Fibromyalgi. Den osynliga sjukdomen. Patientinformation. Utgiven av

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fibromyalgi. Den osynliga sjukdomen. Patientinformation. Utgiven av"

Transkript

1 Fibromyalgi Den osynliga sjukdomen Patientinformation Utgiven av

2 lokala föreningar ALINGSÅS BODEN BORLÄNGE BORÅS ESKILSTUNA FALKENBERG FALUN GÖTEBORG HALMSTAD HELSINGBORG HÄSSLEHOLM JÖNKÖPING-HUSKVARNA KRISTIANSTAD KRISTINEHAMN KÖPING-ARBOGA-KUNGSÖR LANDSKRONA MALMÖ MJÖLBY MORA NORRKÖPING NORRTÄLJE OSKARSHAMN SKARA SKELLEFTEÅ SKÖVDE STOCKHOLM TRELLEBORG UPPSALA VARBERG VETLANDA VILHELMINA VISBY VÄNERSBORG-TROLLHÄTTAN VÄRNAMO VÄSTERVIK VÄXJÖ YSTAD ÄNGELHOLM ÖREBRO ÖSTERSUND För kontaktuppgifter till lokalföreningarna, se vår hemsida, eller ring vårt kansli på (må-fre 9-12). Utgiven av Fibromyalgiförbundet. Foto: Istockphoto.com Tryck: Myran Grafiska

3 Fibromyalgi den osynliga sjukdomen Vad Vem Varför Vad är fibromyalgi? Fibromyalgi (FM) är ett kroniskt smärtsyndrom vars huvudsakliga symptom är utbredd kronisk smärta och trötthet/utmattning. Det syns inte utanpå hur ont en fibromyalgidrabbad egentligen har och därför kallas fibromyalgi ofta för den osynliga sjukdomen. Att smärtan inte syns gör att många FM-drabbade inte blir trodda, utan i stället får kommentarer som Men du ser ju ut att må jättebra. Du kan väl inte vara sjuk? Det går säkert över snart. De dagar när det är som värst stannar oftast en fibromyalgidrabbad hemma och omgivningen får därför kanske aldrig se hur svårt de kan ha det. Att inte bli trodd är det största problemet för många FM-drabbade och kan göra att man mår väldigt dåligt psykiskt. Det finns i dagsläget inget botemedel mot fibromyalgi, i stället handlar det om att försöka lindra symptomen. Värktabletter av olika slag kan lindra smärtan, men aldrig bota den. Diagnosen fibromyalgi är accepterad av världshälsoorganisationen (WHO) och av Socialstyrelsen. Den har klassifikationsnummer M79.7. Vem får fibromyalgi? Majoriteten av dem som drabbas av fibromyalgi är kvinnor (85-90 %), men det blir allt vanligare att även män får diagnosen. Människor i alla åldrar får fibromyalgi, också barn även om de inte drabbas i lika stor utsträckning. Man uppskattar att runt 2-4 % av befolkningen drabbas. Ökad risk för kvinnor Att FM främst drabbar kvinnor kan ha att göra med att de har lägre smärttröskel och lägre muskelstyrka än män. Kvinnor har ofta också mer statiska arbetsuppgifter än vad män har och det ökar risken för att drabbas av fibromyalgi. Genetisk faktor påverkar Man har nu också kommit fram till att det även förekommer en genetisk faktor vid fibromyalgi och denna spelar antagligen en större roll än vad man hittills har trott. 3

4 Varför får man fibromyalgi? Störning i centrala nervsystemet I dag vet man att fibromyalgi beror på en onormal bearbetning av smärtsignalerna, orsakad av någon form av störning i centrala nervsystemet. Smärtupplevelsen hos en fibromyalgidrabbad orsakas av att hjärnan har blivit smärtöverkänslig (sensitiserad) och därför feltolkar kroppens signaler. Smärtan sitter med andra ord inte där den känns. Orsaken ännu okänd Ännu vet man inte exakt vad som orsakar den här störningen, men det pågår hela tiden forskning, som inom en snar framtid förhoppningsvis kommer att kunna leda fram till en större insikt om sjukdomens uppkomst och som kan ge ökade förutsättningar för nya och bättre behandlingar och ett eventuellt botemedel. sjukdomen fibromyalgi Sjukdomsutlösare Symptom Påverkan Hur börjar fibromyalgi? Varför vissa personer utvecklar fibromyalgi vet man ännu inte, men det finns ett antal olika faktorer som man tror kan bidra till att utlösa sjukdomen. Långvarig lokal smärta Långvarig lokal smärta utgör den största riskfaktorn. Smärtan börjar lokalt och sprider sig sedan till hela kroppen. 4 Övriga faktorer: - Infektion Det kan röra sig om vilken infektion som helst, t. ex. en luftvägsinfektion eller urinvägsinfektion, men i stället för att tillfriskna efter 2-3 veckor med eller utan antibiotikabehandling får man plötsligt utbredd värk i kroppen och drabbas av en onormal trötthet. - Fysiska/psykiska trauman Större eller mindre operationer/ingrepp, olycksskador, förlossning/gynekologiska ingrepp och psykiska kriser som t.ex. skilsmässa, dödsfall m.m. - Långvarig stress eller långvariga sömnsvårigheter - Ärftlighet Ärftliga faktorer kan öka risken för att utveckla FM. - Mekanisk, repetitiv muskelbelastning

5 Fibromyalgi som inleds med lokal smärta eller en psykisk kris har vanligen ett långsamt och utdraget förlopp, medan fibromyalgi som föregås av infektion eller trauma vanligen kommer plötsligt. Fibromyalgisymptom Huvudsymptom Huvudsymptomen vid fibromyalgi är en ständig smärta i vila kronisk smärta samt en onormal trötthet. Intensiv och långvarig smärta är en stressfaktor och stressrelaterade symptom, som till exempel huvudvärk och magbesvär, är därför vanliga hos patienter med fibromyalgi. Smärtan påverkar även sömnen och dålig sömn leder till ännu mer smärta och ännu mer stress, vilket i sin tur ger ytterligare försämrad sömn vilket leder till ännu värre trötthet och utmattning. Generell smärtkänslighet förekommer i hela kroppen, men är speciellt uttalad i vissa ömma punkter på kroppen, så kallade tender points. Övriga symptom Följande är exempel på ytterligare symptom man kan lida av vid FM: - Sömnstörningar - Kraftlöshet - Yrsel - Domningar - Urinträngningar - Hud- och slemhinneproblem - Dimmig syn - Koncentrationssvårigheter - Stelhet - Huvudvärk - Svullnad - Feberkänsla - Ljud-, ljus- och luktkänslighet - Försämrat närminne - Nedsatt immunfunktion - Tarmbesvär - Stressintolerans Överlappande symptom FM kan uppvisa kombinationer av symptom som också är vanliga vid andra sjukdomar. Dessa kallas för överlappande symptom, dvs. samma symptom delas av en eller flera sjukdomar. Exempel på tillstånd med vissa gemensamma symptom med FM är ME/CFS (Myalgic Encefalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome, f.d. kroniskt trötthetssyndrom), MPS (myofasciellt smärtsyndrom), MCS (multipel kemisk överkänslighet) och RA (reumatoid artrit). 5

6 Faktorer som påverkar fibromyalgin Det finns flera saker som ofta påverkar fibromyalgiker negativt och kan göra att fibromyalgin blir värre. Några exempel är: Väderväxlingar Regn, kyla och blåst inverkar ofta negativt på fibromyalgiker i form av ökad smärta. De flesta, men inte alla, mår bättre i värme. Ängslan och oro Många fibromyalgiker drabbas av nedstämdhet i samband med fibromyalgin och drabbas lätt av oro och ängslan när något oväntat inträffar. Forskning visar på att depressiva känslor kan öka smärtupplevelsen. Stress Fibromyalgiker är stresskänsliga och påverkas negativt av stress i form av ökad värk och trötthet. Att kunna hantera sin stress är därför mycket viktigt. Monotona/statiska rörelser & statisk belastning Monotona och statiska rörelser kan leda till statisk belastning. Detta ökar spänningen i muskeln vilket bland annat leder till försämrad blodcirkulation, sämre uthållighet och trötthet. Det kan vara oerhört tröttande att bära saker, även om de är lätta, och det kan vara mycket svårt att ofta upprepa en rörelse som till exempel att hänga tvätt, skala potatis och plocka ur diskmaskinen. Fysisk överansträngning Hård fysisk aktivitet förvärrar ofta smärtsymptomen. Försök lära känna din kropp och hur mycket fysisk aktivitet du klarar av. Vardagliga sysslor, som är enkla att utföra för någon som är frisk, kan vara oöverstigliga för en person med fibromyalgi. 6

7 Diagnos Gällande diagnoskriterier De gällande diagnoskritererna för fibromyalgi fastställdes år 1990 av det amerikanska reumatologsällskapet ACR. Enligt dessa kriterier ska man under minst 3 månader ha haft generell smärta i alla fyra kroppskvadranterna, på höger och vänster sida, övre och nedre kroppshalvan inklusive halsrygg, främre bröstkorg och/eller ländrygg. Vid sidan av detta ska man även känna smärta vid tryck på elva av arton specificerade ställen på kroppen, ömma punkter, så kallade tender points. Trycket skall vara förhållandevis lätt. Alternativa kriterier Det finns även andra kriterier som kan användas vid diagnosticering av FM. Dessa godkändes av ACR 2010 och används till viss utsträckning i dag. De nya kriterierna uppkom bland annat pga. att de gamla kriterierna inte tar hänsyn till de icke-fysiska symptom som är en stor del av FM, till exempel utmattning, brist på mental skärpa, minnessvårigheter och sömnstörningar. Man hade också märkt att många läkare inte hade tillräcklig kunskap om tender points och hur undersökningen av dessa skulle göras och därför har de ömma punkterna tagits bort som specifikt diagnoskriterium i de alternativa kriterierna, i stället talar man om olika smärtområden. Ofta lång väntan på diagnos Fibromyalgi är en svårdiagnostiserad sjukdom och det krävs ofta ett flertal läkarbesök hos olika läkare under flera år innan man får sin diagnos. En del har tur och blir diagnostiserade inom ett halvår, medan andra får gå från läkare till läkare och inte får sin diagnos fastställd förrän efter flera år, vilket naturligtvis är mycket psykiskt påfrestande. En enkät som Fibromyalgiförbundet genomförde 2009 visade att hela 26 % av de tillfrågade fibromyalgikerna hade fått vänta mellan 3-5 år på att få sin diagnos. Diagnosen fibromyalgi är accepterad av världshälsoorganisationen (WHO) och av Socialstyrelsen och har klassifikationsnummer M

8 FibromyalgIn PÅVERKAR Drabbad Anhörig Du som lider av fibromyalgi Att inte bli trodd är, som vi nämnde tidigare, ett av de största problemen för den som lider av fibromyalgi. Sjukdomen syns inte utanpå och både läkare, familj, vänner och kollegor runt omkring ifrågasätter ofta smärtan som den drabbade känner. Att inte bli trodd är frustrerande och jobbigt, och det kan också leda till att du kanske måste uppsöka flera läkare för att hitta någon som verkligen lyssnar och tar dig och din sjukdom på allvar. Det är viktigt att du har en bra läkare som förstår vilka problem sjukdomssymptomen innebär för dig och som kan hjälpa dig att få viss lindring t.ex. i form av smärtstillande mediciner. Informera familj, vänner & kollegor Att inte bli trodd av sin familj, sina vänner och kollegor kan kännas mycket svårt. Se till att ge dem så mycket information som möjligt om sjukdomen, t.ex. broschyrer & artiklar, tips om webbsajter med information om fibromyalgi etc. Försök att vara rak och ärlig med vad du känner. Att försöka dölja att du mår dåligt gör bara situationen ännu värre. Kontakt med andra fibromyalgidrabbade är viktigt Eftersom det kan vara svårt att få förståelse från omgivningen är det viktigt att se till att man har kontakt med andra som har FM och som förstår vad det är du går igenom. Genom att gå med i någon av våra lokalföreningar kan du lära känna andra med fibromyalgi och tillsammans kan ni stötta och peppa varandra och naturligtvis även dela glädje och positiva upplevelser tillsammans. För många av våra medlemmar har medlemskap i en förening och deltagande i föreningsaktiviteter gett dem glädjen och livslusten tillbaka. 8

9 Du som är anhörig till någon med fibromyalgi Du som är anhörig, eller vän, till någon med fibromyalgi kan göra mycket för att hjälpa. Börja med att läsa och lära dig om sjukdomen. Information finns på Internet, förbundets hemsida ( eller ring till närmaste lokala fibromyalgiförening eller Fibromyalgiförbundets kansli. All kunskap du kan skaffa dig gör att du kan förstå sjukdomen bättre. Erbjuda hjälp & vara ett stöd De som drabbas av fibromyalgi är ofta högpresterande människor och för många kan det därför vara svårt att be andra om hjälp. Tänk därför på att du själv kanske måste erbjuda dig. För att underlätta kan du till exempel hjälpa till med vardagssysslor som är fysiskt jobbiga för den drabbade. Erbjud dig också att följa med till läkare, försäkringskassa och liknande. När man är sjuk är det inte alltid lätt att få fram vad man vill ha sagt och det kan kännas tryggt att ha någon vid sin sida. Ta god tid på er för att diskutera igenom vad ni vill ha ut av besöket, till exempel vilka frågor ni vill ha svar på. Ta inte över vid besöket, utan var observatör och ryck bara in om det behövs. Tänk på att du är där som stöd och inte som patient. Skriv gärna ner vad som sägs så att ni efter besöket kommer ihåg vad som blev sagt. 9 9

10 Fibromyalgi kan drabba alla Män Barn & unga Män med fibromyalgi Bara för att fibromyalgi främst drabbar kvinnor ska man inte glömma bort att även män drabbas. 80 % av dem som får diagnosen fibromyalgi är kvinnor, ca 10 % är män. Varför är skillnaden så stor? Beskriver män sina besvär på ett annat sätt? Är det omanligt att klaga över värk i hela kroppen? Just detta att fibromyalgi ses som en kvinnosjukdom gör det svårare för män att få rätt diagnos när de uppsöker läkare. En del av förklaringen till att kvinnor oftare blir diagnostiserade med fibromyalgi kan vara det faktum att de har lägre smärttröskel än män. Det är mycket möjligt att det finns ett mörkertal för män med fibromyalgi, att andelen män är högre, men att de ofta får en annan diagnos som till exempel förslitning, diskbråck och utbrändhet. Fibromyalgisymptom hos män Symptomen hos män har en tendens att uppvisa ganska stora skillnader jämfört med symptomen hos kvinnor. Den mesta forskningen visar att män faktiskt upplever mildare symptom än kvinnor och även upplever mindre av: ömma punkter (s.k. tender points ), trötthet, morgonstelhet och IBS (irriterad tarm). Manliga symptom har också en benägenhet att hålla i sig i under kortare tidsperioder och uppstå mindre ofta än hos kvinnliga patienter. En färsk studie visar emellertid att manliga symptom faktiskt kan vara svårare än kvinnors. Framtida studier kommer förhoppningsvis att ge mer fakta om hur det ligger till. 10

11 Sociala förväntningar De traditionella könsrollerna innebär att mannen förväntas ta hand om sin familj. Han ska vara stark och manlig och även om det till viss del har börjat förändras så lever den sociala rollen som man, och förväntningarna som följer med den, fortfarande kvar. Män ska vara starka och tåliga och många män grundar sitt självvärde på sin förmåga att arbeta, att kunna ta hand om sin familj, sin inkomstpotential eller sin yrkesposition. När de väl har drabbats av fibromyalgi kan de oftast inte leva upp till förväntningarna och kan då känna en ännu starkare känsla av misslyckande. Kontakt med andra män Eftersom FM till största delen drabbar kvinnor kan män känna sig extra ensamma i sin sjukdom och därför är det viktigt att försöka få kontakt med andra män i samma situation. På förbundets hemsida finns kontaktperson för män med fibromyalgi och du kan också hitta andra män på vårt forum. Barn & unga med fibromyalgi När barn och unga får diagnosen fibromyalgi är förlusten av ett vanligt liv oerhört stor. Plötsligt är man inte som alla andra och klarar inte av att vara lika aktiv längre. Man vill inget hellre än att vara en i gänget och kunna gå ut och leka, gå på disco, spela fotboll m.m., men det går inte, för tröttheten och smärtan sätter sina gränser. Det kan kännas som att alla planer för livet och framtiden raseras utbildning och familj kan kännas som stora frågetecken. Vad kommer jag att kunna klara av? Hur kommer mitt liv att se ut? Kommer jag att kunna göra det jag vill? Ofta symptomdebut runt puberteten Fibromyalgi hos unga dyker oftast upp runt puberteten, i årsåldern, men kan även drabba yngre barn. Fler flickor än pojkar drabbas, men gapet verkar inte vara lika stort som hos vuxna. Symptomen är desamma som för vuxna kronisk smärta och trötthet. I puberteten bortförklaras tyvärr ofta värken som växtvärk så det är viktigt att stå på sig och kräva en grundlig medicinsk utredning. Puberteten är den ålder då man är som känsligast och att drabbas av FM gör att man blir besviken, nedstämd och arg. Man vill inte vara sjuk och annorlunda, utan vara som sina kompisar - frisk - och kunna följa med på allt som de hittar på. Inte ha värk och vara trött hela tiden. Omgivningen reagerar ofta negativt 11

12 på att man inte är som man brukar och tycker att man har blivit tråkig att vara tillsammans med eftersom det är så många saker man inte klarar för att man har ont och är trött. Familj och skola Familjen är oerhört viktig för unga med fibromyalgi. Hur kommer familjen mamma, pappa, syskon, mormor, farfar att reagera på att deras lilla dotter/ son, bror/syster, barnbarn har fått fibromyalgi? Hela familjen påverkas av alla de besök och undersökningar som måste göras hos läkare, skolhälsovård och kuratorer/psykologer. För barnet vänds naturligtvis hela livet upp och ner, men det är väldigt viktigt att hela familjen försöker att leva som vanligt, även om man fortfarande tar hänsyn till barnets behov. Beroende på hur allvarliga symptomen är kan man behöva anpassa barnets schema genom att till exempel ta bort vissa fysiska aktiviteter. Det är viktigt att lärarna i skolan känner till situationen eftersom sjukdomen kommer att påverka barnets förutsättningar. Se till att de får information om sjukdomen så att de förstår vad det är barnet går igenom och prata med dem om vilken hjälp skolan kan bidra med för att underlätta för barnet. Det kan till exempel handla om att få en annorlunda stol, att behöva gå tidigare från lektionen för att hinna ta dig till nästa lektion, att få slippa vissa gymnastiklektioner eller kanske att behöva sitta längst fram eller längst bak i klassrummet. Gynnsammare prognos Den goda nyheten gällande barn- och ungdomsfibromyalgi är att den är behandlingsbar och att prognosen för sjukdomen är gynnsammare hos barn än hos vuxna. Vissa studier har visat att sjukdomen förbättras snabbare hos barn än hos vuxna och att den i vissa fall även kan växa bort. Fibromyalgiförbundet har gett ut en broschyr som är speciellt riktad till barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi. Hur vardagen kan vara. Broschyren kan du ladda ner på förbundets hemsida eller beställa från förbundskansliet. 12

13 att hantera fibromyalgi Behandling Självhjälp Allmänt om behandling Eftersom man ännu inte vet exakt vad det är som orsakar fibromyalgi så finns det heller inget botemedel. Det handlar i stället om att så gott man kan försöka lindra fibromyalgisymptomen, främst genom en kombination av läkemedel, fysisk träning samt livsstilsförändringar och olika avslappningstekniker/terapier. Utgångspunkten för att kunna utforma en så bra behandling som möjligt är att man från början får en korrekt diagnos. Symptom avgör behandlingsform Majoriteten av fibromyalgidrabbade lider av symptomen utbredd kronisk smärta, trötthet/utmattning och sömnstörningar. Övriga symptom kan vara väldigt olika och därför får man från fall till fall utgå från befintliga symptom för att se vilken behandling som är lämpligast. Studier visar att man kan använda sig av multikomponentbehandling för att på kort sikt lindra fibromyalgi. Multikomponentbehandling innebär att man använder sig av åtminstone en psykologisk terapi i kombination med åtminstone en träningsterapi. Behandlingar mot smärta Medicinsk smärtlindring Läkemedel är oftast det första steget i att försöka lindra kronisk smärta. Den senaste forskningen visar att man troligen får bättre effekt desto tidigare man påbörjar behandlingen. Ofta behöver man prova sig fram med olika mediciner och kombinationer av mediciner för att se vad som fungerar bäst. En individualiserad behandling är viktig eftersom olika läkemedel fungerar bra för vissa och mindre bra för andra. Oftast handlar det om låga doser eftersom fibromyalgiker ofta är mycket läkemedelskänsliga och därför lätt får biverkningar. Icke-medicinsk smärtlindring Denna form av smärtlindring är oftast inte lika effektiv som den medicinska smärtlindringen i form av läkemedel, men det i gengäld finns det små, eller inga, risker för biverkningar. 13

14 Träning Om man lider av kronisk smärta är det naturligt att man kanske inte lockas av att träna, men faktum är att träning är bra för fibromyalgiker. Studier har visat att fysisk träning i form av lätta fysiska aktiviteter eller lågintensiv träning lindrar fibromyalgismärta. Exempel på passande träningsformer är vattengymnastik/ simning, promenader, stretching och yoga. Träning har även en annan positiv effekt, nämligen att den förbättrar sömnen. Massage Många fibromyalgiker använder sig av en speciell form av massage kallad fibromassage. Det är en mycket mild massage som består av lätta strykningar och anpassade massagegrepp. Även taktil massage är en mjuk och lätt massageform som är lämplig för dem som lider av fibromyalgi. Övrigt Övriga icke-medicinska smärtlindringsmetoder man kan använda sig av inkluderar bl.a. TENS (transkutan elektrisk nervstimulering), varma bad, värmeplattor, ispåsar/påsar med kylgelé, akupunktur och floating. 14 Behandling mot trötthet Smärta, trötthet och sömnproblem hänger ihop och påverkar varandra. För att minska tröttheten behöver du därför vidta åtgärder både för att minska smärtan och för att förbättra din sömn. Medicinsk behandling Läkemedel Antidepressiva SNRI-preparat har visat sig fungera bra mot fibromyalgi genom att på kort sikt lindra både smärta, trötthet och sömnproblem. B12-behandling Fibromyalgiker har ofta för låga nivåer av vitaminet B12, något som resulterar i ökad trötthet. Många FM-drabbade blir därför hjälpta av att ta B12-injektioner. Icke-medicinsk behandling Naturmedel som till exempel ginseng och rosenrot är kända för att vara naturligt uppiggande och koncentrationshöjande. Du bör emellertid konsultera din läkare för att förvissa dig om att eventuella tillskott inte inverkar negativt på någon av dina traditionella mediciner.

15 Viktigt att hantera sömnproblem Studier har visat att sömnproblem förvärrar fibromyalgisymptomen - speciellt smärta och trötthet och därför är det extra viktigt att du kommer tillrätta med eventuella sömnstörningar. Som ett första steg kan du dra ner på koffein, alkohol och rökning de har alla en negativ inverkan på sömnen. Försök även skaffa dig en sömnrutin genom att gå upp och gå och lägga dig vid ungefär samma tid varje dag. Medicinska alternativ är bl.a. insomningstabletter eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Du kan läsa mer om hantering av sömnproblem på vår hemsida. Hjälp dig själv till en lättare vardag För en fibromyalgiker är varje dag en ny utmaning. Vissa dagar går allting ganska bra och smärtorna och tröttheten finns bara i bakgrunden. Andra dagar är smärtorna outhärdliga och varje rörelse bränner, svider och skär som knivar. Vad kan du då själv göra för att få lindring? Här kommer några tips som kan hjälpa dig: Börja dagen med en varm dusch. Värme lindrar smärtan och mjukar upp stela muskler. Fokusera särskilt på de ömmande smärtpunkterna. Motionera, men bara i den mån du orkar just för dagen. Studier har visat att måttfull träning kan minska smärtsymptomen hos personer med FM. Gymnastik i varmvattenbassäng (minst 34 grader) är bra. Promenader och cykling är också utmärkta sätt att hålla kroppen igång. Syssla med något som du tycker är roligt. Du kanske har en speciellt hobby som målning, virkning, scrapbooking etc. Att fokusera och gå upp i något du tycker om att göra kan hjälpa dig att tillfälligt avleda din uppmärksamhet bort från smärtan. Att få en god nattsömn är mycket viktigt, så om ekonomin tillåter skaffa dig en skön säng som följer kroppen! Vattensäng har hjälpt många. Be om att få prova utan köptvång. Ett billigare alternativ är en elektrisk värmemadrass som finns i olika storlekar och som kostar några hundralappar. Om det är möjligt använd kläder som är lätta att ta av och på! Lär dig avslappning! Avslappning kan hjälpa till att förbättra sömnkvaliteten och ge kroppen mer tid för läkning och återhämtning. Sänk kraven på dig själv! Ta pauser OFTA! 15

16 Att lära sig leva med fibromyalgi Att leva med långvarig smärta ställer stora krav på nya sätt att klara av många av vardagens sysslor på. Hur väl du lyckas påverkas av flera olika faktorer; hur ditt familjeliv och sociala liv ser ut, om du har andra sjukdomar, hur svår din fibromyalgi är, din möjlighet att påverka din arbetssituation etc. De flesta hittar så småningom ett sätt som gör att balansen mellan aktivitet och vila fungerar. Du behöver dock tänka på att hitta balans mellan: a) överaktivitet b) överdriven inaktivitet c) ett pendlande mellan a och b ( allt-eller-inget -beteende). a) Överaktivitet Det förekommer, framförallt tidigt efter symptomdebuten, att man försöker ignorera smärtan och fortsätta med en alltför hög aktivitetsnivå. Då behöver du lära dig att lyssna på din kropp och anpassa aktiviteten efter hur du mår. Du behöver också hjälp och stöd i att våga prioritera, att sätta gränser och att säga NEJ. Detta är en mycket stressig situation. I vissa fall kan kognitiv beteendeterapi (KBT) vara till hjälp. 16

17 b) Överdriven inaktivitet Det förekommer också att man efter en hög aktivitetsnivå i stället övergår till en överdrivet låg nivå. Detta beror ofta på att man känner sig hjälplös och förtvivlad och har negativa förväntningar på framtiden. Smärtan i sig gör att man kan utveckla depression/ångest och denna måste naturligtvis uppmärksammas och behandlas. Negativa tankar är inte bra när man har smärta, de gör oftast att smärtan ökar. Vid överdriven inaktivitet finns också risk att man utvecklar en överdriven rädsla för att röra på sig, för att man tror att det ska göra mer ont. Tvärtom så är det viktigt att hålla igång. c) Allt-eller-inget -beteende De flesta upplever att FM kommer i skov. Symptomen varierar över tid och även från dag till dag. Det är lätt att hamna i ett beteende där man gör mycket lite de dåliga dagarna för att sedan försöka kompensera detta under de bra dagarna. Ofta kastas man mellan hopp om att tillfriskna, ( bra dagar ) och förtvivlan över att det är värre än någonsin ( dåliga dagar ). Långsiktigt är detta inte ett bra sätt att hantera sin situation. 17

18 Tips till patienter med fibromyalgi: Sätt upp en viss minimiaktivitet som du ska göra varje dag, och sätt även upp en gräns för maximimal aktivitet som du i normalfall inte ska överskrida. OM du ska förändra din aktivitetsnivå - gör det då gradvis och i ett långsamt tempo. Planera in tid för vila och återhämtning. Dela upp besvärliga aktiviteter som t.ex. dammsugning. Gör lite i taget, inte allt på en gång! Ta rikligt med korta pauser under arbetet. Om det har gått bra att utföra en aktivitet ge dig själv en positiv belöning. Var nöjd. Höj inte omedelbart kraven på dig själv på att du ska prestera ännu mer. Om du stöter på svårigheter försök då att hitta kreativa lösningar: Är detta verkligen något du vill/måste göra? Om nej: Låt bli. Om ja: Kan du göra på annat sätt? Kan du be någon hjälpa dig? Ta en dag i taget. Gläd dig bra dagar och dra inga slutsatser om framtiden när du har dåliga dagar. Försök acceptera din sjukdom. Acceptera att du kanske aldrig kommer att bli helt smärtfri, men fortsätt att prova nya behandlingar/terapier för att försöka uppnå ett liv med så lite smärta som möjligt. 18

19 fibromyalgiförbundet Om organisationen År 1998 bildades Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) i syfte att öka förståelsen för fibromyalgi och därmed hjälpa och stödja andra som drabbas av sjukdomen. Förbundet har i dag drygt 40 lokala föreningar runt om i landet. Våren 2013 bytte förbundet namn till Fibromyalgiförbundet. Människor med fibromyalgi har under lång tid mötts av misstro och okunnighet och därför arbetar Fibromyalgiförbundet för: att informera sjukvård, försäkringskassa, arbetsgivare etc. för att skapa större förståelse för sjukdomen. att påverka politiska beslut som har betydelse för fibromyalgiker. att genom utökad forskning om fibromyalgi få fram effektivare behandlingsformer. att påverka så att vissa alternativa behandlingar ska ingå i högkostnadsskyddet. att hjälpa och stödja medlemmar. att alla fibromyalgiker ska få en bättre livskvalitet. att hjälpa våra medlemmar att lära sig att leva med sin fibromyalgi. Att vara medlem i en fibromyalgiförening Medlemskap i en fibromyalgiförening är viktigt för att inte drabbas av social isolering, vilket ofta blir fallet vid sjukskrivning och sjukersättning. I föreningen träffas personer med samma problem. Man är inte ensam med sin sjukdom längre. Man får förståelse för sin situation, hjälp och stöd. Föreningarna har aktiviteter som är anpassade och där känner du dig inte udda när du till exempel måste stå i stället för att sitta. Som medlem i en fibromyalgiförening får du fyra gånger per år förbundets medlemstidning FibromyalgiNytt. Utöver tidningen tillkommer även ett flertal olika förmåner i form av rabatt på smärtlindringsprodukter, juridisk hjälp och böcker. Du hittar alla våra lokalföreningar på sida 2 i den här broschyren. Kontakta vårt kansli för att få adress och telefonnummer till föreningarna eller gå in på förbundets hemsida under Lokalföreningar. Finns det ingen förening nära dig? Ta kontakt med oss så kanske vi gemensamt kan starta en!

20 Fibromyalgiförbundet Jordhyttegatan 11, GÖTEBORG

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Fibromyalgi. Den osynliga sjukdomen. Patientinformation SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND

Fibromyalgi. Den osynliga sjukdomen. Patientinformation SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND Fibromyalgi Den osynliga sjukdomen Patientinformation SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND Den problemfria smärtpatienten Det är inte klokt sån värk jag har, det skär och det molar, det bränner och drar. Jag kan

Läs mer

Patientinformation. Fibromyalgi Den osynliga sjukdomen

Patientinformation. Fibromyalgi Den osynliga sjukdomen Patientinformation Fibromyalgi Den osynliga sjukdomen SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND Det syns inte på mig, men... - jag har nästan alltid ont någonstans. Varje dag. Varje stund. När det är som värst har jag

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Information till nära och kära

Information till nära och kära Information till nära och kära Vad är endometrios egentligen? Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar ca 10 % av alla personer födda med livmoder. Endometrios innebär att celler som

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson

FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE Foto: Laura Johansson INTRODUKTION Denna broschyr är en del av mitt examensarbete vid namn Att förstå förlossningssmärtan och hantera den

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 Förbundsstyrelse 1 januari 31 december 2011 Ordförande

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Reumatisk sjukdom och sex

Reumatisk sjukdom och sex Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002 Sifos Telefonbuss 2002 Sid 1 Procent vertikalt Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- -------------------------------

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,

Läs mer

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten ACoA:s Mötesordning för telefonmöten Kursiv stil = instruktion till mötesledaren. Ska inte läsas högt. Fet stil ska läsas högt. Ring inte tidigare än 5 minuter innan mötet startar, för då kan tekniska

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer