukdomar. Den andra rubriken är kön där föreställningar om pubertet, kroppar, abort, sexualiserat våld och pornografi diskuteras. Den tredje är sexuell 5 Begreppet sexualundervisning ersattes av samlevnadsundervisning av Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet 1974 för att nå samsyn i ett konfliktfyllt område. Men eftersom i stort sett alla som skriver om ämnet fortfarande kallar det sex- och samlevnadsundervisning väljer även jag att göra det. 6 Jag använder begreppet könssjukdomar istället för sexuellt överförbara infektioner eftersom det är enklare och mer välkänt. Med sexualiserat våld avser jag mäns våld mot kvinnor för att de är kvinnor. I begreppet inkluderas våldtäkt, kvinnomisshandel, sexuella trakasserier och sexköp. 7 Låg- och mellanstadiet har en mer elementär sex- och samlevnadsundervisning som inte säger lika mycket om kön. Gymnasieeleverna får inte alltid sex- och samlevnadsundervisning och alla går inte heller på gymnasiet. Sex- och samlevnadsundervisning sker ibland också i andra ämnen, men inte i samma utsträckning utan merparten tycks ske inom biologiämnet. På högstadiet används också annat material såsom t.ex. RFSL-informatörer, men det är vanligen komplement till biologiböckerna. För forskning som analyserar material utöver läroböckerna samt elevernas reaktion på undervisningen, se t.ex. Oscarsson (2002) och Bäckman (2003). 8 Etnologen, poststrukturalisten och skolforskaren Anna Sofia Lundgren skriver att beskrivningar oundvikligen är normativa eftersom de bygger på kategoriseringar och ett urval av observationer, vilket jag vill utveckla till att det inte finns några rena fakta. (Lundgren, 2001, s 204f.). 2

6 läggning, där hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet, pedofili och olika varianter avhandlas. 9 Föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning är ihopvävda med varandra och med normalitet och avvikelse och diskuteras på flera ställen, varför rubrikerna inte är uteslutande. Uppsatsen avslutas med resultat och diskussion, sammanfattning och slutsatser liksom förslag till vidare forskning. 3 Källor och litteratur Källmaterialet utgörs av åtta läromedel i biologi för högstadiet från Andra källor är Skolöverstyrelsens lärarhandledningar från 1956 och 1977 och läroplaner från 1969, 1980 och 1994 för att analysera skolans officiella linje. Jag avgränsar mig till läroböcker i biologi och bortser från arbetsböcker och lärarhandledningar till de olika böckerna och fokuserar istället på nationella lärarhandledningar i ämnet. 10 Det finns totalt 35 läromedel i biologi för högstadiet från 1977 och framåt katalogiserade i Libris, men många är omtryck, videos, lärarhandledningar och arbetsmaterial. 11 Avgränsningen till vilka läromedel som studeras sker utifrån olika förlag och det är främst deras första upplaga som analyseras och i två fall även en senare upplaga för att se om innehållet förändras. Jag följer förändringen i läroböcker från fem olika förlag, vilket ger åtta titlar: fyra från Liber och en vardera från Almqvist & Wiksell, Natur & kultur, Gleerup och Esselte studium. Den första och den andra upplagan av böcker från 1979 och 1986 samt 1988 och 1995 analyseras, vilket visar på förändring och kontinuitet hos i stort sett samma författare. Jag kan inte uttala mig generellt om 9 Jag använder begreppet sexuell läggning istället för preferens, orientering eller identitet för att det är välkänt och brukar syftar på hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet och pedofili. Till skillnad från läromedlen ser jag inte transsexualitet och pedofili som sexuell läggningar, men jag försöker visa hur läromedlen konstruerar normalitet. Läromedlen diskuterar också blottare och sadister i anslutning till läggningar, varför även det kommer in under denna rubrik. Eftersom det saknas tidigare forskning analyserar jag läromedlen kronologiskt för att ge en överblick över böckernas budskap och visa på förändring över tid, det underlättar jämförelser mellan olika böcker. 10 Sex- och samlevnadsundervisning ska också bedrivas inom andra ämnen, särskilt samhällskunskap och religion, men tycks inte ha inkluderats i läromedlen i särskilt hög utsträckning. Mian Lodalen refererar till en undersökning av sex- och samlevnadsundervisningen i vilken 60 % av grundskolorna uppger att de inte behandlar sex och samlevnad inom religion och samhällskunskap. (Lodalen, 1998, s 118). Jag har granskat en samhällskunskaps- och en religionsbok, där Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet från 1993 behandlar samlevnad och familj på s Det diskuteras att det finns många olika sorters familjer och att de fyller olika behov, att man kan bli förälskad i olika personer och fenomen. Det framställs som ett problem att kvinnor utför mer hemarbete och att män har svårt att prata om känslor. Heterosexuell attraktion i tonåren förutsätts och sex kopplas till kärlek. Texten liknar biologiböckerna, men är mer kortfattad och abstrakt och handlar mer om att människor är olika. I Religion och liv 7-9 från 2003 behandlas könsrollernas förändring, kärleks- kontra resonemangsäktenskap och sex före äktenskapet på s Föräktenskaplig sexualitet sägs ha börjat accepteras av vissa på grund av preventivmedlen och det framställs som ett problem att ungdomar kallar varandra för hora och bög, men texten är kortfattad och ämnad som diskussionsunderlag. 11 Det finns totalt 53 läromedel i biologi. Grundskolan infördes Läromedlen efter 1995 är främst omtryck eller nya upplagor med smärre ändringar i dem som jag analyserar, varför resultatet torde ha blivit liknande med en senare slutpunkt. Många skolor har också kvar äldre upplagor i undervisningen. 3

7 högstadiets sex- och samlevnadsundervisning, men det är sannolikt att de åtta biologiböckerna återspeglar mönster som återfinns även i de andra läromedlen i biologi för högstadiet. 3.1 Läromedelsgenren Vad är kännetecknande för läromedel? 12 Ett läromedel är inte endast en källa till kunskap utan också en norm för vad som räknas som kunskap. 13 Enligt grundskoleförordningen från 1994 ska läromedlen täcka väsentliga delar av ett ämne och ge fasthet och sammanhang i studierna. 14 Jag definierar läromedel som auktoritativa texter som sprider vissa kunskaper och världsbilder och syftar till uppfostran av eleven upphörde den statliga granskningen av läromedel på grund av decentraliseringen av skolan, vilket gör analysen av läromedel till en särskilt angelägen uppgift Forskningsläge Området sexualitet och kön är relativt outforskat och det finns främst sociologisk och sexologisk litteratur om ungdomars beteende och attityder, vilket dock inte är relevant för denna uppsats. Det finns ingen tidigare feministisk forskning om vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning som har reproducerats genom biologiböcker , men närliggande forskning är Sandström (2001) som diskuterar officiella texter om skolan till 1977, Bäckman (2003) som studerar skolans sex- och samlevnadsundervisning och eleverna från 1995 och Oscarsson (2002) som studerar sexualundervisningsmaterial från Jag diskuterar också kort Rosenberg (2002) som studerar uppslagsverk om homosexualitet till Detta diskuteras kort eftersom uppsatsen inte har ett pedagogiskt perspektiv. Lennerhed beskriver sexualupplysningens framväxt som att den utgick från den medicinska vetenskapens rön och försökte sprida detta på ett pedagogiskt sätt till allmänheten för att förebygga problem och sjukdom. (Lennerhed, 2002, s 16). Jag menar att detta liknar hur läromedlen i biologi fungerar. 13 Haridi, Johansson, Lagerlöf, 2002, s Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s Läromedel är intressanta eftersom de syftar till att uppfostra det uppväxande släktet till jämställda vuxna. Ambjörnsson problematiserar dock föreställningen om att uppväxten skulle vara en särskild period, utan ser det som att genus ständigt konstrueras. Jag menar dock att biologitexter som vänder sig till vuxna inte är lika uppfostrande och föreskrivande som läromedlen som analyseras här ersattes Skolöverstyrelsen av Skolverket som central förvaltningsmyndighet för skolväsendet samtidigt som övergången skedde från regelstyrning till målstyrning. Läraren får välja vilket läromedel hon vill så länge det överensstämmer med skollagen och läroplanen, vilket sällan kontrolleras. 17 Lennerhed (1994, 2002) har skrivit om samhällsdebatten om skolans sexualundervisning fram till 1960-talet, men det diskuteras inte här eftersom denna uppsats inte handlar om debatten. 4

8 Pedagogen Birgitta Sandström diskuterar sexualpolitiken i avhandlingen Den välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik. Hennes källor väljs utifrån ett samlevnadsprojekt och behandlas som likvärdiga. Hennes framställning rymmer dock oklarheter och hennes slutpunkt är min startpunkt. Sandströms slutsats är att den nya sexualiteten på 1970-talet konstrueras som öppen, välplanerad och relationsinriktad men samtidigt gör mäns förhållande till sexualitet till norm genom att frikoppla reproduktion från sexualitet. 18 Hon diskuterar kort officiella texter om skolans sex- och samlevnadsundervisning, vilken utger sig för att vara objektiv men i själva verket förespråkar kärleksrelationer som ram för sexualiteten. Den medicinska diskursen framställer sig till skillnad från skolan som fri från moral, vilket också är en illusion. 19 I jämställdhetens namn är texterna ofta könsneutrala, vilket i praktiken döljer kvinnors erfarenheter och bevarar mannen som norm. Sandström anser att handledningarna för sexualundervisningen uppvisar en diskontinuitet, från avhållsamhet till öppenhet och att bejaka, men att kravet på en personlig relation kvarstår dock inte i form av äktenskap. 20 Ett psykologiskt och socialt perspektiv på sexualitet har utvecklats och en acceptans av homosexualitet har tillkommit, men sexualdriften betraktas som naturlig och texterna bygger på en utvecklingsoptimism. Etnologen Bäckman analyserar i sin avhandling Kön och känsla - samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet hur skolans sex- och samlevnadsundervisning bedrivs i mötet mellan lärare och elever på gymnasiet 1995 och En styrka är hennes feministiska utgångspunkt - som dock kunde utvecklas ytterligare - och att hon inte bara granskar undervisningens budskap utan också elevernas mottagande och egna idéer. 21 Bäckman studerar den ideala sex- och samlevnadsundervisningen hos en biologilärare på en gymnasieskola i ett svenskt medelklassområde utanför Stockholm, vilket ger ett annat sorts material än det som studeras här. 22 Skolan förespråkar att kvinnor ska bejaka sin lust (bli mer som män), medan män ska lära sig tala om känslor (bli mer som kvinnor), men kvinnorna riskerar då att hamna i horapositionen. Eleverna Bäckman studerar försöker att inte tala om normalt/onormalt men ser 18 Sandström, 2001, s Skolöverstyrelsen ville bevara normer medan Medicinalstyrelsen och senare Socialstyrelsen som bärare av en medicinsk diskurs ville informera om könssjukdomar och såg ett egenvärde i sexualiteten. 20 Sandström, 2001, s Bäckman, 2003, s Bäckman analyserar också en kampanj från RFSU och material från RFSL, varför hennes urval kan vara problematiskt gör hon ett fältarbete på en högstadieskola i en invandrarförort men avbryter eftersom skolorna är för olika för att kunna jämföras följer hon också en annan lärare, Nina, på gymnasiet. Det är ibland oklart i vilken utsträckning hennes slutsatser också dras utifrån de andra observationerna. 5

9 istället homosexualitet som en böjelse eller avvikelse och naturaliserar heterosexualitet med hänvisningar till fortplantning. 23 Statsvetaren Sara Oscarsson analyserar i sin C-uppsats Kunskapen om den normala sexualiteten - föreställningar om könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning föreställningar om heteronormativa kategorier i samtida svensk sexualundervisning 1995 till 2002 varmed hennes startpunkt därmed är min slutpunkt. Hennes slutsats är att det motsatta könets logik i materialet bygger på fyra teman som avseende kön är dikotomisering och sexualisering och avseende homosexualitet är avståndsskapande och uteslutande. Detta marginaliserar homosexualitet och underordnar det heterosexualitet och gör homosexualitet till ett hot mot patriarkatet. Den normala sexualiteten konstrueras som manlig, heterosexuell och vuxen. 24 Den komplementära normativa heterosexualiteten är beroende av motsatser och utpekanden och omöjliggör kvinnors, homosexuellas och transpersoners subjektsstatus. Oscarsson analyserar texter som ingår i policyprocessen kring grundskolans sexualundervisning och ger alla utsagor samma status, vilket jag ser som problematiskt. 25 Jag menar att allt inte får samma genomslag eller används i undervisningen och att Oscarsson inte belägger sina teser tillräckligt, men uppsatsen är teoretiskt avancerad och kombinerar queerfeminism och radikalfeminism. 26 Teatervetaren och queerteoretikern Tiina Rosenberg analyserar i Queerfeministisk agenda svenska uppslagsverk från och finner att de ofta definierar heterosexualitet som en sexuell dragning till samma kön, medan homosexualitet ses som en drift som man försöker hitta förklaringar till, såsom modersbundenhet och enkönade miljöer. På 1990-talet börjar den homosexuella identiteten beskrivas i vilken kärlek och vänskap ingår och homosexualitet börjar framställas som något som bör accepteras och inte kan botas Bäckman, 2003, s 83. Sedan 1960-talet har sex- och samlevnadsundervisningen gått från biologiska fakta till allt mer av samtal och en mer positiv syn på ungas sexualitet, vilket dock inte gör undervisningen mindre normativ. Högstadienivån som jag studerar har dessutom mer av fakta än gymnasiet. 24 Oscarsson, 2002, s 48. Materialet är androcentriskt, d.v.s. har mannen som norm. 25 Oscarsson, 2002, s 17. Material som analyseras är bl.a. Nationella kvalitetsgranskningen av sex- och samlevnadsundervisningen, läromedel i biologi av Henriksson 1999 och Jonsson 1998, material från RFSU och Sex och sånt av Katerina Janouch. 26 Utifrån en bild i en bok av RFSU av tecknade könsorgan försöker Oscarsson belägga tesen att kvinnor sexualiseras, objektifieras och presenteras utifrån den manliga blicken eftersom bilden på ett manligt könsorgan är anatomisk och utan könshår medan det kvinnliga visar en kvinna som ligger på rygg där man också ser brösten, men jag hade gärna sett fler exempel och belägg. (Oscarsson, 2002, s 28). 27 Rosenberg, 2002, s 97ff. 6

10 4 Queerfeministiska teorier Uppsatsens teoretiska perspektiv är en socialkonstruktivistisk queerfeminism som främst bygger på teatervetaren Rosenbergs Queerfeministisk agenda. Fokus ligger på maktrelationer och att det finns ett genussystem som medför att kvinnor som grupp är underordnade män. 28 En influens är historikern Yvonne Hirdmans teori om att genussystemet bygger på könens isärhållning och mannen som norm, men jag inkluderar också kritik från bl.a. etnologen Maria Bäckman för att Hirdmans teori bortser från heteronormativiteten. 29 Bäckman definierar sexualitet som kategorisering, identitet och praktik och fokuserar mer på föreställningar och utsagor kring sexualitet än på sexuell identitet. 30 Socialantropologen Fanny Ambjörnsson definierar i sin avhandling I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer sexualitet som en ordning av blickar, begär, känslor, sociala relationer och skvaller. 31 I min uppsats används en definition av sexualitet som en ordning av sociala relationer, kategorisering och praktiker av det som i biologiböckerna konstrueras som sexualitet. Kön syftar här på en social konstruktion av kön och inte på något biologiskt givet. 32 Queer kan ses ett kritiskt förhållningssätt till det normativa inom köns- och sexualitetsordningar; ett ifrågasättande av naturaliseringen av heterosexualitet. Queerteori kritiserar att heterosexualitet är norm och att allt annat ses som avvikelser som behöver förklaras. 33 Bäckman vill i likhet med Rosenberg vidga Butlers heteronormativitetsbegrepp utöver att heterosexualitet är norm till att också omfatta föreskrivandet av en viss sorts heterosexualitet med vissa sexuella praktiker, som även heterosexuella försöker leva upp till. Inom queerteorin analyseras hur vissa sätt att organisera sexualitet privilegieras och ses som normala medan andra kategoriseras som avvikande. Ambjörnsson hänvisar till antropologen Gayle Rubin som menar att heterosexualiteten som institution reproducerar specifika hierarkier, där de mest positivt sanktionerade i en västerländsk kontext är icke-kommersiella och frivilliga sexuella handlingar 28 Wendt Höjer & Åse, 1996, s Hirdman, 2001, s 59 & Bäckman, 2003, s Ambjörnsson, 2004, s Med poststrukturalism avses ett perspektiv som problematiserar förhållandet mellan kunskap och makt och hur kategorier skapas diskursivt genom motsatser och uteslutningar. Detta språkliga fokus kan vara en styrka eftersom syftet med uppsatsen är att analysera föreställningar och idéer och inte hur verkligheten är, d.v.s. hur undervisningen bedrivs och hur eleverna påverkas. 33 Heterosexualitet sågs från början som njutning och en sexuell perversion, men har omdefinierats under 1900-talet, samtidigt som icke-reproduktiv sexualitet utanför äktenskapet har accepterats allt mer. (Rosenberg, 2002, s 89). 7

11 inom hemmet, i monogam tvåsamhet i fortplantningssyfte mellan två personer av motsatt kön och ur samma generation utan sexhjälpmedel. 34 Enligt Butler har könskonstruktionen utvecklats ur den heterosexuella matrisen, som begripliggör kroppar och begär som maskulina och feminina och knyter dem till heterosexuella handlingar. 35 Rosenberg sammanfattar Butlers genealogi med att kategorin kön inte kan föras tillbaka till naturliga skillnader mellan kvinnor och män och Butlers performativitet med att kön inte är något man är utan något man gör. Heterosexualiteten stöds därmed av den binära könsuppdelningen. Rosenberg skriver att en gemensam utgångspunkt för feminism och queerteori är att heterosexualitet inte kan tillskrivas naturen. 36 Rosenberg menar att den heteronormativa diskursen producerar normalitet och fordrar två tydligt identifierbara kön som ska begära varandra. 37 Normativitet är det maktsystem som vidmakthåller normer och Rosenberg definierar heteronormativitet som uteslutningen av avvikelser ur normen med uppdelningen vi - dem och assimileringen genom införlivandet av avvikelser i normen. Det västerländska tänkandet bygger på dikotomier som innehåller en hierarkisering som privilegierar den ena polen på den andras bekostnad. Identiteter konstrueras genom en exkludering av motsatsen det Andra och normen framstår som universell och naturlig, vilket jag menar kan anknytas till diskursanalys. 38 Uppsatsen är inspirerad av teorier om intersektionalitet och att det existerar flera förtryckssystem som interagerar och är sammanvävda med varandra, men det kommer inte användas här i särskilt hög utsträckning på grund av källornas fokus på kön och heterosexualitet. Litteraturvetaren Nina Lykke ser intersektionalitet som en analys av en samverkan av olika samhälleliga maktasymmetrier baserade på kategorier som genus, sexuell preferens, klass, profession, ålder, nationalitet, funktionshinder etc. som är förbundna med varandra i en dynamisk interaktion. 39 Begreppet är framvuxet ur postkolonial kritik av att feminismen har privilegierat kön som analyskategori och utgått från vita heterosexuella medelklasskvinnor i väst. Genus är inte per se överordnat andra maktaxlar samtidigt som det är viktigt att hålla fast vid genuskategorins analytiska betydelse i ett könsmaktsbaserat samhälle. 40 Lykke menar att intersektionalitet alltid baseras på ett val av vissa maktasymmetrier framför andra, vilket bör ske utifrån vad som visar sig 34 Ambjörnsson, 2004, s Ambjörnsson, 2004, s Rosenberg, 2002, s Rosenberg, 2002, s Rosenberg, 2002, s 102f. 39 Lykke, 2003, s Lykke, 2003, s 53. 8

12 vara betydelsefullt i analysen. Val och bortval av kategorier ska därmed diskuteras. Jag fokuserar på kön och sexuell läggning, men försöker diskutera etnicitet och dess frånvaro i läromedlen som analyseras. Vidare berörs också kort teman som funktionshinder och klass. Jag förhåller mig också till den brittiska historikern och radikalfeministen Margaret Jacksons kritik av sexologin för att vara ett redskap för mäns dominans. I artikeln Sex Research and the construction of sexuality a tool of male supremacy? skriver hon: It is an essentialist model, in which sex is equated with heterosexuality, and coitus is assumed to be a biological imperative; male violence against women is legitimated; and sexual practices based on dominance and submission are normalized on the basis of biological determinism. 41 Denna form av manlig sexualitet naturaliseras och universaliseras så att den presenteras som vetenskapligt objektiv och normen för all sexualitet. Sexologins utgångspunkter är att heterosexualitet är naturligt och att samlag är den mest naturliga formen av heterosexuell aktivitet, medan andra betraktas som preliminära (som begreppet förspel ) eller substitut. Sexologins utgångspunkt är en inneboende biologisk sexdrift som beror på könshormoner och utlöses av stimuli men som kan påverkas av sociala faktorer. Mäns sexdrift ses ofta som större än kvinnors, medan modern sexologi allt mer börjat betona könens likhet. Paradoxalt nog ses kvinnlig sexualitet som både olik och lik mäns, olik så till vida att kvinnor är mer emotionella och har svårare att bli upphetsade och lik så till vida att den härstammar från samma sexdrift Text- och diskursanalys Som analysredskap används en textanalys som främst är influerad av den brittiske diskursanalytikern Norman Fairclough. 43 Enligt de danska sociologerna Marianne Winther Jörgensen & Louise Phillips är syftet med diskursanalys att analysera vilka mönster som finns i utsagorna och inte att försöka finna hur verkligheten är bakom diskursen. 44 Fokus ligger inte på biologibokförfattarnas intentioner utan på vilket budskap texten för fram och vilka konsekvenser detta kan ge. 45 Utifrån Winther Jörgensen & Phillips definierar jag en diskurs som ett bestämt sätt 41 Jackson, 2002, s 83f. 42 Jackson, 2002, s 94. Jackson anser att den kvinnliga sexualitetens olikhet används för att visa hur den kompletterar mäns sexualitet och därmed legitimerar heterosexualitet, medan dess likhet används för att legitimera manlig sexualitet som normen för all sexualitet. 43 Detta avsnitt bygger delvis på s 9-11 i min D-uppsats Verklighet kontra feminism eftersom jag där använder en liknande metod. 44 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 28. Diskursanalys kan ses som både teori och metod, men i denna uppsats diskuteras det som en metod eftersom det handlar om hur materialet analyseras. 45 Bergström & Boréus, 2000, s

13 att tala om och förstå världen. 46 De menar att identitet konstrueras diskursivt genom att tecknen sorteras efter hur subjektspositionerna är och hur den exkluderade Andre är, vilket jag menar kan återknytas till queerfeministiska teorier. Den sociala produktionen av kunskap får sociala konsekvenser där vissa handlingar och positioner legitimeras. 47 Fairclough skiljer mellan text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå analyseras grammatik, påståenden, vokabulär, vad som förutsätts och vad som impliceras. Min fokus ligger på positivt och negativt laddade ord och vad de kan säga om vilka budskap som texten ger. Jag söker efter motsägelser och mötet mellan olika diskurser i läromedlen. Centralt är hur sexualitet, kvinnor/män/transsexuella, normalt/avvikande och hetero/bi/homosexualitet definieras och beskrivs. Uttryck som naturligt, normalt, avvikelser och störningar uppmärksammas särskilt och hur författaren tar avstånd från eller stödjer ett visst budskap, t.ex. genom att skriva att de flesta tycker så och att några inte tycker så eller att förut trodde man medan nu vet vi. Utropstecken och kursiveringar uppmärksammas eftersom de antyder att något är särskilt viktigt. Ett redskap från Fairclough är modalitet, vilket innebär talarens grad av instämmande i det som påstås. 48 Författaren kan ta avstånd från ett påstående genom att sätta ord inom citationstecken eller diskutera andra tolkningar mer utförligt. Enligt Fairclough består diskursiv praktik av diskurser som artikuleras i produktion, distribution och konsumtion av texter, varför intertextualitet bör diskuteras. 49 Det finns två sorters intertextualitet, där manifest intertextualitet innebär en explicit hänvisning till en annan text. Interdiskursivitet är istället ett allmänt inflytande från andra texter eller diskurser. 50 Manifest intertextualitet är sällsynt i materialet som analyseras här medan interdiskursivitet är vanligt och märks i formuleringar som återkommer och är påfallande lika i olika läroböcker. Social praktik analyseras genom att använda queerfeministiska teorier för att se hur den diskursiva praktiken kan reproducera eller underminera maktordningar som genussystem och heteronormativitet. 51 Fairclough menar att ideologier ofta verkar genom att framstå som naturliga, vilket jag menar torde gälla biologiböcker i högre utsträckning än t.ex. samhällskunskapsböcker. 52 En vanlig utgångspunkt vid textanalys är att texten har ett entydigt budskap som det bara är att 46 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 87f. 49 Fairclough, 1992, s 78f. 50 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s Fairclough, 1992, s 87 & Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 75. Jag har avgränsat mig till textanalys och inte analyserat social praktik i form av hur läromedel produceras och konsumeras då det inte ryms i denna uppsats. 52 Fairclough, 1992, s 88f. 10

14 avkoda. Detta är en förenklad bild eftersom texter enligt diskursanalys alltid är öppna för tolkning, varför jag synliggör min queerfeministiska utgångspunkt och underbygger analysen med många referat och citat ur texterna för att öka intersubjektiviteten och reliabiliteten. 53 Frånvaro av ett tema kan också säga något om hur diskursen konstrueras genom att utesluta vissa teman som etnicitet, sexualiserat våld och oralsex. Materialet jämförs avseende vad det säger och inte säger om sexualitet, kön och sexuell läggning. Bilderna analyseras kortfattat avseende vad de säger om dessa teman då jag saknar bildanalytiska redskap. 6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning Först ges en kort översikt över Sveriges sexualpolitik under senare delen av 1900-talet eftersom läromedel speglar lagar och idéer som är förhärskande vid sin tid. År 1944 avkriminaliseras homosexualitet och 1979 avskaffas Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation av homosexualitet som en mental rubbning och sexuell anomali införs ett förbud mot att diskriminera homosexuella är skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 år vid beroendeställning jämfört med 15 eller 18 för heterosexuella eftersom ungdomar ska skyddas från att bli förförda till homosexualitet får homosexuella rätt att registrera partnerskap, dock inte rätt att gifta sig eller adoptera barn avkriminaliseras pornografi men 1980 kriminaliseras barnpornografi och en debatt om sexuella övergrepp mot kvinnor och barn kommer igång. Under seklet förs också en aktiv kamp för bl.a. kvinnors och homosexuellas rättigheter och acceptansen ökar för ungdomars sexualitet och föräktenskapligt sex. Andra vågens feminism kämpar bl.a. för kvinnors rätt till sin kropp och sexualitet i form av abort, preventivmedel och mot obligatorisk heterosexualitet och sexualiserat våld. 58 Idéhistorikern Lennerhed anser att innehållet i sexualupplysningen har förändrats över tid, så att det som förr betraktades som fakta senare kunde stämplas som fördomar, såsom synen på 53 Bergström & Boréus, 2000, s 260. Validitet handlar om man mäter det man avser att mäta och reliabilitet om hur väl man mäter det. Intersubjektivitet beror på om olika forskare kommer till samma resultat. Validitetsfrågan beror på hur väl syftet uppfylls och får bedömas för varje undersökning i sig, men kan enligt positivister vara problematisk i konstruktivistisk forskning som inte tror att det finns någon verklighet utan bara olika tolkningar. (Oscarsson, 2002, s 15). 54 Centerwall, 1995, s 33. På 1980-talet kommer hiv-epidemin som bidrog till satsningar på sexualupplysning. 55 Rosenberg, 2002, s 104. Till 1982 faller homosexuella våldtäkter under allmänt åtal medan våldtäkter av kvinnor sorteras under enskilt åtal, d.v.s. är kvinnans ensak medan homosexuella våldtäkter ses som ett brott mot samhället. (Grosin, 1998, s 8). 56 Lennerhed, 1994, s får homosexuella rätt att adoptera barn. 58 Stainton Rogers, 2002, s 169. Heterosexualiteten och parförhållandet kan dock fortfarande ses som norm och kvinnor har mindre sexuellt handlingsutrymme än män. 11

15 onani som skadlig och homosexualitet som en sjukdom. 59 Lennerhed skriver att sexualundervisning inleddes i början av 1900-talet i flickskolor eftersom flickor ansågs mer utsatta och i stort sett saknade sexdrift. Däremot ville man inte väcka den björn som sover genom att undervisa pojkarna. 60 Striden på 1940-talet stod främst om lärarnas utbildning och sexualundervisningens innehåll, där en stridsfråga var om undervisningen skulle bygga på medicinsk vetenskap eller kristen etik. 61 Sverige var först i världen med att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan, vilket skedde år År 1956 utkommer en handledning i sexualundervisning som rekommenderar avhållsamhet under ungdomsåren och förespråkar att sexualitet endast hör hemma inom äktenskapet. 63 På 1960-talet kritiseras sexualundervisningen av liberaler för att vara moraliserande och konservativ i könsrollsfrågor, vilket föranleder en utredning och ny handledning Samlevnadsundervisning Denna nya handledning från Skolöverstyrelsen tar inte ställning till föräktenskaplig sexualitet och accepterar homosexualitet. Handledningen ersätts 1995 av ett nytt referensmaterial, Kärlek känns! förstår du efter den nya läroplanen. 65 Skolverkets nationella kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen 1999 anser att skolan har gått från 1970-talets bejakande av sexualitet, över 1980-talets mer restriktiva syn och fokusering på könssjukdomar till 1990-talets uppmärksammande av sexistiskt språkbruk, sexuellt våld och bristen på jämställdhet mellan könen. 66 Sex och samlevnad ingår vanligen i biologiundervisningen i årskurs 8 där fokus ligger mer på fakta om biologi och kropp än på 59 Lennerhed menar att genom medikaliseringsprocessen kom sexualitet att definieras som en biologisk och medfödd drift av sexologin. Resten av detta avsnitt bygger delvis på s i min D-uppsats Verklighet kontra feminism eftersom jag där ger en historisk översikt över sexualundervisningen. 60 Lennerhed, 2002, s Lennerhed, 2002, s rekommenderade en kunglig kungörelse införandet av sexualundervisning i folkskolan, men inget formellt beslut togs. (Lennerhed, 2002, s 126) och 1946 utkom handledningar i sexualundervisning för folkskolan, vars budskap i stort sett var densamma som i handledningen som utkom Handledningen varnade pojkar för homosexualitet och reviderades partiellt av Skolöverstyrelsen 1965 och (Centerwall, 1995, s 7). Jag tolkar utifrån Sandström skolans officiella linje som traditionellt repressiv asketism fram till handledningen i sexualundervisning 1956, konsekvensetisk asketism till handledningen 1977 och därefter humanistiskt liberal. (Sandström, 2001, s 150). Sexologen Erik Centerwall menar att syftet med sexualundervisningen var kontrollera ungas sexualitet så att de skulle leva i avhållsamhet, eftersom det betraktades som det bästa ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. (Centerwall, 1997, s 53). Han hävdar att skolan inte längre tar ställning till när eleverna ska börja ha samlag utan istället respekterar deras val, vilket jag dock ser som en förenkling eftersom skolan försöker förebygga tidiga samlag och tillfälliga förbindelser. 64 Lennerhed, 1994, s 98ff. 65 Kärlek känns! förstår du samtal om sexualitet och samlevnad i skolan är dock inte en handledning utan ett referensmaterial med fakta och synpunkter från Skolverket. Den återknyter till handledningen från 1977 och återger i oförändrad form dess etik. 66 Nilsson & Sandström, 2000, s 64. Sexualiteten ska sedan 1970-talet ses som en del av en större social helhet, samlevnaden, som ska belysas från många olika håll. Skolverket granskade på regeringens uppdrag 51 grundskolor och 29 gymnasieskolors sex- och samlevnadsundervisning. 12

16 reflektioner och samtal kring manligt/kvinnligt. 67 Det enda ämnet som i sin kursplan har en nationell målformulering för sex och samlevnad är biologiämnet i årskurs Läroplaner & lärarhandledningar Enligt läroplanen från 1969 ska undervisningen vara objektiv, d.v.s. behandla teman sakligt och allsidigt. Skolan ska främja grundläggande värderingar och informera om kontroversiella värderingar. Sexualundervisningen bör ske i samverkan med andra ämnen, främst religion och samhällskunskap. 69 Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan, stimulera eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden. 70 Enligt Skolöverstyrelsens handledning Samlevnadsundervisning (1977) ska samlevnadsfrågor bedrivas inom ramen för olika arbetsområden, t.ex. genom samverkan mellan biologi, samhällskunskap, religionskunskap, hemkunskap och svenska. 71 Undervisningen har som mål att ge kunskap om anatomi och sätta in sexualiteten i ett etiskt, psykologiskt och socialt sammanhang för att förverkliga en samlevnad präglad av ansvar och hänsyn och en upplevelse av sexuallivet som glädje och gemenskap. Skolan ska ge en saklig orientering om livsåskådningar för att få eleverna att acceptera de gemensamma värderingarna och ta ställning till de skiljaktiga värderingarna. 72 Kontroversiella värderingar där skolan inte ska ta ställning är användning av preventivmedel, sex före familjebildning, att bilda familj utan äktenskap, avhållsamhet eller att ha sex under tonåren samt abortfrågan eftersom läroplanens krav på människolivets okränkbarhet kan tolkas på olika sätt. 73 I elva punkter fastslås gemensamma värderingar som sex- och samlevnadsundervisningen ska främja, t.ex. att människor inte får bli medel för att tillgodose andras mål och att könssjukdomar och oönskade graviditeter ska förebyggas. Eleverna ska respektera andras 67 Nilsson & Sandström kritiserar skolorna för att ofta sakna lokala nedskrivna mål för ämnet, vilket bidrar till att såväl sex- och samlevnads- som jämställdhetsbegreppen blir diffusa. De vill gå från ett risk/sjukdomsperspektiv till ett hälsofrämjande perspektiv genom att betona sexualitetens positiva sidor och ha mer av reflektion och en koppling till jämställdhet. 68 Nilsson & Sandström, 2000, s 47f. Biologiämnet har kritiserats för att fokusera mer på kvinnors reproduktion än på deras sexuella förmåga. (Bergström & Forshage, 2001, s 50f.). 69 Skolöverstyrelsen, 1977, s 52. Sexualundervisningen ska ingå i hembygdskunskap på lågstadiet, naturkunskap på mellanstadiet och biologi på högstadiet. 70 Skolöverstyrelsen, 1977, s 14. Sexualundervisningens huvudmoment ingår i biologiämnet. (SOU 1974:59, s 563). 71 Kullberg, 1977, s Kullberg, 1977, s 8. Skolan ska visa att sexualiteten är en integrerad del i människors relationer och samhällsstrukturer för att ge insikt om sexualitetens komplexitet och möjlighet till elevernas personliga ställningstagande. 73 Kullberg, 1977, s

17 integritet, varför psykiskt och fysiskt våld såsom våldtäkt ska förhindras. Med den personliga integriteten sammanhänger den mest grundläggande av värderingar: / / att ett sexualliv som ingår i en personlig gemenskap har mer att ge än ett opersonligt och tillfälligt sexualliv och därför är något som är värt att söka förverkliga. 74 Skolan ska inte ta ställning men samtidigt motverka för tidiga sexualdebuter och tillfälliga förbindelser genom att visa på onani och petting som alternativ, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Sexualundervisningen ska avvisa pornografins människosyn där sex avskiljs från sitt sammanhang och kvinnor blir sexobjekt. Skolan ska ta avstånd från dubbelmoralen och därmed verka för jämställdhet och motverka traditionella könsroller. 75 Mäns och kvinnors orgasm och könsorgan ska framställas som lika för att inte frånerkänna kvinnor en sexuell lust. 76 I faktaöversikten hävdas att pedofiler och blottare sällan är farliga och att det fördömande begreppet sexuella avvikelser bör ersättas av variationer i den sexuella inriktningen. 77 Homosexualitet sägs orsakas av relationerna till omgivningen under barnaåren. Sammanfattningsvis återkommer många av föreställningarna om sexualitet i handledningen i läroböckerna som jag analyserar, ibland i liknande formuleringar. 78 I läroplanen från 1980 fastlås att i högstadiet ska både natur- och samhällsorienterade ämnen ge kunskaper om fortplantning, könsroller och sex- och samlevnadsfrågor. Samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga människor. Skolan skall därför verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. 79 I den nya läroplanen från 1994 för de frivilliga skolformerna är den detaljerade styrningen av vad som ska läras ut i ämnet borta. Rektorn har ansvaret för att eleverna får kunskap om ämnesövergripande kunskapsområden som: /.../ miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger /.../. 80 Enligt läroplanen ska 74 Kullberg, 1977, s 17. Kursivering från originalet. Vidare ska skolan förespråka värderingar som har stöd hos folket, som vikten av trohet och stadigt sällskap för att ha sex. 75 Vidare ska diskriminering på grund av ras och homosexualitet motarbetas. 76 Kullberg, 1977, s 19. Handledningen utgår dock från att det finns en biologisk sexdrift som bör kontrolleras eftersom den kan inriktas på vem som helst av motsatt kön. (Kullberg, 1977, s 76). Kullberg skriver att man ska skilja på biologiskt manliga och kvinnliga egenskaper och könsrollerna som samhället skapat, varför utgångspunkten är att det finns vissa könsbundna egenskaper. Män framställs som mer sexuella och kvinnor som mer känslosamma. Transsexualitet antyds vara märkligt och patetiskt, varmed det framställs som onormalt. 77 Kullberg, 1977, s Ett liknande material är RFSU:s Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning från Även det bygger på SOU 1974:59, men vänder sig i första hand till 16- till 19-åriga elever och är mer samhällskritiskt avseende könsrollsfrågor och arbetarklassens villkor och diskuterar invandrare och handikappades sexualitet mer. Också här framställs dock könshormonerna som orsaken till sexdriften, blottare och pedofiler som ofarliga, homosexualitet som orsakat av uppväxten och män kopplas till onani och kvinnor till förspel, d.v.s. det är liknande teman som återkommer i läroböckerna som analyseras. 79 Skolöverstyrelsen, 1980, s Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 9. Läroplanen infördes 14

18 skolan främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter: Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet Analys 7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman Sexualitet Avsnitten heter Att bli vuxen, Hälsofrågor för tonåringar och Fortplantning, ärftlighet och utveckling. 82 De inleds med jämförelser med djur som att: Parningen eller betäckningen hos djuren motsvaras hos människan av samlaget. 83 Texten fokuserar på pubertet, reproduktion, sexuella avvikelser, preventivmedel och könssjukdomar. Onani presenteras som ett alternativ till samlag: För nästan alla människor känns sexuell avhållsamhet ibland mycket svår, och då händer det, att vi tillfredsställer oss själva genom att smeka könsorganen. Sådan självtillfredsställelse (onani) är ofarlig. 84 Texten varnar för samlag genom att skriva att många unga redan tidigt frestas att ha samlag men att det inte finns några säkra preventivmetoder och att det är ett tungt ansvar att ta hand om ett barn. 85 Samlag kan leda till befruktning och detta sägs vara naturens mening, men människor måste också kunna ha samlag utan att det ska leda till befruktning. Lyckligtvis finns det därför preventivmetoder, d.v.s. texten är inkonsistent och tar ställning för preventivmedel samtidigt som den varnar för deras osäkerhet. Boken säger att om man har stadigt sällskap är det naturligt att man uttrycker sina känslor med smekningar och kyssar och senare kanske går längre. Sexualitet inom ett förhållande framställs därmed som naturligt och legitimeras. av en borgerlig regering i vilken kristdemokraterna ingick, vilka ville avskaffa den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen. Lodalen antyder att den försvagade skrivningen i den nya läroplanen om sex- och samlevnadsundervisning kan bero på kristdemokraterna. (Lodalen, 1998, s 118). 81 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s Det är den tredje upplagan, andra tryckningen som analyseras och det är de sidor som behandlar sex och samlevnad, d.v.s. s 36-43, och Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 39. Kursiveringar härstammar från boken som citeras, vilket gäller alla kursiveringar. 84 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s Handledningen från 1956 betonade att inga preventivmetoder är säkra och att eleverna därmed ska varnas för samlag, varför den liknande formuleringen här kan bero på det. 15

19 Om könssjukdomar som gonorré sägs att de inte bara smittar genom sex men att män märker att de är smittade, medan kvinnor inte alltid märker det. 86 Man uppmanas att söka läkare och följa instruktionerna. I övrigt kan man minska riskerna för smitta genom att inte ge sig in på samlag med tillfälliga bekanta. Man kan också få ett visst skydd mot smitta genom att använda kondom Kön Texten fokuserar på pubertetsförändringar och beskriver främst pojkars pubertet som otymplighet och målbrott men också flickors menstruationer. Under puberteten påverkar speciellt könshormonerna kroppen så att den utvecklas och får sina tydliga manliga eller kvinnliga särdrag. Klitoris sägs vara en förkrympt motsvarighet till penis. Samlag eller kärleksakten beskrivs könsneutralt men handlar sannolikt främst om mäns upplevelse eftersom samlag förmodas leda till orgasm: Härvid uppstår hos såväl mannen som kvinnan ett tillstånd av stor vällust, som kallas orga'sm. 88 Detta förenas med ejakulation hos mannen. Det fastslås att många kvinnor upplever smärta i samband med menstruationer och om de får svårt att klara sitt arbete ska de söka läkare. Klimakteriet beskrivs i samma negativa ordalag, det sägs medföra lika mycket obehag för kvinnan som puberteten. Klimakteriet leder ofta till själsliga störningar och kvinnan kan bli retlig och påfrestande för omgivningen och sig själv, men hos män sker inte lika dramatiska förändringar. Detta är ett återkommande tema, att kvinnor framställs som mer hormonstyrda och drabbade av fler kroppsliga besvär än män. 89 Författarna uppmanar de som önskar abort att kontakta läkare. I de flesta fall kan Socialstyrelsen bevilja abort, men bara i undantagsfall efter den femte månaden då kvinnan känt fosterrörelser och fostret då ses som en ny människa. 90 Därpå följer ett längre avsnitt om olagliga aborter. De beskrivs som livsfarliga och straffas med minst sex månaders fängelse för abortören. Så allvarligt ser samhället på dessa frågor. 91 Att texten beskriver den äldre abortlagen från I senare böcker framställs det som att könssjukdomar endast smittar vid sex, d.v.s. faktauppgifterna förändras snabbt. 87 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 141. I de äldre böckerna sägs kondom endast ge ett visst skydd, vilket kan bero på att handledningen från 1956 betonar att inga preventivmedel är säkra, sannolikt för att ge ytterligare ett argument för avhållsamhet. 88 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 137. Stavningen av orgasm är sannolikt fonetisk. 89 Vissa feminister har kritiserat forskning om PMS och klimakteriebesvär för att överdriva problemen och tolka kvinnors humörförändringar under hela menscykeln i termer av PMS. (Stainton Rogers, 2002, s 36f.) 90 Detta är ett sakfel då den nya abortlagen beviljar fri abort till artonde veckan, men intressant nog avspeglas här den äldre uppfattningen om kvickning, d.v.s. att fostret blev en människa först då kvinnan känt fosterrörelserna. 91 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s

20 kan vara en rest från äldre läromedel, men kan tyckas märkligt då den nya abortlagen infördes 1975, fyra år tidigare, och detta är en ny reviderad upplaga av boken. Att läsaren uppmanas kontakta läkare för olika problem och lyda deras råd kan ses som en del i en medikaliseringsprocess av sexualiteten. Läkarna framställs som experter och medicinen som objektiv, när den i själva verket förändras och påverkas av sin tids kulturella föreställningar. Att klitoris är en förkrympt penis och att samlag leder till orgasm kan tolkas som att mannen är norm för sexualiteten. Könen framställs som dikotoma genom att kvinnor framställs som negativt påverkade av sina hormoner, medan texten i övrigt är tämligen könsneutral och kortfattad Sexuell läggning Heterosexualitet definieras inte utan tas outtalat för givet. Boierth et. al. skriver att det under puberteten är vanligt att onanera (masturbera) med kamrater av samma kön för att få utlösning för sin könsdrift, men: De flesta ungdomar vänder förr eller senare hela sitt sexuella intresse mot det andra könet. 92 Grupponani och att masturbera handlar sannolikt om män, varför detta kan ses som att en könsneutral formulering döljer mannen som norm. I stort sett alla böckerna som studeras här nämner att homosexuella erfarenheter är vanliga i tonåren men att man inte är homosexuell för det, vilket framstår som ett sätt att lugna ungdomar med att homosexualitet är en övergående fas och att de säkert är heterosexuella. Under rubriken Avvikande sexualitet fastslås att: De flesta finner, att sexuallivet blir rikast tillsammans med en människa av motsatt kön. Men det är inte heller ovanligt, att man upptäcker, att man upplever lika stor eller större tillfredsställelse, när man umgås sexuellt med en människa av samma kön. Om denna inställning visar sig bestå, sägs man vara homosexuell. 93 Värt att notera att bisexualitet lyser med sin frånvaro och att bakom formuleringen ovan skulle bisexualitet kunna rymmas, eftersom man sägs få lika stor tillfredsställelse av samma kön. Därefter behandlas blottare, tittare och fula gubbar, om vilka det sägs: Då det endast är män som lyckas skrämma någon genom att plötsligt visa upp könsorganet, talas det egentligen bara om manliga blottare. En form av blottare kallas >>fula gubbar<<. De visar sin penis för barn. Blottare och >>fula gubbar<< är nästan alltid >>snälla<< människor. En del av dem försöker kanske skrämmas, men de går praktiskt taget aldrig till handgripligheter. 94 Att fula gubbar framställs som ofarliga kan tyckas förvånande utifrån vår tids diskussion om sexuella 92 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135. Det är inte citationstecken utan dessa symboler i deras text. 17

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Vad är det vi då ska prata om?!

Vad är det vi då ska prata om?! Vad är det vi då ska prata om?! Varför får man morgonstånd? Vad är kärlek, hur känns det? Varför är fittan våt? Kan man ha sex vid mens? Var sitter klitoris? Hur onanerar man? Kan man runka för mycket?

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Lärarhandledning och metoder

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Lärarhandledning och metoder SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lärarhandledning och metoder SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA RFSU är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation med syfte att sprida en kunskapsbaserad

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag 1 INNEHÅLL Om lektionsunderlaget 4 Ord om sexualitet 5 Kropp och sex 47 Berättelser och exempel 105 Övrigt material 209 OM LEKTIONS UNDERLAGET I detta

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Kärlek och relationer

Kärlek och relationer Kärlek och relationer FAKTAFILM I Kärlek och relationer diskuteras olika typer av relationer och hur normer och förväntningar påverkar synen på kärleksrelationer. Filmen presenterar olika relationsbildningar

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

RFSU normbrytande? En kritisk diskursanalys av sexualrådgivningsbroschyren Sex på ditt sätt: om sex för unga. Amanda Hellsten Romeborn.

RFSU normbrytande? En kritisk diskursanalys av sexualrådgivningsbroschyren Sex på ditt sätt: om sex för unga. Amanda Hellsten Romeborn. Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska språket/nordiska språk C Ht 2014 RFSU normbrytande? En kritisk diskursanalys av sexualrådgivningsbroschyren Sex på ditt

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Att vara tonåring är härligt. Men det kan också kännas stressigt. Under dessa år händer mycket med din kropp och ditt sätt att tänka.

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

skolan ett heterosexuellt rum?

skolan ett heterosexuellt rum? 150 skolan ett heterosexuellt rum? thomas wimark De senaste åren har det dykt upp fler och fler arbeten inom kulturgeografi som använder sig av queerteori och jag vill i denna artikel behandla två saker.

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringsbeslut II:6 Utbildningsdepartementet 2011-12-15 U2011/7067/S U2011/263/S (delvis) Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

ryck: Idéprogram RFSU ktio u d ro P RFSU www.rfsu.se

ryck: Idéprogram RFSU ktio u d ro P RFSU www.rfsu.se Idéprogram RFSU Innehåll Inledning... 3 Om RFSU... 4 Friheter och rättigheter... 4 RFSU:s synsätt... 5 Sexualiteten genom livet... 7 Sexualupplysning och förebyggande arbete...11 Samlevnad...12 Föräldraskap...13

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer