Ålands lyceum. Läroplan 2005 ALLMÄN DEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ålands lyceum. Läroplan 2005 ALLMÄN DEL"

Transkript

1 Ålands lyceum Läroplan 2005 ALLMÄN DEL Godkänd av Ålands lyceums direktion

2 Innehåll I. ALLMÄN DEL VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ UTBILDNINGENS UTFORMNING INRIKTNINGSSTUDIER Estetisk inriktning Humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning Inriktningen hälsa och idrott Naturvetenskaplig inriktning KURSFORMAD UNDERVISNING Studietakt Studier i språk Kursval Ändring av studieupplägg Fritt valda kurser Erkännande av studier genomförda vid andra skolor STUDENTEXAMEN GRUNDLÄGGANDE PEDAGOGISKA VÄRDEN VÄRDEGRUND KUNSKAPSSYN ÖVERGRIPANDE MÅL TEMAOMRÅDEN Samhällsdeltagande och företagsamhet Hälsa och trygghet Hållbar utveckling Kulturell mångfald Mediekunskap och informationsteknologi Estetisk verksamhet Jämställdhet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STUDIEMILJÖ Trygghet och säkerhet Närstudier Självstudier Flexibelt lärande STUDERANDEVÅRD SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARE STUDIEHANDLEDNING STÖDUNDERVISNING Studerande i behov av särskilt stöd BEDÖMNING Kurs- och läroämnesbedömning Provomtagning Rättelseyrkan Läroämnesvitsord och betygsmedeltal KONTINUERLIG UTVÄRDERING SAMARBETE MED ÖVRIGA SKOLOR OCH INSTITUTIONER STYRDOKUMENT Bilagor

3 I. ALLMÄN DEL 1. VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Ålands lyceum är en skola på gymnasialstadiet med studieförberedande utbildning. Utbildningen är allmänbildande och skall ge de studerande färdigheter för fortsatta studier på högskole- och universitetsnivå. Förutom teoretiska grundkunskaper i olika ämnen skall utbildningen i Ålands lyceum stöda de studerandes bildning och personliga utveckling samt sträva mot jämställdhet. Skolans hela verksamhet skall präglas av ömsesidig hänsyn, omsorg och respekt. All samvaro skall utmärkas av vedertaget goda seder. Lärare och övrig personal skall i detta hänseende inte bara handleda de studerande utan också vara goda förebilder. Ålands lyceums mål Studerande skall uppnå goda kunskaper och god allmänbildning ges möjlighet till tillväxt och mognad utveckla sin skapande förmåga utveckla samarbetsförmåga och beredskap att möta förändringar utveckla förmåga att tänka självständigt, kritiskt och konstruktivt utveckla förmåga till problemlösning och livslångt lärande förstå kulturens betydelse både för den enskilda individen och för samhället utveckla ett intresse för kulturell mångfald lära sig ta ansvar för natur och miljö bli aktiva och ansvarskännande individer i samhälle och arbetsliv få beredskap att leva och fungera i en globaliserad värld 2. UTBILDNINGENS UTFORMNING Utbildningen i Ålands lyceum omfattar obligatoriska och valfria kurser i svenska och litteratur, språk, såväl A- språk som B-språk, humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper, naturvetenskaper, konst- och kulturvetenskaper, idrott och hälsovetenskaper samt informationsteknik. I kursutbudet finns också en obligatorisk kurs i lärandestrategi. Inför varje läsår utarbetas en studieguide Ålands lyceums studieguide som innehåller information om studieupplägg, undervisning, tidpunkter för prov och examensprov och annan viktig upplysning. Studieguiden finns på skolans hemsida INRIKTNINGSSTUDIER Alla studerande måste välja en av följande inriktningar: Estetisk inriktning (ES) Humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning (HS) Inriktningen hälsa och idrott (HI) Naturvetenskaplig inriktning (NV) Den som önskar gå inriktningen hälsa och idrott eller den naturvetenskapliga inriktningen anhåller om detta inför det första läsåret, i samband med ansökan om studieplats. Övriga studerande gör sitt val av inriktning under det första läsårets vårtermin. Studerande kan byta inriktning under det första eller andra läsåret. Studerande kan också byta inriktning senare såvida hon eller han kan slutföra sina studier och avlägga examen inom fyra år. 3

4 Estetisk inriktning Inriktningen vänder sig till studerande som vill fördjupa och utveckla sina kunskaper och sin konstnärliga förmåga i bildkonst, musik eller dans. Målet är att studerande skall utveckla sina förutsättningar för fortsatta studier inom området för konst- och kulturvetenskaper. Studerande väljer ett av konst- och kulturvetenskapsämnena bildkonst, dans eller musik som fördjupning och läser minst åtta kurser i ämnet (se kapitel II, Inriktningar och kurser). I fördjupningen ingår ett diplomarbete eller motsvarande. Undervisningen i ämnena musik och dans sker vid Ålands musikinstitut och utmynnar i kursexamen på institutnivå eller offentligt examensarbete i form av en konsert eller ett framträdande. Den som vill ha musik eller dans som fördjupningsämne bör vara inskriven i Ålands musikinstitut fr.o.m. årskurs 1, samt ha uppnått den färdighetsnivå som musikinstitutet kräver. Studerande skall uppnå en god grund för högskolestudier förvärva grundläggande kunskaper om kultur och estetik utveckla sin förmåga att skapa, känna inlevelse och uttrycka budskap utveckla sin förmåga att möta, uppleva och analysera uttryck lära sig kommunicera med estetiska medel stärka sin självkänsla och den egna konstnärliga identiteten öka sin förståelse för den egna kulturen och andra kulturers uttrycksformer öka medvetenheten om mediernas metoder och inflytande lära sig värdesätta kulturella tjänster Humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning Inriktningen vänder sig både till studerande som är intresserade av samhällsfrågor och till studerande som vill fördjupa sina språkkunskaper. Målet är att stimulera de studerandes utveckling till kompetenta och aktiva medborgare så att de kan verka för ett demokratiskt och jämställt samhälle. Som fördjupning väljer studerande minst åtta kurser i humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen, såsom filosofi, historia, hälsokunskap, psykologi, religion och samhällskunskap, samt/eller i främmande språk, såsom finska, franska, ryska, spanska och tyska (se kapitel II, Inriktningar och kurser). Studerande skall uppnå en god grund för högskolestudier utveckla förståelse för människan och de faktorer som påverkar hennes beteende, självkänsla och välbefinnande öka sina kunskaper om och intresset för samhällsfrågor och olika kulturer lära känna grunderna för det västerländska kulturarvet lika väl som det specifikt åländska få möjlighet till fördjupade språkstudier utveckla sin kommunikativa färdighet Inriktningen hälsa och idrott Inriktningen vänder sig till alla som är intresserade av hur man lever ett hälsosamt och fysiskt aktivt liv. Inriktningen skall passa både hälsoinriktade och idrottsintresserade ungdomar. Den skall gynna och stöda den åländska idrotten och komma hela det åländska samhället till nytta genom att höja hälsomedvetandet. Inom inriktningen läser de studerande sex fördjupningskurser i hälsa och idrott och två fördjupningskurser i hälsokunskap. Dessutom har de möjlighet till specialidrott. Studerande skall uppnå en god grund för högskolestudier lära sig förstå helhetsbegreppet hälsa som grund för ett sunt liv förvärva kunskap om hur människan fungerar och inse livsstilens betydelse för hälsan lära sig förstå sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet inhämta kunskap om förebyggande hälsoarbete ur ett samhällsekonomiskt perspektiv förvärva grundläggande kunskaper om ledarskap få möjlighet till egen utveckling inom sin idrott Naturvetenskaplig inriktning Inriktningen vänder sig till studerande som är intresserade av naturvetenskap, matematik och teknik. Målet är att studerande utvecklar sitt matematisk-naturvetenskapliga tänkande, så att de är redo för fortsatta studier inom dessa ämnesområden. Studerande inom inriktningen läser lång kurs i matematik, fysik och kemi samt väljer minst tre kurser fördjupning i ämnena biologi, fysik, geografi, kemi och/eller matematik. 4

