Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS 2017/

Transkript

1 Protokoll 1 (54) Diarienummer KS 2017/ Kommunstyrelsen Plats och tid Ledamöter Sammanträdeslokal Bullaren, kommunhuset i Tanumshede, kl Se nästa sida. Övriga närvarande Arne Mörk, Ordförande tekniska nämnden, C, PeO Johansson, Teknisk chef, Ida Aronsson Hammar, Kanslichef, Karin Görfelt, Va-ingenjör, 26 Lennart Hedin, VA-chef, 26 Ulf Ericsson, Kommunchef, Ann-Sofie Karlsson, Mark- och exploateringschef, 27, 30 Jan Larsson, VD Tanums hamnar, 34 Kathrine Kahlman, Förvaltningsadministratör, 27 Sirene Johansson, Omsorgschef, 41, 42 Sarra Weststrand, Utredare, 41, 42 Dan Andersson, Folhälsostrateg, Olof Jönsson, Planarkitekt, 40 Moa Leidzén, Planchef, 40 Justeringens plats och tid Paragrafer Sekreterare Sofia Reimbert Ordförande Liselotte Fröjd Justerare Louise Thunström ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsen Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Underskrift Sofia Reimbert

2 Tanums kommun Protokoll 2 (54) Diarienummer KS 2017/ Beslutande ledamöter Liselotte Fröjd, Ordförande (M) Roger Wallentin, 1:e v. ordf. (C) Louise Thunström, 2:e v. ordf. (S) Lennart Larson (M) Paul Carlsson (L), Ej närvarande Benny Svensson (L) Karl-Erik Hansson (C) Magnus Roessner (S) Ingrid Almqvist (S), Ej närvarande Håkan Elg (MP) Jan Olsson (L), tjänstgörande ersättare Karolina Aronsson Tisell (C), tjänstgörande ersättare Jan Andersson (S), tjänstgörande ersättare Ersättare Hans Schub (M), ersättare Birgitta Nilsson (M), ersättare Gunilla Eitrem (V), ersättare Jan Andersson (S), tjänstgörande ersättare Michael Halvarsson (MP), ersättare, ej närvarande Insynsplats Gobben O Haugland (SD), ej närvarande 59

3 Tanums kommun Protokoll 3 (54) Diarienummer KS 2017/ Innehåll Ärende Ny VA-taxa från och med 1 juli Komplettering av renhållningstaxa (verksamheter med hushållsliknande avfall) 7 Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning 9 Regler för tomtkö och försäljning av småhustomter i Tanums kommun 10 Försäljning av sex kommunala tomter på Sönneberget, Havstenssund (Fåraby 1:284-1:289) 13 Lokala avfallsföreskrifter för insamling av hushållsavfall 16 Försäljning av mark Smeberg 1:57 Backa, Bullaren (arrende, verksamhetsmark) 19 Slutredovisning av omvandlingsområde Krossekärr, Grebbestad, projekt Försäljning av kommunalt vattenområde utanför Fjällbacka Richters, Fjällbacka 2013:1 och 203:2 21 Genomlysning, kartläggning av Fyrbodals kommunalförbund 22 Finansrapport för perioden september till december Motion från Gunilla Palm (S) om skapande av ställplatser för husbilar 25 Detaljplan Ertseröd 1:53 m fl, Sportshopen 27 Detaljplan Fjällbacka 176:98 28 Blå översiktsplan (ÖP), havsplanering och kustförvaltning, hushållning med havsområden, Tillväxt norra Bohuslän 30 Kostnad per portion för matdistribution 32 Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland, 1 april dec Uppföljning folkhälsoavtal Folkhälsoplan och budget för Handlingsplan för jämställdhetintegrering Utvärdering av kundcenter 39 Kundcenter i Tanums kommun (projektrapport, slutredovisning) 41 Redovisning av erhållet partistöd Partistöd Ombud Kommuninvest för resterande del av tiden , namnbyte 45 Anmälan av representation för 2016, kommunstyrelsens verksamhet 46 Information från Fyrbodals kommunalförbund 47 Meddelanden till kommunstyrelsen Sida

4 Tanums kommun Protokoll 4 (54) Diarienummer KS 2017/ Anmälan av delegationsbeslut Information från räddningstjänstutskottet 50 Information från folkhälsorådet 51 Information från brottsförebyggande rådet 52 Information från FINSAM 53 Permanent serveringstillstånd på Tändkulebåten Svea 54

5 Tanums kommun Protokoll 5 (54) KS 26 KS 2016/ Ny VA-taxa från och med 1 juli 2017 VA-avdelningen har fått i uppdrag av tekniska nämnden att se över den befintliga VA-taxan och ta fram ett förslag på reviderad VA-taxa. Syftet med genomgången och förslaget till revidering är att: säkerställa att taxan är juridiskt hållbar och följer gällande lagkrav eftersträva så rättvis fördelning av avgifterna som möjligt att taxan ska vara lätt att förstå och inte innehålla onödigt många kategorier och varianter att utgå från Svenskt Vattens basförslag till VA-taxa Revideringen av taxan innebär en omfördelning av avgifterna mellan olika typer av abonnenter. Ärendet var uppe för diskussion och bearbetning under ett flertal av tekniska nämndens sammanträden under Tekniska nämnden tog ett beslut 1 september 2016, om att föreslå kommunfullmäktige att anta då bilagda förslag till ny VA-taxa. Efter en dialog mellan tekniska nämndens arbetsutskott och kommunstyrelsens arbetsutskott har förslaget nu bearbetats. De viktigaste förändringarna i det nya förslaget till VA-taxa jämfört med nuvarande taxa är: Fördelningen mellan brukningsavgifterna för vatten, spillvatten och dagvatten är annorlunda. Avgifterna är beräknade så att de ska stämma överens med verksamhetens kostnader för respektive vattentjänst. Tidigare har brukningsavgiften för dagvatten inte skilts ut från brukningsavgiften för avlopp i Tanums kommun. Den fasta brukningsavgiften för bostadsfastigheter och därmed jämställda är ändrad på så sätt att den delas upp i grundavgift och lägenhetsavgift. Grundavgiften är kopplad till fastigheten medan lägenhetsavgiften är kopplad till antalet lägenheter eller motsvarande på fastigheten. För hotell, vandrarhem, camping och gästhamn är det antalet bäddar, platser eller liknande som räknas istället för lägenheter.

