År 1885 den 24:de och 25:te November sammanträdde Syneförrättningsmännen å Elfsby Gästgifvaregård till afgifvande af följande:

Transkript

1 År 1885 den 24:de och 25:te November sammanträdde Syneförrättningsmännen å Elfsby Gästgifvaregård till afgifvande af följande: Utlåtande: Nedre Tvärån eller Stockforsselfven bildas af 2:ne grenar, kallade den vestra och den norra, båda upprinnande inom Öfver Luleå socken, den förra kommande från myror på Slättbergs kronopark, den senare från sjön Mjövattnet. Westra grenen har från sin början till grenarnes sammanflöde vid Grenforssen en längd af någodt öfver 1 ¾ mil, deraf dock blott omkring 1 ¼ mil är för flottning användbar, Norra grenen, från Inre Mjövattnet till Grenforssen utgörande mer än 1 mil, kan hela vägen för flottning användas. Det förenade vattendragets längd, från Grenforssen till Piteå elf, utgör 1 ¼ mil, å hvilken sträcka vattendraget jemväl är för flottning användbart. Den vestra grenen, som alldeles saknar sjöar, för tillräckligt vatten för flottning endast under en kort tid på våren, hvarföre någon större virkesflottning derstädes endast kan ega rum med tillhjelp af vatten, uppsamladt uti derstädes anlaggda flere spardammar. Ehuru den norra grenen hvilken uppkomma från en mindre sjö samt genomlöper en mindre och en större dylik, i detta hänseende är för flottningen gynsammare, gör dock den hastigt afrinnande vårfloden att någon större virkesflottning ej heller härstädes är möjlig utan hjelp af de vid sjöarne anlaggda spardammarna, hvilka samtliga uti icke ringa mån bidraga till flottningens underlättande uti det nedom grenarnes förening ställvis mycket stupande och steniga vattendraget. Stränderna omkring vattendraget äro i allmänhet höga samt bestå uteslutande af skogsmark eller ängar, bland hvilka senare många dels tillkommit, dels i de aldra flesta fall i fråga om växtligheten mycket förbättrats genom de öfversvämningar af stränderna, som uppstått vid utsläpandet af det i spardammarne för flottningen uppsamlade vattnet. De vid vattendraget belägna ängar ligga hufvudsakligen efter den s.k. norra grenen samt å sträckan emellan grenarnes sammanflöde och den vid Stockforss uppförda dammen, hvaremot vid vestra grenen förekomma endast några få i allmänhet temligen obetydliga, ängesfläckar. Af gammalt samt förr än Stockforss Såg och qvarn anlades, har vattendraget varit af omkringboende för flottning användt, men sedan förutnämnda vattenverk blifvit anlagdt, har flottningen derstädes hufvudsakligast bedrifvits för detta verks räkning, hvilket betingat sig och uppburit ersättning för såväl tjära som timmer, hvilka tillhörande andre personer efter vattendraget nedflottats. Under senare tiden har på samma sätt flottningen härstädes hufvudsakligen bedrifvits för Skuthamns Ångsågs Aktiebolags räkning sedan detta bolag blifvit egare af Stockforss Andra verk och inrättningar finnas ej vid vattendraget, än vid Stockforss uppförda qvarn och såg, hvilka sedan förbi dem numera finnes uppförd en ränna för timmrets nedflottning derförbi äro af flottningen alldeles oberörda samt, då flottningen i vattendraget, med undantag af den obetydliga tjärflottningen på hösten, pågår under den tid, då damluckorna måste öppenhållas för vårflodens afrinnande, ej heller genom flottningen förorsakas något men till följe af derigenom uppkommen bristande vattentillgång. Med fästadt afseende härå samt, då ej blott vid vattendraget belägna krono- och skattehemman hafva ganska goda skogstillgångar, hvilka kunna efter vattendraget nedflottas, utan detsamma ock är den naturliga afforslingsvägen för skogsprodukter för den derintill stötande Selets stockfångstskog äfvensom de dels tillgränsande, dels närbelägna, Stockbergs-, Tallbergs-, Islidens och Slättbergs betydliga Kronoparker, tveka synemännen så mycket mindre att föreslå det nedra Tvärån eller Stockforsselfven måtte såsom allmän flottled förklaras, som det genom Häradssyne Rättens lagakraftvunna Utslag den 19 Juli 1872 blifvit Stockforss sågverksegare medgifvet i vattendraget uppföra för flottningen nödiga byggnader med vilkor, att andras rätt till flottning i vattendraget derigenom ej förnärmades.

2 Till följe af dess naturliga beskaffenhet, kan vattendraget ej såsom farled användas, hvarför ock några särskilda föreskrifter angående öppethållande af farled derstädes icke heller erfordras. Enahanda är äfven förhållandet i afseende på samfärdsel, vare sig längs efter eller tvärt öfver vattendraget, enär någon såsom derstädes ej förekomma utan å Junkölsträsk. Uti vattendraget finnes intet fiske af den beskaffenhet, att flottning af vare sig timmer eller tjära derå rimligen kan anses utföra något inflytande. På grund af hvad vid sammanträden och undersökningar förekommit, anse sig synemännen böra föreslå, att flottning i vattendraget af såväl timmer som tjära måtte tillåtas å våren och sommaren intill den 1:a Juli samt att på hösten tjärflottning jemväl efter den 1:a September, genom hvilka stadganden allväsendtlig skada, som flottningen kunde förorsaka stränderna, bör kunna förebyggas. Enär flottningstiden i detta vattendrag är särdeles kort, vanligen utgörande endast omkring fjorton dagar, samt stränderna enligt hvad ofvan är anfördt, ej förete någon högre grad af odling, finna Synemännen i dessa omständigheter skäl föreslå, att timmer, som till vattendraget framföres, måtte, med undantag från hvad 20 Flottningsstadgan är föreskrifvet, få obarkadt deruti nedläggas och framflottas. Beträffande de uti vattendraget befintliga, för flottningen nödiga dammarna, anse sig Synemännen böra föreslå deras bibehållande på samma ställen, der de enligt regleringsförslaget nu redan befinnas eller äro till byggande upptagna, att vattnet måtte vid dem få uppdämmas till den höjd, som dammarnas egande höjd medgifva, samt att alla damluckor skola öppnast sist den 1:a Juli hvarje år, Stockforss qvarn- och Sågverksegare dock obetaget, att jemväl efter denna tid hålla damluckorna stängda uti Stockforss och Junkölträsks dammar, när så erfordras för bevarande af behöflig vattentillgång för qvarnen och sågen, samt med rättighet för dem, som efter den 1:a September flotta tjära i vattendraget att, under dertill erforderlig tid hålla de dammar stängda, som äro nödvändiga för erhållande af tillräckligt vatten för framflottandet af deras tjära. I afseende på uti vattendraget redan befintliga byggnader, det skick, hvaruti be befinnas samt deras värde dels med afseende härå, dels med afseende å deras nytta för flottningen, äfvensom de byggnader, hvilka antingen i och för sjelfva flottningen, äfvensom de byggnader, hvilka antingen i och för sjelfva flottingen eller för att afvärja skada på stränderna ansett ytterligare erforderliga, få Synemännen hänvisa till det protokoll bilagda regleringsförslaget. Enär de för flottningen m.m. behöfliga ansedde ytterligare arbeten och byggnaderna icke äro särdeles många eller i allmänhet af vidlyftigare beskaffenhet, har sådant gifvit Synemännen anledning föreslå, att för deras fullbordande måtte bestämmas till ett år. Till rättens fördelning af flottningskostnaderna, hafva Synemännen, med anslutande till den mening, som allmänna ombudet derutinnan omfattat, ansett sig böra föreslå flottledens indelning uti trenne flottningsdistrikt, nemligen: 1:a distriktet från utloppet i Piteå elf till grenarnas sammanflöde i Grenforssen, 2:a distriktet från Grenforssen till och med sjön Öfre Mjövattnet, samt 3:dje distriktet från Grenforssen till Spikdal ofvan Slättbergsdammen. Inom hvarje af dessa distrikt hafva Synemännen, med ledning af den utaf revirförvaltaren derom meddelade uppgift samt egen kännedom om de i orten rådande förhållanden, antagit följande belopp af flottgodsvaror att årligen påräkna (---) 1:a distriktet 3000 sågtimmer och 200 tunnor tjära 2:a do 2500 do samt 3:dje do 7500 do och 1500 do Samman sågtimmer och 1700 tunnor tjära Och beräknade Synemännen, att omkring 25% af sågtimmer skall komma att öfverstiga 24fots längd och således i och för erläggandet af de här nedan föreslagna flottningsafgifterna motsvara minst 1 ½ enkelt sågtimmar.

3 Enär för flottningen uti sådana mindre vattendrag, som det nu i fråga varande, bjelkar och sparrar icke upptäljas i skarpkant, utan nedflottas endast afslagna, hafva Synemännen, i fråga om de större eller mindre svårigheter, som möta flottningen af olika virkessorter, ansett att virkets längd, men icke dess egenskap att vara mera eller mindre bearbetadt, borde blifva den grund, hvarefter fördelningen af flottningskostnaden skulle bestämmas, och i (---) fall föreslå: Att en mast eller spira af 60 fots längd och derutöfver skall beräknas lika med 10 sågtimmer spira af från 40 till 60 skall beräknas lika med 6 do ett sågtimmer af 30 fots längd och deröfver till.o.m 39 fot 2 do do från o.m. 24 t.o.m. 29 fots längd 1 ½ do hvandan ett sågtimmer af 24 fots längd blifver den enhet, som lägges till grund för trävarornas inbördes förhållande till hvarandra samt att beräkningen af flottningsafgiften för bjelkar och sparrar sker efter enahanda grund eller så, att 24 fots längd betraktas såsom enhet och öfverskjutande längder erlägga flottningsafgift i samma proportion, som motsvarande längder. En tunna tjära ansågs böra draga samma flottningsafgift, som ett sågtimmer om 24 fots längd. Enligt det protokollet bifogade regleringsförslag, uppgår värdet af uti flottleden redan befintiliga byggnader och utfärda rensningsarbeten till samt kostnaden för de arbeten och byggnader, som derstädes ansetts ytterligare behöfliga till kronor 48 öre, hvartill komma af sökanden utgifvande kostnader för denna Syneförrättning med 765 kronor 18 öre, hvadan hela den summa, som skall af flottningsgodset gäldas, utgör kronor 16 öre. Då emedlertid dessa kostnader blifva allt för stora att läggas på det flottgods, som under allenast ett eller några få års tid efter vattendraget nedflottas, hafva Synemännen ansett sig böra föreslå deras amortering under en tidsrymd af 19 år, med beräkning under tiden af 10% ränta å det oguldna beloppet utaf rensnings- och byggnads- samt syne kostnaderna; och enär Synemännen beräknat det flottgods, som förväntas årligen skola nedflottas inom 1:a distriktet, till enkla sågtimmer, inom 2:a distriktet till stycken do samt inom 3:dje distriktet till enkla sågtimmer, under det de kostnader, som skola gäldas af det flottgods, som årligen beräknats skola passera hvarje särskildt distrikt, uppgå för 1:a distriktet till kr 33 öre, inom 2:a distriktet till samt inom 3:dje distriktet till kr 52 öre, utan ränta under amorteringstiden, så skulle den flottningsafgift, som komma att belöpa sig på hvarje enkelt sågtimmer, utgöra för 1:a distriktet 6 öre, för andra distriktet 22.3 öre samt för 3:dje distriktet 10.3 öre, dock att tjära, som inom andra distriktet flottas endast efter Junkölsträsket, ansetts böra vara för all flottningsafgift inom detta distrikt befriad. Beträffande de ersättningar, som föreslagits skola årligen utgå för skada å stränderna genom tramp vid flottningen, för förminskad afkastning genom utlaggda bommar m.m., hvilka ersättningar tillhopa utgöra 77 kronor 50 öre, synes desamma rätteligen böra läggas till de hvarje år utdebiterande flottningskostnaderna. Med anledning deraf, att vid de hållna sammanträdena anspråk framställts på ersättning för den skada, som förmenats drabba de vid flottleden belägna ängarne derigenom, att det genom uppdämning samlade vattnet vid dammarnes öppnande öfversvämmade ängarne, samt det vattnet medföljande slam å den afsattes och qvarstannade, till följe hvaraf det derstädes inbergade fodret blefve af beskaffenhet att ej enbart kunna till kreaturens utfodring användas, hafva Synemännen slutligen ansett sig böra anföra, att olägenheten af den öfverklagade öfverslamningen, hvilken enligt deras åsigt är den hufvudsakligaste anledningen till det växtkraftiga skick, hvaruti dessa ängar nu emot fordom sig befinna, för framtiden bör blifva mycket förminskad genom de byggnader, hvilka på skiljda ställen i vestra grenen föreslagits till förekommande af vidare utskärning af stränderna, från hvilka skärningar det slam till största delen härrört, som Nedre Tväråns eller Stockforss elfvens vatten fört med sig; af hvilken anledning ock, jemförd med den nytta som öfversvämningen och öfverslamningen för

4 ängarne medför, Synemännen för sin del ansett det väckta ersättningsyrkandet ej förtjena något afseende. I fråga om yrkad ersättning för skada å ängarne vid Junkölsträsk genom vattenuppdämning, har någon ersättning derför så mycket mindre ansetts kunna eller böra de flottande åläggas, som Stockforss egare förbehållit sig rätt att efter flottningstidens slut, då de egentliga skadorna af vattendämningen i ängarne torde upstå, disponera dammen till sin enskilda nytta; ett förhållande, som lätteligen kunde medföra, att de flottande finge utgifva ersättning för skador, som tillkommit utan deras vetskap eller förvållande samt genom vattenuppdämning, hvaraf de ej haft någon nytta. Likaledes hafva Synemännen ej ansett sig kunna föreslå någon ersättning för utaf Stockforss, Skuthamns eller Gellivare bolag verkställda strandhuggningar då desamma, på samma gång de nog varit af nytta för flottningen, synbarligen, varit utförda till vinnande af nya ängeslägenheter å flottledens stränder. Jon Näslund År och dag som ofvan F.W. Berg A.A Dahlberg Från concept protokollet rätteligen utskrifvet; betygar F.W Berg Derjemte hade det i 5 af ofvannämnde Kongl Stadga omförmälda sammanträde med strandegare med flere i enlighet med derom utfärdad kungörelse blifvit den 22:a derpå följande mars hållit inför Konungens Befallningshafvande, på sätt närmare inhemtas af detta protokoll Närvarande: Herr Landshöfdingen och Riddaren L. Berg samt undertecknad Landssekreterare. W.D No1 Sedan skogsinspektoren och riddaren F.W Berg, hvilken efter framställning af Jägmästaren C. Degerman blifvit den 24:de Mars 1885 af Länsstyrelsen förordnad att, med biträde af qvarnbyggmästaren J. Näslund och Kronojägaren A. Dahlberg i Elfsbyn i laga ordning förrätta sådan syn å vattendraget nedre Tvärån eller Stockforselfven, som omförmäles i 1 af Kongl Flottningsstadgan den 30:e December 1880, till Konungens Befallningshafvande inkommit med protokoll och utlåtande angående samma förrättning, så hade enligt 5:te af nämnda Kungl Stadga vederbörande strand- bro-, fiske- och vattenverksegare, samt andra hvilkas rätt kunde vara af frågan beroende, blifvit kallade att denna dag kl 11 f.m. sig hos Konungens Befallningshafvande infinna för att i ärendet höras, om de aktade nödigt; och inställde sig, då ärendet företogs, vice konsuln H.J Sundström samt Inspektoren J. Stenman för Skuthamns Aktiebolag, Inspektoren A. Holm för Gellivaare Aktiebolag. Räntmästaren och Riddaren F. Waldenström för Jägmästaren C. Degerman enligt denna fullmagt. Herr Landträntmästaren F. Waldenström befullmägtigas härmed, att å mina vägnar föra min talan och bevaka min rätt vid sammanträde inför Kungl Maj:ts Befallningshafvande den 22:a uti innevarande månad med anledning af undertecknads gjorda framställan om den s.k. Stockforselfvens upplåtande till allmän flottled. Ombudets lagliga åtgörande godkännas Piteå den 15 mars 1886 C. Degerman

5 Wittna N. Nilsson Samt Landskontoristen H.F Pira på grund af ett så lydande protokoll: Utdrag af Protokoll, hållet å allmän kommunalstämma med Elfsby sockens röstberättigade medlemmar i sockenstugan den 14:de mars 1886 S.D. som sammanträde, rörande Sockforselfvens upplåtande till allmän flottled, är utlyst att hållas inför Kungl Maj:ts Befallningshafvande i Luleå den 22:a innevarande mars kl 11 f.m. voro sockenmännen till denna stäma kallade för att uttala sig i frågan. Och gjorde sig härvid den åsigten gällande, att elfdraget i fråga borde för allmän flottled förklaras, enär en ordnad reglering af vattendrag inom orten vore i högsta måtta nyttig och nödvändig, på det att enskilda biintressen ej måtte blifva de allmänt gällande. Med anledning häraf utsågs Landskanslisten Pira i Luleå, att såsom ombud för Elfsby socken närvara vid ofvannämnde sammanträde och föra kommunens talan; och skulle utdrag af detta protokoll för honom såsom fullmakt gälla. In fidem Efr. Lind Justeradt O.A Olofsson, Johan Lidström Rätteligen utdraget; betygar Efr. Lind Stämmans ordförande Sedan Herr Landshöfdingen föredragit ärendet, afgaf Konsul Sundström muntligt yttrande i saken, öfverensstämmande med innehållet i följande af honom nu ingifna skriftliga anförande: Till Kong Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens Län. I frågan huruvida Stockfors eller Nedra Tvärå vattendrag i Piteå socken skall förklaras såsom allmän flottled i anledning af Herr Jägmästaren Degerman derom gjorda ansökning, samt angående den syn och det förslag, som Herr Synesinspektoren F.W Berg med biträden hållit och afgifvit, får Skuthamns Aktiebolag inom hvars hemmans områden vattendraget hufvudsakligen ligger och hvars rätt egentligen är i fråga, vördsamt andraga och yrka följande, under åberopande af hvad förut i ärendet blifvit anfördt. Såsom närmast är och af kartorna öfver Piteå och Öfverluleå socknar bestyckes, löper ifrågavarande vattendrag genom bolagets hemman, nemligen Nedra Tvärå, Bäckmark, Stockberg, Lindvik, Björkberg och Junkölsträsk. Vattendraget är ock, enligt hvad bilagde bevis af t.f. förste Landtmätaren U.L. Grape upplyser, inräknadt uti nämnde hemmans område jemligt afvittringshandlingarna och är således hemmanen tillhörigt utan andras intrång, såsom annan skatteegendom. I vattendraget finnas äfven, enligt hvad i frågovarande syneprotokoll och den förekommande regleringsförslag visar, Stockforss tvåramiga sågverk samt mjölqvarn, en ström damm vid desamma, jemte en rännbyggnad äfvensom flera s.k. spardammar, hvarjemte en mängd röjda och oröjda ängeslägenheter, allt tillhörande bolaget, förekomma invid eller i närheten af vattendraget. Under förutsättning att bolaget för framtiden ostördt skulle få råda eller disponera öfver det obetydliga, och i sitt naturliga tillstånd oflottbara vattendraget och äfven den af Stockforss sågverksegare gjorda anläggningar af dammar, sågverk och qvarnar, samt att vattendraget och vattnets hållande eller afledande skulle få skötas af bolaget eftersom för såg-qvarn, flottningen och ängesvattnigen lämpligast syntes, samt att vattendraget ej skulle kunna förklaras såsom

6 almän flottled, då sådan der förut ej förekommit, har bolaget dels enligt hvad i syneprotokollet intaget utdrag af bolagets räkenskaper visar, köpt nämnde såg och qvarn för kronor 21 öre samt ombyggt qvarnen för Kr 3 öre, dels på grund af Härads Syn Rätten tillåtelse den 18:de juli 1872 anlagt flera uti nämnde syneprotokoll omnämnda dammar, dels då flottning af timmer nedanom sågdammen ej kan verkställas, byggt en större ränna, dels nyligen inköpt för kronor 5/16 dels mantal af Stockbergs skattehemman, hvartill herå de invid vattendraget varande flesta ängar, dels ock verkställt väsendtliga odlingar och röjdningar, äfven för att genom vattenuppdämning och aftappning hållas i växande skick. Nu har emellertid bemälde Degerman, antagligen å egna vägnar, då han ej visat uppdrag att handla å Kronans, gjort ansökan om att enligt första paragrafen Kongl flottningsstadgan den 30:de December 1880, få nämnde Stockfors eller Nedra Tvärå vattendrag förklaradt såsom allmän flottled, samt syn förordnats och synemännen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Herr Degerman yrkat, uti utlåtande den 25:te sistlidne November bland annat föreslagit: Att vattendraget hafvande 1 ¼ dels mils längd från Piteå elf, samt tvenne grenar, den vestra af 1 ¾ och den norra eller östra af en mils längd, måtte förklaras såsom allmän flottled; Att flottning måtte tillåtas vårtiden af såväl timmer som tjära till den 1:a Juli och på hösten af tjära från den 1:a September; Att dammluckorna måtte hållas öppna till den 1:a Juli hvarje år, Stockfors såg- och qvarnegare dock obetaget att efter denna tid hålla dammluckorna stängda uti Stockfors och Junkölsdammarna, när qvarn och såg sådant fordrade, samt med rätt för dem, som efter den 1:a September flottade tjära att derför stänga dammarna; Att tiden för verkställandet af de vid syn befunna nödiga arbeten och byggnader, uppskattade till kronor 48 öre måtte bestämmas till ett år; Att vattendraget måtte indelas i trenne flottningsdistrikt, att från Piteå elf till Grenforssen eller grenarnes sammanflöde, det andra för norra gren och det tredje för den vestra, efter beräkning, att tretusen sågtimmer och tvåhundra tunnor tjära skulle flottas inom det första, tvåtusenfemhundra timmer inom det andra och sjutusenfemhundra timmer samt ettusen femhundra tunnor tjära inom det tredje distriktet, äfvensom att tjugufem procent af timret skulle öfverstiga 24 fots längd och således motsvara 1 ½ enkelt sågtimmer. Att virkets längd, men icke dess egenskap att vara med eller mindre bearbetadt, måtte blifva den grund, hvarefter fördelning af flottnings kostnaden bestämmes, samt följaktligen en mast af 60 fots längd och deröfver räknas lika med 10 sågtimmer, en spira från 40 till 60 fots längd lika med sex, ett sågtimmer om 30 till 39 fots längd lika med två, ett dito från och med 24 till och med 29 fots längd 1 ½ sågtimmer, samt bjelkar och sparrar räknas såsom sågtimmer af lika längd och en tunna tjära lika med ett sågtimmer af 24 fots längd; Att flottningsgodset måtte åläggas gälda, enligt regleringsförslaget uppskattade kostnader för redan verkställda byggnader och rensningsarbeten, kronor 50 öre, hvaraf kronor skulle tillkomma Skuthamns Aktiebolag och återstoden 273 kronor Gellivaare Aktiebolag, för ytterligare erforderliga byggnader kronor 48 öre, samt för af sökanden förskjutna synekostnad 765 kronor 18 öre, tillhopa kronor 16 öre, att utgå under en tidrymd af 19 år med 10 procents ränta å oguldna beloppet; Att med beräkning att enkla sågtimmer nedflottades inom första, inom andra, och inom tredje distriktet, under det kostnaderna, som skola uppgå för första till kronor 33 öre, för andra till kronor 55 öre samt för tredje distriktet till kronor 52 öre, utan ränta under amorteringstiden, flottningsafgiften måtte bestämmas för första distriktet till sex öre, för andra 22 3/10 öre och för tredje till 10 3/10 öre, dock att tjära, som endast flottades inom andra distriktet efter Junkölsträsket bör vara för all flottningsafgift inom detta distrikt befriad. Att såsom ersättningar för skada å stränderna genom tramp vid flottningen, för förminskad afkastning genom utlaggda bommar med mera måtte erläggas årligen 77 kronor 50 öre, och

7 Att, det af Skuthamns Aktie Bolag väckta anspråk på ersättningar för genom uppslamning å ängar, i följd af flottningen, uppkommande olägenheter, för skada å ängar genom vattenuppdämning i Junkölsträsk och för strandhuggningar invid vattendragen, måtte lemnas utan afseende. Synemännen hafva således funnit skäligt och billigt att fråntaga Skuthamns Aktiebolag och tillegna antingen Kronan eller sökanden, som förmodligen skall bilda den blifvande flottningsföreningen, flottleden såsom dess tillhörighet enligt 9:e momentet 1 Flottningsstadgan jemte alla de anläggningar bolaget har uti vattendraget, hvad damm- och rännbyggningen med mera beträffar och följaktligen äfven den rätt bolaget haft att sjelf sköta anläggningen, dels för flottningen, dels ock för sågverkets och qvarnens drifvande samt ängsvattningar, Synemännens förslag föranleder följaktligen äfven att sågen och qvarn blifva af intet värde för bolaget, samt att dessa med derför erforderlig damm jemväl måste lösas eller exproprieras; ty då bolaget ej får sköta vattnet utan måste låta det afgå från den 1:a Juli och efter den 1:a September, då såg och qvarn behöfver vara i gång, sågen för försågning dels af det virke, som erfordras för de många byggnader, hvilka behöfva uppföras vid Stockfors och efter vattendragen, och dels af virke till afsalu samt qvarn, den tidsenligaste inom orten, för betjening åt allmänheten vår och hösttiden, är det uppenbart att samma verk blifva utan värde. Synemännen säga visserligen, att såg och qvarn med damm ej behöfva lösas för flottningen, då rännbyggnaden blott behöfves, men dammen erfordras ju för rännan? Skall vattendraget upplåtas såsom allmän flottled, måste således lösas ej allmänt hvad synemännen föreslagit eller dammarne och rännbyggnaden, utan äfven så och qvarn med dess damm, hvilket icke aflöper med kronor, utan antagligen med minst kronor utan årliga skadeersättningar. Icke heller kan denna lösningssumma få amorteras för en tidrymd af 19 år, utan måste bestämmas och utgå enligt expropriationslagens föreskrift, ty nuvarande egare kunna väl ej tvingas afstå sin egendom innan den blifvit till fullo liqviderad. Då Skuthamns Aktie Bolag således ej kan nöjas med hvad synemännen föreslagit, måste bolaget klandra förrättningen i dess helhet, samt, under åberopande af hvad förut blifvit anfördt, påyrka förrättningens upphäfvande eller åtminstone ändring deruti på följande grunder: 1:a Som Synförrättningen försiggått på ansökan af Jägmästaren C. Degerman, är han vår motpart och varit fullkomligt jäfvig att dervid vara allmänt ombud samt har utan tvifvel inverkat på förrättningen till stort men för bolaget, att allmänna eller Krono-ombudet och sökanden således är en och samma skogstjensteman, förrättningsmannen skogsinspektör, samt ena biträder kronojägare efter vattendraget och det andra en i flottningsförhållanden alldeles okunnig person; och förrättningen följaktligen utförts af hufvudsakligen skogstjenstemän, samt som det synes ensidigt, utan iakttagande af den enskilda partens rättsmätiga anspråk, och då för öfrigt synen, hvad vattendraget inom Piteå socken beträffar, der de förnämligaste ängarne vid vattendraget äro belägna, ej hållits å tjenlig årstid såsom 3 flottningsstadgan föreskrifver, utan den 8,9 och 10 Juni, så yrkas att förrättningen måtte ogillas. 2:a För den händelse åter Kung Maj:ts Befallningshafvande upptager frågan till pröfning på den hållna synen, får bolaget yrka: Att sökanden, Jägmästaren C. Degerman eller Kronan, om Herr Degerman haft dess uppdrag, måste anses och betraktas såsom vår motpart och följaktligen såsom den hvilken sökt upplåtelse af flottleden, bör ersätta bolaget för dess verk och inrättningar, verkställa erforderliga byggnader, samt gifva ersättning för den skada och det intrång bolaget måste lida i följd af vattendragets upplåtande till allmän flottled, derest sådan mot bolagets bestridande skulle blifva verklighet. Att då icke visats eller styrkts såsom tredje paragrafen i Kung förordningen om allmän flottled fordras, att allmän flottled uti ifrågavarande vattendrag är af nöden och kan medföra så

8 väsentligt gagn för orten eller eljest lända till nytta för det allmänna, utan oskälig kostnad och med minsta olägenhet för dem, hvars rätt är i fråga, hemställes att ansökningen jemväl på grund deraf måtte lemnas utan afseende, helst Gellivare Aktie bolag måste föra sitt stockfångst timmer till Selet, ej efter nu i fråga varande vattendrag, samt virket eller timmer från Slättbergs och Islidens Kronoparker, hvarifrån årliga utstämplingar uppgått till á träd, jemväl kan forslas från Slättberg till Rödingsträsk och från Isliden till öfra Tvärå eller så kallade Johannisdalselfven samt till Piteå elf, till lika billig forslingskostnad som till Stockforselfven, hvilket under en lång följd af år försiggått. Att, derest ansökningen ej afslås, sökanden eller Kronan måtte åläggas låta expropriera våra nämnde verk och anläggningar i vattendraget, äfvensom de egor, som kunna erfordras för vattendragets upplåtande till allmän flottled, och flottningens bedrifvande, samt utgifva till bolaget lösesumman icke på nitton år, utan enligt expropriationslagens bestämmelser; Att alla ersättningar, som i öfrigt böra tillkomma bolaget för årligen skeende skada och kostnad eller intrång, måtte enligt 8:de, 9:de och 10:de i Kungl förordningen om allmän flottled, samt då de ej kunna på förhand fastställas, årligen bestämmas och utgå; Att vattendraget om det skall till allmän flottled upplåtas, måtte för en rättvis fördelning af flottningskostnaderna fördelas icke i tre utan i åtta flottningsdistrikt, nemligen No1 Från Piteå elf till såkallade Bergforssen. No2 från Bergforssen till Grenforssen No3 från Grenforssen till Junkölsträsksdammen No4 från Junkölsträsksdammen till Mjövattendammen No5 från Mjövattendammen öfver Mjövattensjöarne, No6 från Grenforssen efter vestra grenen till Björkbergsdammen No7 från Björkbergsdammen till Slättbergsdammen och No8 från Slättbergsdammen till Granhultsdammen, allt emedan det är orimligt att flottningen af det timmer som nedkörs till exempel emellan Björkbergsdammen och Grenforssen skall kosta lika mycket som det, som föres från Slättbergs konopark till Granhults- och Slättbergsdammarne, då på sträckan från sistnämnda dammställena till och med Björkbergsdammen finnas trenne dyrbara dammar med kistbyggnader, samt svåra forssar, som fördyra flottningen med ¾ delar mot för flottningen emellan Björkbergsdammen och Grenforssen; och då samma är förhållandet rörande norra grenen, så är det dock uppenbart, att den af synemännen föreslagna indelningen härleder sig från sökandenas sträfvande att helt och hållet igenom bolagets verksamhet för att på dess bekostnad söka oskäligt nedbringa flottnings kostnaden för skogsalster från Slättbergs Kronopark och derigenom söka öka konkurrensen vid försäljning af de skogsalster, som komma att utbjudas till försäljning å förenämnda kronopark, hvilket är alldeles obehöfligt, då de utstämplade skogsprodukterna derifrån alltid blifvit betalda efter hvad konjunkturförhållandena medgifvit och de förslag visar och derutöfver, som af sökanden föreslagits. Att flottningskostnaden måtte likasom i flottningsföreningens i Piteå reglemente är föreskrifvet, i alla afseenden lämpas icke blott efter timrets längd utan äfven efter olika längd och groflek, samt med hänsyn till, om timret är grofslaget eller fintäljdt till bjelkar och sparrar eller icke, och detta så mycket mer som det är påtagligt, att den som flottar, t.ex. byggnadstimmer af mindre dimension ej bör betala lika flottnings afgift, som den hvilken flottar groft sågtimmer eller fyrkant hugget virke, hvilket är svårare att flotta än rundt; och Att syneskostnaderna, som utan specifikation upptagits till sjuhundra sextiofem kronor 12 öre, måtte, derest de skola utgå af flottningsgodset och således jemväl af de som måste flotta timmer från egna skogen, verificeras och reduceras till hvad Kungl kungörelsen den 22 april 1881 föreskrifver. Med afseende å i utlåtandet omförmälda förhållande, att af gammalt samt för än Stockforss såg och qvarn anlades, vattendraget varit af omkringboende för flottning användt, men sedan

9 förstnämnda vattenverk blifvit anlagdt, flottningen derstädes bedrifvits för detta verks räkning, får bolaget upplysa, att Gellivare bolag jemte några bönder under ett par års tid verkställde flottning från Lindviks område till Piteå elf med den påföljd att hufvudsakligaste flottningsgodset stannade i forssen nedanför Stockforss såg och derstädes fått förruttna, derför att elfven var o oflottbart skick; hvarjemte upplyses, att sedan bolaget försatt elfven i flottbart tillstånd genom damm- och kistbyggnader icke förment enskilda att flotta efter elfven, och torde det ej anses obilligt, att bolaget af de flottande derför uppburit en ringa afgift, som dock icke närmelsevis motsvarat de afgifter, som hädanefter komma att utgå, om vattendraget skall förklaras såsom allmän flottled. Slutligen får Bolaget tillkännagifva, att bolagets afsigt att vid Stockforss inrätta ett mejeri och i förening dermed söka åstadkomma en för ortens förhållande lämplig, jordbruksrörelse å de för sådant ändamål eljest tjenliga hemmanen Stockberg, Bukmark, och nedra Tvärå, hvilka numera blifvit sammanslagna till en egendom, måste om bolaget fråntages den rätt som det för närvarande eger att sköta sina dammar för ängsvattning med mera för erhållande af erforderlig fodertillgång, gifvetvis öfvergifvas på bekostnad af att Kronan, derigenom att nedra Tvärå vattendrag skall blifva upplåtet till allmän flottled, i lyckligaste fall skulle erhålla några kronors förhöjning inalles å de par tretusen timmer, som årligen komma att försäljas från de kronoparker, som här ofvan blifvit berörda Luleå den 22 mars 1886 För Skuthamns Aktiebolag H.J Sundström Wid detta anförande fanns fogadt följande intyg Att Nedra Tvärå vattendrag genomlöper områdena för Junkölsträsk i Öfver Luleå, samt Nedra Tvärå, Bäckmark, Stockberg, Lindvik och Björkberg i Piteå socken och är uti berörde områdens egovid inräknadt: intygas Luleå Norrbottens läns landsmätarekontor den 20 mars 1886 e.f. Y.L Grape Konsul Sundström ville särskildt betona, att på grund af de omständigheter, som i det skriftliga anförandet anmärkts, Skuthamns Aktiebolag måste anses blifva i sin rätt förfördeladt, derest vattendraget blifva till allmän flottled upplåtet; att den vinst, som af dylik upplåtelse tilläfventyrs kunde beräknas uppstå för Kronan, icke kunde på långt när anses motsvara de olägenheter, som skulle tillskyndas bolaget; att den fördel, som man ansett skulle medfölja vattendragets upplåtande till allmän flottled, väsentligen minskades deraf, att när virket nedkomme i Piteå elf, det skall blifva sammanblandadt med Piteå elf flottningsförenings virke, enär ingen gallrings inrättning kunde anläggas vid Stockforsselfvens utlopp i följd af den mängd forssar, som derstädes förefunnes, och Piteå elfs flottningsförening, som förvärfvat nu befintliga bommar och gallringsinrättningar, i nämda elf, icke tilläte att virket intoges i dess bommar, att då bolaget vore egare till de hemman, t.f. förste landtmätaren Grapes intyg upptoge, och vattendraget vore i samma hemmans område inräknadt, vattendraget borde betraktas såsom enskild flottled för bolaget, hvilket ock hittills ensamt bedrifvit virkesflottning derstädes, med undantag allenast för någon mindre quantitet, som utdrifvit från Slättbergs kronopark; att bolaget hittills icke afstängt någon från flottning och ej heller framdeles skulle så göra, samt att den afgift, bolaget uppburit och hvilka upptagits såsom ersättning för bruket af bolagets dammbyggnader, vore vida mindre än den som nu af synemännen föreslagits; att, på sätt i det skriftliga anförandet vore närmare

10 anmärkt, virket från de vattendraget närbelägna kronoparkerna kunde med lika fördel flottas efter annan led, att värdet af gjorda anläggningar och inrättningar, vore alltför låg beräknadt samt synen hållen å olämplig tid; att, derest allmän flottled beslötes, bolagets anläggningar, särskildt dess såg och qvarn, hvilka blefve för bolaget gagnlösa, borde rättvisligen exproprieras, men icke amorteras på sätt synemännen föreslagit; att det kunde ifrågasättas, om ej tiden för flottningen borde bestämmas till viss tid efter islossningen. Inspektor Holm androg att Gellivaare bolag, som innehade Selets stockfångstskog, vore i behof att komma fram efter elfven, mot skälig afgift, med det virke, som från nämnda skog utdrifves. Räntmästaren Waldenström anförde: Påståendet i det af Konsul Sundström ingifna skriftliga yttrandet, att Jägmästaren Degerman borde anses hafva såsom enskild person gjort ansökningen om syn i vattendraget, vore obefogadt. Han hade ansett sig vara härtill å tjenstens vägnar berättigad, hvardan ock ombudet ville yrka, att kostnaden för syneförrättningen skulle förklaras skola af allmänna medel gäldas, att flottleden redan vore allmän, framgick af Härads Syne Rättens utslag den 19:de Juli 1872, i hvilket göres förbehåll, att genom anläggning af deri omförmälda byggnader annans rätt ej finge förnärmas; Och hade Kronan förbehållits obehindrad flottning i vattendraget. Spardammarne, hvilka utom vid Björkberg, vore i dåligt skick, hade anlagts utan behörigt tillstånd. Ingen ersättning för dem borde utgå; än mindre kunde den expropriation, bolaget yrkat, med något skäl ifrågasättas. Tiden för syneförrättningen hade varit lämpligen vald; flottningen var afslutad och höskörden nyss påbörjad. Att vattendraget skulle vara allmän flottled påkallades särskilt af hänsyn till Kronans stora skogstillgångar i närheten, hvilka ej kunna lämpligen åt annat håll transporteras. Under åberopande och vidhållande i öfrigt af hvad Jägmästaren Degerman vid syneförrättningen anfört yrkade ombudet att, om elfven förklarades för allmän flottled, flottning derstädes måtte förbjudas intilldess flottningsförening kommit till stånd vid vite af en krona för hvarje stock. Konsul Sundström som bestred afseende å såväl detta yrkande, som å hvad Räntmästaren Waldenström i öfrigt anfört, anmärkte, att Degerman borde hafva särskildt uppdrag för att kunna för Kronans räkning begära syn å vattendraget i och för dettas upplåtande till allmän flottled; De omnämnda dammarna befunne sig i godt skick; de vore anlagda hufvudsakligen för flottningens behof men jemväl för ängsvattning. Hufvudsakliga skälet, hvarför bolaget motsatte sig vattendragets upplåtande till allmän flottled vore det, att bolaget då ej finge obehindtadt vidtaga alla anstalter, särskildt ängsvattningsåtgärder, som vore erforderliga för främjande af jordbrukets utveckling å de områden, dem bolaget vid vattendraget innehade. Inspektoren Stenman instämde i hvad Konsul Sundström anfört med tillägg, att synenämnden icke tagit behörig hänsyn till den skada, som å gräsbärande mark vållades genom flottningen, ithy att genom uppdämning sand komme att föras ut öfver de stränderna tillgränsande ängeslägenheter. Landskontoristen Pira ingaf följande skriftliga yttrande: Wördsamt anförande! I egenskap af ombud för Elfsby socken, får jag, såsom skäl för kommunalstämmans åsigt, att Stockforsselfven borde för allmän flottled förklaras, vördsamt anföra följande: Om enskilde, såsom hittills skett finge uti berörda vattendrag, bygga dammar och slussar, skulle för allmänheten fortfarande uppstå svårigheter att efter vattendraget framflotta tjära och virke, derigenom skada tillskyndas ej mindre ortens befolkning, än äfven staten, ithy att under sådan förhållanden inga andra än dem som i vattendraget verkställt byggande skulle våga att afgifva anbud å afverkningsrätt till skogseffekter invid vattendraget; Och som detsamma kan till allmän flottled användas och sådant utan tvifvel skulle medföra väsentligt gagn för orten,

11 samt lända till nytta för det allmänna hemställer jag å Elfsby kommuns vägnar det Kungl Maj:ts Befallningshafvande tänktes förordna, att i Stockforsselfven allmän flottled vara skall. Luleå den 22:a mars 1886 H.J Pira Sedan Konsul Sundström anhållit att få öfverlemna, för händelse vattendraget skulle blifva förklaradt för allmän flottled, förslag till reglemente för flottningsförening, så, och efter det dylikt förslag nu af Sundström aflemnats, blef, då vidare ej anfördes, sammanträdet upplöst. År och dag som ofvan In fidem K.S Husberg Justerat Lars Berg Öfver de vid detta sammanträde framställda anmärkningar, hade förrättningsmannen affordrats utlåtande, hvilket den 15:de sistlidne Juni inkommit, så lydande: Till Kongl Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län. Sedan Kongl Maj:ts Befallningshafvande under den 21:ta i förliden månad till mig öfverlemnat utdrag af Protokoll, hållet inför Konungens Befallningshafvande i Norrbottens län å Landskanslit i Luleå den 22:a mars 1886, vid sådant sammanträde i fråga om Nedra Tvärån eller Stockforsselfvens förklarande för allmän flottled, som femte paragrafen af Kongl flottningsstadgan den 30:de December 1880 omförmäler, med anmodan att afgifva utlåtande öfver de vid sammanträdet framställda anmärkningar, särskildt rörande den uppgifna omöjligheter till sortering af virket vid eller efter framkomsten till Piteå elf, hvarjemte Kongl Maj:ts Befallningshafvande anmodat mig verkställa beräkning af flottaxorna efter åtta procents årlig ränta jemte provision, samt afgifva yttrande om lämpligheten af en dylik räntesats, sådan grund för amortering, får jag ödmjukast anföra, först beträffande de i Bilagan C framställda anmärkningarna, i den ordning de derstädes förekomma: 1:a Då Jägmästaren Degerman ej för egen del, utan å Kungl Maj:ts och Kronans vägnar väckt fråga om Nedre Tväråns förklarande för allmän flottled, synes han mig ej derföre hafva varit jäfvig vid förrättningen uppträda såsom allmänt ombud, lika till som förrättningsmannens egenskap af skogstjensteman eller ene godemannens innehafvande Kronjägarebefattning torde hafva gjort dem olämpliga i förrättningen deltaga. Skulle klagande bolagets framställning härutinnan gillas, så skulle nemligen konsequensen deraf enligt mitt förmenande, blifva, att hvarje Kronans tjensteman förklarades jäfvig deltaga uti en förrättning, som afsåge Kongl Maj:ts och Kronans fördel, lika som äfven Kongl Maj:ts Befallningshafvande vara förhindrad deruti meddela utslag, hvilket naturligtvis ej blott innebure en orimlighet utan äfven skulle medföra, att frågan om ett vattendrags förklarande såsom allmän flottled aldrig skulle kunna väckas från det allmännas sida, eller om den blifvit väckt, kunna förhindras af hvarje strandegare, hvars enskilda intresse strede mot ett vattendrags förklarande för allmän flottled. Beträffande den andre godemannens uppgifna okunnighet i flottningsförhållanden, torde vara tillräckligt anföra, att han varit föreståndare för icke så få af de byggnads och rensningsarbeten, hvilka förut blifvit i vattendraget utförda och borde han följaktligen derunder hafva hunnit förvärfva sig åtminstone någon kännedom om flottnings förhållanderna i detta vattendrag. I afseende å påståendet att synen ej blifvit verkställd å tjenlig årstid, vill det åter synas mig såsom hade för synen blifvit vald just den aldra tjenligaste årstiden, då

12 flottningen nyss var afslutad, samt förrättningsmännen således hade det bästa tillfälle inhemta om och i hvad mån flottningen och vattenuppdämningen förorsakat skada å stränderna eller till flottleden angränsande strandängar. 2:a Yrkandet att Jägmästaren Degerman skulle till Skuthamns Aktiebolag utgifva de i denna punkt upptaga ersättningarna, förefaller så mycket orimligare, som de ersättningar, hvilka billigtvis kunna Aktiebolaget tillerkännas, enligt gällande flottningsstadgas föreskrifter skola utgifvas af de flottande. Med hänvisande till synemännens utlåtande i fråga om nyttan för orten af Nedre Tväråns förklarande för allmän flottled, anser jag mig böra påpeka befängdheten af Aktiebolagets yrkande, att skogsprodukter, som hemtas från skogar belägna alldeles intill Nedra Tvärån, skola forslas till långt aflägsna vattendrag, på det aktiebolaget ej måtte lida intrång uti monopolisering af flottningen uti det förstnämnda vattendraget; och torde i detta hänseende jemväl Elfsby sockens kommunalstämmas uttalade åsigt i frågan vara förtjent af någon uppmärksamhet. Öfver yrkandet om expropriation af verk och anläggningar i vattendraget, är yttrande af synemännen uti deras utlåtande redan afgifvet; Och kan jag för min del annat än vidhålla, att samma verk och anläggningar /qvarn och såg/ icke af flottningen lida något men, såvidt Aktiebolaget tillåtes att när så för den anses nödvändigt, jemväl efter den 1:a Juli hålla damluckorna stängda uti Stockforss och Junkölsträsksdammarne: Emot yrkandet, att alla ersättningar för skada måtte, då de ej kunnat på förhand fastställas, årligen bestämmas och utgå, finnes intet att invända; Beträffandet åter yrkandet, att vattendraget måtte indelas i tillsammans åtta flottningsdistrikt, möter dervid den svårigheten, att det genom en sådan vattendragets sönderstyckning i små flottningsdistrikt blifva hardt när omöjligt beräkna tillförda af flottningsgods till flere af de mellanliggande små flottningsdistrikten, då nemligen virke, som under nuvarande förhållanden beräknas skola nedkomma inom ett visst distrikt, genom forsling en obetydligt längre vägsträcka kan till vattendraget framkomma inom ett nedanför beläget samt den deraf påräknade afgiften för det öfre distriktet derigenom förloras. Huru orimligt det än kan synas klagande bolaget, att virke, som framföres längre ned inom ett beräknadt flottningsdistrikt, skall drabbas af lika hög flottings afgift, som det, hvilket nedföres öfverst i samma distrikt, så tillåter jag mig dock fästa uppmärksamheten derå, att de drygaste afgifterna drabba virket såsom ersättning för de i vattendraget uppförda dammarne, och af dem torde nog det virke vid flottningen hafva sin nytta, hvilket framföres nederst i ett flottningsdistrikt, likaväl som det högre upp nedförda. Vidkommade påståendet, att flottningskostnaderna måtte lämpas ej blott efter timrets längd, utan äfven efter olika längd och groflek samt med hänsyn till om timret är grofslaget eller fintäljdt till bjelkar och sparrar eller icke, tillåta jag mig fästa uppmärksamheten derå, att fintäljdt virke icke flottas i vattendraget, och att endast afslaget virke skulle vara i någon nämnvärd grad svårare att flotta, än rundt sådant, har åtminstone icke ingått i synemannens erfarenhet. Beträffande den ringa afgift, som bolaget anser sig hafva ej obilligt utburit af dem, hvilka flottat virke och tjära efter nedre Tvärån, är att beklaga, det någon uppgift om denna afgifts belopp icke finnes uti anförandet upptagen. Der uppgifves nemligen endast, att samma afgift icke närmelsevis motsvarat de afgifter, som hädanefter komma att utgå, derest vattendraget skulle förklaras såsom allmän flottled. I afseende härå anser jag mig endast böra anföra, att denna uppgift kan vara riktig blott i så fall, att bolaget afser summan af den årliga inflytande kontanta flottningsafgiften utan beräkning af någon motsvarande kostnad för bolagets egna flottgods; äfvensom att den afgift, hvilken kommer att utgå i hädelse vattenbolaget varder förklaradt för allmän flottled, icke blott

13 drabbar allt flottgods, utan äfven kommer att upphöra så snart å flottleden nedlagda kostnader för byggnader och rensningar blifvit i föreskrifven ordning amorterade. Beträffande påståendet, att Nedra Tväråns förklarande för allmän flottled skulle hindra bolaget att för ängsvattning sköta sina dammar samt derigenom minska fodertillgången å dess egendom, måste jag medgifva min oförmåga att förstå huru ett för bolaget så förlustbringande resultat skulle kunna framgå ur nämnda förklarande. Hädanefter såsom förr, kunna ju, derest synemännens förslag godkännas, dammarne hållas stängda ända från hösten till slutet af Juni påföljande år eller längre an den tid, hvarunder ängsvattning i orten plägar verkställas, då nemligen den åsigten här är allmän, att vattnets qvarhållande å ängarna sedan detsamma börjat uppvärmas för dessa är till långt mer skada än gagn; och då den omständigheten, att flottningen eger rum under samma tid, hittills icke visat sig utöfva något menligt inflytande å bolagets ängar, finnes icke något skäl antaga, att sådant skall i högre grad blifva fallet för framtiden. Skulle dessutom bolaget anse nödigt att efter den 1:sta Juli vattna sina ängar, så är ju för den tiden dispositionsrätten öfver vattnet från Stockforss och Junkölsträsksdammarna bolaget förbehållna, de enda dammar, hvilka härförut efter flottningstidens slut stundom hållits igenslagna, med undantag af den tillfälliga igenslagningen af de andra dammarne i och för tjärflottningen, samt de enda dammar, hvari under sommaren några större vattenmassor kunna insamlas. Då i öfrigt bolaget ej lärer kunna påstå, att med rättigheten hålla dammarne stängda till den 1:a juli, i och för flottningen följer skyldigheten nödvändigt hälla dem stängda intill sagda tid, utan de väl, hädanefter såsom hittills, lära öppnas så snart flottningen gått förbi, kan jag icke finna att, genom Nedre Tväråns förklarande för allmän flottled, någon som helst förändring komma att inträffa uti de faktiska förhållandena i afseende på begagnandet af det medelst dammarne insamlade vattnet. Öfvergående till de af Kungl Maj:ts Befallningshafvande särskildt framhållna frågorna, får jag ödmjukast upplysa, att, på grund af bristande utrymme, någon lämplig plats för sortering af virke icke finnes uti nedersta delen af Nedra Tvärån, men att sådan lämplig plats finnes uti Piteå elf omedelbart vid åns utlopp deri. För min del kan jag dock ej finna någon fördel för flottningen uti anläggande derstädes af en sorteringsbom, då virket nemligen ej kan derifrån nedföras i flottor till elfvens utlopp; detta på grund af de svåra forssarna vid Sikforssen, hvarest flottarne i alla händelser måste söndertagas samt virket å ny intagas uti nedan belägna insamlings-bommar. I fråga om den af synemännen till tio procent beräknade räntan och amorteringen å byggnadsoch rensnings kostnaderna samt tiden, hvarunder härför beräknade afgifer skulle komma att af flottningsgodset utgå, anser jag mig böra upplysa att då vid syneförrättningen tydligen visade sig, det betydliga sprängnings- och rensningsarbeten blifvit flottleden utförda, men det var för synemännen omöjligt dåmera beräkna beloppet af de å dessa arbeten nedlaggda kostnaderna, under det de af bolaget derom företedda räkenskaperna icke heller voro af beskaffenhet att lemna den ringaste ledning för bedömande af samma kostnaders verkliga belopp, synemännen, under antagande att de verkliga kostnaderna för arbetet varit högre, än som af flottledens då varande utseende kunde skönjas, ansågs det bolaget genom en högre, till åtta procent beräknad, ränta å samtliga byggnads- och rensningskostnader borde hållas skadeslöst för den förlust, som detsamma möjligen kunnat lida genom vid synen skedd för låg uppskattning af rensningskostnaden, äfvensom att den årliga amorteringen af samtliga kostnaderna borde utgå med två procent ränta å dem. Räntans nedsättande till sex procent å samtliga byggnads- och rensningskostnader, samt årliga amorteringars bibehållande vid af synemännen föreslagna två procent derå, eller tillsammans åtta procent af byggnads- och rensningskostnaderna, medför för de flottande den fördelen, att, med bibehållande af en afgift utaf sex öre för hvarje inom första distriktet nedflottadt normalsågtimmer, tjugutvå öre för hvarje dito nedflottat inom andra flottningsdistriktet, samt 10.3 öre per dylikt sågtimmer inom tredje flottningsdistriktet, amorteringstiden nedsättes till femton år.