Yrkande angående översyn av stadens modell för föreningsbidrag

Transkript

1 Kommunstyrelsen Yrkande (Socialdemokraterna) Yrkande angående översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera avsnittet Grundläggande kriterier i riktlinjen med följande två punkter under Föreningen ska : - Ta avstånd från hedersförtryck och rådgöra med stadens samordnare mot hedersförtryck om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta. - Ta avstånd från våldsbejakande extremism och rådgöra med stadens samordnare mot våldsbejakande extremism om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under avsnittet Grundläggande kriterier i riktlinjen med under rubriken Föreningen kan inte beviljas bidrag för verksamhet/aktivitet som ändra meningen Innehåller partipolitiska eller religiösa inslag till Består av partipolitiska eller religiösa inslag. 3. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Yrkandet Föreningslivet är en oerhört viktig del av Göteborgs civilsamhälle. En livskraftig ideell sektor är central för vårt demokratiska styrelseskick. Därför är det självklart och naturligt att staden stödjer föreningslivets verksamheter genom föreningsbidrag. Samtidigt är det helt avgörande att stadens resurser inte används på fel sätt. Tyvärr finns det antidemokratiska och extremistiska personer och rörelser som har ett intresse av att tillgodogöra sig stadens resurser, via bl.a. föreningsbidrag. Det är mycket viktigt att säkerställa att detta inte händer. Därför måste stadens riktlinje för föreningsbidrag vara särskilt tydlig på denna punkt. Vi är i huvudsak positiva till det nya förslaget till riktlinjer för föreningsbidrag men ser ändå ett behov av att förtydliga riktlinjen när det gäller just Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (2)

2 hedersförtryck och extremism. Vi vill därför lägga till två punkter om detta till avsnittet om grundläggande kriterier. Socialdemokraterna har redan tidigare yrkat på detta men tyvärr valde då en majoritet i kommunstyrelsen att inte bifalla vårt förslag. Vi hoppas att man denna gång är redo att stödja vårt förslag och den viktiga kampen mot hedersförtryck och extremism. Vi vill också förtydliga punkten om partipolitiska eller religiösa inslag i verksamheten så att det bättre framgår att det är själva verksamheten som ska vara befriad från partipolitiska eller religiösa inslag för att vara berättigad till bidrag men att detta inte utesluter deltagande från partipolitiska eller religiösa företrädare eller organisationer i verksamheten. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (2)

3 Ärende nr KS 12 juni 2019 Tilläggsyrkande (D) 10 juni 2019 Dnr 0704/17 Tilläggsyrkande angående Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1 Idrotts- och föreningsnämnden får i sitt samordnande uppdrag tillägget att kraftigt minska andelen projektbidrag till förmån för det ordinarie föreningslivsstödet. 2. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Yrkandet I tjänsteutlåtandet framkommer det att föreningslivet ser den stora andelen projektbidrag som negativ då detta tar tid från den ordinarie verksamheten som därför riskerar att nedprioriteras. Projekt tenderar därför också att i stor skala uppfinnas för att föreningar ska kunna beviljas medel, istället för att födas ur ett reellt behov. Föreningslivet är en mycket viktig del av samhället och stödet bör fördelas så att det bäst kommer till nytta och ger föreningarna kontinuitet i sina verksamheter. Projekt är också betydligt svårare att kontrollera och följa upp än föreningars ordinarie verksamheter. Projektsatsningar tenderar att användas för att hantera svårlösta samhällsproblem. Detta har visat sig vara ineffektivt och fyller möjligtvis främst funktionen av att visa upp en form av en politisk handlingskraft. Det är ett dåligt sätt att hantera skattemedel samtidigt som viktiga samhällsproblem snarare riskeras att begravas i mängder av tillfälliga projektsatsningar än att hanteras med plan och långsiktighet. Demokraterna vill därför att projektbidragen minskas kraftigt till förmån för föreningslivets ordinarie verksamheter. Göteborgs Stad Kommunstyrelsen 1 (1)

4 Kommunstyrelsen Yrkande Översyn av stadens modell för föreningsbidrag. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Yrkandet Nedanstående ändring görs i den nya planen 1. I planen ändras följande stycke, Redovisning och uppföljning Bidragsgivande förvaltningar/bolag ska följa upp beviljat bidrag och kan när som helst under pågående verksamhet göra besök, begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll. All granskning ska ske med hänsyn till medlemmarnas personliga integritet. Till: Redovisning och uppföljning Bidragsgivande förvaltningar/bolag ska följa upp beviljat bidrag och ska under pågående verksamhet göra besök, begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll. All granskning ska ske med hänsyn till medlemmarnas personliga integritet. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera avsnittet Grundläggande kriterier i riktlinjen med följande två punkter under Föreningen ska : - Ta avstånd från hedersförtryck och rådgöra med stadens samordnare mot hedersförtryck om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta. - Ta avstånd från våldsbejakande extremism och rådgöra med stadens samordnare mot våldsbejakande extremism om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta. 3. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (2)

5 Föreningslivet i Sverige är unikt i världen. Sverigedemokraterna värnar om våra många ideella föreningar som knyter oss samman genom bland annat våra fritidsintressen. I vår budget för Göteborg utökade vi verksamhetsbidragen så att fler föreningar skulle kunna få hjälp med att bedriva sin verksamhet. Föreningar som får bidrag av Göteborgs Stad måste vara demokratiska och öppna för alla. Etniska föreningar som enbart vänder sig till en specifik etnisk grupp ska inte få bidrag för sin verksamhet. Det har även förekommit att föreningar har fungerat som rekryteringsbas för terrorister, eller haft föreläsare med en vedervärdig och föråldrad kvinnosyn. Dessa föreningar ska givetvis inte få några kommunala bidrag överhuvudtaget. Vi tror att de flesta övriga partier kan skriva under på detta. Det behövs från stadens sida mer styrning och kontroll så att inte odemokratiska, homofoba eller våldsbejakande föreningar får ta del av skattebetalarnas pengar. En åtgärd vore att berörd förvaltning/bolag åläggs att minst en gång per år göra ett oanmält verksamhetsbesök och begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll hos den förening man beviljat bidrag. Den uppsökande kontrollen måste helt enkelt skärpas. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (2)

6 Kommunstyrelsen Yrkande Särskilt yttrande Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna Datum 2019-XX-XX Yrkande angående Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas med följande ändring i grundläggande kriterier: Under rubriken Föreningen kan inte beviljas bidrag för verksamhet/aktivitet som stryks punkterna: Innehåller partipolitiska eller religiösa inslag. Har en uppmuntrande attityd till alkohol, tobak eller andra droger. och ersätts med följande: Består av partipolitiskt eller religiöst arbete eller uppmuntrar till bruk av alkohol, tobak eller andra droger. Under rubriken Föreningen kan inte beviljas bidrag om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten ersätts texten med följande: Föreningen kan inte beviljas bidrag om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten 1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter, 2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket. 5. uppmuntrar till bruk av alkohol, tobak eller andra droger. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (3)

7 2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut , förklaras fullgjort. Yrkandet Göteborgs föreningsliv erbjuder dagligen ovärderliga insatser för stadens barn och unga. Ett starkt civilsamhälle och ett rikt föreningsliv utgör en omistlig resurs när det handlar om att skapa förutsättningar för gemenskap, hälsa och meningsfull fritid. Arbetet med att se över regelverket för föreningsbidragen har varit angeläget av flera skäl. För att underlätta för föreningslivet behöver processerna förenklas och förtydligas. En ökad samordning av stadens föreningsbidrag och förbättrad dialog och uppföljning gentemot de bidragsbeviljade föreningarna stärker också stadens möjlighet att förebygga att bidrag går till föreningar och aktiviteter som strider emot stadens värdegrund. De föreslagna riktlinjerna för krav på föreningarna harmonierar med de i SOU 2019:35. När det gäller definitionen av religiöst eller politiskt arbete är det av vikt med några klargöranden. Det är viktigt att föreningsbidraget inte agerar förtäckt partistöd eller som bidrag till församlingsverksamhet. Däremot ska en förening kunna bjuda in så väl partipolitiska som religiösa företrädare till sin verksamhet utan att det diskvalificerar dem från att söka bidrag. Det är viktigt att regelverket inte används repressivt mot aktiviteter som syftar till att höja valdeltagandet. Verksamhet som har till syfte att förkunna en religion eller missionera ska dock fortsatt ses som diskvalificerande. Mindre inslag så som en avslutande bön diskvalificerar dem inte från att söka bidrag för övrig icke religiös verksamhet. I de inkomna remissvaren framgår att flera organisationer tycker att den föreslagna formuleringen om religiösa inslag är otydlig. Det riskerar att bli en rättsosäker bedömningsfråga som kan ställa vissa angelägna aktiviteter utan stöd samtidigt som annan verksamhet kan slinka igenom. Den typ av föreningar och verksamhet som inte lever upp till stadens värdegrund och som inte ställer upp på grundläggande demokratiska principer ska inte få del av stadens stöd. Detta åstadkoms genom de tydliga kriterier som räknas upp under Föreningen ska: samt Bidrag får inte lämnas till en förening om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten: i kombination med dialog, uppföljning och kontroller. Därför bör de grundläggande kriterierna formuleras enligt följande - Grundläggande kriterier Föreningen ska Ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor samt fungera enligt demokratiska principer. Ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (3)

8 Verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Föreningen kan inte beviljas bidrag för verksamhet/aktivitet som Består av partipolitiskt eller religiöst arbete eller uppmuntrar till bruk av alkohol, tobak eller andra droger. Föreningen kan inte beviljas bidrag om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten 1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter, 2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket. 5. uppmuntrar till bruk av alkohol, tobak eller andra droger. Det är slutligen viktigt att kunna göra avsteg som motiveras från de grundläggande kriterierna för att uppnå ett ändamålsenligt kulturstöd som stärker kulturlivets roll i den demokratiska samhällsutvecklingen med yttrandefriheten som grund. Det är dock viktigt att bidragen fortfarande inte aktivt motverkar demokratin. Göteborgs Stad kommunstyrelsen 3 (3)

9 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0704/17 Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon: E-post: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut , förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen i enlighet med yrkande av V, M, MP, L och KD med uppdrag att remittera tjänsteutlåtande och frågeställningar till berörda förvaltningar och brett till föreningslivet. 74 remissvar har inkommit från förvaltningar, råd och föreningsliv. Förslagen har reviderats utifrån inkomna synpunkter. För att uppnå önskad effekt av nya riktlinjer ser stadsledningskontoret ett behov av ökad samordning av stadens föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden och framtagning av verksamhetsanpassade anvisningar. Att samordna en enhetlig och målgruppsanpassad kommunikation. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. Att säkerställa en samordning av stadens samverkan med civilsamhället. Sammantaget kommer den nya riktlinjen, nya handläggningsrutiner och ny e-tjänst minimera risken för att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, att få del av stadens stöd. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (16)

10 Ekonomiska konsekvenser Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler får del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt. Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet. Stadsledningskontoret föreslår att idrotts-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor. Miljöperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet. Omvärldsperspektivet Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandlingen av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bilagor 1. Kommunstyrelsens prokollsutdrag med yrkande av V, M, MP, L och KD 2. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande Översyn av stadens modell för föreningsbidrag 4. Lista över stadens föreningsbidrag 5. Sammanställning av remissvar 6. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer 7. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (16)

11 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag och ett förslag om ökad samordning av stadens arbete med föreningsbidrag. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen i enlighet med yrkande av V, M, MP, L och KD med uppdrag att remittera tjänsteutlåtande och frågeställningar till berörda förvaltningar och brett till föreningslivet. Beskrivning av ärendet Ärendet kommer från ett uppdrag i budgeten 2016 att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten var att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett, kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete i kommunstyrelsen Stadsledningskontoret har även gjort en redogörelse av stadens övriga processer rörande stöd till föreningslivet som inte ska beslutas i detta ärende. Kartläggning En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen genomfördes i enlighet med uppdraget i budgeten Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten med representanter från föreningar har genomförts. Intervjuer och dialog med föreningar 20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, Göteborgs stads råd för den nationella minoriteter romer och Idékom. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar. Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt. Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamheten som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist. Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från förvaltningarna. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (16)

12 Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland slussas föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen kan söka bidrag hos. Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. De har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget. Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt. Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt. Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Stadens stöd till föreningslivet I det ursprungliga uppdraget stod att stadens modell för föreningsbidrag skulle ses över. Stadens har inte haft en tydlig modell utan det har istället handlat om olika delar som inte haft en tydlig samordning. Här beskrivs vilka processer som sammantaget ska skapa ett likvärdigt, rättssäkert och transparent stöd till föreningslivet. Ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning Den e-tjänst, Bida bookmaker, som används i staden idag har blivit föråldrad och lever inte upp till dagens krav på användarvänlighet och transparens. Göteborg tog tillsammans med några andra större kommuner initiativet att starta en upphandling av en ny e-tjänst. Fler kommuner anmälde sitt intresse och Sveriges kommuner och landsting har nu tagit över upphandlingsprocessen och cirka 200 kommuner är med i processen. E-tjänsten ska bli en kommungemensam tjänst och kommer att omfatta bidragsansökan och lokalbokning. Göteborgs Stad är en av pilotkommunerna och kommer att testa e-tjänsten under 2019 som planeras vara i drift Den nya e-tjänsten ska vara transparent och användarvänligt och leda till enkel, effektiv och öppen service till medborgarna och även underlätta för handläggare. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (16)

13 Förmedlingstjänst Idrotts- och föreningsnämnden påbörjade under 2017 arbetet med att inrätta en förmedlingstjänst av lokaler till föreningslivet. Uppdraget kommer från kommunfullmäktige (Dnr 1221/13). Förmedlingstjänsten ska ha överblick av det totala lokalbeståndet till föreningar och andra typer av grupperingar och utgöra en enhet som föreningar kan och ska vända sig till i frågor om föreningslokaler. Enheten ska ha som huvuduppgift att förmedla lokaler till föreningar utifrån föreningens behov och, genom överblick över samtliga lokaler i staden som föreningar kan hyra eller boka, bättre kunna bistå med att förmedla bäst lämpade lokaler. Sammantaget ger detta förutsättningar för ökad lokaleffektivitet av föreningslokaler och därmed ökad möjlighet för fler att få hyra lokaler. Grunder och prioritering vid lokalförhyrning blir också mer transparent vilket underlättar för att säkerställa likabehandling. Hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter. I samband med bolagsöversynen beslutade kommunfullmäktige att ge lokalklustret tio olika uppdrag. Higab AB fick bland annat i uppdrag att belysa hur Higab AB på ett långsiktigt hållbart sätt skulle kunna arbeta med hyressättning för samtliga av sina fastigheter. Efter beslut i kommunstyrelsen (Dnr 1281/16) fick Higab AB uppdraget att tillsammans med Stadsledningskontoret ta fram en ny hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom lokalklustret. Modellen ska bidra till: - Att öka lokalutbudet till föreningslivet - Att öka lokaleffektiviteten bland annat genom mera samutnyttjande av lokaler - Rimliga hyreskostnader för ändamålsenliga lokaler till föreningslivet och kulturliv Förslag till ny hyresmodell är ute på remiss i staden under våren Normkritiskt material om värdegrundsarbete Göteborgs föreningsliv ska vara öppet och tillgängligt för alla. Idrotts- och föreningsförvaltningen leder arbetet med det gemensamma uppdraget utifrån Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor att ta fram ett stadengemensamt normkritiskt material om värdegrundsarbete för föreningar samt förslag på kompetensutvecklingsinsatser för att stötta föreningslivet i detta arbete. Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik. Bidragsgivande fackförvaltningar samt stadsdelsförvaltningar var inbjudna att delta i arbetet. Förväntad kortsiktig effekt är ökad upplevelse av inkludering och därmed större möjlighet för hbtq-personer att delta i idrotts- och föreningsliv. Förväntad långsiktig effekt är att hbtq-personer kan erhålla de hälsofrämjande vinster som ett föreningsliv innebär i form av ökad fysisk och mental hälsa, en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället. Materialet är klart och kommer att publiceras inom kort. Samverkan med föreningsliv 2012 antog kommunfullmäktige en Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Syftet var att formalisera samverkan mellan staden och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (16)

14 civilsamhället med målet att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg. En åtgärdsplan beskriver vilka åtaganden man har kommit överens om. Parterna ska utforma konkreta åtgärdsplaner kopplade till åtaganden varav några har direkt koppling till detta arbete. En kanslifunktion Got United är navet i arbetet. Kanslifunktionen organiseras av civilsamhället och fungerar även som en länk mellan de tre intresseinriktningarnas former, medlemvårdanden, civilsamhällets roll som röstbärare och opinionsbildande intresseorganisation samt civilsamhällets roll som utförare eller serviceproducent. Kanslifunktionen ska förbereda hearings och andra för ändamålet relevanta mötesoch dialogformer. Säkerställer att möten och dialoger sprids geografiskt. Planera och genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om civilsamhället för kommunens verksamheter. Fungerar som remissinstans. Inneha funktionen som ett samlat forum för frågor om samverkan mellan organisationer inom civilsamhället och kommunen. Ansvara för hantering av ansökningar avseende anslutning till överenskommelsen. Dokumentera och sammanställa rapport bestående av uppföljning och analys av insatser som underlag för uppföljning av överenskommelsen. Ansvara för en samlad uppföljning av överenskommelsen vart fjärde år. Staden samverkar även med civilsamhället genom föreningspoolen och genom en modell som tagits fram i SDN Västra Göteborg. Föreningspoolen startades utifrån ett uppdrag från idrotts- och föreningsnämnden. Föreningspoolen är ett pilotprojekt som ska genomföras varefter en utvärdering ska göras. Målgruppen är föreningar i socioekonomiskt svaga områden. Angered och Östra Göteborg blir pilotprojektets upptagningsområde. Verksamheten ska inte utföra uppgifterna åt föreningarna utan stödja dem i deras arbete. I Göteborgs Stads budget 2018 finns ett uppdrag till alla nämnder och styrelser att utveckla ett samarbete med civilsamhället enligt modellen för SDN Västra Göteborg. Idag saknas samordning av stadens olika former för samverkan med civilsamhället. Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag och processkartor Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt två stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument ( , 20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (16)

15 Riktlinjerna för föreningsbidrag har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs. De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga än tidigare riktlinje. Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. Dessa kriterier underlättar möjlighet att utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet. Hur utvärderingen ska gå till kommer att beskrivas i anvisningar kopplade till varje bidragsform. Förslaget till Göteborgs Stads nya riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser. Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna. Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och - klassning gjorts. Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och ickediskriminerande verksamhet. Demokrativillkor i statsbidragsförordningen 8 mars 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor. Syftet med översynen var att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Utredaren ska göra en samlad analys av vilka svårigheter och utmaningar de ansvariga myndigheterna och det civila samhället har med dagens system och föreslå ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen med Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (16)

16 beaktande av föreningsfriheten och motverka ageranden som är i strid med samhällets grundläggande värderingar. Utredningen är inte färdig utan arbetet med att ta fram förslag till demokrativillkor och metodmaterial pågår. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 20 juni Stadsledningskontoret har varit i kontakt med den statlig utredredningen och tagit del av det arbete som gjorts för att säkerställa att stadens grundkriterier ligger i linje med de i statliga kriterierna vars syfte är att allmänna medel ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Remittering av nya riktlinjer Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen i enlighet med yrkande av V, M, MP, L och KD med uppdrag att remittera tjänsteutlåtande och frågeställningar till berörda förvaltningar och brett till föreningslivet. Remissvaren skulle enligt yrkandet belysa förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna. Frågeställningarna var: 1. Anser ni att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur? 2. Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser ni på dessa krav? 3. Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för? Det har kommit in 74 remissvar från samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, nämnden för konsument och medborgarservice, social resursnämnd, kulturnämnd, HBTQ-råd, svensk-finska rådet och resterande från föreningslivet. Remissvaren i sin helhet finns på stadsledningskontoret under ärendet Dnr 0704/17. Åtta nämnder tillstyrker förslaget till nya riktlinjer med vissa förslag till revidering och förtydliganden. Fyra nämnder lämnar synpunkter på förslaget men har inte tagit ställning. En nämnd anser inte att ny modell för staden är färdig utan vill ha ytterligare delar belysta. Svaren beträffande de föreslagna kriterierna kan grovt delas upp enligt följande: - Kriterierna är bra utformade. - Kriterierna är otydliga och behöver förtydligas. - Kriterierna får inte vara så konkreta att de detaljstyr föreningarnas verksamhet för att de ska få möjlighet till bidrag. Ett flertal remissinstanser är nöjda med förslagen i stort men ser svårigheter i hur uppföljningen ska ske när det gäller tillämpning och följsamhet av kriterierna och pekar på att vissa delar behöver förtydligas. Flera remissinstanser anser att begreppen religiös respektive konfessionell behöver tydliggöras och att ordet verksamhet bör bytas ut mot aktivitet för att förtydliga att det är aktiviteten som styr bidraget inte vilken organisation som arrangerar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (16)

17 Ett flertal remissinstanser tycker den tredje frågeställningen: Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för? var svår att förstå och därför svår att besvara. Flera remissinstanser pekar på behovet av en normkritisk kompetens hos förvaltningarnas handläggare: De behöver ha en djup förståelse för civilsamhällets oberoende, dess viktiga demokratiska uppdrag och röstbärande funktion, samt en gedigen kunskap om mänskliga rättigheter, antidiskriminering och normkritik. Ett flertal remissinstanser pekar på vikten av dialog mellan Staden/handläggare och föreningarna. Det skapar förutsättningar för erfarenhetsutbyte och uppföljning. Flertalet remissinstanser uttrycker sig positivt över att ett ny e-tjänst ska tas fram som ersättare för befintliga Bida bookmaker. Ett flertal av stadsdelsnämnderna beskriver en oro för att en centralisering när det gäller vissa delar av handläggning och beslut av föreningsbidragen till idrotts- och föreningsnämnden, kan leda till försämrade möjligheter för kontakterna med föreningslivet på lokal nivå. Några remissinstanser tycker att beskrivning av föreningslivet i riktlinjerna är för snäv och att syftet att skapa meningsfull fritid inte omfattar hela föreningslivet. Här nedan följer de grundkriterier som skickades ut på remiss och förslag till nya som reviderats utifrån remissvar och statens förslag till demokrativillkor: Förslag som skickades ut på remiss - Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. - Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. - Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. - Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger. - Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. - Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. - Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. - Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor. Nytt förslag efter remissrunda och med hänsyn taget till statlig utredning. Föreningen ska: Ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor samt fungera enligt demokratiska principer. Ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (16)

18 Föreningen kan inte beviljas bidrag för verksamhet/aktivitet som: Innehåller partipolitiska eller religiösa inslag. Har en uppmuntrande attityd till alkohol, tobak eller andra droger. Bidrag får inte lämnas till en förening om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten: Motarbetar det demokratiska styrelseskicket. Diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde. Utövar, främjar eller rättfärdigar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter. I det nya förslaget har det tydliggjorts att det är aktiviteter med partipolitiska eller religiösa inslag som en förening inte kan beviljas bidrag för. Grundkriterierna har också delats in i tre olika delar för att göra det tydligt vad en förening ska och inte ska göra för att beviljas bidrag samt vad en förening inte kan beviljas bidrag för. I riktlinjerna har också inledningen skrivit om för att bättre omfatta hela föreningslivet. Fortsatt arbete och implementering Organisation Processkartläggning och framtagande av nya riktlinjer har gjorts i nära samarbete mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar som fördelar föreningsbidrag. Processen har också inneburit ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan berörda handläggare och chefer som visar på att en formaliserad samverkan behövs i staden. Det finns regiongrupper som träffas mer eller mindre regelbundet men former, representation och uppdrag behöver ses över. I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Under processen har för-och nackdelar av centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en större samordning av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. Implementering och fortsatt arbete När beslut om nya riktlinjer tagits kan berörda förvaltningar utforma lokala anvisningar för att konkretisera riktlinjerna. Stadsledningskontoret föreslår att idrotts- och föreningsnämnden samordnar arbetet. Berörda förvaltningar behöver också se över alla sina bidrag och anpassa kriterier, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. I samband med detta bör en stadengemensam kategorisering och namnsättning genomföras för att underlätta för föreningar att hitta rätt bidrag att söka. Stadengemensam kategorisering och namnsättning skulle också underlätta i samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar och ge bättre förutsättningar för att ta fram informationsmaterial om vad som finns att söka. Stadsledningskontoret föreslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden som också tar fram en tidplan för implementering. Se bilaga 4 för lista över stadens föreningsbidrag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (16)

19 För att riktlinjen och dess kriterier kunna tillämpas på ett rättssäkert och transparent sätt krävs en normkritisk kompetens hos förvaltningarnas handläggare. De behöver ha en förståelse för civilsamhällets oberoende, dess viktiga demokratiska uppdrag och röstbärande funktion, samt en gedigen kunskap om mänskliga rättigheter, antidiskriminering och normkritik. Utbildningen av handläggarna bör också ske i samordning av idrottsoch föreningsförvaltningen. Bidrag som inte omfattas av de nya riktlinjerna En utredning från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor pekar på att hela 40 procent av unga i åldern år inte är medlem i någon förening. Det är särskilt vanligt att inte vara medlem i någon förening alls bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsnedsättning. Det finns idag flera versioner av snabb slant, ett bidrag i form av ett mindre belopp som kan sökas för tillfälliga evenemang med mindre krav på uppföljning. Dessa kan även sökas av organisationer och grupper som inte är organiserade i föreningsform. Denna form av bidrag behöver finnas även i fortsättningen men stadengemensamma kriterier, hantering och namnsättning skulle underlätta för dem som ska söka. Stadsledningskontoret föreslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden i nära samverkan med ungdomsfullmäktige. Stadsledningskontorets bedömning I det ursprungliga uppdraget stod det att stadens modell för föreningsbidrag ska ses över. Stadens har inte haft en tydlig modell utan det har istället handlat om olika delar som inte haft en tydlig samordning. Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer bidra till att skapa likvärdig, rättssäker och transparent hantering av stöd till föreningslivet. Nya stadengemensamma riktlinjer samt processkartläggning av de olika stegen skapar grunden för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Förmedlingstjänst för föreningslokaler kommer ge föreningslivet bättre förutsättningar att få tillgång till ändamålsenliga lokaler. Föreningspool och normkritiskt material om värdegrundsarbete kommer stötta föreningar att leva upp till uppställda kriterier. En stadengemensam, användarvänlig och transparent e-tjänst kommer underlätta handläggning och uppföljning och ge en samlad bild av vilka föreningar som söker och får bidrag, hyr stadens lokaler och bedriver verksamhet i linje med stadens riktlinjer. Målet är att processerna sammantaget också ska underlätta handläggning och frigöra tid för handläggarna att lägga mer tid på kontakt och dialog med föreningarna vilket både föreningarna själva och stadsledningskontoret bedömer är grunden för att utveckla föreningarnas förutsättningar och inte minst få insyn i föreningarnas verksamhet. Sammantaget kommer den nya riktlinjen, nya handläggningsrutiner och ny e-tjänst minimera risken för att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, att få del av stadens stöd. Det är dock viktigt att framhålla att inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Av de 74 remissvar som inkommit har de flesta varit nöjda men flera har sett behov av förtydligande av grundkriterier och hur de ska följas upp. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (16)

20 Stadsledningskontoret har vägt in synpunkter från remissinstanser och statlig utredning av demokrativillkor och gjort revideringar och förtydligande i riktlinjerna utifrån detta. I det nya förslaget har det tydliggjorts att det är aktiviteter med partipolitiska eller religiösa inslag som en förening inte kan beviljas bidrag för. Grundkriterierna har också delats in i tre olika delar för att göra det tydligt vad en förening ska och inte ska göra för att beviljas bidrag samt vad en förening inte kan beviljas bidrag för. I riktlinjerna har också inledningen skrivit om för att bättre omfatta hela föreningslivet. Det är viktigt att notera att en ny riktlinje inte löser alla problem, men den är grunden som behövs för att styra övriga processer. Den är också utgångspunkt för fortsatt arbete med att ta fram anvisningar för hur stadens olika bidrag ska hanteras och följas upp. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag är nödvändig för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag. Idrotts- och föreningsnämnden har som ett av sina grunduppdrag att stödja stadens föreningsliv (Reglemente för Göteborgs idrotts- och föreningsnämnd 2:2), därför föreslår stadsledningskontoret att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med ställningstaganden i detta tjänsteutlåtande. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden och ta fram verksamhetsanpassade anvisningar. Att samordna en enhetlig och målgruppsanpassad kommunikation. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. Att säkerställa en samordning av stadens samverkan med civilsamhället. Att samordna arbetet med implementering av nya stadengemensamma riktlinjer och övriga processer är ett omfattande och komplext arbete som ska genomföras av idrottsoch föreningsnämnden med stöd av stadsledningskontoret. I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Under processen har för- och nackdelar av centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en större samordning av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. Magnús Sigfússon Direktör stadsutveckling Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (16)

21 Bilaga 1 Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag 536, 0704/17 Beslut Enligt yrkande från V, M, MP, L och KD: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna som framgår av yrkande från V, M, MP, L och KD till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna som framgår av yrkande från V, M, MP, L och KD till föreningslivet. Tidigare behandling Bordlagt den 11 april 2018, 285, den 25 april 2018, 342, den 16 maj 2018, 442, och den 23 maj 2018, 483. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 5 mars Yrkande från S den 23 maj Yrkande från V, M, MP, L och KD den 16 maj Tilläggsyrkande från KD, M och L den 11 april Yttrande från KD, M och L den 16 maj Yttrande från L, M och KD den 11 april Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) och Martin Wannholt yrkar bifall till yrkande från S den 23 maj Daniel Bernmar (V) yrkar bifall till yrkande från V, M, MP, L och KD den 16 maj Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att det egna och Martin Wannholts yrkande bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Ann-Sofie Hermanssons och Martin Wannholts yrkande och Nej för bifall till Daniel Bernmars yrkande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (16)

22 Mariya Voyvodova (S), Marina Johansson (S), Jonas Attenius (S), Martin Wannholt och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (5). Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M) och Hampus Magnusson (M) röstar Nej (7). Lars Hansson (-) avstår från att rösta. Protokollsanteckningar David Lega (KD) anmäler att tilläggsyrkandet från KD, M och L den 11 april 2018 återtas. Representanterna från KD, M och L antecknar som yttrande en skrivelse från den 16 maj Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 11 april Protokollsutdrag skickas till Samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd, kulturnämnden och föreningslivet genom stadsledningskontoret Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerande Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (16)

23 Yrkande V, M, MP, L och KD Kommunstyrelsen Ärende Återremissyrkande avseende Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället Stadens föreningsbidrag fyller en central roll för föreningslivet i staden. Därför är det viktigt att en förändring av systemet har genomgått en grundlig process för att förankra justeringarna i såväl berörda nämnder som föreningslivet. För att göra detta behöver ärendet remitteras till bidragsgivande nämnder och brett till föreningslivet. Vi vill att remissvaren belyser förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna. Anser remissinstanserna att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur? Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser föreningslivet och förvaltningarna på sådana krav? Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till föreningslivet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (16)

24 Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1434/15 Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 8 februari Yttrande från L, M och KD den 28 februari Yttrande från SD den 1 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Protokollsanteckningar Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Justerare Ann-Sofie Herm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (16)

25 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0704/17 Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon: E-post: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut , förklaras slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram förslag till stadengemensamma riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Riktlinjerna kommer att skapa en grund för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa likvärdig och rättssäker hantering av stöd till föreningslivet. Stadsledningskontoret ser ett behov av att centralisera vissa delar av handläggningen och beslut från stadsdelarna till idrotts- och föreningsnämnden. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (11)

26 Ekonomiska konsekvenser Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler få del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt. Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet. Stadsledningskontoret föreslår att idrott-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor. Miljöperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet. Omvärldsperspektivet Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandling av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Lista över stadens föreningsbidrag 3. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer 4. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (11)

27 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Beskrivning av ärendet Ett uppdrag i budget 2016 var att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten är att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett, kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete. Kartläggning En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen är genomförd i enlighet med uppdrag i budget Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten har genomförts. Intervjuer och dialog med föreningar 20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, samråd för nationella minoriteter och IDÈKOM. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar. Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt. Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamhet som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist. Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från förvaltningarna. De vill vara säkra på att föreningar faktiskt gör det de säger att de gör. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund. Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det kan exempelvis vara fallet då en förening har aktiviteter av såväl kulturell som social karaktär. Liknande problematik kan uppstå om en förening riktar sig mot flera olika åldersgrupper. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland slussas föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen skall söka bidrag hos. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (11)

28 Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller delegationsansvar och storleken på de bidrag som kan betalas ut. Detta innebär att det kan vara svårt att samordna aktiviteter över flera stadsdelar. Likvärdiga begrepp och likvärdig hantering efterfrågas. Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. Man har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. Detta är delvis kopplat till önskemål om kriterier eftersom de i den mån det går vill kunna veta vad i ansökan som ledde till ett visst beslut. I vissa fall vänder sig föreningar direkt till politiker istället för tjänstemän eftersom de upplever att det är enklare och går snabbare. I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget. Föreningarna efterfrågar mer dialog kring de utbildningar som staden tillhandahåller i föreningskunskap och bokföring. I nuläget täcker de inte upp deras behov i tillräckligt hög utsträckning. Information och ansökningsmaterial efterfrågas på fler språk än de som finns i nuläget. Det finns också en önskan om att materialet görs mer lättförståeligt och tydligt även på svenska. Det handlar om att undvika ett alltför byråkratiskt språk och formuleringar som kan tolkas på flera olika sätt. Alternativ till de digitala ansökningarna efterfrågas. I föreningar med äldre medlemmar är datorvanan ofta mycket liten. Detta innebär stora svårigheter för föreningen att tillgodogöra sig information och skicka in ansökningar digitalt. Här lyfts möjligheten att skicka in ansökningar via post och att få komma på rådgivning fram som lösningar. Möjligheten att delta på nätverksträffar, konferenser och informationsträffar för föreningar ses som positivt. Det efterfrågas att dessa anordnas även utanför vanliga arbetstider vilket skulle öka de föreningsaktivas möjlighet att delta på dem. I intervjuerna framkommer omfattande kritik mot stadens hemsida och de elektroniska verktyg som används för att söka föreningsbidrag. Det upplevs svårt att hitta vad som finns att söka och vem de ska vända sig till. Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt. Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning. I enstaka fall har det upplevts att vissa handläggare försökt styra projekt i en viss riktning, genom att ställa krav, i syfte att göra nytta för förvaltningen. Det finns en oro hos föreningar som även har en politisk/opinionsbildande funktion att de skall stöta sig med förvaltning eller politiker. Dels genomförs service åt staden och en ordinarie verksamhet, dels fylls en röstbärande funktion vilket i vissa fall kan innebära att föreningen riktar kritik mot förvaltningen eller mot politiker. Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (11)

29 sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt. Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Engagemanget från volontärer/aktiva kan också hinna dö ut innan aktiviteten eller projektet hinner startas upp. Synpunkter som rör föreningsbidragsmodellen från föreningslivet stämmer också för gruppen barn och unga. Det är om möjligt ännu svårare för dem att hitta information om stadens stödformer om de inte har tillgång till fritidsledare eller handledning i andra verksamheter. Fler plattformar där unga kan få stöd till det de själva vill göra, att hitta lösningar som inte alltid handlar om pengar, lån av lokaler, kontakter, utrustning skulle underlätta. Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionell föreningsform utan formar nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och ungas nya föreningar/initiativ det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga som söker. Det finns både språk och strukturbarriärer i systemen som försvårar och en kunskapsbrist i förvaltningarna om detta. Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar samt bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument ( , 20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet. Riktlinjerna har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs. De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. I tidigare riktlinjer var ett av grundläggande kriterierna att föreningen inte får ha en uppmuntrande attityd och delta i verksamhet som kan skapa en positiv attityd till diskriminering. I de nya riktlinjerna ska föreningen verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Ett nytt grundkrav är också att föreningar ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Dessa kriterier underlättar möjlighet att utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet. Förslaget till Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (11)

30 riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser. För att en förening ska kunna få bidrag gäller följande grundläggande kriterier: Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger. Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor. Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna. Se bilaga 3 för gällande riktlinjer samt bilaga 4 för förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället. Processkartläggning Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och - klassning gjorts. Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och ickediskriminerande verksamhet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (11)

31 Övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för föreningsbidrag Ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning Den e-tjänst som används i staden idag; Bida bookmaker har blivit föråldrad och lever inte upp till dagens krav på användarvänlighet och transparens. Göteborg tog tillsammans med några andra större kommuner initiativet att starta en upphandling av en ny e-tjänst. Fler kommuner anmälde sitt intresse och Sveriges kommuner och landsting har nu tagit över upphandling av ett nationellt system cirka 200 kommuner är med i processen. E-tjänsten ska bli en kommungemensam tjänst och kommer att omfatta bidragsansökan och lokalbokning. Göteborgs stad är en av pilotkommunerna och kommer att testa e-tjänsten under 2019 och planeras vara i drift Den nya e-tjänsten ska var transparent och användarvänligt och leda till enkel, effektiv och öppen service till medborgarna och även underlätta för handläggare. Förmedlingstjänst Idrotts- och föreningsnämnden påbörjade under 2017 arbetet med att inrätta en förmedlingstjänst av lokaler till föreningslivet. Uppdraget kommer från kommunfullmäktige (Dnr 1221/13). Förmedlingstjänsten ska ha överblick av det totala lokalbeståndet till föreningar och andra typer av grupperingar och utgöra en enhet som föreningar kan och ska vända sig till i frågor om föreningslokaler. Enheten ska ha som huvuduppgift att förmedla lokaler till föreningar utifrån föreningens behov och, genom överblick över samtliga lokaler i staden som föreningar kan hyra eller boka, bättre kunna bistå med att förmedla bäst lämpade lokal. Sammantaget ger detta förutsättningar för ökad lokaleffektivitet av föreningslokaler och därmed ökad möjlighet för fler att få hyra lokaler. Grunder och prioritering vid lokalförhyrning blir också mer transparent vilket underlättar för att säkerställa likabehandling. Föreningspool Idrotts- och föreningsförvaltningen genomförde en utredning under 2017 som resulterade i att genomföra ett pilotprojekt med en föreningspool som ska vara tillgänglig för alla typer av föreningar. Uppdraget kommer från idrotts- och föreningsnämnden. Utifrån insamlade synpunkter från föreningslivet och handläggare i staden har bedömningen gjorts att staden inte ger något stöd till föreningslivet vad gäller administrativt arbete. Stödbehovet är störst när det gäller att söka och redovisa bidrag, grundläggande ekonomi samt grundläggande föreningskunskap. Verksamheten ska inte utföra uppgifterna åt föreningarna utan stödja dem i deras arbete. Pilotprojektet ska genomföras varefter en utvärdering ska göras. Målgruppen är föreningar i socioekonomiskt svaga områden och Angered och Östra Göteborg blir pilotprojektets upptagningsområde. Förvaltningens bedömning är att en föreningspool ska leda till att föreningarna ges större möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. När förutsättningar och intresse från föreningslivet finns, ska av föreningar samfinansierade tjänster där föreningspoolen fungerar som arbetsgivare prövas. Hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter. I samband med bolagsöversynen beslutade kommunfullmäktige att ge lokalklustret tio olika uppdrag. Higab AB fick bland annat i uppdrag att belysa hur Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 7 (11)

32 Higab AB på ett långsiktigt hållbart sätt skulle kunna arbeta med hyressättning för samtliga sina fastigheter. Efter beslut i kommunstyrelsen (Dnr 1281/16) fick Higab AB uppdraget att tillsammans med Stadsledningskontoret ta fram en ny hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom lokalklustret. Modellen ska bidra till: - Att öka lokalutbudet till föreningslivet - Att öka lokaleffektiviteten bland annat genom mera samutnyttjande av lokaler - rimliga hyreskostnader för ändamålsenliga lokaler till föreningslivet och kulturliv Förslag till ny hyresmodell planeras till kommunstyrelsen våren Normkritiskt material om värdegrundsarbete Göteborgs föreningsliv ska vara öppet och tillgängligt för alla. Idrotts- och föreningsförvaltningen har startat igång arbetet med det gemensamma uppdraget utifrån Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor att ta fram ett stadengemensamt normkritiskt material om värdegrundsarbete för föreningar samt förslag på kompetensutvecklingsinsatser för att stötta föreningslivet i detta arbete. Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik. Bidragsgivande fackförvaltningar samt stadsdelsförvaltningar är inbjudna att delta i arbetet. Förväntad kortsiktig effekt är ökad upplevelse av inkludering och därmed större möjlighet för hbtq-personer att delta i idrotts- och föreningsliv. Förväntad långsiktig effekt är att hbtq-personer kan erhålla de hälsofrämjande vinster som ett föreningsliv innebär i form av ökad fysisk och mental hälsa, en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället. Fortsatt arbete och implementering Organisation Processkartläggning och framtagande av nya riktlinjer har tagits fram i nära samarbete mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar som fördelar föreningsbidrag. Processen har också inneburit ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan berörda handläggare och chefer som visar på att en formaliserad samverkan behövs i staden. Det finns regiongrupper som träffas regelbundet men former, representation och uppdrag behöver ses över. I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnden. Under processen har för-och nackdelar av centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för staden övergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 8 (11)

33 Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Implementering och fortsatt arbete När beslut om nya riktlinjer tagits kan berörda förvaltningar utforma lokala anvisningar. Stadsledningskontoret föreslår att idrott- och föreningsnämnden samordnar arbetet. Berörda förvaltningar behöver också se över alla sina bidrag och anpassa kriterier, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. I samband med detta bör en stadengemensam kategorisering och namnsättning genomföras för att underlätta för föreningar att hitta rätt bidrag att söka. Stadengemensam kategorisering och namnsättning skulle också underlätta i samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar och ge bättre förutsättningar för att ta fram informationsmaterial om vad som finns att söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden som också tar fram en tidplan för implementering. Se bilaga 3 för lista över stadens föreningsbidrag. Bidrag som inte omfattas av nya riktlinjer Det finns idag flera versioner av snabb slant. Det handlar om bidrag som kan sökas för tillfälliga evenemang, mindre belopp med mindre krav på uppföljning. Dessa kan även sökas av organisationer och grupper som är inte är organiserade i föreningsform. Denna form av bidrag behöver finnas även i fortsättningen men stadengemensamma kriterier, hantering och namnsättning skulle underlätta för dem som ska söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden. Fortsatt samverkan med föreningsliv I Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer har samverkan mellan stad och civilsamhälle formaliserats. I intervjuer och dialogmöten med föreningar har frågan om kontroll och tillit varit ständigt återkommande. Det är därför viktigt att föreningar är representerade framför allt i frågan om utformning av uppföljning och hur kommunikation ska ske om hur bidragsystem fungera och vad som finns att söka. Stadsledningskontoret föreslår att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att formalisera fortsatt samverkan. Stadsledningskontorets synpunkter Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa en modell för likvärdig, rättssäker och transparent hantering av stöd till föreningslivet. Nya stadengemensamma riktlinjer samt processkartläggning av de olika stegen skapar grunden för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Förmedlingstjänst och Hyresmodell för föreningslokaler kommer ge föreningslivet bättre förutsättningar att få tillgång till ändamålsenliga lokaler till rimliga hyror. Föreningspool och normkritiskt material om värdegrundsarbete kommer stötta föreningar att leva upp till uppställda kriterier. En stadengemensam, användarvänlig och transparent e-tjänst kommer underlätta handläggning och uppföljning och ge en samlad bild av vilka föreningar som söker och får bidrag, hyr stadens lokaler och bedriver verksamhet i linje med stadens riktlinjer. Modellen kommer också begränsa risken att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, får del av stadens stöd. Målet är att processerna sammantaget också ska underlätta handläggning och frigöra tid för handläggarna att lägga mer tid på kontakt och dialog med föreningarna Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 9 (11)

34 vilket både föreningarna själva och stadsledningskontoret bedömer är grunden för att utveckla föreningarnas förutsättningar och inte minst få insyn i föreningarnas verksamhet. Det är dock viktigt att framhålla att inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag. Idrotts- och föreningsnämnden har som ett av sina grunduppdrag att Nämnden ska stödja stadens föreningsliv (Reglemente för Göteborgs idrotts- och föreningsnämnd 2:2), därför föreslår stadsledningskontoret att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Att samordna arbetet med implementering av nya stadensgemensamma riktlinjer och övriga processer är ett omfattande och komplext arbete som ska genomföras av idrottoch föreningsnämnden med stöd av stadsledningskontoret. Under processen har för-och nackdelar när det gäller centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för stadenövergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får emellertid inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Under kartläggningsfas och i workshops har de nationella minoriteterna lyft frågan om att de vill ha specialdestinerat stöd med hänvisning till den särställning de har i Sverige. De anser att fördelningsmodellen för föreningsbidrag i nuläget inte speglar särställningen utan de konkurrerar om bidrag med föreningar som är verksamma på helt andra områden eller som har andra syften. De beskriver det som att de får kämpa för något som de har rätt till. De efterfrågar ett verksamhetsbidrag/generellt bidrag likt det som Västra Götalandsregionen (VGR) betalar ut. De nya riktlinjerna har inte tagit ställning till några specifika bidrag. Cornelia Lönnroth Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 10 (11)

35 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1434/15 Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 8 februari Yttrande från L, M och KD den 28 februari Yttrande från SD den 1 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Protokollsanteckningar Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 11 (11)

36 Inventering föreningsbidrag Hösten 2017 Typ av bidrag Syfte med bidrag Målgrupp Angered Total summa i budget Ansökningsperiod Delegationsnivåer Tid från ansökan till utbetalning (teoretiskt samt i verkligheten) Hur redovisning sker Kommentarer Riktat stöd Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 1,9 mkr funktionsvariationer. Fram till 1 november Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring två veckor till över ett halvår beroende på främst om ansökan är komplett eller om det finns oklarheter. Vid lovverksamheter utbetalas 50% i förskott, och andra halvan justeras och utbetalas efter redovisning. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott. Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Verksamhetsstöd Askim-Frölunda-Högsbo Stimulansbidrag Till föreningars ordinarie verksamhet Stödja verksamheter som utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 2,9 mkr funktionsvariationer. I första hand till föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar. De nämnd- och verksamhetsmål som stadsdelsnämnden fattar beslut om varje år, ligger till grund för de riktlinjer för föreningsstöd som stadsdelsnämnden fattar beslut om. Ej specificerad del av budget blev det kr. Senast 1 november året innan Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ansökningar kan göras löpande under året fram till 15 Enhetschef ½ basbelopp. november. Vi har inte varit så Stadelsdirektör 2 basbelopp hårda på sista ansökningsdag därefter nämnd om det finns pengar kvar att söka och bra idéer. Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring tre månader och upp till åtta, beroende på att deadline för ansökan ligger ungefär tre måndare innan föreningsstöd har en klar budget att arbeta efter. Vid det laget ligger ca 50 ansökningar i kö, och många är redan lite inaktuella och måste kompletteras. Vi vill ha in ansökan innan aktiviteten startar så att vi hinner med en planering och diskussion med föreningen och ev Västra Göteborg som vi samordnar olika verksamheter med. Vissa föreningar som har många aktiviteter under året gör en årsansökan som ligger till grund för vad dom planerar att göra. Det kan ex vara lov och eftermiddagsverksamhet. När föreningen söker verksamhetsstöd två år senare, genom att sända in årsmöteshandlingar där det ska framgå hur stödet använts. Om föreningen inte ansöker om nya stöd kommer ett krav i slutet på året efter. Föreningarna redovisar efter varje aktivitet med närvarolistor kostnadskalkyl och ev kvitton. Utbetalning sker efter varje aktivitet. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Prioriterade verksamheter: Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. Stimulansbidrag kan inte ges till Att klara föreningens ordinarie verksamhet. Att täcka lokal och personalkostnader.

37 Centrum Selektivt föreningsbidrag Särskilt projektstöd i form av stipendium till barn och ungdomar Lundby Föreningar i centrum Stimulera och stödja verksamheter som och/eller föreningar utgör ett komplement till förenings som har sin ordinarie verksamhet, prioriterar de verksamhet i centrum föreningar som bedriver verksamhet för som bedriver barn och ungdomar verksamhet för barn och ungdomar Främst uppmuntra och stödja ungdomar från år och deras engagemang när det gäller att driva egna projekt barn och unga mellan år som är folkbokförda i stadsdelen centrum kr Ansökningar tas emot löpande ingår i beloppet ovan (297 tkr) Ansökningar tas emot löpande Sektorchef upp till kr, direktör kr, därefter nämnd Sektorchef upp till kr, direktör kr, därefter nämnd Ansökan och utredning ska behandlas så fort som möjligt men om det finns oklarheter tar det extra tid för att få in alla kompletterande uppgifter Ansökan och utredning ska behandlas så fort som möjligt men om det finns oklarheter tar det extra tid för att få in alla kompletterande uppgifter Vid första ansökan för kalenderåret ska föreningen bifoga Stadgar Verksamhetsbeskrivning/plan Föreningarna får fylla i redovisningsblankett och Verksamhetsberättelse deltagarlistor,dessa signeras och skickas in max 2 Styrelse, där det framgår vem som tecknar månader efter avslutad aktivitet föreningen. Årsmötesprotokoll Budget Föreningen kan söka för löner, men de får inte gå med vinst Projektets ansvarige ska lämna redovisning på särskild blankett tillsammans med verifikat på alla kostnader Särskild hänsyn tas till projekt som genomförs i samverkan med andra aktörer/samarbetspartners och som riktas till andra ungdomar, dess genomförbarhet och omfattning och som förläggs till ungdomars fritid Selektivt föreningsbidrag Stimulera och stödja aktiviteter eller verksamhet som arrangeras utöver den ordinarie verksamheten Föreningar i Lundby Målgruppen är både barn/ungdomar och pensionärer Föreningsbidrag 2017, kr Ansökningar tas emot löpande. Senast 1 december för kalenderåret Föreningskonsulent tillsammans med en beslutsgrupp upp till ett Pbb kr. Över den summan är det sektorchef som tar beslut. Ansökan ska behandlas så fort som möjligt. Vi försöker att hålla 1 månad, men det kan bli mer tid beroende på ansökt belopp och om ansökan behöver kompletteras Redovisning lämnas in snarast efter avslutad aktivitet. Redovisas på stadens redovisningsblankett. (E-tjänst, finns även blankett som kan fyllas i manuellt och skickas in per post) Vid behov kan redovisningen behöva kompletteras med mer information. Förutom de övergripande riktlinjerna (GBG stad gemensamma) för föreningsbidrag prioriterar Lundby *Aktiviteter med fokus på tillgänglighet och inkludering som möjliggör deltagande för fler barn och unga. *Öppen verksamhet på helger och skollov. *Verksamhet som inriktas på att rekrytera fler medlemmar till föreningslivet. *Aktiviteter och arrangemang som ökar tillgängligheten till kultur för fler Lundbybor. *Ökat samarbete mellan föreningar i stadsdelen och över staden vid aktiviteter och arrangemang. * Aktiviteter och arrangemang med fokus på hälsofrämjande och folkhälsa. Majorna-Linné Stimulansbidrag till Barn och Ungdomsföreningar Aktiviteter som komplitterar föreningars ord verksamheter Barn och ungdomsföreningar upp till 25 år. I enlighet med Ioff Löpande Föreningskonsulent upp till kr därefter sektorschef och vidare till stadsdelsdirektör Normal handläggningstid är ca 2 veckor upp till 4 veckor. Sker enligt stadens e-tjänst. Vid behov begärs kompletterande uppgifter in ex kvitton och deltagarlistor ect. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Norra Hisingen Selektivt föreningsbidrag Utveckla, bredda eller fördjupa verksamhet Riktas till grupper som inte redan är föreningsaktiva Ca 1,3 miljon 2017 Tre perioder/ år- 20 november, 5 mars och 6 augusti Områdeschef kultur och fritid sedan aug Dessförinnan SDN- alla beslut Ca en måndad. Har precis kompl anvisningarna med handläggningsrutiner samt deadlines och sista datum för när föreningarna kan förvänta sg ett beslut. PÅ särskild blankett. Inget absolut krav på att alla kvitton/ fakturor ska skickas in men föreningen ska kunna lämna in på begäran. Arvoden bedöms ingå under "löner Bidrag ges inte till: föreningens ordinarie verksamhet aktiviteter utomlands och läger i Sverige sluten föreningsaktivitet (jubileum, interna sammankomster m.m.) lokalhyra för ordinarie verksamhet renovering av föreningslokal personal eller ledarkostnader/arvoden för personer över 26 år framtagande av reklammaterial för ansökningar över kronor

38 Västra Göteborg Riktat föreningsstöd - Till föreningsstödet räknas även ekonomiskt stöd till lov- och eftermiddagsverksamhet. Andra ideella grupperingar som inte valt traditionell föreningsbildning som form eller ännu inte beslutat om organisationsform ska kunna söka ekonomiskt stöd om övriga villkor uppfylls. Till aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie arbete. Föreningsstödet skall uppmuntra och stödja de boendes aktiva deltagande och ideella engagemang. Föreningen kan även få stöd i form av råd och tips. I första hand till föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar som inte redan är föreningsaktiva tkr Ansökan kan ske löpande under året med deadline 15 november. Vi har inte varit så hårda med denna deadline. Finns tid och medel över kan ansökningar göras. Från ansökan till beslut skall det vara max 1 månad. Kan i praktikenvariera från en vecka till 1,5 månader. Vid Högst 1/4 pbb - Handläggare lovverksamheter och föreningsbidrag. Högst 1/2 pbb eftermiddagsaktiviteter sker - sektorchef. Högst 2 pbb utbetalning i regel efter Direktör. Över två pbb - redovisning. Finns önskemål Nämnden betalas hela eller del av det beviljade beloppet ut. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott snarast efter beslut tagits. Föreningarna kan göra en gemensam ansökan för tex. Lovaktiviteter under hela året, men redovisning sker efter varje aktivitet med ifylld redovisningsblankett där verksamheten beskrivs samt ekonomisk kostnadskalkyl. Eventuellt även med kvitton. Utbetalning sker efter varje aktivitet. Förutom de generella (allmänna) kommunreglerna för föreningsstöd prioriteras verksamhet som Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Till aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie arbete. Föreningsstödet skall uppmuntra och stödja de boendes aktiva deltagande och ideella engagemang. Föreningen kan även få stöd i form av råd och tips. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. Föreningsstödet kan inte ges till att klara föreningens ordinarie verksamhet eller för att täcka föreningens lokal- och personalkostnader. Västra Hisingen Selektivt föreningsbidrag Icke ordinarie verksamhet Ungdomar och kvinnor, särskilt flickor. 1.8 miljoner Löpande Även de med funktionsvariationer. Föreningskonsulent 1 basbelopp, OC 2 basbelopp, SC inom 1 månad Över 2 basbelopp och därefter nämnd Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Särkild verksamhetsbidrag Ett särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av aktörer som bedriver verksamhet som bedöms som särskilt angelägen för stadsdelen. Förutsättning är att bidrag eller annan ersättning inte kan fås på annat sätt. Ett särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av aktörer som bedriver verksamhet som bedöms som särskilt angelägen för stadsdelen. Förutsättning är att bidrag eller annan ersättning inte kan fås på annat sätt. Ingår i budgeten för de selektiva bidraget Löpande Föreningen ingår i ett avtal med förvaltningen, Sdf Västra Hisingen handlägger inkommande ansökningar men besluts tas av stadsdelens nämnd som bidragsformen är ny Föreningskonsulent 1 och oprövad. basbelopp, OC 2 basbelopp, SC Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats Avtalet omfattas av en tid av Över 2 basbelopp och därefter stöd till. maximalt ett år, bidraget nämnd utbetalas i anslutning till beslut och att den bidragsberättigade verksamheten startar och resterande del efter fullgjord insats från föreningen Örgryte-Härlanda Föreningsbidrag Riktat stöd/bidrag Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Styrt bidrag till frivilligcenralen. Barn och ungdomar samt pensionärer och utsatta grupper. Alla som besöker frivilligcentralerna 550 tkr Söks 2 gånger om året Nämnden Då vi har ansöknings perioder 2 gånger per år kan man skicka in hela året fast det handläggs och betals ut två gånger om året. Men det valiga är att det tar ca 2 månader med handläggning beslut och utbetalning. Redovisningen sker på redovisningsblanketten. Där skall alla utgifter vara dokumenterade, vad som har genomförts och hur många som deltagit. Vi har även som så att föreningskonsulenten, förningsassisten eller äldresamordnaren besöker de föreningar som har fått bidrag under det aktiveter det sökt pengar för. 400 tkr Avtal skrivs på 2 år Nämnden Se ovan Se ovan samt löpande under åren Följande dokument måste skickas in för att ansökan ska vara komplett. ( se nedan) Senaste verksamhetsberättelser Senaste ekonomiska redovisning Styrelse- och ledarsammansättning Senaste årsmötesprotokoll Ansöksblankett korrekt i fylld

39 Östra Göteborg Föreningsbidrag Kulturförvaltningen Verksamhetsstöd Prova på aktiviteter Eftermiddagsaktiviteter som kan locka barn och unga att bli föreningsanslutna Aktiviteter som inte är föreningens ordinarie verksamhet Öppet hus Barn och ungdomar samt kvinnoförening och pensionärer Stöd till det fria kulturlivet för att Organisationer utan arrangera och producera ett mångsidigt offentlig huvudman kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i inom konst och kultur Göteborg 1,587 mkr Löpande 53 Mkr, tot ansökningsbelopp är 78,4 Mkr OC upp till ett PBB SC upp till två PBB SDD tre PBB Därefter nämnd 24/4-1/6 Kulturnämnden beslutar Föreningen skall inkomma med ansökan minst tre veckor innan aktiviteten startar Deadline 1/6, beslut i KN okt, utbetalning i jan. Per helår för belopp över kr. För högre belopp utbetalning per halvår eller kvartal. Via Webben Senast 14 dagar efter genomförd aktivitet Redovisning av föregående år sker i samband med ansökan om stöd inför nästa år.publiksiffror är nyckeltal = 1,2 miljoner besökare sammantaget. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader Stöd kan beviljas för ett eller tre år. För treåriga stöd sker redovisning och rapportering varje år men stödet får en indexuppräkning. 78 ansökningar Merparten har offentliga och publika lokaler. Professionell verksamhet Produktionsstöd till film och rörlig bild Ingår i Gbgs stads filmsatsning att stärka produktion av konstnärlig film i Gbg/Västsverige Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 2 Mkr, tot ansökningsbelopp är 7 Mkr 15/3 och 15/9. E-tjänsten öppnar sex veckor före deadline. Kulturnämnden beslutar Deadline 15/3 - Beslut slutet av maj - utbetalning i juni. Deadline 15/9 - beslut i slutet av november - utetalning januari Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Långa projekttider. Professionell verksamhet Stöd till Innovativa aktörer/lindholmen Science Park Ingår i Gbgs stads filmsatsning, syftar till Organisationer utan att stärka innovativ utveckling inom film offentlig huvudman och rörlig bild inom konst och kultur 2 Mkr, tot ansökningsbelopp är 8,8 Mkr 3 ggr/år Ansökan till Lindholmen Science Park Kulturnämnden beslutar Utbetalning till LSP efter beslut i KN och justerat protokoll. Redovisning till Lindholmen Science Park. Långa projekttider. Professionell verksamhet Kulturstipendier Ett pris och uppmuntran till personer som gjort betydande insatser för stadens kulturliv Yrkesverksamma privatpersoner 0,57 Mkr, tot ansökningsbelopp är 9 Mkr 1/10-15/11 Kulturnämnden beslutar Deadline 1/11. Beslut i mars, stipendieutdelning/ceremoni och utbetalning i maj. Behöver ej redovisas. Professionell verksamhet Arbetsstipendium för författare Ett pris och uppmuntran till personer som gjort betydande insatser som författare eller översättare i Gbg Yrkesverksamma privatpersoner 0,1 Mkr, tot ansökningsbelopp är 2 Mkr 1/10-15/11 Kulturnämnden beslutar Deadline 1/11. Beslut i mars, stipendieutdelning/ceremoni och utbetalning i maj. Behöver ej redovisas. Professionell verksamhet Projektstöd för kommande halvår Stöd till det fria kulturlivet för att Organisationer utan arrangera och producera ett mångsidigt offentlig huvudman kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i inom konst och kultur Göteborg 4,4 Mkr, tot ansökningsbelopp är 29, 2 Mkr 15/3 och 15/9. E-tjänsten öppnar sex veckor före deadline. Utskottet för kulturstöd beslutar Deadline 15/3 - Beslut slutet av maj - utbetalning i juni. Deadline 15/9 - beslut i slutet av november - utetalning januari Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll Stöd till interkulturella projekt Stöd till det fria kulturlivet för att arrangera och producera ett mångsidigt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i Organisationer utan Göteborg. Fokus är att stärka den offentlig huvudman interkulturella dialogen och de inom konst och kultur nationella minoriteternas offentliga kulturutbud. 1,8 Mkr, tot ansökningsbelopp 8,6 Mkr 25/1, 26/4, 23/8, 18/10. E- tjänsten öppnar sex veckor före deadline. Utskottet för kulturstöd beslutar Deadline 4 ggr/år - beslut i utskott ca 4-6 veckor senare - utbetalning efter justerat protokoll. Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll Projektstöd Pronto Ateljéstöd En snabb slant Stöd till det fria kulturlivet för att Organisationer utan arrangera och producera ett mångsidigt offentlig huvudman kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i inom konst och kultur Göteborg Subvention av hyra av ateljé för att stödja konstnärlig produktion. Yreksverksamma konstnärer - Ateljéföreningar eller enskilda firmor med F- sakttesedel Stöd till unga personers publika kulturprojekt som visas i Göteborg. Inga Privatpersoner krav på professionalitet, ingen år i Gbg konstnärlig bedömning av ansökningar. 1,4 Mkr, tot ansökningsbleopp 13,6 Mkr 2,9 Mkr, tot ansökningsbelopp 3,2 Mkr 0,67 Mkr, tot ansökningsbelopp 1,9 Mkr 1/2, 16/4, 19/8, 1/11, E- tjänsten öppnar en månad före deadline. 1/6-31(8 Löpande hantering. Stängt sommar och under jul/nyår. Förvaltningen beslutar, max kr Förvaltningen beslutar, max kr/konstnär Förvaltningen beslutar, max kr Deadline 4 ggr/år. Beslut 4-6 veckor efter deadline och utbetalning därefter Deadline 31/8. Beslut i okt/nov, därefter utbetalning. Löpande hantering. Ansökan minst fyra veckor innan arrangemanget äger rum. Beslut två veckor efter ansökan, därefter utbetalning. Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Ateljéstödet redovisas inte i efterhand. Ny prövning vart tredjé år med krav enl riktlinjer. Redovisning senast månad efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll/verksamhet Professionell verksamhet Stöd till amatörer Hyressubvention på Stora Teatern Subvention % för organisationer i det fria kulturlivet för att hyra in sig på Stora Teatern med gästspel. Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 0,5 Mkr (medel räcker) Löpande hantering. Ca ansökningar per år. Ingår ej i e- Förvaltningen beslutar tjänsten. Löpande hantering. Beslut inom ett par veckor efter ansökan. Utbetalning i samband med att arrangemanget äger rum. Behöver ej redovisas. Subventionen står i direkt relation till hyresavtalet på Stora Teatern. Professionellt innehåll/verksamhet men kan även vara ideellt/amatörbaserat.

40 Social Resursförvaltning Riktat stöd Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 1,9 mkr funktionsvariationer. Fram till 1 november Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring två veckor till över ett halvår beroende på främst om ansökan är komplett eller om det finns oklarheter. Vid lovverksamheter utbetalas 50% i förskott, och andra halvan justeras och utbetalas efter redovisning. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott. Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer vars verksamhet vänder sig till grupper och individer med Människor i Göteborg behov av stöd och hjälp utifrån sin som lever i social sociala situation och där verksamheten utsatthet innebär kvalificerat stöd till dessa målgrupper kronor (2016) 1 april till 1 juni Social resursnämnd Utbetalning i november Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer som arbetar för att minska förtryck och våld i samhället, öka engagemanget i sociala frågor, påverka möjligheten för olika grupper att bli integrerade och accepterade i samhället eller verkar för en förbättrad folkhälsa. Människor i Göteborg som lever i social utsatthet Ingår i ovanstående siffra 1 april till 1 juni Social resursnämnd Utbetalning i november Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer vars verksamhet innebär stöd till personer som till följd av varaktiga funktionsnedsättningar möter stora svårigheter i det dagliga livet, samt stöd till anhöriga till dessa personer. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga kronor (2016) 1 juli till 1 september Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer som genom att producera varor och/eller tjänster, skapar arbete och ger ökad livskvalité till individer och grupper inom det sociala området och funktionshinderområdet. Personer som står långt från ordinarie arbetsmarknad kronor (2016) 1 juli till 1 september Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: 1) verksamhetsberättelse föregående år, 2) bokslut föregående år, 3) revisionsberättelse föregående år, 4) årsmötesprotokoll innevarande år, 5) konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, 6) verksamhetsplan innevarande år, 7) budget innevarande år, 8) förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och 9) budget nästkommande (sökande) år.

41 Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel IoFF Aktivitetsbidrag Utvecklingsmedlens syfte är att stimulera till etableringen av nya verksamheter och nya samverkansformer organisationerna i mellan och med staden. Utvecklingsmedel kan även beviljas för oförutsedda händelser i en organisation som redan får bidrag. Utvecklingsmedel är i första hand ettårigt. Insatser för att det ska bli lättare att starta upp jourer Långsiktigt stärka kvinnojourer i Göteborg Skapa mötesplatser för hbtq-personer med särskilt fokus på unga transpersoner Upphandlingsstöd Folkbildning i syfte att motverka våld i nära relationer för att att höja Kvinnors egenmakt & delaktighet Möjliggöra föreningsaktiviteter Samtliga målgrupper som anges för verksamhetsbidraget, såväl nya som gamla organisationer Personer som utsätts för våld i nära relationer oavsett kön och sexuell läggning. Tre % av totalt verksamhetsbidra g = kronor, varav kronor fördelades (2016) Under hela året efter kontakt med handläggare Social resursnämnd 4 prisbasbelopp förvaltningsdirektör 2 prisbasbelopp Verksamhetschef 1 prisbasbelopp Enhetschef En till sex månader 2 miljoner (2016) September Social resursnämnd Utbetalning i december Våldsutsatta kvinnor och barn samt kvinnojourernas personal (kompetensutveckling) 2 miljoner (2016) September Social resursnämnd Utbetalning i december hbtq-personer med särskilt fokus på unga 1 miljon (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december transpersoner Organisationer som önskar stöd i upphandlingsförfarand 1,6 miljoner e så att deras (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december möjligheter att upphandlas ökar. Studieförbund och folkhögskolor 6 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december för alla kvinnor oavsett ålder, etnicitet, könsidentitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet, funktionalitet och socioekonomisk situation. Bidragsgodkända föreningar = Barn/unga ca 28 mkr (7-25 år) och pensionärer (65+) 5 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december 2 per år. 1 juli-25 aug för perioden 1 jan-31 juni. 1 jan- 25 feb för perioden 1 juli-31 dec. Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Mellan ett par dagar och 3 månader beroende på behov av kontroll, när de ansöker, hur ITsystemet funkar osv. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Digitala närvarokort importeras och sammanställs till en ansökan. Redovisar alltså aktivitetet för aktivitet vilka personer som deltagit. 5 mkr är öronmärkta för socioekonomiskt differentiering. Finns en uppsjö av regler till detta bidrag som finns beskrivna i regelverket. Lokalbidrag Möjliggöra att föreningar kan hyra egen lokal Bidragsgodkända föreningar ca 27 mkr 1 jan-1 mars, söks för föregående år. Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Max150 tkr per ungdomsförening och 100 tkr för pensionärsförening Mellan ett par dagar och 3 månader beroende på behov av kontroll, när de ansöker, hur ITsystemet funkar osv. Redovisning av kostnadsunderlag och medlemssiffror skriftligt i samband med ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Utvecklingsbidrag Till föreningars verksamhetsutveckling Alla föreningar. Projekten ska ha särskilda målgrupper 2 mkr Löpande, ska sökas innan projektet genomförs. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Beror på om det är över eller under delegationsnivå (beslut i nämnd) och vilken omfattning projektet har. Kan handla allt från 1 månad till 6 månader. Redovisning hur projektet/satsningen gick, vad resultatet blev och kostnadsunderlag. Även kvitton ska bifogas. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Investeringsbidrag Stödja nybyggnation/renovering av föreningars egna anläggningar Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund 6 mkr Löpande, ska sökas innan projektet genomförs. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Beror på om det är över eller under delegationsnivå (beslut i Skriftlig redovisning av genomfört projekt. nämnd) och vilken omfattning Kostnadsunderlag. ärenden har. Kan handla allt från 1 månad till 6 månader. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes

42 Utbildningsbidrag Mentorsbidrag Särskilt driftsbidrag För att föreningarna ska kunna utbilda ledare För nya ledare i föreningar ska kunna ha mentorer Drift till föreningsdrivna anläggningar Bidragsgodkända föreningar Bidragsgodkända föreningar Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund 400 tkr Löpande 1,4 mkr Löpande Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Dock är Ca 12 mkr Maj-sista aug Alla ärenden går upp i nämnd. Ansökan ska skickas in omgående efter genomförd utbildning, dock senast 4 månader efter kursens genomförande tillsammans med dokumentation från kursen. Kursprogram och kvitton på kostnader ska bifogas vi ansökan. 4-5 månader. Bidraget betalas ut efter genomfört Skriftlig uppföljning av mentorsprogram innan mentorsprogram och grundar sig utbetalning görs (bidraget grundar sig på antal på antal godkända godkända mentorsprogram). mentorsprogram. Besult tas i november/december. Bidraget betalas ut i två omgångar året efter, ena halvan i januari och andra i september. Skriftligt uppföljning av resultat och budget varje år i och med att de ansöker igen. Årsmöteshandlingar bifogas till ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017 ny.pdf?mod=ajperes Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Startbidrag Komma igång med sin nya förening Bidragsgodkända föreningar 200 tkr Löpande Tas av handläggare. Max 5000 kr. Cirka 1-2 månader, beroende på om de är komplette eller ej. Varje förening som blir bidragsgodkänd måste göra en föreningsredovisning och skicka in sina årsmöteshandlingar varje år för att fortsatt vara bidagsgodkänd. Görs inte detta och föreningen inte söker bidrag på två år tappar de sin satus som bidragsgodkänd förening Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Särskilt verksamhetsbidrag Till verksamheter som på ett särskilt betydelsefullt sätt bidrar till föreningslivet i Göteborg, Enligt iofn:s mål. Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund Ca 11 mkr Maj-sista aug Alla ärenden går upp i nämnd. Besult tas i november/december. Bidraget betalas ut i två omgångar året efter, ena halvan i januari och andra i september. Skriftligt uppföljning av mål och budget varje år i och med att de ansöker igen. Årsmöteshandlingar bifogas till ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Subventionerade hyror Möjliggöra aktivitetet i kommunala anläggningar Bidragsgodkända föreningar oklart Löpande Inget som söks eller redovisas Inget som söks eller redovisas eftersom det ingår i att vara en eftersom det ingår i att vara en bidragsgodänd förening. bidragsgodänd förening. Varje förening som som är bidragsgodkänd och har den låga taxan måste göra en föreningsredovisning och skicka in sina årsmöteshandlingar varje år för att fortsatt vara bidagsgodkänd. Görs inte detta och föreningen inte söker bidrag på två år tappar de sin satus som bidragsgodkänd förening och den låga taxan. Kan dock finnas undantag pga om de tillhör ett förbund. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes

43 Bilaga Sida 1 av 49 Sammanfattning av synpunkter från remissinstanser Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 Kommunala nämnder 1. Idrotts och föreningsnämnden (IFN) Idrotts- och föreningsnämnden skickar förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 1 För IFN skulle en mer tillämpbar skrivning kunna vara: De aktiviteter föreningen söker bidrag för ska vara fria från religiösa och partipolitiska inslag. Ibland har ordet konfessionell använts istället för religiös och det kan vara bra att vara konsekvent i vilka ord som används. Ordet religiös är dock enklare att förstå.. 2 Det är bra att det tydligt framgår att föreningen måste ta ställning mot diskriminering, kränkningar och våld samt uppmuntrande attityder till alkohol, tobak och droger. En utmaning blir hur bidragsgivande förvaltningar ska följa upp detta. 3 Om det med uppmuntrande attityder menas föreningens värdegrund anser förvaltningen inte Övriga kommentarer Förvaltningen anser att begreppet funktionsnedsättning ska användas istället för funktionsvariation då föreslagna kriterier syftar på diskrimineringsgrunderna. Förvaltningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 2: Hur definieras verka för? Kräver verka för åtgärder av föreningen där de aktivt arbetar för allas möjlighet till delaktighet och deltagande? Kriterie 4: Beroende på tolkning kan begreppet verksamhet drabba de föreningar som driver anläggningar som har restauranger. Kriterie 6: Kan begreppet allmänintresse bytas ut eller definieras? Begreppet allmänintresse kan innebära en risk för att små föreningar med smalt intresseområde utesluts. 1 De 3 angivna frågeställningarna: 1. Anser ni att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur? 2. Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser ni på dessa krav? 3. Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för?

44 Bilaga Sida 2 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 att det behöver tydliggöras utan kriterierna bör utgå ifrån demokrati, diskrimineringsgrunderna, mot kränkningar och våld. Övriga kommentarer Förvaltningen anser formuleringen om att Föreningsbidrag ska inte beviljas till föreningar med skatteskuld som drivs in av Kronofogden då det är oklart hur det ska kunna följas upp. 2. Kulturnämnden Kulturnämnden tillstyrker förslag till En ny gemensam modell för föreningsbidrag och nya riktlinjer under förutsättning att framförda synpunkter beaktas. 1 Ja, vilket också gäller för kulturstöd. 2 Att fokusera på huruvida föreningar/kulturaktörer aktivt tar ställning för eller emot olika värden kan vara problematiska eftersom de är svårt att bedöma, kontrollera och följa upp. 3 Det finns inte någon relevans i att kriterier för bidrag från kulturnämnden i högre utsträckning skulle kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företer sig eller ger uttryck för. Kulturförvaltningen är aktiv i framtagandet av den nationella och kommungemensamma e- tjänst som ska omfatta bidragsansökan och lokalbokning. Nämnden befarar dock att merkostnader uppstår. Det råder enligt kulturförvaltningen generellt mycket stor brist på lokaler i kulturlivet. Förvaltningen ser att detta behöver beaktas i utformandet av lokalförmedlingstjänsten så att erbjudandet blir likvärdigt i staden oavsett föreningarnas inriktningar. Kulturförvaltningen vill också betona vikten av att införa en hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter. Kulturnämnden anser det viktigt för staden att nämnden kan göra avsteg som motiveras från de grundläggande kriterierna för att uppnå ett ändamålsenligt kulturstöd som stärker kulturlivets roll i den demokratiska samhällsutvecklingen med yttrandefriheten som grund. Syftet med kulturstöd skiljer sig från syftet med föreningsbidrag, vilket motiverar att kulturnämnden har egna riktlinjer.

45 Bilaga Sida 3 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 3. Nämnden för konsument och medborgarservice Nämnden för konsumentoch medborgarservice översänder föreliggande tjänsteutlåtande över förslag på ny gemensam modell för föreningsbidrag, som eget yttrande till kommunstyrelsen. 4. Social resursnämnd Social resursnämnd tillstyrker stadsledningskontorets förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag under 1 Det är rimligt att religiösa och politiska föreningar får bidrag för aktiviteter/verksamhet som är ickereligiös och icke-politisk natur. Det är svårt att bedöma om riktlinjerna kommer att möjliggöra detta. Att i efterhand bedöma om en förening är uppbyggd och fungerar enligt demokratiska principer eller att samma förening verkar för lika rättigheter är svårt. Formerna för hur detta ska bedömas behöver bli tydligare. 2 Det är positivt att det anges åtta grundläggande kriterier för att en förening ska kunna åtnjuta ett kommunalt bidrag. Dock bedöms det finnas betydande problem att tolka vad som menas med att verka för lika rättigheter. Det kan komma att bli tolkningsproblem om detta och bedömas olika över staden. 3 Det är positivt att det blir mer lika över staden. Vad som är en uppmuntrande attityd behöver klargöras. 1 Förvaltningen anser att det är rimligt med ett kriterium kring att religiösa trossamfund kan få bidrag för social verksamhet utan koppling till religiösa ceremonier eller trosutövning. Det Övriga kommentarer Förvaltningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 6: verksamheter. ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte saklig grund och godtagbara skäl finns för undantag ställer förvaltningen sig frågade inför vilken typ av undantag som kan komma att bli aktuella. Social resursförvaltning bedömer att det i dagsläget är många olika delar i förslaget som är otydliga. De behöver definieras och diskuteras ytterligare, innan det kan kallas för en ny föreningsbidragsmodell. Flera delar i arbetet

46 Bilaga Sida 4 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 förutsättning att förvaltningens är därför ett rimligt antagande att framförda syn- staden fortsatt kan fördela olika typer punkter beaktas. av bidrag till dessa organisationer, Social resursnämnd avstyrker förslaget om ny gemen- en religiös koppling. men då för verksamhet som inte har sam modell då det inte 2 Förvaltningen anser att staden bör bedöms som färdigt. göra vissa tillägg i kriterierna för att tydligt ta ställning för och emot vissa värden. 3 Tydliggör kriteriet 6 om när undantag från öppenheten kan vara godtagbart. Övriga kommentarer rymmer dessutom stora kunskaps- och utvecklingsfrågor för staden som helhet. Förslaget bör inte betraktas som en färdig modell, utan istället som en beskrivning av olika processer som har koppling till föreningsbidragshantering inom staden Förvaltningen anser att frågan om kunskapsutveckling och samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar är viktig att tillvarata i skapandet av en gemensam modell för föreningsbidrag. Social resursförvaltning föreslår att den överenskommelse mellan Göteborgs Stad och den sociala ekonomin om samverkan som beslutades av kommunfullmäktige 2012 bör utgöra utgångspunkt såväl för en föreningsbidragsmodell som stadengemensamma riktlinjer. Överenskommelsens intentioner, principer och mål bör tillvaratas i det fortsatta arbetet kring bidrag och finansiering. Förvaltning anser att de statliga utredningar och arbeten som sker på nationell nivå inom civilsamhällets politikområde, inte har beaktats i tillräckligt hög grad i arbetet kring den nya föreningsbidragsmodellen. Det pågår en diskussion inom både akademin, den idéburna sektorn och i det offentliga om hur civilsamhället ska förstås och vilken roll och funktion dess organisationer har i samhällsutvecklingen.

47 Bilaga Sida 5 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 5. SDF Angered Stadsdelsnämnden tillstyrker förslaget under förutsättning att förvaltningens synpunkter under rubriken förvaltningens överväganden beaktas. 6. SDF Askim-Frölunda- Högsbo Stadsdelsnämnden tillstyrker Göteborgs Stads reviderade riktlinje för 1 Ja, då riktlinjerna håller isär föreningens natur och verksamhetens innehåll, där det är den aktuella verksamheten som föreningen söker stöd för som bedöms. Detta innebär att en religiös förening kan söka stöd för ickereligiös verksamhet. 2 Förvaltningen bedömer att dessa krav är nödvändiga för att säkerställa att skattemedel inte används på ett sätt som strider mot lag eller kommunens policy, eller stödjer åsikter och attityder som går emot de mål kommunen strävar mot. 3 Förvaltningen bedömer att det finns ett problem att på nivån av riktlinjer specificera vilka sådana aktiviteter eller attityder skulle vara, eftersom de förändras över tid och av politisk vilja. 1-3 Förvaltningen anser att omarbetningen av de grundläggande kriterierna som ställs på de sökande Övriga kommentarer Det finns många olika typer av associationsformer i civilsamhällets organisationer som erhåller bidrag. Förvaltningen anser att det saknas en adekvat definition i nuvarande förslag och att språkbruket blir onödigt inkonsekvent. Förvaltningen är kritisk till en centralisering av föreningsstöd, eftersom det finns stora fördelar att fortsatt ha det nära knutet till det lokala arbetet, behoven och målen... Risken är att en upparbetad samverkan med föreningslivet som är så viktig för förvaltningen bl a med hänsyn till områdets demografi och socioekonomiska förutsättningar går förlorad. Förvaltningen bedömer att samordningen som sker genom implementering av de övriga processerna är tillräcklig. Förvaltningen anser att det är bra med en gemensam riktlinje i staden för föreningsbidrag till civilsamhället och att den tydliggör hela

48 Bilaga Sida 6 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 föreningsbidrag till civilsamhället. föreningarna för att kunna erhålla bidrag är mer tillämpbara och Stadsdelsnämnden stämmer överens med stadens tillstyrker att Idrotts- och värdegrund. Förvaltningen bedömer föreningsnämnden får i att kriterierna i högre utsträckning går uppdrag att samordna att koppla till aktiviteter och attityder stadens arbete med föreningsbidrag. uttryck för i såväl ansökan som i som en förening jobbar med eller ger redovisning och uppföljning. 7. SDF Centrum Stadsdelsnämnden Centrum tillstyrker förslaget och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande över Förslag på ny gemensam modell för föreningsbidrag och nya riktlinjer, som eget yttrande till kommunstyrelsen. 1 Ja. De föreslagna riktlinjerna tydliggör och säkerställer en effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. 2 Att förslagen till nya skrivningar i riktlinjerna och kriterierna tar ställning för eller emot olika värden gör att de nu stämmer bättre överens med stadens värdegrund. Det blir med föreslagna skrivningar lättare att följa upp och utvärdera hur föreningarna bedriver sin verksamhet. 3 De föreslagna kriterierna är tillräckligt tydliga och behöver inte kopplas till specifika aktiviteter eller attityder. Det är riskabelt att försöka styra föreningarnas aktiviteter, då det Övriga kommentarer kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning.. Men efterföljande lösningar krävs för att underlätta den rent administrativa hanteringen för föreningarna vid bidragsansökan. Utöver bidrag som omfattas av riktlinjen vill förvaltningen lyfta behovet av gemensamma kriterier för bidrag som kan sökas av organisationer och grupper som inte är organiserade i föreningsform, ofta kallat snabb slant eller liknande.

49 Bilaga Sida 7 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 8. SDF Lundby Stadsdelsnämnden Lundby tillstyrker förslagen från stadsledningskontoret angående nya riktlinjer och kriterier för föreningsbidrag till civilsamhället under förutsättning att hänsyn tas till förvaltningens påpekanden nedan. Stadsdelsnämnden Lundby tillstyrker förslaget att idrotts- och föreningsnämnden får uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande under förutsättning att hänsyn tas till förvaltningens påpekanden nedan. kan verka hämmande och begränsande för föreningslivet. 1 Ja. Förvaltningen anser att innebörden av riktlinjen skulle kunna ge religiösa föreningar/organisationer möjlighet att få bidrag Men det kan finnas svårigheter hur man tolkar riktlinjen och var gränsen går för religiös och icke religiös verksamhet. 2 Förvaltningen tycker det blir mer tydligt och konkret. Det blir mer påtagligt att aktiviteter som genomförs ska ha mer fokus på inkludering och mänskliga rättigheter. 3 Ja. Förvaltningen anser att om man redan från början i en ansökningsprocess är tydlig hur man kopplar aktiviteten/verksamheten till riktlinjer och kriterier så kan det göras i högre utsträckning. Övriga kommentarer Att låta Idrotts och föreningsnämnden samordna stadens arbete med föreningsbidrag skulle med största sannolikhet skapa en mer likvärdig process för ansökan, handläggning och beslut. Men förvaltningen anger också: Det är ytterst viktigt att tillförsäkra sig att detta sker och att den lokala kunskapen inte försvinner ute i stadsdelarna.. Det måste säkerställas att det lokala perspektivet på föreningsutvecklingen och den lokala dialogen med föreningarna bibehålls och utvecklas. Förvaltningen anger att det är oklart vad som händer med de selektiva föreningsbidragen. Även om de nya riktlinjerna är tydligare och mer utförliga så finns det fortfarande svårigheter att kontrollera hur föreningarna anpassar sina aktiviteter till riktlinjerna och hur vissa aktiviteter ska redovisas. Det är något som måste beaktas i det fortsätta arbetet med en ny bidragsmodell. Förvaltningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 7: Den verksamhet som förningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. bör kompletteras med i sin aktivitet.

50 Bilaga Sida 8 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 9. SDF Majorna-Linné Stadsdelsnämnden 1 Ja, se dock vidstående kolumn Majorna-Linné beslutar att beträffande kriterie 7. översända förvaltningens 2 Med nuvarande utformning tjänsteutlåtande som eget bedöms det finnas inneboende yttrande till motsägelser och oklarheter inom och stadsledningskontoret. mellan några av kriterierna. varför dessa behöver förtydligas. 3 Förvaltningen anser att föreningslivet behöver stor frihet att skapa aktiviteter utifrån sina förutsättningar så att verksamheten kan attrahera många och bidra till att målgruppen får en rik och meningsfull fritid. För att möjliggöra detta bör kriterierna inte vara allt för styrande utan istället verka för likabemötande samt främjande av mångfald och demokrati. Övriga kommentarer Förvaltningen anser generellt att kriterierna behöver förtydligas och kommentarer några föreslagna kriterier: Kriterie 6: verksamheten ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Vidare bedöms innebörden av godtagbara skäl för undantag som otydlig och svår att tillämpa för såväl sökande förening som ansvarig förvaltning vid handläggning. Kriterie 7: Den verksamhet som förningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös.. Förvaltningen föreslår dock att kriteriet tydliggörs ytterligare så att det inte riskerar att tolkas som exkluderande för hela verksamheten, utan att det istället framgår att det är aktiviteten i sig om avses. Förvaltningen skickar med att följande synpunkter som man anser särskilt bör beaktas: - att ordet aktiviteter används istället för verksamhet i kriteriet så att det tydligt framgår att föreningar med konfessionell grund kan söka bidrag - att en gemensam rutin för uppföljning och eventuell återbetalning av bidrag utarbetas - att kriterier behöver tydliggöras så att innebörden inte står i motsättning till varandra - att kriterierna tydliggörs så att det inte finns

51 Bilaga Sida 9 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna SDF Norra Hisingen Stadsdelsnämnden Norra Hisingen tillstyrker stadsledningskontorets förslag till riktlinjer för föreningsbidrag. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen antar tjänsteutlåtande remissyttrande dnr 0704/17 över Förslag på ny gemensam modell för föreningsbidrag och nya riktlinjer som sitt eget yttrande och översänder detta till kommunstyrelsen. 1 Förvaltningen föreslår att det förtydligas att det gäller just aktiviteten i sig, inte verksamheten i sin helhet samt att det finns en tydlighet i vad som menas med religiös natur. I övrigt anser förvaltningen att riktlinjerna möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är icke-religiös. 2 Förvaltningen ställer sig positiva till förslaget förutsatt att det tydligt framgår på vilket sätt föreningen praktiskt kan påvisa att dem tar ställning för eller emot dessa värden. Förvaltningen önskar att det finns stöd att få som förening för att arbeta med frågorna i form av utbildning och mallar kring styrdokument och liknande. 3 Om frågan tolkas som att aktiviteter som föreningsbidrag beviljas för i högre utsträckning kan gå att rikta genom mer styrda kriterier så tror förvaltningen det finns en risk att frånta föreningen sin Övriga kommentarer utrymme för tolkning som kan leda till exkludering - att kriterierna möjliggör för bredd och mångfald gällande föreningarnas aktiviteter Vad gäller samordning ställer sig förvaltningen positiv till att Idrott och föreningsförvaltning får ett tydligare uppdrag vad gäller detta.. Förvaltningen vill också framhålla att det lokala perspektivet är viktigt och att det finns möjlighet för stadsdelarna att ge föreningsbidrag. Detta är inte bara en möjlighet för föreningarna i sig utan även ett medel för förvaltningen att knyta kontakter och verksamheter till sig utifrån det lokala behov som finns. Förvaltningen skulle önska att det togs ett större helhetsgrepp kring bidragens generella mål och mening över staden, både gentemot förening som förvaltningar och nämnder. I dagsläget finns flertal kriterier och mål för respektive föreningsbidrag men relativt ofta detaljstyrs även huret i dem kriterier som finns.

52 Bilaga Sida 10 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna SDF Västra Göteborg Stadsdelsnämnden godkänner stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande och översänder detta som eget yttrande till kommunstyrelsen. 12. SDF Västra Hisingen Stadsdelsnämnden tillstyrker förslag på ny gemensam modell för föreningsbidrag och nya handlingsfrihet utifrån föreningens specifika syfte. Därmed anser förvaltningen att kriterierna är bra i den form de presenteras i förslaget. 1 Vi tror det krävs ett långsiktigt arbete för att fler religiösa föreningar och församlingar ska ta till sig riktlinjerna och att vi ska komma i samförstånd med varandra om vad de innebär i praktiken.. Många boende hittar gemenskap och mening i dessa föreningar och de kan vara ett stöd för enskilda personer i kontakten med förvaltningen och staden i stort. 2 Det är mycket viktigt att dessa ställningstaganden integreras i föreningslivets verksamhet. Det blir ett sätt att hålla dessa frågor levande i samhället. Vi behöver se över hur vi kan säkerställa att riktlinjerna följs. 3 Vi tror inte att aktiviteterna kommer att förändras men kriterierna kan uppmuntra till att föreningarna parallellt systematiskt bedriver ett värdegrundsarbete. 1 Ja. Förvaltningens menar dock att det i ansökan (exempelvis i stadgarna) på ett tydligt sätt måste framgå på hur Övriga kommentarer Förvaltningen anger att förslaget till riktlinjer för föreningslivet innebär framförallt en skärpning av dessa. Vi ställer oss överlag positiva till att skärpa dessa riktlinjer... Förvaltningen uttrycker dock risker med förslaget som kan innebära att vi kan tappa kontakten med de församlingar och föreningar som vi vill nå. Förvaltningen gör bedömningen att en centralisering av föreningsstödet kan innebära att den lokala förankringen minskar och att det ger konsekvenser för kommunens långsiktiga samarbete med och stöd till föreningslivet. Detta gäller i huvudsak selektiva bidrag, d.v.s. mindre summor till begränsade delar av föreningarnas verksamhet. Att i riktlinjerna använda aktiviteter istället för verksamhet tydliggör vad bidraget kan sökas för och att aktiviteten ska vara är öppen för alla.

53 Bilaga Sida 11 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 riktlinjer med tilläggsyrkande föreningen förhåller sig till de grund- som biläggs läggande kriterierna 1 4. ärendet. 2 Förvaltningen anser att det tydligt Ur yrkandet; det svar som framgår vilka värden föreningarna ska ges till fråga 3 enligt arbeta med. Kriterierna kan underlätta tjänsteutlåtandet, i diskussioner kring dessa värden med nämndens yttrande till föreningar i anslutning till bidragsansökningar. kommunstyrelsen, istället ska framgå: "Kriterierna 3 Ja, dock föreslår förvaltningen att i anger vilka värden kriterierna byta ut ordet verksamhet föreningarna ska arbeta. till ordet aktivitet i de grundläggande kriterierna 6 7. Det framgår dock inte hur föreningarna ska visa att de står för och arbetar utifrån dessa värden." 13. SDF Örgryte-Härlanda Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda tillstyrker förslaget till ny gemensam modell för föreningsbidrag och nya riktlinjer, med de synpunkter som finns under rubriken Förvaltningens överväganden i tjänsteutlåtandet. 1 Förvaltningens synpunkt är att bedömningen av vad som kan anses vara religiös verksamhet inte bör bli för snäv. Det måste inte vara en motsatsställning mellan religion och demokrati. 2 De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Förvaltningen ser det också som positivt att det blir ett grundkrav att föreningar ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. En samordningsfunktion mot våldsbejakande extremism finns på social resursförvaltning. Denna resurs kan och bör Övriga kommentarer Kriteriet att bidrag enbart kan beviljas till föreningar som tar ställning för demokratin som samhällssystem visar Göteborgs stads tydliga ställningstagande och kommer minska risken att bidragsmedel beviljas till verksamhet som motverkar Göteborgs Stads mål. Förvaltningen anser dock att kriterierna bör kompletteras med två i enlighet med vad som finns i nämndens lokala riktlinjer; kvalitet och värdet av samarbeten. Vidare anges vikten av att inte detaljreglera föreningslivet, att inte ta bort möjligheten att söka bidrag i pappersformat och att bedömningen av vad som kan anses vara religiös verksamhet inte blir så snäv att

54 Bilaga Sida 12 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna SDF Östra Göteborg Stadsdelsnämnden Östra Göteborg översänder förvaltningens tjänsteutlåtande över Förslag på ny gemensam modell för föreningsbidrag och nya riktlinjer, som eget yttrande till kommunstyrelsen. konsulteras så att kunskap om utbredningen av organisationer som verkar mot demokrati finns bland dem som handlägger föreningsbidrag. 3 Förvaltningen bedömer att kriterierna i de föreslagna riktlinjerna är föredömligt få och kärnfullt formulerade. Farhågan med att i högre omfattning koppla kriterierna till specifika aktiviteter är att föreningarna kan känna sig låsta och för detaljstyrda. 1 Ja, tex skulle svenska kyrkan kunna anordna en icke kristen aktivitet. 2 Det kommer att ställa högre krav på föreningskonsulenterna men i och med att riktlinjerna blir gemensamma för staden, kan svåra avvägande göras tillsammans i staden. 3 Ja, om vi ser till staden som helhet. I nuläget har alla stadsdelar sina lokala riktlinjer som ser helt olika ut. Övriga kommentarer förvaltningens samverkan med civilsamhället försvåras. Grundläggande är att få till stånd en central administration med gemensamt IT-stöd tillsammans med lokalt stöttande föreningskonsulenter i varje stadsdelsområde. Förvaltningen uppfattar att riktlinjerna gäller stimulansbidrag för sådan verksamhet som föreningarna gör utöver sin kärnverksamhet, för att hitta nya medlemmar. För att ge bidrag till ett läger så ska minst 25 procent av deltagarna vara icke-medlemmar i föreningen. Förvaltningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 2: Frågan om religion har alltid varit svår. Förvaltningens uppfattning är att det även fortsättningsvis kommer att vara en avvägningsfråga. Avgörande blir ofta hur den religiösa föreningen lyckas redogöra för

55 Bilaga Sida 13 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 Föreningar ABF Göteborg 1 Självfallet skall inte verksamhet som är religiöst praktiserande/utövande kunna erhålla bidrag från staden men lika självfallet kan er organisation som är religiös/konfessionell få bidrag för verksamhet son inte är religiöst praktiserande. Det måste vara aktiviteten/verksamheten som styr vad som är bidragsberättigat. 2 Man måste vara försiktig när det gäller att ställa krav som är svåra att följa upp och/eller kontrollera. Likaså måste man försöka undvika svåra tolkningar. Vi anser att kriterierna är för många och detaljerade, och generellt menar vi att det är bättre att fokusera på vad staden inte kan acceptera. 3 Se punkterna 1 och Agape (religiös församling och frivilligförening) 1 Kriterierna för bidragsstöd i Göteborg bör enligt Agape präglas av och Övriga kommentarer hur de aktivt arbetar för jämställdhet och att de fördelar resurserna lika mellan verksamhet för män och för kvinnor. ABF delar uppfattningen att det behövs en mer gemensam syn på, en mer tydlighet i riktlinjerna och en samordning av bidragsgivningen till föreningslivet. Därmed inte sagt att all hantering av stöd till civilsamhället skall koncentreras till en enda nämnd/förvaltning, vilket vi är tveksamma till. Det som måste genomsyra stadens stöd till civilsamhället anser vi bör sammanfattas med följande nyckelord; KOMMUNIKATION - DIALOG KOMPETENS INSIKT. Församlingens kommentarer m a a föreslagna kriterier: 2 Med förening menas här allmännyttiga, ideella föreningar och organisationer.

56 Bilaga Sida 14 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Anhörigföreningen Göteborg (stödföreningen till anhöriga med närstående som har eller drabbats av funktionsnedsättningar) möjliggöra för en mångfald av verksamheter. Mångfald riskerar att urholkas om organisationer med konfessionell eller etniskt /kulturellt definierade föreningar exkluderas från möjligheter till föreningsbidrag. Risken för upplevelser av marginalisering, exkludering och segregation ökar, vilket i sin tur ökar risken för att sådana organisationer söker extern finansiering, med mindre möjlighet till insyn för staden. 2 I de föreslagna villkoren instämmer Agape med punkter om demokratiska principer, verkandet för lika rättigheter, avståndstagande från diskriminering, kräkningar, våld, alkohol, droger mm. 1 Föreningen menar att en förening som står på religiös grund skall kunna få bidrag för alla dess verksamheter som är av icke-religiös natur, förutsatt att föreningen är organiserad i demokratiska former. Övriga kommentarer Kriterie 5: om att bidraget ska komma göteborgarna till gagn. En sådan formulering kan visa sig vara missriktad, beroende på hur göteborgare definieras. Vi skulle istället vilja föreslå följande lydelse: bidraget ska komma personer som vistas i Göteborg till gagn. I en alltmer globaliserad och rörlig värld är det farligt och begränsande med alltför snäva kategorier. Kriterie 6: om allmänintresse och öppen för alla. Vad är ett allmänintresse? Vi förstår andemeningen och intentionen att föreningslivet inte ska vara exkluderande, men skulle vilja föreslå en något lösare lydelse på denna punkt. Föreningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 1: Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. : Att en förening är uppbyggd enlig demokratiska principer skall framgå av dess stadgar. Att därutöver avkräva en lojalitetsförklaring till det rådande systemet ( för demokratin som samhällssystem ) vore att gå för långt och skulle dessutom förmodligen vara verkanslöst.

57 Bilaga Sida 15 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Backa Hembygdsförening 1 Backa Hembygdsförening anser sig inte kunna ta ställning till detta då vi är politiskt och religiöst oberoende. 2 Backa Hembygdsförening anser att dessa krav är helt adekvata och vi ställer oss bakom dem. 3 Backa Hembygdsförening anser att den koppling till aktiviteter och attityder som anges i kriterierna är tillfyllest. 19. Backa SAU (Svenska Alliansmissionens Ungdom) 1 Det vi sett den senaste tiden är att handläggare gjort en annorlunda tolkning nu, jämfört med tidigare, vilket resulterat i att religiösa föreningar inte kan få kommunalt Övriga kommentarer Föreningen menar därför att sista delen ( ta ställning för ) av den föreslagna meningen bör strykas. Beträffande möjligheten att upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjen anser föreningen att Detta tror vi kan leda till att de gemensamma riktlinjerna kanske inte blir så gemensamma som det är tänkt såvida det inte regleras tydligt under vilka förutsättningar lokala anvisningar får tillskapas. Beträffande avsnittet Redovisning och uppföljning och att Bidragsgivande förvaltning/bolag ska ta ställning till återbetalning av bidrag. anser föreningen det är oklart om detta endast gäller vid inkomplett redovisning eller om det gäller generellt. Föreningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 6: om allmänintresse och öppen för alla. Vi anser att det bör förtydligas för vilken verksamhet som undantag kan göras, vilka de sakliga och godtagbara skälen för undantag kan vara och vem som avgör om det finns skäl för undantag.

58 Bilaga Sida 16 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 bidrag.. Skulle de nya riktlinjerna antas förändrar det inte något för religiösa föreningars möjligheter att få bidrag. Det finns fortfarande ett stort utrymme för tolkning av riktlinjerna, så att förvaltningen kan göra olika bedömning beroende på just då gällande strömningar i kommunledning, förvaltningsledning eller samhället i stort. 2 Det är för oss självklart att man t.ex. ska verka för ett demokratiskt samhälle och mot användandet av droger. Kanske ska ytterligare krav in. Men det blir fel när man tar med värden av t.ex. religiös natur som kriterier för bidrag, dvs att man inte får ha en viss religiös övertygelse för att få bidrag. 3 En mycket luddigt formulerad fråga som är omöjlig att besvara. En del av svaren på de två tidigare frågorna kanske berör även detta område? 20. BK Häcken Ungdom 1 Ja 2 Det är bra att det inte är generella skrivningar som ger möjlighet till olika tolkningar Övriga kommentarer

59 Bilaga Sida 17 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 3 Ja Övriga kommentarer 21. Brottsofferjouren Det föreslås att hela bidragshanteringen till föreningarna inom civilsamhället i Göteborg skall samordnas till Idrotts- och Föreningsförvaltningen. Detta syns välmotiverat ur administrativ synpunkt. Det får inte leda till att specialkunskaper och kompetens som nu finns hos handläggarna inom de övriga förvaltningarna går förlorad. Brottsofferjouren anser värdegrundsarbete, utbildning och kompetensutveckling kring olika former av diskriminering behöver genomföras. Föreningen ser fram emot en enklare e-tjänst än den som nu finns. Brottsofferjourens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 1: satsen ta ställning för demokratin som samhällssystem är svår att förstå. Hur skall föreningarna visa detta? Formuleringen är oklar och behöver utvecklas. Kriterie 7: om att verksamhet inte bör vara av partipolitisk eller religiös karaktär för att erhålla bidrag anser vi också behöva förtydligas. Vilka verksamheter avses? 22. Brännöföreningen 1 Som vi läser riktlinjerna är det möjligt att religiösa föreningar kan få bidrag för att bedriva icke-religiösa verksamheter eftersom det är verksamheten i sig de söker bidrag Brännöföreningen sköter friluftsbad på Brännö för vilket man får kommunalt bidrag. Föreningen ser en potentiell risk med att bidragen för skötsel av bad- och naturstigar skall

60 Bilaga Sida 18 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 för. Samtidigt anger föreningen att det kan bli svårt att ibland hålla ideologi och tro borta från den praktiskt genomförda verksamheten, men med de föreslagna kontrollåtgärderna kanske det går att se till att verksamheterna uppfyller kraven 2 Vi ser inga problem med att uppfylla kraven av de olika värdefrågorna. 3 Vi kan inte se att de nya kriterierna i högre grad än nu kan kopplas till våra aktiviteter. Övriga kommentarer hanteras tillsammans med övriga bidrag som behandlas i Riktlinjerna. 23. Bulycke Ryttarförening + Klara och lätthanterliga e-funktioner som underlättar för föreningen. + stöd till föreningar som i sin verksamhet möjliggör möten över generationer Vill i övrigt hänvisa till IoFF:s samverkansgrupp för ridsporten. Många bra idéer har kommit fram där. 24. Cirkus Unik Föreningen föreslår att Riktlinjerna förtydligas, förenklas och att antalet sidor minska i dokumentet. Vidare föreslår man att centralisera helt eller minska antalet nämnder/styrelser som handlägger föreningsbidrag. Spridningen på många nämnder/styrelser ökar olikheter och risk för åsiktsutrymme i tillämpningen av gällande regler.

61 Bilaga Sida 19 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna EKHO Göteborg (kristna HBTQ-personer) 1 Det är inte tillräckligt tydligt formulerat. Det görs skillnad mellan "religiös" och "konfessionell" utan att specificera vari denna skillnad består. 2 Ja, en förening ska ta ställning för demokratiska värden, verka för allas lika värde och ta ställning mot diskriminering. 3 Risken är att redovisande av specifika aktiviteter gynnar vissa typer av föreningar framför andra på ett orättvist sätt. 26. Equmenia 1 Vi kan inte dela på verksamheten och se en del som religiös och annan icke-religiös. Så nej, vi upplever inte att dessa riktlinjer möjliggör för Övriga kommentarer En översyn av antalet olika föreningsbidrag bör ske enligt föreningen, för att minimera administrativa arbetsuppgifter för bidragssökande. Föreningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 2: Att verka för att alla ska kunna ta del av föreningens verksamhet blir problematiskt för de föreningar som arbetar för särskilda grupper, tex föreningar för funktionshinder, kvinnojourer, hbtqföreningar etc. Vi föreslår att kriteriet snarare ska omformuleras till att föreningar ska verka mot diskriminering i den egna föreningen och/eller samhället i stort. Kriterie 6: Se kriterie 2. Vi föreslår att omformulera kriteriet till att föreningar ska vara av allmänintresse eller värna särskilda grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Kriterie 7: Se kriterie 2. Återigen, oklart vad som menas med religiös. Räknas den verksamhet som en förening med te.x. kristen grund som religiös per definition? Betoning på själva verksamheten kan kanske göras tydligare. Equmenias kommentarer m a a föreslagna kriterier:

62 Bilaga Sida 20 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Flatåskyrkan (en del av Equmeniakyrkan) Equmeniaföreningar (och andra föreningar med konfessionell grund) att få bidrag. 2 De grundläggande kriterier som anges som villkor för erhållande av bidrag är oproblematiska men det återigen problematiskt när det sedan tillkommer en punkt om att verksamheten ej får vara religiös. 3 Equmeniq anser att det är av stor vikt att man ser över ordvalet "religiös verksamhet". Ett förtydligande av de grundläggande kriterierna kan underlätta. Punkterna har olika karaktär där några är mer praktiska kring hur föreningen är organiseras medan andra handlar mer om de värderingar som är viktiga i föreningen. Kyrkan har inte specifikt besvarat de tre frågeställningarna. Övriga kommentarer Kriterie 7: Vi tycker i så fall att den sjunde punkten i de grundläggande kriterierna behöver förtydligas. Flatåskyran anger att den kristna församlingen har historiskt varit en stark kraft som lett till utveckling och demokratisering av Sverige. Man är själv del av folkrörelsearvet, organisationer som byggt Sverige till ett demokratiskt samhälle. Detta har byggt men bygger även idag samhället. Församlingens förslag är att i de nya riktlinjerna byggs in en relationsskapande del... personliga mötet är kanske garanten för att kunna avgöra om en verksamhet är

63 Bilaga Sida 21 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Frivilligcentralen M43 i Västra Frölunda (Västra Frölunda pastorat) 29. Frivilligcentralen Svängrummet (en del av Flatåskyrkan) 1 Frivilligcentralen efterlyser precisering om vad som menas. När blir samtalen om exempelvis existentiella frågor och frågor om tro konfessionella? 2 Det är bra att värdegrunden preciseras och förtydligas. 3 För att följa de enskilda aktiviteternas utveckling anser frivilligcentralen det bättre att eftersträva en tydlig ram och utökad dialog mellan förningar och Staden. 1 Frivilligcentralen svar Nej på frågan och menar att kriterie 7 behöver förtydligas. 2 Bra att fokusera på t ex FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Tydliggör om det är extremism man vill motarbeta. 3 Uttrycket uppmuntrande attityd är oprecist och frågan är vem som har tolkningsföreträde? Det är viktigt att man som frivillig och ledare får vara den man är både politiskt och religiöst. Det är dock inte samma Övriga kommentarer extremistisk och demokratifientlig eller tvärtom inkluderande och demokratibyggande. Frivilligcentralens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 7: Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. behöver förtydligas. Man frågar var går gränsen för religiös verksamhet. Här finns en stor risk att många sociala verksamheter inom /genom/med kyrklig bas faller vid sidan om.

64 Bilaga Sida 22 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 sak som att pracka på någon annan om sin egen övertygelse. 30. Frälsningsarmén 1 Nej, det behöver bli mer tydligt vad icke-religiös natur står för. 2 Dessa krav är sådana vi redan följer; ej uppmuntra till missbruk av olika slag, alla är välkomna oavsett kön, ras, hudfärg, nationellt eller etiskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållande samt sexuell läggning. 3 Uppmuntrande attityder gäller enligt punkt 2, vilket vi tycker är tydligt. Vi tolkar dessa kriterier som ett sätt att utestänga extrema delar gällande allt från vänster till höger till extrema religiösa inriktningar. I rädsla är det då lättare att förbjuda allt än att se nyttan av det som erbjuds och görs i olika kyrkor som ej är av extrem natur och som respekterar de demokratiska värdena. 31. Funktionsrätt Göteborg (Funktionshinderföreningar i samverkan) Funktionsrätt Göteborg tillstyrker förslaget till Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag under förutsättning att föreslagna ändringar genomförs. 1 Funktionsrätt Göteborg anser att det kriterium som reglerar detta, liksom övriga kriterier, är så öppet formulerat så att det blir en bedömningsfråga för varje enskild handläggare och därmed upp till dennes godtycke. Övriga kommentarer Förslaget till riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället har en otillräcklig beskrivning av vad civilsamhället är och vilken dess roll är.. Att som i förslaget till riktlinje endast benämna civilsamhällets funktion till att omfatta socialt och kulturellt arbete samt att skapa en

65 Bilaga Sida 23 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 2 Civilsamhällets oberoende är mycket viktigt för ett levande föreningsliv och för föreningslivets röstbärande och demokratiska roll... vi är.. oroade inför godtyckliga och orimliga tillämpningar av kriterierna. 3 Denna fråga är svår att förstå och därför inte helt lätt att besvara. Men om bidrag till föreningslivet skulle vara kopplade till specifika aktiviteter så skulle förvaltningarnas detaljstyrning av föreningarnas verksamheter bli oerhört stor och det är absolut inte önskvärt. 32. Föreningen Konstepidemin 1 Ja, riktlinjerna möjliggör att en förening kan få bidrag, men vi ser en stor svårighet för bidragsgivaren att få verifierat att inte religiösa inslag Övriga kommentarer rik, aktiv och meningsfull fritid är att kraftigt förminska betydelsen av civilsamhällets roll i samhället. För att riktlinjen och dess kriterier ska kunna tillämpas på ett rättssäkert och transparent sätt krävs en normkritisk kompetens hos förvaltningarnas handläggare. De behöver ha en djup förståelse för civilsamhällets oberoende, dess viktiga demokratiska uppdrag och röstbärande funktion, samt en gedigen kunskap om mänskliga rättigheter, antidiskriminering och normkritik. I Stadens tjänsteutlåtande anges, Vid all annonsering och annan marknadsföring ska föreningen, genom att använda Göteborgs Stads logotyp, informera om att den får stöd från staden för det som marknadsförs. Vad är syftet? Skulle det inte kunna leda till otydlighet kring vem som är avsändare av vissa budskap och vem som arrangerar vissa aktiviteter? Funktionsrätt Göteborg anser att det är problematiskt att riktlinjerna anger allmännytta och öppenhet för alla som norm och att avvikelserna från detta ska utgöra godtagbara undantag som ska prövas.

66 Bilaga Sida 24 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Got United Överenskommelsen Göteborg (svar från remisskonferens med 92 deltagande föreningar) kommer att finnas i den verksamhet föreningen fått bidrag för. 2 Vi anser att kraven (grundläggande kriterier) är rimliga. 3 Kriterierna bör inte i högre utsträckning detaljstyra föreningarnas verksamheter och/eller föreningarnas inriktning. 1 Ett förtydligande behövs för att förklara vad som ryms inom ickereligiös natur. Riktlinjerna är så öppet formulerade att det lämnas stort utrymme för enskilda handläggares godtycke. Religiös är ett för brett begrepp i kriterierna, borde bytas ut mot konfessionell bekännande. 2 Kraven är rimliga men formuleringarna är inte tillräckligt tydliga, verkar för, vad innebär sakliga och godtagbara skäl? 3 Jättesvår fråga, vad menar ni? Ingen detaljstyrning, främja kreativiteten. Föreningarna skall INTE uppfylla den politiska agendan utan sin egen. Är det aktiviteten eller effekten som skall mätas/räknas? Övriga kommentarer Vi menar att de nya förslagen till riktlinjer öppnar upp för godtycklighet när det står skrivet, Skall verka för... Det blir då väldigt svårt att mäta, följa upp och bedöma.. Det önskas istället beskrivet tydligt vad man får göra och inte får göra. Då blir det tydligare att bedöma och följa upp och även att kunna bestrida beslut. Förvaltning handläggare skall sköta, främja och skapa förståelse, vara påläst och ta vara på vårt arbete - En skyldighet att hjälpa till, inte säga nej. Helt fel att slå ihop bidragshandläggning vid en förvaltning bättre samordning istället! Föreningarnas kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 5: Problematiskt kriterium för flera föreningar som har kommungränsöverskridande verksamhet Måste tydliggöras, räcker det att t.ex. 80% är Göteborgare?

67 Bilaga Sida 25 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 Övriga kommentarer Kriterie 6: Det behöver även arbetas mer med hur man skriver kriterier som ger utrymme för föreningar att göra verksamhet för en viss grupp och inte arbeta för alla. Kriterie 7: Skriv partipolitisk och konfessionell istället! Föreningarna utelämnade till handläggares godtycke. 34. Göteborg HC (hockeyclub) Vi tycker att det är bra med likvärdiga och gemensamma rutiner för att söka bidrag. Vi tycker att likvärdighetsbegreppet behöver utvecklas, vad innebär det i praktiken, hur ska bidragen öka likvärdigheten..vi saknar skrivningar om idrottens betydelse för folkhälsa och socialutveckling. Föreningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 3: Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld vi anser att man inte bara ska ta avstånd man ska aktivt arbeta för att motverka. 35. Göteborgs Baptistförsamling, Tabernaklet Församlingens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 1: Vår församling är i denna tradition demokratiskt uppbyggd, men vår fråga är om kriteriet kräver ett skriftligt uttalande om stöd för demokratin som samhällssystem i t ex stadgarna och inte bara

68 Bilaga Sida 26 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Göteborgs ornitologiska förening 1 Om tjänsteutlåtandet från stadsledningskontoret är vägledande kommer alla föreningar kunna söka bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur. 2 Föreningen anser det vara bra att krav ställs på de som erhåller bidrag men Vi anser att föreslagen i tjänsteutlåtandet går för långt när de Övriga kommentarer ett sådant stöd som kommer av hur vår församling fungerar. Kriterie 2: Vi föreslår ett förtydligande av kriteriet; Föreningens verksamhet ska vara välkomnande och öppen för deltagande oberoende av de lagstadgade diskrimineringsgrunderna. Kriterie 3: Kanske det vore bättre med en formulering i likhet med kriterium 4: Föreningen får inte uppmana till eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till diskriminering, kränkningar och våld.? Kriterie 7: Detta kriterium förefaller kunna ge problem i tillämpbarheten för t. ex. vår verksamhet Café trappanér. (kvällscafé för hemlösa och socialt utsatta människor i Göteborg) Vårt förslag är att kriteriet ska lyda: Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös i sitt syfte. Kan nya riktlinjer innebära att ansökningar hanteras likvärdigt är det positivt.

69 Bilaga Sida 27 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering GRC tillstyrker förslaget under förutsättning att hänsyn tas till våra framlagda synpunkter. kräver att föreningen ska ta ställning emot snarare än för. Det finns riks för godtycklighet i bedömningen huruvida man gjort vad som förväntas. 3 Denna fråga är svår att svara på eftersom vi inte förstår innebörden. 1 Vi tycker det krävs förtydligande av vad som avses med verksamhet för att detta inte skall tolkas olika av olika handläggare. 2 Det som är oklart gällande samtliga kriterier är hur bedömningarna av kriterierna ska genomföras och hur föreningarna förväntas visa att de uppfyller kriterierna. Det kräver stor kompetens hos handläggande tjänstepersoner att utföra handläggningen på ett rättssäkert, transparent och icke-diskriminerande sätt. 3 Denna fråga är svår att förstå och går därför inte att besvara. Övriga kommentarer Förslaget till riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället har en otillräcklig definition av civilsamhället. Civilsamhällets roll som röstbärare och som en viktig aktör för att främja demokratin berörs alldeles för lite i förslaget. Detta tycker vi behöver utvecklas.. Att som i förslaget till riktlinje endast benämna civilsamhällets funktion till att omfatta socialt och kulturellt arbete samt att skapa en rik, aktiv och meningsfull fritid är att kraftigt förminska betydelsen av civilsamhällets roll i samhället. Vi tycker att det är viktigt att det lyfts fram att civilsamhällets främsta roll är som röstbärare. Om bidragen domineras av verksamhets- och projektbidrag riskerar organisationernas roll som röstbärare att försvagas. Rättighetscentrets kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 6: I förslaget används begreppen allmännytta och allmänintresse på flera ställen. Dessa begrepp behöver tydligare definieras och problematiseras utifrån

70 Bilaga Sida 28 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 Övriga kommentarer civilsamhällets roll som röstbärande och värnande av demokratin... Vi förstår att intentionerna är att föreningslivet inte ska diskriminera och exkludera, men eftersom en så stor del av civilsamhället organiserar specifika diskriminerade och resurssvaga grupper som arbetar för jämlikhet, lika rättigheter och delaktighet så bör riktlinjerna i högre utsträckning utgå från dessa föreningars förutsättningar och inte endast ange dem som undantag från regeln. 38. Hisingens Tennisklubb Hisingens Tennisklubb, som är Hisingens äldsta tennisklubb med verksamhet i mångkulturella Länsmansgården, har inga invändningar på ert förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. 39. Homan Göteborg (förening som arbetar för lika rättigheter och mänskliga rättigheter för HBTpersoner) 1 Religiösa organisationers aktiviteter av icke-professionell natur skall inte ges bidrag. I annat fall kan bidragen bli ett dolt stöd till en icke bidragsberättigad organisation. 2 Att föreningen/organisationen aktivt arbetar för och med mänskliga rättigheter, inklusive HBTQ-personers rättigheter och möjlighet att vara sig själva i en välkomnande miljö och kunna delta fullt ut i verksamheten skall vara ett absolut krav. I annat fall skall ansökan avslås. Sociala resursförvaltningen bör initiera gemensamma träffar, t ex 2 gånger/år, bland föreningar med olika målgrupper. Detta skulle ge möjlighet att utbyta information, åsikter och kreativa idéer.

71 Bilaga Sida 29 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Hörselskadades förening i Göteborg 3 Ja. Det skall kontrolleras att föreningarna lever upp till kriterierna (inklusive vad som anges under fråga 2). 1 De nu föreslagna riktlinjerna anser vi inte möjliggör för föreningar på konfessionell grund att få bidrag. Se punkt 7 i de grundläggande kriterierna. 2 Självklart skall alla föreningar vila på en demokratisk grund, vara öppen och tillgänglig samt motarbeta alla former av våld, droger och diskriminering. 3 Alla föreningar är olika och behöver bidrag utifrån sina behov, det går inte att specificera in i minsta detalj vad föreningsbidraget skall användas till! Nämnden och dess tjänstemän måste ha god kännedom om den specifika föreningen för att kunna fatta ett så rättvist beslut som möjligt angående bidrag från Staden. Övriga kommentarer I vår stad finns många olika slags föreningar, allmännyttiga ideella föreningar, sociala föreningar, kulturföreningar och idrottsföreningar, allt i en skön blandning. Det går inte att tro att alla dessa föreningar är stöpta i samma form och kunna ingå i samma bidragssystem. Vad vi förstår kommer det även i framtiden vara så att de olika nämnderna kommer att vara huvudman för olika typer av föreningar Eventuellt kapital som finns i föreningen skall inte heller ligga föreningarna till last, oftast är det arv med specifika villkor vad pengarna får användas till och inte till den dagliga verksamheten. 41. IF Marin Väst Vi ser mycket positivt på nya gemensamma riktlinjer. Vår tolkning och förhoppning är att detta kommer att medföra mindre behov av kategorisering, att föreningar och verksamheter som vänder sig till flera kategorier, exempelvis

72 Bilaga Sida 30 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Integrationsnätverk Göteborg 43. Juniorföreningen 171 Skatås Göteborgs och Bohusläns distrikt av IOGT-NTOs Juniorförbund 1 Såsom riktlinjerna nu är skrivna ser vi från vår förening inga problem.. men ser det samtidigt som angeläget att detta följs upp och efterlevs och då även genom icke föranmälda besök av handläggare. 2 För att det ska var möjligt att leva upp till förutsättningen om människors lika värde, rättigheter och skyldigheter och vi skall bryta de tendenser i motsatt riktning vi i viss mån möter idag så ser vi vår förening de krav/villkor som inte endast rimliga utan nödvändiga. 3 Föreningen ser inget behov av att ange vilka insatser som är mer angelägna då det kan vara begränsande och leda till en oönskad suboptimering av vad som det ges bidrag till. 1 Eftersom skrivningar alltid ger utrymme för tolkningar bör ni om detta är er mening tydligt skriva ut detta i riktlinjerna. 2 Kraven är rimliga men ger också möjligheter till olika tolkningar. Det borde i de nya riktlinjerna tydligt framgå att all alkoholservering eller Övriga kommentarer både barn, äldre och handikappade, också kan erhålla bidrag framöver. Nätverket anser att Staden ska erbjuda förningar o ett paket för ekonomisk redovisning och ett enkelt datorbaserat redovisningsprogram med utbildning och rådgivning i detta o ett enkelt program för medlemsregistrering följande GDPR med möjlighet till aktivitetsregistrering. o ett enkelt program med en mall för redovisning av föreningens aktiviteter/verksamhet där man enkelt löpande kan uppdatera verksamheten o styrelseutbildning

73 Bilaga Sida 31 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna KRIK Göteborg Student (kristen idrottskontakt) hantering av andra droger inte får förekomma. 3 Nej inte mer än vad som nu angetts i förslaget. 1 Vi i KRIK anser att det finns svårigheter att få bidrag som konfessionell förening med det förslaget som ligger. I KRIK anser vi att metoden som används för att komma åt de konfessionella föreningar som inte följer de demokratiska riktlinjerna är för trubbiga. 2 De olika kraven som ställs är något vi i vår förening skriver under på, särskilt viktiga frågor som berör oss rör demokratibegrepp, allas lika värde, nykter verksamhet, tillgänglighet för alla osv. Den punkten som vi främst vänder oss mot är den som menar på att föreningen som söker bidrag inte ska vara religiös. En alltför otydlig punkt som behöver ett förtydligande. 3 Vi upplever att man inte alltid har kännedom om den verksamhet som finns hos de organisationer som söker pengar och hur arbetet fortgår... Vi tror att ett förtydligande av de Övriga kommentarer

74 Bilaga Sida 32 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg 46. Norra Hisingen Gemensamt svar från: Kärra Handbollsklubb Backa Zanzibar Göteborgs Handikapp ridklubb SPF Seniorerna Tuve Tolsered 4H gård BS Gothia Makedonska Föreningen, HOCE DELCEV Backatorp IF Hisingsbacka FC grundläggande kriterierna kan underlätta. 1 Ja 2 Rimligt 3 Ja! 1 Kanske förtydliga att den verksamhet/aktivitet som föreningen söker bidrag för inte ska ha religiösa eller partipolitiska inslag. 2 Kriterierna är bra. Blir mer och mer viktigt. o Öppen för alla - vi har elitverksamhet. Vem som helst kan ju inte vara med i A-laget. Civilsamhället representerar ju ofta särintressen. o Lokal anknytning, komma göteborgarna till gagn - många i vår förening för personer med funktionsvariationer reser från angränsande kommuner. o Behöver det förtydligas så en inte blir bortskrämd bara för att föreningen har viss verksamhet som inte faller inom ramen? 3 Kan man använda en ännu starkare formulering? T.ex. föreningen ska förbjuda, ha nolltolerans etc. Det skulle troligen vara svårare att Övriga kommentarer Föreningarna efterlyser enklare och användarvänligare administrativa stödsystem. Hur ska en förening kunna visa att den är uppbyggd enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem?. Allt kanske inte heller står i stadgarna utan stadgarna kompletteras med i en värdegrund/social policydokument.

75 Bilaga Sida 33 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Opalkyrkan (frikyrkoförsamling ansluten till Svenska Alliansmissionen) 48. PBK Svingeln (bridgeklubb för pensionärer) kontrollera både för IOFF och föreningarna. 1 Det bör tydliggöras att även en religiös förening kan vara berättigad till bidrag för de barn- och ungdomsverksamheter som är en stor del av verksamheten, t.ex. scoutverksamhet, tonårsgrupper, dans, innebandy och andra sportaktiviteter. (Se också kommentar om kriterie 7) 2 De beskrivna kraven på föreningarnas förhållningssätt till uppräknade värden, ser vi som mycket positivt. 3 Vid prövning av kriterierna mot de av föreningarna bedrivna aktiviteterna, måste det göras en seriös, konkret och verklighetsförankrad prövning. Kännedom om föreningarna och deras verksamheter finns oftast i god omfattning på det lokala planet, 1 Vi har inte kunnande att ta ställning till denna fråga. 2 De nya grundläggande kriterierna i punktform är tydliga och enligt vår uppfattning klargörande och mycket bra. Övriga kommentarer Församlingens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 1-6 och 8: Vi samtycker helt och fullt med innehållet i kriterierna Kriterie 7: Kriteriet är det som vi anser även i fortsättningen kan skapa tillämpningsproblem för de kommunala instanser som ska fördela samhällets stöd till de ideella föreningarna. Risken är stor att nämnder och handläggare liksom tidigare kommer att sätta likhetstecken mellan verksamhet och religiös förening oavsett vilken typ av idrottsaktivitet eller annat som den religiösa föreningen bedriver. Här behövs det ett förtydligande som kan underlätta för beslutsfattarna. Vi är alla pensionärer och inte alltför vana vid den moderna datatekniken. Merarbete uppstår alltid vid förändringar och vi hoppas att den kommande redovisningen inte ändras nämnvärt. I det fall betydande ändringar införes så bör det vara väl genomtänkt för att kunna bestå under en längre tid.

76 Bilaga Sida 34 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Positiva Gruppen Väst (för personer berörda av HIV) 3 Utöver bridgespel ägnar föreningen dessutom viss tid före och under spelet till social samvaro, vilket är viktigt inte minst för ett antal ensamstående medlemmar, i vissa fall med nedsatt rörelseförmåga. Dessa medlemmar, i all synnerhet, uppskattar att klubben har viss social samvaro utöver själva bridgespelet. 1 Positiva gruppen anser att skrivningen behöver förtydligas kring detta. Kriterierna bör vara öppna för religiösa föreningar som bedriver ickekonfessionell verksamhet. Övriga kommentarer Föreningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 5: För föreningar som också har ett större upptagningsområde än Göteborg kan det bli problematiskt om en skrivelse kring detta blir för strikt. Först och främst ska föreningsbidragen naturligtvis gagna göteborgare men texten bör vara skriven så att föreningar som även riktar sig bredare geografiskt inte riskerar sina medel på grund av teknikaliteter. 50. PRO Smycket Har ingen uppfattning om de nya kriterierna. 51. Qjouren Väst Föreningen har inte specifikt besvarat de tre frågeställningarna. Föreningen anser att bidrag till föreningar som bedriver socialt arbete enligt socialtjänstlagen bör beviljas och fördelas utifrån kriterier om kvalitet i verksamheterna, snarare än generella riktlinjer för föreningar med andra typer av verksamheter. De kriterier som är föreslagna är alla relevanta för självklart ska verksamheten vila på en demokratisk grund etc.

77 Bilaga Sida 35 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna RFHL (Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikamissbrukare) Göteborg 1 Föreningen anser att Göteborgs stad ska beakta sina egna kriterier i riktlinjen om religiös obundenhet och inte fördela bidrag till organisationer som bygger på en religiös grund när det kommer till frågor som rör missbruk- och beroendeproblematik. 2 Föreningen önskar ett förtydligande kring fjärde kriteriet och om det skulle hindra organisationen från att bedriva exempelvis intressepolitiskt påverkansarbete rörande exempelvis ökad tillgänglighet till sprututbyte eller en större satsning på bostad först.. nuvarande skrivelse ser vi kan tolkas alltför snävt utifrån moraliska normer och ren godtycklighet, just det senare är vad vi som organisation hoppas att de nya riktlinjerna ska motverka 3 Det sista känns inte som en fråga utan mer en uppmaning till hur Övriga kommentarer Föreningen anger att deras verksamhet arbetar tydligt utifrån den plan för våld i nära relation som Staden antagit, och utifrån väl beprövade metoder, men på grund av de kriterier som finns, och tolkningsmöjligheten av dem, så stod våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik, enligt föreningen, länge utan möjlighet till skydd och stöd.

78 Bilaga Sida 36 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) organisationen ska arbeta, de punkter som finns i riktlinjerna överensstämmer redan med hur organisationen arbetar med styrelse, stadgar, revisor och demokratiska principer m fl. Övriga kommentarer Beträffande vad som anges i Riktlinjernas Ansökan skriver RFSL att beslut från kommunen inte får fattas med hänvisning till hur andra offentliga bidragsgivare har beslutat kring stöd till en organisation. En större bidragssumma till en förening får till exempel inte motiveras med att en organisation har fått avslag från annan förvaltning, en annan kommun, regionen eller statliga instanser, utan behöver kunna motiveras enbart utifrån organisationens behov. Beslut måste fattas oberoende av andra offentliga aktörers bedömningar. Det vore positivt om kriterierna kan förtydligas och utvecklas för att bli tydligare och mer precisa för att göra dem mer träffsäkra.. Det är också viktigt att följa upp att varje ansvarig förvaltning följer upp samtliga kriterier... tjänstemän som hanterar bidragen behöver kompetensstärkas för att förstå vikten av kriterier som dessa och förses med rätt verktyg för att följa upp kriterierna. RFSL:s kommentarer m a a föreslagna kriterier:

79 Bilaga Sida 37 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Räddningsmissionen 1 Räddningsmissionen anser att verksamheter där religiösa inslag förekommer inte ska uteslutas möjligheten att bli beviljade föreningsstöd. Det behövs istället en saklig diskussion om de religiösa inslag som ingår kan ses som möjliga att förena med beviljat föreningsstöd. Det är en balansgång som vi måste vi ha respekt för. Viktigt här blir att varje förening som har religiösa inslag måste kunna beskriva hur man Övriga kommentarer Kriterie 2: Det är mycket positivt att kriteriet om lika rättigheter ställer krav på aktiv handling från organisationerna. Formuleringen verka för kan upplevas vag och diffus, men det ger en möjlighet för organisationer att se över sina egna möjligheter till att inkludera grupper och individer som tidigare har varit utestängda, eller som riskerar att trakasseras, i sina verksamheter. Kriterie 6: Verksamhet för särskilt utsatta grupper behöver undantas från kriteriet om lika rättigheter. Det behöver vara tydligt att det är möjligt att söka medel för separatistisk verksamhet som är till för att främja utsatta grupper. Kriterie 7: Ordet religiös är inte adekvat i kriteriet. Det bör specificeras tydligare att verksamheten ska vara icke-konfessionell. Det offentliga skall vara neutralt i förhållande till religiösa samfund och organisationer men har inte i uppdrag att vara anti-religiöst. Frågan om inkludering och exkludering behöver lyftas bredare än att bara handla om religion. Vi skulle också gärna se att det bildades en referensgrupp bestående av tjänstemän från Göteborgs stad och representanter från religiösa föreningar som tillsammans håller dialog och granskar de verksamheterna hos de religiösa föreningar som söker bidrag.

80 Bilaga Sida 38 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 inkluderar alla barn oavsett religiös bakgrund och tillhörighet. 55. Simidrottsklubben Delfin 1 Ja 2 Vi tycker att dessa krav är rimliga. 3 VI tycker att kriterierna är enkla och raka och ser inget behov av att ytterligare specificeras. 56. Skoopi-Göteborgsregionen (Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation) Övriga kommentarer Vi kan se fördelarna med att organisationen för föreningsstöd samlas under en och samma förvaltning. Vi skulle dock önska att de sociala organisationerna även fortsättningsvis ligger under Social resursförvaltning. Generellt känns förslaget väl underbyggt och genomtänkt. Skoopi anger att förslaget att samla bidragshanteringen till idrotts- och föreningsförvaltningen kan förefalla välmotiverat men För oss är det viktigt att man inte genomför en samordning som innebär kompetensförluster vid handläggningen. Skoopi ser fram emot en enklare e-tjänst än den som nu finns. Skoopis kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 1: fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem kan inledningsvis ses som självklart men vid närmare eftertanke: Vad menas med detta? Hur ska föreningarna visa att de tar ställning för demokratin som samhällssystem? Formuleringen är oklar och behöver utvecklas.

81 Bilaga Sida 39 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna SPF Seniorerna Backa- Kärra 1 Kriterie 7 som anger att den verksamhet som föreningar kan söka bidrag för får inte vara partipolitisk eller religiös. Detta tycker föreningen är vara det rimliga med hänsyn till strömningar i tiden. Föreningen avstyrker därför att bidrag ges till icke-religiös verksamhet inom konfessionella föreningar. 2 Föreningen anser att de kriterier som anges under Riktlinje som relevanta och nödvändiga för att bidrag ska kunna ges på ett för alla mottagare likartat sätt 3 Föreningen ser inte att kriterierna i ökad utsträckning kan kopplas till fler aktiviteter eller uppmuntrande attityder SPF Seniorerna Billdal 1 Eftersom vi är en politisk och religiöst obunden förening är det möjligt för oss att få bidrag för vår verksamhet. 2 Vi ställer oss självklart bakom kraven om att verka för kraven enligt kriterie 2. Övriga kommentarer Kriterie 6: för bidragsberättigande ska föreningen vara öppen för alla kan innebära problem för Skoopi som i vissa verksamheter riktar sig till specifika grupper. Föreningen konstaterar att det finns olika former av föreningsbidrag. Föreningen har förståelse för att detta kan vara motiverat men det komplicerar handläggningen av ansökningar och kan öka risken för att likartade ansökningar behandlas olika. Föreningen avstyrker eventuell positiv särbehandling när det gäller nationella minoriteter som dessa sistnämnda uttryckt önskemål om.

82 Bilaga Sida 40 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna SPF Seniorerna Björlanda- Torslanda 60. SRF (Synskadades Riksförbund) Göteborg 3. När det gäller innehållet i våra aktiviteter så önskar vi att det skall finnas tolerans och förståelse för att vi tillsammans med våra medlemmar vill ordna trevliga aktiviteter av social karaktär med underhållning, god mat och dryck som stimulerar och skapar gemenskap och minskar ensamhet bland äldre. 1-2 Riktlinjerna bör enligt förningen slå fast vilka förningar Staden vill gynna och därmed att nuvarande förslag till skrivningar fokuserar mer på att ta ställning emot olika värden, istället för att tydligare lyfta fram vad som ska gynnas. Föreslagna riktlinjer möjliggör för föreningar att få bidrag för ickereligiös natur, men tar inte hänsyn till skillnaderna i övrigt. Övriga kommentarer Vi är en pensionärsförening som har till syfte att skapa social gemenskap mellan människor. De pensionärer som söker sig till oss är alla välkomna oavsett kön, socialgrupp och etnicitet därför vi ser som vår uppgift att försöka skapa gemenskap med alla människor. Vi tycker därför att oavsett vilken förening vi driver skall ha samma riktlinje som vi har beskrivit ovan. Föreningen har inte några synpunkter på vart i stadens organisation som ansvariga tjänstemän lokaliseras för hantering av föreningsbidragen. Detta förutsatt att ansvariga har kompetensen att avgöra skillnaden mellan civilsamhällets olika organisationstyper. Exempelvis skillnader mellan diagnosföreningar eller så kallade avorganisationer inom funktionshinderområdet. Idrottsföreningar, ungdomsorganisationer, röstbärande och icke röstbärande organisationer och så vidare.

83 Bilaga Sida 41 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 3 Föreningen anger att kriterierna definitivt kan kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för, i än högre utsträckning. Rådande riktlinjer har dessvärre ett allt för stort tolkningsutrymme med risk för alvarliga konsekvenser, inte minst för oss föreningar som nu under drygt hundra år byggt upp ett eget kapital för att förverkliga vår verksamhet. Övriga kommentarer Våra olikheter bör hanteras i riktlinjerna, vilket vi inte anser att det gör i dagens förslag. SRF Göteborg tror att stadens bidragssystem skulle bli och upplevas mer rättvist om lokalbidrag separeras från det faktiska föreningsbidraget. 61. Staden Vi Vill Ha Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionella föreningsformer utan gör nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och unga nya föreningar/initiativ, det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga Funktionsnedsatta och Isolerade Personer med Fysisk eller Psykisk Ohälsa. 62. Studieförbundet Bilda Sydväst I betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) tydliggörs religionsfriheten som utgångspunkt och motiv för statens stöd till trossamfunden, nationellt sett. Utredningen har därför valt att inte föreslå krav om att ett trossamfund ska vara demokratiskt uppbyggt för att få stöd.

84 Bilaga Sida 42 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Studiefrämjandet Västra Götaland Sydväst 1 Mot bakgrund av att Studiefrämjandet är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation menar vi det är av stor vikt att den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Föreslagen riktlinje är uppenbarligen inte tillräckligt tydliga då förslaget tolkats olika av olika aktörer. 2 Studiefrämjandet ställer sig positiva till tydliga krav på de organisationer som söker stöd men formuleringen verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet ger stort tolkningsutrymme Övriga kommentarer Nya trossamfund ökar i och med ökad mångfald i Göteborg och Sverige. Vi vill uppmuntra Göteborgs stad till att vara på den resursen istället för att begränsa i bidrag. Det finns gott om forskning på religioners fredsbevarande kraft i världssamhället och närsamhället. Studieförbundets kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 7: beträffande kriteriet att bidragsberättigad verksamhet inte får vara partipolitisk eller religiös, Vi föreslår att den begränsningen tas bort.

85 Bilaga Sida 43 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Stöd i Födsel och Föräldraskap Doula & kulturtolk, Göteborg 65. Suicidprevention I Väst- SPIV och det blir oklart vem som har bevisbördan. 3 Studiefrämjandet menar att ett allt för styrt stöd inte är ett sätt att verka för engagemang. Riktlinjerna behöver dock förtydligas kring de kriterier som ger utrymme för föreningar att göra verksamhet för specifika målgrupper och därmed inte riktar sig till alla. 1 Föreningen anser att de föreslagna riktlinjerna ser ut att möjliggöra för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur. 2 Vi anser att dessa krav är bra och viktiga. Att en förening ska vara öppen för alla medborgare är bra, men vi anser att det kriteriet inte kan tillämpas för alla föreningar, till exempel för kvinnojourer. 3 Eventuellt skulle man kunna ha specifika satsningar vid vissa utlysningar, som till exempel ökad jämlikhet eller ökad integration. 1 Även om meningen Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös är formulerad på detta Övriga kommentarer När det gäller kravet att beskriva verksamheten och budget för det sökta bidraget anger föreningen att det är komplicerat för förening som tar emot medel från flera bidragsgivare att utföra en särskild budget för var och en av de olika bidragsgivarna. Det skulle vara mycket fördelaktigt om kraven på budgetunderlag som ska bifogas ansökan kan utformas med hänsyn till detta. Beträffande uppföljning anger föreningen Förslagsvis bör fler oanmälda kontroller och besök göras i de föreningar som uttalat vilar på en konfessionell grund om de fått bidrag till

86 Bilaga Sida 44 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Svenska Hjärntumörföreningen avdelning väst 67. Svenska Kyrkan, Oscar Fredriks församling sätt utesluter inte det att föreningen i stort vilar på en konfessionell grund. Utmaningen är, som vi ser det, hur detta ska kontrolleras och följas upp i realiteten. 2 Det är enbart positivt att dessa krav finns med och att det utrycks i form av ska verka vilket vi tolkar som faktiska krav att leva upp till. Däremot är det svårt att definiera vad en lägger i begreppet verka... Det hade varit lättare för föreningarna att förhålla sig till skrivningen om negationer använts. Till exempel så skulle det kunna stå Föreningen får inte 3 Vi har svårt att förstå frågan och önskar ett förtydligande för att kunna svara. 3 Om de ekonomiska villkoren kopplas ihop med aktiviteter kan de både hämma och främja föreningens arbete. 1 Det finns en godtycklighet i de skrivningar som står i dagsläget. Är det extremism så skriv det. Detsamma gäller partipolitisk verksamhet Övriga kommentarer specifika verksamheter av icke-religiös natur. Det är också problematiskt om handläggaren i förvaltningen ska bytas ut årligen då det försvårar samarbetet och dialogen med föreningarna. Det är värdefullt (och framförallt tidseffektivt) för både föreningarna och förvaltningarna att en dialog förs över tid och att handläggaren har kunskap och kännedom om nyckelpersoner och föreningens verksamhet och historia. Det känns viktigt att samma riktlinjer gäller för alla föreningar. Och en viss oro finns om handläggarna har tillräckligt med tid och kännedom för att kunna ge föreningarna stöd vi ansökningsförfarandet. Överlag önskar vi mer personlig kontakt snarare än fler formulär. Relationen mellan förening och kommun är viktig, och tar tid att bygga.

87 Bilaga Sida 45 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 2 Vi anser dessa känns relevanta. 3 Vad frågar ni?... vi tror att det blir svårare att bedriva verksamhet om styrningen på detaljnivå ökar. 68. Sverigefinska rådet Rådet har inte specifikt besvarat de tre frågeställningarna. 69. Torpadammens Vänner 1 Ja 2 Viktigt med förtydligande Övriga kommentarer Sverigefinska rådet välkomnar en centralisering av föreningsbidrag men blir vi lite tveksamma till Idrotts- och föreningsförvaltningen som förvaltning med den centraliserade servicen. Man förutsätter då att implementering av nya stadsgemensamma riktlinjer innebär att det finns kompetens i sociala frågor och finskkunnig handläggare. Rådet konstaterar att Göteborg sedan 2011 är Göteborg del av det finska förvaltningsområdet. I sin helhet utgår dock förslaget, enligt rådet, från majoritetsperspektivet och saknar således minoritetsperspektiv. Rådets kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 2: verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet... skulle rådet hellre använda likvärdiga rättigheter. Kriterie 5: Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Detta kan tolkas att allt samarbete med aktörer från andra kommuner, en studieresa eller kulturutbyte förhindras, vilket har redan skett.

88 Bilaga Sida 46 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 3 Ser bra ut med det föreslagna 70. Tynnereds scoutkår 1 Vi i Tynnereds scoutkår bedriver verksamhet som vänder sig till alla människor från 6 årsålder oberoende av religion eller annan trosuppfattning. Vår verksamhet är även partipolitiskt oberoende och vår verksamhet bygger på demokratiska principer. 2 Scouternas stadgar stämmer väl överens med de krav som ställs för bidrag. Vi har en samsyn som gör att vi uppfyller de krav som ställs. 3 Vi har inslag i vår verksamhet som handlar om hur vi är mot varandra, och där vi pratar om fördomar mm. Alla ledare genomgår en kurs Trygga Möten som behandlar om hur vi kan förebygga övergrepp och som uppmärksammar barn som far illa. 71. Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Västra Distriktet 1 Som reglerna är skrivna just nu så anser vi att det är väldigt svårt för handläggare att bedöma var gränsen för verksamhet som är av icke-religiös natur... Som texten är skriven nu så är det här inte tydligt nog och kan ge osäkerhet, det kan bli olika resultat från olika handläggare. Övriga kommentarer Som en generell sammanfattning vill vi säga att vi ser det som positivt att man vill förbättra de processer som används för att söka bidrag. Vidare är det också bra att det finns tydliga regler för vilka kriterier som skall gälla för de förening som kan få stöd. I vårt fall stämmer de riktlinjer vi redan jobbar efter väl överens med de som har definierats i de nya riktlinjerna från Göteborgs stad. Föreningens kommentarer m a a föreslagna kriterier: Kriterie 1: föreningens förslag till formulering Föreningen ska vara fungera och vara uppbyggd enligt demokratiska principer samt inte ta ställning mot demokratin som samhällssystem.

89 Bilaga Sida 47 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna Ångestsyndromsällskapet i Göteborg 2 Vi anser även att den här skrivningen är alldeles för vagt skriven för att kunna användas på ett säkert sätt när bidragsärenden ska bedömas. 3 Att försöka koppla kriterierna till de aktiviterer som föreningarna företar sig är en omöjlig uppgift Vi rekommenderar färre men tydligare kriterier, inte fler. Sällskapet anser att det inte är möjligt att svara på de tre frågorna då de är formulerade på ett sådant sätt att vi inte förstår frågorna. 73. Örgryte Schackklubb 1 Ja 2 Bra 3 Något oklart. Det skulle bli oklara gränsdragningar och tillfällen för missförstånd eller godtycke. Vi ser helst att allt är klart och tydligt för alla inblandade. 74. HBTQ-rådet Rådet beslutar därefter att i enlighet med det förslag som utsedd arbetsgrupp tagit fram, tillstyrka remissen under förutsättning att rådets synpunkter beaktas. 1. Alla kriterier är formulerade så att det är upp till varje enskild handläggare att göra egna tolkningar vilket gör att tillämpningen kan se väldigt olika ut beroende på vad handläggaren bedömer vara religiöst eller inte. Vårt förslag är att skriva om: Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller Övriga kommentarer Förslaget ser bra och genomtänkt ut. Vi vill att man premierar eller helst bara tillåter fysiska möten eftersom det är bra att människor möts. (Dvs, nätbaserade möten bör ej få bidrag.) HBTQ-rådet vill betona civilsamhällets röstbärande roll och det oberoende civilsamhällets fundamentalt viktiga betydelse för samhällets demokratiska utveckling. Folkrörelsers rättighetskamper är en central drivkraft för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle. Detta perspektiv på civilsamhället bör lyftas mer i riktlinjerna. Flera i rådet uttrycker att förslaget är relevant och väl genomarbetat. Även kopplingen till stadens hbtq-plan ses som positiv.

90 Bilaga Sida 48 av 49 Remissinstans Beslut Om de 3 angivna frågeställningarna 1 religiös. till Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller konfessionell.. 2. Förslag till ändring av några kriterier. Föreningen ska internt inom sin målgrupp verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Övriga kommentarer Riktlinjerna kräver också en omfattande kompetenshöjning, inte bara hos föreningarna själva, utan kanske framför allt hos stadens bidragshandläggare. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Det är mycket problematiskt att normen är att alla föreningar ska vara av allmänintresse och öppnar för alla och att föreningar som organiserar diskriminerade och resurssvaga grupper ska vara undantag från regeln och prövas om de har sakliga och godtagbara skäl för undantag. Riktlinjerna bör i högre utsträckning utgå ifrån dessa föreningars förutsättningar och inte endast ange dem som ett undantag från regeln.

91 Bilaga Sida 49 av 49 Punkter och områden som tas upp av flera remissinstanser: Flertalet remissinstanser uttrycker sig positivt över att ett ny e-tjänst ska tas fram som ersättare för befintliga Bida bookmaker. Ett flertal remissinstanser tycker den tredje frågeställningen Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för? var svår att förstå och därför svår att besvara. Det kan uppmärksammas att ett flertal av remissinstanser talar om centralisering till idrotts- och förningsnämnden när det gäller hantering av föreningsbidragen ( vissa delar av handläggning och beslut ) och uttrycker en del farhågor för detta. I stadsledningskontorets tjänsteutlåtande föreslås och anges istället att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I samordningsuppdraget föreslås bl a ingå att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer, utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag och att säkerställa samverkan med föreningsliv. Några av stadsdelsnämnderna uttrycker oro för att en centralisering leder till försämrade möjligheter för kontakterna med föreningslivet på lokal nivå. Svaren beträffande de föreslagna kriterierna kan grovt delas upp enligt följande: I. Kriterierna är bra utformade. II. Kriterierna är otydliga och behöver förtydligas. III. Kriterierna får inte vara så konkreta att de detaljstyr föreningarnas verksamhet för att de ska få möjlighet till bidrag. I kriterierna (4 och 7) talas om verksamhet. En del remissinstanser anser det bättre att använda begreppet aktivitet. Många remissinstanser anser att begreppen religiös respektive konfessionell behöver tydliggöras och kanske att man bara ska använda sig ett av dem. Många remissinstanser ser problem och svårigheter med hur uppföljningen ska ske när det gäller tillämpning och följsamhet av kriterierna. Ett flertal remissinstanser pekar på vikten av dialog mellan Staden/handläggare och föreningarna. Det skapar förutsättningar bl a för erfarenhetsutbyte och uppföljning.

92 Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer (H 1993:244, P , 10, H 2006:122, P ) A. För kommunens nämnder/styrelser gäller följande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer inklusive s k främmande inrättningar, vilka nedan ges den samlade benämningen "föreningar". Dessa föreskrifter gäller om inte avvikande föreskrifter gäller för viss typ av förening eller verksamhet. Kommunens bolag rekommenderas att följa dessa föreskrifter. 1. Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer utgår i form av kontanta bidrag eller annat stöd. Bidrag kan lämnas i generella eller selektiva former. Generella bidrag ges om ansökande förening uppfyller vissa på förhand beslutade krav. Selektivt stöd kan lämnas efter prövning och beslut i varje enskilt fall av kommunal nämnd. 2. Kommunens stöd skall inriktas på verksamheter med starka sociala inslag och på insatser riktade till barn-/ungdoms-, handikapp-, invandrar- och pensionärsföreningar. 3. Varje nämnd avgör, inom ramen för sitt ansvarsområde och dessa föreskrifter, stödets omfattning och fördelning bland aktuella föreningar. 4. Bidragsgivande nämnd skall informera bidragssökande förening om att följande gemensamma grundkrav gäller för att stöd ska kunna lämnas: Föreningen skall vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen skall ha av medlemmarna godkända stadgar, styrelse och revisor/er för granskning av styrelsens förvaltning, såvida inte särskilda skäl för undantag finns. Av föreningens stadgar skall framgå att varje kommunmedlem har rätt att bli medlem i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt. Föreningen får inte ha uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till missbruk av tobak, alkohol eller andra droger eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållanden samt sexuell läggning. Föreningen skall medverka till de kontrollåtgärder som bidragsgivande nämnd finner erforderliga. 5. Bidragsgivande nämnd skall före utbetalning av större föreningsbidrag säkerställa möjligheter att återfå utbetalade medel om den avsedda verksamheten upphör eller förändras i strid med ovan nämnda grundkrav.

93 6. Bidragsgivande nämnd skall utöva erforderlig kontroll vad gäller föreningarnas verksamhet och deras fullföljande av de gemensamma grundkraven. Det kan ske t ex genom infordrande av handlingar såsom verksamhets-, ekonomisk- eller revisionsberättelse eller annan lämplig redovisning. Även under löpande verksamhetsår skall erforderlig kontroll utövas, exempelvis genom besök. Vid kontrollens utövande skall bidragsgivande nämnd iaktta de krav på personlig integritet som betingas av verksamhetens art. B. Som följd av kommunfullmäktiges beslut enligt mom A ovan upphör giltigheten av kommunfullmäktiges beslut , 15, (GKH 1977:269) om "Riktlinjer för behandling av anslagsframställningar från s k främmande inrättningar" samt kommunstyrelsens uttalande i cirkulärskrivelse , nr 73, angående "kommunal representation i styrelsen för s k främmande inrättningar". Kommentar till ändring: H 2006:122, P

94 Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

95 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 1 (9)