5 Studerande skall uppnå en god grund för högskolestudier förvärva kunskaper om hur matematiken kan tillämpas inom naturvetenskap och teknik skapa sig en helhetsbild av såväl den levande som den livlösa naturen få insikt i hur människan och naturen fungerar och hur människans handlingar påverkar miljön förstå hur olika ekosystem är uppbyggda, från atomens byggstenar till större helheter få möjlighet till fördjupade studier inom sitt naturvetenskapliga intresseområde 2.2. KURSFORMAD UNDERVISNING Den studieförberedande utbildningen ordnas i kursform. Undervisningen fördelas på lektioner och en lektion omfattar 60 minuter, varav minst 45 minuter utgör lärarledd undervisning. Undervisningen kan utgående från undervisningsmetod eller upplägg fördelas på kortare eller längre lektionspass. En fullständig lärokurs, som berättigar till examen, omfattar minst 75 kurser med obligatoriska och valfria kurser i den omfattning som timfördelning och inriktningsstudier förutsätter. De olika kurserna indelas i a) Obligatoriska kurser, som alla studerande i Ålands lyceum skall avlägga. Antalet obligatoriska kurser framgår av timfördelning för de olika inriktningarna (se kapitel II). b) Valfria kurser. Ett fåtal valfria kurser kan rubriceras som grundläggande. De flesta ger fördjupning och breddning av det lärostoff som ingår i de obligatoriska kurserna. Studerande måste välja fördjupningskurser inom sin egen inriktning, men kan utöver det välja även andra fördjupningskurser som skolan erbjuder. c) Fritt valda kurser kan vara integrativa kurser med lärostoff från olika läroämnen eller metodkurser. De fritt valda kurser som Ålands lyceum erbjuder benämns interna kurser. Kursernas innehåll och upplägg varierar. De fritt valda kurserna kan också vara externa kurser som erbjuds av andra skolor eller organisationer. Studerande kan ha maximalt 15 fritt valda kurser i sitt studieprogram. Av dessa 15 fritt valda kurser kan maximalt 8 vara externa. Upplägg och regler för de fritt valda kurserna presenteras i bilaga. Samtliga obligatoriska kurser erbjuds varje år. De flesta valfria kurser kan läsas varje läsår, men vissa erbjuds vartannat år. Läroämnena är indelade i olika kurser, som är bundna till årskurser. Vissa kurser kan dock avläggas i godtycklig ordning och fritt väljas från andra årskurser än den egna. Kursordning och förkunskaper framgår av de beskrivningar som finns i läroplanens ämnesdel (kapitel III). Läsåret är indelat i perioder och de studerandes schema varierar från period till period. Under perioderna blockläses läroämnena. Idrottsundervisningen är inte periodiserad utan löper över hela läsåret. Av schematekniska eller pedagogiska skäl kan vissa kurser sträcka sig över flera perioder. Bilaga 1: Ålands lyceums regelverk för fritt valda kurser Studietakt Studerande som avser att slutföra sina studier inom tre läsår avlägger i regel ca 30 kurser under det första och andra läsåret och ca 15 kurser samt de avslutande examensproven under det tredje läsåret. Skolans ordinarie kursschema är utformat utgående från en studietid på tre år. Studerande har dock rätt till fyra års studier. Antalet kurser per period kan variera, men studietakten bör vara sådan att studerande har möjlighet att avlägga fastställt antal kurser och slutprov inom fyra år. Studerande kan av särskilda skäl av Ålands gymnasiums styrelse beviljas rätt till skolgång även under ett femte läsår. Studerande skall under varje period avlägga minst tre kurser med godkänt vitsord. Studerande som har underkänt vitsord i två på varandra följande kurser i samma ämne har inte rätt att gå vidare i studierna i det ämnet innan någondera kursen avlagts med godkänt vitsord. Studerande som har svårigheter att klara fastställd studietakt skall ta initiativ till studievägledning och stödundervisning. Studerande och studiehandledare klargör studiesituationen och tar i samråd beslut om eventuella åtgärder. Vid behov kallas vårdnadshavare, grupphandledare, vederbörande ämneslärare och/eller rektor till möte. Studerande som fortsättningsvis, trots att skolan erbjudit handledning och stöd, inte klarar stipulerad studietakt förlorar rätten till studiestöd. Skolan meddelar vederbörande myndighet. 5

6 Studerande som inte följer stipulerad studietakt och/eller upprepat och gravt försummar sina studier kan av styrelsen avskiljas från studierna för maximalt ett år (Landskapslag om gymnasieutbildning ÅFS 13/2011). Ett sådant beslut kan komma i fråga först efter det att den studerande fått såväl muntlig som skriftlig varning och hörts av lärarkollegiet. Vårdnadshavare skall få besked om situationen och höras. För ytterligare information, se bilaga. Bilaga 2: Ålands lyceums handlingsplan för studerande med studiesvårigheter Studier i språk Ålands lyceum erbjuder undervisning i A1- och A2-språk samt i B1-B3-språk: A1-språket är det första främmande språket som inleds i grundskolans åk 1-5. A1-språket i Ålands lyceum, engelska, är obligatoriskt för alla. Undervisningen i finska är indelad i finska som A-språk och finska som A2-språk, fortsättningskurs. Undervisning i franska och tyska som A2-språk kan erbjudas om tillräckligt antal studerande anmäler intresse. Finska, franska och tyska kan läsas som B1- och B2-språk. Ett B1-språk inleds i grundskolans åk 7 och B2-språket inleds i grundskolans åk 8. Språkstudierna i Ålands lyceum inleds i den kurs som motsvarar studerandes förkunskaper. Finska, franska, ryska, spanska och tyska kan också läsas som B3-språk, d.v.s. språk där undervisningen inleds i gymnasiet. Studerande i gymnasiet skall förutom engelska läsa i timfördelningen angivna kurser i ett A2- eller B-språk. I kursbeskrivningarna framgår mål för undervisningen inklusive en nivåskala för språkkunskaper baserad på Europarådets referensramar för undervisning, inlärning och bedömning av språk. Enligt landskapslag om utbildning på gymnasialstadiet, LL 52/1997, 22, kan rektor på ansökan av den studerande eller studerandes vårdnadshavare av särskilda skäl befria studerande från skyldigheten att delta i undervisning. Med ovanstående lagtext som grund kan rektor bevilja studerande med annat modersmål än svenska, engelska, franska, finska, ryska, spanska eller tyska befrielse från studier i det andra obligatoriska främmande språket. Studerande som befriats från det andra obligatoriska främmande språket skall då i stället delta i sex obligatoriska kurser i Svenska som andraspråk. Den som önskar bli befriad från det andra obligatoriska språket av ovanstående skäl skall rikta en ansökan till rektor. Befrielse kan komma ifråga om studerande inte har fullständig grundskolekurs med svenska som undervisningsspråk. Befrielse förutsätter en utredning av lärare som bedömer språksvårigheterna i svenska. Studerande som har ett annat modersmål än svenska har rätt att tentera kurser som ingår i skolans läroplan för ifrågavarande språk. Tentamen kan också komma i fråga om studerande uppenbart har mycket goda kunskaper i språket ifråga. Tentamen sker vid ett tillfälle, men kan delas upp i olika delförhör. Studerande deltar då i ett prov, som innefattar hörförståelse, textförståelse, grammatik, produktiva uppgifter och muntliga delar. Provet baserar sig på studentexamens kunskapsnivå. Efter tentamen ges bedömning för samtliga kurser som provet omfattar. Anhållan om att få tentera språk på detta sätt görs hos vederbörande språklärare. Studerande har efter att tentamen slutförts möjlighet att delta i undervisningen i enskilda kurser, men har inte rätt att tentera varje kurs skilt för sig. Studerande kan inleda studierna i ett B-språk i den kurs som motsvarar hennes/hans förkunskaper. Efter att studierna inletts har studerande inte rätt att avlägga de kurser som är förkunskapskrav för den kurs där hon/han inledde sina språkstudier. Studerande har inte heller rätt att tentera dessa kurser. Byte av studieupplägg kan dock under vissa villkor komma ifråga (se Ändring av studieupplägg). Bilaga 3: Bilaga 4: Nivåskala för språkkunskaper Ålands lyceums regler för tentamen i språk Kursval Under vårterminen väljer studerande kurser inför följande läsår. Studiehandledarna ger information om kursutbudet i god tid före kursvalet. De olika läroämneskurser som erbjuds finns presenterade i läroplanens 6

7 ämnesdel. Av kursbeskrivningarna framgår kursernas innehåll, förkunskapskrav, kurslitteratur, bedömning och regler för tentamen. Vissa förändringar i kursval och studieprogram kan göras under studiernas gång, men inför varje period måste alla justeringar ske före fastställd tidpunkt. Studieguiden ger besked om tider för bokning och annullering av kurser. Om färre än tio deltagare anmält sig till en kurs kan denna inte alltid förverkligas. Rektor tar beslut i ärendet och de som anmält sig till kursen får information via studiehandledarna. Studerande har rätt att på nytt avlägga och bli bedömd i en kurs som hon eller han redan avlagt Ändring av studieupplägg Studerande har rätt att avbryta läroämnen som är valfria. Studerande har också rätt att byta nivå i läroämnen med olika lärokurser. Vid nivåbyte ger vederbörande ämneslärare ett utlåtande om vilken kurs som bäst motsvarar studerandes kunskaper. Då ett valfritt läroämne avbryts stryks samtliga kurser i ämnet från studieprogrammet. Vid nivåbyte tillgodoräknas de godkända och underkända kurser vars mål och innehåll motsvarar kurser på den nya nivån. Om studerande har läst fler kurser än vad som kan tillgodoräknas i den nya lärokursens studieprogram räknas avlagda godkända kurser därutöver tillgodo som en del av studerandes hela studieprogram på minst 75 kurser. Följande regler för byte av lärokurs gäller: Byte från finska som A-språk till fortsättningskurs i finska som A2-språk måste ske innan den femte kursen i finska som A-språk påbörjats. Byte från fortsättningskurs i finska som A2-språk till finska som B-språk måste ske innan den femte kursen i fortsättningskursen i finska påbörjats. Byte från lång till kort lärokurs i matematik måste ske innan den sjunde kursen i lång matematik påbörjats. Byte från kort till lång lärokurs i matematik kan göras under förutsättning att den studerande kan visa erforderliga kunskaper. Byte från kurs 4 till kurs 1-3 i B1- och B2-språk (där språkstudierna påbörjats i grundskolan) kan ske efter det att den fjärde kursen slutförts. Byte kan komma i fråga om studerande uppenbart saknar förutsättningar att gå vidare i språkstudierna. Byte sker efter lärarens rekommendation Fritt valda kurser Fritt valda kurser är ett samlingsnamn för kurser och kursavsnitt som inte hör till timfördelningens obligatoriska och valfria kurser. Studerande kan i enlighet med fastställd timfördelning i ett gymnasiekursprogram på 75 kurser ha maximalt femton fritt valda kurser. Fritt valda kurser indelas i interna kurser och externa kurser. De interna kurserna varierar från ett läsår till ett annat, de kan vara integrativa eller komplettera det ordinarie kursutbudet i skolan. Kursen Ung företagsamhet är en intern kurs. Också skolans utbytesprogram och projekt kan arrangeras som interna kurser. Studerande på inriktningen hälsa och idrott kan ha schemalagd specialidrott som organiseras av Ålands Idrott. Dessa kurser i specialidrott rubriceras som interna kurser. Externa kurser ordnas av andra skolor, utbildningsinstitutioner eller motsvarande organisationer. Studerande kan ha maximalt åtta externa fritt valda kurser. En ansvarig lärare vid Ålands lyceum har hand om administration och uppföljning av de externa kurserna. Läraren utvärderar också kontinuerligt verksamheten. Läroplan för de fritt valda kurserna, i vilken ingår mål och regelverk, fastställs av Ålands gymnasiums styrelse. Bilaga 1: Ålands lyceums regelverk för fritt valda kurser Erkännande av studier genomförda vid andra skolor Studerande som har slutfört studier som till sitt innehåll och mål motsvarar kurser i Ålands lyceums läroplan har rätt att få dessa bedömda och erkända som prestationer inom ramen för sina studier vid Ålands lyceum. Detta gäller såväl obligatoriska som valfria kurser. Vid behov skall kunnandet redovisas på det sätt som skolan bestämmer. Studerande kan även få andra dokumenterade studier erkända som externa kurser. Rektor fattar beslut om erkännande av studier genomförda vid andra skolor och erkännande sker efter utredning och dokumentation av kunnandet. 7

8 2.3. STUDENTEXAMEN Studerande skall förutom sitt studieprogram på minst 75 kurser avlägga studentexamen. Studentexamen består av minst fyra obligatoriska prov, av vilka provet i modersmål är obligatoriskt och de övriga tre väljs ur gruppen finska, ett främmande språk, matematik eller ett realämnesprov. Ett av de obligatoriska proven måste avläggas på fördjupad nivå. Proven i engelska, finska, franska, ryska, spanska, tyska och matematik kan avläggas på två nivåer. Studerande kan välja svårighetsgrad oberoende av på vilken nivå man läst ämnet. Utöver de fyra obligatoriska proven kan studerande avlägga extra prov i de ämnen som studentexamen erbjuder. Den studerande kan skriva ett eller flera realämnen, men endast ett ämnesrealprov kan vara obligatoriskt. Ämnesrealen är uppdelad på två olika provdagar. Under den ena provdagen skrivs proven i biologi, filosofi, fysik, historia, och psykologi och under den andra dagen skrivs evangelisk-luthersk religion eller ortodox religion, geografi, hälsokunskap, kemi, livsåskådning och samhällslära. Studentexamensproven arrangeras två gånger varje läsår, under höst och vår. Studentexamen avläggs under högst tre på varandra följande examenstillfällen (ex. vår-höst-vår). Studerande måste anmäla sig till proven inom fastställd tidpunkt. Tidpunkt för anmälan och vid vilka tider de olika proven arrangeras anges i Ålands lyceums studieguide. Studerande har rätt att delta i prov i studentexamen då de obligatoriska kurserna i vederbörande läroämne är slutförda. För att delta i prov i korta språk skall minst tre kurser vara slutförda. Studerande har rätt att med förnyat deltagande höja vitsord i ett redan godkänt prov. Detta kan göras endast vid ett tillfälle och bästa resultat noteras i slutexamen. Om ett prov blir underkänt har studerande rätt att gå upp i examen två gånger för att uppnå godkänt resultat. Detta skall ske vid de tre provtillfällen som kommer efter det provtillfälle då provet underkänts. Studentexamens vitsord är följande: Laudatur (L) = 7 poäng/röster Eximia cum laude approbatur (E) = 6 poäng/röster Magna cum laude approbatur (M) = 5 poäng/röster Cum laude approbatur (C) = 4 poäng/röster Lubenter approbatur (B) = 3 poäng/röster Approbatur (A) = 2 poäng/röster Improbatur ( I) = 0 poäng/röster Ett underkänt vitsord (improbatur) i något av de obligatoriska studentexamensproven kan kompenseras enligt följande: i + kompenseras med poängtalet 12 i kompenseras med poängtalet 14 i - kompenseras med poängtalet 16 i = kompenseras med poängtalet 18 Studentexamen genomförs enligt de bestämmelser som finns inskrivna i landskapslag om utbildning på gymnasialstadienivå (ÅFS 52/1997 ä. 67/2006) samt det regelverk som studentexamensnämnden utfärdat på basis av rikets lag om anordnande av studentexamen (FFS 672/2005), förordning om studentexamen (FFS 915/2005) och förordning om studentexamen i landskapet Åland (ÅFS 68/2006). 3. GRUNDLÄGGANDE PEDAGOGISKA VÄRDEN 3.1 VÄRDEGRUND Undervisningen och samvaron i Ålands lyceum skall utmärkas av ömsesidig respekt, värme och vänlighet goda seder trygg och lugn studiemiljö ansvar för eget lärande öppenhet 8

