I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2012 för Landstingsfastigheter

Transkript

1 I II landstinget DALARNA Fastighetsförvaltningen Ledning -A lj-eme& L I q BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Sida 1 (6) Dnr LD13/00328 Uppdnr 459 Verksamhetsberättelse 2012 Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelsen för Landstingsfastigheter 2012, enligt bilaga, fastställs. 2. Berättelsen överlämnas till landstingsstyrelsen för kännedom. Sammanfattning Landstingsfastigheter svarar dels för lokalförsörjningen till landstingets verksamheter, dels ekonomisk och teknisk förvaltning av fastigheter och dels för investeringar enligt den av landstinget fastställda investeringsplanen. Måluppfyllelsen är god och som en extra bonus levereras ett resultat för året som är 52,9 mkr bättre än budget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2012 för Landstingsfastigheter Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Måluppfyllelse Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-3 nedan och kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfalls mått angivna. 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort.. Mål 2012 Under året har vi genomfört en hyresgastenkat. Utfall 2012 Totalindex 57, dvs. oförändrat Utfall 2011 Totalindex 57 (2010) 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Mål 2012 Utfall 2012 Utfall Postadress. \ Besöksadress Kontakt "..... l Handläggare Box 712 Vasagatan Sjöberg Jan la ndst ings fast.d a larna@ltdalarna Falun Falun.se Förvaltningschef Org.nr: jan.sjoberg@ltdalarna.se

2 Landstinget Dalarna Fastighetsförvaltningen BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Dnr LD13/00328 Sida 2 (6) [il Energiförbrukning Total kostnadseffektivitet = lokalernas andel av landstingets totala kostnads massa = :s 5,6 % Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt budget/plan = 100% = kwh/kvm = 169 I O I Vakanser = total area för outhyrda. O ~kaler i procent av uthyrningsbar area (j) < 5% 5,66% 1l0% (+50,5 mkr) 168 kwh/kvm, se kommentar nedan 5,0% 5,6% 124% 172,7 kwh/kvm 3. Genomföra investeringar i fastigheter - byggherrerollen - utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. 5,2% I ~ I Fastighetsinvesteringar= 319 mkr 98% 312mb' 96% Mål Utfall 2012 Utfall 2011 Kommentar: Den av Fastighetsnämnden fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) på 150 kwh per kvm vid utgången av år Energiförbrukningen har glädjande nog fortsatt att sjunka under 2012 till en nivå på 168 kwh per kvm, som är lite bättre än delmålet 169 kwh för Sänkningen ska ses utifrån att Landstinget Dalarna 2011 hade den näst lägsta energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Viktiga händelser under året Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels ekonomisk och teknisk fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under innevarande planperiod ( ) har Landstingsfastigheter att hantera mkr i fastighetsinvesteringar. Det enskilt största projektet under planperioden är ny vårdbyggnad på Falu lasarett (NVB). Projektet inkl delprojekt är

3 Landstinget Dalarna Fastighetsförvaltningen BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Dnr LD13/00328 Sida 3 (6) upptagna till totalt 606 mkr och beräknas vara avslutade med början 2013 fram till och med Av de arton sjukhemsfastigheter som såldes 2001 till Svenskt Fastighetskapital, har under 2012 åtta av dessa köpts tillbaka för att sedan säljas vidare till extern fastighetsägare. Transaktionen har genererat en reavinst på 50,5 mkr. Efter förvaltar alltså inte Landstingsfastigheter dessa fastigheter längre. Kvar av de ursprungliga arton fastigheterna är endast två st. Vid utgången av året förvaltades totalt kvm BRA, varav var landstingsägda och inhyrda. Dessutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler. Uppföljning besparingsåtgärder Avkastningskravet på Landstingsfastigheter för 2012 var 21,3 mkr. Vårt resultat blev 74,1 mkr varav reavinst på 50,5 mkr. Rörelseresultatet var 2,2 mkr högre än avkastningskravet. Största anledningen till det är fortsatta besparingar på energikostnader, som i sin tur beror på lägre förbrukningar avel, men även att 2012 var lite varmare år än ett sk normalår. Framtiden Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar. Ett exempel på detta är projektet Ny vårdbyggnad, NVB, på Falu lasarett som pågår för fullt och under 2012 har haft störst antal sysselsatta byggarbetare. Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 479,9 532,8 +52,9 470,9 Koshlader -458,7-458,7-445,6 varav personalkostnader -19,9-15,8 +4,1-16,3 Verksamhetens resultat 21,2 74,1 +52,9 25,3 '

4 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Fastighetsförvaltningen Datum Dnr LD13/00328 Sida 4 (6) Landstingsbidrag o o o Överskott/ underskott 21,2 74,1 +52,9 25,3 Arets investering -318,8-311,8 +7,0 407,3 Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan resultatet sammanfattas enligt följande: Verksamhetsområde (mkr) Utfall Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 479,5 477,8 +1,7 Fastighetsdrift -113,0-119,5 +6,5 Planerat underhåll -53,7-50,0-3,7 Inhyrda lokaler -li8,7-116,0-2,7 Försäkringar, skatt -3 ;1-3, 1 Avskrivningar -103,3-100,9-2,4 Verksamhetsservice netto 0,3 0,0 +0,3 Förvaltningskostnader -12,3-13,8 +1,5 Jämförelsestörande poster 50,5 +50,5 Finansiella poster -52,1-53,2 +1,1 Resultat 74,1 21,3 +52,8 Investeringstakten i ny vårdbyggnad (NVB) har ökat jämfört med budgetnivå. Dessutom har projektet belastats av landstingets externa räntekostnader (5,8 mkr) i form av byggnadskreditiv. Personal och likabehandling Antal anställda 2010 Antal års'rbetare Antal anställda 24 Antal årsarbetare oell anställda mäts per 31/12 respektive år 22 23

5 Landstinget Dalarna Fastighetsförvaltningen BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Dnr LD13/00328 Sida 5 (6) Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda O O O - varav mertid/övertid samtlig persona 1 * Arbetad tid inhyrd personal 368 O * Preliminära värden för innevarande år. Allmän löneutveckling Lönerna 2012 har för hela personalgruppen justerats med 2,5 %, fördelat med 3,1 % på kvinnor och 2,1 % på män. Arbetsmiljö Den enskilt största arbetsmiljörisk som identifierats (riskanalys) är bilåkning. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt detta samt säker mobiltelefoni i samband med bilkörning Likabehandling (fd mångfaldijämställdhet) Personalgruppen har numera jämn könsfördelning, dvs. lika många kvinnor som män. Vad gäller löneutvecklingen kan konstateras alt den är något högre för kvinnor än för män. Verksamhetsstatistik Nycl<eltal 2011 Förvaltad yta (BTA) Förvaltad yta (BRA) Inhyrd yta lnvesterhigar i fastigheter mkr 407 Vakanser (LOA) kvm Vakansgrad (%) 5,2 Energianvändning; värme och el,l<whibra 172,7 Mål Max 5, ,0 168