6 Tanums kommun Protokoll 6 (54) Fördelningen mellan fasta och rörliga avgifter förändras. Fasta avgifter sänks och rörliga avgifter höjs. Minskning av totala intäkten. Förslag till VA-taxa innebär en minskning av den totala intäkten från VA-avgifter. VA-verksamheten har en mängd pågående investeringsprojekt, varav några riktigt stora. Kostnaderna för projekten fördelas ut över en avskrivningstid som är 10, 15, 30 eller 50 år beroende på typ av investering. VA-verksamheten börjar betala avskrivningar och räntekostnader (kapitalkostnader) när projekten är avslutade (aktiverade). För att intäkterna och utgifterna ska vara i balans över några års tidsperiod, så görs investeringsplanering och planering av taxenivå för några år i taget. Under flera år, senast 1 januari 2016, har Tanums kommun höjt nivåerna på VA-taxan för att möta de allt högre kapitalkostnaderna. Samtidigt har några av de stora projekten förlängts eller senarelagts något eller ett par år, vilket gör att de inte kommer belasta VAverksamheten med kostnader så tidigt som man räknat med i taxeplaneringen. Det, tillsammans med lägre räntor och fler nya abonnenter än man prognosticerat, gör att VA-verksamheten haft ett större överskott än budgeterat, under Enligt lag ska över- och underskott inom VAverksamheten jämnas ut inom en tidsperiod på 3-5 år. Med dagens överskott och investeringsplanering beräknas det ta mer än fem år att förbruka överskottet. Därför innebär det nya förslaget till VA-taxa en sänkning av intäkten från brukningsavgifter till VA-verksamheten. Eftersom avgifterna fördelas om, så blir det inte en sänkning för alla abonnenter. De som generellt får störst sänkning är flerbostadshus, fastigheter som inte har kommunalt dagvatten samt gästhamnar. Beslutsunderlag Förslag till ny VA-taxa 2017 Tjänsteskrivelse om ny VA-taxa 2017 Beskrivning av ny VA-taxa 2017 Gällande VA-taxa Tekniska nämndens beslut den 23 februari 2017, 12 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta bilagda förslag till ny VA-taxa att taxan ska gälla från och med 1 juli 2017

7 Tanums kommun Protokoll 7 (54) KS 27 KS 2017/ Komplettering av renhållningstaxa (verksamheter med hushållsliknande avfall) Nuvarande renhållningstaxa beslutades av kommunfullmäktige Avgift för insamling av hushållsliknande avfall från verksamheter förändras. Genomförda förändringar med övergång från kubikmetertaxa till tontaxa och en effektivare hantering av verksamheternas avfall innebär minskade kostnader som gör att avgifterna kan sänkas för insamling av hushållsliknande avfall från verksamheter. Avgifter för insamling av hushållsavfall från bostäder är oförändrade. Avgifterna för slamsugning av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar och andra slamsugningstjänster höjs med index enligt gällande taxa. Den högre avgiften för tömning under tiden 15 juni 15 augusti för sluten tank tas bort, samtidigt upphör även möjligheten till samtidig tömning av sluten tank och slamavskiljare/brunn. Anledningen till den tidigare högre slamsugningsavgiften för slutna tankar under sommarperioden var för att avlasta kommunens reningsverk. Detta är inte längre aktuellt då slutna tankar från toalettavfall från och med sommaren 2016 ska hygieniseras och nyttjas som gödselmedel. I Hygieniseringsanläggningen får inte blandas slam från toalettavfall med slam från slamavskiljare, varför möjligheten till samtidig tömning upphör. För att jämställa förutsättningar och villkor, inom Rambos ägarkommuner, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum ersätts och kompletteras den gällande taxan med följande rubriker: Tilläggsavgifter för åtgärder och tjänster utöver ordinarie insamling av hushållsavfall fast avfall Latrin - insamling Tilläggsavgifter för tjänster utöver ordinarie slamsugning, mm för avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar Administrativa avgifter Allmänna bestämmelser

8 Tanums kommun Protokoll 8 (54) För att möta kommande kostnadsökningar föreslår Rambo att Kommunfullmäktige ger Rambo rätt till att en gång per år justera taxan med Avfallsindex A12:1MD, i enlighet med Avfall Sveriges rekommendationer. Kommunfullmäktiges beslut om denna förändring och komplettering av gällande renhållningstaxa börjar gälla fr o m Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till tjänsteskrivelse från Rambo Komplettering av renhållningstaxa för Tanums kommun Tekniska nämndens beslut den 23 februari 2017, 28 Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Yrkanden Roger Wallentin (C),Lennart Larson (M), Benny Svensson (L) och Louise Thunström (S) föreslår bifall till beredningsförslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att renhållningsavgifterna för insamling av hushållsliknande avfall från verksamheter sänks, enlig bilaga, förslag till Komplettering av Renhållningstaxa för Tanums kommun, att den högre avgiften för tömning av sluten tank, under tiden 15 juni 15 augusti tas bort, samtidigt upphör möjligheten till samtidig tömning av sluten tank och slamavskiljare/brunn, att renhållningstaxa kompletteras med tilläggsavgifter och allmänna bestämmelser, enligt bilaga, förslag till Komplettering av Renhållningstaxa för Tanums kommun, att renhållningstaxan börjar gälla från och med , samt att ge Rambo i uppdrag att den 1 januari varje år, justera taxan enligt Avfallsindex A12:1MD, avrundat till närmsta högre krontal, med oktober 2016 som basmånad. Indexjustering ska ske utifrån 12 månaders förändring och med utgångspunkt från oktober månad närmast föregående år. Första indexjustering sker 1 januari 2018.

9 Tanums kommun Protokoll 9 (54) KS 28 KS 2016/ Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Regeringskansliet har den 14 december 2016 skickat Naturvårdverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning på remiss till bland annat Tanums kommun. Tillväxt Norra Bohuslän har skrivit fram ett remissvar för Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner. Beslutsunderlag Remiss Naturvårdsverkets redovisning åtgärder för minskad nedskräpning Remissvar från Tillväxt Norra Bohuslän Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Tillväxt Norra Bohusläns remissvar som sitt eget och översända det till regeringskansliet som svar på remissen. Beslutet skickas till Regeringskansliet

10 Tjänsteskrivelse Tillväxt Norra Bohuslän (Strömstads, Tanums, Sotenäs och Lysekils kommuner) Datum: Handläggare: Carl Dahlberg (Övriga deltagande handläggare: Mona Wrethman, Helene Evensen, Roland Kindslätt) Telefon: E-post: Remissvar angående Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Dnr: KS/ Stömstad Bakgrund De fyra kommunerna i norra Bohuslän har under lång tid arbetat med Tillväxt Norra Bohuslän som bas för att hitta lösningar på ilandflutet skräp på våra stränder. Det är med glädje vi ser att detta arbete bär frukt och att förslaget ger staten ett tydligt ansvar för att ordna finansiering av arbetet. För närvarande pågår två projekt som kommunerna är involverade i dels Ren kustlinje, där Sotenäs kommun är projektägare och dels Ren och Attraktiv Kust (RAK) där västkuststiftelsen är projektägare. RAK är den gemensamma organisationen som kustkommunerna är anslutna till för att samordna och stödja insamling av ilandflutet skräp. av förslaget Det är förbjudet att skräpa ner I Sverige är all form av nedskräpning förbjuden. Trots det upplever många att nedskräpningen har ökat. Skräpiga miljöer upplevs som otrevliga och otrygga av många människor och kommuner och statliga myndigheter lägger varje år stora summor på att städa. Nedskräpning medför skador på växt- och djurliv, både på land och i vatten, och kan ha negativ påverkan både på människors vistelse i naturen och på turistnäringen. Att nedskräpning har flera och betydande negativa konsekvenser är alltså tydligt. En kvantifiering av dessa negativa konsekvenser och även av den faktiska nedskräpningens omfattning samt de problem den medför saknas dock i stor utsträckning. Naturvårdsverkets uppdrag (Kap 1) Tillväxt norra Bohuslän, Strömstads kommun, Tillväxtsekretariatet, Strömstad

11 Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar samt att utreda och föreslå hur det nationella förebyggande arbetet mot nedskräpning kan säkerställas. I uppdraget ingår också att utreda om kompletterande finansieringsformer och/eller åtgärder för omhändertagande av marint skräp på stränder behövs, och i så fall föreslå olika alternativ samt att utreda och föreslå hur lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning kan ändras så att kommunerna får ansvar för att beakta miljöaspekter i naturmiljöer och utföra renhållning även inom sådana områden. Naturvårdsverkets förslag Extra medel till strandstädning behövs på Bohuskusten (Kap 4) Problemen med marin nedskräpning intar en särställning på Bohuskusten. De skräpmätningar som gjorts visar att det flyter i land lika mycket skräp på Bohuskustens stränder som på havsstränderna i resten av Sverige varje år. Eftersom kust-sträckan är hårt drabbad av ilandflutet skräp, vilket innebär att kommunerna här får höga kostnader för strandstädning jämfört med andra kommuner bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det finns ett behov av extra medel till städning av stränder längs Bohuskusten. I dagsläget bedömer Naturvårdsverket att en statlig finansiering av strandstädning är den mest framkomliga vägen, eftersom problemet är regionalt och skräpet till övervägande del är ilandflutet. Däremot ser Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inte något behov av nya finansieringsformer för marin nedskräpning utöver befintliga anslag. Kommunens ansvar enligt gaturenhållningslagen föreslås motverka skada på växt- och djurliv och naturmiljön i övrigt (Kap 5) Kommunens renhållningsåtgärder utgår idag i huvudsak ifrån att olägenheter för människors hälsa ska hindras samt att krav som kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet ska uppfyllas. Naturvårdsverket föreslår att kommunens ansvar för renhållning utökas till att även skada på växt- och djurliv och naturmiljön i övrigt ska undvikas i skälig utsträckning. Detta kan förväntas medföra ökade kostnader för renhållning för kommunerna, hur stora är dock inte utan vidare underlag möjligt att bedöma. Kommunens ansvar utanför detaljplan föreslås förstärkas och förtydligas (Kap 5) Det finns idag en osäkerhet kring gränsdragning för när kommuner, fastighetsägare eller andra aktörer är ansvariga för att städa på allmänrättsligt tillgänglig plats utanför detaljplanelagt område. Naturvårdsverkets uppfattning är att kommunens ansvar är mer långtgående än vad de i vissa fall anser sig ha. Vi föreslår att ansvaret förstärks. Vi föreslår också att man i samband med ändringar av 4 förtydligar innebörden av kommunens sekundära ansvar och gränsdragningen för det i en författningskommentar till 4. Ett förstärkt och förtydligat kommunalt ansvar kan komma att medföra ökade kostnader för renhållning för de kommuner som idag inte tar sitt ansvar fullt ut. Hela gaturenhållningslagen bör ses över (Kap 5) Tillväxt norra Bohuslän, Strömstads kommun, Tillväxtsekretariatet, Strömstad

12 Lagen om gaturenhållning och skyltning reglerar frågor av tämligen blandad karaktär den är ålderdomligt utformad, är delvis svårläst och har otillräcklig reglering för vissa frågor. Naturvårdsverket anser därför att en total översyn av lagen vore lämplig. Naturvårdsverkets överväganden Naturvårdsverket har även belyst nedskräpningsbotens syfte och användning och beskrivit nationellt förebyggande arbete. Här förslås inga förändringar. Nedskräpningsboten (Kap 2) När det gäller nedskräpningsboten konstaterar Naturvårdsverket att det är svårt att se samband mellan nedskräpningsbot och minskad nedskräpning, detta både på grund av otillräckligt dataunderlag och svårigheten att skilja ut just botens effekt bland andra faktorer. Ordningsboten har sin styrka i signalvärdet, att den förenklar polisens arbete och avlastar rättssystemet, vilket var syftet med införandet. Naturvårdsverket anser att det är olämpligt att införa administrativa sanktioner (typ miljösanktionsavgift) bl.a. då det idag inte finns någon naturlig tillsynsmyndighet. Det skulle i praktiken förutsätta en ny yrkesgrupp vars arbetsuppgift skulle likna polismyndighetens. Att slänga cigarettfimpar är förbjudet, men mycket vanligt förekommande och påverkar trivseln negativt. Men för att det ska anses vara motiverat och proportionerligt att utöka det straffbara området det vill säga att bötfälla nedskräpning med småskräp så som fimpar behövs enligt Naturvårdsverket ett underlag som tydligare än dagens visar på risken för skada på miljön. Nationellt förebyggandearbete (Kap 3) Av de exempel på nationellt förebyggande arbete som berörts i redovisningen så anser Naturvårdsverket att arbetet i dagsläget är säkerställt i den omfattning som behövs. Mot bakgrund av de pågående förhandlingarna i EU om en utökning av producentansvaret ser Naturvårdsverket det som mindre lämpligt att nu föreslå en finansiering av attityd- och beteendefrågor som senare blir svår att ändra på. Yttrande: Synpunkter på förslaget Kapitel 2 1) Utredning av möjligheten att införa ett producentansvar för exempelvis fimpar skulle enligt MBN Strömstad kunna vara en väg framåt då detta är ett kumulativt problem. Kapitel 3 Kapitel 4 2) Det är bra att medel tillsätts för uppsamling av marint skräp! Tillväxt Norra Bohuslän ser positivt på förslaget om extra statliga anslag till kommuner på Bohuskusten för strandstädning. Det böra vara tydligt skrivet att staten har ett nationellt ansvar att finansiera insamlandet och hanterandet av det marina skräpet. 3) Tillväxt Norra Bohuslän ställer sig positiva till en fortsatt gemensam regional hantering av uppdraget att ta hand om marint skräp via samarbetet i RAK eller annan lämplig Tillväxt norra Bohuslän, Strömstads kommun, Tillväxtsekretariatet, Strömstad

13 organisation. Den nationella finansieringen av detta uppdrag kan utföras via åtgärdsprogrammet för Havsmiljön så som nu fast i större omfattning. En möjlighet är att låta Länsstyrelsen tilldelas öronmärkta medel för insamling av marint skräp i naturskyddade områden vilket skulle kunna kombineras med övrig insamling. Detta fungerar i Kosterhavets Nationalpark. Det är önskvärt att man inte arbetar via LOVA bidrag som kan medföra extra administrativ börda. Kapitel 5 4) Hela gaturenhållningslagen bör ses över (Kap 5). Tillväxt Norra Bohuslän anser att det är bra att lagen görs mer läsbar. 5) Kommunens ansvar enligt gaturenhållningslagen föreslås motverka skada på växt- och djurliv och naturmiljön i övrigt (Kap 5). Tillväxt Norra Bohuslän anser att det är bra att ansvaret utvidgas till att gälla även av naturmiljöskäl utöver trivselskäl och hälsovådliga skäl. Det är bra att ansvaret mellan kommuner och enskilda markägare förtydligas då det i dag finns osäkerhet i ansvarsfrågan. Tydlighet i ansvaret skulle underlätta miljö- och hälsoskyddsavdelningars arbete med förelägganden om åtgärder och anmälningar om miljöbrott. 6) Kommunens ansvar utanför detaljplan föreslås förstärkas och förtydligas (Kap 5). Tillväxt Norra Bohuslän anser att det är bra att kommunens ansvar här blir tydligare. Kostnaderna för det utökade ansvaret i punkterna ovan anges som svåröverskådliga och det innebär en risk för kommunerna. En möjlighet är att naturvårdsverket bevakar dessa kommunala, till viss del nya kostnader för att inte orimlighet i kostnadsfördelning uppstår. Det framgår ej om man har en nationell plan för dessa kostnader utöver det som sägs i Kapitel 4 angående ilandflutet skräp. Ytterligare synpunkter 7) Tillväxt Norra Bohuslän vill i detta sammanhang lyfta att en diskussion om skrotbåtar saknas. Problemet är komplext, växande och lagstiftningen snårig. Det är svårt att få fram vem som är ägare till en båt och enligt dagen lagregler finns det också rättsliga svårigheter att ta hand om övergivna skrotbåtar. Denna problematik gäller både båtar upptagna på land samt skrotbåtar vid kaj som vid vissa tillfällen måste sjunka innan de tillåts hanteras. Mer än fritidsbåtar i Sverige är idag över 40 år gamla samtidigt som båtarnas livslängd bedöms vara år. De flesta av problembåtarna är uttjänta plastbåtar som riskerar att dumpas i naturen. För att undvika detta behöver ett växande antal uttjänta fritidsbåtar omhändertas i framtiden. Kostnaderna för att ta hand om skrotbåtar är höga när de hamnat i naturen. Tillväxt Bohuslän ser positivt på om man inom detta arbete kan hantera båtskrot -frågan och om inte ta den i ett annat lämpligt sammanhang. 8) I förslaget från Naturvårdsverket nämns inte västkustkommunernas särskilda problem med omhändertagande kroppar vid betydande säldöd. Tillväxt Norra Bohuslän anser att detta avfallsslag borde finnas med i Naturvårdsverkets förslag och att staten, via Jordbruksverket, bör ge tydliga rutiner och riktade anslag till kommunerna vid omfattande säldöd. Tillväxt norra Bohuslän, Strömstads kommun, Tillväxtsekretariatet, Strömstad

14 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att anta tjänsteskrivelsen som sin egen. Beslutet skickas till: Miljö- och energidepartementet. Svaren skickas i elektronisk form (word- och pdfformat) till: m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till malin.johansson@regeringskansliet.se. Styrgruppen Tillväxt Norra Bohuslän Peter Dafteryd, Ordförande Tillväxt Norra Bohuslän och KSO Strömstads kommun Liselotte Fröjd, KSO Tanums kommun Mats Abrahamsson, KSO Sotenäs kommun Jan-Olof Johansson, KSO Lysekils kommun Carl Dahlberg, processledare Tillväxt Norra Bohuslän Tillväxt Norra Bohuslän Tillväxt norra Bohuslän, är ett nätverk som består av kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil. Tillväxt norra Bohuslän, Strömstads kommun, Tillväxtsekretariatet, Strömstad

15 Nätverkets leds av en styrgrupp, som består av kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsråd från respektive kommun. Kontaktperson: Carl Dahlberg, /mobil Tillväxt norra Bohuslän, Strömstads kommun, Tillväxtsekretariatet, Strömstad

16 Tanums kommun Protokoll 10 (54) KS 29 KS 2016/ Regler för tomtkö och försäljning av småhustomter i Tanums kommun Tanums kommun har sedan ett antal år tillbaka ett tomtkösystem för orterna/områdena Fjällbacka, Grebbestad, Hamburgsund, Havstensund och Resö. Områdena Edsvik och Långekärr togs bort enligt beslut i tekniska nämnden Systemet innebär att de kommunala tomter som tas fram i dessa områden ska erbjudas till de som står i tomtkön. Fördelningen sker efter den turordning man registrerats i kön. I dagsläget är det tekniska nämnden som ansvarar för hantering av tomtkön. Kommunstyrelsen gav i augusti staben och tekniske chefen i uppdrag att ta fram förslag till ny organisation för markfrågor i kommunen. Förslaget kan innebära att markfrågor, inklusive tomtkön, överförs till kommunstyrelsen. Genom att använda begreppet kommunen i tomtköreglerna görs regelverket neutralt i förhållande till organisation och ansvarsfördelning. Ett förslag till nya tomtköregler har tagits fram av tekniska förvaltningen tillsammans med kommunkansliet. De föreslagna ändringarna i tomtköreglerna innebär att ingen nyregistrering i tomtkön kommer att ske vilket gör att tomtköerna kommer att upphöra på sikt. Vidare innebär förslaget att möjligheten att tacka nej till tre tomterbjudanden innan man avregistreras minskar till ett erbjudande. Sökanden får enbart möjlighet att stå i ett tomtköområde och de som idag står i fler områden får välja vilket område dom vill stå kvar i. I arbetet med de nya tomtköreglerna har en del förenklingar i regelverket gjorts. Då tomtpriset enligt politiska beslut ska vara marknadsmässiga kan tidigare tidskrav på inlämnande av bygglovsansökan, påbörjande av byggnadsarbete samt bosättningskrav tas bort. Detta innebär bland annat att köpet genomförs i sin helhet då avtal skrivs och inte som nuvarande regler säger då byggnadsarbetena påbörjats. Försäljningen underlättas därmed för både köpare och säljare eftersom bedömning av eventuellt undantag från ställda krav, på grund av oförutsedda situationer, kan undvikas. Förslag finns även att de tomter som erbjudits tomtkön men ej sålts, därefter ska förmedlas av mäklare. Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige för ytterligare beredning och förtydligande. Kansliet har berett ärendet ytterligare och förtydligat de

17 Tanums kommun Protokoll 11 (54) frågeställningar som uppkom i kommunfullmäktige. Därefter har tekniska nämnden behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till nya regler för tomtkö i Tanums kommun Tekniska nämndens beslut den 16 juni 2016, 80 Kommunstyrelsens beslut den 31 augusti 2016, 190 Kommunfullmäktiges beslut den 26 september 2016, 71 Kommunstyrelsens beslut den 2 november 2016, 246 Tjänsteskrivelse Gällande tomtköregler med förslag till ändringar Tekniska nämndens beslut den 15 december 2017, 170 Tjänsteskrivelse daterad 24 februari 2017 Yrkanden Louise Thunström (S) föreslår avslag på beredningsförslaget och föreslår istället: att revidera 4.5: Sökande som tilldelats tomt ska inom ett år från tillträdesdagen ha sökt bygglov på ifrågavarande tomt med ett för permanentboende avsett bostadshus. Byggnation ska vara påbörjad inom max 3 år från tillträdesdagen. att revidera 4.6: Byggnadstiden regleras i PBL att revidera 4.9: tekniska nämnden kan besluta att föreslå fullmäktige att frångå tomtkön vid särskilda omständigheter. att anta de reviderade tomtköreglerna samt att kraven enligt 4.5 och 4.7 även ska gälla vid 4.9 Benny Svensson (L), Roger Wallentin C) och Lennart Larson (M) föreslår bifall till beredningsförslaget. Beslutsgång Ordförande frågar på beredningsförslaget och Louise Thunström förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller beredningsförslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till nya regler för tomtkö i Tanums kommun, att det endast är tillåtet att stå i ett tomtköområde, att kommunala småhustomter i första hand erbjuds tomtkön,

18 Tanums kommun Protokoll 12 (54) att kommunala småhustomter som ej sålts via tomtkön förmedlas av mäklare, samt att de nya tomtköreglerna för försäljning av kommunala småhustomter gäller från den dag kommunfullmäktiges beslut vinner laga kraft och ersätter tidigare beslut antaget av kommunfullmäktige , 85. Reservationer Louise Thunström (S), Magnus Roessner (S) och Ingrid Almqvist (S) reserverar sig muntligen mot förslaget till förmån för eget förslag.

19 Tanums kommun Protokoll 13 (54) KS 30 KS 2016/ Försäljning av sex kommunala tomter på Sönneberget, Havstenssund (Fåraby 1:284-1:289) Kommunens utbyggnad av vägar, vatten och avlopp är nu klar för planområdet Sönneberget i Havstenssund. Sex kommunala tomter är avstyckade och klara att säljas. Tanums kommun förvärvade marken för planområdet i juni 2006 genom överenskommelse om fastighetsreglering med markägaren Astha Hall. Till grund för överenskommelsen ligger ett ramavtal tecknat mellan kommunen och Astha Hall och godkänt i kommunfullmäktige , 50 ( Ks) där ersättning för marken regleras. Som ersättning utgick kr för fyra sjöbodsarrenden vilka kommunen övertog i samband med regleringen och kr där kr utgör ersättning för mark och kr för skog. I fastighetsregleringen undantas fem tomter som Astha Hall ska erhålla, fyra av de som ligger längst väster inom planområdet och en som lottas vilket blir Fåraby 1:282. I överenskommelsen om fastighetsreglering anges att kommunen i egenskap av exploatör av planområdet ska bekosta upprättande av detaljplanen samt projektera, utföra och bekosta gemensamma anläggningar för tomterna såsom vägar, belysning, parkeringsplatser och VA-ledningar. Nedlagda kostnader för projektet med utbyggnad av ny gata, vatten och avlopp, lantmäteriförrättningar samt framtagande av detaljplan är vid dags dato kr kr inkluderar även utökning av det kommunala VA-området genom övertagande av ledningsnätet i befintlig gemensamhetsanläggning för elva fastigheter söder om det nya planområdet, och uppgradering till kommunal VA-standard. Merkostnaden för detta beräknas till ungefär kr. För att fastställa ett marknadspris för tomterna har mark- och exploateringsavdelningen låtit utföra tre stycken värderingar, två utförda av lokala fastighetsmäklare (Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, hädanefter förkortat LF och Svensk Fastighetsförmedling, hädanefter förkortat SF) och en utförd av värderingsinstitut (Nai Svefa, hädanefter förkortat Nai).

20 Tanums kommun Protokoll 14 (54) Värderingarna resulterade i ett stort intervall vilket antyder att värderingen varit svår att utföra. Värderingarna angav värden från 1,7 miljoner upp till 4,2 miljoner där LF ligger lägst i sin värdering med ett snitt på strax över två miljoner. SF ligger högst, de har värderat den norra raden till 4,2 miljoner +/- 10% och den södra raden till 4 miljoner +/- 10%. Nai bedömer värdet i snitt till ca 3 miljoner med en spridning från 2,8 miljoner upp till 3,3 miljoner. Värdering specificerat för varje tomt framgår av tabell samt värderingar. Mark- och exploateringsavdelningen anser att det är två tomter som bör prissättas högre än övriga fyra då dessa bedöms ha något bättre läge än de fyra övriga tomterna. Fåraby 1:284 anses vara den med bäst läge då den har allmän plats - natur rakt söder om tomten och på så sätt är garanterad fri havsutsikt, den har även mycket fin utsikt åt sydväst. Här medges också högre bygghöjd än fastigheter söder och öster om fastigheten (25 m över nollplanet gentemot närmsta 22,5 m) vilket ger bra förutsättningar. Fåraby 1:289 är den av kommunens fastigheter som ligger längst väster i området vilket ger väldigt fin utsikt mot öppet hav, naturområdet öster om fastigheten ger också ett lite öppnare läge. Fåraby 1:285, 1:286, 1:287 och 1:288 har ett liknande läge i området där var tomt har sina egna fördelar och bedöms därför likvärdiga. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut den 1 september 2016, 96. Tabell och sammanställning över utförda värderingar. Värderingar utförda av NAI Svefa, Svensk Fastighetsförmedling och Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Ramavtal mellan Tanums kommun och Astha Hall, Överenskommelse om fastighetsreglering Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta följande tomtpriser som lägsta accepterade pris: Fåraby 1:285, 1:286, 1:287 och 1: kr, Fåraby 1: kr,

21 Tanums kommun Protokoll 15 (54) Fåraby 1: kr att kommunstyrelsen kan godkänna avvikelser från de angivna priserna Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

22 Tanums kommun Protokoll 16 (54) KS 31 KS 2016/ Lokala avfallsföreskrifter för insamling av hushållsavfall Gällande avfallsföreskrifter för Tanums kommun antogs av kommunfullmäktige år Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet i Sverige. Den nationella avfallsförordningen, som påverkar även den kommunala avfallshanteringen, har reviderats i flera omgångar sedan Rambo föreslår därför både en genomgripande översyn av texterna i föreskrifterna och införande av ett nytt insamlingssystem som möjliggör utökad insamling av både matavfall, förpackningar och tidningar fastighetsnära. Rambo överlämnar härmed förslag till nya Lokala Avfallsföreskrifter, inklusive nytt insamlingssystem, för beslut i Tanums kommun. Beslutsprocessen pågår samtidigt i kommunerna Munkedal, Sotenäs och Tanum. Ärendebeskrivning Förslaget innehåller ett insamlingssystem som möjliggör insamling med Hemsortering i fyrfackskärl. Detta innebär att utsorterade förpackningar av papper, plast, metall och glas samt tidningar, matavfall, restavfall, småbatterier och ljuskällor hämtas fastighetsnära där stor fyrfacks sopbil tar sig fram. Där endast mindre tvåfacks sopbil tar sig fram hämtas enbart utsorterat matavfall och restavfall. Möjligheten att dela kärl med andra hushåll finns i samtliga abonnemang. För grupper av fastigheter utmed gator/vägar i områden där ingen sopbil tar sig fram föreslår Rambo gemensamma sopkärl/skåp för utsorterat matavfall och restavfall placerade utmed framkomlig väg. De hushåll som endast har kärl för utsorterat matavfall och restavfall ansvarar fortsatt själva för att transportera sina utsorterade förpackningar och tidningar till en återvinningsstation. Detta krävs av hushållen för att de ska leva upp till förordningar om utsortering för återvinning i lagstiftningen. Förslaget bygger på frivillig utsortering av matavfall med en kommande miljöstyrande taxa, där abonnemangsavgiften föreslås bli lägre för hushåll som sorterar ut sitt matavfall än för hushåll som inte gör det. Att föreslå obligatorisk utsortering av matavfall för alla hushåll, så som finns i ett antal kommuner idag, bedömer Rambo inte som aktuellt. Förslaget innehåller även ökad tydlighet bland annat kring begreppen transportväg, hämtställe och dragväg samt kring reglerna för tömning av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläggningar.

23 Tanums kommun Protokoll 17 (54) Förslaget i sin helhet framgår av bilaga A, medan de större föreslagna förändringarna sammanfattas i bilaga B. Rambo redovisar som kostnadsjämförelse i bilaga D det föreslagna insamlingssystemet som möjliggör Hemsortering i fyrfackskärl (alternativ 1) med ett insamlingssystem som enbart kan hämta utsorterat matavfall och restavfall (alternativ 2). I bilaga E redovisas också en jämförelse av dagens renhållningsavgifter för villahushåll (helårsboende och fritidsboende) med skissade avgifter utifrån dessa två olika insamlingssystem. I bilaga F redovisas slutligen skiss till renhållningstaxa utifrån Rambos föreslagna insamlingssystem. Bedömda investeringar och driftkostnader, och därmed även skissen till renhållningstaxa, är framtagna utifrån Rambos erfarenhet av att driva insamlingen i egen regi i Lysekils kommun. Rambo bedömer att investeringsvolym och driftkostnader bör se likartade ut oavsett om insamlingen utförs av Rambo själv eller av en entreprenör. Dock kan rådande marknadskonkurrens vid den aktuella anbudstiden påverka anbudspriserna så att de blir både högre och lägre än de bedömningar som ligger till grund för Rambos beräkningar. Rambo har för avsikt att genomföra upphandling av en ny samlad insamlingsentreprenad för Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner under våren 2017, med entreprenadstart under hösten Skulle upphandlingen visa anbudspriser som avsevärt skiljer sig från Rambos beräkningar kommer Rambo diskutera den uppkomna situationen med kommunerna. Rambo kommer först efter genomförd upphandling att lämna förslag till fullständig renhållningstaxa till kommunfullmäktige för beslut. Aktuellt ärende avser således enbart förslaget till avfallsföreskrifter, inte till renhållningstaxa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Underlag till tjänsteskrivelse från Rambo A. Förslag till Avfallsföreskrifter för Tanums kommun med tillhörande bilagor 1, 2 och 3 B. av föreslagna förändringar och dess konsekvenser C. Samrådsredogörelse D. Jämförelse investering och driftskostnad vid nytt insamlingssystem E. Jämförelse renhållningsavgifter F. Skiss Renhållningstaxa Tekniska nämndens beslut den 23 februari 2017, 27 Tjänsteskrivelse daterad den 28 februari 2017

24 Tanums kommun Protokoll 18 (54) Yrkanden Benny Svensson (L), Roger Wallentin (C), Karl-Erik Hansson (C), Louise Thunström (S) och Lennart Larson (M) föreslår bifall till beredningsförslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till Lokala Avfallsföreskrifter för Tanums kommun, att ge Rambo i uppdrag att införa det nya insamlingssystem som föreskrifterna anger, under förutsättning att kommande upphandling av insamlingen ger en prisnivå som överensstämmer med taxeskissen, att ge Rambo i uppdrag att återkomma med förslag till ny Renhållningstaxa till kommunfullmäktige för beslut senast våren 2018 samt att uppdra åt Rambo att tillse att producentansvaret blir en aktiv del av det nya insamlingssystemet, både vad gäller resurser och ekonomi.

25 Tanums kommun Protokoll 19 (54) KS 32 KS 2014/ Försäljning av mark Smeberg 1:57 Backa, Bullaren (arrende, verksamhetsmark) MG Grankulla Bygg AB har inkommit med önskemål om att förvärva kommunal mark för att utveckla sin verksamhet. Tanums kommun och MG Grankulla Bygg AB skrivit köpekontrakt om att MG Grankulla AB förvärvar fastigheten Smeberg 1:57 (totalt kvadratmeter) för en köpeskilling om kronor. Fastigheten belastas av två hyresavtal som köparen övertar ansvaret för. Beslutsunderlag Köpekontrakt Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Yrkanden Roger Wallentin (C), Paul Carlsson (L), Louise Thunström (S) och Lennart Larson (M) föreslår bifall till beredningsförslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att sälja fastigheten Smeberg 1:57 till MG Grankulls AB att godkänna upprättat förslag till köpekontrakt

26 Tanums kommun Protokoll 20 (54) KS 33 KS 2016/ Slutredovisning av omvandlingsområde Krossekärr, Grebbestad, projekt Ärendebeskrivning Ekonomikontoret har granskat slutredovisning från tekniska nämnden. Budgeterade medel för investeringsprojektet uppgår till kr. Efter slutredovisning i tekniska nämnden har tillkommit utgifter på kr. Redovisade utgifter uppgår därmed till kr. Investeringsprojektets överskott uppgår till kr. Omvandlingsområde Krossekärr (projekt 70117) Budgeterade investeringsutgifter Redovisade investeringsutgifter Överskott kr Budgeterade investeringsinkomster Redovisade investeringsinkomster Över- underskott 0 kr Totalt överskott investeringsprojektet kr kr 0 kr 0 kr kr Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 15 december Bilaga till tekniska nämndens beslut 15 december , detaljerad rapport kring projekt omvandlingsområde Krossekärr Tjänsteskrivelse 21 februari 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna slutredovisningen. Investeringsprojektets överskott, kr förs till omvandlingsområde Skärholmen, projekt Beslutet skickas till Tekniska nämnden Akten

27 Tanums kommun Protokoll 21 (54) KS 34 KS 2016/ Försäljning av kommunalt vattenområde utanför Fjällbacka Richters, Fjällbacka 2013:1 och 203:2 Marininvest Fjällbacka AB har kommit in med förfrågan om köp av kommunalt vattenområde på fastigheten Fjällbacka 163:1. Bolaget arrenderar idag vattenområdet genom Tanums Hamnar AB. Området ligger i anslutning till fastigheterna Fjällbacka 203:1 och 203:2 som ägs av bolaget och är på ca kvm. Arrendet löper ut med möjlighet till 3 års förlängning om inte avtalet sägs upp senast 12 månader före arrendetidens slut. Tanums Hamnar AB har sagt upp arrendeavtalet, vilket innebär att arrendetiden löper ut Bolaget vill kunna fortsätta att nyttja vattenområdet under lång tid och föreslår att kommunen säljer hela eller delar av vattenområdet till bolaget. Beslutsunderlag Ansökan om köp av vattenområdet utanför Richters i Fjällbacka Arrendekontrakt daterat Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte sälja vattenområdet då området är av strategisk betydelse för kommunen

28 Tanums kommun Protokoll 22 (54) KS 35 KS 2017/ Genomlysning, kartläggning av Fyrbodals kommunalförbund Direktionen för Fyrbodals kommunalförbund gav den 17 mars 2016 förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en genomlysning/kartläggning av Fyrbodals kommunalförbund. Genomlysningen presenterades för direktionen den 1 september Förbundsdirektören och kommundirektörerna vars ledamöter ingår i kommunalförbundets arbetsutskott fick därefter i uppdrag att bilda en arbetsgrupp för att ta fram prioriteringar för vad kommunalförbundet ska arbeta med och vad kommunerna är beredda att betala i medlemsavgift. Kommunerna ges möjlighet att lämna synpunkter på prioriteringar för vad kommunalförbundet ska arbeta med och vad kommunerna är beredda att betala i medlemsavgift. Synpunkterna ska vara Fyrbodals kommunalförbund tillhanda senast den 29 mars Synpunkter från Tanum kommun: En eventuell höjning av medlemsavgiften bör begränsas. Kommunalförbundets arbete ska i första hand koncentreras till infrastruktur och kollektivtrafik, hälso- och sjukvård samt utbildning. Arbetet med utbildningsfrågor ses som särskilt viktigt då det för en liten kommun är svårt att ensam svara för den egna framtida kompetensförsörjningen, speciellt kring de utbildningar som kan skapas inom komvux och yrkesgymnasium. En samverkan med de övriga kommunerna i Fyrbodal är också nödvändig för att vi fortsatt ska kunna arbeta med gemensam antagning till våra gymnasieskolor och möjligheten till frisök till våra komvux. Möjligheten att ta del av nationella satsningar inom utbildningsområdet ökar också genom samverkan inom Fyrbodal, Inom ramen för tillväxtmedelen som VG-regionen och Fyrbodals kommunalförbund gemensamt avsätter ska arbetet koncentreras till Innovatum teknikpark, nyföretagande, affärsdriven miljöutveckling, etableringsservice Position Väst, strukturbild Fyrbodal samt kunskapsakademin Väst.

29 Tanums kommun Protokoll 23 (54) Ställa sig positiv till att del av tillväxtmedlen kan användas till projekt där inte alla kommuner deltar. Insatser/projekt som inte ryms inom Fyrbodals prioriterade områden ska fullt ut finansieras av de kommuner som deltar i insatsen/projektet och att dessa insatser administreras av deltagande kommuner. Samtliga nya projekt ska fullt ut finansiera sina kostnader inklusive del av overhead och andra gemensamma kostnader. Nya projekt noggrant prövas av direktionen/förbundsdirektören innan de godkänns. I övrigt ställer sig Tanums kommun bakom det förslag som framarbetats av förbundsdirektören och kommundirektörerna. Beslutsunderlag Missiv Genomlysning Fyrbodals kommunalförbund Kommunchefernas förslag Förbundsdirektörens konsekvensbeskrivning Tidplan för den fortsatta processen Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på remissen skicka in ovan synpunkter till Fyrbodals kommunalförbund Beslutet skickas till Fyrbodals kommunalförbund

30 Tanums kommun Protokoll 24 (54) KS 36 KS 2016/ Finansrapport för perioden september till december 2016 Finansrapport ska upprättas och lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige varje tertial, enligt de riktlinjer som kommunstyrelsen antagit för likviditetsförvaltning och finansiering. Ärendebeskrivning Finansrapport ska upprättas och lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige varje tertial, enligt de riktlinjer som kommunstyrelsen antagit för likviditetsförvaltning och finansiering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 28 februari 2017 Finansrapport för perioden september till december 2016 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga finansrapporten till handlingarna Beslutet skickas till Akten

31 Tanums kommun Protokoll 25 (54) KS 37 KS 2016/ Motion från Gunilla Palm (S) om skapande av ställplatser för husbilar Gunilla Palm (S) hr den 13 april 2016 skickat in motion om skapande av ställplatser för husbilar i Tanums kommun. Kommunfullmäktige beslutade den16 maj 2016, 52, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 22 juni 2016, 166 att att uppdra åt ekonomi- och utvecklingsavdelningen att bereda motionen bland annat utifrån ett turistiskt perspektiv, att översända motionen till tekniska nämnden på remiss för att utreda lämpliga platser i kommunen för skapande av ställplatser för husbilar. Lämpliga platser för skapande av platser Uppdraget till tekniska nämnden är enligt motionen att utreda möjligheterna för ställplatser för husbilar i våra kustsamhällen, samt vår huvudort och bullarebygden. Kustsamhällen har i utredningen tolkats till kommunens större orter belägna vid havet Fjällbacka, Grebbestad och Hamburgsund. Utredningen har tittat på vilken kommunalägd mark som skulle lämpa sig att iordningsställa/använda som ställplats, samt vilka befintliga ställplatser som finns. Allmänt kan konstateras att det finns ett mycket begränsat antal centrala lokaliseringsmöjligheter, speciellt för mark som inte är tänkt att planläggas för annat ändamål inom de närmaste åren. I bilagda utredning redovisas platser som bedöms som lämpliga för skapande av ställplatser för husbilar. Husbilar ur ett turistiskt perspektiv I Sverige finns det ca registrerade husbilar och i Europa ca 1,7 miljoner. Branschen är under stark tillväxt. Under 2014 var det ett trendbrott i Sverige och Europa när det nyregistrerades fler husbilar än husvagnar.

32 Tanums kommun Protokoll 26 (54) Husbilsturisten vill gärna finna centrumnära övernattningsplatser, så kallade ställplatser, där man lätt kan ta sig till restauranger, shopping mm. Husbilsturisten reser under en stor del av året och är i den övre medelålder. Enligt senaste marknadsundersökning har 21,5 procent varit innehavare av båt innan man köpte husbil. Var tredje natt övernattar en husbilsturist på en campingplats och får del av det serviceutbud som finns. Flertalet campingplatser i Sverige idag utvecklar husbilsplatser som är anpassade till husbilsturistens behov och önskemål. Turismen i Västra Götalands län omsätter ca 34 miljarder kronor årligen I Västra Götaland är camping det största kommersiella boendet med ca 3 miljoner gästnätter per år. Beslutsunderlag Motion från Gunilla Palm daterad den 13 april 2016 Tekniska nämndens beslut den 29 september 2016, 112 Utredning ställplatser i Tanums kommun Tjänsteskrivelse daterad den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad Beslutet skickas till Förslagsställaren Gunilla Palm

33 Tanums kommun Protokoll 27 (54) KS 38 KS 2017/ Detaljplan Ertseröd 1:53 m fl, Sportshopen Miljö- och byggnadsnämnden har vid sammanträde , godkänt rubricerat program för samråd. Initiativtagare till detaljplanen är fastighetsägaren till Ertseröd 1:53, Swedemount Real Estate AB. Planprogrammet belyser förutsättningarna för en utbyggnad av Sportshopen med butik och lager, samt utökad parkering för verksamheten och för tillfälliga arrangemang i närområdet. Programmet tar även upp möjligheter för att utveckla koncept för besöksnäringen i området och förutsättningar för utbyggnad av gång- och cykelstrukturen i enlighet med Planstudie Rörvik, Ks , 294. Planstudien ger stöd för en handelsetablering på den aktuella platsen. Planen ansluter till detaljplan för Sportshopen, (laga kraft ) och medger utbyggnad av Sportshopens befintliga lokaler med upp till ca m² BTA för lager, handels- och kontorslokaler. Byggnadshöjd och fasadbeklädnad avses ansluta till den befintliga byggnaden. En trafikutredning (Sigma ) visar att befintliga korsningar mot allmän väg 163 har tillräcklig kapacitet att klara trafiken även med hänsyn till pågående bostads- och handelsutveckling i området. Beslutsunderlag Programhandlingar och tillhörande utredningar finns på Bifogad programkarta Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastighetsägarens/exploatörens åtaganden i planbeskedet följs upp i planbestämmelser och exploateringsavtal

34 Tanums kommun Protokoll 28 (54) KS 39 KS 2017/ Detaljplan Fjällbacka 176:98 Miljö- och byggnadsnämnden har inkommit med samrådshandling för detaljplanen Fjällbacka 176:98 m.fl. Planområdet ligger i södra Fjällbacka utmed Sälviksvägen på Vettebergets västsida. Samrådet pågår under perioden till Det är de 5 berörda bostadsfastigheternas ägare som driver planarbetet. Kommunstyrelsen beslutade att ge planbesked för Fjällbacka 176:96-98 och att ge planbesked för Fjällbacka 176:37 förutsatt att följande frågor särskilt beaktades i planarbetet. Bostäderna/byggnationen bör ges en utformning som är väl anpassad till den omgivande bebyggelsemiljön och till Fjällbackas karaktär. En planändring bör omfatta även fastigheten Fjällbacka 176:95 samt eventuella ytterligare fastigheter i närområdet med motsvarande planförhållanden. Planarbetet samordnas med planarbete för Fjällbacka 176:98 m. fl. Fortsatt delningsmöjlighet av fastigheten (Fjällbacka 176:37) medges. Planförslaget Syftet med detaljplanen är att uppdatera befintlig detaljplan och göra de befintliga fastigheterna Sälvik 176:37, 176:92 samt 176:95-98 planenliga. Av de fastigheter som ingår i planarbetet ligger, enligt den avstyckningsplan som gäller för området idag, alla fastigheter utom Fjällbacka 176:37 på allmän plats, parkmark och är därmed planstridiga. Planförslaget uppfyller syftet på så sätt att de fem berörda befintliga byggnationerna legitimeras och byggrätternas placering och omfattning förtydligas. För Fjällbacka 176:37 innebär planen att fastigheten kan delas och en ny bostadstomt tillskapas. En delning av fastigheten är möjlig redan med dagens planförhållande men planförslaget innebär ett förtydligande kring på vilket sätt en delning kan göras. I planen har det införts bestämmelser som begränsar taklutningen till minst 20 grader och tomtstorleken styrs till att vara minst 700 respektive kvadratmeter. Byggrätterna har avgränsats bland annat så att de högsta berghällarna förblir fria från bebyggelse. I övrigt finns inga planbestämmelser av bevarandekaraktär intagna i planen. I planbeskrivningen framhålls emellertid att inga större förändringar i bebyggelsestrukturen ämnas ske i samband med planens genomförande. Bostadsområdet med villabebyggelse behåller sin funktion och karaktär. Planförslaget innebär en åtgärd av mindre allmänt intresse och samrådskretsen är liten och tydlig, därför finns möjlighet att bedriva