9 I Ålands lyceum respekterar vi människan och miljön. Vi bemöter varandra jämlikt med vänlighet och tolerans. Vi godkänner alla människors lika värde och rättigheter. Demokrati och jämlikhet utgör den grund som skall prägla Ålands lyceums verksamhet. Undervisningen skall visa vägar till kunskap. De studerande skall ta ansvar för sitt lärande. De studerande skall uppmuntras att sätta egna mål och se till att målen uppnås. I Ålands lyceum är bildning ett ideal. Vår övertygelse är att allsidig och fördjupad kunskap ger studerande förmåga att träffa kloka val. Genom att välja det goda kan studerande inte bara uppnå livskvalitet för egen del utan också skapa förutsättningar för en positiv framtid för mänskligheten. Skolans verksamhet skall präglas av öppenhet gentemot såväl målsmän som samhället i övrigt. 3.2 KUNSKAPSSYN I läroplansgrunderna fastställs att kunskap innefattar fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Kunskap är redskap för att lösa problem och hantera olika situationer. Undervisningen i Ålands lyceum utgår från att lärandet är ett resultat av en aktiv och målinriktad process som innefattar en växelverkan mellan studerande, lärare, andra studerande och omvärlden. I lärprocessen ingår tolkning och kritisk behandling av olika former av information. I undervisningen bör lärare beakta att inlärning är beroende av studerandes inlärningsstil och att lärmiljön därför bör varieras med olika arbetssätt, uppgifter och examinationsformer. Lärarens uppgift är att visa vägar till kunskap och att handleda studerande i hur kunskap kan tillämpas. För att uppnå relevanta kunskaper skall studerande ges möjlighet att lära sig arbeta självständigt och i grupp hitta arbetssätt som på bästa sätt motsvarar hennes/hans individuella lärande och individuella inlärningsstil utveckla lärprocessen lära sig bedöma sin egen kapacitet på ett realistiskt sätt för att kunna utnyttja sina starka sidor och utveckla de svaga kritiskt granska och bedöma informationens tillförlitlighet på ett självständigt och kreativt sätt producera egen kunskap på basis av teorier och kunskapsmodeller inom olika discipliner kunna använda bibliotekstjänster och nätbaserad information Undervisningen och kursupplägget skall utformas så att den kunskapssyn som finns inskriven i läroplansgrunderna förverkligas. 4. ÖVERGRIPANDE MÅL I läroplansgrunderna betonas att utbildningen skall stöda den studerandes allsidiga utveckling och personliga tillväxt. Skolan har ett stort ansvar att ordna undervisningen på ett sådant sätt att de studerande kan stärka sin självkännedom och sitt självförtroende och utveckla en sund och god självkänsla. I Ålands lyceum skall studerande få öva sin kommunikativa förmåga, utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga, lära sig samarbeta och få insikter om konstruktiv konflikthantering. 4.1 TEMAOMRÅDEN Läroplansgrunderna innehåller sex olika teman som tar upp och svarar mot de övergripande målen. Ålands lyceum har därtill ett sjunde tema, jämställdhet, som skall genomsyra all undervisning och verksamhet Samhällsdeltagande och företagsamhet Målet är att studerande skall utveckla initiativkraft, engagemang och ansvarskänsla samt lära sig hur demokrati fungerar. Studerande skall fördjupa sin kännedom om demokrati och mänskliga rättigheter lära känna olika former av företagsamhet och få kännedom om det åländska samhället och näringslivet bli medveten om medborgarens möjligheter att påverka 9

10 Temaområdet förverkligas i undervisningen i kurserna, genom studiehandledningen och inom ramen för studerandedemokratin. Utbildningens utformning med möjlighet till egna val påverkar också studerande till aktiva och företagsamma individer. Genom kontinuerliga specialföreläsningar och diskussioner skall studerande få kunskap om det politiska livet samt om arbetslivet och företagsamhetens villkor. Skolan skall ha en företagsgrupp med representanter för lärare och studerande som organiserar föreläsningar och projekt Hälsa och trygghet Målet är att det dagliga umgänget i Ålands lyceum skall präglas av ömsesidig respekt och tolerans. De studerande skall känna att Ålands lyceum är en sund och trygg miljö, där alla värnar om varandra. Studerande skall utveckla sin förmåga att uttrycka känslor och åsikter samt hantera konflikter konstruktivt identifiera problem och kunna söka hjälp hantera förändringar och se utvecklingsmöjligheter bedöma vad som främjar hälsa och trygghet undanröja hot mot hälsa och trygghet Temaområdet skall integreras i skolans kurser och förverkligas genom ett aktivt arbete i basgrupperna och i studeranderådet. I studiehandledning, stödundervisning och studerandevård står studerandes hälsa och trygghet i fokus. Allt detta finns närmare beskrivet i skolans olika handlingsplaner Hållbar utveckling Målet är att öka medvetenheten om hur vi påverkar vår omvärld miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Kunskaper och medvetenhet är nyckeln till en handlingskompetens som tillfredsställer våra behov utan att äventyra kommande generationers levnadsvillkor. Studerande skall utveckla sin förståelse för hur miljöhot, värderingar, intressekonflikter och levnadsförhållanden äventyrar en hållbar utveckling utveckla en insikt om att de genom medvetna val kan påverka utvecklingen i en mer hållbar riktning stärka sin förståelse för människans plats i den globala/ekologiska helheten Studerande får baskunskaper om hållbar utveckling i skolans undervisning i alla ämnen. Skolans dagliga verksamhet, såsom inköp, råvaror till skolans bespisning, resursanvändning m.m. skall beakta ekologiska aspekter. Ålands lyceums ledning, lärare och personal skall vara goda förebilder. Ålands lyceum skall ha en hållbarhetsgrupp med medlemmar som representerar lärare, studerande och övrig personal. Hållbarhetsgruppens uppgift är att initiera och arrangera program för att uppnå Ålands lyceums mål för hållbar utveckling Kulturell mångfald Målet är att var och en kan stärka och utveckla sin kulturella identitet. Undervisningen skall ge kunskap om åländsk kultur, samt kulturella likheter och olikheter i världen. Studerande skall uppnå en fördjupad kunskap om kulturarvet utveckla en positiv inställning till andra kulturer och kulturyttringar tillägna sig kunskaper i åtminstone två främmande språk bli förtrogen med olika kulturella uttrycksformer se kultur som källa till intellektuell utveckling och avkoppling Kulturen skall uppmärksammas i undervisningen och genom att skolan i hela sin miljö har kulturen i fokus. Traditioner, fester och andra kulturyttringar bör få utrymme i skolans verksamhet. Studerande skall ha möjlighet att uppträda inför publik. Skolan skall ha en kulturgrupp med representanter för lärare och studerande som initierar och samordnar kulturella program Mediekunskap och informationsteknologi Målet är att studerande skall få insikt om mediernas roll och informationsteknologins centrala betydelse i samhälle och arbetsliv. 10

11 Studerande skall lära sig se och kritiskt analysera mediernas inflytande både som opinionsbildare och skapare av modeller och ideal lära sig slå vakt om etik och moral i all kommunikation lära sig att använda tillgänglig teknologi genom praktisk tillämpning De studerande skall använda informationsteknologi som redskap för lärande och kommunikation. Under det första läsårets hösttermin får alla studerande grundläggande informationsteknologisk undervisning. I Ålands lyceums IT-strategi finns målsättning och kunskapsnivåer beskrivna. Mediekunskap och kunskap i mediernas roll i samhället tas upp i undervisningen utgående från ämnets karaktär och kursernas innehåll. Bilaga 5: Ålands lyceums IT-strategi Estetisk verksamhet Målet är att Ålands lyceums studiemiljö skall stimulera studerande att se och förstå att estetik skapar välbefinnande och arbetsglädje. Studerande skall uppmuntras till eget skapande och till att uttrycka sina tankar, känslor och visioner på olika sätt. Nytänkande och kreativitet skall ha en plats i Ålands lyceums verksamhet. Studerande skall utveckla sin förmåga att uppskatta olika former av estetisk verksamhet stärka sin förmåga att uppträda, improvisera, stå inför publik inspireras att använda sin fantasi lära sig tro på sin egen möjlighet att skapa få pröva på olika estetiska uttrycksformer I olika ämnen tas estetisk verksamhet upp på olika sätt och studerande sporras till att använda estetiska uttrycksformer. Skolans estetiska inriktning ger studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom bildkonst, drama, dans och musik Jämställdhet Ålands lyceum har som uppdrag att verka för jämställdhet, vilket skall genomsyra all undervisning och verksamhet. Ålands lyceum skall ge studerande kunskap och redskap att motverka och förändra ojämlika maktstrukturer. Utbildningen skall ge studerande möjlighet att verka för en rättvis fördelning av inflytande i samhället och mellan människor. I skolan skall finnas en jämställdhetsgrupp som i temaform arrangerar program för att medvetandegöra såväl studerande som lärare och personal om samhällets strukturer och göra dem delaktiga i skapandet av ett jämställt samhälle. Bilaga 6: Ålands lyceums jämställdhetspolicy 5. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 5.1. STUDIEMILJÖ Med studiemiljö menas såväl studiernas utformning som psykosocial och fysisk miljö. Det handlar således både om skolans atmosfär och organisation, och om lokaler, inredning och utrustning. Ålands lyceum skall erbjuda en god studiemiljö som ger studerande möjlighet att koncentrera sig på lärandet. En trivsam och trygg studiemiljö befrämjar goda studieresultat. För att uppnå målet att skapa en god studiemiljö krävs en ständig uppdatering av resurser och utrustning som gynnar pedagogiskt arbete och lärande. Eftersom lärarna är nyckelpersoner för att studerande skall erbjudas en god undervisning måste lärare ges möjlighet till att utveckla sin fackkompetens och sin pedagogiska metodik. 11

12 Studerande skall ha tillgång till e-post och datorer så att de har möjlighet att söka nätbaserad information. I skolan finns också en lärplattform som används på olika sätt i undervisningen. För att få tillträde till skolans datautrustning måste studerande följa skolans regelverk och underteckna kontrakt. Läsårets organisation och schemaläggning skall ske i så god tid att studerande har möjlighet att planera sina studier och därmed kan påverka sin arbetsmängd och studietakt. Skolans verksamhet skall präglas av goda seder, etik och ömsesidig respekt. I skolans ordningsregler finns mer detaljerade bestämmelser. Bilaga 7: Bilaga 8: Ålands lyceums ordningsregler Ålands lyceums datakontrakt Trygghet och säkerhet Skolan har samlat olika handlingsplaner i en s.k. trygghetspärm som ger anvisningar om hur alla bör handla i olika situationer. I trygghetspärmen ingår en räddningsplan med handlingsplan vid brandalarm, krisplan, drogpolicy, ordningsregler samt plan mot mobbning. Alla studerande och nyanställda skall årligen ta del av skolans räddningsplan. Som bilaga till läroplanen finns ett antal handlingsplaner som stöd för den studerandes skolgång, inklusive Ålands landskapsregerings alkohol- och drogförebyggande program för landskapets skolor. Bilaga 7: Bilaga 9: Bilaga 10: Ålands lyceums ordningsregler Ålands gymnasiums handlingsplan mot mobbning och kränkning Alkohol- och drogförebyggande program för landskapets skolor Närstudier I kursundervisningen tillämpas närvaroplikt. Studerande är skyldig att delta i lektioner och andra till skolan hörande aktiviteter Ledighet Ledighet från skolan kan beviljas av grupphandledaren (1-2 dagar). Övrig ledighet beviljas av rektor efter särskild prövning och efter diskussion med vårdnadshavare och berörda. All anhållan om ledighet från skolan görs på särskild blankett Sjukdom Studerande som drabbas av sjukdom skall anmäla detta till skolan. Vårdnadshavare anmäler sjukfrånvaro för omyndig studerande. Sjukdom skall redovisas på ett tillförlitligt sätt. Vid sjukdom som varat längre än tre dagar eller vid återkommande kortare sjukfrånvaro måste studerande uppvisa intyg skrivet av läkare eller hälsovårdare. Skolans ordningsregler innehåller mer detaljerade anvisningar. Sjukdom vid muntligt eller skriftligt utvärderingstillfälle skall verifieras med skriftligt intyg Oredovisad frånvaro Studerande som är upprepat frånvarande från kursundervisningen utan giltig orsak förlorar sin rätt att delta i kursen. Studerande måste slutföra den avbrutna kursen genom att antingen delta i undervisningen i Ålands lyceum eller i motsvarande kurs som erbjuds av andra skolor. Kursen kan inte tenteras i Ålands lyceum. Om kursen slutförs på annat sätt än genom att delta i undervisningen i Ålands lyceum måste studerande med intyg dokumentera sina slutförda prestationer inom av skolan fastställd tid. Den genomförda kursen måste till mål och innehåll motsvara Ålands lyceums läroplan och vara bedömd med godkänt vitsord. Studerande som skall slutföra avbrutna kurser vid andra skolor än Ålands lyceum har ingen rätt till handledning och ansvarar själv för dokumentation. Rektor fattar beslut om erkännande av kursen. Bilaga 11: Ålands lyceums handlingsplan för uppföljning av frånvaro Självstudier Studerande har i regel rätt att tentera kurser som ingår i Ålands lyceums kursutbud. I kursbeskrivningarna (se kapitel III) finns besked om vilka kurser som inte kan genomföras med självstudier. Den som tenterar en kurs tar ansvar för att på egen hand inhämta de kunskaper som kursmålen stipulerar. Tentamensförfarandet är olika för 12

13 olika kurser och kan innehålla flera moment. Den som tenterar har rätt att få tentamensanvisningar av läraren. En tenterad kurs måste vara godkänd för att räknas in i den studerandes studieprogram. Studerande har också rätt att vid ett tillfälle tentera genomförda kurser, såväl underkända som godkända, om inte annat stipuleras i kursbeskrivningarna. Gällande regler för tentamen i språk, se bilaga 4. Studerande anhåller om att få tentera kurser på särskild blankett. Tentamensansökan skall kompletteras med ett utlåtande av vederbörande lärare och inlämnas inom tidpunkt som anges i Ålands lyceums studieguide. I regel kan studerande beviljas tentamenstillstånd endast i perioder då kursen i fråga finns på schemat. Tentamen eller delar av tentamen sker normalt i samband med kursprov, men studerande kan också komma överens om annan tid med läraren. Rektor eller prorektor ger tillstånd till tentamen inför varje period. Om studerande inte önskar fullfölja sina självstudier, skall tentamen avbokas senast en vecka i förväg. Bilaga 4: Ålands lyceums regler för tentamen i språk Flexibelt lärande Studerande har rätt att via distansundervisning avlägga kurser vid andra skolor, såvida kurserna till mål och centralt innehåll motsvarar Ålands lyceums läroplan. Distanskurser skall vara godkända för att kunna räknas in i vederbörande studerandes studieprogram. Ålands lyceum kan erbjuda såväl obligatoriska som valfria kurser och fritt valda kurser som helt eller delvis ges som distanskurser STUDERANDEVÅRD Studerande har rätt att få hjälp och stöd, men var och en har själv ansvar för sina studier och sitt välmående. Alla anställda vid Ålands lyceum har inom sitt område till uppgift att stödja och hjälpa studerande och ta ansvar för en trygg skolmiljö. Frågor som rör studerandevården handläggs av rektor, grupphandledare, berörd lärare, studiehandledare, skolhälsovårdare, skolkurator, skolpsykolog och ansvarig lärare för studerande i behov av särskilt stöd. Lärarkollegiet tar regelbundet ställning till frågor som rör studerandevården och enskilda studerande. Grupphandledaren håller också utvärderingssamtal med studerande i sin grupp. För studerandes bästa krävs en ömsesidig samverkan mellan vårdnadshavare och skola. Vårdnadshavare skall inkluderas i ett tidigt skede om problem uppstår. Vårdnadshavaren är den som har det yttersta ansvaret och är sålunda skyldig att informera skolan om omständigheter som påverkar studerandes skolgång. Vid Ålands lyceum finns en studerandevårdsgrupp, som består av rektor eller prorektor, studiehandledare, skolhälsovårdare, skolkurator, skolpsykolog, ansvarig lärare för studerande i behov av särskilt stöd samt en lärarrepresentant. Vid behov medverkar grupphandledare eller annan sakkunnig personal. Till studerandevårdsgruppens möten kallas vid behov företrädare för socialvården. Studerandevårdsgruppen behandlar frågor som rör de studerandes skolgång, sociala situation och hälsa. Gruppen beslutar om vidare åtgärder för att stödja den studerande och följer upp ärendets vidare behandling. Ålands hälso- och sjukvård svarar för de studerandes hälsovård. För de studerandes räkning finns en skolhälsovårdare, en skolläkare, en skolpsykolog och en skolkurator. Skolhälsovårdaren har hand om hälsogranskningar och vaccinationer. Studerande kan konsultera skolläkaren, som kan ge remiss till specialistvård. Ålands hälso- och sjukvård har också hand om tandvården. Mottagningstider och kontaktuppgifter för studerandehälsan finns angivna i Ålands lyceums studieguide och på skolans hemsida SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARE Vårdnadshavare skall ges insyn i skolans arbete och ha tillgång till studerandes studieresultat. På Ålands lyceums hemsida finns skolans studieguide och annan information som rör skolans verksamhet, samt kontaktuppgifter till rektor, studiehandledare, grupphandledare, lärare och kanslipersonal. Skolans registerprogram Wilma ger vårdnadshavare möjlighet att följa med studerandes kursprestationer och statistik över frånvaro. I början av höstterminen får nybörjarstuderandes vårdnadshavare information om skolan och undervisningens upplägg per brev. Ålands lyceum inbjuder årligen till föräldramöten för varje årskurs. Vid mötena ges information om skolan, studiernas upplägg, examen och vidare studier. 13

14 Vid behov tar grupphandledare, studiehandledare, rektor eller annan företrädare för studerandevårdsgruppen kontakt med minderårig studerandes vårdnadshavare. Myndig studerande måste ge tillstånd innan skolan kan ta kontakt med vårdnadshavare. Vid Ålands lyceum finns en Hem- och skolaförening. I Hem- och skolaföreningens styrelse ingår förutom representanter för vårdnadshavarna även skolans rektor, en lärare och en representant för studeranderådet STUDIEHANDLEDNING Varje lärare skall ge studerande vederbörlig studiehandledning i ämnesundervisningen. I åk 1 finns en obligatorisk kurs i lärandestrategi. I denna kurs får studerande lära känna sitt eget sätt att lära och vilken studieteknik som för dem är mest ändamålsenlig. Kursen beskrivs närmare i läroplanens ämnesdel. Ålands lyceum har studiehandledare som ansvarar för handledningen av studiernas upplägg och inför val av vidare studier. Studiehandledningen sker både individuellt och i storgrupp, vanligen årskursvis. Ett individuellt samtal med varje studerande hålls varje läsår. Vid samtalet diskuteras studieupplägg, studieframgång och framtidsutsikter. Utöver detta kan tid för individuell handledning bokas när som helst under läsåret. Studiehandledarna följer på så sätt upp de studerande från första läsåret till examen. Studiehandledarna är tillgängliga för de studerande under hela skoldagen. Genom föreläsningar och studiebesök får de studerande information om olika studie- och karriärmöjligheter STÖDUNDERVISNING Enligt läroplansgrunderna skall studerande som har tillfälliga eller avgränsade svårigheter att klara studierna med godkänt resultat erbjudas stödundervisning. Studerande måste dock i studiernas slutskede på egen hand klara studentexamensproven i enlighet med läroplansgrundernas regelverk. Stödundervisning i Ålands lyceum ges i följande omfattning: a) Svenska Studerande som har svårighet att klara studierna med godkänt resultat och som har diagnostiserade svårigheter, såsom bl.a. läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller fysiska handikapp, har möjlighet att delta i läs- och skrivträningskurser. Varje år ordnas åtminstone en kurs i lästräning och en kurs i skrivträning. Dessutom har dessa studerande rätt till kompensatoriska hjälpmedel (se Ålands lyceums handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd, bilaga 12). b) Engelska Efter den första kursen i engelska ordnas en repetitionskurs för studerande som har uppenbara brister i baskunskaperna. Alla studerande som erhållit underkända eller nöjaktiga vitsord i den första kursen skall av ansvarig lärare hänvisas att delta i denna kurs. c) Matematik Studerande med svårigheter i matematik har rätt att delta i stödundervisning som arrangeras kontinuerligt varje vecka. Alla studerande som erhållit underkända eller nöjaktiga vitsord i de första kurserna skall av ansvarig lärare hänvisas att delta i stödundervisningen. Studerande med diagnostiserat matematikrelaterat handikapp har rätt till handledning i matematik under maximalt en veckotimme under sin gymnasietid. d) Övrigt Studerande som på grund av sjukdom eller annan jämförbar orsak har bristande kunskaper har rätt att få begränsat stöd som en punktinsats. Respektive lärare tar hand om denna stödundervisning Studerande i behov av särskilt stöd Läroplansgrunderna fastställer att studerande med diagnostiserade handikapp och jämförbara svårigheter har rätt till specialarrangemang i undervisning och bedömning. Dessa studerande har också rätt till specialarrangemang i studentexamensproven. 14

15 I början av varje läsår testas läs- och skrivfärdigheterna hos alla studerande som inleder sina studier i Ålands lyceum. Testresultatet ger underlag för individuella diskussioner angående studieteknik samt för eventuella stödinsatser. Ålands lyceum har en lärare med ansvar för studerande i behov av särskilt stöd. Varje år får de studerande information om vilka hjälpinsatser som står till buds. Ansvarig lärare initierar till en diskussion med alla som fått låga läs- och skrivtestresultat och remitterar vid behov till speciallärare för utredning och diagnostisering. Varje år erbjuds kurser som ger studerande möjlighet att träna sina läs- och skrivfärdigheter. De studerande som har intyg över särskilda behov får en beskrivning av rätten till specialarrangemang efter individuellt samtal med ansvarig lärare. Ålands lyceum har en handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd. I handlingsplanen finns beskrivet hur ärenden handläggs, vilka kompensatoriska hjälpmedel som står till buds och vilka specialarrangemang som är möjliga. Bilaga 12: Bilaga 13: Ålands lyceums handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd Ålands lyceums handlingsplan för studerande med talrädsla 5.6. BEDÖMNING I läroplansgrunderna fastställs bedömningens uppgift och mål. Bedömningen skall vara mångsidig och grunda sig på lärarens fortlöpande observationer av studerandes framsteg och kunskaper. Läraren skall vid bedömningen även beakta studerandes förmåga till självständigt arbete och studerandes förmåga att samarbeta med andra. Kursvitsordet är en helhetsbedömning av studerandes kunskaper och baseras på olika bedömningsunderlag, såväl skriftliga som muntliga. Information om grunderna för bedömningen skall ges i början av varje kurs. Lärare skall dokumentera bedömningen i kursdagboken så att det framgår hur bedömningen skett och vilka underlag som utgör grund för bedömningen. Dokumentationen utgör underlag för den omprövning av kursbedömningen som kan komma i fråga om studerande begär rättelse av bedömning i enlighet med bestämmelserna i lag och läroplansgrunder. Studerandes prestationer noteras i skolans administrativa registerprogram och studerande har rätt att se sina prestationer Kurs- och läroämnesbedömning Studerande har rätt till bedömning efter varje kurs. Lärare skall notera bedömningen i kursdagbok och registerprogram inom fastställd tid för varje period. Bedömningen sker med siffror i skala 4 10 i alla obligatoriska och valfria kurser som följer rikets läroplansgrunder och i enlighet med läroplanens bestämmelser. I vissa fall kan bedömning ske med anteckning om godkänd eller underkänd prestation (G eller 4). I kursbeskrivningarna (se kapitel III) framgår vilka kurser som inte får sifferbedömning. Vissa studieprestationer kan antecknas på avgångsbetyget utan siffervitsord. Det gäller i läroämnet idrott, i läroämnen som omfattar bara en kurs och i studier i valfria språk som endast omfattar två kurser. Detta sker i så fall på begäran av studerande. Studerande avgör om läroämnesvitsordet skall grunda sig på kursbedömningen eller noteras med Godkänd på avgångsbetyget. Studerande meddelar sitt beslut till respektive studiehandledare under sitt sista läsår. Kursbedömning skall ske på sedvanligt sätt. Det skall här noteras att studerande som läst endast en kurs i valfritt kort språk inte har rätt till sifferbedömning på avgångsbetyget. I läroplanens ämnesdel finns bedömningsindikatorer av vilka framgår när studerande uppnått berömliga, goda eller nöjaktiga kunskaper. Bedömningsindikatorerna skall vara så utformade att studerande bedöms enligt samma kriterier oavsett bedömare. Diagnostiserade handikapp och svårigheter hos studerande med annan språkbakgrund än svenska skall beaktas i bedömningen. Studerande skall vid behov ges möjlighet att visa sina kunskaper på alternativt sätt, t.ex. via muntlig komplettering. I provperioden och veckan därefter hålls utvärdering för respektive kurs. Lärarna går igenom provet och presenterar resultatet. Lärarna ger också kursvitsord vid detta tillfälle och de studerande ges möjlighet att utvärdera kursen. 15

16 Studerande som har godkänd kursprestation har rätt att gå om samma kurs eller att tentera kursen för att höja kursvitsordet. Här tillämpas de regler som redovisas under rubriken Självstudier. Om studerande avlägger en kurs en andra gång genom förnyat deltagande eller genom tentamen skall det högre vitsordet utgöra grund för ämnesbedömningen Provomtagning Studerande har rätt att delta i ett omtagningsprov för att höja underkänt kursvitsord. Studerande som inte uppnår godkända prestationer i en kurs skall kontakta vederbörande lärare och få information om var bristerna finns. Därefter har studerande rätt att delta i närmast följande provomtagning. Skolan ordnar gemensamma provomtagningstillfällen efter varje period. Bindande anmälan till provomtagning skall ske inom fastställd tidsram. Studerande som trots provomtagning inte har uppnått godkänt vitsord i en kurs har rätt att förnya sin kursprestation genom att på nytt delta i undervisningen eller genom att tentera kursen i fråga vid ett senare tillfälle. Studerande som varit sjuk vid provtillfället, har rätt att avlägga kursprov vid närmast följande omtagning. Sjukdomen skall verifieras med skriftligt intyg av antingen vårdnadshavare, nära släkting (myndig), hyresvärd, hälsovårdare eller grupphandledare. Intyget skall lämnas till vederbörande lärare utan dröjsmål, senast inom två dagar efter det att den studerande återvänt till skolan efter sjukfrånvaron. Studerande måste ha ett intyg för att få delta i omtagningen. Vid varje provomtagningstillfälle skrivs i regel endast ett prov. Den studerande som på grund av sjukdom eller andra omständigheter har flera prov vid samma omtagningstillfälle bör komma överens om alternativa arrangemang med berörd lärare. Studerande har inte rätt till alternativ provomtagning p.g.a. ledighet för semesterresor Rättelseyrkan Den som är missnöjd med kursbedömningen kan inom 14 dagar räknat från kursbedömningsdagen vända sig till vederbörande lärare och skriftligen eller muntligen begära rättelse. Som bedömningsdag räknas kursens sista lektion såvida läraren inte av särskilda skäl har flyttat utgivningen till ett senare datum. Detta datum måste dock noteras och dokumenteras i kursdagbok i förväg så att alla kursdeltagare vet vilken tidpunkt som gäller. Studerande som försummar att delta i utvärdering har möjlighet att inom samma tid som gäller för övriga kursdeltagare begära rättelse. Den som på grund av sjukdom varit förhindrad att delta i utvärdering skall inom två dagar efter tillfrisknandet ta kontakt med vederbörande lärare för att få kursbedömning. Studerande som är missnöjd med lärares beslut kan vända sig till rektor inom 14 dagar från det att läraren skriftligen eller muntligen besvarat rättelseansökan. Studerande kan slutligen vända sig till Ålands landskapsregering om hon eller han är missnöjd med rektors beslut. Ansökan bör inlämnas inom 30 dagar från det att rektor delgivit sitt beslut Läroämnesvitsord och betygsmedeltal Då samtliga kurser i ett ämne slutförts får studerande ett läroämnesvitsord som utgör det aritmetiska medeltalet av samtliga kurser. Läroämnesvitsordet ges som ett heltal. Den eller de lärare som beslutar om bedömningen har rätt att höja läroämnesvitsordet om lärarna anser att den studerande har högre kompetens än vad som motsvaras av kursbedömningens medelvitsord. Godkänt läroämnesvitsord förutsätter att studerande avlagt fastställt antal kurser med godkänt vitsord. Av studierna i ett läroämne får den studerande ha underkända prestationer enligt följande: Antal kurser i läroämnet: Högsta tillåtna antal underkända kurser: På avgångsbetyget antecknas ett betygsmedelvitsord som utgör det vägda medeltalet av samtliga läroämnesvitsord. Medelvitsordet uträknas i förhållande till antalet avlagda kurser i ämnet som bedömts med siffervitsord och ges med två decimalers noggrannhet. Studerande har rätt till avgångsbetyg från Ålands lyceum 16

17 då hon eller han avlagt minst 75 kurser i enlighet med läroplanens bestämmelser för de olika inriktningarna. Studerande som fyllt 18 år då studierna inleddes har rätt till avgångsbetyg då hon/han avlagt minst 44 kurser i enlighet med läroplanen för vuxna. 6. KONTINUERLIG UTVÄRDERING Vid Ålands lyceum sker en kontinuerlig intern utvärdering, som redovisas i lärarkollegium, studeranderåd och direktion. Direktionen översänder också den interna utvärderingen till Ålands landskapsregering för kännedom. Ansvarig för den kontinuerliga interna utvärderingen är rektor. Även prorektor kan inom ramen för sina uppgifter genomföra utvärderingar och sammanställa resultat. Ålands lyceums interna utvärdering utgör underlag för det kontinuerliga utvecklingsarbetet i skolan. Utvärderingen sker enligt följande: En nätbaserad utvärderingsenkät görs årligen med studerande i avgångsklassen. Varje år gör studiehandledarna en sammanställning om vart föregående läsårs studenter tar vägen. Utgående från olika aktualiserade frågor kan skolans ledning göra mer ingående utvärderingar bland studerande och personal. Studerande gör en kursutvärdering efter varje kurs eller varje kursavsnitt. En sammanställning över kursutvärderingarna görs t.ex. en gång i året, och meddelas rektor. Kursutvärderingen används främst som underlag för utvecklingsarbetet inom respektive ämne, men också som underlag för den interna utvärderingen. Varje år har studerande möjlighet att ge sin syn på IT som pedagogiskt redskap och tillgängligheten i skolan. Varje år formuleras ett eller flera särskilda mål som härleds ur läroplansgrunder och läroplan. Dessa mål skrivs in i skolans budgetförslag. Måluppfyllelsen skall ses som en kontinuerlig process och som strävansmål. I Ålands landskapsregerings verksamhetsberättelse beskrivs hur skolan uppnått fastställda mål för budgetåret. Målen och målbeskrivningarna skall diskuteras i studeranderåd, som också skall ha möjlighet att komplettera och ge förslag till utveckling. Uppföljning av detta arbete sker genom enkäter och samtal såväl med studerande som med lärare och berörd personal. 7. SAMARBETE MED ÖVRIGA SKOLOR OCH INSTITUTIONER Skolorna i Ålands gymnasium har samarbete över skolgränserna där detta är pedagogiskt och schemamässigt möjligt. Samarbete sker på flera olika nivåer, bl.a. genom samutnyttjande av lärare och övrig personal. Studerandevården är gemensam för skolorna på gymnasialstadiet. Inriktningen hälsa och idrott har ett kontinuerligt samarbete med Ålands Idrott. Studerande kan inom ramen för fritt valda kurser delta i olika idrottskurser som arrangeras av ÅIF:s medlemsföreningar. ÅIF arrangerar även en teorikurs, som ingår som en del av de fritt valda kurserna i idrott. Inom ramen för den estetiska inriktningen har Ålands lyceum ett samarbete med Ålands musikinstitut, som ger studerande möjlighet till fördjupning i dans och musik. Studier vid Ålands musikinstitut kan även räknas till godo inom ramen för fritt valda kurser. Studerande i Ålands lyceum kan också delta i kurser som anordnas av Medborgarinstitutet, Högskolan på Åland samt av andra utbildningsanordnare och få dem tillgodoräknade i sitt studieprogram. Varje år ges studerande möjlighet till utbyte med skolor i andra länder. Ålands lyceum har kontinuerlig kontakt med landskapets grundskolor. 17

18 8. STYRDOKUMENT Landskapslag om gymnasieutbildning (ÅFS 13/2011) Läroplansgrunder för utbildningen på gymnasialstadiet (81/U32e/25// ) Reglemente för Ålands gymnasium Lag om studentexamen (FFS 672/2005) Förordning om studentexamen (FFS 915/2005) Förordning om studentexamen i landskapets Åland (ÅFS 68/2006) Studentexamensförordningen (1000/1994 med senare ändringar) BILAGOR Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Bilaga 10: Bilaga 11: Bilaga 12: Bilaga 13: Ålands lyceums regelverk för fritt valda kurser Ålands lyceums handlingsplan för studerande med studiesvårigheter Nivåskala för språkkunskaper Ålands lyceums regler för tentamen i språk Ålands lyceums IT-strategi Ålands lyceums jämställdhetspolicy Ålands lyceums ordningsregler Ålands lyceums datakontrakt Ålands gymnasiums handlingsplan mot mobbning och kränkning Alkohol- och drogförebyggande program för landskapets skolor Ålands lyceums handlingsplan för uppföljning av frånvaro Ålands lyceums handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd Ålands lyceums handlingsplan för studerande med talrädsla 18

Föräldramöte Studentskrivningsinfo

Föräldramöte Studentskrivningsinfo Föräldramöte Studentskrivningsinfo 3.3.2016 Aktuellt Ny läroplan 1.8.2016 Digitala studentprov from hösten 2016 6.4 övningsprov tyska och geografi Gymnasiestudier och målsättning Bred allmänbildning Goda

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Föräldramöte information om studentexamen

Föräldramöte information om studentexamen Föräldramöte 2.11.2016 - information om studentexamen Studentexamen arrangeras två gånger om året, på våren och på hösten får spridas ut över högst tre på varandra följande examenstillfällen (t.ex. vår-höst-vår)

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U2

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U2 PROTOKOLL Nummer 8.0.05 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U Beslutande Föredragande Justerat Minister Johan Ehn Byråchef Elisabeth

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter. ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

Lyceum LÄROPLAN FÖR ÅLANDS LYCEUM

Lyceum LÄROPLAN FÖR ÅLANDS LYCEUM Lyceum LÄROPLAN FÖR ÅLANDS LYCEUM 2016 ÅLANDS LYCEUM Godkänd av Ålands gymnasiums styrelse 18.05.2016 Revideringar Reviderad och godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.11.2016. 1 Innehåll I Allmän

Läs mer

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM 6.9.2016 Dessa föreskrifter kompletteras senare i fråga om hur det elektroniska provet genomförs i detalj. Föreskrifterna för proven i realämnena

Läs mer

M I N N E S L I S T A uppgjord för A B I T U R I E N T E N

M I N N E S L I S T A uppgjord för A B I T U R I E N T E N M I N N E S L I S T A uppgjord för A B I T U R I E N T E N På studentexamensnämndens hemsidor, (www.ylioppilastutkinto.fi/sv) finns det utförlig information om hur studentexamen avläggs. Du kommer också

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

samt tre av följande fyra ämnen (och minst ett av språkproven eller matematik skall avläggas på A-nivå (lång)):

samt tre av följande fyra ämnen (och minst ett av språkproven eller matematik skall avläggas på A-nivå (lång)): ALLMÄN INFORMATION Abiturienten är själv ansvarig för att han/hon känner till bestämmelserna gällande studentexamen. Mer information hittar du på studentexamensnämndens hemsida på adressen www.ylioppilastutkinto.fi/sv

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Slutförande av studierna i gymnasiet

Slutförande av studierna i gymnasiet Slutförande av studierna i gymnasiet Rektor Marianne Pärnänen 9.11.2016 För att bli dimitterad krävs Avgångsbetyg från gymnasiet minst 75 kurser 48-52 obligatoriska kurser minst 10 riksomfattande fördjupade

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen Studiehandledarna vid YA! Hösten 011 16.9.011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE?... 1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... ANVISNINGAR

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Valbara kurser för åk 7-9

Valbara kurser för åk 7-9 2012-2013 Svenska samskolan i Tammerfors Valbara kurser för åk 7-9 SST Koulukatu 14 33200 Tammerfors Tfn: 050-432 71 89 kansli@samskolan.fi www.samskolan.fi Årskurs 7 De gemensamma ämnenas timfördelning

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Valbara kurser för åk 7-9

Valbara kurser för åk 7-9 2010-2012 Svenska samskolan i Tammerfors Valbara kurser för åk 7-9 SST Koulukatu 14 33200 Tammerfors Tfn: 03-212 37 94 www.samskolan.fi Årskurs 7 De gemensamma ämnenas timfördelning (veckotimmar) är enligt

Läs mer

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79 1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning

Läs mer

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning PARALLELLTEXTER Datum 200X-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag Validering i gymnasieskolor Landskapsregeringens lagförslag nr x/200x-200x INNEHÅLL L A N D S K A P S L A G om ändring

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / Lunaskolan Östra Box 34 190 100 26 Stockholm Lunaskolan Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Läroplan för grundundervisning i bildkonst Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Elevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande

Elevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande Elevbedömning Bedömning under studierna Slutbedömning Bedömning av valfria ämnen Bedömning av arbete Bedömning av uppförande Bedömning under studierna! leder och sporrar eleven i hans studier! baserar

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION STUDENTEXAMEN. Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: provet i modersmål. samt tre av följande fyra ämnen:

ALLMÄN INFORMATION STUDENTEXAMEN. Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: provet i modersmål. samt tre av följande fyra ämnen: ALLMÄN INFORMATION Abiturienten är själv ansvarig för att han/hon känner till bestämmelserna gällande studentexamen. Mer information hittar du på studentexamensnämndens hemsida på adressen www.ylioppilastutkinto.fi

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

Gymnasiet Lärkan. Läroplan 2005

Gymnasiet Lärkan. Läroplan 2005 Gymnasiet Lärkan Läroplan 2005 Läroplan Gymnasiet Lärkan Innehållsförteckning 1. GYMNASIETS UPPGIFT OCH VÄRDEGRUND... 3 1.1. Värdegrunden... 3 1.2. Uppgift och mål... 3 1.3. Språkstrategin... 4 2. VERKSAMHETSKULTUR...

Läs mer

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS

SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS VALBARA KURSER FÖR ÅK 7 9 LÄSÅRET 2014 2015 Svenska samskolan i Tammerfors Koulukatu 14 33200 Tammerfors Kansli tfn: 050 432 71 89 Rektor: 050 549 94 49 Studiehandledare:

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 82 U2 1 (5) Datum Dnr 19.6.2012 ÅLR 2012/5830 Styrelsen för Ålands gymnasium Hänvisning LL (2011:13) om gymnasieutbildning Kontaktperson Överinspektör Bodil Regårdh Ärende

Läs mer

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning Vasa Gun Oker-Blom 1 Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen Utbildningsstyrelsen GLP fortbildning 29.10. Vasa 2.11.2015 Gun Oker-Blom 1 Dagens teman GLP 2016- nya betoningar och preciseringar GLP 2016- bedömningsfrågor Diskussioner

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Ålands lyceum Informationsmöte 27.1.2016. Välkommen!

Ålands lyceum Informationsmöte 27.1.2016. Välkommen! Ålands lyceum Informationsmöte 27.1.2016 Välkommen! Dagens program Rektor Marcus Koskinen-Hagman inleder Studiehandledare Anna Levander informerar om: vad som är på gång för studerande i åk 2 studentexamen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Gemensam ansökan Tove Gestranius

Gemensam ansökan Tove Gestranius Gemensam ansökan 28.2-18.3.2011 Tove Gestranius 27.01.2011 Ansökan via webben gemensam ansökan är elektronisk webbansökan den elektroniska ansökningstjänsten finns på adressen www.studieval.fi webbansökans

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

ÅLANDS LYCEUM STUDIEGUIDE 2014-2015

ÅLANDS LYCEUM STUDIEGUIDE 2014-2015 ÅLANDS LYCEUM STUDIEGUIDE 2014-2015 Bästa studerande! Ålands lyceum, som är en del av Ålands gymnasium, är en skola med omkring 480 studerande. Lyceet och Ålands yrkesgymnasium delar på gymnastik- och

Läs mer

En liten skola med stora ambitioner

En liten skola med stora ambitioner En liten skola med stora ambitioner Vi ger alla elever goda förutsättningar att lyckas med sina studier! Gribby Gård är en liten 6-9 skola som ligger i Gribbylund. Vår ambition är att, så långt som möjligt,

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer