Verksamheten Redovisad för Landstingsstyrelsen 2009-xx-xx. Version A LANDSTINGSFASTIGHETER

Transkript

1 Verksamheten 2008 Redovisad för Landstingsstyrelsen 2009-xx-xx Version A LANDSTINGSFASTIGHETER

2 Verksamheten 2008 Innehåll Fastighetschefen har ordet... 3 Verksamhetsidé, strategier och mål... 6 Organisation... 8 Medarbetare... 9 Kundnytta genom samverkan Mer pengar till vården Miljöredovisning Förvaltning, investeringar och underhåll Norra fastighetsdistriktet Mellersta fastighetsdistriktet Södra fastighetsdistriktet Fastighetsförteckning Nyckeltal Resultaträkning Balansposter Noter med redovisningsprinciper Styrelse Ledning Definitioner och förkortningar... 44

3 Verksamheten 2008 Fastighetschefen har ordet Landstingsfastigheter har en strategisk roll som fastighetsförvaltare, byggherre och lokalförsörjare inom landstinget. För att tydligt kunna redovisa såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska ambitioner och resultat har Landstingsfastigheter ett balanserat styrkort. Styrkortet utgår utifrån de tre valda perspektiven Kund, Medarbetare och Huvudman. Avsikten är att åstadkomma en styrning som inte bara fokuserar på ekonomiska mått, utan balanserar olika aspekter av verksamheten mot varandra. Kundfokus En del av Landstingsfastigheters vision är att vi av våra hyresgäster upplevs som en självklar partner i deras kärnverksamhet. Ett strukturerat arbete har genomförts under många år för att kundorientera vår verksamhet, vilket också har följts upp av omfattande kundmätningar. Samtliga enkäter har givit oss värdefull information om vad våra hyresgäster tycker fungerar bra, men också synpunkter på sådant som kan förbättras. Särskilt nöjda är våra kunder med de lokaler vi tillhandahåller. Vi har också fått många förslag på förbättringsområden, som är en tydlig signal om på vilka områden vi ska se till att bli bättre. De förbättringsområden som ständigt har hög prioritet är att: stärka hyresgästernas inflytande och påverkan i våra processer stärka återkopplingen till hyresgäster efter genomförda leveranser av lokaler och service Medarbetarfokus För Landstingsfastigheter är våra medarbetares insatser avgörande för vår framgång. Därför är det strategiska målet att vara en attraktiv arbetsgivare mycket viktigt. Genom att satsa på kompetenta medarbetare och säkerställa deras fortsatta utveckling, blir vi också en bättre hyresvärd. Kundrelationen bygger på motiverade medarbetare där vårt agerande ska präglas av tillgänglighet, engagemang, kompetens och tillit. Landstingsfastigheter har genom åren byggt upp en kompetent organisation med lång tradition av fastighetsförvaltning och byggande. Den stora utmaningen de närmaste åren är att attrahera nya medarbetare i takt med att många 40-talister pensioneras. Ett sätt att göra det är att vara aktiva för att nå ut till ungdomar som står inför sitt yrkesval. Vi måste visa hur stimulerande, utmanande och roligt det är att arbeta inom fastighetsbranschen en bransch där man får arbeta med ekonomi och teknik, och sist men inte minst med människor. Ett glädjande konstaterande är den låga sjukfrånvaron bland medarbetarna. För 2008 har sjukfrånvaron varit 3,2 (1,5) procent, vilket i alla jämförelser ger ett bra hälsotal för organisationen. Huvudmannafokus Vi har fått bekräftat i flera av varandra oberoende undersökningar att de strategier och styrmedel som vi tillämpat har lett till goda resultat. Både lokal- och kostnadseffektiviteten har utvecklats positivt och detta parallellt med att kundernas betyg på Landstingsfastigheter och lokalerna inte försämrats. Ett mångårigt och fokuserat arbete med stort engagemang från inblandade parter har resulterat i att Landstinget Dalarna kan visa upp det energieffektivaste fastighets-

4 Verksamheten 2008 beståndet bland landstingen i Sverige. Att Landstingsfastigheter är bäst i klassen uppmärksammades vid en ceremoni på Moderna Museet i Stockholm när Stora Energipriset delades ut för 25:e året i rad. Även under 2008 har energispararbetet levererat ett gott samlat resultat. Energiförbrukningen totalt minus 2,7 procent. I genomsnitt har värmeförbrukningen minskat med 5,2 procent under året medan elförbrukningen varit oförändrad. Våra höga ambitioner om två procent total energi reduktion har därmed uppfyllts under För att målet ska nås 2010 måste arbetet intensifieras ytterligare eller i klartext med en årlig minskning med drygt 3 procent under Sedan 80-talet har energiförbrukningen i landstingets byggnader mer än halverats till 182 MWh/kvm Mål intill 2010 är 170 kwh/kvm. Värdet av detta med dagens energipriser är cirka 50 mkr lägre årlig kostnad för landstinget. Årets resultat uppgår till +16,8 mkr. I den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten för 2008 angavs resultatkravet till 15,8 mkr. Fokus har varit på kostnadskontroll och att minska värme- och elförbrukningen.. Resultatet bekräftar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling för fastighetsverksamheten. Av hyresintäkterna på 430,9 mkr svarade externa hyresgäster för 61,2 mkr eller nära 14 procent. Årets investeringsvolym uppgick till 96,5 (142,1) mkr. De bokförda fastighetsvärdena ökat med 23 mkr (1 100 mkr) i förhållande till 2007 (1 077 mkr). Den höjda investeringsnivån återspeglar ett ökat tryck i landstingsverksamheten på lokalförändringar. Tidigare återhållsamhet och osäkerhet inför framtiden beträffande struktur och organisation gör att investeringsvolymen kommer att öka de närmaste åren. De närmast föregående årens investeringsinsatser har inte motsvarat det behov av modernisering och anpassning till en medicinsk utveckling som ändå pågår. Långsiktigt blir risken bristande arbetsmiljöer och ineffektiva lokaler, vilket på sikt kommer att hämma en effektiv hälso- och sjukvård. Utsikter inför 2009 Vi har under en följd av år arbetat med en successiv anpassning av landstingets fastighetsbestånd till det som är strategiskt för landstinget att äga. I detta sammanhang har fastigheter sålts för sammanlagt 1,2 miljarder kronor, vilket har inneburit att landstinget har minskat det egna ägda lokalbeståndet från som mest kvm till fn kvm BTA. För närvarande återstår bara två mindre objekt till försäljning. Under kommande år kommer vi därför i ännu större utsträckning att kunna koncentrera oss på befintliga hyresgäster och på att förvalta och utveckla det befintliga fastighetsbeståndet, till gagn för såväl kunder som huvudman. I takt med att nya sjukvårdsstrukturer införs och stabiliseras, skapas också möjlighet att förbättra den långsiktiga planeringen. Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar för att bedriva verksamhet. Hur som helst kommer för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att erfordras. Att säkerställa våra möjligheter till bemanning och höja kompetensen inom verksamheten blir viktiga utmaningar de kommande åren. Det ska bland annat ske genom att i samverkan med andra utöva påverkan på olika utbildningsorgan. Landstingsfastigheter har deltagit i ett stort antal jämförande studier och i samtliga fall kunnat visa på såväl god kostnads som lokaleffektivitet. Verksamheten bedöms 4

5 Verksamheten 2008 även tillämpa en stor del av den frontkunskap och styrmodeller som är relevant inom offentligt fastighetsföretagande. Vår största utmaning är att sprida förståelse för fastighetsfrågornas långsiktighet och att övertyga våra hyresgäster om våra ambitioner och vår förmåga att omsätta dessa i praktisk handling. Långsiktigheten kommer lätt i kläm mellan å ena sidan vår huvudmans och hyresgästers vilja att åstadkomma snabba förändringar och resultat och å andra sidan de krav som fastighetsutvecklingens och byggandets processer ställer på god planering och grundlighet för undvikande av felinvesteringar med risk för negativa konsekvenser för generationer framåt. Vi kommer under 2009 att fortsätta arbeta med vårt motto "Mer pengar till vården" som övergripande mål. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla samarbetspartners kunder, ägare, leverantörer och inte minst medarbetare för insatserna under det gångna verksamhetsåret! Vi har lagt ännu ett framgångsrikt år bakom oss. Det uppdrag vår huvudman givit oss har genomförts med gott resultat. Falun i februari 2009 Jan Sjöberg Fastighetschef 5

6 Verksamheten 2008 Verksamhetsidé, strategier och mål Landstinget Dalarna äger ett stort fastighetsbestånd som rymmer lokaler för främst vård och utbildning. Fastigheterna förvaltas av Landstingsfastigheter, som också svarar för uthyrning, fastighetsutveckling och köp- och försäljning av fastigheter. Därutöver har Landstingsfastigheter förvaltningsuppdrag för andra företag, kommuner och organisationer, bland annat ett antal sale & leaseback affärer. Landstingets uppdrag till Landstingsfastigheter är att vårdgivarna ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet medan alla fastighetsfrågor hanteras av en professionell fastighetsförvaltare. Verksamhetsprinciper Av verksamhetsidén framgår att vi har våra viktigaste kunder inom vården. Vi ska i största möjliga utsträckning bidra till att våra kunder kan förverkliga sina mål och visioner. Det åstadkommer vi genom att erbjuda tjänster och lokallösningar som stöder och effektiviserar kundernas verksamhet. Det gemensamma planeringsarbetet via bland annat dispositionsplaner är en viktig grund för att lyckas med detta och samtidigt tillgodose ägarens krav. Byggnader och lokaler ska erbjuda patienter, personal, besökande och andra nyttjare en stimulerande, säker och hälsosam miljö. Vi tar ansvar för den estetiska och fysiska miljön som ett inslag i vårdens verksamhet. Tjänster och lokaler ska hålla överenskommen kvalitet såväl byggnadstekniskt som funktionellt och arkitektoniskt. Landstingsfastigheters planering och olika mål utgår från fastlagda värderingar och policyer, den strategiska verksamhetsplanen och det balanserade styrkortets tre perspektiv; Kund, Medarbetare och Huvudman. Verksamhetsidé Landstingsfastigheters verksamhetsidé är att erbjuda verksamheter inom vård och omsorg funktionella utrymmen och service baserad på en hållbar samhällsutveckling. Huvudmannens direktiv Landstinget Dalarnas direktiv kan sammanfattas i följande punkter genomföra den av Landstinget Dalarna årligen beslutade investeringsplanen för fastigheter verkställa förvaltningsuppdraget inkl långtidsplanerat fastighetsunderhåll inom ramen för angivna förutsättningar stimulera verksamheten till ökad lokaleffektiviteten sänka vakansgraden i det förvaltade fastighetsbeståndet via extern uthyrning på affärsmässiga villkor sälja de fastigheter som ägaren klassat som kommersiella på affärsmässiga villkor bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med ett positivt ekonomiskt resultat (+15,8 mkr 2008) Strategier Verksamhetsidén skall förverkligas genom att medarbetarna i Landstingsfastigheter: uppfattas som tillgängliga av våra kunder är engagerade i våra kunders problem har stor kompetens att möta våra kunders önskemål samt håller givna löften och utfästelser för att skapa tillit hos våra kunder. Vision Landstingsfastigheter upplevs av våra hyresgäster som en självklar partner i deras 6

7 Verksamheten 2008 kärnverksamhet. Vår förmåga att tillhandahålla verksamhetsspecifika utrymmen med bra standard, funktion och komfort till rimligt pris och med högklassiga, kostnadseffektiva servicetjänster, gör att vi tillhör de ledande i landet avseende förvaltning av vårdlokaler och tillhörande servicetjänster. Mål Landstingsfastigheter har formulerat mål utifrån tre perspektiv; kunder, huvudman och medarbetare. Dessa tre målområden är intimt förknippade och endast genom att skapa värde för alla tre kan vår vision uppnås. Målen kommuniceras via vårt balanserade styrkort. Hyresgäster Landstingsfastighets geografiska marknad är Dalarna, från Särna i norr till Avesta i söder. Här bor knappt 277 tusen människor i allt från stad till glesbygd. Landstingsfastigheter erbjuder lokaler till både offentliga och privata vårdleverantörer. Landstingsfastigheter hyr även in lokaler på den externa marknaden på uppdrag av landstingets olika verksamheter. Det handlar i huvudsak om mindre enheter, till exempel vårdcentraler och tandvårdskliniker, där landstinget saknar egna lämpliga lokaler. Fastighetsbestånd Hyresintäkterna uppgick till 430,9 (432,2) mkr Landstingets fastigheter är bokförda till (1 077) mkr och utgör en betydande del av landstingets samlade tillgångar (drygt 70 procent). Fastigheterna kräver en effektiv förvaltning som både garanterar fastighetskapitalet och ett professionellt förhållningssätt till hyresgäster och andra aktörer på marknaden. Vårdlokaler skiljer sig i flera avseenden från kommersiella lokaler. De är installationstäta och verksamheten pågår utan avbrott dygnet runt, året om. Lokalerna måste kunna anpassas till förändringar i vårdbehovet utan att verksamheten störs. Därför krävs speciell kunskap och erfarenhet för att samspelet mellan hyresgäst och hyresvärd ska bli framgångsrikt. Drygt 60 procent av den lokalyta Landstingsfastigheter förvaltar är lokaler i byggnader avsedda för akutsjukvård. Den övriga sjukvården och andra verksamheter svarar för resterande knappa 40 procent. 7

8 Verksamheten 2008 Organisation Organisationen för Landstingsfastigheter är utformad och bemannad utifrån uppdraget att långsiktigt och strategiskt agera som fastighetsägare, byggherre och hyresvärd. Principen är att den egna bemanningen ska ha fokus på de funktioner som är strategiska i rollen som kompetent beställare. Medan den ekonomiska förvaltningen bedrivs i egen regi, är fastighetsskötseln och underhållet upphandlade tjänster. Verksamheten hade vid utgången av året 25 medarbetare. Våra hyresgäster möts av en organisation som är indelad i tre geografiska förvaltningsdistrikt: Norra distriktet omfattar kommunerna Mora, Vansbro, Malung, Leksand, Rättvik, Orsa och Älvdalen. Mellersta distriktet omfattar Falu, Borlänge och Gagnefs kommun. Södra distriktet sträcker sig över kommunerna Ludvika, Avesta, Säter, Hedemora och Smedjebacken. En ansvarig förvaltare tillsammans med biträdande förvaltare svarar för verksamheten mot våra hyresgäster inom respektive distrikt. För skolor inom samtliga förvaltningsdistrikt och fastigheter inom Borlänge kommun finns särskilda förvaltare utsedda. Till stöd för distrikten och ledning finns i organisationen specialistkompetenser inom; ekonomi/administration, förvaltning/analys-avtal och projekt/teknik. Alla dessa funktioner är lokaliserade till huvudkontoret i Falun. Förvaltning/analys uppgift är att erbjuda spetskompetens såväl till distrikten som till andra stödjande funktioner. Förvaltningsstöd handlar om fastighets- och hyresjuridik, fastighetsekonomiska kalkyler, upphandling och uppföljningar av fastighetsdrift och skötsel, riskhantering, försäkringsfrågor samt teknisk och juridisk fastighetsinformation och ritningsunderlag. Projekt/tekniks uppgift är strategisk teknikutveckling. Stödjer även distrikten när det gäller projektledning och installationsteknik. Det finns även särskild kompetens vad gäller hållbarhets- och kvalitetsfrågor. Ekonomi/administration ansvarar för verksamhetens ekonomiska rapportering och system för målstyrning och uppföljning. Enheten samordnar allt ekonomiarbete och tillhandahåller även administrativt stöd. Fastighetschefen är operativt ansvarig för hela verksamheten. Fastighetschefens stab har till uppgift att ge stöd i den strategiska planeringen av verksamheten och åt distrikten i deras verksamhetsutveckling. Även ansvaret för branschsamverkan och fastighetsutveckling ingår. Förvaltningsstöd/ analys-avtal Projektstöd/ teknik Ekonomistöd/ administration Kunder Kunder Kunder Norra distriktet Mellersta distriktet FC/stab Södra distriktet För att förverkliga vårt uppdrag och verksamhetsidé upphandlar vi tjänster avseende projektering och byggande samt fastighetsdrift, skötsel och övrig service. Vid upphandling av dessa tjänster ställs höga krav på de företag som anlitas när det gäller kvalitet, miljöhänsyn och kundbemötande. 8

9 Verksamheten 2008 Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Kompetensen, engagemanget och arbetsglädjen hos våra medarbetare är avgörande för framgång i allt arbete, inte minst när det kommer till att skapa goda relationer med kunder och samarbetspartners. Landstingsfastigheters framgång har legat i att utveckla och tillvarata medarbetarnas kompetens och skapa goda förutsättningar att utvecklas i sina arbetsuppgifter. Verksamheten har arbetat för att skapa en stimulerande arbetsmiljö där alla samverkar, känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka resultatet. Detta har uppnåtts bland annat genom att i hög grad delegera ansvar och befogenheter samt att involvera alla medarbetare i planeringen av verksamheten. Arbetsmiljöfrågor och friskvård har varit prioriterade områden för att säkerställa att medarbetarna kan utvecklas och prestera goda resultat. Verksamhet och personalpolitik Årligen har genomförts en verksamhetsplanering som omfattar alla medarbetare i organisationen. Syftet med denna har varit förutom själva planeringsresultatet att på ett genomgripande sätt dra nytta av medarbetarnas individuella kunnande och involvera dem i planeringen av verksamheten. För att kunna fullfölja verksamhetens idé på ett effektivt sätt har krävts motiverad och välutbildade medarbetare med möjligheter till verksamhetsanknuten fortbildning. Eftersom flertalet är nyckelpersoner inom sitt kompetensområde, har eftersträvats en begränsad personalomsättning och låg frånvaro. För att kunna uppnå allt detta har krävs en nära dialog med verksamhetens medarbetare. Arbetsmiljön i verksamheten följdes senast 2007 upp i en av Vestra Konsulter AB genomförd medarbetarenkät. Resultatet då bekräftade det goda arbetsklimat som råder i verksamheten. En ny medarbetarenkät kommer att genomföras i februari Resultatet av enkäten har blivit att prioriterade förbättringsområden lyfts fram och att förbättringsåtgärder fått acceptans bland medarbetare. Landstingsfastigheter har på ett systematiskt sätt försökt att utnyttja IT för att strukturera och sprida medarbetarnas kunskap i dels den egna organisationen men även externt till våra kunder och samarbetspartners. Detta sker bl a via vår webbplats ( Den fastställda personalpolicyn för verksamheten har varit av central betydelse. Enligt policyn slås bl a fast att information till medarbetarna ska lämnas fortlöpande och syfta till att informera medarbetare om allt som har betydelse för verksamheten. Denna information har givits vid månadsvisa personalträffar (PIM) där alla medarbetare deltagit. Personalträffarna har också varit den samverkansform som gällt både för medbestämmande och skyddsfrågor lokalt. Det har funnits en personalförening inom Landstingsfastigheter - Grundbulten. Föreningens syfte har varit att via olika fritidsaktiviteter skapa en vi-känsla inom verksamheten som bidragit till ökat engagemang och kamratskap bland medarbetarna. 1. Personalkostnader/rörelsekostnader (%)

