Artikelnummer: ISBN: EAN: Textförfattarna och Sveriges elevråd - SVEA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artikelnummer: 850714 ISBN: 978-91-979051-1-4 EAN: 9789197905114. Textförfattarna och Sveriges elevråd - SVEA"

Transkript

1

2 Artikelnummer: ISBN: EAN: Textförfattarna och Sveriges elevråd - SVEA TEXT: Maja Dahl, Jenny Jonstoij och Olof Svensson GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Dalston, OMSLAG: Dalston, FOTO: Emmy Polbratt, TRYCK: TMG Sthlm, 2010 Tryckt på Cocoon Gloss (250g och 135g) och Cocoon Offset (120g) från Antalis Projekten Ung&Dum Om synen på barn och unga och Interaktiv demokrati drivs av: Sveriges elevråd SVEA: Rädda Barnens Ungdomsförbund: Centrum mot rasism:

3

4 BASAR & TAN DRIVER FÖRENINGEN MEGAFONEN

5 Hösten 2009 fick Basar Gerecci och hans kompisar nog. De var less på att medierna rapporterade om ett Husby de inte kände igen, så de startade föreningen Megafonen. Från början var det tänkt att de skulle skriva en webbtidning, för att visa sin bild av Husby. Sidan blev inte så snygg så de visade den bara för vänner och familj. Men föreningen växte och på ett år har de nu hunnit med att bland annat arrangera en festival, startat diskussionskvällarna Harakat Café, släppt en tidning i pappersformat och en massa andra saker. Idag består Megafonen av en kärngrupp på fem personer och ett 40-tal unga som hjälper till och engagerar sig så mycket de vill och hinner. Vi träffade Basar och Tan i Megafonens lokal i Husby. - Megafonen är en organisation för unga som vill jobba med politiskt förändring här i Järvaområdet och ett forum för unga att göra sina röster hörda, förklarar Basar. Precis som många andra unga, känner Megafonen, att det är svårt för unga att få vara med och påverka. De forum som finns släpper antingen inte in unga alls, eller så gör de en speciell ungdomsdel. Som kanske är snygg på ytan, men som inte leder till att unga får igenom sina idéer eller vara med och påverka. Basar berättar om det ungdomsråd som han satt med i tidigare, där det inte hände något och där de ungas åsikter inte togs på allvar. - Vad är det för mening med att ha ett ungdomsråd om det enda de unga får ha en åsikt om är färgen på väggarna? När Järvalyftet drog igång såg Megafonen sin chans att verkligen få vara med och påverka. Järvalyftet är ett samarbete mellan bland annat Stockholms Stad och Svenska Bostäder, där man jobbar fram hur framtidens Järva ska se ut. Megafonen tyckte att eftersom det är de som är unga nu som kommer att få leva med det de vuxna bestämmer så borde deras önskemål vara en del av projektet. De tog kontakt med Svenska Bostäder och fick uppdrag av dem att ta kontakt med områdets unga och se vad de tyckte. Resultatet blev rapporten Att vara ung i Husby som nu används både i Järvalyftet och på andra sätt. Ett annat projekt som Megafonen driver tillsammans med Rädda Barnen och Röda Korset, är Harakat Café. Harakat betyder rörelse på bland annat turkiska och arabiska, och det är precis det som de vill åstadkomma. - Harakat är ett sätt att få folk att snacka om sånt man annars inte pratar om, trots att de är de viktigaste frågorna. Vi pratar om demokrati, HBT-rättigheter, islamofobi och en massa andra frågor, berättar Basar. Harakat började i våras och kommer att fortsätta under hösten. Varannan vecka kommer en föreläsare och pratar om något ämne, och varannan vecka diskuteras det som kom upp på föreläsningen veckan innan. På Harakat samlas allt från pensionärer, unga i gymnasieåldern och folks småsyskon som dras in från torget för att vara med. Under våren kom bland annat författaren och journalisten, Gellert Tamas, och Arash Mokhtari, från Quick Response, på besök. Varje träff har haft ungefär 60 besökare och diskussionerna har varit intensiva. - Viktigaste arbetet vi gör är att fånga upp det engagemang som finns här. Det kan vara en halvställd fråga på Harakat Café eller någon som börjar snacka med mig på bussen, men det gäller att se de personerna och få dem att inse att de kan göra och förändra saker, säger Basar. Basar och Tan menar att Megafonens viktigaste uppgift är att vara ett naturligt schysst forum där alla är välkomna, där allas ideér får utrymme och där alla peppar varandra till att genomföra dem! De jobbar lokalt, utan hierarkier mellan dem som kommer som nya till Megafonen eller de som varit med sen början. Det ska inte vara någon skillnad på de som varit med från starten som Basar eller de som börjat engagera sig efter ett tag som Tan. För Basar själv har arbetet med Megafonen gett honom självförtroende. Innan han började med Megafonen trodde han inte att han själv kunde göra dessa saker eller jobba för förändringar. På frågan om Megafonen stött på något motstånd svarar Basar att det ända motståndet egentligen är det han själv har inom sig, eller andra unga personer har inom sig. - Man kanske känner att det är hopplöst, att det aldrig kommer gå att förändra något. Att makten bara finns där pengarna finns, inne i stan eller nån annanstans. Inte här där vi bor, inte hos oss unga. Därför menar Basar och Tan att det är viktigt att peppa folk till att våga tro på att det går att förändra genom att engagera sig. Ett annat motstånd som dykt upp när de försökt värva andra att hjälpa till med Megafonens arrangemang, är att vissa tror att de i kärngruppen tjänar pengar på Megafonen och därför inte vill gå in och jobba gratis. Men Basar och Tan berättar att det inte finns någon inom Megafonen som tjänar pengar på det de gör. Alla pengar de får in i stöd från olika företag, organisationer och kommunen går direkt in i verksamheten. Alla i Megafonen pluggar eller jobbar för att försörja sig. Ändå lägger de många timmar i veckan på att arbeta med Megafonen, men de klagar inte. - Man träffar massa människor och det är riktigt kul. Och faktiskt är det viktigt att det är kul. Om det inte var roligt skulle jag aldrig orka lägga ner tiden på detta, säger Tan. Det är just engagemanget i det de gör som driver dem framåt. Vi pratar om vad engagemang är och Basar säger att det är en för svår fråga att svara på. Ska han svara på det, kommer det bara sluta med att han läser sitt svar i den här tidningen och tänker åh nej, varför sa jag så. Men Tan och Basar börjar snacka om engagemang och då kommer den ena smarta formuleringen efter den andra. - Engagemang handlar ju bland annat om att våga och att organisera sig. Egentligen handlar det bara om att göra det som redan finns där. Engagemanget finns redan, det handlar bara om tron på sin egen möjlighet att förändra. Få folk att våga tro att de kan göra verklighet av sina idéer, säger Basar. På frågan vad Megafonen har för framtidstankar och drömmar blir svaret dels att motverka och komma förbi de hinder unga känner inför att engagera sig. En annan plan för framtiden handlar om hur de ska få pengar till föreningen för att göra bra grejer. - I framtiden vore det soft om vi kunde skapa ett långsiktigt förtroende hos lokalbefolkningen här i området. Tänk om de människor som vi tycker att vi försöker göra det bättre för, också kunde bli våra finansiärer! säger Basar. forts. sid 8

6 Han förklarar att det bästa skulle vara om grunden i Megafonens ekonomi var månadsbidrag från lokalbefolkningen. Då skulle de slippa anpassa sitt arbete till bidragsgivares krav på sifferresultat och stapeldiagram. Istället skulle människorna i området få bedöma om Megafonen har uppnått sina syften och mål, inte styrelser och myndighetsjurys. Fast det största målet för Megafonen är ändå att göra Järvaområdet till världens schysstaste område. De tycker att besluten som handlar om Järva ska tas i Järva, om besluten tas inne i stan kommer det aldrig att funka. Och unga måste få vara med. De vill skapa mer direktdemokrati och en känsla av att man äger sitt område. Känner man så kommer man även vilja ta ansvar, vara delaktig och jobba för att förändra. Till andra som vill förändra sitt område eller börja jobba för sin grej har Basar och Tan några riktigt bra tips. - Är det något du brinner för, sätt igång och börja göra något. De första månaderna vi höll på gjorde vi ingenting, vi bara snackade. Vi snackade nästan ihjäl vårt engagemang. Sen tänkte vi, äh nu bara gör vi. Och då gick det skit bra. Efter man gjort första grejen så lossnar det, sen är man igång och det bara rullar på. Allt gick bra och vi fattade inte varför vi bara suttit och snackat så länge innan. Så, sluta snacka, börja göra! säger Basar. - Och ha kul, ska man engagera sig ska det vara i just det man själv brinner för. Det är egentligen det ända viktiga att tänka på. Välj att göra något du går igång på, då kan du försvara det, då finns drivkraften där, lägger Tan till.

7 ANNA & SANDRA STAND-UP KOMIKER OCH KLUBBGRUNDARE Tänk om din främsta uppgift är att vara rolig! Att ta betalt för att göra det du gillar mest, samtidigt som du får andra att skratta! Som komiker behöver du träna, du behöver gå upp på scen många gånger och testa dina skämt. Men vad gör du om det inte finns någon klubb att träna på eller om du är beroende av att andra ska bjuda in dig till klubbar för att du ska få testa dina skämt på scen? Då startar du helt enkelt en egen klubb, och det är precis vad Sandra Ilar och Anna Söderlind gjorde. Anna Söderlind kommer ifrån Sundsvall. Hon började som komiker när hon var 17 år. Då fanns det ingen klubb i Sundsvall så hon fick åka ner till Stockholm varje gång hon ville uppträda. Det blev många timmar på försenade tåg och bussar. - Jag blev mer och mer arg på att det inte fanns någon klubb i Sundsvall. Sen tänkte jag, har ingen annan fått den här briljanta idén så får jag väl starta en klubb själv! Sandra började som komiker när hon flyttade ner till Stockholm som 20åring. Det fanns många klubbar där hon kunde gå upp, men det krävde att hon själv såg till att bli bokad. För att få all den scentid hon ville ha och för att kunna bestämma själv startade hon en egen klubb. - Framförallt ville jag ha ett forum där jag kunde köra Stand Up, men också ett ställe där jag kunde göra fel och pröva mig fram tills jag fick det att funka, berättar hon. Och egentligen, varför ska du behöva vänta på att någon annan ska bestämma när du är bra nog och när du passar in eller inte, när du kan se till att få bestämma det själv! Både Sandra och Anna har haft turen att inte möta på så mycket motstånd och att de runt omkring dem har trott på dem. Eftersom Anna fortfarande gick i skolan när hon startade sin klubb, hände det att hon missade lektioner. När en av hennes lärare ifrågasatte hennes engagemang skickade hon ett långt mail till honom där hon förklarade varför hon gjorde det hon gjorde. - Genom att driva min klubb så lärde jag mig mycket saker som inte skolan lär ut. Jag lärde mig vikten av att hålla deadlines, sköta ekonomin för projektet och driva saker hela vägen till mål, förklarar Anna. Att driva sin egen klubb innebär också att man måste ta ansvar när saker inte går som de ska. Det finns perioder när allt går emot en och blir helt fel. - Att hitta motivation att jobba vidare är egentligen inte så svårt. Jag har ju själv bestämt att det är det här jag vill göra, säger Sandra, det är upp till mig och ingen annan att lösa det. Motivationen finns. Både Anna och Sandra pratar om Stand Up som det roligaste som finns och att kicken när ett skämt verkligen funkar och alla skrattar är obeskrivbar. Men vad händer när ingen skrattar? - Som komiker misslyckas du ibland, det händer att ingen skrattar och då måste du ha distans till det hela. Det är inte du som är misslyckad utan det är skämtet som inte lyckades och det är skillnad, säger Anna. Sandra håller med. - Det är ju egentligen en rätt absurd situation, där står jag på scen och ska vara rolig. Därför måste man ha distans till situationen. Klubbar kan drivas på massa olika sätt och av olika anledningar, det är Anna och Sandra det yttersta beviset för. Deras tips till andra som vill engagera sig är även de olika. - Det kanske låter klyschigt, men det är bara att köra, säger Anna. Kontakta andra som gjort liknande saker tidigare och be om råd. - Jag gillar rådet: lyssna aldrig på några råd, säger Sandra. Du vet bäst själv hur du vill göra något.

8 FELICIA FOTOGRAF OCH INITIATIVTAGARE TILL DEMONSTRATION Felicia Margineanu blev genom ett event på Facebook kändis över en natt. Det var hon som drog ihop demonstrationen på Sergelstorg i Stockholm dagen efter riksdagsvalet. Demonstrationen på plattan var inte det första eventet hon planerat. - Första gången jag gjorde nåt sånt var under fotbolls-vm. Shakira hade gjort VM-låten och uppmanade andra att filma sig själva när de dansade till låten och då tänkte jag varför filma mig själv när jag kan filma andra. Felicia och kompis startade Waka Waka Stockholm, ett event på Facebook där de bjöd in andra att träffas på plattan och dansa. 300 personer dök upp och dansade. När valresultatet började rulla in på söndagskvällen den 19 september gick Felicia in på Facebook för att se vad folk tyckte och tänkte. Många skrev i sina statusar hur besvikna och arga de var. - Folk bara gnällde och jag pratade med en killkompis och sa, vi kanske kan vända på det här. Folk bara gnäller ju och ofta brukar det stanna där. Felicia startade ett event på Facebook och bjöd in alla att redan nästa dag vara med och demonstrera mot rasismen. Efter någon timme hade 100 personer anmält sig och morgonen efter var det Demonstrationen skulle egentligen vara på Myntorget, men när det var så många som skulle vara med så flyttade Felicia den till plattan istället. Hon gick även till polisen och fixade tillstånd. - De var jättesnälla! Jag vet ju det själv, från Waka Waka, att det egentligen tar tre till fem arbetsdagar att fixa tillstånd. Men jag sa att det här kommer hända oavsett om vi får tillstånd eller inte. Så polisen fixade tillstånd och var där på plats och hjälpte till. Demonstrationen gick jättebra personer kom för att vara med och visa att rasism och främlingsfientlighet är helt fel. En sak som folk missuppfattat var att det skulle vara en demonstration mot Sverigedemokraterna. Men det var inte alls det Felicia menade. - Nej, det här var en demonstration mot rasismen! Sen har ju Sverigedemokraterna sagt en massa rasistiska saker, men det får dom stå för själva. Efter demonstrationen har alla velat prata med Felicia. Hon har blivit intervjuad av både svenska och utländska medier. De allra flesta har sagt att de tycker att hon är grym och att de verkligen gillar att hon drog igång allt. Men visst finns det personer som kallat henne omogen och en hel del andra grejer. - Men jag bryr mig inte om dom, jag fokuserar på den bra responsen istället!

9 NICK EN ANNAN VÄG Nick är en person som många skulle säga lever väldigt alternativt. När han var 17 år hoppade han av skolan, nu bor han tillsammans med tio vänner i en by vid ett skogsbryn. De odlar sin egen mat och försöker leva så självständigt från samhället som möjligt. Allt började när Nick var barn, han visste redan då att något var knasigt och inte stämde. Skolan var tråkig och det var jobbigt att tvingas anpassa sig bland vänner för att bli accepterad. Nick var ofta ledsen och kände att något var fel, men visste inte riktigt vad. - Jag lärde mig mer och mer att trycka ner den känslan och spela med i spelet. Jag gick ut nian med MVG i allt utom svenska. Jag hade en massa vänner, men var ändå rädd och ledsen. Nu i efterhand vet jag att känslorna fanns där av en anledning: de var drivkraften till att söka andra vägar. Nick fortsatte att plocka höga betyg på gymnasiet, men visste att livet inte kunde fortsätta såhär. Efter andra året på gymnasiet hoppade han av skolan och flyttade som 18åring till ÖstAfrika. Nick såg en sjö förgiftas och tömmas på vatten. Folk dog av kemikalierna som används för att odla de rosor som sedan skulle säljas i västvärlden. - Det slog mig att hur ekologiska odlingarna än var kommer sjön att tömmas på vatten, då rosor till 70 procent består av vatten. Alltså exporteras främst vatten från en plats där vattenbristen är akut. Jag förstod att denna kultur och livsstil vi lever förstör både oss och hela ekosystem inifrån. Sökandet efter ett annat sätt att leva och få mat på påbörjades nu för Nick. Tankar om hur det nuvarande systemet skulle monteras ned och bli mer hållbart väcktes. I samma veva blev Nick aktiv inom miljörörelsen. Efter att ha jobbat som journalist och miljöaktivist i ÖstAfrika i ett år flyttar Nick tillbaka till Sverige. - Jag försökte lära mig leva utanför samhället. Jag tänkte mig att de måste finnas andra sätt. Efter ett tag fann jag likasinnade och flytta ut i skogen med dem. Där bodde jag både ensam och med en grupp människor. Vi byggde våra egna kojor av torv, tvättade oss i sjön, samlade ved från skogen och försökte samla så mycket mat vi kunde från skogen. Tidvis var jag kall, hungrig och obekväm, men framförallt kändes livet spännande och fantastiskt, så mycket jag kunde lära mig! Nu bor Nick isolerat vid en skog tillsammans med en grupp på tio personer. Han har sökt en alternativ livsstil och skapat sig sitt egna sammanhang som utmanar och berikar honom. De bor i hyddor som de själva byggt, Nick bor i en tipi. Han somnar framför elden och vaknar i kylan. Mycket av maten är odlad, viltplockat eller rester som blivit till övers från samhället. Det kan vara ekollon från skogen, potatis från landet, köttbitar som jägare inte vill ta vara på eller mat som blir över från mattaffärer eller fabriker som producerat för mycket. - Vi lever ett i samhälle där alla, enligt läroplanen, ska lära sig samma sak. En värld av motorvägar och rulltrappor som för oss dit vi ska så snabbt som möjligt. Alla de som svänger av, bort från motorvägen, ut på den enfiliga vägen, ner på grusvägen, ut ur bilen, joggandes in på elljusspåret, genom skogen och ut på en ensam stig för att vandra fritt in i skogen de lever alternativt. Att följa sitt hjärta och inte rösterna från den dominanta kulturen är att leva alternativt enligt Nick. Hans val, att leva i skogen, vara en självförsörjande och engagerad aktivist, menar han är vad han fann då han lämnade motorvägen. Idag är drivkraften, till att hitta andra sätt att leva sitt liv på, främst glädje och nyfikenhet. Men det har inte alltid varit så. - Förr var drivkraften främst sorgen över klimatet. Rädslan att man kanske inte räcker till och att människan förstör miljön mer och mer. Men ännu kan dessa känslor driva mig framåt i mitt liv. För Nick har det varit viktigt att få träffa andra människor som har vågat bryta med vardagen och vandrat sin egen väg. Att få inspireras av dem och se att det finns andra sätt att se på saker och ting. För att inspirera flera till att leva alternativt håller Nick på att dra igång en nätbaserad grupp: En annan väg. - I skolan berättar de inget att om att vi kan leva på 1000 olika sätt och att jobba heltid eller gå i skolan bara är ett av dem. Genom En annan väg ska vi visa detta, diskutera och vara till stöd för varandra.

10 AMANDA POLITIKER Sveriges yngsta kommunfullmäktige ledamot heter Amanda Sahlin. Det var efter valet 2006 som Amanda började intressera sig för politiken och började läsa på vilket parti som passade henne bäst. Det slutade med att hon gick med i ett partipolitiskt ungdomsförbund och började jobba för det hon tror på. 19 september 2010 valdes hon in i kommunfullmäktige i Östersund och som artonåring sticker hon ut från mängden bland de andra ledamöterna. - Men det är bara positivt! Dessutom är det ingen i mitt parti som behandlar mig annorlunda på grund av min ålder, och det är jag tacksam för. Amanda har som tur var aldrig känt att hon inte tas på allvar på grund av sin ålder. Hon tror att om du visar att du är allvarlig och seriös med det du säger så tar andra efter den uppfattningen. Hon tycker att det är viktigt att det är en spridd åldersgrupp inom politiken, då alla har olika saker att tillföra. - Vi unga saknar erfarenheten som de äldre bär med sig, men vi har inte fastnat i gamla tankebanor så att säga. Ungdomar kan komma med nya förslag och har en bättre insikt i skolan. Jag till exempel går ju fortfarande i skolan och det är väldigt positivt. Som ung politiker kan det vara svårt att få tillräckligt många röster i valet för att komma in i kommunfullmäktige. Generellt så är unga personer underrepresenterade i politiken. Av Sveriges alla kommunfullmäktigeledamöter är det bara 7,1 procent som är under 30 år, fastän det är 15 procent av befolkningen som är mellan 18 och 30 år. Amanda berättar att många kryssar samma namn år efter år av gammal vana. Men hon har också ett tips på hur du ska göra för att få uppmärksamhet. - Starta en personvalskampanj! Sätt upp affischer, dela ut folders och skriv insändare! Media är ett bra hjälpmedel. Det är även bra om man har stöd från sitt parti, att de visar att de är öppna för unga politiker. Att vara politiker tar en del tid, men det är också väldigt roligt. Amanda tycker att det bästa är att hon faktiskt kan påverka och att människor lyssnar på henne. - Man har människor att bolla tankar och idéer med och jag känner att jag har växt enormt i mitt tänkande och som människa sedan jag började med politik. Givetvis träffar man en massa nya vänner, speciellt inom ungdomsförbunden.

11 Att starta eget företag är ett stort steg. Eller är det verkligen det? Per Silvin startade sitt första företag när han var 17 år. Han gick på gymnasiet och ville tjäna lite extrapengar. Eftersom Per bodde på Gotland så fanns det inte så mycket att välja på. Det enda jobb han kunde söka var på McDonalds, men Per kände att starta eget var ett bättre val för honom. - Jag började fundera på vad jag kunde och vad jag skulle kunna sälja av min egen kunskap? När man är sjutton har man ju inte så mycket pengar för att kunna köpa in produkter och sälja produkter. Men sälja sin egen kunskap kostar ju bara tid och det hade jag. Per kom i kontakt med en kompis kompis som gick i precis samma tankar. Det visade sig att de båda var IT-inriktade, men med lite olika inriktning. Kompisen var duktig på att programmera och Per var duktig på design. De bestämde sig för att starta ett företag där de skräddarsydde programvaror till mindre företag. Företaget gick bra, de fick extrapengar i fickan och en massa erfarenheter. När Per började plugga vidare lämnade han företaget. Nu hjälper han andra unga som vill starta eget och ger dem råd via sidan startaeget.se. - Jag tyckte själv att jag fick så mycket emot mig när jag skulle starta mitt företag. De sa att jag borde fokusera på skolan och att jag borde skaffa ett riktigt jobb istället. Vuxenvärlden påstår en massa saker, att först ska du jobba i år och sen får du säga att du har rätt. Men jag tycker mer, att har jag rätt så har jag rätt från början. Tittar man på sajten och läser trådarna är det många av de vuxna som ska ge råd som mer trycker ner och dumförklarar de unga som vill starta eget. Per tycker att det är fel att man avråder unga från att starta eget. Han menar att det mest naturliga egentligen vore att starta eget när man är ung för ju äldre du blir desto mer har du att förlora. - Bilden av egna företagare är ju att det är någon i årsåldern. Då har du ju kanske villa, lån, och en massa saker som gör att du riskerar mer av din ekonomi om allt går fel. Men är du under 18 får du ju inte ens ta lån, du tar minimala risker. De frågor som Per får är väldigt olika. I början frågar många om just ålder, kan verkligen jag som är så ung driva ett företag?. Det märks att de stött på många frågor från omgivningen och fått många negativa reaktioner. Då gäller det för Per att peppa dem och få dem att börja tro på sin idé. Sedan blir det mer frågor om hur det faktiskt fungerar. Men Per har ett ultimat råd som han gärna delar med sig av. - Skit i alla andra! Du kommer alltid få höra en massa saker och det kommer alltid vara så att du inte kan allting. De som ger dig råden kommer inte heller kunna allting. Det finns alltid något område där även om du är 17 så är du bättre än någon som är 65. Åldern har ingen betydelse för vad du kan! PER FÖRETAGARE

12 ELINA ARRANGERADE EN MINISTERHEARING För 4 år sen blev Elina, förbannad. Förbannad på att vuxna inte lyssnar på barn och unga. Förbannad på att unga personer kan få höra du förstår när du blir äldre. Förbannad på att det finns ganska mycket orättvisor som borde försvinna. Då var hon 12 år och bestämde sig för att gå med i Rädda Barnens Ungdomsförbund. Att det blev så var mest för att en kompis tipsade henne och vips så åkte hon i väg på en utbildning förskolinformatörer i Flen. - Efter det tyckte jag det var roligt att engagera mig för det var alltid någon som lyssnade och tyckte det man sa var bra, förklarar Elina, så efter det har jag gjort massa saker med Rädda Barnens Ungdomsförbund. När Elina gick med hade de lagt ner lokalgruppen i staden där hon bor. Tillsammans med några kompisar startade hon upp den igen. Elina förklarar att en lokalgrupp är en grupp av folk som bor på samma ställe, som är med i Rädda Barnens Ungdomsförbund, och som ses för att planera och göra olika grejer. I gruppen bestämmer alla tillsammans vad de vill göra, ibland kanske man har flera grejer på gång för att olika personer tycker olika saker är roliga. Några kanske planerar en demonstration medan andra driver jämställdhetsprojekt. Vissa kanske mest vill komma på träffarna för at fika och snacka med andra, vilket såklart också går bra. Elina säger själv att hon inte har någon speciell roll i Rädda Barnens Ungdomsförbund, men att hon är en aktiv medlem. Och visst är Elina aktiv. Förra året var hon med och arrangerade en ministerhearing. Den gick ut på att fråga ut ministrarna i regeringen och andra politiker om hur de tänker i frågor som är viktiga för barn och unga. De som bestämde vad det skulle pratas om och som ställde ministrarna mot väggen var alla barn. När det användes svåra ord eller politikerna gav dåliga svar plingade Elina i en stor klocka. Då fick ministrarna börja om och svara på ett annat sätt. Det finns de som tror att det är svårt att få igenom sina egna idéer om man engagerar sig i en organisation. Att man bara får jobba med de frågor som organisationen bestämmer. Men Elina har fått igenom och jobbat med sina egna åsikter och idéer. Hennes tips till andra som vill engagera sig i en organisation är enkelt. - Våga vara egen och välj en organisation som jobbar med de frågorna du vill jobba med först och främst. Sen så gäller det ju att stå för det du tycker och fortsätta jobba på, tills det är igenom!

13 THERES & SANDRA MASKROSBARN När du lever i en familj som inte ser ut som alla andras, är det lätt att tro att det bara är du som har det så. Therese trodde att hon var ensam, men sen träffade hon Denise som hade det likadant. I trean på gymnasiet bestämde de sig för att starta en organisation, Maskrosbarn, för att samla barn och unga som har föräldrar som dricker för mycket alkohol eller har en psykisk sjukdom. Men de vuxna skakade på huvudet och fattade inte alls varför. Therese och Denise är själva maskrosbarn och ville hjälpa andra som har gått igenom det som de själva genomlevt. De började ute på fritidsgårdar och ungdomsmottagningar och pratade om sin idé, men de vuxna fattade inte. De klappade dem på huvudet och sa att man inte kan göra det som Maskrosbarn ville göra, för att det krävs professionellt kunnande. Det gjorde Therese och Denise förbannade och gjorde att de började jobba ännu hårdare för sin idé. - Det är svårt att som unga kvinna driva igenom sin idé. Du behöver ha mycket skinn på näsan, vara ihärdig och aldrig ge upp. Vi är problemlösare, vi är vana att kämpa. Vi har ju vuxit upp med att vara föräldrar åt våra föräldrar. Det engagemang vi tidigare lagt på vår familj kunde vi nu lägga på projektet, då var vi svåra att stoppa, berättar Therese. Idag är Maskrosbarn en välkänd organisation och vuxenvärlden har äntligen börjat fatta varför de är så viktiga. Organisationen har växt och kunnat anställa personal som jobbar heltid med deras frågor, en av dem är Sandra Patel. Genom läger, föreläsningar och chatt är hon med och stöttar barn och unga. Visar att det går att komma vidare och framförallt att det finns fler, att de inte behöver känna sig så ensamma. Maskrosbarn har genom att fortsätta köra på sin idé lyckats, trots att de mötte mycket motstånd i början. Deras tips till andra som vill göra något är att bara göra det! - Våga, det är lätt att se alla begränsningar och inte våga, det kan bli fel men då lär du dig något och sen är det bara att våga igen. Säger Sandra. - Kör, fyller Therese i, jag har en kompis som sa att om en idé verkar helt bisarr från början så kommer den att kunna genomföras.

14 Här har vi samlat några grymma argument för alla oss som vill ta debatten mot rasismen! Vi har plankat dem rakt av från Ungdom Mot Rasism. Detta är en organisation som jobbar med att visa hur rasism tar sig uttryck i Sverige och peppar alla oss som vill jobba för ett demokratiskt samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter. Det är lätt att gå på rasismens myter. Dom används för att skapa en hotbild mot samhället och det svenska som vi måste skydda oss mot, men när vi kikar närmare på dem blir det tydligt att RASISMEN LJUGER. Rasismen påstår ofta att det pågår en islamisering av det svenska samhället, att Sverige kommer att anpassas och så småningom tas över av religionen Islam. Men har rasismen några belägg för detta påstående? * Sedan 1930 är det förbjudet att folkbokföra människor i Sverige efter religiös tillhörighet eftersom detta strider mot religionsfriheten och de mänskliga rättigheterna. Därför är det omöjligt att mäta den påstådda islamiseringen. Rasismen påstår ofta att integrationspolitiken totalt har misslyckats i Sverige. Men i grunden handlar detta om en förvrängd syn om att människor som kommer till Sverige ska assimileras och inte integreras. Vad betyder det att assimilera och varför går det inte att förena med integration och demokrati? * Assimilering betyder ungefär att en grupps ska anpassa sig efter en annan grupp medan integration betyder att båda grupperna måste anpassa sig efter varandra och mötas på halva vägen. * Assimilation är en strukturell diskriminering. Assimilation handlar i grunden om en social konstruktion av en homogen kulturell gemenskap, ett VI, som alla människor i ett land förväntas efterleva för att bli accepterade. Människor som inte är en del av den kulturella gemenskapen, ett DOM, är inte heller välkomna i det landet. * Assimilation går inte att förena med en demokratisk stat. Sverige slutade officiellt att driva en aktiv assimilationspolitik efter 1970-talet. Det var ett naturligt steg att ta då ett demokratiskt land inte kan driva en politik som syftar till att påtvinga människor en viss kulturell identitet. Rasismen påstår ofta att det största problemet är svenskfientligheten. Vidare menar de att svenskar är mer utsatta för diskriminering i samhället är invandrade. Men kan det verkligen stämma? * Rasismen påstår ofta att svenskfientligheten är utbredd och ett större problem än all annan form av rasism. Men enligt Brottsförebyggande Rådets rapport om hatbrott 2009 var endast 4 % av alla hatbrott riktade mot svenskar resterande 96 % var riktade mot minoriteter i Sverige. * Det är 50 % svårare att få jobb om du har ett arabiskt klingande namn än ett svenskt klingande namn. Rasismen är alltid störst mot de personer som avviker från normen, inte tvärt om! Rasismen påstår ofta att det pågår en fri massinvandring till Sverige. Men pågår det en oreglerad massinvandring till Sverige? * Sverige har en reglerad invandring. Endast 27 procent av alla asylsökande fick asyl förra året. Detta är inte en fri invandring! * Det finns mer än 16 miljoner flyktingar i världen, endast fick stanna i Sverige. Detta är inte en fri massinvandring! * Visste du att den absolut största gruppen som fick uppehållstillstånd i Sverige förra året var återvändande svenskar, alltså svenskar som bott utomlands i mer än 4 år och som vill flytta tillbaka till Sverige? * Det finns 10 moskéer i Sverige, jämfört med 3400 kyrkor. Vad tror du påverkar vårt samhälle mest? * F lera personer som påstått att det pågår en islamisering av Sverige har i efterhand fått ta tillbaka detta då det inte finns någon fakta för att bevisa detta. * F örra året begicks det 515 terrordåd i Europa. Endast 1 genomfördes av en islamistisk grupp. Värt att tänka på då någon pekar ut muslimer som terrorister. * R asister och nazister har begått 14 politiska mord de senaste 10 åren i Sverige, Islamister har begått 0. Vad är det egentliga hotet mot den svenska demokratin? * R asismen ljuger om att Sverige kommer få en muslimsk majoritet. Högst födelsetal finns inte i invandrartäta kommuner, utan i Norbergs kommun i Västmanlands län. * Integration är ömsesidig. Alla som faller utanför normens VI riskerar att ställas inför en hårdare vardag än de som faller innanför normen. Alla i samhället måste bära ansvaret för att integrationen, inte bara vissa grupper. LÄS MER OM RASISMENS MYTER PÅ Källa: Källa: Källa: Källa: aspx Källa: Källa: Källa: Källa: Källa: Källa: Källa: Källa: Carlsson, M. och Rooth, D-O. (2007), Etnisk diskriminering på svensk Källa: Dahlström, Carl: Nästan Välkomna, sid (2004)

15

16 SAKER SOM ÄR HELT SJUKA I SAMHÄLLET ÄR: DETTA TYCKER G ÄR ORÄTTVIST: PÅ FRITIDEN GÖR G: MEN NÄR INGEN SER SÅ: NÄR G GÖR NÅGOT G TYCKER KÄNNS VIKTIGT MÄRKS DET GENOM ATT: NÅGRA PERSONER SOM G TYCKER GÖR BRA SAKER FÖR VÄRLDEN ÄR: DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA I SKOLAN SOM G VILL SE ÄR: MITT ABSOLUTA DRÖMJOBB ÄR: DET HÄR ÄR G RIKTIGT GRYM PÅ: VAD TYCKER DU MÅSTE ÄNDRAS, SÅ ATT UNGA FÅR VARA MED OCH GÖRA SINA RÖSTER HÖRDA? MINA KOMPISAR SKULLE SÄGA ATT G ÄR BRA PÅ: G BLIR FÖRBANNAD NÄR:

17 OM DU OCH EN KOMPIS FICK MASSA PENGAR FÖR ATT JOBBA MED ATT ÄNDRA NÅGOT I SAMHÄLLET SOM NI TYCKER ÄR FEL, VAD SKULLE NI ÄNDRA PÅ DÅ? OM G TRÄFFADE STADSMINISTERN I TRAPPUPPGÅNGEN SKULLE G SÄGA: PARTIET SKULLE JOBBA FÖR: OM G HADE ETT EGET PARTI SKULLE DET HETA: DU ÄR SVERIGES FINANSMINISTER OCH MÅSTE SPARA 1 MILRD KRONOR. DU KAN ANTINGEN VÄL ATT DELA UPP SÅ DU SPARAR NÅGRA MILJONER HÄR OCH VAR ELLER LÄGGA ALLA BESPARINGAR INOM SAMMA OMRÅDE. FYLL I HUR MÅNGA MILJONER DU SKULLE SPARA OCH VAR. Här kan du öka biljettpriset eller låta bussar och tåg gå mer sällan. Här kan du minska antal lärare, låta eleverna betala för sin egen lunch eller minska antal platser på universitet och högskolor. Här kan du dra ner öppettiderna, stänga vårdcentraler eller öka priserna. Här kan du minska bidragen till teatrar, museum och idrottsklubbar eller stäng idrottshallar. Här kan du ta hem de militärer som finns i andra länder eller dra ner på antalet personer som får göra lumpen. OMRÅDEN INOM POLITIKEN SOM G TYCKER GLÖMS BORT IDAG ÄR: Här kan du minska på hur mycket pengar som Sverige ger till utvecklingsländer. Finns det något annat som du skulle ta pengarna ifrån, eller skulle du öka skatten för att få in din miljard så?

18 Den här övningen ska hjälpa dig att komma på hur du kan ändra det du brinner för. Alla är vi riktigt bra på något. Genom att göra det vi tycker är kul och det vi är bra på kan vi också förändra. Genom att du skriver ner vad du är riktigt bra på och vad du vill förändra kan du också komma på hur du kan göra det. Följ instruktionerna här nedanför. Under varje kolumn här nedan ska du fylla i olika saker du kan och är bra på, saker du vill och tycker är roligt att göra och sist vad du vill ska förändras och vad som bör göras. 1.VILL GÖRA Vilka är dina intressen? Vad brinner du för att göra? Vad vill du göra mer av? T ex: hänga med kompisar, skriva, spela musik, göra saker på nätet, skejta osv. 2.KAN GÖRA Vad är du riktigt bra på? T ex: P rata, komma på nya idéer, rita, blogga, skämta osv. 3.BÖR GÖRA Vad vill du ska förändras? Vad bör göras? T ex: bättre kollektivtrafik, skolan, mer saker att göra på fritiden, mänskliga rättigheter, miljöfrågan, jämställdhet mellan könen osv. 4.SKA GÖRA När du fyllt i alla kolumner. Välj ut en grej från VILL GÖRA, KAN GÖRA, BÖR GÖRA som du tycker passar ihop. Testa olika kombinationer och se hur du kan kombinera dina intressen, med det du är riktigt bra på och det du vill förändra. Fundera sedan på hur dessa går ihop till vad du SKA GÖRA. (Se exemplet nedan.) Exempel: Se på film Rida Spela fotboll Bygga saker Fotografera Baka Billigare bio Bättre träningstider Bättre sopsortering Anordna en hopptävling på ridklubben där jag bygger hinder av använda plastkartonger, för att visa hur mycket sopor vi skulle kunna sortera på vår ort.

19 HUR VILL NI GÖRA DETTA? HUR VILL NI ÄNDRA PÅ DETTA? FÖRST SKA VI GÖRA BEHÖVER VI NÅGOT FÖR ATT GÖRA DETTA? VAD? NÄR SKA VI GÖRA DETTA? PÅ VILKEN PLATS SKA VI GÖRA DETTA? VEM ELLER VILKA ANSVARAR FÖR JUST DETTA? VAD ÄR DET NI VILL GÖRA ELLER ÄNDRA PÅ? VARFÖR VILL NI GÖRA DETTA? VILKA VILL NI NÅ MED ER IDÉ? SEN SKA VI GÖRA BEHÖVER VI NÅGOT FÖR ATT GÖRA DETTA? VAD? NÄR SKA VI GÖRA DETTA? PÅ VILKEN PLATS SKA VI GÖRA DETTA? VEM ELLER VILKA ANSVARAR FÖR JUST DETTA? Om ni fastnar eller stöter på problem med något så är det bara att maila oss så kan vi hjälpa till! DÄREFTER GÖR VI BEHÖVER VI NÅGOT FÖR ATT GÖRA DETTA? VAD? NÄR SKA VI GÖRA DETTA? PÅ VILKEN PLATS SKA VI GÖRA DETTA? VEM ELLER VILKA ANSVARAR FÖR JUST DETTA? Vilka ska ni rikta er emot? Är det en speciell grupp som elever, vuxna på en skola, politiker i kommunen, ett företag, allmänheten, etcetera? TILL SIST GÖR VI BEHÖVER VI NÅGOT FÖR ATT GÖRA DETTA? VAD? NÄR SKA VI GÖRA DETTA? PÅ VILKEN PLATS SKA VI GÖRA DETTA? VEM ELLER VILKA ANSVARAR FÖR JUST DETTA? MAILA TILL:

20 1. BEHÖVER NI PENGAR FÖR ATT GENOMFÖRA ER IDÉ? SKÖNT, DÅ ÄR DET BARA ATT BLÄDDRA VIDARE! 2. VAD ÄR DET FÖR SAKER SOM KOMMER KOSTA PENGAR? HUR HITTAR VI EN LOKAL? HUR HITTAR VI SAKER VI BEHÖVER? SNABB SLANT är pengar kommunen har som unga personer får söka för att arrangera eller göra något. Fråga din kommun för mer info om vad det är och hur du gör för att söka. HUR HITTAR VI PENGAR? 4. Kan ni låna en lokal som ni känner till, till exempel från fritidsgården eller skolan? 4. Kan ni få eller låna saker av till exempel skolan eller fritidsgården? 4. Kan ni söka pengar från kommunen där ni bor? Ring till kommunen och be dem berätta vad det finns för pengar att söka. Kolla om det finns en snabb slant. 5. Kan ni genomföra er idé tillsammans med några andra som kan vara med och betala. Som en fritidsgård, skolans elevråd, Ungdomens Hus med mera? 5. Kan ni låna en lokal av någon annan, till exempel en förening, en organisation, en idrottsklubb, kommunen, kyrkan med mera? 5. Kan ni få eller låna saker av en organisation eller förening som finns där du bor? 6. Finns det andra organisationer, föreningar, kyrkor eller idrottsklubbar där du bor. Kan någon av dessa vara intresserade och vara med och betala? 6. Kan ni fråga något företag eller en förening som hyr ut lokaler om ni kan få låna en gratis? 6. T änkt ut vilka som har de saker ni behöver och fråga om de kan sponsra eller låna ut material till er. 7. Finns det saker ni behöver som företag och affärer där ni bor har? Sök sponsring från dessa. 7. Ibland har olika hyresvärdar och bostadsbolag samlingslokaler, kan ni låna dem? 8. Finns det något bra cafe eller fik där ni bor som skulle passa? Om ni ska ha en poesikväll, visning, föreläsning med mera så skulle ni kunna fråga om ni får använda cafet. Ni får en lokal och de får fikagäster! 9. Finns det någon vuxen, lärare eller förälder ni kan fråga om hjälp med att hitta en lokal? Måste ni vara inomhus, eller går det att hitta en nödlösning utomhus? 7. Kan ni söka pengar för att köpa de saker ni behöver? Se mer under Hur hittar vi pengar?. 8. HAR INGET AV OVAN FUNKAT? Bli förbannad! Kontakta media, politiker eller vuxna du gillar och berätta om vad som hänt. Kräv att det ska förändras så att det finns pengar och resurser unga kan använda till att genomföra olika idéer.

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Utvärdering Målsman 2011

Utvärdering Målsman 2011 Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Dokumentation - Demokratidagen

Dokumentation - Demokratidagen Dokumentation - Demokratidagen 4 juni 2010 på Pulsen Närvarande Ungdomar från Borås Stads Ungdomsråd, Brämhults Ungdomsråd och Fristads demokratiråd Politiker från Kommunstyrelsen och fadderpolitiker till

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer