Vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning. Kapitel R.12: System med användningsdeskriptorer

Transkript

1 Vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning Kapitel R.12: System med användningsdeskriptorer Version 2 Mars 2010

2 RÄTTSLIGT MEDDELANDE Detta dokument innehåller vägledning om Reach med förklaringar av skyldigheterna enligt Reach och hur de uppfylls. Vi vill dock påminna användarna om att texten i Reach-förordningen är den enda gällande rättsliga grunden och att den information som finns i detta dokument inte är avsedd som juridisk hjälp. Europeiska kemikaliemyndigheten frånsäger sig allt ansvar när det gäller innehållet i detta dokument. ANSVARSFRISKRIVNING Detta är en arbetsöversättning av ett dokument som ursprungligen offentliggjorts på engelska. Originalet finns på Echas webbplats. Vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning Kapitel R.12: Systemet med användningsdeskriptorer Referens: ECHA-2010-G-05-SV Publiceringsdatum: Språk: SV Europeiska kemikaliemyndigheten, Omslag Europeiska kemikaliemyndigheten Kopiering tillåten med angivande av källan enligt följande: Källa: Europeiska kemikaliemyndigheten, och under förutsättning att en skriftlig anmälan görs till ECHA:s kommunikationsavdelning (publications@echa.europa.eu). Detta dokument kommer att tillhandahållas på följande 22 språk: Bulgariska, tjeckiska, danska, nederländska, engelska, estniska, finska, franska, tyska, grekiska, ungerska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska och svenska Om du har frågor eller kommentarer när det gäller detta dokument, vänligen skicka dem med hjälp av formuläret för informationsförfrågningar (ange referens och publiceringsdatum). Formuläret finns på webbsidan Kontakta ECHA på: Europeiska kemikaliemyndigheten Postadress: P.B. 400, FI Helsingfors, Finland Besöksadress: Annegatan 18, Helsingfors, Finland

3 FÖRORD I detta dokument beskrivs informationskraven enligt Reach med avseende på ämnesegenskaper, exponering, användningar och riskhanteringsåtgärder och kemikaliesäkerhetsbedömningen. Det utgör ett av en serie vägledningsdokument avsedda att hjälpa intressenter att förbereda sig för att uppfylla sina skyldigheter enligt Reach-förordningen. Dokumenten omfattar detaljerad vägledning för ett antal viktiga Reach-processer samt för vissa vetenskapliga och/eller tekniska metoder som industrin eller myndigheterna behöver använda enligt Reach. Vägledningsdokumenten utarbetades och diskuterades inom projekten för det praktiska genomförandet av Reach (RIP) som leddes av Europeiska kommissionens avdelningar och som omfattade alla intressenter från medlemsstaterna, industrin och icke-statliga organisationer. Efter godkännande av Medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnades dokumenten över till ECHA för publicering och ytterligare underhåll. Utkast till varje uppdatering av vägledningen utarbetas av ECHA och genomgår sedan ett samrådsförfarande, som innefattar intressenter från medlemsstaterna, industrin och frivilligorganisationer. Mer information om samrådsförfarandet finns här: Vägledningsdokumenten kan fås från Europeiska kemikaliemyndighetens webbplats Ytterligare vägledningsdokument kommer att publiceras på webbplatsen när de är klara eller har uppdaterats. Det här dokumentet hänför sig till Reach-förordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 ( 1 ). (1) Rättelse till Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 såväl som rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, ); ändrade genom rådets förordning (EG) nr 1354/2007 av den 15 november 2007 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 304, , sid. 1).

4 Dokumenthistorik Version Kommentar Datum Version 1 Första utgåvan Maj 2008 Processkategorierna (PROC) som gäller beredning av metaller och andra mineraler har inkluderats i PROCidentifieringssystemet. SU 10 har omformulerats något. PC 39, kroppsvårdsprodukter har lagts till. Version 1.1 Version 1.2 Version 2 Pappersmassa har lagts till i SU 6 och en indelning har gjorts med avseende på övrig/övriga produktion eller tjänster (0-1 för övrig ekonomisk verksamhet som gäller kemikalier och 0-2 för övrig ekonomisk verksamhet som inte gäller kemikalier ). Identifieringssystemet för varukategorier har modifierats tekniskt. - Alla övrig/övrigt/övriga har flyttats från sista till första positionen i plocklistan. Numreringen av processkategorierna i bilaga R.12-3 har korrigerats från och med PROC 22. Kameror och videokameror har flyttats från AC 9 till AC 3-4 i bilaga R Numreringssystemet i bilaga R.12-4 har anpassats till kategoristrukturen. Klarare och mer konsekvent beskrivning av syftet med systemet med användningsdeskriptorer i inledningen. Mer uttryckliga hänvisningar till artikel 37 (nedströmsanvändaren underrättar leverantören om användningen av ämnet) och avsnitt 3.5 i IUCLID i avsnitt R Införande av förklaringar och definitioner i R.12.2 o Modifiering av terminologin angående kemiska produkter (=ämnen som sådana och i blandningar) och varor o Torkade/härdade blandningar omfattas av varukategorier eftersom de har en definierad form och yta Infogning av uppdaterade exempel om arbete med deskriptorsystemet: Se stycke R.12.4 och R Införande av en ny tabell R.12.1 för att bättre förklara sambandet mellan användningsbeskrivning och nivå 1- exponeringsuppskattningar. Tillägg av ett kort stycke i avsnitt om de olika aktörerna i ett ämnes livscykel. Harmonisering av uppbyggnaden av avsnitt till Infogning av tre underavsnitt: deskriptorns definition och omfattning; vägledning för placering i lämplig kategori; koppling till nivå 1-bedömning. Indelning av deskriptorlistan för användningssektorer i två typer av information: Huvudanvändargrupper i ett ämnes livscykel som nyckeldeskriptor (SU 3, 21, 22) och slutanvändningssektor (alla Juli 2008 Oktober 2008 Mars 2010

5 Version Kommentar Datum poster) som en kompletterande deskriptor, se bilaga R Klarare särskiljning mellan de två funktionerna för den kemiska produktkategorin (PC) i avsnitt R : (i) beskrivning av sektorerna som formulerar blandningar enligt blandningstyp och (ii) konsumentprodukttyper som kan bedömas med ECETOC riktad riskbedömning för konsumenter (se bilaga R ). Klarare särskiljning mellan de två funktionerna för varukategorin (PC) i avsnitt R : (i) Varutyp i förhållande till ämnets användningsstadium och följande avfallsstadium (arbetstagares och/eller konsumenters hantering av varan) och (ii) konsumentvarutyper som kan bedömas med TRA. Se bilaga R och R Införande av en lista av produktunderkategorier behandlade i ECETOC riktad riskbedömning (TRA) för konsumenter, se bilaga R och bilaga R , vilken förklarar kopplingen mellan användningsbeskrivning och nivå 1-exponeringsuppskattningar i avsnitt R och R Borttagning av hänvisning till industriell eller yrkesmässig omgivning från de flesta processkategorier. Valet kan göras i själva exponeringsuppskattningen. På användningsbeskrivningsnivån anger SU 3 eller SU 22 huruvida användningen förväntas ske i en industriell eller icke-industriell omgivning. Införande av exempel som hänför sig till beredning av varor av arbetstagare i avsnitt R Omstrukturering av AC-listan för bättre överensstämmelse med TARIC-systemet Borttagning av definitiva underkategorier i AC-listan så att det är upp till registranten och nedströmsanvändarna att avgöra hur detaljerat användningsstadiet ska beskrivas. De tidigare underkategorierna har omvandlats till exempel som visar vilken sorts varor som kan omfattas av de breda kategorierna. Införande av miljöavgivningskategorin (ERC) som en ytterligare deskriptor (se avsnitt R ) Förklaring av de specifika miljöavgivningskategoriernas (SPERC) roll i detta sammanhang. Införande av en ny kategori ERC 12 som riktar sig mot behandling av varor med slipteknik av arbetstagare i en industriell omgivning. Utvidgning av ERC 10b/11b till att även omfatta borttagning av ämnen från varornas ytor. Införande av en lista av ämnesfunktionskategorier (för avsnitt 1.2 i esds och rapportering i IUCLID) i bilaga R Syftet med listan förklaras i ett kort stycke i avsnitt R Införande av ett nytt avsnitt R.12.5 med förklaring av hur deskriptorsystemet kan stödja i) kartläggning av användningar som startpunkt för kemikaliesäkerhetsbedömningen (CSA), ii) konstruktion av rubriker för exponeringsscenarier och iii) rapportering av identifierade användningar i IUCLID avsnitt 3.5. Förfining av plocklistor o Införande av i) vetenskaplig forskning och ii) elektricitet, ånga, vattenförsörjning och avloppsrening i SU-listan

6 Version Kommentar Datum o Utbrytning av fyllmedel och kitt från PC 9 till PC 9b o Utbrytning av fingerfärger från PC 9 till PC 9c o Förtydligande av att PC14 hänför sig till ämnen som reagerar med metallytor o Borttagning av bilvårdsprodukter (PC6), konstnärsmaterial (PC5), produkter för trädgårdar och gräsmattor (PC22) eftersom de i stor utsträckning överlappar andra kategorier o Borttagning av PC10 eftersom detta ändå omfattas av övrig/övrigt/övriga o Klargörande av att PC20 hänför sig till processhjälpmedel som används i den kemiska industrin o Införande av blekmedel och andra processhjälpmedel i PC 26 och PC 34 o Omfattning av metaller och andra mineral i PROC 21 till 25 samt anpassning av beskrivning o Uppdelning av PROC 8 i PROC 8a och 8b o Införande av PROC 26 och 27a och 27b som hänför sig till processer som är särskilt relevanta för metallindustrin o Borttagning av AC12 från AC-listan eftersom det leder till större brister på överensstämmelse med den materialbaserade kategoriseringen och skapar problem för överensstämmelsen med TARIC-systemet. -Redaktionell anpassning av texten till de ovannämnda ändringarna. VÄGLEDNING FÖR GENOMFÖRANDE AV UPPDATERINGARNA De flesta uppdateringarna i denna vägledning är förklarande. Ett antal ändringar har även införts i plocklistorna som innehåller de olika deskriptorelementen. I bilaga R.12.7 tillhandahålls en kort vägledning för att hjälpa företag som har samlat in data om användningar på basis av plocklistorna med användningsdeskriptorer i tidigare versioner av den aktuella vägledningen. För varje plocklista förklaras det hur redan insamlade data kan omvandlas till en form som motsvarar i) plocklistorna i den nya versionen 2 av vägledningen (oförändrad sedan ) och ii) posterna i de relaterade TRA-exponeringsuppskattningarna för konsumenter. Den nya deskriptorlistan för miljön (miljöavgivningskategorier) fanns inte i version 1 av vägledningen, och således måste dessa data läggas till varje användningsbeskrivning som utförts före sommaren Konvention för att citera Reach-förordningen Ordagranna citat från Reach-förordningen anges med kursiverad stil inom citattecken. Tabell över termer och förkortningar Se kapitel R.20 Orienteringsanvisning Figuren nedan visar placeringen av kapitel R.12 i vägledningsdokumentet

7 R12 Information: tillgänglig krävs/behövs Farobedömning (HA) Exponeringsbedömning (EA) Stopp n Farligt eller PBT? j Riskkarakterisering (RC) Dokumentera i CSR j Risken under kontroll? n Iteration Förmedla ES via esds

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 R.12. SYSTEMET MED ANVÄNDNINGSDESKRIPTORER...1 R Syftet med denna modul...1 R.12.2 Systemet med användningsdeskriptorer...2 R Beskrivning av systemet...2 R Koppling till verktyg för exponeringsuppskattning...3 R Definition av de fem deskriptorlistorna...4 R Användningssektor [SU]...4 R Kemisk produktkategori [PC]...5 R Processkategori [PROC]...6 R Miljöavgivningskategori (ERC)...7 R Varukategorier [AC]...8 R Specificering av ett ämnes tekniska funktion för säkerhetsdatabladet...9 R Exempel...9 R Exempel på placering av användningar i en kategori i deskriptorsystemet...9 R Exempel på systematisk beskrivning av ett ämnes användningar...10 R Beskrivning av identifierade användningar och uppbyggnad av rubriker för exponeringsscenarier...11 R Kartläggning av användningar utifrån livscykelns struktur...12 R Uppbyggnad av rubriker för exponeringsscenarier...14 R Beskrivning av identifierade användningar i IUCLID...14 Tabeller Tabell R.12-1: Användningsbeskrivning och nivå 1-exponeringsuppskattningar...3 Tabell R.12-2: Exempel på tilldelning av kategorier till arbetstagarnas inomhusanvändningar...10 Tabell R.12-3: Exempel på kortfattad beskrivning av några användningar av ett pigment...11 Tabell R.12-4: Rubrikavsnittet på ett exponeringsscenario som behandlar arbetstagarnas verksamhet ()...14 Tabell R.12-5: Tabell för rapportering av identifierade användningar som berör industriarbetare i IUCLID...16 Figurer Figur R.12-1: Standardstruktur för trädrepresentationen av identifierade användningar...13 Figur R.12-2: Exempel på användningsbeskrivning i en bild med ett livscykelträd...14 Bilagor Bilaga R.12-1:: Deskriptorlista för användningssektorer (SU)...17 Bilaga R : Deskriptorlista för kemisk produktkategori (PC)...19 Bilaga R.12-3: Deskriptorlista för processkategorier (PROC)...23 Bilaga R : Beskrivning för miljöavgivningskategorier (ERC)...27 Bilaga R : Deskriptorlista för ämnen i varor (PROC)...33 Bilaga R.12-6: Lista på funktionskategorier (om de behövs) ()

9 R.12. SYSTEMET MED ANVÄNDNINGSDESKRIPTORER R Syftet med denna modul Enligt Reach måste varje tillverkare och importör av ämnen som kräver en exponeringsbedömning utveckla, bedöma och meddela exponeringsscenarier, som omfattar ämnets sammantagna livscykel. I detta syfte måste han kartlägga alla användningar för sitt ämne. En sådan kartläggning av användningar inom en marknadssektor kan ofta återanvändas för många olika ämnen eller till och med sammanställas av flera tillverkare/importörer gemensamt. Det är därför viktigt att standardisera kartläggningen av användningarna och att möjliggöra kopplingar till exponeringsscenarier. Exponeringsscenarier kommer att meddelas nedåt i distributionskedjorna genom de utökade säkerhetsdatabladen. För nedströmsanvändare är det viktigt att få standardiserade korta rubriker på exponeringsscenarier (avsedda att visa omfattningen och tillämpligheten för ett exponeringsscenario) för relevanta tillämpningar av ämnena inom deras sektor och inte många olika scenarier från olika leverantörer. Denna vägledning tillhandahåller därför ett system med användningsdeskriptorer för att standardisera beskrivningen av ämnenas användning. Systemet kommer att göra det enklare att identifiera användningarna som ska anges i registreringsunderlagen, upprätta ett exponeringsscenario av leverantörer utifrån kommunikation uppåt och nedåt i distributionskedjan, formulera korta rubriker för exponeringsscenarier. Användningsdeskriptorerna hjälper leverantörer och användare att strukturera sin kommunikation. Utifrån de korta rubrikerna bör nedströmsanvändaren snabbt kunna avgöra om ett exponeringsscenario som han mottagit omfattar hans användningar. Omvänt kan användningsdeskriptorerna också hjälpa nedströmsanvändaren att på ett strukturerat sätt beskriva en användning som han vill underrätta leverantören om (se artikel 37.2). OBS: För att upprätta lämpliga exponeringsscenarier kommer registranten i många fall att behöva mer information om användningsförhållandena än bara en förteckning på användningsdeskriptorer. Varje registrant måste dessutom infoga en kortfattad allmän beskrivning av alla identifierade användningar i sin tekniska dokumentation (se kapitel 3.5 i IUCLID) ( 2 ) och i avsnitt 2 i kemikaliesäkerhetsrapporten. Det rekommenderas att den kortfattade allmänna användningsbeskrivningen baseras på deskriptorsystemet i denna vägledning, och att det i avsnitt 3.5 av IUCLID hänvisas till de exponeringsscenarier som ingår i kemikaliesäkerhetsrapporten (om det är relevant). Syftet med detta är att säkerställa att beskrivningen av de identifierade användningarna och exponeringsscenariernas rubrik och innehåll överensstämmer med varandra. Obs: Överensstämmelsen mellan den korta allmänna beskrivningen av de identifierade användningarna och exponeringsscenariernas korta rubriker i kemikaliesäkerhetsrapporten är ett rättsligt krav som anges i avsnitt i bilaga I av Reach. Vissa av dessa användningsdeskriptorer återspeglar exponeringsrelaterade användningsegenskaper. De kan därför användas som ingångsparametrar till några av de befintliga verktygen för exponeringsuppskattning. ( 2 ) Se artikel 10.a iii i Reach i samband med avsnitt 3.5 i bilaga VI. 1

10 Syftet med detta kapitel är att närmare redogöra för bakgrunden till och tillämpningen av deskriptorsystemet. Plocklistorna med kategorierna för kort beskrivning av användningarna ingår i bilaga R.12-1 till R R.12.2 Systemet med användningsdeskriptorer R Beskrivning av systemet Sju huvudgrupper av aktörer har betydelse under ämnets livscykel: tillverkare och importörer av kemiska ämnen (inbegripet metaller och mineral), företag som blandar kemikalier (formulerare) för att framställa blandningar, distributörer ( 3 ), industriella slutanvändare, yrkesmässiga slutanvändare och konsumenter. Import och distribution diskuteras inte mer i denna vägledning. Systemet med användningsdeskriptorer är baserat på fem olika deskriptorlistor som tillsammans bildar en kort beskrivning av användningen eller en rubrik till exponeringsscenariet: Användningssektorns kategori (SU) beskriver i vilken ekonomisk sektor som ämnet används. Detta innefattar blandning eller omförpackning av ämnen på formulerarens nivå liksom industriella och yrkesmässiga slutanvändningar samt konsumentslutanvändningar ( 4 ). Den kemiska produktkategorin (PC) beskriver i vilka typer av kemiska produkter (=ämnen som sådana eller i blandningar) ( 5 ) som ämnet slutligen kommer att ingå när det levereras till slutanvändningen (hos industriella och yrkesmässiga användare eller hos konsumentanvändare). Processkategorin (PROC) beskriver appliceringsteknik eller processtyper definierade ur ett arbetsplatsperspektiv. Miljöavgivningskategorin (ERC) beskriver de breda användningsförhållandena från ett miljöperspektiv. Varukategorin (AC) beskriver typen av vara till vilken ämnet slutligen har beretts. Detta innefattar även blandningar i torkad eller härdad form (t.ex. torkad trycksvärta i tidningar, torkade ytbeläggningar på olika ytor). Observera också att för att uppnå harmonisering över marknaderna bör antalet kategorier i de fem deskriptorlistorna vara begränsat. Generellt är det bäst att branschorganisationer och enskilda registranter endast definierar ytterligare kategorier om de befintliga inte passar alls för en process-, produkt- eller sektortyp som ska beskrivas kortfattat. Om ytterligare relevanta detaljer för en verksamhet måste beskrivas kan de också behandlas inom själva exponeringsscenariet. ( 3 ) Distribution i sig är inte någon användning enligt Reach. Om distributionen däremot innefattar överföring av ämnen (t.ex. påfyllning) är den en användning. ( 4 ) Slutanvändningen av ett ämne som sådant eller i en beredning är den sista användningen innan ämnet blir en del av varans matris, reagerar vid användning (och således försvinner) och/eller hamnar i avfallet, avloppsvatten eller luftutsläpp. Användningar som uteslutande syftar till att göra ämnet till en komponent i en beredning [blandning] är inte slutanvändningar. Denna särskiljning görs för att förebygga att varje steg i blandningen i en längre kedja av beredningstillverkare beskrivs separat. ( 5 ) Termen kemisk produkt omfattar både ämnen som sådana eller i en beredning [blandning]. Syftet med detta är att möjliggöra beskrivning både av levererade produkter som bara innehåller ett ämne som sådant och av produkter som är beredningar. I denna vägledning omfattar termen också metaller (inbegripet legeringar) i deras primära form (t.ex. tackor eller pulver). 2

11 R Koppling till verktyg för exponeringsuppskattning Förutom sin beskrivningsfunktion stöder vissa deskriptorlistor identifiering av den passande posten för exponeringsuppskattning i ett av de tillgängliga verktygen för nivå 1-exponeringsuppskattning (se stycke D.5 i vägledningens kapitel D) ( 6 ). I tabell R12.1 visas en översikt av de olika elementen i systemet med användningsdeskriptorer och deras samband med posterna för nivå 1- exponeringsuppskattningar. Tabell R.12-1: Användningsbeskrivning och nivå 1-exponeringsuppskattningar Deskriptorlistans namn Beskrivna aspekter av användningen Kategorier som passar posterna för ett av de tillgängliga nivå 1- verktygen för exponeringsuppskattning SU PC Användningssektorns kategori Kemisk produktkategori ( 7 ) Tre huvudanvändargrupper (första raderna i bilaga R.12-1), relevanta för alla användningar av ämnet. Industri- och användningssektorer för användningen. Kemisk produkttyp i vilken ämnet tillhandahålls för slutanvändning. Dessa kategorier kan också användas för att beskriva de marknadssektorer (formuleringssektorer) till vilka tillverkaren eventuellt tillhandahåller sitt ämne. Riktad riskbedömning för arbetstagarnas exponering (TRA) PROC Processkategori Kategorier av konsumentprodukter, för vilka en nivå 1-exponeringsuppskattning kan skapas. Appliceringsteknik eller processtyper som är definierade från ett arbetsplatsperspektiv. TRA för konsumentexponering för utvalda produkttyper TRA för exponering av arbetare ERC Miljöavgivningskategori Breda villkor för användning definierade från miljöperspektiv och som är relevanta för alla användningar av ämnet och det följande användningsstadiet i varorna. Miljöavgivningskategorier (ERC) AC Varukategori Varutyper i följande användningsstadium och avfallsstadium eventuellt relevanta för exponering av konsumenter, arbetstagare och miljö. Konsumentvarutyper för vilka nivå 1- exponeringsuppskattningar kan skapas. TRA för konsumentexponering för utvalda varutyper Obs: När en viss kategori för användningsbeskrivningar används som ingång till ett verktyg för nivå 1-exponeringsuppskattning (t.ex. PROC för uppskattning av exponering på arbetsplatsen), kommer exponeringsuppskattningen även att bero på olika parametrar som inte återspeglas i ( 6 ) Nivå 1-exponeringsuppskattning avser en modellerad, konservativ exponeringsförutsägelse, utifrån ämnesegenskaper och några lättillgängliga och lättolkade ingångsparametrar. Det finns olika verktyg för att utföra sådana uppskattningar. Ett av dessa är verktyget för riktad riskbedömning för exponering på arbetsplatsen och konsumentexponering utvecklat av ECETOC (uppdatering publicerad i juli 2009, För miljön kan miljöavgivningskategorierna (ERC) användas för att härleda en nivå 1-utsläppsuppskattning. De utsläppsuppskattningarna möjliggör uppskattningar på basis av EUSES. Utsläppsberäkningsmodulen som krävs för detta kommer att beskrivas i den uppdaterade vägledningen, kapitel R.16 om uppskattning av exponering av miljön. ( 7 ) Samma produktkategori kan uppfylla båda funktionerna hos PC som beskrivs här (se R för mer information). 3

12 kategoribeskrivningen själv (t.ex. tillgången till lokal avgasventilering, ämnets koncentration, användningens varaktighet, användning av personlig skyddsutrustning). Således kan en PROC hänföra sig till olika exponeringsscenarier och de tillhörande exponeringsuppskattningarna. Detta gäller även för konsumentblandnings/-varukategorier och miljöavgivningskategorierna. R Definition av de fem deskriptorlistorna R Användningssektor [SU] Definition och omfattning I bilaga R.12-1 finns en lista på Användningssektorer De tre huvudanvändargrupperna som nyckeldeskriptorer anges överst i tabellen. De visar vilken detaljrikedom som en registrant som minst förväntas tillhandahålla vid beskrivningen av användningssektorn, och de är viktiga för bedömaren eftersom de är till hjälp vid inriktningen av exponeringsbedömningen (t.ex. val av lämpliga verktyg). Användningsrapporteringen i IUCLID och i kemikaliesäkerhetsrapporten är strukturerad enligt dessa huvudgrupper. Bilaga R.12-1 innehåller även ett urval av internationellt harmoniserade NACE-kategorier (Nomenclature générale des Activités économiques dans les Communautés Européennes [Allmän nomenklatur för ekonomiska verksamheter i de europeiska gemenskaperna]) för klassificering av verksamheter i industri- och tjänstesektor. Dessa kategorier är avsedda som stöd för en tillverkare/importör (T/I) i kartläggningen av marknaden bortom hans direkta kunder i formuleringssektorerna ( 8 ). En sådan kartläggning kan vara till hjälp vid utvecklingen av lämpliga exponeringsscenarier som omfattar alla slutanvändare av ämnet som sådant eller i blandningar och de efterföljande livscykelstadierna. Det kan till exempel vara relevant att flagga de industrisektorer för vilka ett exponeringsscenario är tillämpbart, t.ex. sluten behandling av gaser i halvledarindustrin eller nedsänknings- [neddoppnings-]förfaranden vid betning av textilier. Koppling av en viss tillämpningsprocess (PROC) eller miljöavgivningskategori (ERC) till en viss sektor (SU) kan i synnerhet vara användbart i följande situationer: En exponeringsuppskattning på högre nivå behövs för att visa riskstyrning, och användningsvillkoren i exponeringsscenariet gäller särskilt en process i en viss industri. Användningssektorn kan också vara en hänvisning till råd mot vissa användningar. Vägledning för placering i lämplig kategori Antalet kategorier har begränsats till breda sektorer som är kända för att företräda de största kemikalieanvändarna. Om en tillverkare eller importör anser att det är nödvändigt att beskriva användningen närmare eller att beskriva användningar i en sektor som inte finns förtecknad, bör han använda NACE-koder (och den motsvarande fraseringen), som finns tillgängliga via Internetlänken i slutet av bilaga R Användning av NACE-koder/-terminologi har fördelen att den är harmoniserad och välkänd för företag över hela Europa. Om en tillverkare eller importör anser att det är tillräckligt att vara mindre specifik när det gäller användning i industrin, behöver han bara tilldela huvudanvändargruppen, t.ex. industriell användning, vilket anger att ämnet är avsett att användas i stor utsträckning i industrin under de betingelser som specificeras i exponeringsscenariet. Om en användare beslutar sig för att beskriva sin användning närmare genom tilldelning av en slutanvändningssektor, bör han välja en kategori från bilaga R12-1 förutom en kategori som beskriver huvudanvändargruppen. Observera att tillverkning av ämnen (t.ex. SU8, SU9, SU14) eller formulering av blandningar (SU10) är avsedda att beskriva ämnets slutanvändningar (t.ex. intermediärer eller ( 8 ) Sektorerna som producerar (= formulerar = blandar) beredningar [= blandningar = kemiska produkter] kan beskrivas bättre genom typen av kemisk produkt än genom NACE-koden, eftersom NACE-systemet inte tillåter tillräcklig särskiljning. 4

13 processhjälpmedel). För beskrivning av tillverkning eller formulering av en blandning i sig är det inte nödvändigt att tilldela någon slutanvändningssektor. Koppling till nivå 1-exponeringsuppskattning De huvudsakliga användargrupperna industriell användning (SU 3) och yrkesmässig användning (SU 22) kan användas som ingångsparameter till nivå 1-exponeringsuppskattningen i TRA för arbetstagare. De andra kategorierna är inte direkt kopplade till tillgängliga verktyg för exponeringsuppskattning. För många industrisektorer finns emellertid OECD:s dokument för emissionsscenarier tillgängliga, vilka beskriver användningsvillkoren av vissa typer av kemikalier (och motsvarande utsläppsfaktorer) från miljöperspektivet. R Kemisk produktkategori [PC] Definition och omfattning En tillverkare eller importör kan identifiera ett ämnes huvudanvändningar utifrån sin kunddatabas eller av de marknadssektorer som han förser. I många fall kommer hans direkta kunder att vara formulerare och/eller omförpackare ( 9 ), eller distributörer som förser olika nedströmsanvändare. Det händer emellertid också att tillverkaren av ämnet själv producerar blandningar och/eller tillhandahåller sitt ämne som sådant eller i en blandning direkt till större slutanvändarkunder. Den kemiska produktkategorin kännetecknar användningen av ett ämne genom typen av slutanvändningsprodukt (t.ex. smörjmedel, rengöringsmedel, lim) i vilken det är känt att ämnet används. Den syftar inte till att känneteckna den specifika tekniska funktionen för ämnet som sådant (t.ex. UV-stabilisator, korrosionshämmare, pigment, flamskyddsmedel). Skälet till detta är att produktkategorin innefattar mer information om möjlig exponering än ämnets funktion i sig. Den kommer till exempel när det gäller exponering att skilja på huruvida ett ämne (t.ex. lösningsmedel) används i luftvårdsprodukter (PC3) eller i rengöringsprodukter (PC35). Produktkategorierna är användbara för kartläggning av distributionskedjor. Detta innefattar till exempel följning av ett ämnes massflöde genom marknaden i syfte att utföra en miljöbedömning. I bilaga R finns en lista på produktkategorier ( 10 ). De förtecknade kategorierna syftar till att strukturera marknaden för ett ämne enligt produkttyper. Vägledning för placering i lämplig kategori Utifrån företagsinterna uppgifter och eventuell kompletterande information från kunder tilldelar tillverkaren/importören en eller flera produktkategorier som återspeglar den typ av slutanvändningsblandningar i vilka det är känt att ämnet används. Användningar som tillverkaren inte känner till, till exempel dem som tillhandahållits av distributörer eller längre kedjor av formulerare, kan meddelas till honom från aktörer nedströms under genomförandet av Reach. Åtskilliga användarorganisationer nedströms har kartlagt de huvudsakliga användningsområdena och publicerat tabeller på sina webbplatser (t.ex. CEPE, A.I.S.E., COLIPA, FEICA). Detta är också en användbar referens för tillverkare/importörer. Om tillverkaren/importören eller nedströmsanvändaren är oförmögen att identifiera en lämplig produktkategori i bilaga , kan användningen beskrivas under övrig. Om det är möjligt bör en kod (och motsvarande frasering) från UCN-systemet väljas ut för att beskriva sådan användning (se Internet-länken i slutet av bilaga R.12-2). ( 9 ) Omförpackare är företag som överför ämnen som sådana eller i beredningar från stora behållare till mindre behållare för slutanvändning. Denna verksamhet betraktas som användning under Reach. ( 10 ) Listan har härletts från det befintliga UC 55-systemet, det nordiska UCN-systemet, de produktkategorier som används i TRA samt ConsExpo. I grunden har de oftast använda kategorierna baserade på data från det nordiska produktregistret använts. 5

14 Det är också möjligt att en av produkterna eller varuunderkategorierna som används som ingångar till TRA är lämpligare och på grund av detta beskrivs under övriga. Koppling till nivå 1-exponeringsuppskattning För ett antal utvalda produktkategorier tillhandahåller ECETOC TRA-verktyget nivå 1- exponeringsuppskattningar för konsumenter. I bilaga R ges en överblick av dessa produktkategorier och produktunderkategorier. Förutom produkt(under)kategorin själv kan andra ingångsparametrar också behövas, som till exempel ämnets koncentration i produkten, eller mängd produkt som används per omgång. Det bör observeras att det även finns andra verktyg för att genomföra exponeringsuppskattningar för konsumenter (se Vägledning, kapitel R.15). R Processkategori [PROC] Definition och omfattning Användningsteknik eller processtyper inverkar direkt på vilken typ av exponering som kan förväntas och därmed på vilka riskhanteringsåtgärder som krävs. I bilaga R.12-3 finns det en lista på processkategorier som återspeglar den allmänna möjligheten för exponering, på arbetsplatsen, av den omfattade tekniken och av de omfattade processerna. Kategoriseringen styrs av i) mängd och form av energi som används i processen (t.ex. värmeenergi, mekanisk energi, strålning), ii) hur stor yta av ämnet som kan exponeras (damningsbenägenhet eller materialets skikttjocklek) och iii) den huvudsakliga inneslutningsnivån och de tekniska kontroller som kan förväntas. Vägledning för placering i lämplig kategori När väl registranten och/eller nedströmsanvändarna har kartlagt användningar och användningsförhållanden för ett ämne, kan de identifierade processerna och den identifierade tillämpningstekniken placeras i lämpliga processkategorier. Observera att det krävs tillräckligt med expertis inom yrkeshygien för att identifiera den bäst passande PROC för en given process eller tillämpningsteknik. Det är tillrådligt att kort beskriva de identifierade processerna och den identifierade tekniken med sektorspecifik terminologi innan de placeras i en kategori för att hålla kategorivalet genomskinligt. Om ingen av verksamhets-/processkategorierna tycks vara tillämplig, kan tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren beskriva tillämpningsprocessens egenskaper med sina egna ord, istället för placering i en av de definierade kategorierna. Det kan emellertid vara användbart att ta med en förklaring i kemikaliesäkerhetsrapporten av vilka av de befintliga kategorierna i bilaga R.12-3 som övervägdes och varför dessa inte omfattade det specifika fallet. En sådan förklaring skulle möjliggöra modifiering av de befintliga kategorierna eller definition av ytterligare kategorier i nästa uppdatering av vägledningen. Koppling till nivå 1-exponeringsuppskattning Med bara två undantag kan alla processkategorier som förtecknats i bilaga R.12-3 användas som ingångsparameter till ECETOC TRA-verktyget ( 11 ) för att härleda en nivå 1- exponeringsuppskattning för arbetstagare. Förutom processkategorin själv behövs även ingångsparametrar, till exempel: ämnets koncentration i produkter som används av arbetstagare, oavsett om användningen sker under industriella betingelser, exponeringens varaktighet, eller närvaron eller frånvaron av lokal avgasventilering. ( 11 ) Riktade riskbedömningar av ECETOC, reviderad version publicerad i juli 2009 ( 6

15 R Miljöavgivningskategori (ERC) Definition och omfattning Miljöavgivningskategorier (ERC) anger kännetecknen för en användning utifrån sex aspekter som är relevanta ur miljöperspektivet, inbegripet de kännetecken som möjliggör massflödesanalys längs ett ämnes livscykel. a) Det avsedda tekniska ändamålet (syftet) med ämnet under användningen bestämmer i vilken utsträckning som det förbrukas vid användningen, förväntas avges med utsläpp, luftutsläpp eller avfall eller förväntas övergå till nästa stadium i livscykeln. I allmänhet finns det tre möjligheter: Ämnet är avsett att bli en del av en vara (inbegripet torkade/härdade blandningar), antingen därför att det har en funktion i varan eller därför att det blir kvar (från föregående stadium av livscykeln) i varan utan funktion. Ämnet är avsett att reagera vid användningen och finns alltså inte längre tillgängligt för ytterligare livscykelsteg eller utsläpp i omgivningen. Ämnet är avsett att verka som ett processhjälpmedel och avges som sådant från en industriell process (t.ex. ett ytaktivt ämne vid textilbetning, lösningsmedel från sprutmålning) eller en icke-industriell användning (t.ex. lösningsmedel eller ytaktiva ämnen från rengöringsmedel) till avloppsvatten, luftutsläpp och/eller avfall. b) Livscykelstadiet där användningen sker (tillverkning, formulering eller slutanvändning), bestämmer i vilken utsträckning minimering av förluster kan förväntas (styrd av aktörens ekonomiska intresse att inte förlora produkter som han skulle kunna sälja, och användningen av specialutrustning för att behandla kemikalier). c) Användningens benägenhet att sprida (användning vid industriella produktionsplatser [punktkällor] och/eller omfattande spridande användning i yrkesmässiga tillämpningar och konsumenttillämpningar) bestämmer utsläppens fördelning i tid och rum. d) Inneslutna tillämpningssystem under slutanvändning (t.ex. hydrauliska system med inneslutna funktionella vätskor, slutna system för rening av textilier eller metalldelar) begränsar de möjliga utsläppen till vatten och luft. e) Inom- eller utomhusanvändning av ett ämne bestämmer i vilken utsträckning som utsläpp i luft och vatten eventuellt kan fångas in för behandling, och i vilken utsträckning vittringsbetingelser ökar avgivningen av ämnen från varorna. f) För varor som används under utsläppsfrämjande betingelser (såsom nötning från däck, eller bromsblock) kan det förväntas att andelen som avges till omgivningen blir förhållandevis hög. Detta är också tillämpbart för varor där utsläppen av ämnen till och med är avsedd (t.ex. från varor med doft). Även behandling av varor med slipteknik (t.ex. slipning eller högtrycksskrapning) omfattas av detta kriterium. De företecknade egenskaperna ger en första antydan om potentialen hos ämnet som ska avges till omgivningen. I bilaga tillhandahålls en översikt av vilken av de olika kombinationerna av de sex aspekterna som motsvarar varje Miljöavgivningskategori (ERC). I bilaga R tillhandahålls en förteckning på 23 miljöavgivningskategorier som innefattar de motsvarande narrativa definitionerna. Dessa kategorier omfattar tillverkning, formulering och användning av ämnet på industriella produktionsplatser (ERC 1 till 7), omfattande spridande inomhus- eller utomhusanvändning (ERC 8 och ERC 9) och användningsstadium (ERC 10 till ERC 12). Användningsstadierna innefattar också arbetstagares verksamheter som leder till utsläpp från varuberedning (ERC 10b, 11b och 12 a/b). Vägledning för tilldelning av en lämplig kategori När registranten väl har kartlagt användningarna och användningsförhållandena för ett ämne (inbegripet följande användningsstadium i varorna), kan de motsvarande miljöavgivningskategorierna tilldelas till de användningar som är relevanta för olika livscykelstadier och huvudanvändargrupper. Miljöavgivningskategorierna, tillsammans med produktkategorierna 7

16 kan vara behjälpliga för registranten för att bryta ned marknadsvolymen till användargrupper på en tillräcklig detaljnivå. Om ingen av verksamhets-/processkategorierna tycks vara tillämplig, kan tillverkaren, importören eller nedströmsanvändaren beskriva användningens miljöegenskaper med sina egna ord, istället för att tilldela en av de definierade kategorierna. Det kan emellertid vara användbart att ta med en förklaring i KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTEN av vilka av de befintliga kategorierna i bilaga R.12-4 som övervägdes och varför dessa inte omfattade det specifika fallet. En sådan förklaring skulle möjliggöra modifiering av de befintliga kategorierna eller definition av ytterligare kategorier i nästa uppdatering av vägledningen. Koppling till nivå 1-utsläppsuppskattning För alla miljöavgivningskategorier är det möjligt att härleda en standardmässig (värsta tänkbara fall) nivå 1-utsläppsuppskattning (till luft, vatten, mark) med hjälp av modulen för utsläppsberäkningar och de standardmässiga utsläppsfaktorerna som är definierade i tabell R i vägledningens kapitel R.16, bilaga 1. De beräknade utsläppen kan omvandlas till en exponeringsuppskattning på lokal och regional nivå (se vägledningen R.16.3). Det förväntas att de olika industrisektorerna kommer att utveckla mer specifika beskrivningar av användningsbetingelserna som gäller miljön (Specifika miljöavgivningskategorier [SPERC]), vilket leder till förfinade utsläppsfaktorer. När de väl är tillgängliga, kan SPERC:erna användas för härledning av sektor- eller produktspecifika utsläppsuppskattningar. I bilaga R tillhandahålls en översikt av tillgängliga SPERC:er (som ska tas med så snart som industrin har fullbordat den första uppsättningen av SPERC:er). R Varukategorier [AC] Definition och omfattning En kemikaliesäkerhetsbedömning ska omfatta både ämnets användning och de följande livscykelstadierna för ämnena som är införlivade i eller på en varumatris. För farliga ämnen som bereds till varor kan tillverkaren eller importören av ämnet således finna det nödvändigt att specificera vilka typer av varor som omfattas av kemikaliesäkerhetsbedömningen och exponeringsscenarierna. Två exempel kan illustrera lämpligheter för användningsstadiet: i) För exponering av konsumenter och miljön är det skillnad på huruvida ett ämne används i textilbetning av kläder (hudkontakt, ofta upprepad tvättning) eller som komponent i isoleringsark för husbyggnad. ii) För exponering av arbetstagare och miljö är det skillnad på huruvida ett ämne kommer in i den belagda ytan på ett fartyg eller stålkonstruktioner utomhus (damning när färgen avlägsnas genom slipteknik utomhus som en regelbunden underhållsverksamhet), eller huruvida den blir en del av den belagda ytan på hushållsapparater (färgen avlägsnas i en industriell malningsprocess vid användningsstadiets slut). I bilaga R finns en förteckning av breda varutyper utan någon avsedd avgivning, inbegripet exempel på vilka varor som kan omfattas den breda kategorin. Fokus ligger på materialbaserad bestämning av egenskaperna. För att även möjliggöra beskrivning av användningsstadiet i komplexa varor av flera material, har kategorier för fordon och maskineri också infogats i listan. Varukategorierna motsvarar specifika kategorier av TARIC ( 12 ) -systemet, och således kan ytterligare specifikationer inom CSA göras på basis av TARIC-katalogen, om registranten eller nedströmsanvändaren anser att detta behövs. Vissa av varutyperna som är förtecknade som exempel kan också vara behjälpliga vid beskrivningen av varorna från vilka exponering av arbetstagarna kan ske, t.ex. att bära läder eller gummihandskar, varor för slipande poleringsarbete, borttagning av beläggningar från stora fordon, användning av impregnerade skyddskläder. ( 12 ) Kategorier/koder för grupper av gods under den integrerade tulltaxedatabasen för de Europeiska gemenskaperna (Taric); 8

17 I bilaga R tillhandahålls en lista med exempel på varor med avsedd avgivning. Ämnen som är avsedda för avgivning ska registreras enligt Reach och sålunda ha en specifik status i systemet med användningsdeskriptorer. Denna lista är öppen för tillägg när Reach genomförs men det förväntas emellertid att en förhållandevis kort lista kommer att bli kvar för specifika fall. Vägledning för tilldelning av en lämplig kategori Utifrån företagsinterna uppgifter och eventuell kompletterande information från kunder tilldelar tillverkaren/importören en eller flera produktkategorier som återspeglar den typ av varor i vilka det är känt att ämnet ingår vid slutanvändningen (av den siste nedströmsanvändaren i kedjan eller av konsumenter). Om det förväntas att ett ämne inte kommer att ingå i varorna under användningen, ska ingen varukategori tilldelas (t.ex. för lösningsmedel, rengöringsmedel, tvättmedel). Det kommer varken att vara möjligt eller nödvändigt att ge en närmare förteckning av alla varutyper där ämnet kan sluta. Registranten behöver emellertid bedöma eventuella risker orsakade av ämnet under varans användningsstadium i sitt CSA (och följande avfallsstadier), och han kan behöva meddela åtgärder nedför distributionskedjan för att begränsa avgivning/exponering från varor, t.ex. avgivning av färgämnes- och betningskemikalier från textilier. Registranten måste således ta fram information om exponeringsscenarier för representativa varutyper som är relevanta för hans ämne. Om tillverkaren/importören eller nedströmsanvändaren är oförmögen att identifiera en lämplig varukategori i bilaga , eller önskar att vara mer specifik skulle användningen kunna beskrivas under övrigt. Om det är möjligt bör en kod (och den motsvarande fraseringen) från TARIC-systemet väljas (se Internet-länken i slutet av bilaga R ). Koppling till nivå 1-utsläppsuppskattning För ett antal varukategorier är det möjligt att härleda nivå 1-exponeringsuppskattningar för konsumenter utifrån ECETOC TRA-verktyget för uppskattning av konsumentexponering. I bilaga R förtecknas de varukategorier specifikt som kan bedömas med ECETOC TRA-verktyget. R Specificering av ett ämnes tekniska funktion för säkerhetsdatabladet Specificering av den tekniska funktionen för ämnet som sådant (vad det faktiskt gör) krävs för avsnitt 1.2 på säkerhetsdatabladet för ämnen som uppfyller kriterierna för klassificering som farliga. I detta syfte kan registranten använda ämnestyperna som är förtecknade i bilaga R Sådana specifikationer kan också vara användbara för flaggning av att ett exponeringsscenario (eller en serie av exponeringsscenarier) har utarbetats för en särskild ämnestyp (t.ex. lösningsmedel, pigment). Enligt bilaga II till Reach, ska användningar också anges för blandningar. Det bör noteras att det inte krävs att den tekniska funktionen för varenda ämne i en blandning anges. På ett säkerhetsdatablad för en blandning, måste bara användningen av blandningen som helhet beskrivas. R Exempel R Exempel på placering av användningar i en kategori i deskriptorsystemet 9

18 I tabell R12-2 visas, för ett antal processer/verksamheter, vilken kategori som ska tilldelas och vilka generiska egenskaper för användningsvillkoren som kategorin kodar. Exemplet har samband med arbetstagarnas inomhusanvändningar (industriella eller yrkesmässiga) och omfattar ämnen i) som ingår i varor eller ii) inte ingår. Exemplen visar att olika verksamhetstyper kan uttryckas av en kategori för arbetstagares exponering och en kategori för miljöexponering. Tabell R.12-2: Exempel på tilldelning av kategorier till arbetstagarnas inomhusanvändningar Exempel på process/verksamhet Sprutning/sprayning av färger, rengöringsmedel, smörjmedel och lim Färgning och betning av textilier, läder eller papper Beläggning av golv, målning av väggar genom strykning eller rollning, rengöring/polering av ytor genom avtorkning Mekanisk skärning, malning, borrning eller slipning av varor Blandning av fasta material och vätskor vid satsvis formulering av ytbeläggningar, rengöringsmedel, plastföreningar, textilfärgämnen... Processkategori från bilaga R.12-3 och miljöavgivningskategori från bilaga R.12-4 Teknik som innebär dispersion i luft, t.ex. sprayning (PROC 7 eller 11. Industriell användning eller omfattande spridande yrkesmässig användning av ett ämne som är avsett att bli en del av en vara (ERC 5/ ERC 8c) eller inte ERC 4/ ERC 8a) Nedsänkning såsom doppning och gjutning (PROC 13) Industriell användning av ämnen avsedda att bli en del av en vara eller ej (ERC 4 eller 5) Lågenergispridning som exempelvis rollning och strykning (PROC 10) Omfattande dispersiv yrkesmässig användning (ERC 8a eller 8c) Högenergiupparbetning (mekanisk) av massiva metaller, ämnen bundna i material eller varor (PROC 24) Industriell eller spridande behandling av artiklar av arbetstagare under utsläppsfrämjande betingelser (ERC 11b eller 12) Användning i en sluten satsprocess (PROC 3) eller blandning i satsprocess (flera steg och/eller avsevärd kontakt) (PROC 5); relaterad överföring av ämnen (PROC 8a, 8b och 9) Formulering av/till blandningar (ERC2 eller ERC 3) Exponeringsmönster kodat i processkategorin och miljöavgivningskategorin Ämnena kan inhaleras i form av ånga och aerosoler. Aerosolpartiklarnas energi kan kräva särskild exponeringskontroll; för ytbeläggningar kan översprayning ge upphov till avloppsvatten och lösningsmedelsavfallet kan släppas ut i luften. Ämnet påförs på en yta genom att varan sänks ned i ett bad och är avsett att bli en del av varan. Bildningen av damm och aerosoler är normalt ringa och avgivningen är lätt att kontrollera. Utsläpp eller bortskaffande av avloppsvatten och/eller förbrukade bad kan vara relevant. Exponeringen under spridning av ämnet styrs i huvudsak av ämnets egenskaper (t.ex. ångtrycket) eller direkt hudkontakt. Bildning av damm och aerosoler osannolik; rengöring av anordningar och maskiner kan ge upphov till avloppsvatten och/eller avfall. Lösningsmedel kan släppas ut i luften. Avsevärd mängd värme- eller rörelseenergi appliceras på ämnen genom malning, mekanisk skärning, borrning eller slipning. Avgivning av fasta partiklar (damm) eller ångor kan förväntas. Nedfall måste bortskaffas som avfall. Hantering huvudsakligen under inneslutning (t.ex. med sluten överföring) men viss möjlighet till kontakt (t.ex. vid provtagning). Fasta eller flytande material kan avges som ånga eller damm, betydande kontakt möjlig. Avfall eller avloppsvatten från tvättning av utrustning att förvänta. R Exempel på systematisk beskrivning av ett ämnes användningar I tabell R12-3 visas deskriptorsystemet från ett livscykelperspektiv. I exemplet är ämnet ett pigment för träföremål (inomhus- och utomhusbruk). Färgen (inbegripet pigment) framställs i en satsprocess i flera steg. Den påförs av arbetare genom sprutning och strykning. Konsumenter 10

19 använder också färger som innehåller pigmentet. Slutlig borttagning av färg för att renovera omfattas också av detta exempel. I tabell R.12-3 förtecknas en rad frågor som registranten kanske måste besvara när han kartlägger hur hans ämne används. Tabell R.12-3: Exempel på kortfattad beskrivning av några användningar av ett pigment Frågor för kortfattad beskrivning av användningen i allmänna termer Vilka sektorer av formuleringsindustrin köper ämnet? I vilka kategorier av kemiska produkter används det? Vilka processer används under blandning/formulering av ämnet? Används ämnet som sådant eller i blandning av industriarbetare, yrkesmässiga utövare eller konsumenter? I vilken typ av processer påförs ämnet vid slutanvändning (arbetstagares perspektiv) PC 9a Kategori PROC 3, 8b, 9 ERC 2 SU 3, 21, 22 PROC 7, 10, 11, 13 Givet exempel för ett pigment Färger och beläggningar Blandning av en vätskeblandning i en sluten satsprocess, inbegripet överföring av ämnet Industriarbetare, yrkesmässiga utövare utanför industriella produktionsplatser och konsumenter Sprutning, strykning, doppning Vilka är de breda miljöegenskaperna för dessa användningar: inom-/utomhusanvändning; användning på en industriell produktionsplats eller omfattande spridande användning; ämnet avsett att bli en del av en varas matris eller avsett att användas som processhjälpmedel eller avsett att reagera när det används? I vilka konsumentprodukter används ämnet? Vilka är de breda miljöegenskaperna för dessa användningar? Om ämnet blir en del av en vara: I vilka varor kommer det att ingå under användningsstadiet (och följande avfallsstadium)? Om ämnet blir en del av en vara: Vilka är de breda miljöegenskaperna för ämnet under användningsstadiet: inom-/utomhusanvändning av varan; låg eller hög avgivning av ämnet från varan? Om ämnet blir en del av en vara: Finns det några förutsebara verksamheter med varan som leder till avlägsnande av ämnen från ytan vid behandling eller underhåll med slipteknik (t.ex. färgborttagning)? ERC 5 ERC 8c/f PC 9a ERC 8c/f AC 11 ERC 10a/11a ERC 10b/11b Industriella produktionsplatser och omfattande spridande användning, inom- och utomhusanvändningar. Ämnet blir en del av varorna. Färger och beläggningar för konsumentanvändning Trävaror Inom- och utomhusanvändning, låg avgivning av ämnet från varan Inom- och utomhusanvändning, hög avgivning av ämnet från varan R Beskrivning av identifierade användningar och uppbyggnad av rubriker för exponeringsscenarier Systemet med användningsdeskriptorer kan stödja beskrivning av identifierade användningar i avsnitt 3.5 i IUCLID (som en del av registreringsunderlaget), den motsvarande beskrivningen av användningar i avsnitt 2 i KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTEN, och införande av harmoniserad, 11

20 strukturerad information i exponeringsscenariernas korta rubrik. ECHA:s CSA-verktyg Chesar ( 13 ) innefattar en modul för användningsbeskrivning, som tillhandahåller en standardmässig trädstruktur för livscykeln för kartläggning av ämnets användning (se figur R.12-1) R Kartläggning av användningar utifrån livscykelns struktur Dokumentering av verksamheterna under ämnets tillverkning och användning i en hierarkisk trädstruktur för livscykeln underlättar rapportering och kommunikation i distributionskedjans perspektiv, och det möjliggör sammanbindning av ämnets användningar och massflöden (vilket är nödvändigt för miljömässig bedömning). Trädets rötter ligger vid framställningen av ämnet och det grenar ut sig till formuleringar av olika kemiska produkter. Användningarna i en kategori av kemiska produkter grenar åter ut sig till olika industriella och yrkesmässiga användningar samt konsumentanvändningar, vilka eventuellt följs av användningsstadiet i varor. Systemet med användningsdeskriptorer stöder dokumentation i en hierarkisk struktur på ett sådant sätt att det i grunden representerar åtta kombinationer mellan livscykelns stadier (tillverkning, formulering, slutanvändning eller användningsstadium) och huvudsakliga användargrupper (industriarbetare, yrkesmässiga utövare eller konsumenter) ( 14 ). Dessutom kan formuleringssektorerna till vilka tillverkaren/importören tillhandahåller ett visst ämne specificeras som marknadssektorer (såsom smörjmedel, rengöringsmedel, lim, beläggningar, plastföreningar). På stadienivån kan den passande miljöavgivningskategorin tilldelas, vilket sedan blir tillämpligt för alla arbetstagar- eller konsumentanvändningar som förtecknas under den nivån. Under ett stadium kan alla relevanta verksamheter (användningar) med ämnet utförda av arbetstagare och konsumenter förtecknas och beskrivas genom att tilldela en PROC (arbetstagares verksamheter) eller PC (konsumentprodukter). Obs: Plocklistan för produktkategorier (PC) innefattar även produkter som inte är relevanta för konsumentanvändningar. Tillverkning/import o Tillverkningsstadium [enligt ERC] [1] Processer under tillverkning [enligt PROC] Marknadssektor [enligt PC] o Formuleringsstadium [enligt ERC] [2] Användningar för formulering [enligt PROC] o Industriellt slutanvändningsstadium [enligt ERC och SU] [3] Industriella användningar [enligt PROC] o Yrkesmässigt slutanvändningsstadium [enligt ERC och SU] [4] Yrkesmässiga användningar [enligt PROC] o Konsumenters slutanvändningsstadium [enligt ERC] [5] Konsumentanvändning [enligt PC] o Användningsstadium (konsument) [enligt ERC och AC] [6] Användningar av varan (av konsumenter) [enligt AC] o Användningsstadium (industriarbetare) [enligt ERC, AC, SU] [7] ( 13 ) ECHA utvecklar för närvarande ett verktyg, Chesar (Chemical Safety Assessment and Reporting tool [Verktyg för rapportering och bedömning av kemikaliesäkerhet]), som ska hjälpa registranter att utarbeta sina kemikaliesäkerhetsbedömningar och kemikaliesäkerhetsrapporter. ECHA siktar på att ge ut en första version av verktyget i början av ( 14 ) Användningar definieras som arbetares eller konsumenters verksamhet med ett ämne (inbegripet processer under tillverkningen av ämnet och hantering av varor i vilka ämnet ingår). Stadier inbegriper en eller flera användningar vid ett visst livscykelstadium, vilka kännetecknas av liknande användningsbetingelser med i) avseende på miljön och ii) den huvudsakliga användargruppen. Det finns 3 huvudsakliga användargrupper och 4 stadier. För stadierna tillverkning och formulering antas det att de alltid sker under industriella betingelser. 12