10 Verksamheten ) Rörelsekostnader inkluderar samtliga kostnader exkl avskrivningar och finansiella kostnader. 2. Personalkostnader/antal anställda (tkr) Personalsammansättning och tidsanvändning Den 31 december 2008 fanns 25 (25) medarbetare anställda i Landstingsfastigheter. Under 2008 har den genomsnittliga årsarbetstiden motsvarat 23 (24) st helårsmedarbetare. Fördelningen mellan män och kvinnor var vid årsskiftet 08/09 64 (62) procent män och 36 (38) procent kvinnor. Genomsnittsåldern var vid samma tillfälle 51,9 (51,2) år. Den totalt tillgängliga tiden för arbete uppgick under året till (5 249) dagar baserat på 220 anställningsdagar per anställd. Av dessa dagar var 270 (104) sjukdagar, varav 90 (94) korttidsfrånvaro och 180 (10) långtidsfrånvaro. Det genomsnittliga sjukfallet för korttidsfrånvaro varade i 3,6 (3,1) dagar. Personalomsättningen var under 2006 alarmerande hög, 24 procent, vilket har inneburit stora påfrestningar för många medarbetare. Orsaken till den höga omsättningen står dels att finna i de organisatoriska förändringar som genomförts, dels i pensionsavgångar. Läget har stabiliserats under 2007 och 2008 och personalomsättningen har uppgått till 4 procent båda åren. De närmaste fem åren kommer ytterligare 28 procent medarbetare att uppnå pensionsålder. Detta innebär att verksamheten inom några få år kommer att genomgå en generationsväxling, samtidigt som hela bygg- och fastighetsbranschen gör samma sak. Detta kommer att medföra att tillgången på utbildad arbetskraft kommer att vara otillräcklig eftersom de ungdomskullar som kommer ut på arbetsmarknaden totalt sett är mindre än de kullar av 40-talister som går i pension de närmaste åren. Förutom sjukfrånvaro finns även frånvaro för föräldraledighet 3,2 procent (0,6), semester 10,7 procent (10,4) och övrig ledighet 0,0 procent (0,0). 3. Antal anställda per 31 december (st) Anställningstid (%) Anställningstid år år år år år Åldersstruktur (st) Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt år år år år år Summa Personalomsättning (%) ,0 4,0 4,0 6) Med personalomsättning avses det lägsta talet av antalet började och slutade dividerat med genomsnittligt antal anställda 7. Tidsanvändning (%) Sjukfrånvaro 2,7 1,5 3,2 Föräldraledighet 2,5 0,6 3,7 Övrig ledighet 0,2 0,0 0,0 Summa frånvaro 5,4 2,1 6,9 Tillgänglig tid 94,8 97,9 93,1 7) Med summa frånvaro avses summan av sjukfrånvaro, föräldraledighet och övrig ledighet. I övrig ledighet inkluderas t ex rehabiliteringsåtgärder och förtroendeuppdrag Kompetensutveckling Kompetenshöjande insatser har utformats så att de blivit lönsamma för både verksamheten och den enskilde medarbetaren. Kompetensutvecklingen ska ge medarbetarna de kunskaper de behöver för att de ska känna trygghet i sin arbetssituation och göra ett professionellt och engagerat arbete. Utbildningsinsatserna har varit upp- 10

11 Verksamheten 2008 giftsrelaterade och skett på individuell nivå utifrån organisatoriska behov. Medarbetarsamtal i form av dels utvecklingssamtal, dels lönesamtal har genomförts med alla medarbetare under året. Ansvaret för att samtalen blivit konstruktiva och givit konkreta resultat, har legat hos båda parter. Erfarenheten av samtalen, med undantag för lönesamtalen 2008 och följdhanteringen av dessa, har varit god. Genomsnittligt antal budgeterade utbildningsdagar enligt utvecklingsplan har varit tre dagar per medarbetare och år. Detta ska ställas mot 4,8 (4,6) genomförda i genomsnitt. Landstingsfastigheters medarbetare hade under året 110 (110) externa utbildningsdagar. Kostnaden för externa kurser och seminarier har uppgått till 343 (284) tkr. I redovisningen ingår inte lönekostnader och sociala avgifter. Till det angivna antalet utbildningsdagar ska också läggas den tid för seminarier och utbildningstillfällen som använts i samarbetet med tex. övriga landsting inom den mellansvenska regionen - Futurloc. Dessutom har tre medarbetare vardera läst 15 poäng (motsvarande 10 poäng enligt tidigare system) på högskolan under året. Som ett led i arbetet att höja kompetensen inom IT-området har alla anställda fått erbjudande om att låna datorutrustning för privat bruk mot ett månatligt bruttolöneavdrag. 14 personer har antagit erbjudandet (58 procent). Möjligheten att göra bruttolöneavdrag är numera borttagen. 8. Utbildningsdagar/normalarbetstid (%) ,9 2,1 1,8 8) I begreppet utbildning/personalutveckling inkluderas externa kurser, konferenser mm men ej information internt 9. Utbildningsdagar/anställda ,4 4,6 4,8 10. Utbildningskostnader/anställda (kr) Vidareutbildning (%) Fastighetsförvaltning Entreprenadkunskap IT Ekonomi Miljö/energi Ledarskap Personlig utveckling Övrigt Frisk- och hälsovård Ambitionen med våra satsningar på friskoch hälsovård har varit färre sjukskrivningar och större arbetstillfredsställelse bland våra medarbetare. Den tidigare omnämnda personalföreningen är en viktig faktor i detta sammanhang. Föreningens aktiviteter har syftat till att förstärka vikänslan i verksamheten via olika fritidsaktiviteter. Sjukfrånvaron under året uppgick till 3,2 (1,5) procent av tillgänglig tid. Medarbetare har getts möjligheter till bidrag med maximalt 600 kronor/år för motionsaktiviteter som är godkända av skattemyndigheten, fri frukt och kaffe på arbetsplatsen. Landstingsfastigheter har tillhandahållit fri läkarvård till sina medarbetare samt anslutning till företagshälsovård. Ett avtal löper via huvudkontoret med GävleDala Företagshälsa till och med Inom ramen för träffat avtal om företagshälsovård har ingått bl a kartläggning av arbetsmiljön, dvs. sedvanliga skyddsronder, översyn av rutiner, organisation, policy, ansvar mm för området. 11

12 Verksamheten 2008 Ett nytt avtal om företagshälsa ha tecknats för huvudkontoret från 2009, men med ett mer begränsat innehåll. 12. Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvaro 2,7 1,5 3,2 -långtidssjukfrånvaro 1,2 0,9 2,0 -sjukfrånvaro män 1,6 1,4 1,3 -sjukfrånvaro kvinnor 4,2 1,6 6,8 -anställda -29 år anställda år 1,9 0,8 0,5 -anställda 50- år 3,0 1,8 4,4 12) Långtidssjukfrånvaro avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 19. Fördelning mellan kvinnor och män i verksamhetens ledning (%) Kvinnor Män ) Verksamhetens chef är man. 13. Sjuklönekostnader (exkl soc avgift), tkr Sjuklön dag Sjuklön dag Föräldraledighet (dagar) Övertidstimmar/anställd (timmar) ,9 3,8 3,3 16. Uttagen semester/anställd (dagar) ,6 37,1 34,1 Jämställdhet Verksamheten omfattas av en för huvudkontoret gemensam jämställdhetsplan. Enligt det fastställda syftet i planen ska olika jämställdhetsaktiviteter bland medarbetarna bidra till att intentionerna i jämställdhetslagen uppnås och att en bra arbetsmiljö erhålls. 17. Kvinnor och män (%) Kvinnor Män Löneutveckling (%) Kvinnor 3,3 3,1 3,3 Män 2,8 2,7 2,9 Summa 3,0 2,9 3,1 12

13 Verksamheten 2008 Kundnytta genom samverkan Kunddialog För att säkerställa att vi tillhandahåller förväntade tjänster och med tillräcklig kvalitet till rätt pris krävs en aktiv kunddialog. Våra verktyg för denna dialog är de Hyresgästråd som genomförs tillsammans med våra hyresgäster. Då diskuteras inte bara lokalernas funktion utan också drift och skötsel av lokalerna, energieffektivisering, risk och säkerhet och behovet av service. Andra tillfällen till dialog, både löpande och strategiska, är de möten som sker i Länssjukvårdens beredningsgrupp för lokalfrågor (LBL). I gruppen finns våra förvaltare och representanter för länssjukvårdens ledningsgrupp. Syftet med grupperingen är att behandla och handlägga gemensamma fastighetsanknutna verksamhetsfrågor med konsekvens på lokalerna. Gruppen träffas normalt en gång per kvartal. Ytterligare verktyg för att underlätta dialogen med kunderna är vår webbportal Via denna kan hyresgäster anmäla såväl skador och fel som göra servicebeställningar, både från externa leverantörer och från Landstinget Dalarnas egna serviceorganisationer. En stor fördel för kunderna är att de, tack vare webbportalen, på ett enkelt sätt kan få tillgång till alla avtalade servicetjänster på ett enda ställe. Därmed kan rutiner förenklas och arbetet göras mer effektivt. Mätningar av kundnöjdhet Kundenkäter genomförs för att mäta hyresgästernas uppfattning om Landstingsfastighets service och de lokaler som tillhandahålls. Syftet med enkäterna är att mäta kundnöjdhet och få underlag till förbättringsarbete, såväl internt som externt. Enligt den senast genomförda mätningen av Nöjd kund index, NKI, dvs. betyget på Landstingsfastigheters service, ges ett bra medelbetyg 61 (62). Betygsnivån är marginellt lägre än vid föregående mätning. Två områden framstår som särskilt viktiga att förbättra. Det gäller dels inflytande och lyhördhet, dvs. hyresgästernas möjligheter att ha synpunkter och önskemål på Landstingsfastigheters långsiktiga planering av åtgärder och dels återkoppling efter genomförda åtgärder. Sedan 2007 har också en mer systematisk metod för uppföljning kundnöjdheten i pågående investeringsprojekt påbörjats. Metoden har utvecklats ytterligare under 2008 och kommer att omfatta alla projekt av en viss storleksordning. Byggprocessen En central process i vår samverkan med våra hyresgäster är den sk Byggprocessen. Processen syftar till att med kvalitet och effektivitet leverera utrymmen som stödjer hyresgästens verksamhet. Processen inträffar återkommande under ett byggnadsverks livstid så snart större insatser planeras. Den gäller såväl vid själva produktionen av byggnadsverket som vid ombyggnad och renovering eller återuppförande efter rivning. Nätverk för ökad kundnytta I det följande redovisas ett antal samarbeten som Landstingsfastigheter är engagerade i och som har som syfte att underlätta och effektivisera våra hyresgästers vardag: ByggaBoDialogen Dialogen Bygga, bo och förvalta för framtiden är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog 13

14 Verksamheten 2008 har de olika organisationerna träffat en frivillig överenskommelse om att vidta konkreta åtgärder för en hållbar utveckling. ByggaBoDialogen har tre prioriterade områden: hälsosam innemiljö effektiv energianvändning effektiv resursanvändning I begreppet hållbar utveckling ingår inte bara det ekologiska och ekonomiska perspektivet utan även det sociala. Det innebär till exempel att de miljöer som byggs och vidareutvecklas ska ta hänsyn till vad människor verkligen behöver och hur de påverkas psykosocialt av den yttre miljön ByggDialog Dalarna Landstingsfastigheter är en av initiativtagarna till Byggdialog Dalarna och med Länsstyrelsen i Dalarna som ansvarig. Dialogen är ett organiserat samarbete som med unika metoder ska utveckla länets byggsektor. Visionen är att med högre effektivitet och bättre kvalitet åstadkomma lägre kostnader. I dialogen ska de miljömål som ställts upp för sektorn i länet genomföras. Byggherrarna Landstingsfastigheter är aktiv medlem i Byggherrarna, en sammanslagning av ett 100-tal stora beställare, förvaltare och nyttjare av byggnader och anläggningar. Medlemmarna återfinns både inom privat och offentlig sektor. Föreningen har till uppgift att företräda, tillvarata och driva medlemmarnas partsintressen avseende byggherrollen. Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet består av ett 30-tal ledande organisationer inom bygg- och fastighetssektorn. Kretsloppsrådet arbetar för att samordna sektorns miljöarbete samt driva på utvecklingen inom miljöområdet. Landstingsfastigheter deltar indirekt genom Byggherrarna och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Landstingens fastighetsråd De mellansvenska landstingen representeras för närvarande av Dalarna i Landstingens Fastighetsråd. Rådets syfte är att bidra till utveckling och stödja kunskapsöverföring mellan landstingens fastighetsverksamheter. Ett omfattande arbete pågår med jämförande nyckeltal för de viktigaste påverkbara kostnaderna inom fastighetsförvaltning. Forum för vårdbyggnadsforskning Forum för vårdbyggnadsforskning är en förening där Landstingsfastigheter är engagerad. Inom ramen för nätverket är Landstingsfastigheter medfinansiär i olika studier och utredningar. Föreningen fungerar som en mötesplats för information, utvecklingsarbete samt forskning inom fysisk miljö för vård och omsorg. Föreningen har en adjungerad professur vid Arkitektur, Chalmers, Göteborg. Samarbete mellansvenska landsting - Futurloc Samarbete med de mellansvenska landstingen Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro sker i organiserade former. Samarbetet drivs i ett 10-tal fackgrupper inom ramen för olika kompetensområden. Högskolor Landstingsfastigheter samverkar på olika sätt med högskolor och universitet genom att aktivt påverka olika utbildningsinstanser i relevanta utbildningar, examensarbeten och genom att tillhandahålla praktikplatser för studenter. Landstingsfastigheter är sedan hösten 2008 fadderföretag med löpande kontakt med studenter under deras utbildningstid till byggnadsingenjör. 14

15 Verksamheten 2008 Mer pengar till vården Styrande strategi för Landstingsfastigheter som stödverksamhet till hälso- och sjukvården är Mer pengar till vården. Ett sätt att uttrycka fastighetsförvaltningens bidrag till sjukvårdens effektivitetsutveckling är att relatera de samlade fastighetskostnaderna till sjukvårdens totala kostnader. Lokalkostnaderna uppgick till ca 14 procent av den samlade kostnaden år För år 2008 var motsvarande andel 5,6 procent! Procent Fastighetskostnadernas andel av landstinget Dalarnas totala kostnadsmassa ( ). Några väsentliga förklaringar till den minskade andelen är: Ökad lokaleffektivitet i landstingets olika verksamheter. Internhyror har varit en viktig drivkraft, både som styrmedel och för nyckeltalsjämförelser. Kostnaderna för fastighetsdrift ska sänkas och skötsel effektiviseras. Vår balanserade metod för konkurrensutsättning i kombination med benchmarking med andra landsting har varit framgångsrikt för såväl kostnadseffektivisering som kvalitetsutveckling. Vakanta ytor finner nya hyresgäster. Andelen tomma lokaler har under 90-talet gått från 0 procent till som mest 13 procent motsvarande mer än kvm lokalarea till dagens nivå på 6,4 procent. Hyresvärdet av dessa ytor, ca 40 mkr/år, har överförts till vården. Kapital och investeringar ska kosta så lite som möjligt. Marknadens räntesänkningar bidrar till att såväl nya investeringar som kapitalkostnader i bokförda tillgångar sjunkit. Omförhandling av externa hyreskontrakt och inflyttning i egna lokaler. Bevakning och omförhandling av hyresvillkor för ca kvm externt förhyrda lokaler genererar årligen mer än 35 mkr till vård. Realisering av dolda tillgångar. Tidigare års fastighetsförsäljningar av sjukhem och vårdcentraler har via option om möjlighet till återköp inneburit att nya reavinster kunnat skapas via utnyttjande av optionsmöjligheter. Sett i ett längre perspektiv ( ) har hälso- och sjukvårdens strukturomvandling tillsammans med tillämpade styrmedel för lokalanvändning resulterat i en betydande minskning av landstingets lokalanvändning. Lokalarean som landstinget nyttjar för egen verksamhet har minskat med nära kvm. Det motsvarar cirka 10 procent av den totala verksamhetsarean. Kostnadseffektiviteten under samma period har utvecklats positivt. Särskilt glädjande är den kraftigt sänkta mediaförbrukningen. Media (el, värme och vatten) är den del av fastighetsförvaltningen som står för den största miljöbelastningen. Att sänka energiförbrukningen handlar därför inte bara om att spara pengar det är också en för samhället strategisk miljöfråga. En effektiv fastighetsförvaltare är ett viktigt instrument i landstingets samlade arbete för lägre klimatpåverkan. KWh/kv m BRA KWh/kv m BRA Förändring KWh/kv Förändring, 15

16 Verksamheten m % 132,3 90,6-41,7-31,5 Värmeförbrukning Regeringen har fastställt mål för att minska energianvändningen i landet. Offentliga fastighetsägare pekas ut att ha ett särskilt ansvar. Målen har två horisonter, dels 2020 med en minskning av energianvändningen med 20 procent i förhållande till 1995 och dels 2050 med en minskning med 50 procent. Målet för 2020 passerades redan KWh/kvm Landstinget Dalarna Regeringens mål 2020 Regeringens mål 2050 Diagrammet visar landstinget Dalarnas specifika el och värmeförbrukning från år 1995 till Regeringens långsiktiga mål för 2020 och 2050 finns även markerade i diagrammet. Landstingsfastigheter lämnar för 2008 ett överskott till vården på 16,8 mkr eller 1,0 mkr bättre än budget. 16

17 Verksamheten 2008 Miljöredovisning De 16 miljömål som riksdagen antagit är vägledande i miljöarbetet och beskriver det tillstånd för den svenska miljön som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Det övergripande målet är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen. Länsstyrelsen Dalarna har i sin tur anpassat miljömålen till länet. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som berör offentligheten och som kräver en bred regional samverkan. Landstingsfastigheter är en viktig del i detta arbete och medverkar i genomförande av åtgärder kopplade till några av dessa miljömål; t ex energieffektivisering och upphandling. Den miljöpåverkan och förbrukning av naturresurser som Landstingsfastigheter Dalarna åstadkommer hör till övervägande del samman med byggande och drift av lokaler. En annan viktig, men inte lika mätbar, del av miljöarbetet är påverkan på intressenternas miljöarbete. Landstingsfastigheter har stor möjlighet att medverka till miljöförbättringar långt utanför den egna verksamheten genom att påverka och stödja miljöarbetet hos hyresgäster, konsulter, entreprenörer och leverantörer. Vi deltar i ett antal intressegrupper och nätverk i syfte att utveckla miljöfrågorna såväl inom den egna verksamheten som inom branschen som helhet. Samarbete för hållbart byggande Landstingsfastigheter har anslutit sig till den s k ByggaBoDialogen som är ett unikt samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog har man enats om en frivillig överenskommelse och om att vidta konkreta åtgärder för en hållbar utveckling. Samarbetet inleddes våren 2003 och Landstingsfastigheter anslöt sig i september Vårt miljöarbete har därför inriktats mot de tre områden som särskilt prioriteras i ByggaBoDialogen; hälsosam innemiljö, effektiv resurs- och energianvändning. Den 22 maj 2007 undertecknades en ny överenskommelsen med Boverkets ByggaBoDialog om ett fortsatt åtaganden för att skapa hälsosam innemiljö, effektiv energi- och resursanvändning. På Landstingsfastigheters initiativ har också en regional ByggaBoDialog, Byggdialog Dalarna, startats som är ett samverkansprojekt mellan bygg- och fastighetssektorn i Dalarna samt regionala myndigheter där Länsstyrelsen i Dalarna är formellt ansvarig. Byggdialogen i Dalarna syftar till att genom dialog, samverkan och konkreta åtaganden på den regionala nivån mellan privata och offentliga aktörer nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna. Stora Energipriset Landstingsfastigheter Dalarna kan uppvisa det energieffektivaste fastighetsbeståndet bland Sveriges landsting. Vårt målmedvetna och långsiktiga arbete för att effektivisera energianvändningen fortsätter att vara framgångsrikt. Att Landstingsfastigheter är bäst i klassen på att snåla med energi uppmärksammades dessutom av teknikkonsultföretaget Sweco när man den 20 november delade ut Stora Energipriset för 25:e året i rad på Moderna Museet i Stockholm. 17

18 Verksamheten 2008 Miljöcertifierade Landstingsfastigheters verksamhet är miljöcertifierad enligt ISO sedan år En förutsättning för att vara certifierad är att miljöledningssystemet leder till en ständigt minskande miljöpåverkan vilket granskas fortlöpande av ett externt oberoende certifieringsorgan. Juryns motivering till priset ; "Landstingsfastigheter Dalarna har tilldelats Stora Energipriset 2008 för att under många år drivit ett långsiktigt och systematiskt energi- och miljöarbete som gett konkreta resultat och gjort dem till det energieffektivaste landstinget i Sverige. Landstingsfastigheter Dalarna har lyckats med detta genom att involvera såväl den egna fastighetspersonalen som de externa driftoperatörerna i detta arbete. Genom att använda en metodik med prestandaupphandlingar enligt LCCmodellen görs investeringar som långsiktigt är optimala och där god energieffektivitet värderas. Genom att erbjuda hyresgästerna miljökontrakt med incitament involveras även dessa i landstingsfastigheters energi- och miljöarbete." Resultatet av 2008 års energiförbrukning visar på en minskning med 2,7 procent mot föregående år. Den specifika värmeförbrukningen landade på 91 kwh/m2, en minskning med 5,2 procent mot föregående år, där den största enskilda åtgärden som bidragit är en investering i nya värmepumpar vid Falu lasarett. Elförbrukningen blev 91 kwh/m2 vilket är samma som föregående år. Cirka 90 procent av värmeförbrukningen i landstingets fastigheter utgjordes av förnyelsebar energi. Under år 2008 har en andra omcertifiering av miljöledningssystemet genomförts vilket görs vart tredje år från dagen för certiferingsrevision. Omcertifiering innebär dels en analys av hur ledningssystemet fungerat genom att revisionsledaren granskar rapporterna från genomförda uppföljningsrevisioner dels en utökad uppföljning av att ledningssystemets delar fungerar på avsett sätt i verksamheten. Inga avvikelser noterades. Miljöpolicy Policyns nuvarande lydelse är: Landstingsfastigheter ska för verksamheter inom vård- och omsorg erbjuda funktionella utrymmen med service baserad på en ekologiskt hållbar utveckling. Vi ska sträva efter att ständigt utveckla och förbättra verksamheten för att minska miljöbelastningen och förebygga föroreningar. Detta kan vi göra genom att: Verka för att landstingets och egna miljömål uppfylls. Lagar och andra krav inom miljöområdet utgör minimikrav. Effektivisera användningen av energi och naturresurser, speciellt icke förnyelsebara. Välja teknik och lösningar som är resurssnåla sett ur ett livscykelperspektiv. Undvika varor som innehåller miljöfarliga eller hälsoskadliga ämnen. Sprida och fördjupa kunskaperna om vårt arbete för en ekologiskt hållbar utveckling hos medarbetare, hyresgäster och leverantörer samt andra intressenter. Ställa miljökrav vid upphandling. 18

19 Verksamheten 2008 Betydande miljöaspekter De miljöaspekter som bedömts vara betydande i vår verksamhet är: Resursanvändning för utformning av hus inkl system, konstruktioner och byggvaror (exkl farliga ämnen) vid projektering och produktion av lokaler. Användning och förekomst av varor och material som innehåller farliga ämnen vid projektering och produktion av lokaler. Energianvändning för uppvärmning, kylning samt fastighets- och hushållsel vid förvaltning av lokaler. Miljöarbetet under året Byggbranschen använder ca olika byggprodukter varav en stor del är miljöoch hälsofarliga. Vår målsättning är därför att förbrukningen av varor och material som innehåller farliga ämnen ska minska, för att på sikt helt kunna fasas ut. Under året har vi därför fortsatt att prova och utvärdera olika system för miljöbedömning av byggvaror och material i syfte att fasa ut farliga ämnen inom byggandet. Landstingsfastigheter vill underlätta för sina hyresgäster att agera miljövänligt. Det gör vi genom att erbjuda miljökontrakt. Hyresgästen lovar att införa rutiner för att släcka lokaler och utrustning efter arbetsdagens slut, källsortera avfall m m och får 2 procent rabatt på lokalhyran som motprestation. Under året har vi utarbetat en broschyr med råd och tips om energihushållning i våra lokaler som skickas som informationsmaterial till våra hyresgäster med miljökontrakt och används som underlag för miljöinformation vid hyresgästmöten. Andelen tecknade miljökontrakt omfattade 51 procent av den totala lokalarean för år Lagen om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985) innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Lagens syfte är att främja en effektiv användning av energi i byggnader. Landstingsfastigheter har som en av få fastighetsägare till årsskiftet 2008/09 lyckats deklarera samtliga byggnader som omfattas av den nya lagen. Vi arbetar aktivt med att försöka minska den miljöpåverkan som våra tjänsteresor orsakar i form av utsläpp till luft och bidrag till växthuseffekten. Samtliga leasingbilar är bränslesnåla bilar (Golf 1,6 FSI, medelförbrukning 0,64 l/mil) och samåkning sker när så är möjligt. Längre tjänsteresor sker med tåg. Statistik om våra bilresor visar att (11 046) km har genomförts i privata bilar, (14 810) km har skett via hyrbilar i landstingets bilpool och (76 630) km med leasingbilar. Totalt ( ) km, en minskning med 31 (2,5) procent jämfört med år Resandet är i stor utsträckning kopplat till den investeringsverksamhet som bedrivs runt om i länet. Som en jämförelse kan nämnas att investeringsvolymen minskat med 28 procent mellan åren 2008 och Koldioxidutsläpp Vi har en ambition att driva vår verksamhet klimatneutralt, d v s att vår verksamhet inte ska påverka den globala uppvärmningen. Koldioxidutsläppen från uppvärmning har minskat från 56,6 till 2,3 kg/kvm mellan åren En jämförelse mellan åren 2000 och 2008 visar att de energibesparingar som genomförts lett till en minskning av koldioxidutsläppen med cirka ton/år. Orsaken är bland annat en successivt minskad värmeförbrukning och att vi nästan ersatt all olja som bränsle. Planerat miljöarbete 2009 Miljöarbetet kommer att inriktas mot det som vi bedömer vara våra betydande miljöaspekter samt mot de åtaganden 19

20 Verksamheten 2008 som har gjorts inom ramen för ByggaBoDialogen. För att kunna minska miljöpåverkan från lokalanvändning ytterligare så kommer vi att försöka stimulera och öka hyresgästernas engagemang och kunskap. Det är viktigt för att exempelvis kunna stävja den ökande elanvändning som tyvärr har blivit en trend på senare år. Engagemanget kan vi stimulera genom att fortsättningsvis erbjuda miljökontrakt. Kunskapen kan vi öka genom att utarbeta ett lättillgängligt informationsmaterial som erbjuds hyresgästen samt genomföra miljöinformation vid hyresgästmöten. Arbetet med att genomföra den långsiktiga plan som har fastställts för att effektivisera energianvändningen per objekt kommer att fortsätta enligt Energiplan För att vi ska nå delmålet 170 kwh/kvm år 2010 måste den fortsatta energieffektiviseringen vara minst 3 procent årligen 2009 och Landstingsfastigheter ställer höga miljökrav i samband med upphandling av bygg- och driftentreprenader. Uppföljningen av att ställda krav också efterlevs kommer att följas upp i år genom att s k andrapartsrevisioner utförs. Revisionerna kommer främst att inriktas mot granskning av projekteringsskedet i byggprojekt. För de hyresgäster som upplever hälsoproblem som misstänks vara relaterade till inomhusmiljön i våra lokaler kommer vi att fortsätta utveckla en systematisk utredningsmetodik för att kunna hantera deras klagomål och besvär på ett korrekt och professionellt sätt. Regeringen har beslutat om en ny förordning som innehåller bestämmelser om inventering och sanering av PCB i byggnader. Förordningen träder i kraft den 1 mars För fastighetsägare innebär det en skyldighet att inventera byggnader uppförda eller renoverade under åren Landstingsfastigheter har redan tidigare inventerat PCB-förekomst i byggnaderna, under åren I de fall en byggnad innehåller fogmassa eller halkskyddad golvmassa med PCB överstigande 0,050 viktprocent är ägaren skyldig att vidta åtgärder för att sanera PCB. Saneringen ska vara slutförd den 30 juni 2011 för byggnader uppförda eller renoverade samt den 30 juni 2013 för byggnader som är uppförda eller renoverade åren Vid Falu och Mora lasarett, där det finns PCB i betydande omfattning, har sanering och utbyte av alla massor påbörjats och kommer att pågå under några år enligt särskilt upprättad saneringsplan. PCB som berörs av planerade ombyggnader avlägsnas alltid direkt. Andel dekontaminerad av totalt identifierade fogmassor är cirka 10 (6) procent eller (679) lm av cirka lm totalt. Trenden är ständig ökning av sanerade pcb-fogar, men för långsamt med tanke på ny lagstiftning och utan att särskilda aktiviteter sätts in. 20