6 Landstinget Dalarna Fastighetsförvaltningen BESLUTSUNDERLAG Fastighetsnämnden Datum Dnr LD13/00328 Sida 6 (6) Miljö Arbetet för att minska energianvändningen i landstingsägda fasligheter fortsätter. Landstinget Dalarna vill behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Fastighetsnämnden har fastställt en Energiplan med mål för 2020 och Energianvändningen per kvm har minskat med 2,3 %, från 173 till 168 kwh, under Verksamheterna har möjlighet att teckna miljökontrakt som medför 2 % reducerad hyra. Kontraktet innebär att hyresgästen strävar efter minskad miljöpåverkan genom källsortering och minskad energiförbrukning. Under 2012 ökade andelen kontrakt och vid årets slut fanns tecknade miljökontrakt för 63 % (57) av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna kontrakt för. Patientperspektiv, Barnkonsekveris, Juridik, Folkhälsa, Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA paragraf 10 har ägt rum 19 februari Uppföljning

7 Verksamheten 2012 Redovisad för Fastighetsnämnden x Version 1.0 Landstinget DALARNA LANDSTINGSFASTIGHETER

8 Innehåll Fastighetschefen har ordet... 3 Verksamhet, strategier och mål... 6 Organisation... 9 Kundnytta genom samverkan Till nytta för hyresgäster Hållbar förvaltning och byggande Norra fastighetsdistriktet Mellersta fastighetsdistriktet Södra fastighetsdistriktet Nyckeltal Resultaträkning Balansposter Noter med redovisningsprinciper Styrelse Ledning Definitioner och förkortningar

9 Fastighetschefen har ordet Land stingsfastigheter har en strategisk roll som fastighetsförvaltare, byggherre och lokalförsörjare inom landstinget. Ambitionen är att vi av våra hyresgäster upplevs som en självklar partner i deras kärnverksamhet. aktig i Landstingsfastigheters planering av åtgärder Öka ansträngningarna att ta reda på hyresgästers synpunkter Förbättra processen för återkoppling efter felavhjälpande Verksamheten är sedan 2011 organiserad som en egen förvaltning, Landstingsfastigheter, och rapporterar till en Fastighetsnämnd (FN). Nämnden har det politiska ansvaret för all fastighetsförvaltning och lokalförsörjning inom landstinget. I ansvaret ingår att säkra att värdet på landstingets fastigheter upprätthålls. För att tydligt kunna redovisa såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska ambitioner och resu ltat har Landstingsfastigheter ett balanserat styrkort. Styrkortet utgår utifrån de fyra valda perspektiven Kund, Ekonomi, Utveckling och Processer. Avsikten är att åstadkomma en styrning som inte bara fokuserar på traditionella ekonomiska mått, utan balanserar olika aspekter av verksamheten mot varandra. Ett strukturerat arbete har genomförts under många år för att kundorientera vår verksamhet, vi lket också har följts upp av omfattande kundmätningar. Samtliga enkäter har skänkt oss värdefull information om vad våra hyresgäster tycker fungerar bra, men också synpunkter på så dant som kan förbättras. Vi har under årens lopp fått många förslag på förbättringsområden, som är värdefulla bidrag för att vi ska bli bättre. De förbättringsområden som ständigt har hög prioritet, vilket även har bekräftats i hyresgästenkäter under åren, är att: Utveckla möjligheterna för hyresgäster att utöva inflytande och vara del- För Landstingsfastigheter är våra medarbetares insatser avgörande för vår framgång. Därför är det strategiska målet att vara en attraktiv arbetsgivare mycket viktigt. Genom att satsa på kompetenta medarbetare och säkerställa deras fortsatta utveckling, blir vi också en bättre hyresvärd. Kundrelationen bygger på motiverade medarbetare där vårt agerande ska präglas av tillgänglighet, engagemang, kompetens och tillit. Landstingsfastigheter har genom åren byggt upp en kompetent organisation med lång tradition av fastighetsförvaltning och byggande. Den stora utmaningen de närmaste åren är att attrahera nya medarbetare i takt med att många 40-talister pensioneras. Inom de närmaste fem åren kommer vi att behöva ersätta ca 20 procent av våra nuvarande medarbetare pga. pensionsavgångar. Ett sätt att göra det är att vara aktiva för att nå ut till ungdomar som står inför sitt yrkesval. Vi måste visa hur stimulerande, utmanande och roligt det är att arbeta inom fastighetsbranschen - en bransch där man får arbeta med ekonomi och teknik, och sist men inte minst med människor. Ett glädjande konstaterande är den låga sjukfrånvaron bland medarbetarna. För 2012 har Sjukfrånvaron varit 1,9 (1,8) procent, vilket i alla jämförelser ger ett mycket bra hälsotal för organisationen. 3

10 Vi har fått bekräftat i flera av varandra oberoende undersökningar att de strategier och styrmedel som vi tillämpat har lett till goda resultat. Både lokal- och kostnadseffektiviteten har utvecklats positivt och detta parallellt med att kundernas betyg på Landstingsfastigheter som hyresvärd och på lokalerna inte försämrats. Ett mångårigt och fokuserat arbete med stort engagemang från inblandade parter har resulterat i att Landstinget Dalarna kan visa upp ett av de energieffektivaste fastighetsbestånden bland landstingen i Sverige. Även under 2012 har energispararbetet lett till minskad förbrukning. Energiförbrukningen totalt minskade med drygt 2,6 procent. I genomsnitt har värmeförbrukningen sjunkit med 3,3 procent under året medan elförbrukningen har minskat med 1,9 procent. Våra ambitioner att årligen sänka förbrukningen för senast 2015 nå nivån 160 kw h/kvm och år 2020 nivån 150 kwh/kvm. Förbrukningen var 168 (173) kwh/kvm för 2012 och då har energiförbrukningen i landstingets byggnader mer än halverats sedan 80-talet. Värdet av detta med dagens energipriser är cirka 55 mkr lägre årlig kostnad för landstinget. Vi fortsätter med tuffa mål för att sänka vår energiförbrukning och klimatpåverkan. En av Fastigh etsnämnden fastställd Energiplan vägleder oss i dessa ambitioner. Arets ekonomiska resultat uppgår till +74,1 mkr. Resultatet inkluderar en reavinst på 50,5 mkr i samband med att en köpoption utnyttjades och åtta fastigheter bytte ägare. I den av landstingsfu llmäktige beslutade budgeten för 2012 angavs ett rörelseresultat på +21,3 mkr. För att leverera det förväntade resultatet har stort fokus varit på kostnadskontroll och att minska vä rm e- och elförbrukningen. Resultatet bekräftar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling för fastighetsverksamheten. Arets investeringsvolym uppgick till 311,7 (407,3) mkr. De bokförda fastighetsvärdena har ökat med 175 mkr (1805) i förhållande till 2011 (1 630 mkr). Utsikter inför 2013 Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år och genomsnittsåldern ca 45 år! Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar för att bedriva verksamhet. Nyttoanalyser och andra verktyg för att beskriva när det inte längre är motiverat att lappa och laga kan underlätta sådana ställningstaganden. Hur som helst kommer för en lång period framåt även stora planerade underhållsinsatser att behövas. Den höjda investeringsnivån de närmaste åren återspeglar ett ökat tryck i landstingsverksamheten på lokalförändringar. Tidigare återhållsamhet och osäkerhet inför framtiden beträffande struktur och organisation gör att investeringsvolymen ökar de närmaste åren. Perioden investeringsinsatser har inte motsvarat det behov av modernisering och anpassning till den medicinska utveckling som pågår. Långsiktigt blir risken bristande arbetsmiljöer och in effektiva loka ler, vi lket på sikt kommer att hämma en effektiv hälso- och sjukvård. Landstingsfastigheter har deltagit i ett stort antal jämförande studier och i samtliga fall kunnat visa på såvä l god kostnads som lokaleffektivitet. Verksamheten bedöms även tillämpa en stor del av den frontkunskap och styrmodeller som är relevant inom offentligt fastighetsföretagande. 4

11 Vår största utmaning är att sprida förståelse för fastighetsfrågornas långsiktighet och att övertyga beslutsfattare och hyresgäster om våra ambitioner och vår förmåga att omsätta dessa i praktisk handling. Långsiktigheten kommer lätt i kläm mellan å ena sidan vår huvudmans och hyresgästers vilja att åstadkomma snabba förändringar och resultat och å andra sidan de krav som fastighetsutvecklingens och byggandets processer ställer på god planering och grundlighet för att undvika felinvesteringar med risk för negativa konsekvenser för generationer framåt. Att säkerställa våra möjligheter till bemanning och höja kompetensen inom verksamheten blir fortsatt viktiga utmaningar de kommande åren. Bland annat behöver vi i samverkan med andra utöva påverkan på olika utbildningsorgan för att långsiktigt säkerställa tillgången på relevant kompetens. Vi kommer under 2012 att fortsätta arbeta med vårt motto "Till nytta för vården" som övergripande ambition. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla samarbetspartners - kunder, leverantörer och inte minst medarbetare - för insatserna under det gångna verksamhetsåret! Vi har lagt ännu ett framgångsrikt år bakom oss. Det uppdrag vår hu vudman överlämnat har genomförts med gott resultat. Falun i februari 2013 Jan Sjöberg Fastighetschef 5

12 Verksamhet, strategier och mål Landstinget Dalarna äger ett stort fastighetsbestånd som rymmer lokaler för främst vård och utbildning. Fastigheterna förvaltas av Landstingsfastigheter, som också svarar för uthyrning, fastighetsutveckling och köp- och försäljning av fastigheter. Därutöver har Landstingsfastigheter förvaltningsuppdrag för andra företag, kommuner och organisationer, bland annat ett antal sale & leaseback affärer. Landstingets uppdrag till Landstingsfastigheter innebär att vårdgivarna och andra ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet i förvissningen att fastighetsfrågor hanteras professionellt. Verksamhets principer Av verksamhetsiden framgår att vi har våra viktigaste kunder inom landstingets kärnverksamheter. Vi ska i största möjliga utsträckning bidra till att våra kunder kan förverkliga sina mål och visioner. Det åstadkommer vi genom att erbjuda tjänster och lokallösningar som stöder och effektiviserar kundernas verksamhet. Olika förva Itn ingars lokalförsörjn ingspla ner (LFP) blir allt mer viktiga som underlag för den långsiktiga lokalförsörjningen. Ett med hyresgästerna gemensamt planeringsarbete via bland annat fastighetsutvecklingsplaner (FUP) är en viktig grund för att lyckas med detta och samtidigt tillgodose ägarens krav. Byggnader och lokaler ska erbjuda patienter, personal, besökande och andra brukare en stimulerande, säker och hälsosam miljö. Vi tar ansvar för den estetiska och fysiska miljön som ett inslag i vårdens verksamhet. Tjänster och lokaler ska hålla överenskommen kvalitet såvä l byggnadstekniskt som funktionellt och arkitektoniskt. Landstingsfastigheters planering och olika mål utgår från fastlagda värderingar och policyer, den strategiska verksamhetsplanen och det balanserade styrkortets fyra perspektiv; kund, ekonomi, process och utveckling. Verksamhetside Landstingsfastigheter ska för verksamheter inom landstingets kärnområden erbjuda funktionella utrymmen och service baserad på en hållbar samhällsutveckling. Huvudmannens uppdrag Landstingets uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt Genomföra investeringar i fastigheter - Byggherrerollen - utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser Vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energijmiljöeffektiv drift. Strategier Verksamhetsiden skall förverkligas genom att medarbetarna ilandstingsfastigheter: uppfattas som tillgängliga av våra kunder är engagerade i våra kunders problem har stor kompetens att möta våra kunders önskemål samt håller givna löften och utfästelser för att skapa tillit hos våra kunder Vision Landstingsfastigheter tillhör de ledande i Sverige som lokal hållare inom vård- och omsorg. 6

13 Det innebär att landstingsfastigheter strävar mot att: Säkerställa tillgång på lokaler som skapar samhällsnytta Våra hyresgäster tillhör de mest nöjda Vara ett föredöme inom branschen Ha en tydlig strategisk roll Arbetsmiljön kännetecknas av stort engagemang och tydliga befogenheter och ansvar Vara en attraktiv arbetsplats Vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift Verksamheten Energiförbrukning ,7 kwh/kvm= kwh/kv kwh/kvm 169 -~ - Vakanser total area för 5,0% 5,2% O outhyrda lokaler i procent av uthyrnings bar area <5% 3. Genomföra investeringar I fastigheter - bygg~ herrerollen - utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser - Mål 2012 Utfall Utfall TQ Fastighetsinvesteringar mkr, 96% 319 mkr dvs. 98 % Mål landstingsfastigheter har formulerat mål utifrån fyra perspektiv; kund, ekonomi, process och utveckling. Dessa fyra målområden är intimt förknippade och endast genom att skapa värde för al la fyra kan vår vision uppnås. Målen kommuniceras via ett balanserade styrkort. Måluppfyllelsen för 2012 är god. Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-3 nedan och kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfallsmått angivna. 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbets 1----I- ~~i~.0_~~~~_~.!!~!gi!~g!! het och komfort Mål Utfall- --Utfaii ResuiiåTfriiri-g-enomfö-rd T otafu,-:- ---föiätin:- hyresgästenkät = tolalin- dex = dex = 57 dex '! (2010) dvs. oförändrat 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter f- I _~~~~~~!f!!~!l~l,. Mål 2012 Utfall - -iiffalrh Ī "".,-rl--iotalkostnadseffek'uvltet - 5~~6~~ --- :~!..f ~ = lokalernas andel av 0 landstingets totala kost- ~ nadsmassa = <5,6% I Q -- -'"Kåsinådseffektfvfiei-;- - resultat på faslighets för- O Q vallningen minst enligt 1 10"% p;r (+50.5 mkr) ~ budgeuplan =. 1gg_Y2.,_. L --'._.. Hyresgäster landstingsfastighets geografiska marknad är Dalarna, från Särna i norr till Avesta i söder. Här bor drygt 277 tusen människor i allt från stad till glesbygd. landstingsfastigheter erbjuder lokaler till både offentliga och privata vårdleverantörer. landstingsfastigheter hyr även in lokaler på den externa marknaden på uppdrag av landstingets olika verksamheter. Det handlar i huvudsak om mindre enheter, till exempel vårdcentraler och tandvårdskliniker, där landstinget saknar egna lämpliga lokaler. Fastighetsbestånd Hyresintäkterna uppgick till 479,5 (468,1) mkr landstingets fastigheter är bokförda till (1 630) mkr och utgör en betydande del av landstingets samlade tillgångar (drygt 74 procent av anläggningstillgångar). Fastigheterna kräver effektiv förvaltning som både garanterar fastighetskapitalet och ett professionellt förhållningssätt till hyresgäster och andra aktörer på marknaden. Vård lokaler skiljer sig i flera avseenden från kommersiella lokaler. De är installationstäta och verksamheten pågår utan avbrott dygnet runt, året om. lokalerna 7

14 måste kunna anpassas till förändringar i vårdbehovet utan att verksamheten störs. Därför krävs speciell kunskap och erfarenhet för att samspelet mellan hyresgäst och hyresvärd ska bli framgångsrikt. Knappt 60 procent av den lokalyta Landstingsfastigheter förvaltar är lokaler i byggnader avsedda för sjukhusvård. Den övriga sjukvården och andra verksamheter svarar för resterande dryga 40 procent. 8

15 Organisation Organisationen för Landstingsfastigheter är utformad och bemannad utifrån uppdraget att långsiktigt och strategiskt agera som fastighetsägare, byggherre och hyresvärd. Principen är att den egna bemanningen ska ha fokus på de funktioner som är strategiska i rollen som kompetent beställare. Medan den ekonomiska förvaltningen bedrivs i egen regi, är fastighetsskötseln och underhållet upphandlade tjänster. Verksamheten hade vid utgången av året 24 medarbetare. Våra hyresgäster möts aven organisation som är indelad i tre geografiska!örvaltningsdistrikt: Norra distriktet omfattar kommunerna Mora, Vansbro, Malung-Sälen, Leksand, Rättvik, Orsa och Älvdalen. Mellersta distriktet omfattar Falu, Borlänge och Gagnefs kommun. Södra distriktet sträcker sig över kommunerna Ludvika, Avesta, Säter, Hedemora och Smedjebacken. En ansvarig förvaltare (kundförvaltare) tillsa mmans med biträdande förvaltare (teknikförvaltare) svara r för kundrelationer mot våra hyresgäster inom respektive distrikt. I ansvaret ingår även loka lplaneringsfrågor, fastighetsutvecklings- och förvaltningsplaner samt fullt resultatansvar för varje förvaltningsobjekt inom distriktet. Till stöd för distrikten och ledning finns i organisationen specialistkompetenser inom; förvaltning/analys-avtal, byggherrrestöd, ekonomi/administration och teknik. Alla dessa funktioner är lokaliserade till huvudkontoret i Falun. Förvaltning/analys uppgift är att erbjuda spetskompetens såväl till distrikten som till andra stödjande funktioner. Förvalt- ningsstöd handlar om fastighets- och hyresjuridik, fastighetsekonomiska kalkyler, energifrågor, upphandling och uppföljningar av fastighetsdrift och skötsel, riskhantering, försäkringsfrågor samt teknisk och juridisk fastighetsinformation och ritningsunderlag. Byggherre ansvar för att stödja distrikten när det gäller att genomföra större investerings- och underhållsprojekt. Stödet omfattar alla skeden i Byggprocessen, dvs. programmering, projektering och byggande. Tekniks uppgift är ett mer övergripande systemtänk vad gäller tekniska installationer och strategisk teknikutveckling i al l mänhet. Ekonomi/administration ansvarar för verksamhetens ekonomiska rapportering och system för målstyrning och uppföljning. Enheten samordnar allt ekonomiarbete och tillhandahåller även administrativt stöd. Fastighetsche!en är operativt ansvarig för hela verksamheten. Fastighetschefens stab (fn vakant) har till uppgift att ge stöd i den strategiska planeringen av verksamheten och åt distrikten i deras verksamhetsutveckling. Även ansvaret för branschsamverkan och fastighetsutveckling ingår. Förv31tnlnllsstödl Analyhlvtal Byggherreslöd Teknikslöd 9

16 För att förverkliga vårt uppdrag och verksamhetside upphandlar vi tjänster avseende projektering och byggande samt fastighetsdrift, skötsel och övrig service. Vid upphandling av dessa tjänster ställs höga krav på de företag som anlitas när det gä ller kvalitet, miljöhänsyn och kundbemötande. 10

17 Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Kompetensen, engagemanget och arbetsglädjen hos våra medarbetare är avgörande för framgång i allt arbete, inte minst när det kommer till att skapa goda relationer med kunder och samarbetspartners. Landstingsfastigheters framgång har legat i att utveckla och tillvarata medarbetarnas kompetens och skapa goda förutsättningar att utvecklas i sina arbetsuppgifter. Verksamheten har arbetat för att skapa en stimulerande arbetsmiljö där alla samverkar, känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka resultatet. Detta har uppnåtts bland annat genom att i hög grad delegera ansvar och befogenheter samt att involvera alla medarbetare i planeringen av verksamheten. Arbetsmiljöfrågor och friskvård har varit prioriterade områden för att säkerställa att medarbetarna kan utvecklas och prestera goda resultat. Verksamhet och personalpolitik Ärligen har genomförts en verksamhetsplanering som omfattar alla medarbetare i organisationen. Syftet har varit att förutom själva planeringsresultatet att på ett genomgripande sätt dra nytta av medarbetarnas individuella kunnande och involvera dem i planeringen av verksamheten. För att kunna fullfölja verksamhetens ide på ett effektivt sätt har krävts motiverad och välutbildade medarbetare med möjligheter till verksamhetsanknuten fortbildning. Eftersom flertalet är nyckelpersoner inom sitt kompetensområde, har eftersträvats en begränsad personalomsättning och låg frånvaro. För att kunna uppnå allt detta har krävts en nära dialog med verksamhetens medarbetare. Landstingsfastigheter har på ett systematiskt sätt försökt att utnyttja IT för att strukturera och sprida medarbetarnas kunskap i den egna organisationen men även externt till våra kunder och samarbetspartners. Att medarbetare är informerade om allt som har betydelse för verksamheten är centralt. Information lämnas fortlöpande vid månadsvisa personalträffar (PIM) där alla medarbetare deltar. Personalträffarna har också varit den samverkansform som gällt både för medbestämmande och för skyddsfrågor lokalt. Det finns en personalförening inom Landstingsfastigheter - Grundbulten. Föreningens syfte är att via olika fritidsaktiviteter skapa en vi-känsla inom verksamheten som bidrar till ökat engagemang och kamratskap bland medarbetarna. 1. Personalkostnader/rörelsekostnader (%) ,5 5,4 5,2 1) Rörel sekostnader in kluderar samtliga kostnader exkl. avskrivningar och finansiella kostnader. 2. Personalkostnader/antal anställda (tkr) Personalsammansättning och tidsanvändning Den 31 december 2012 fanns 23 (24) medarbetare anställda i Landstingsfastigheter. Under 2012 har den genomsnittliga årsarbetstiden motsvarat 22,8 (22,S) helårsmedarbetare. Fördelningen mellan män och kvinnor var vid årsskiftet 12/13 52 (54) procent män och 48 (46) procent kvinnor. Genomsnittsåldern var vid samma tillfälle 49,6 (51,8) år. Den totalt tillgängliga tiden för arbete uppgick under året till (S 366) dagar II

18 baserat på 220 anställningsdagar per anställd. Av dessa dagar var 152 (138) sjukdagar, varav 60 (52) korttidsfrånvaro och 92 (86) långtidsfrånvaro. Det genomsnittliga sjukfallet för korttidsfrånvaro varade i 3,5 (4) dagar. Personalomsättningen var under ,0 (20,5) procent. De närmaste fem åren kommer ytterligare 22 (29) procent medarbetare att uppnå pensionsålder. Detta innebär att verksamheten inom några få år kommer att fortsätta att genomgå en omfattande generationsväxling, samtidigt som hela bygg- och fastighetsbranschen gör samma sak. Detta kommer att medföra att tillgången på utbildad arbetskraft kommer att vara otillräcklig eftersom de ungdomskullar som kommer ut på arbetsmarknaden totalt sett är mindre än de kullar av 40-talister som går i pension de närmaste åren. Förutom sjukfrånvaro finns även frånvaro för föräldraledighet 2,0 procent (1,8), semester 11,2 procent (11,5) och övrig ledighet 0,5 procent (0,2). 3. Antal anställda per 31 december (st) Anställningstid (%) Anställningstid år år år år år Åldersstruktur (st) Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt år O O O år år år år! 1 2 Summa , , ,0 6) Med personalomsättning avses det lägsta talet av antalet började och slutade dividerat med genomsnittligt antal anställda 7. Tidsanvändning (%) Sjukfrånvaro 1,2 1,8 1,9 Föräldraledighet 0,5 1,8 2,0 Övrig ledighet Q,Q.M Q.2 Summa frånvaro 1,7 4,0 4,4 Tillgänglig tid 98,3 96,0 95,6 7) Med summa frånvaro avses summan av sjukfrånvaro, föräldraledighet och övrig ledighet. I övrig ledighet inkluderas t.ex. rehabiliteringsåtgärder och förtroendeuppdrag Kompetensutveckling Kompetenshöjande insatser har utformats så att de blivit lönsamma för både verksamheten och den enskilde medarbetaren. Kompetensutvecklingen ska ge medarbetarna de kunskaper de behöver för att de ska känna trygghet i sin arbetssituation och göra ett professionellt och engagerat arbete. Utbildningsinsatserna har varit uppgiftsrelaterade och skett på individuell nivå utifrån organisatoriska behov. Medarbetarsamtal avseende det aktuella verksamhetsåret har genomförts med alla medarbetare strax efter årsskiftet 2011/12. Ansvaret för att samtalen blivit konstruktiva och skapat konkreta resultat, har legat hos båda parter. Erfarenheten av samtalen har varit god. Genomsnittligt antal budgeterade utbildningsdagar enligt utvecklingsplan har varit tre dagar per medarbetare och år. Detta ska ställas mot 5,8 (4,0) genomförda i genomsnitt. Då har det varit några speciella satsningar på hela eller stora delar av personalgruppen t.ex. Office-utbildning för samtliga 2 dagar. Förutom detta har det genomförts interna kurser i exempelvis uttag och tolkning av ekonomirapporter. 6. Personalomsättning (%) 12

19 Landst ingsfastigheters medarbetare hade under året 130 (98) externa utbildningsdagar. Kostnaden för externa kurser och seminarier har uppgått till 288 (273) tkr. I redovisningen ingår inte lönekostnader och sociala avgifter. Till det angivna antalet utbildningsdagar ska också läggas den tid för seminarier och utbildningstillfällen som använts i samarbetet med t.ex. övriga landsting inom den mellansvenska regionen - Futurloc. 8. Utbildningsdagar/ normalarbetstid (%) ,4 1,7 2,3 8) I begreppet utbildning/personalutveckling inkluderas externa kurser, konferenser mm men ej information internt 9. Utbildningsdagar/anstä llda ,5 4,0 5,8 10. Utbildningskostnader/anställda (kr) Vidareutbildning (%) Fastighetsförvaltning Entreprenadku nska p IT Ekonomi Miljö/energi l edarskap Personlig utveckling Övrigt 10 ~ Frisk- och hälsovård Ambitionen med våra satsningar på friskoch hälsovå rd har varit färre sjukskrivningar och större arbetstillfredsställelse bland våra medarbetare. Den tidigare omnämnda perso nalföreningen är en viktig faktor i detta sammanhang. Föreningens aktiviteter syftar till att förstärka vikänslan i verksamheten via olika fritidsaktiviteter. Sjukfrånvaron under året uppgick till 1,9 (1,8) procent av tillgä nglig tid. Medarbetare har getts möjligheter till bidrag med ma ximalt 600 kronor/år för motionsaktiviteter som är godkända av ska t t emyndigheten, fri frukt och kaffe på arbetsplatsen. Medarbetare har tillgång t ill företagshälsovård via ett avtal med GävleDala Företagshä lsa. Inom ramen för träffat avtal har ingått bl. a kartläggning av arbetsmiljön, dvs. sedvanliga skyddsronder, översyn av rutiner, organisation, policy, ansvar mm för området. 12. Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvaro 1,2 1,8 1,9 -Iångtidssjukfrå nvaro O 1,1 1,3 -sjukfrånvaro män 1,2 2,6 2,7 -sj ukfrånvaro kvinnor 1,1 0,6 1,0 -anställda år 1,1 0,6 0,9 -anställda 51- år 1,2 2,4 2,9 12) l ångtidssjukfrånvaro avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 13. Sjuklönekostnader (exkl. soc avgift), tkr Sjuklön dag 1-14 Sju klön dag Föräldraledighet (dagar) Övertidstimmar/anställd (timmar) ,0 6,4 7,4 16. Uttagen semester/anställd (dagar) ,7 34,8 34,5 Likabehandling I Landstinget Dalarna ska alla medarbetare bemötas och behandlas jämstä llt, värdigt och med respekt utan att utsättas för diskriminering, trakasserier, 13

20 repressalier eller annan kränkande behandling, dvs. våra nuvarande och blivande medarbetare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder. 17. Kvinnor och män (%) Kvinnor Män Löneutveckling (%) Kvinnor 4,8 2,1 3,1 Män.hl Zd bl Summa 3,9 2,3 2,5 19. Fördelning mellan kvinnor och män i verksamhetens ledning (%) Kvinnor Män ) Verksamhetens chef är man

21 Kundnytta genom samverkan Kunddialog För att säkerställa att vi tillhandahåller förväntade tjänster och med tillräcklig kvalitet till rätt pris krävs en aktiv kunddialog. Våra verktyg för denna dialog är de Hyresgästråd som genomförs tillsammans med våra hyresgäster. Då diskuteras inte bara lokalernas funktion utan också drift och skötsel av lokalerna, energieffektivisering, risk och säkerhet och behovet av service. Andra tillfällen till dialog, både löpande och strategiska, är de möten som sker i hälso- och sjukvårdens beredningsgrupp för lokalfrågor (HSBL). I gruppen finns våra förvaltare och representanter för hälsooch sjukvårdens ledning. Syftet med grupperingen är att behandla och handlägga gemensamma fastighetsanknutna verksamhetsfrågor med konsekvens på lokalerna. Gruppen träffas normalt en gång per kvartal. Ytterligare verktyg för att underlätta dialogen med kunderna är vår webbportal Via denna kan hyresgäster anmäla såväl skador och fel som göra servicebeställningar, både från externa leverantörer och från Landstinget Dalarnas egna serviceorganisationer. Mätningar av kundnöjdhet Kundenkäter genomförs för att mäta hyresgästernas uppfattning om Landstingsfastighets service och de lokaler som tillhandahålls. Syftet med enkäterna är att mäta kundnöjdhet och få underlag till förbättringsarbete, såväl internt som externt. Enligt den senast genomförda mätningen, hösten 2012, av Nöjd kund index, NKI, dvs. betyget på Landstingsfastigheters service, ges ett bra medelbetyg 64 (63). Betygsni- vån är något bättre än vid föregående mätning. Tre områden framstår som särskilt viktiga att förbättra. Det gäller dels inflytande och delaktighet, dvs. hyresgästernas möjligheter att ha synpunkter och önskemål på Landstingsfastigheters långsiktiga planering av åtgärder, dels öka ansträngningarna att ta reda på hyresgästers synpunkter och dels återkoppling efter genomförda åtgärder. En ny mätning planeras Byggprocessen En central process i vår samverkan med våra hyresgäster är den sk Byggprocessen. Processen syftar till att med kvalitet och effektivitet leverera utrymmen som stödjer hyresgästens verksamhet. Processen inträffar återkommande under ett byggnadsverks livscykel så snart större insatser planeras. Den gäller såväl vid själva produktionen av byggnadsverket som vid ombyggnad och renovering eller återuppförande efter rivning. För investeringsprojekt har en mer systematisk metod, Byggprocessmätning, för uppföljning kundnöjdheten påbörjats. Metoden har utvecklats ytterligare under året och kommer successivt att omfatta fler projekt aven viss storleksordning. Nätverk för ökad kund nytta I det följande redovisas ett antal samarbeten som Landstingsfastigheter är engagerade i och som har som syfte att underlätta och effektivisera våra hyresgästers vardag: ByggDialog Dalarna Landstingsfastigheter är en av initiativtagarna till Byggdialog Dalarna och med Länsstyrelsen i Dalarna som ansvarig. Dia logen är ett organiserat samarbete som med unika metoder ska utveckla länets 15

22 byggsektor. Visionen är att med högre effektivitet och bättre kvalitet åstadkomma lägre kostnader. I dialogen ska de miljömål som ställts upp för sektorn i länet genomföras. Verksamheten är för närvarande under omorganisation. larna.se Byggherrarna Landstingsfastigheter är medlem i Byggherrarna, en sammanslagning av ett 100- tal stora beställare, förvaltare och nyttjare av byggnader och anläggningar. Medlemmarna återfinns både inom privat och inom offentlig sektor. Föreningen har till uppgift att företräda, tillvarata och driva medlemmarnas partsintressen avseende byggherrolien. Landstingens fastighets råd (SKL) De mellansvenska landstingen representeras för närvarande av Dalarna i Landstingens Fastighetsråd. Rådets syfte är att bidra till utveckling och stödja kunskapsöverföring mellan landstingens fastighetsverksamheter. Ett omfattande arbete pågår med jämförande nyckeltal för de viktigaste påverkbara kostnaderna inom fastighetsförvaltning. Genom Fa stighetsrådet medverkar landstingen tillsa mmans med ett antal större aktörer från stat och kommuner i UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor) som bedriver utvecklingsprojekt för att effektivisera fastighetsföretagandet och höja kva liteten. Forum för vårdbyggnad Forum för vårdbyggnad är en förening där Landstingsfastigheter är engagerad. Inom ramen för nätverket är Landstingsfastigheter medfinansiär i olika studier och utredningar. Föreningen fungerar som en mötesplats för information och utvecklingsarbete inom fysisk miljö för vård och om- so rg. Föreningen har en adjungerad professur vid Arkitektur, Chalmers, Göteborg. Centrum för vårdens arkitektur Centrum för vårdens arkitektur ingår i Cha lmers tekniska högskolas nya st yrkeområde Samhällsbyggnad. Här är det tänkt att pågående forskning och forskarutbildning inom vårdbyggnadsområdet ska kunna växa, ny forskning kunna initieras, samt nationell och internationell vårdbyggnadsforskning mötas. Landstingen är under en uppbyggnadsfas med och finansierar verksamheten. lmers.se/arch/sv/samverkan/ce ntrum-for Program för teknisk standard - PTS Program för Teknisk standard (PTS) är en del av ett ledningssystem i lokaiförsörjningsprocessen i syfte att på ett effektivt sätt kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler. Landstingsfastigheter spa rar både tid och pengar genom att göra rätt från början. I projekteringsskedet undviks många onödiga frågor och utredningar genom tydliga besked om vad som är rätt för Landstinget. I byggskedet begränsas oplanerade ändringar genom sen upptäckt av fel gjorda val i projektering. I överlämnandet skapas överensstämmelse mellan förväntat resultat och verklighet genom riktli njer som är utarbetade av berörda verksamheter och i förvaltningsskedet ges förutsättningar att vidmakthålla en funktion som kunden är nöjd med från början. PTS är ett samarbete där 11 landsting för närvarande deltar. Samarbete mellansvenska landsting - Futurloc Samarbete med de mellansve nska landstingen Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Sö- 16

23 dermanland, Västmanland, Värmland och Örebro sker i organiserade former. Samarbetet drivs i ett lo-tal fackgrupper inom ramen för olika kompetensområden. Högskolor Landstingsfastigheter samverkar på olika sätt med högskolor och universitet genom att aktivt påverka olika utbildningsinstanser i relevanta utbildningar, examensarbeten och genom att tillhandahålla praktikplatser för studenter. Landstingsfastigheter är sedan hösten 2008 fadderföretag med löpande kontakt med studenter under deras utbildningstid till byggnadsingenjör. 17

24 Till nytta för hyresgäster Styrande strategi för Landstingsfastigheter, som stöd till landstingets kärnverksamheter, är att som professionell partner underlätta för sina hyresgäster. Ett sätt att uttrycka fastighetsförvaltningens bidrag är att relatera de samlade fastighetskostnaderna till landstingets totala kostnader. Loka lkostnaderna uppgick till ca 14 procent av den samlade kostnaden år För år 2012 var motsvarande andel 5,66 procent! ~ " 8 6 1: 4 o ~ Q. 2 O "" "' '" r- "" en on o rl N rl rl rl o o o o o o o o o o N N N N N N N N N N Fastighetskostnadernas andel av landstmget Dalarnas totala kostnadsmassa ( ). Några väsentliga förklaringar till den minskade andelen är: Ökad lokaleffektivitet i landstingets olika verksamheter. Internhyror har varit en viktig drivkraft, både som styrmedel och för nyckeltalsjämförelser. Sänkta kostnader för fastighetsdrift och effektivare skötsel. Vår balanserade metod för konkurrensutsättning i kombination med benchmarking med andra landsting har varit framgångsrik för såväl kostnadseffektivisering som kvalitetsutveckling. Nya hyresgäster på vakanta ytor. Andelen tomma lokaler har under 90-talet gått från O procent till som mest 13 procent motsvarande mer än kvm lokalarea till dagens nivå på 5,0 procent. Hyresvärdet av dessa ytor, ca 40 mkr/år, har överförts till i huvudsak vård. I(apital och investeringar ska kosta så lite som möjligt. Marknadens räntesänkningar bidrar till att såväl nya investeringar som kapitalkostnader i bokförda tillgångar sjunkit. Omförhandling av externa hyreskontrakt och inflyttning i egna lokaler. Bevakn ing och omförhandling av hyresvillkor för ca kvm externt hyrda lokaler genererar årligen mer än 36 mkr till vård. Realisering av dolda tillgångar. Tidigare års fastighetsförsäljningar av sjukhem och vårdcentraler har via option om möjlighet till återköp inneburit att nya reavinster kunnat skapas via utnyttjande av optionsmöjligheter. Sett i ett längre perspektiv ( ) har hälso- och sjukvårdens strukturomvandling tillsammans med tillämpade styrmedel för lokalanvändning resulterat i en betydande minskning av landstingets lokalanvändning. Lokalarean som landstinget använder för egen verksamhet har minskat med nära kvm. Det motsvarar cirka 10 procent av den totala verksamhetsarean. I<ostnadseffektiviteten under samma period har utvecklats positivt. Särskilt glädjande är den kraftigt sänkta mediaförbrukningen. Media (el, värme och vatten) är den del av fastighetsförvaltningen som står för den största miljöbelastningen. Att sänka energiförbrukningen handlar därför inte bara om att spara pengar - det är också en för samhället strategisk miljöfråga. En effektiv fastighetsförvaltare är ett viktigt instrument i landstingets samlade arbete för lägre klimatpåverkan. 18

25 KWh/kvm KWh/kvm Föränd- BRA BRA ring, % ,0-31,7 Varmeforbruknmg Regeringen har fastställt mål för att minska energianvändningen i landet. Offentliga fastighetsägare pekas ut att ha ett särskilt ansvar. Målen har två horisonter, dels 2020 med en minskning av energianvändn ingen med 20 procent i förhållande till 1995 och dels 2050 med en minskning med 50 procent. Målet för 2020 passerades redan ~ 200? 150 ~ O ~O)'Y'J O)~ 0,0,0, ~<::)..., ~::p'? (;:f)'? ot:::j" f::jqo, Q'\,'Y ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ _ Landstinget Dalarna - Regeringens mål Regeringens mål 2050 Diagrammet visar landstinget Dalarnas specifika el och värmeförbrukning från år 1995 till Regeringens långsiktiga mål för 2020 och 2050 finns även markerade I diagrammet. Landstingsfastigheter lämnar för 2012 ett överskott till vården på 74,1 mkr. Det inkluderar 50,5 mkr reavinst vid utlösande av option er på åtta sjukhem som sålts till privat fastighetsägare. Rörelseresultat 2,3 mkr över budget. 19

26 Hållbar förvaltning och byggande Landstingsfastigheter har i uppdrag att förvalta Landstinget Dalarnas fastighetsbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt. Det innebär att Landstingsfastigheter integrerar etiska, sociala och miljömässiga hänsyn i sin förvaltning. Syftet är att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Landstinget Dalarnas krav och mål har införlivats i styrning av Landstingsfastigheters verksamhet. De 16 miljömål som riksdagen antagit är vägledande i miljöarbetet och beskriver det tillstånd för den svenska miljön som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Det övergripande målet är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen. Länsstyrelsen Dalarna har i sin tur anpassat miljömålen till länet. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som berör offentligheten och som kräver en bred regional samverkan. Landstingsfastigheter är en viktig del i detta arbete och medverkar i genomförande av åtgärder kopplade till några av dessa miljömål; t ex energieffektivisering och upphandling. Den miljöpåverkan och förbrukning av naturresurser som Landstingsfastigheter Dalarna åstadkommer hör till övervägande del samman med byggande och drift av lokaler. En annan viktig, men inte lika mätbar, del av miljöarbetet är påverkan på intressenternas miljöarbete. Landstingsfastigheter har stor möjlighet att medverka till miljöförbättringar långt utanför den egna verksamheten genom att påverka och stödja miljöarbetet hos hyresgäster, konsulter, entreprenörer och leverantörer. Vi deltar i ett antal intressegrupper och nätverk i syfte att utveckla miljöfrågorna såväl inom den egna verksamheten som inom branschen som helhet. Samarbete för hållbart byggande på Landstingsfastigheters initiativ har Byggdialog Dalarna startats som är ett regionalt samverkansprojekt mellan byggoch fastighetssektorn i Dalarna samt regionala myndigheter där Länsstyrelsen i Dalarna är formellt ansvarig. Byggdialogen i Dalarna syftar till att genom dialog, samverkan och konkreta åtaganden på den regionala nivån mellan privata och offentliga aktörer nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna. Miljöcertifierade Landstingsfastigheters verksamhet är miljöcertifierad enligt ISO sedan år En förutsättning för att vara certifierad är att miljöledningssystemet leder till en ständigt minskande miljöpåverkan vilket granskas fortlöpande av ett externt oberoende certifieringsorgan. Under 2011 har en omcertifiering skett, dvs. en analys av hur ledningssystemet fungerat genom att revisionsledaren granskar rapporterna från genomförda uppföljningsrevisioner och en utökad uppföljning av att ledningssystemets delar fungerar på avsett sätt i verksamheten. Miljöpolicy Policyns nuvarande lydelse är: Landstingsfastigheter ska för verksamheter inom vård- och omsorg erbjuda funktionella utrymmen med service baserad på en ekologiskt hållbar utveckling. Vi ska sträva efter att ständigt utveckla och förbättra verksamheten för att minska miljöbelastningen och förebygga föroreningar. Detta kan vi göra genom att: Verka för att landstingets och egna miljömål uppfylls. Lagar och andra krav inom miljöområdet utgör minimikrav 20

27 Effektivisera användningen av energi och naturresurser, speciellt icke förnyelsebara Välja teknik och lösningar som är resurssnåla sett ur ett livscykel perspektiv Undvika varor som innehåller miljöfarliga eller hälsoskadliga ämnen Sprida och fördjupa kunskaperna om vårt arbete för en ekologiskt hållbar utveckling hos medarbetare, hyresgäster och leverantörer samt andra intressenter Ställa miljökrav vid upphandling Betydande miljöaspekter De miljöaspekter som bedömts vara betydande i vår verksamhet är: Resursanvändning för utformning av hus inkl system, konstruktioner och byggvaror (exkl farliga ämnen) vid projektering och produktion av lokaler Användning och förekomst av varor och material som innehåller farliga ämnen vid projektering och produktion av lokaler Energianvändning för uppvärmning, kylning samt fastighets- och hushållsel vid förvaltning av lokaler Miljöarbetet under året Byggbranschen använder ca olika byggprodukter varav en stor del är miljö- och hälsofarliga. Vår målsättning är därför att förbrukningen av varor och material som innehåller farliga ämnen ska minska, för att på sikt helt kunna fasas ut. Under året har vi därför fortsatt att prova och utvärdera olika system för miljöbedömning av byggvaror och material i syfte att fasa ut farliga ämnen inom byggandet. För projektet ny vårdbyggnad (NVB) på Falu lasarett används verktyget SundaHus och ambitionen är att projektet ska nå guldklass enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Landstingsfastigheter vill underlätta för sina hyresgäster att agera miljövänligt. Det gör vi genom att erbjuda miljökontrakt. Hyresgästen lovar att införa rutiner för att släcka lokaler och utrustning efter arbetsdagens slut, källsortera avfall m m och får 2 procent rabatt på lokalhyran som motprestation. Andelen tecknade miljökontrakt omfattade 63 (57) procent av den totala lokalarean för år Vi arbetar aktivt med att försöka minska den miljöpåverkan som våra tjänsteresor orsakar i form av utsläpp till luft och bidrag till växthuseffekten. Samtliga leasingbilar är bränslesnåla bilar (Golf 1,6 TDI, medelförbrukning 0,411/mil och C02-utsläpp 107 gr/lod km) och samåkning sker när så är möjligt. Längre tjänsteresor sker med tåg. Statistik om våra bilresor visar att (14 725) km har genomförts i privata bilar, (10 587) km har skett via hyrbilar i landstingets bil pool och ( ) km med leasingbilar. Totalt ( ) km, en minskning med 18 procent jämfört med år Resandet är i stor utsträckning kopplat till den investeringsverksamhet som bedrivs runt om i länet. Investeringsvolymen är fortsatt på en hög nivå, men har minskat med 23 (ökade 70 procent 20111) procent i jämförelse med föregående år. Energianvändning Under 2011 har en ny energiplan fastställts. Målsättningen är att till år 2020 ska energianvändningen i Landstingets fastighetsbestånd minskas till högst 150 kwh/m2 BRA och år inkl verksamhetsel. Motsvarande mål för 2050 är att nå 90 kwh/m2 BRA. 21