hållbarhet Den hållbara kommunen. Varis Bokalders 2009
|
|
- Gustav Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 49
2 Bakgrund Begreppet hållbar utveckling (en. sustainable development) introducerades av Lester Brown ca 1981, men fick sitt stora genomslag i samband med att FN 1987 publicerade sin rapport Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten. I rapporten definieras hållbar utveckling som en utveckling som... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man kan också förklara det som att vi ska förbättra dagens situation, samtidigt som vi ska se till att kommande generationer får chansen att ha det minst lika bra. Samspel mellan tre delar I dagligt tal används ofta endast termen hållbarhet för att beskriva hållbar utveckling. Det är dock en vanlig missuppfattning att hållbarhet bara handlar om miljö och klimat, begreppet rymmer mycket mer än så. För att uppnå en hållbar utveckling brukar man säga att det krävs att hållbarhet uppnås inom tre olika samspelande fält vilka alla är beroende av varandra. Dessa fält är ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Exempelvis räcker det alltså inte med endast ekologisk och ekonomisk hållbarhet för att uppnå en hållbar utveckling om ett samhälle samtidigt är ojämlikt och otryggt. Det är särskilt viktigt att planera för hållbarhet i stadsmiljöer, då det är där som miljö-, ekonomi och sociala aspekter tydligast konfronteras med varandra. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens bärkraft och produktionsförmåga. I ett ekologiskt hållbart samhälle är kretsloppstänkande en självklarhet. Där återanvänds material i slutna kretslopp och utsläpp av farliga ämnen som kan skada naturen förekommer inte. Energin som används i det hållbara samhället kommer från förnyelsebara källor och energianvändningen är effektiv och sparsam. Platsen Klimatet: Sol och skugga, Vind och lä, Fuktigt och torrt, Varmt och kallt Marken: Odlingsmark, Värdefull natur, Kulturhistoria, Bebyggelse Naturen: Flora och fauna, Geologi, Hydrologi, Naturvår Flöden Energi: Hushållning, Fjärrvärme, Biobränsle, Sol, vind, vatten Vatten: Vattenvård, Dricksvatten, Dagvatten, Avloppsvatten Avfall: Sortering, Organiskt avfall, Återanvändning, Farligt avfall Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat infattar flera olika områden. Med ökade regnmängder kommer skred och ras bli vanligare och så även översvämningar. Att anpassa samhällsbyggande efter dessa faktorer är nödvändigt om man vill vara säker på att bygga ett hållbart samhälle. Det kan handla om lokalisering av hus, översvämningsskydd och dagvattenhantering. Givetvis skall även stadsbyggande anpassas för att minimera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Energihushållning Energihushållning kan bedrivas på många olika sätt. Att bygga täta hus med bra isolering och anpassade byggnadskomponenter (dörrar, fönster m.m.) som minskar uppvärmningsbehovet är en bra metod att hålla nere energibehovet. Smarta val av belysning och system för uppvärmning och kylning av lokaler är också viktiga faktorer vid energihushållning. Resurshushållning En stor del av problematiken kring resurshushållning kan lösas med ny teknik, men det krävs även beteendeförändringar. Konsumtion av vatten kan minskas med snålspolande kranar och toaletter. Bensinbilar ersätt med cyklar, spårtrafik eller elbilar. Avfall ska behandlas enligt den s.k. avfallshierarkin där första steget är att förebygga att avfall uppkommer, följt av återanvändning av produkter så långt som möjligt. Sedan kommer materialåtervinning, följt av energiutvinning och deponering. I ett helt hållbart samhälle förekommer ingen deponering. Den hållbara kommunen används som grund för denna rapport. Under rubrik Ekologisk hållberhet, Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet ges en kort förklaring av vad hållbarhet inom det specifika området innebär. Underrubrikerna är förslag på olika ämnen där lämpliga hållbarhetsmål kan ställas upp. Den hållbara kommunen. Varis Bokalders 2009 Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. En hållbar ekonomi växer utan att det innebär ett ökat uttag av naturresurser, istället effektiviseras omsättningen av material t.ex. genom återanvändning och återvinning. Den ekonomiska hållbarheten utgörs till en stor del av stadsbygdens förmåga att generera ett lokalt och mångformigt näringsliv med verksamheter och kommersiell service. Privat Arbetsliv: Kapitalmarknad, Företagsklimat, Sysselsättning, Lokal ekonomi Näringsliv: Industrier, Småföretag, Kunskapsföretag, Livsmedelsproduktion Service: Handel, Tjänster, Nöjesliv, Kultur 50
3 Gemensamt Infrastruktur: Administration, Skötsel och underhåll, Vägar och gator, Teknisk infrastruktur Offentlig: Skola, Vård, Omsorg, Forskning/Utbildning Fritid: Idrott och motion, Bibliotek, Museer, Möteslokaler Sysselsättning Sysselsättning ryms inom både social och ekonomisk hållbarhet och är en förutsättning för att annat hållbarhetsarbete ska kunna bedrivas. En hög sysselsättning är viktig för att skapa social sammanhållning, jämlikhet och trygghet. Näringsliv Sverige är beroende av exportintäkter för att nå en balanserad handel med utlandet. Likaså är kommunerna beroende av näringslivet för att nå en balanserad ekonomi och arbetsmarknad. Skola Skolan har en stor potential att skapa ett engagemang kring hållbarhet hos sina elever. Genom projekt och temadagar kan hållbarhetsfrågor diskuteras och kreativa idéer uppmuntras. Samarbete med näringsliv och kommun kan vara ett bra sätt att förankra arbetet i verkligheten. Ett tydigt, systematiskt och väl förankrat hållbarhetsarbete i skolan ger också en stark signal till eleverna att detta är frågor värda att ta på allvar. Kultur Kultur utvecklar och stimulerar kreativitet. Kulturell hållbarhet grundas på människans yttrandefrihet och kreativitet och främjar bevarandet och utvecklingen av den kulturella mångfalden från generation till generation. Kultur är ett brett begrepp som både handlar om att fritt kunna utforska nya kunskaper såväl som att vårda det egna kulturarvet. Ett områdes identitet och profil grundas till stor del på dess kulturarv. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Alla människor ska ha samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i samhället. Arbete för social hållbarhet kan handla om en mängd olika faktorer som t.ex. en skola av hög kvalitet, åtgärder som bidrar till en god folkhälsa eller brottsförebyggande arbete. Staden Transporter: Gång och cykel, Kollektivtrafik, Biltrafik, Gods och transporter Grön & blå: Gröna kilar, Parker och träd, Vatten i staden, Friluftsliv Gestaltning: Stad för alla, Funktionsblandning, Offentliga rum, Mångfald Individen Hälsa: Materialval, Inomhusklimat, Ljudmiljö, Föroreningar Livsmiljö: Tillgänglighet, Trygghet, Identitet, Skönhet Delaktighet: Jämställdhet, Inflytande, Demokrati, Kommunikation Miljödesign av byggnad/fastighet Ett sätt att arbeta med miljödesign är att återanvända byggnadsmaterial där det är möjligt. Material som används ska vara dokumenterat bra miljö- och hälsoval och även vara återvinningsbara vid framtida rivning eller ombyggnad. En annan aspekt av miljödesign är att integrera ekosystemtjänster i designen. Det kan t.ex. röra sig om växtlighet som bidrar till en renare luft, minskar bullernivåer och även fördröjer dagvatten. Hälsa och komfort Radon och dålig ventilation innebär ökad risk för ohälsa och är viktiga frågor att hantera i stadsbyggande. Elektriska och magnetiska fält ska minimeras vid bostäder och fasta arbetsplatser. Genom planering kan människors benägenhet att röra på sig och motionera i vardagen främjas. Goda möjligheter till daglig motion bidrar till en god folkhälsa. Grönt tak på busskur i San Fransisco Glasfat av återvunnet glas i form av Lidingö Humlegården lockar många besökare 51
4 Bullerskydd Buller upplevs idag av många som ett av de största miljöproblemen i anslutning till sitt boende. Att anlägga bra bullerskydd kan skapa en bättre boendemiljö och göra skapa attraktiva områden för boende och verksamheter. Även sociala miljöer och rekreationsmiljöer som parker, lekplatser och skogsområden behöver en bra ljudmiljö för att upplevas som attraktiva. Miljöeffektiva transporter Samverkan på det strategiska planet är en nödvändighet för att kunna nå ett hållbart transportsystem. Detta gäller såväl på statlig, regional och kommunal nivå. Planering bör verka för att uppmuntra hållbara transportmedel. Trygghet Att planera ett tryggt stadsbyggande är i stor utsträckning en jämställdhetsfråga. Alla ska kunna känna sig trygga i stadens miljöer. Detta kan t.ex. innebära att man sätter upp ny belysning eller tar bort skymmande mörka buskage i parker och andra miljöer som kan upplevas som otrygga. Att arrangera trygghetsvandringar är ett bra sätt att identifiera platser som känns otrygga. Hållbar utveckling i Europa och Sverige Arbetet med att skapa hållbara städer pågår över hela världen och blir allt viktigare i takt med att en ständigt växande del av jordens befolkning flyttar från landsbygden till städer. Miljöproblemen tenderar att vara de samma i större städer: dålig luft, trafikproblem, buller, avfallshantering, byggnader av dålig standard och avloppsvatten. Enligt FN och EU ska alla länder ha en strategi för hållbar utveckling. EU har också uppmanat alla länder att ha ett råd för hållbar utveckling. I Sverige hette det Hållbarhetsrådet innan det lades ner Regeringen har dock sedan dess inrättat en kommission för hållbar utveckling. Nedan följer exempel på stadsdelar som har en strategi för hållbar utveckling: Vauban Vauban är en stadsdel bestående av ca 2000 hushåll i tyska Freiburg med mycket utpräglad miljöprofil. Här har man i princip förbjudit bilar i stadsmiljön och istället satsat på spårvagnar som förbinder stadsdelen med Freiburgs centrum samt skapat mycket goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Gatorna i stadsdelen är mestadels helt fria från parkeringar, så för bilägare har parkeringshus byggts i stadsdelens utkant, men parkeringsplatserna är mycket dyra var det endast 30 % av hushållen som valde att ha bil. De energismarta husen är byggda i naturmaterial och solfångare på taken är vanligt. När området började byggas på 90-talet var invånarna själva med och designade sina hus efter egna önskemål vilket har skapat en mycket varierad stadsdel med engagerade invånare. I Vauban var man bland de första i världen att bygga s.k. plushus, hus som producerar mer energi än de använder. MediaCity UK I engelska Manchester har man i projektet MediaCityUK skapat den första stadsdelen i världen som klassificerats enligt miljöklassificeringen BREEAM-communities. För att tillgodose energibehovet i byggnaderna har man använt vatten från Manchester Ship Canal för elproduktion såväl som för värme och kylning. En stor fördel med detta system är att det markant minskar stadsdelens utsläpp av koldioxid jämfört med konventionella energislag. Man har även byggt spårvagnsspår och skapat goda möjligheter för cykeltrafik genom att anlägga cykelparkeringar. BREEAM-systemet är utvecklat i England och tar hänsyn till samtliga tre aspekter av hållbarhetsbegreppet. Systemet förordar bland annat bilfria stadsdelar och tar även hänsyn till en stadsdels förmåga att tillgodose de boendes behov av service. Att miljöklassa en hel stadsdel är inte bara ett bra sätt att systematisera sitt miljöarbete utan även ett sätt att säkerställa att miljöfrågorna tas på allvar i alla skeden av ett stadsbyggnadsprojekt. Kvarteret Bilen, Västra hamnen Malmö I den direkta närheten av Malmös landmärke Turning torso byggs Kvarteret Bilen, vilket ska bli ett kvm stort område med bostäder, kontor, handel samt service- och restaurangutbud. Detta ska bli den första stadsdelen i Sverige och Norden att klassas enligt BREEAM-communities. Genom att använda detta klassningssystem säkerställer man att viktiga frågor hanteras, så som hur platsens ursprungliga ekologi tas om hand och hur man planerar att använda resurser som vatten, material och avfall. I klassningen ingår även trygghetsfrågor och system för att skapa en levande miljö som känns integrerad i omgivande områden. Boende Vauban Kvarteret Bilen 7 i Västra hamnen, Malmö 52
5 Augustenborg Ekostaden Augustenborg i Malmö är ett svenskt exempel på byggande med miljötänkande i fokus. Här har man satsat på en stadsdel med varierad växtlighet och energin som används är förnybar. Ett huvudmål med projektet var att få de boende engagerade i idéfasen. Deras idéer har utformat källsorteringssystemet och har även skapat underlag till ombyggnaden av utemiljön i området. Miljöhus som byggts för källsortering har fått gröna tak av sedum. Här sorteras organiskt avfall för att sedan komposteras i lokala kompostmaskiner och delar av jorden används inom området. På Kommuntekniks (ett affärsområde under serviceförvaltningen i Malmö stad) område i Augustenborg har Nordens största gröna tak-anläggning skapats. Dagvattnet i Augustenborg leds i olika stora öppna kanaler för att sedan renas i dammar som är både funktionella och utgör ett vackert inslag i miljön. Detta system avlastar det kommunala avloppssystemet och är en populär lekmiljö för områdets barn. Hammarby sjöstad Vid planeringen av Hammarby sjöstad var målet att halvera den totala miljöbelastningen jämfört med ett område byggt under 1990-talet. Detta uppnåddes inte riktigt, men tack vare det högt ställda målet blev stadsdelen ändå ett internationellt föredöme inom hållbart byggande. Kretsloppstänkandet i Hammarby Sjöstad omfattar energi, avfall, vatten och avlopp. Exempel på detta är att det ur avloppsslammet som rötas vid Sjöstadsverkets reningsanläggning utvinns biogas som sedan förädlas till fordonsgas. Dessutom används renat avloppsvatten för både fjärrvärme och fjärrkyla. Överskottsel från byggnader ska kunna säljas tillbaka till elnätet och gång- och cykelvägar ska finnas inom och till området. Ca 50 byggherrar och organisationer har skrivit på ett så kallat världsklassavtal, vilket är ett avtal om att göra Norra Djurgårdsstaden till en miljöstadsdel i världsklass. Då byggtiden för Norra Djurgårdsstaden är beräknad till ca 20 år krävs det att planeringen av stadsdelen är dynamisk, så att man inte låser sig vid dagens krav, vilka kanske anses lågt ställda i en nära framtid. Nationella mål, god bebyggd miljö Riksdagen antog nationella mål för miljökvalitet. Ett av dessa är målet god bebyggd miljö. Riksdagens definition av det miljömålet God bebyggd miljö lyder: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljömål Lidingö I juni 2009 beslutade Lidingö kommunfullmäktige om fem strategiska mål för Lidingö stad, varav ett var följande: Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. För att uppnå detta mål ska Lidingö stad ta fram ett miljöprogram innehållande ytterligare miljömål för stadsdelen. Målen ska vara Specifika, Mätbara, Ambitiösa, Realistiska och Tidsbestämda (SMART). Målen måste samordnas med målen i Lidingö stads miljöprogram som antas Miljömål, krav, uppföljningssystem och ansvarsfördelning bör utvecklas kontinuerligt och kopplas till de övergripande målen i det föreslagna miljöprogrammet för Centrum - Torsvik, se kapitlet Vision. Kvalitets- och miljösäkring Lidingö stad vill kvalitetssäkra hållbarhetsåtgärderna i stadsdelen. Ett sätt att göra detta är att certifiera stadsdelen enligt BREEAM. BREEAM-certifiering för byggnader är idag det mest utbredda miljöklassificeringssystemet i Europa. BREEAMcertifiering av stadsdelar är dock ett helt nytt och unikt sätt att ta ett samlat helhetsgrepp om en stadsdels totala hållbarhet. Kvalitets- och miljöplan bör tas fram för att redovisa hur verksamheten i projektet kommer att planeras, organiseras, genomföras och dokumenteras för att uppfylla kvalitets- och miljökrav för Centrum - Torsvik. I sjöstaden är bilanvändandet ca 14 % mindre än i jämförbara stadsdelar i Stockholm och vattenanvändningen är 150 l/person och år jämfört med 200 l/person och år för övriga Stockholm. Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstaden är utpekat som ett bostadsprojekt med en tydlig miljöprofil. Här ska den nyaste energi- och miljötekniken användas för att skapa en hållbar stadsdel. Stadsdelen ska utformas så att den uppmuntrar de boende och verksamma att leva på ett hållbart sätt. Målet är att stadsdelen ska bli klimatpositiv, vilket ska uppnås genom energieffektiva och klimatsmarta byggnader och transporter. Framtida Lidingöbana MediaCityUK en av de första stadsdelarna att certifieras enligt BREEAM 53
6 54
Klimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merGoda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP
Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merMiljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet
Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi
Läs merKVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196
KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning
Läs merGuide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merLokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Läs merTjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merFRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!
En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merParkeringsstrategi för norra Tyresö centrum
Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merRiktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun
Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Revidering...
Läs merStockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling
Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en
Läs merHållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25
Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merSå ska Hyllie bli hållbart
Så ska Hyllie bli hållbart Det klimatsmarta perspektivet Malmö stad Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel - Klimatkontrakt för Hyllie Hyllie är Malmös miljöpilot, Malmös
Läs merMiljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merFRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?
Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merAVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020
AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Läs merLimmared, Tranemo kommun
Detaljplan för TRANEMO MOGHULT 1:140 GRIMSÅS, TRANEMO KOMMUN Limmared, Tranemo kommun BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen
Läs merKlimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merBehovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Läs merPlan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten
Plan för hållbarhet Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en Hur ska vi i Piteå tillsammans bli en attraktivt och uthålligt kommun? Hur ska vi lyfta hållbarhetsfrågorna i kommunen? Attraktivt
Läs merDETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING
Datum 2011-06-09 Dnr KS 15/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Översiktsbild över
Läs merInför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25
Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,
Läs merOmrådet försörjs med värme från Ryaverket som distribueras via Alingsåsvägen
Nulägesbeskrivning Läge Norrby ligger centralt i Borås med närhet till både centralstation och citykärnan Det finns grönområden inom området men det ligger också nära grönområden utanför Norrby som t ex
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
Läs merSammanfattning av styrelsens yttrande
2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan
Läs merDet här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot
Läs merMiljøvennlig transport i by
Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merBudkavle från Stockholm till Alvesta
Budkavle från kommun till kommun om hållbar stadsutveckling Frågor och svar från kommuner i samband med seminarier genomförda av Delegationen för hållbara städer och Energimyndigheten under våren 2010.
Läs merUppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Astrid Nyström 2013-02-18 Diarienummer BUN-2013-0105.60 Ärende färdigställs efter diskussion på AU pga två alternativa förslag
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merSociala perspektiv i Översiktsplanen
Vad är sociala frågor? Hur kan de tas om hand i en ÖP? Hur kan man uttrycka det i ÖP? Vad saknas i ÖP? MKB Hjälp! Sociala perspektiv i Översiktsplanen Hur kan man närma sig sociala frågor i översiktsplaneringen?
Läs merDe 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.
Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,
Läs merStartpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
Läs mer8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Läs merIdentitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merPLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.
Läs merMöjligheternas Uppsala
Möjligheternas Uppsala Valmanifest 2010 mojligheternasuppsala.se 10 punkter för ett Möjligheternas Uppsala 1. Uppsalas tillväxt börjar med barnens uppväxt 2. Fler jobb 3. Bättre jobb 4. Minskade klyftor
Läs merH-E Åslin Arkitektkontor 2016-04-28
H-E Åslin Arkitektkontor 2016-04-28 Översiktsbild över området kring Vivsta skola Detaljplan för centrum och bostäder i område vid tidigare Vivsta Skola Vivsta 19:1 m.fl. fastigheter Timrå kommun i Västernorrlands
Läs merMalmös musslor avgjorde jämn stadskamp
Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk
Läs merDetaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte
Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen
Läs merNYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete
NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merMiljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård
Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Miljöpolicy 2008-2010 Att ta hänsyn till miljön är viktigt, för att medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. I denna miljöpolicy anges inriktningen för miljöarbetet
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merAVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017
AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merSTRATEGISK FÄRDPLAN 2020
KRISTIANSTADS KOMMUN STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-15 Syftet med strategisk färdplan 2020 är att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna. Strategisk färdplan
Läs merDetaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs mer3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2013-06-11 Tid 2013-06-11, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Information från förvaltningen 2 Svar på medborgarförslag-
Läs merInbjudan Markanvisningstävling Malmudden. Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla
Inbjudan Markanvisningstävling Malmudden Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla 1 Markanvisningstävling Malmudden Vill du vara med och utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun
HÅLLBAR TILLVÄXT Miljöarbete i Uddevalla kommun Visste du? Uddevalla kommun är sedan 2010 diplomerad Fairtrade City. Detta betyder bland annat att vi engagerar oss för etisk konsumtion och lever upp till
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merNYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum
NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD
Läs merA N T A G A N D E H A N D L I N G 593
A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs mer