Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke IV. Ryttarmärke IV

Transkript

1 Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke IV Ryttarmärke IV

2 Innehåll Sida Krav Ryttarmärke IV (Gult) 2 Hästens olika kroppsdelar, Huvudet 3 Hästens olika kroppsdelar 4 Hästens hårbeklädnad 5 Hästens färger 5 Visitation av hästen 6 Hästvård, Hovvård 7 Hästvård, Sårskador 8 Hästvård, Sjukdomar 9 10 Hästvård, Vinterutrustning 10 Hästen, Beteende 11 Foder, Vatten och Frisk luft 12 Stallmiljö 13 1

3 Krav märkestagning, Ryttarmärke IV (Gult) Endast för information, behöver inte studeras inför Teoriprovet. Dressyr: Lätt B, bedömning "Dressyrryttartävling". Lägst halva maxpoängsumman för klassen skall ha uppnåtts för att vara godkänd för märket. Hoppning: Bana med 6 hinder. Banan skall hoppas i galopp och ryttaren ska i möjligaste mån kunna landa i rätt galopp. Höjdkrav: Ponny: Kat A: 50 cm, Kat B: 60 cm, Kat C: 70 cm, Kat D: 80 cm, Häst: 80 cm. Visa: Häst vid hand. Ryttaren skall ha sådan kontroll på hästen att han eller hon skall kunna visa upp hästen för veterinären tex på en tävling. Teori: Hästens anatomi, hovbeslag, häst och stallvård,, hästens närmiljö, hästens delar, färger och tecken, sjukdomslära, stallovanor, foderlära Källa: Svenska Ridsportsförbundets Bestämmelser Ryttarmärken. 2

4 Hästens olika kroppsdelar, Huvudet 1. Struprand 11. Ganasch 2. Struphuvud 12. Panna 3. Käftgrop 13. Pannlugg 4. Mungipa 14. Öron 5. Kindkjedjegrop 15. Nacke 6. Haka 16. Mankam 7. Underläpp 17. Tinning 8. Överläpp 18. Öga 9. Näsborre 19. Kind 10. Nosrygg 3

5 Hästens olika kroppsdelar 1. Höftbensknöl 2. Länd 3. Flank 4. Rygg 5. Manke 6. Nacke 7. Huvud 8. Struprand 9. Bog 10. Bogspets 19. Skap 11. Armbåge 20. Bakknä 12. Underarm 21. Krona 13. Kastanj 22. Has 14. Framknä 23. Skank 15. Kota 24. Lår 16. Karled 25. Bärbensknöl 17. Bröst 26. Kors 18. Buk Hästen har 7 halskotor, 18 ryggkotor och 5 6 ländkotor. Hästens framknä består av flera olika småben, varav ärtbenet är ett och sitter baktill på framknät/frambenet. Ärtbenet är ett viktigt fäste för senor och ligament. 4

6 Hästens hårbeklädnad Hästens hårbeklädnad består av: Täckhår som är den egentliga hårbeklädnaden på hästens kropp Skyddshår pannlugg, man, svans och hovskägg Känselhår sitter omkring ögon och näsöppning Ullhår finns hos föl och på äldre hästar i kallt klimat. Hästens färger Hästens färger är uppdelade i Hela, Blandade och Brokiga färger. Hela färger täckhår av enhetlig färg, exempelvis vit, svart, fux, brun och gul. Blandade färger färgade och vita hår som blandas, exempelvis skimmel och stickelhårig. Skimlar kan vara konstanta eller avblekbara. För varje hårfällning blir den avblekbara skimmeln ljusare och ljusare för att till sist bli helt vit. Hos den konstanta skimmeln så förblir den grå färgen så gott som oförändrad genom åren. En stickelhårig häst har fler färgade hår än vita. Brokiga färger flera färger i stora, från varandra tydligt avgränsade fält. Exempelvis skäck och tigrerad. 5

7 Visitation av hästen Hästen ska visiteras varje dag, oavsett om den ska ridas eller inte. Med visitation kontrollerar du hästens hälsotillstånd. Genom att alltid vara observant när du umgås med hästen, lär du dig snart hur den brukar se ut och bete sig. När du lärt känna hästen kan du snabbt upptäcka om något inte står rätt till med den. Ett bra tillfälle att visitera sin häst är i samband med den dagliga rykten. Det du bör kontrollera är: Andning och puls en häst i vila andas ungefär 8 till 16 gånger i minuten, vilopulsen är normalt mellan slag per minut. Slemhinnorna Rinner det ur ögon eller näsborrar? Slemhinnor i mun och ögon ska NORMALT vara svagt laxrosa i färgen Kroppshållning Öronspel, ögonen ser hästen onormalt hängig ut? Ta tempen. Kroppstemperaturen kan variera mellan olika hästar men normalt ligger den mellan 37,2 till 38, 2 grader. Sår, värme i hud, svullnader. Hur ser det ut där sadeln ligger? Finns det några trycksår eller skav efter sadeln? Kontrollera även där sadelgjorden sitter. På sommaren när det är varmt och svettigt ute kan det bli veck i huden som utvecklas till skavsår. Känn även efter där tränset/huvudlaget sitter. Det får inte finnas små sår eller blivande skavsår under tränset. Hovbeslag sitter alla skor på? Krubbskick har hästen ätit upp sitt kraftfoder? Urin och träck hur ser det ut i boxen? Är hästens ben torra och belastar den alla fyra benen lika mycket? Känner du värme någonstans på benen och det är mer uttalat på ett eller ett par ben kan det vara tecken på att hästen är överansträngd eller att den har vrickat sig. Att kyla benen är en bra början, kallt rinnande vatten fungerar bra. Stå inte på knä när du visiterar hästens ben, böj dig istället eller sitt på huk. Palpera känn igenom hästens muskler. Varken muskler eller ryggen ska ömma vid lätt tryck. Visitera reagera agera! En häst som känner smärta kan orsaka olyckor. Hittar du något som avviker från det normala, då måste du reagera. 6

8 Hästvård, Hovvård Hovvård Om hästen verkas och/eller skos regelbundet har både du och din hovslagare en bra uppfattning om hur hästen sliter hovar och om det uppstår några hovrelaterade problem. En skodd häst bör verkas var 6 8:e vecka. Här beskrivs några sjukdomar som kan uppstå i hoven. Hornsprickor De flesta hästar har små, ytliga sprickor i hovhornet, men blir de djupare kan de orsaka problem och hästen blir halt. Torra hovar är vanligt och kan göra att hovmekanismen fungerar sämre, vilket i sin tur kan ge hornsprickor sprickor från kronranden och nedåt. Fukt kommer framförallt inifrån hoven. Motion på ett fast underlag kan ge hoven bättre cirkulation. Hovböld Att hästar kan drabbas av hovböld är relativt vanligt. Ofta blir hästen blockhalt och det är först lätt att tro att skadan sitter i benet. Hovböld är en infektion som ofta hänger ihop med att hästen haft en hovspricka, eller att något främmande föremål på ett eller annat sätt trängt in i hoven. Det bildas var i bölden och det behöver tömmas av hovslagare eller veterinär. Strålröta Det kan finnas flera olika orsaker till att hästen får strålröta. Strålröta orsakas av bakterier och kan ha sin grund i en försämrad hovmekanism. Det kan också bero på en dåligt utvecklad stråle, att hovslagaren har verkat för mycket, att hästen varit för stillastående, att boxen eller spiltan inte är tillräckligt rengjord eller att det är för lite strö inlagt. Du märker att hästen har strålröta eftersom strålens horn mer eller mindre är bortfrätt eller trasigt. De uppkomna håligheterna är fyllda med smuts och luktar illa. Hästen kan vara mer eller mindre halt. Om du misstänker strålröta, ta hjälp av en utbildad hovslagare och en veterinär. Spiktramp eller sömstick Spiktramp är precis vad det låter som, hästen har trampat på något vasst föremål som gått in via sulan eller strålen upp i hoven. Om en söm däremot punkterar kötthoven när hästen skos kallas det för sömstick. Båda varianterna kan utvecklas till en hovböld. 7

9 Hästvård, Sårskador En sårskada måste alltid tas om hand. Är det en mindre skada kan det räcka med att du själv tvättar rent och eventuellt skyddar såret. Börja med att tvätta rent såret med vatten eller koksaltlösning. Se efter hur stort och djupt såret är. Ser såret mycket smutsigt ut måste det rengöras så fort som möjligt för att minska risken för en infektion. Är det ett större sår som gör hästen halt eller om skadan sitter nära en led eller senskida ska du kontakta veterinären. Sår brukar delas in i fyra kategorier beroende på vilken typ av sårskada det är och hur allvarlig sårskadan kan bli för hästen. Sticksår Dessa sår brukar inte blöda så mycket. Därför kan det bli infektion i såret innan det upptäcks. Såret kan även gå in i en led eller senskida. Då skall du kontakta veterinären. Skärsår Ett skärsår kan orsaka en kraftig blödning som måste stoppas i tid för att förhindra att hästen förblöder. Om hästen blöder från en pulsåder är det allvarligt. Du ser att blodet kommer från pulsådern genom att blodet kommer stötvis och är ljusrött till färgen. Krossår Dessa sår kan uppkomma om hästen har fått en spark av en annan häst. Såret i sig behöver inte vara så stort men vävnader under huden kan var skadat. Krossår kan ta tid att läka. Det skadade området brukar bli både varmt, svullet och ömt. Trycksår/Skavsår Dessa sår är ofta orsakade av hästens utrustning, den kan vara smutsig eller vara dåligt anpassad. Trycksår börjar oftast som en lätt, varm och öm svullnad. Om ingenting görs övergår det till ett öppet sår. 8

10 Hästvård, Sjukdomar Kolik är ett samlingsnamn på smärta i bukhålan och då främst i tarmarna hos hästen. Även hästar kan ha ont i magen. När vi får en bakterie i magen brukar vi kräkas upp det vi har ätit och på sätt bli av med den bakterie som orsakat smärtan. Hästar kan inte kräkas. Symtomen på kolik kan variera från nedsatt foderlust till ett okontrollerat rullande. Andra symtom kan vara att hästen tittar åt flankerna, börjar svettas okontrollerat, får diarré eller ingen avföring alls. Den främsta orsaken till kolik är att magsäcken och tarmarna tänjs ut och blodförsörjningen dit minskar. Att hästen får kolik kan bero på dåligt foder eller dåliga utfodringsrutiner. Om din häst har kolik, ta bort allt foder, ha mycket strö i boxen så att den kan rulla sig. Visar den lindriga symtom kan det fungera att gå ut och leda hästen så att tarmaktiviteten kommer igång. Vid mycket kraftiga symtom ring veterinären direkt. Kvarka är en infektion som orsakas av bakterier, som enbart angriper hästar. Vanliga symtom är feber, hosta, snuva och svullnader mellan ganascherna. Smitta sprids både via direktkontakt mellan smittade hästar eller indirekt genom människor som varit i kontakt med smittade hästar. Smittade stall ska alltid isoleras för att minska smittspridningen. 9

11 Hästvård, Sjukdomar (forts.) Mugg är hudbesvär på nedre delen av benen och kan ha många olika orsaker. Hudbesvären kan ge upphov till smärta och hälta. Enkla orsaker till mugg är bland annat skav från benskydd eller boots. Huden är tunn i karleden vilket gör att bakterier lätt får fäste om huden skadas. Ringorm orsakas av en svamp som kan smitta vid direktkontakt eller i samband med användning och kontakt med ryktdon och gemensam utrustning i stallet. Närmiljön till exempel boxar och staket kan också vara smittkällor. Infektionen yttrar sig som lindriga hudansvällningar där håret reser sig. Detta följs av ovala eller runda hårlösa partier som ser ut som ringar med torra hudflagor eller små skorpor i huden. Ringorm läker spontant utan behandling på cirka 8 veckor. Men eftersom ringorm är mycket smittsamt både för andra hästar och människor, bör infekterade djur behandlas för att förhindra smittspridning. Infekterade hästar bör hållas åtskilda från andra djur. Även ryktdon, täcken, schabrak och närmiljön behöver rengöras ordentligt eftersom svampsporer överlever i hudflagor och tagel. Efter den mekaniska rengöringen kan det vara lämpligt att desinficera. Även ringormsvaccin finns. Hästvård, Vinterutrustning Täcken: Unghästar och avelsston som inte rids klarar sig i regel utan täcken, medan tävlingshästar som ofta klipps har ofta täcken i olika tjocklekar under stor del av året. Broddar/Skruvhakar: Är det halt underlag ute bör du ha broddar/ skruvhakar i hästskorna när du rider utomhus, speciellt på is eller hårdpackad snö. 10

12 Hästen, Beteende Krubbitning en vanligt förekommande effekt av krubbitning är att hästens bitande skadar inredning i box och hagstolpar vilket leder till merjobb för människan. När en häst väl börjat med krubbitning kan det vara svårt att bli av med det. Även om man byter miljö eller ägare eller förbättrar livssituationen för hästen så kommer den att fortsätta. Vi kan inte få bort, men vi kan dämpa krubbitningen med rätt tänk kring hästen och dess livssituation. Tänk på att en häst inte krubbiter för att den är ouppfostrad, den krubbiter för att den mår dåligt och det är inget vi kan fostra bort. Vi kan erbjuda en så bra miljö som möjligt och det är allt vi bör göra, Krubbitning i sig är inte smittsamt, däremot kan det hända att flera hästar i ett stall med dålig miljö börjar krubbita. Leta och finn orsaken i miljön hästarna lever i. Väver när en häst väver vaggar den från sida till sida med framdelen samtidigt som den pendlar med huvudet. Vävning är ingenting som smittar från häst till häst utan om det finns ett stall där många hästar väver så beror det ofta på fel hantering, utformning av stall/rutiner eller behandling. Stereotypen vävning är kopplad till begränsad rörelse och grovfodergivan. Hästen rör sig för att hitta föda, om det inte finns någon föda kan de utveckla vävning då två av de saker hästen är anpassad för är just att vandra och beta. Om man har en häst som vandrar i boxen försöker man ofta förhindra hästen från att göra detta genom att binda dem kort men det kan då utvecklas till att hästen börjar väva istället. En häst som inte utvecklat någon slags beteendestörning har sina naturliga behov tillfredsställda. 11

13 Foder, Vatten och Frisk luft Hästens matsmältningskanal är uppbyggd för att hantera stora mängder växttråd. Därför är hö eller hösilage den absolut viktigaste komponenten, hästens grundfoder. En häst har liten magsäck och ingen gallblåsa och bör utfodras ofta och regelbundet, minst tre gånger per dag.hästens kostcirkel indelas i grovfoder/stråfoder, kraftfoder, saftfoder samt mineraler och vitaminer. Allt foder som hästen får ska vara av bästa kvalitet. Grovfoder/stråfoder: Hit räknas hö, hösilage och halm. Ett bra hö eller hösilage täcker till stor del hästens näringsbehov. Hö består av torkat gräs. Hösilage är gräs som konserverats och plastats in. Det är dammfritt och smakligt.halm har lågt näringsvärde och används mest som strö men ska inte underskattas som bukfylla. Den stora mängden växttråd är bra för hästens fodersmältning. Kraftfoder: Den arbetande hästen behöver också äta mer koncentrerat foder kraftfoder. Havre kan ges hel eller krossad. Hel havre håller näringsvärdet längre. Hästar som har svårt att sätta hull kan även utfodras med kornkross.vetekli kan ges fuktat i små doser som komplement till havren. Det har en gynnsam effekt på fodersmältningen. Saftfoder: Hit räknas fodermedel med hög vattenhalt. Betfor, melass och morötter bland annat. Mineraler och vitaminer: Hästen kan behöva extra mineraler och vitaminer. Salt (saltsten), kalk och fosfor är de mineraler som är viktigast för hästen.bland vitaminerna är det A, B, D och E vitamin som är viktiga för hästar. Vatten: Vatten är livsviktigt för hästen. En medelstor varmblodshäst dricker normalt liter per dag. Vattnet ska hålla samma kvalitet som människans. Hästen ska alltid ha tillgång till friskt vatten! Frisk luft: Frisk luft bör hästen ha tillgång till varje dag för att må bra. 12

14 Stallmiljö Spilta Om hästen står i spilta ska den vara uppbunden med ett grimskaft som löper genom en metallring som är fastsatt i väggen framför hästen. Grimskaftets ena ände är fastsatt i grimman eller i en halsrem. Den andra änden är fastsatt i en grimskaftskloss av trä eller gummi. Grimskaftet ska vara så pass långt att hästen ska kunna ligga med huvudet vilande mot underlaget. Box Om din häst är uppstallad i box står den lös och har utrymme att röra sig fritt i boxen. Varje box eller spilta ska vara utrustad med vattenkopp eller vattenhink samt en foderkrubba att lägga foder i. Det skall finnas strö i spiltan/boxen. Man kan använda olika typer av strö, tex Halm, Sågspån, Kutterspån, Torv eller Papper. Det finns regler som bestämmer hur stor spiltan eller boxen minst ska vara i förhållande till ponnyn/hästens storlek, tex skall spiltbredden vara 140 cm för en ponny vars mankhöjd är 125 cm. Foderkammaren Att förvara kraftfodret i ett avskilt och stängt utrymme är viktigt. Risken att en häst kommer lös under natten finns alltid och är foderkammaren stängd så undviker du att den kommer åt en för stor mängd foder. Något som kan leda till att hästen får kolik. Foderkammaren ska hållas ren från gamla foderrester och kraftfodret bör förvaras i slutna kärl, annars kan det dra till sig råttor och möss. Sadelkammaren Alla som har häst känner till hur lätt det är att samla på sig saker. Var sak måste ha sin givna plats annars blir det snabbt mycket rörigt. Sadlar hänger på sadelhängare och det skall finnas krokar att hänga upp tränsen på. Att hålla hästens utrustning ren ingår också i dina stallsysslor. Smutsig utrustning kan ge hästen skador och skav. Dessutom håller utrustningen mycket längre om du sköter den. 13