VASA ÖVNINGSSKOLAS GYMNASIUM STUDIEGUIDE

Transkript

1 VASA ÖVNINGSSKOLAS GYMNASIUM STUDIEGUIDE

2 VÄRDEGRUND för Vasa övningsskolas verksamhet I Vasa övningsskola baseras fostran och undervisning på tolerans och respekt för människan. Eleverna erbjuds en trygg och stimulerande inlärningsmiljö där den individuella och sociala utvecklingen beaktas allsidigt. Skolan stärker elevernas ansvar för utvecklandet av personliga kunskaper och färdigheter och bygger en grund för livslångt lärande och engagemang för en hållbar utveckling. Vasa övningsskola ger som finlandssvensk institution eleverna möjlighet att utveckla en egen kulturidentitet. I samverkan mellan hemmen och skolan utvecklas hos eleverna en god beredskap för ett fullödigt liv i samhället. Målet för fostran är att bidra till elevernas utveckling genom att hos dem främja o en harmonisk utveckling där elevens hälsa och välfärd beaktas i fysisk, psykisk och social mening o en sund självkänsla samt uppskattning av eget och andras arbete o god samarbetsförmåga i en anda av tolerans och förtroende o etisk och estetisk mottaglighet o empatisk förmåga Målet för undervisning är att eleverna tillägnar sig o baskunskaper och grundfärdigheter o bred allmänbildning o kreativa uttrycksformer o redskap för kunskapssökande och livslångt lärande o färdigheter som främjar företagsamhet och aktivt deltagande i samhället Målet för skolutveckling är o aktiv kompetensutveckling o tidsenlig utbildningspraktik inom lärarutbildningen o kontinuerlig förnyelse av miljö och materiel o fortgående analys av den pedagogiska och samhälleliga utvecklingen o deltagande i nationella och internationella projekt 2

3 Gymnasiets trivselregler 3

4 GYMNASIET Skolhusgatan 31, Vasa Rektor Mats Borgmästars Prorektor Diane-Christine Blusi Kansli Lena Engsbo IB-koordinator/ Studiehandledare Kicki Häggblom IB-kansli/bibliotek Sabina Sundvall Studiehandledare Nina Kallio Expeditionsmästare Patrik Backholm Dataansvarig Tarja Grahn-Björkqvist It-pedagog Andreas Sundstedt Speciallärare Anne Uppgård CAS-koordinatorer Margita Nyman Elisabeth Norrmén Konst- och musikkoord. Lisette Smedlund Ämneslärarkoord. Katrina Domars-Brännkärr Hälsovårdare Gunilla Gref AMICA: Gymnasiets kök (Namica) E-post: Restaurangchef Jonas Korsström E-post: Gårdskarl ISS Städning ISS Palvelut Oy Arbetsrum Biologi/geografi Matematik/fysik/kemi Engelska/franska/tyska/finska Kemi/fysik Historia Matematik Modersmål Religion/psykologi Våning 4, Lyceum Culturum Musik/arbetsrum Bildkonst/arbetsrum Gymnastik/arbetsrum

5 Grupp Grupphandledare E-postadress IA Frida Crotts IB Johanna Bonäs 1C Kristina Skjäl 1D Lisette Smedlund 1E Anna-Lena Keski-Nisula IIA Joachim Hofman IIB Caroline Ingo IIC Moja Ladvelin IID Joel Storgård IIE Elisabeth Norrmén IIIA Stefan Röj IIIB Camilla Söderback IIIC Tina Liljeblad IIID Anders Fransén IIIE Henrik Lindgrén IVA Camilla Söderback/Stefan Röj PERIODER Åk 7-9 och gymnasiets periodindelning läsåret

6 ATT STUDERA I GYMNASIET: Verksamheten i skolan är värdefull för dig som individ, din inlärning och personliga utveckling Din roll som aktiv aktör i gemenskapen poängteras Vikten av allas närvaro för att gruppen ska fungera optimalt Gymnasiet är ett forum där verktyg ges för att växa som människa Frihet under ansvar gäller i gymnasiet Du kan aktivt påverka ditt periodschema (t.ex. färre kursen under en period) Gymnasiestudier kräver din jobbinsats STUDIEGÅNGEN VID GYMNASIET Studierna vid gymnasiet innehåller obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. Du kan också lägga till i ditt studieprogram s.k. övriga kurser som tex. teorikursen för körkortet eller någon annan kurs som bedöms motsvara en gymnasiekurs. De obligatoriska kurserna är 47/48 om du läser kort matematik och 51/52 om du läser lång matematik. Rekommenderad studietakt: Gymnasiet avläggs på 3 år: Gymnasiet avläggs på 4 år: Årskurs 1: ca. 30 kurser Årskurs 1: ca. 20 kurser Årskurs 2: ca. 30 kurser Årskurs 2: ca. 20 kurser Årskurs 3: ca. 15 kurser ger totalt 75 kurser Årskurs 3: ca. 20 kurser Årskurs 4: ca. 15 kurser ger totalt 75 kurser KURSVALET OCH AVLÄGGANDET AV KURSER Kursbeskrivningarna till de olika kurserna finns under fliken läroplan i Wilma. Vid ändring av kursvalet bör studiehandledaren kontaktas. I vissa ämnen bör kurserna läsas i en bestämd ordning. Detta framgår av kursbeskrivningarna. KURSER AVLÄGGS GENOM ATT: 1. Du deltar i kursen och avlägger kursprovet Du deltar i undervisningen och avlägger delprov under kursen och provet som ordnas i slutet av varje kurs. Inlämningsuppgifter (t.ex. laborationsrapporter) sköts inom utsatt tid. 6

7 2. Du studerar på distans / Vi7 kurser eller Aftiskurser I kursbrickan framgår vilka kurser du kan avlägga på distans. Kontakta din studiehandledare för mer information och anmälan. 3. Du läser kursen på egen hand (s.k. kurskontrakt) Gymnasieförordningen 810/ mom Anhållan om att få avlägga kurs genom kurskontrakt bör göras i god tid före kursstart. Rektor för gymnasiet kan ge elev tillstånd att bedriva självstudier i enskilda kurser. Vilka kurser som lämpar sig för detta framgår av kursbeskrivningarna. Ett kurskontrakt görs skriftligt på särskild blankett och ur blanketten framgår vilka uppgifter du skall utföra, samt vad du skall studera. Blanketten finns hos studiehandledarna. På baksidan av blanketten finns viktig information hur kontraktet skall genomföras. Att göra upp ett kontrakt innebär en ömsesidig överenskommelse med en handledande lärare. När du skriver under kontraktet förbinder du dig att studera vissa kursavsnitt på egen hand och hålla överenskomna tider för handledning med läraren. Ett kurskontrakt kan även innebära att du i viss mån deltar i undervisningen. Ett kontrakt kan avbrytas om överenskommelsen inte håller. Den studerande samt vårdnadshavaren undertecknar anhållan, dvs. kurskontraktsblanketten. Ämnesläraren förordar/förordar inte anhållan. Vid första handledningstillfället går du tillsammans med läraren genom innehållet i kontraktet och du accepterar kontraktet genom att skriva under det vid detta tillfälle. En förordad anhållan med en innehållsbeskrivning inlämnas därefter till rektor för godkännande/inte godkännande. Provet för avläggande av kurs genom kurskontrakt infaller i samband med provtillfällena i slutet av varje period (undantag period 1, då kurskontrakt i allmänhet inte kan avläggas). 7

8 STUDIEHANDLEDNINGEN VID GYMNASIET Studiehandledarna Nina Kallio (grupperna 1A, 1C, 1D, 2B, 2C, 2D, 3A, 3B, 3C, 3D) och Kicki Häggblom (grupperna 1B, 2A,1E, 2E, 3E) har sina rum på våning 3. I studiehandledningen ingår grupphandledning, individuell handledning samt informations- och inspirationstillfällen som behandlar olika studie- och utbildningsrelaterade frågor. Studiehandledarna hjälper dig med kursplanering, ämnesval, studentexamensplanering och ansökan till vidare utbildning. Din egen aktivitet och delaktighet i din studieplanering är mycket viktig för ett lyckat slutresultat. Kursbyten kan göras kontinuerligt under läsåret, du kan kontakta din studiehandledare via Wilma eller komma på individuell handledning. Drop-in -systemet fungerar vanligtvis bra, men du kan också beställa tid för ett individuellt samtal. Tidsbeställningen kan göras i Wilma. Studiehandledningen omfattar två obligatoriska kurser. Dessa kommer att synas på ditt avgångsbetyg som avlagda kurs (A) efter att du har deltagit i de olika delmomenten som kurserna kräver, dvs. närvaro vid informationstillfällen, deltagande i studiebesök och uppdatering av den individuella studieplanen Wilmer. För närmare detaljer angående kursernas innehåll, se under Läroplan i Wilma. LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER: De nya ettorna testas under gymnasiekompetenskursen. Infobrev till den studerande och föräldrarna om resultatet och erbjudande om utvidgad testning. Föräldrarna och den studerande anhåller om utvidgad testning och ger sitt medgivande till att lärarna informeras. Skolpsykologen testar de studerande som vill få ett utvidgat test. Skolpsykologen och specialläraren delger resultatet muntligt åt den studerande och föräldrarna. 8

9 FRÅNVARO Då du har valt att avlägga en kurs genom att delta i undervisningen gäller obligatorisk närvaro. Förhållningsregler som gäller i arbetslivet kan även tillämpas på skolarbetet, du förväntas vara närvarande och punktlig. Sjukanmälan sker i Wilma före första lektionen börjar kl. 8:15. Dina frånvarotimmar bokförs i Wilma. Giltig orsak till frånvaro är sjukdom eller representationsuppdrag för skolan. Representationsuppdrag betyder att du är frånvarande för att delta i annan verksamhet som är godkänd i skolans läsårsplan och det tar läraren hänsyn till. Rektor, grupphandledare eller ämneslärare kan bevilja dig rätt till frånvaro av andra orsaker, men då måste du lämna in en skriftlig anhållan på förhand (blankett finns i Wilma under Utskrifter och i blankettskåpet) Frånvaro som omfattar 1-2 dagar beviljas av grupphandledaren, längre tids frånvaro beviljas av rektor. Anhållan görs på en skild blankett som finns i Wilma under Utskrifter och i blankettskåpet. Ogiltig frånvaro kan leda till att din kurs förfaller. Ämnesläraren/studerande kan konsultera rektor vid oklara fall. Lektioner för övningskörningen för körkort får inte placeras under lektionstid. Endast den s.k. halkkörningen, uppkörningen, samt teoriprovet får av praktiska orsaker försiggå under lektionstid. PROVVECKA Alla perioder avslutas med en 6 dagars provvecka. Provtillfällen hålls oftast från kl. 9 till kl. 11. Provveckans schema hittar du på Wilma. Datumen är inprickade i skolans händelsekalender. ATT UTEBLI FRÅN KURSPROV Om din frånvaro från ett kursprov beror på sjukdom, kan du avlägga kursprovet vid ifrågavarande periods omtagningstillfälle och i detta fall anmäler du dig direkt till läraren i ämnet. Du bör visa upp sjukintyg för din lärare i kursen. Om du inte anländer till provet har du förlorat din tentamensrätt och hänvisas till höjningstillfället. Om du blir underkänd i detta prov har du ännu två möjligheter att höja provvitsordet. 9

10 ATT AVBRYTA EN KURS En påbörjad kurs kan i undantagsfall avbrytas i samråd med studiehandledaren och ämnesläraren. En skriftlig anhållan med tydlig motivering om varför du vill avbryta kursen bör inlämnas åt rektor för godkännande (blanketten Anhållan om kursbyte ). TILLGODORÄKNANDE AV STUDIER OCH ÖVRIGA KURSER Du kan också avlägga kurser vid andra läroanstalter. Lärokurser som till mål, innehåll och omfattning motsvarar en kurs i det egna gymnasiet, kan godkännas som gymnasiekurs. Tilläggsprestationer kan vid behov avkrävas. Du kan i ditt studieprogram tillföra s.k. övriga kurser, såsom avlagt teoriprov för körkort, utbytesstudier, kurser organiserade av olika föreningar och organisationer m.m. Du lämnar in en kopia av intyget över avklarad kurs till rektor, som besluter om kursen godkänns som en övrig kurs. Antalet övriga kurser får vara högst 20 till antalet. KURSBEDÖMNING Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete skall bedömas mångsidigt. (Gymnasielagen 629/ mom., ändrad genom lag 1116/2008) Bedömningen skall på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt. Alla genomgångna kurser bedöms efter att kursen är slutförd. Kursbedömningen, som skall var mångsidig, grundar sig på: o hur den studerande uppnått kursens mål o eventuella skriftliga och/eller muntliga förhör o den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal o fullgjorda uppgifter o fortlöpande observation och bedömning av studerandes alster, aktivitet och intresse. Vid bedömning tillämpas skalan Tillämpade kurser bedöms med avlagd (A) eller underkänd (U). Ett D på betyget betyder att du deltagit i kursen men saknar någon väsentlig kursprestation. Varje D bör åtgärdas före ett givet datum per termin (samma datum som för höjningstillfället). Icke åtgärdat D innebär att kursprestationen förfaller och du måste gå om kursen. 10

11 TENTAMEN AV UNDERKÄND KURS Du har möjlighet att höja underkänt vitsord (4) två gånger vid ett tentamenstillfälle. Om det underkända vitsordet kvarstår måste du gå om kursen om du vill höja det underkända vitsordet. Det första tentamenstillfället ordnas drygt en vecka efter varje periodslut. I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som skall genomföras med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna i ett läroämne. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna (Gymnasieförordningen) HÖJNINGSTENTAMEN AV GODKÄND KURS Godkända kursvitsord kan du höja EN gång vid det tentamenstillfälle som ordnas efter period 1, 3 och 5. Du kan höja en kurs per höjningstillfälle. Ditt kursvitsord blir alltid det högre vitsordet. Om du vill höja ett godkänt kursvitsord från ett tidigare läsår bör du gå om kursen. Anmälan till höjning av underkänd/godkänd kurs: Anmälan till höjning av underkänd/godkänd kurs skall du göra i Wilma. Information gällande tentamenstillfällen finns i skolans händelsekalender (på skolans hemsida) om när anmälan är öppen. Om du uteblir från höjningsprov av godkänd kurs behåller du ditt tidigare vitsord. Giltig orsak till frånvaro utgör sjukdom, verifierad med sjukintyg av vårdnadshavare, hälsovårdare eller läkare. Sjukintyget bifogas anmälan. Du tenterar godkänd eller underkänd kurs för den lärare som du haft i kursen. Rektor kan utse annan examinator. 11

12 Datum: - omtagningstillfällen (för studerande som uppvisat sjukintyg för frånvaro från provtillfället i provveckan eller för studerande som har tentamenskontrakt) - höjningstillfällen (av kursvitsordet 4 eller godkända kursvitsord). Efter period 1 Omtagningstillfälle 9.10 kl Höjningstillfälle kl Efter period 2 Omtagningstillfälle 4.12 kl Efter period 3 Omtagningstillfälle 11.2 kl Höjningstillfälle för vitsord från period 2 och kl Efter period 4 Omtagningstillfälle 7.4 kl Efter period 5 Omtagningstillfälle 28.5 kl Höjningstillfälle för vitsord från period 4 och kl GYMNASIETS AVGÅNGSBETYG: Ditt studieprogram bör omfatta minst 75 kurser. Alla obligatoriska och minst 10 fördjupade kurser måste ingå i programmet, därutöver kan du avlägga kurser vid andra skolor på det s.k. andra stadiet. Ditt studieprogram kan även bestå av flera fördjupade eller tillämpade kurser, samt s.k. övriga kurser. Av skolans egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs. Efter slutfört studieprogram erhåller du avgångsbetyg. Vitsorden för lärokursen i ett läroämne fastställs genom det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får du ha underkända kurser enligt följande: Kursantal Tillåtna underkända 1-2 kurser kurser kurser 2 9 eller fler kurser 3 12

13 En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord skall ges möjlighet att höja sitt vitsord i ett fristående förhör. Om en studerande i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta skall vitsordet höjas. Kursbedömningen är identisk med kursvitsordet om ämnet omfattar endast en kurs, eller om du läst endast en kurs i ämnet. Ämneslärarteamet i ett ämne ansvarar för slutvitsordet i ämnet och kan efter övervägande höja slutvitsordet ifall den studerande i de sista avlagda kurserna i ämnet presterat mycket bättre än det aritmetiska medeltalet visar. På avgångsbetyget anges vilka ämnen du läst, antalet kurser, samt slutvitsord. I gymnastik samt ämnen som omfattar endast en kurs, samt i valfria språk som omfattar 1-2 kurser, skrivs vitsord ej ut, om du anhåller om detta. Då antecknas kurserna som godkända/avlagda. HÖJNINGSTENTAMEN INFÖR AVGÅNGSBETYGET En studerande som inte har godkänt i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord skall ges möjlighet att höja sitt vitsord i ett fristående förhör (gymnasieförordningen) Dessa tentamina kan bestå av såväl muntliga som skriftliga prestationer. Vitsordet som du erhåller i en höjningstentamen kan höja ditt slutvitsord. Om en studerande i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta skall vitsordet höjas. STUDENTSKRIVNINGARNA Studentskrivningarna omfattar ett obligatoriskt ämne, modersmål och litteratur. Därefter väljer du tre ämnen som skrivs på obligatorisk nivå bland följande ämnen: finska, engelska, matematik, realämnesprov och korta främmande språk. De övriga kan du skriva som extra prov. Realämnesprov ordnas i religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. 13

14 LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER: De nya ettorna testas under gymnasiekompetenskursen. Infobrev till den studerande och föräldrarna om resultatet och erbjudande om utvidgad testning. Föräldrarna och den studerande anhåller om utvidgad testning och ger sitt medgivande till att lärarna informeras. Skolpsykologen testar de studerande som vill få ett utvidgat test. Skolpsykologen och specialhandledaren delger resultatet muntligt åt den studerande och föräldrarna. 14