Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

Transkript

1 uv rapport 2011:36 arkeologisk Förundersökning Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg Västra Götalands län, Göteborgs stad, kvarteret Högvakten, RAÄ 216 Carina Bramstång Plura

2

3 uv rapport 2011:36 arkeologisk Förundersökning Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg Västra Götalands län, Göteborgs stad, kvarteret Högvakten, RAÄ 216 Carina Bramstång Plura

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:36 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1123. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Schakt fyra utmed fasaden av Börsen mot Gustav Adolfs torg. Foto: Carina Bramstång Plura. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg 2011

5 Innehåll Kvarteret Högvakten 5 Tomtindelning 5 Stadshusets innergård 9 Arkeologiska förväntningar 9 Undersökningen 10 Wenngrenska 12 Börshuset 12 Resultat 13 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15 Bilaga. Schaktbeskrivning, lagerföljd 16 Figurförteckning 19

6 Figur 1. Kvarteret Högvakten innanför vallgraven i Göteborg. Efter Pålad stad. 4 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

7 Higab har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämningen Göteborgs innerstad RAÄ 216 inom kv. Högvakten i Göteborg med anledning av planerade omfattande grundförstärkningar inom kvarterets byggnader. Sammanlagt har nu fem schakt grävts med grävmaskin inom kvarteret i ett första förundersökningsskede på tillgängliga ytor. Resultaten påvisar att bevarade gårdslager finns intakta på innergården av Wenngrenska delen av kvarteret, med stenlagda gårdsytor, latrinbinge och stadslager. Rustbäddar under Börshuset finns intakta, liksom äldre socklar av husets södra fasad. Kvarteret Högvakten Higab har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämningen Göteborgs innerstad RAÄ 216 inom kvarteret Högvakten i Göteborg, direkt norr om Gustav Adolfs Torg. Anledningen till ingreppen är planerade omfattande grundförstärkningar inom kvarterets byggnader. Golvnivåer på bottenplan kommer att tas bort och man gräver bort marktäcket för att göra en förstärkning och går således ner i arkeologiska lämningar under mark. Eftersom grundförstärkningarna därför kommer att innebära arkeologiska undersökningsinsatser inom området så fick Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) i uppdrag av länsstyrelsen att i ett första skede gräva fem mindre schakt på nu åtkomliga ytor inom kvarteret. Stadens gatunät ser i princip än idag ut som det gjorde när staden grundlades. Området som idag utgör kvarteret Högvakten ligger strategiskt placerat i den del av staden som bebyggdes tidigt. Namnet fick dock kvarteret långt senare efter Högvakten som hade lokaler för officerare och soldater i stadshuset under åren Benämningarna på de olika tomterna har varierat allt utifrån ägarens namn till användningsområde. En av de första byggnaderna var stadens tjuvkista. Den centrala delen av kvarteret ägdes av Göteborgs stad och uppehöll stadens Stadshus i ett par generationer, inhysande stadsvakten (polis), brandvakten samt magasin. Den västra delen av kvarteret har kallats Bävferfeldts hus, Biskopstomten och Wenngrenska huset. Den östra tomten ägdes på 1700-talet av landshövding von Kaulbar och kallades därför Kaulbarska huset, senare fick det namnet Börsen efter uppförandet av Börshuset Tomtindelning På 1600-talet indelades kvarteret Högvakten i relativt stora tomter och representanter för regeringen var mycket angelägna om att speciellt tomterna vid torget och Stora Hamnen skulle bebyggas med representativa stenhus. I Olga Dahls gedigna arbete av ägarbyten och historia kring Göteborgs tomter, roten och kvarter finner vi en del uppgifter kring kvarterets framväxt. Sedan 1623 ägde Rudgier von Akern fem tomter vid torget och hade 1626 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 5

8 0 100 m Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

9 fått ytterligare fem tomter av rådman Jacob Huefnagel. Tomterna användes endast till träd- och kryddgårdar. Rudgier van Akern avsattes från ämbetet som holländsk president i Göteborg år 1639 under föregivande av hans höga ålder och sjuklighet. Avskedandet skedde i samband med ett besök i staden av Axel Oxenstierna och Jacob de la Gardie och föranleddes i själva verket av Rudgier von Akerns försumlighet att bebygga sina många tomter vid torget trots upprepade anmaningar. Rudgier von Ackern fråndömndes de flesta av sina tomter. Hans konfiskerade tomter delades ut av regeringsledamöterna till bland annat president Peder Knutsson Canutius Bäfverfeld och Jörgen von Lengerken. Samtidigt som presidentsfullmakten utfärdades 1640 fick Peder Knutsson regeringens konfirmation på en av Rudgier von Ackerns gamla tomter vid torget. För att där bygga ett fast och zirligit stenhus till stadens prydnad fick han en extra årslön av Kronans medel. Peder Bäfverfelt uppförde också ett förnämligt stenhus (Olga Dahl, 2004, K. brev : se Sv. B. L. art. Bäfverfeldt). År 1667 sålde Peder Bäfverfelts änka fru Christina Bergengren sin gård vid hörnet av Torggatan vid torgets norra sida (det vill säga västra delen av kvarteret Högvakten) till kronans räkning som Biskopsbostad, och biskopen ska ha flyttat in samma år. Biskopen trivdes inte alltför väl med hänvisning till att magistraten i en senare framställning talat om oljudet från det närbelägna Corps de Gardiet, där man höll på med trummande och pipande dagen i ända, vilket var ägnat att oroa en andlig mans koncepter. Efter den stora eldsvådan i maj år 1669 brann hela kvarteret ner. Då Bäfverfelts stenhus brunnit ned, kom biskopstomten att ligga oanvänd enligt Almquists skildring markerad av några brända murar, tidvis vanprydd av tillfälliga byggnader, såsom en ful fläck i torgbilden (Almquist I:822). Biskopstomten vid torget var vid århundradets slut ännu icke bebyggd och tjänade icke andra ändamål än att hysa den Aschebergska familjens stallskjul, avträden för högvaktens personal och en allmän avstjälpningsplats. Osnyggheten och stanken framkallade klagomål från de närboende. (Almquist II:486). På den mittersta tomten, som ägdes av Göteborgs stad, byggdes ett för den tiden ståtligt stadshus eller Stadens corps de garde år Det var av trä i två våningar och innehöll lokaler för brandvakten, stadsvakten och magasin (se fig. 4 och 5). År 1716 föreslog magistratens ledamöter att det öde obebyggda området uppdelades i fem tomter, två vettande mot torget och tre åt Sillgatan 1. Kapten Christoffer Hedenberg köpte Biskopstomten på Köpmangatan vid Stora Torget och hade bebyggt tomten år År 1721 var rummen inte färdigreparerade då det var ont om hantverkare efter branden samma år. Vid bouppteckningen efter Christoffer Hedenberg år 1740 ärvdes hus och tomt av änkan Elisabeth Torsson. Hennes make lagmannen friherre Nils Liliecreutz sålde de avbrända tomterna vid Stora Torget i hörnet gentemot 1 Postgatan i Göteborg fick sitt namn först Från början hette gatan Heringsgatan (av tyskans hering, sill) fram till 1671, men namnet försvenskades därefter till Sillgatan, som sedan var gatans namn fram till Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 7

10 Figur 3. Utsnitt ur karta från omkring 1675 med området markerat i tre fält norr om Gustav Adolfs torg. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 84. Figur 4. Utsnitt ur karta tillkommen strax efter 1703, det nyuppförda stadshuset finns markerat på mittomten. Stadshuset, som innehöll lokaler för brandvakten, stadsvakten och magasin, var byggt i trä i två våningar. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 398b. Figur 5. Utsnitt ur karta som visar förhållandena mellan åren På kartan är endast Stadshuset markerat, flera bränder hade härjat staden. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 60c. Figur 6. Utsnitt ur karta som utfördes Efter bränderna 1746 och 1758 byggdes eller återuppbyggdes alla tre tomterna med gedigna stenhus i två våningar. Krigsarkivet. Västkustfästningarna. Göteborg nr 6a. Figur 7. Utsnitt ur karta som visar förhållandena På kartan har nu ytterligare två längor tillkommit i hörnet Torggatan Sill-/Postgatan. Krigsarkivet. Västkustfästningarna. Göteborg nr 12 vol. 1.

11 Kommendantshuset, eller Stadshuset år 1746 till sekreteraren i Ostindiska Kompaniet, rådmannen Sven Wenngren (Olga Dahl 2004). De nuvarande byggnaderna uppfördes efter bränderna 1746 och 1758, därefter byggdes eller återuppbyggdes alla tre tomterna med gedigna stenhus i två våningar (se fig. 6 och 7). Stadshuset stod klart 1759 på den mittersta delen av kvarteret och härbärgerade då stadsvakten, brandvakt och magasin. Stadshuset utökades med en ytterligare en våning och 1823 fick Högvaktens manskap plats i de nya lokalerna i Stadshuset, efter att de tidigare huserat i en egen byggnad på torget. Wenngrenska byggnaden består idag av fyra längor kring en gård, där södra längan mot Gustav Adolfs torg är huvudbyggnad, denna uppfördes omkring 1760 i två våningar, och påbyggdes kring 1820 med ytterligare en våning. Under 1800-talet fullbordades det fyrlängade komplexet i olika omgångar ändrades fasaden i huvudbyggnadens bottenvåning (Byggnadsminnen ). På platsen för Börsen hade tidigare legat en byggnad i Karolinsk stil, det så kallade Kaulbarska huset, ägd av landshövdingen, generalen och friherren Johan von Kaulbars. I början av 1800-talet blev huset stadens gästgivaregård. Huset behöll sin 1700-talskaraktär till 1840-talet då det revs för att ge plats åt stadens nya Börs- och festivitetsbyggnad som stod färdig år Stadshusets innergård Mona Lorentzson utförde för Göteborgs historiska museum en arkeologisk undersökning på stadshusets innergård år 1974 med anledning av ombyggnad och grundförstärkning. Hela innergården grävdes ut ner till ungefär 1,7 meters djup. Trägolv iakttogs efter två byggnader, varav det ena vilade på fyra syllar, likaså iakttogs innerväggar som antyder rumsindelning. Rustbäddar dokumenterades, liksom två brunnar/bingar som ansågs vara äldre än golven, varav den ena innehöll latrin. Ett trägolv var eldpåverkat och tolkas som eldhärjat i någon av bränderna 1746 eller Mittpartiet och en bit av sydöstra delen utgjorde innergård. Lösfynden var få och gav merendels datering till 1700-talets första hälft. Arkeologiska förväntningar Dagens bebyggelse inom kvarteret färdigställdes alltså 1759 med Stadshuset, 1760 med Wenngrenska huset och 1849 med Börshuset. Vi kan inte utesluta att rester efter äldre bebyggelse kan finnas bevarad under dessa byggnader. Ett flertal arkeologiska undersökningar har bekräftat att Göteborgs äldsta stadsbebyggelse inom vallgraven, till ytterst få exempel, återfinns bevarad under mark. Det är med få undantag byggnader kan dateras till etableringen av staden, men de få exempel som finns rör kvarter runt omkring kronhuset. Det är framförallt husgrunder som byggts på timrade rustbäddar och eventuellt källare som kan finnas kvar, liksom i vissa fall bakgårdsstrukturer. Oklart är i hur stor omfattning eventuella källarvåningar blev ansatta av Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 9

12 bränderna inom kvarteret. Efter stora eldsvådan år 1669 då hela kvarteret brann ner, ska biskopstomten efter att Bäfverfelts stenhus brunnit ned, stått obebyggt. Endast några brända murar ska ha stått kvar och tomten ska tidvis ha vanprytts av tillfälliga byggnader, utnyttjats som stallskjul samt för avträden för högvaktens personal och som allmän avstjälpningsplats. Detta talar emot att äldre källarvåningar synligt skulle ha funnits kvar från Biskopens residens. Kapten Christoffer Hedenberg bebyggde Biskopstomten mot torget år men huset brann ner i den stora branden Då Sven Wenngren köpte den avbrända tomten år 1746 så bör den ha rensats upp fram till dess att det så kallade Wenngrenska huset stod klart 1760, nu med källarplan. Stadshuset som byggdes i trä i två våningar år 1703, ironiskt nog innehållande bland annat brandvakten, bör ha brunnit ner helt till grunden. Förmodligen har denna byggnad inte uppburits av regelrätta stenkällare, möjligen kan det ha funnits enkla halvkällare under byggnaden. Enligt förundersökningen gjord på innergården av stadshuset så hittade man trägolv från två skilda byggnader, ett golv delvis eldpåverkat, ett med rumsindelning, vilket ger en vink om hur bebyggelsen var uppförd på gården. När äldre byggnader revs eller ersattes efter brand planades i regel marken endast ut för att härbärgera nya byggander. Orsaken till detta beror främst på att detta förfarande var enklast, men ibland också på den rustika grundläggning som gjordes i vissa delar av staden, då denna grundläggningsnivå utnyttjats för stadga vid nyetablerade byggnationer. Med tanke på de omfattande bränder som den äldre bebyggelsen utstått, liksom uppförandet av rustika stenhus på tomterna därefter bör det mesta av eventuella källarplan ha förgåtts eller grävts bort ner till de nu stående husens bottenplan. Vi kan dock inte helt bortse från att eventuellt källarplan återanvänts eller restaurerats i samband med nyuppförandet av stenhus på Wenngrenska eller Börshuset. En annan sak att beakta är nivåförändringarna i kvarteret sedan 1600-talet. Stadslager kan höja ursprunglig marknivån med flera meter och mot bakgrund av kvarterets bränder och de undersökningar som gjorts i området kan äldre lämningar påträffas ner till minst tre meter under dagens marknivå. Undersökningen Sammanlagt grävdes fem schakt med en liten grävmaskin inom kvarteret Högvakten på nu tillgängliga ytor i en första etapp av förundersökningen. Bebyggelsen är i bruk idag och kan således inte undersökas under mark. Två schakt (1 2) grävdes på innergården av Wenngrenska huset. Schakt 1 placerades i en liten inbyggd hörna av gårdsytan och rörligheten var mycket begränsad här, vilket fick till följd att schaktytan blev minimal i botten. I schakt 2 påträffades en gasledning som inte var känd varför schaktytan begränsades mot norr. Ett annat schakt (3) grävdes inomhus i en ingång i Börshuset och räckvidden blev här mycket begränsad. Ytterligare två schakt (4 5) grävdes på utsidan av fastighetens södra fasad, ut mot Gustav Adolfs torg. 10 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

13 0 10 m Figur 8. Planritning som visar platsen för de fem schakt som grävdes vid förundersökningen. Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 11

14 Wenngrenska Schakt på innergården På Wenngrenska innergården påträffades kulturlager ner till 3 meters djup (så långt den lilla grävmaskinen räckte) således fortsatte lagren något djupare och någon botten nåddes aldrig i schakt 1 i det nordöstra hörnet av innergården. Ytan på första schaktets botten var mycket begränsad och var knappt omkring 0,6 meter i diameter på grund av det trånga utrymmet och djupet. Totalt fyra äldre stensatta gårdslager iakttogs inom dessa 3 meter. På cirka 0,5 meters djup kom det första gårdslagret innehållande stenläggning samt därunder raseringslager med grus, kalkgrus, murbruk, tegel och sten. På cirka 0,8 meter djup framkom ett brandlager innehållande rikliga mängder sot och kol, samt rödgods, fajans, tegel, djurben av fågel, svin och får. På cirka 0,9 meter djup börjar ytterligare ett stensatt gårdslager, som låg i flera skikt ner till 1,4 meters djup. På 1,7 1,8 meters djup kom en kullerstenslagd yta, med ett tramplager därpå, innehållande sot och kol, rödgods, fajans, ostronskal och djurben i grytbitstorlek. Direkt under kullerstenen förekom trärester. På mellan 2 3 meters djup påträffades ytterligare ett kulturlager innehållande huggspån, rödgods, ostronskal och djurben. Rester efter en latrinbinge påträffades på Wenngrenska gårdens nordöstra del i schakt 1, på mellan 2 3 meters djup, innehållande förutom ovan nämnda fynd också bland annat läder. Endast ett del av den rundade bingen framkom. Bingen var uppbyggd av vertikalt ställda träplank. Ledningar och rör finns nergrävda på gården omkring 0,4 0,8 meters djup. Bland annat en gasledning som gick på diagonalen i sydsydvästlignordnordöstlig riktning i schakt 2, det rådde osäkerhet om ledningen var i bruk. Börshuset Schakt 3 grävdes inomhus med en maskin med mycket begränsad räckvidd, i en förlängning av entrén från Postgatan i Börshuset. På cirka 1,5 meters djup påträffades en timrad rustbädd, med timret lagt i nordsydlig riktning i form av kvadratiska stockar. På mellan 1,4 1,5 meters djup iakttogs rikligt med sot och kol i ett lager innehållande lite tegel. Endast murbruk samt betongrester och enstaka tegelrester kunde ses i lagren däröver. Inga daterande fynd gjordes. Undersökningen gav ingen annan information annat än att grundförstärkningen i form av rustbädden kan ha funnits där vid någon av bränderna innan Börshusets färdigställdes Vi kunde inte med de maskinresurser vi hade till förfogande undersöka eventuella äldre kulturlager och byggnadsrester som kan ha bevarats under Börshuset. Fastighetens södra fasad mot Gustav Adolfs torg De två schakt som grävdes utmed husväggens södra fasad påvisade raseringslager i form av murbruk, sten, grus och tegel utanför en kallmurad vägg. Schakten grävdes på initiativ av Higab för att undersöka grundernas utformning och eventuellt ville man kunna kika in under golvet på husen. 12 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

15 På insidan av väggen i schakt fem finns en källarvåning med välvt tak och fönstergluggar i marknivå tillhörande Wenngrenska huset. Här grävdes ett par provgropar ner till knappa 0,5 meters djup inne i källargolvet, men omedelbart kom en mycket påträngande doft av dieselångor som omöjliggjorde vidare undersökning. På utsidan väggen av femte schaktet framkom, på 1,3 meters djup, en första utskjutande sockelsten som fortsatte ner till 1,7 meter, där nästa sockelsten påträffas och man ansåg att botten var nådd. På denna nivå kom också grundvattnet. I schakt 4, utanför Börshuset, sågs rester efter trossbotten på 1,7 meters djup i form av en timrad rustbädd. Rustbädden stack ut någon decimeter utanför den kallmurade stenmuren som utgjorde botten på väggfasaden. Resultat Den nu första etappen av förundersökningen påvisar att bevarade gårdslager finns intakta i kvarteret Högvakten på Wenngrenska gården. Flera lager med sot och kol kunde iakttas. Dessa brandlager kan ses som en tidsindikator för de stora bränder som drabbade delar av Göteborgs innerstad i omgångar och däribland kvarteret Högvakten. På den så kallade Wenngrenska innergården kunde vi dokumentera brandlager på 0,85 1,4 meters djup som med största säkerhet tillhör någon av bränderna på 1700-talet, 1746 eller Detta lager utgör den fas som markerar aktiviteten innan Wenngrenska stenhuset byggs upp Under detta brandlager iakttogs kulturlager och gårdsytor lagda med sten i flera skikt ner till 3 meters djup. En kullerstenslagd yta på 1,7 1,8 meters djup täckt med ett tramplager innehållande sot och kol kan eventuellt komma från en tidigare fas, motsvarande slutet av 1600-talet och de första decennierna av På mellan 2 3 meters djup påträffades ytterligare kulturlager innehållande något sot och kol samt huggspån, rödgods, ostronskal och djurben samt rester efter en latrinbinge. Dessa lager kan eventuellt dateras till mitten av 1600-talet, då Bäfverfelts stenhus stod på tomten, men brann ner i den stora branden Eventuell exploatering av innergården på Wenngrenska delen av kvarteret bör föregås av en arkeologisk slutundersökning. Rustbäddar under Börshuset finns intakta, liksom socklar av husets södra fasad. Resterande förundersökning etapp 2 får belysa övriga lämningar i resterande del av kvarteret Högvakten. Däremot utgår innergården på Stadshusets mellersta del som redan är helt undersökt av stadsmuseet år Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 13

16 Referenser Almquist, H Göteborgs historia: grundläggningen och de första hundra åren. Göteborg. Byggnadsminnen Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, ISBN: Dahl, O Sjätte roten, tomt 30, Kvarteret Högvakten, Tjugoförsta roten Kjellin, M Göteborgs Börs- och Festivitets Byggnad Göteborg. 14 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010:235. Undersökningstid: 15/11 21/ Exploateringsyta: 4250 meter. Undersökt yta: 13 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 0e, edition nov, Göteborg, x y Koordinatsystem: Sweref 99. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga tillvaratagna. Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 15

18 Bilaga. Schaktbeskrivning, lagerföljd Schakt 1 på Wenngrenska gårdens norra del Storlek 1,1 2,1 m. 0 0,1 m, stenläggning, runda stenar. 0,1 0,2 m, sand. 0,2 0,35 m, sandig humus. 0,35 0,6 m, grus, sten, kalkbruk, tegel (raseringslager). Sentida betongfundament i schaktets mot väggen i öster 0,6 0,85 m, humös sand. Kulturlager; innehållande tegel (små gula tegelsten) samt rött tegel, hushållsavfall i form av ben i grytstorlek från fågel, gris och får. 0,85 1,4 m, Humus, sot- och kolbemängt, fynd som ovan lager med hushållsavfall i form av ben i grytstorlek samt tegel liksom röd tegeltakpanna. På 0,9 m börjar en stensatt gårdsyta i flera lager ner till 1,4 (3 skift). 1,4 1,7 m, humus. 1,7 2 m, mjäla. 2 3 m, något torvigt humöst kulturlager innehållande; tegelpannor, trä (plank) ostronskal, läderdetaljer, kritpipsskaft, keramik, rödgods med gulgrön glacering. Delar av en latrin påträffas omgärdad av träplank omkring 0,4 0,6 m långa. Figur 9. Schakt 1, profil mot nordost. Foto: Carina Bramstång Plura. 16 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

19 Schakt 2 på Wenngrenska gårdens södra del Storlek 2,5 1,2 m. 0 0,1 m, stenläggning, knott. 0,1 0,4 m, fint grus/påförd. 0,4 0,5 m, stenpackning, gårdsyta. 0,5 0,65 m, fin sand, påförd. 0,65 0,9 m, grusig humus, raseringsmassor. Fynd av fajans och kritpipsskaft. 0,9 m, en gasledning. 0,9 1,4 m, humus, brandlager innehållande sot, kol, rikligt med tegel, fynd av fajans, kritpipor, kakelugnsrester, djurben efter matavfall (grytbitstorlek) och ostronskal. På 1,1 1,3 m tjockt ställvis kalkbrukslager. 1,4 1,7 m, humus, kulturlager (något grusigt), innehållande kritpipsskaft, rödgods, fajans, ostronskal, djurben från matavfall (grytbitstorlek). 1,7 1,8 m, stenlagd gårdsyta av kullersten i 0,5 0,15 m stora runda stenar. Trärester kommer direkt under stenlagret. 1,8 1,95 m, grusig humus, ställvis grå sand innehållande rikligt med ostronskal och djurben från matavfall (grytbitstorlek). 1,95 2,7 m, något humös bitvis torvig sand, innehållande rikligt med huggspån och fynd av djurben, dels en led, och revben av ko, dels slaktavfall i form svinkäke samt ostronskal och rödgods. 2,7 m, grå sand samt mjälig lera. Figur 10. Schakt 2, profil mot söder. Foto: Carina Bramstång Plura. Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 17

20 Schakt 3 Börshuset Storlek 1,8 0,75 m. 0 0,1 m, betonggolv. 0,1 0,6 m, murbruk, grus och sten. 0,6 1,3 m, grus, sand, sten innehållande tegel (raseringslager). 1,3 1,4 m, lera, mjäla. 1,4 1,5 m, mjälig, något torvig humus, rikligt med sot och kol, kulturlagerrest innehållande tegel. 1,5 m, trästockar kvadratiskt timrade, timmerkista i kors. Schakt 4 utsidan fasad i sydöst Storlek 2 1,4 m. 0 0,1 m, stenläggning, knott. 0,1 0,15 m, liten plan stensockel. 0,1 0,5 m, påfört grus samt väggrund i sten. 0,5 1,3 m, grus, sten, murbruk och tegel (raseringsmassor). 1,3 1,7 m, utstickande sockel i sten. 1,7 m, trästock i mjälig något sandig fyllning, trossbotten/rustbädd under vägg. Schakt 5 utsidan fasad i sydväst Storlek 2,5 1 m. 0 0,1 m, stenläggning, knott. 0,1 0,5 m, påfört grus. 0,5 0,9 m, grus, murbruk, sten, tegel (raseringslager). 0,9 1,3 m, mjäla innehållande grus och sten. 1,3 1,5 m, sockelsten under källarfönster, ev. trappavsats. 1,5 1,7 m, sockelsten. 1,7 m, utstickande sockelsten. Grävning avbröts på grund av ångor av dieselolja. 18 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg

21 Figurförteckning Figur 1. Kvarteret Högvakten innanför vallgraven i Göteborg. Utsnitt ur Xxxxxkartan. Skala 1:xxxxx...4 Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Figur 3. Utsnitt ur karta från omkring 1675 med området markerat i tre fält norr om Gustav Adolfs torg. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr Figur 4. Utsnitt ur karta tillkommen strax efter 1703, det nyuppförda stadshuset finns markerat på mittomten. Stadshuset, som innehöll lokaler för brandvakten, stadsvakten och magasin, var byggt i trä i två våningar. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 398b....8 Figur 5. Utsnitt ur karta som visar förhållandena mellan åren På kartan är endast Stadshuset markerat, flera bränder hade härjat staden. Krigsarkivet Sfp Göteborg nr 60c....8 Figur 6. Utsnitt ur karta som utfördes Efter bränderna 1746 och 1758 byggdes eller återuppbyggdes alla tre tomterna med gedigna stenhus i två våningar. Krigsarkivet. Västkustfästningarna. Göteborg nr 6a....8 Figur 7. Utsnitt ur karta som visar förhållandena På kartan har nu ytterligare två längor tillkommit i hörnet Torggatan Sill-/Postgatan. Krigsarkivet. Västkustfästningarna. Göteborg nr 12 vol Figur 8. Planritning som visar platsen för de fem schakt som grävdes vid förundersökningen Figur 9. Schakt 1, profil mot nordost. Foto: Carina Bramstång Plura...16 Figur 10. Schakt 2, profil mot söder. Foto: Carina Bramstång Plura...17 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg 19

22

23

24 Arkeologi i kvarteret Högvakten, Göteborg Higab har ansökt om tillstånd att göra ingrepp i fornlämningen Göteborgs innerstad RAÄ 216 inom kv. Högvakten i Göteborg med anledning av planerade omfattande grund förstärkningar inom kvarterets byggnader. Sammanlagt har nu fem schakt grävts med grävmaskin inom kvarteret i ett första förundersökningsskede på tillgängliga ytor. Resultaten påvisar att bevarade gårdslager finns intakta på innergården av Wenngrenska delen av kvarteret, med stenlagda gårdsytor, latrinbinge och stadslager. Rustbäddar under Börshuset finns intakta, liksom äldre socklar av husets södra fasad.