Vägledning om avfall och återvunna ämnen

Transkript

1 Referens : ECHA-2010-GF-01-SV Datum: Språk: Svens ka Vägledning om avfall och återvunna ämnen (ECHA) ger ut en serie faktablad som vart och ett ger en strukturerad översikt av ett av de Reach-vägledningsdokument som kemikaliemyndigheten publicerar. Dessa dokument finns tillgängliga på följande 22 språk: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Ett vägledningsfaktablad ger en kort samm anfattning av respektive Reachvägledningsdokuments huvudaspekter, inklusive bibliografiska uppgifter och andra referenser. Om du har några frågor eller kommentarer angående detta faktablad är du välkommen att skicka dem med e-post till info@echa.europa.eu. Ange faktabladets referensbeteckning, utgivningsdatum och språkversion som du hittar här ovan. VEM SKA LÄSA? För Reach-ändamål ska ämnen som, efter att ha ingått som en del i avfallsmaterial, har upphört att vara avfall i enlighet med ramdirektivet 1 för avfall, betraktas som återvunna ämnen. På samma sätt som andra ämnen som omfattas av Reach-förordningen omfattas i princip även dessa av registreringskraven enligt Reachförordningen. Vägledningen om avfall och återvunna ämnen riktar sig till alla företag som återvinner ämnen från avfall inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som önskar utnyttja undantaget om registrering av återvunna ämnen enligt artikel 2.7 d enligt Reach. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 22 nov ember 2008 (L 312/3).

2 VAD HANDLAR VÄGLEDNINGEN OM? Vägledningsdokumentet beskriver villkoren under vilka en återvinningsutövare kan utnyttja undantaget från kraven att registrera ett återvunnet ämne. Dokumentet ger också en detaljerad beskrivning av skyldigheterna om att dela med sig av information om återvunna ämnen i distributionskedjan, ett krav som inte upphävs av undantaget. Vägledningen klargör att alla former av återvinning, inklusive mekanisk bearbetning, betraktas som en tillverkningsprocess närhelst den ger upphov till ett eller flera ämnen som sådana eller till en blandning eller till en vara som upphört att vara avfall efter ett eller flera återvinningssteg. För återvinningsutövaren är det av största vikt att klart identifiera om ett särskilt återvunnet material är ett ämne som sådant, en blandning eller en vara 2 för att kunna bedöma vilka registreringskrav som ska tillämpas. Återvinning kan leda till bildning av ett eller flera ämnen som sådana eller en blandning som innehåller flera ämnen. När det återvunna materialet ska betraktas som en vara är ett allmänt registreringskrav av de ämnen den innehåller endast tillämpligt när vissa särskilda villkor är uppfyllda 3. Det återvunna ämnet måste ges en identitet på samma sätt som vilket annat ämne som helst som omfattas av registreringsskyldigheten, i enlighet med vägledningen om ämnesidentifiering. På grund av den komplexa sammansättningen i det avfallsmaterial som används som utgångspunkt kan återvinningsutövaren behöva samla in särskild information som är relevant för det återvunna ämnet. Oavsett om det återvunna materialet är ett ämne eller en blandning måste återvinningsutövaren se till att det enskilda ämnet/den enskilda blandningen redan har registrerats. När det återvunna ämnets identitet har fastställts i tillräcklig utsträckning, kan de juridiska enheterna som utför återvinningen 2 Skillnaden ska baseras på def initionerna som anges i artikel 3 i Reach. 3 Artikel 7.1 och 7.5 i Reach-förordningen. undersöka om villkoren för att kunna utnyttja undantaget enligt artikel 2.7 d i Reachförordningen är uppfyllda. Det återvunna ämnet måste vara detsamma som ett ämne som redan har registrerats. Att det är samma ämne, dvs. enformighet, måste bedömas utifrån reglerna som förklaras i vägledningen om ämnesidentifiering. Beslutet måste bygga på att huvudbeståndsdelarna är desamma. Återvinningsutövaren måste se till att han har tillgång till viss information om det återvunna ämnet. Informationen måste följa kraven enligt artikel 31 eller 32 i Reach om tillhandahållande av information. Återvinningsutövaren måste beroende på det aktuella fallet ha tillgång till något av följande: o ett säkerhetsdatablad (SDS) för det registrerade ämnet med ett bifogat exponeringsscenario om så är tillämpligt o annan information som är tillräcklig för att användare ska kunna vidta skyddsåtgärder för det registrerade ämnet i det fall ett SDS inte erfordras o registreringsnumret, om tillgängligt, ämnets status enligt eventuella tillstånd, uppgifter om eventuella tillämpliga begränsningar och information som behövs för att lämpliga riskhanteringsåtgärder ska kunna identifieras och tillämpas. Vad gäller det första villkoret måste man känna till ämnets registreringsstatus. Det är tillräckligt att en registrering för samma ämne har lämnats in av någon registrant. Det ursprungligen registrerade ämnet och det återvunna ämnet behöver inte ingå i samma distributionskedja som leder till bildning av avfallet. Eftersom ett registrerat ämnes livscykel slutar med avfallsstadiet, behöver användningarna av ett återvunnet ämne inte omfattas i exponeringsscenariot för det ursprungliga ämnet.

3 Återvinningsutövares huvudkällor till information om ämnens registreringsstatus är: SIEF (om ämnet som ska återvinnas har förhandsregistrerats), ECHA:s 4 w ebbplats för informationsspridning och information som tillhandahålls av branschorganisationer för återvinning. Vad gäller det andra villkoret måste den juridiska enheten som utför återvinningen ha tillgång till informationen som krävs enligt artikel 31 eller 32 i Reach-förordningen. Med undantag för säkerhetsdatabladet specificeras inte formatet på den information som måste finnas tillgänglig. Återvinningsutövare får normalt inte något säkerhetsdatablad eller annan säkerhetsinformation. När så behövs måste de antingen själva sammanställa ett säkerhetsdatablad eller komma överens med ägarna till redan befintliga säkerhetsdatablad om att få använda dessa. De kan använda all tillgänglig information och utgå från de uppgifter som finns på ECHA:s w ebbplats. Återvinningsutövaren måste emellertid säkerställa att han inte gör intrång på några immateriella rättigheter och se till att han har laglig rätt till informationen. Återvinningsutövare måste själva bedöma den lämpliga informationskällan och hur de ska dokumentera att de kan utnyttja undantaget enligt artikel 2.7 d i Reach. Oavsett om ett sådant undantag är tillämpligt eller inte, måste leverantören av det återvunna ämnet förse mottagaren med relevant och tillräcklig information om säker användning av det återvunna ämnet. Beroende på det aktuella fallet kan informationen bestå av ett säkerhetsdatablad (och, när så är relevant, ett bifogat exponeringsscenario) eller någon annan information som möjliggör säker användning av ämnet eller varan som innehåller ett ämne som inger mycket stora betänkligheter 5. Även om ett säkerhetsdatablad enligt artikel 31 i Reach inte automatiskt krävs 6, gäller 4 Såsom beskrivs i artikel 77.2 e i Reachf örordningen. Inf ormation om registrerade ämnen kommer att offentliggöras i enlighet med bestämmelserna enligt artikel 119 i Reach. 5 Inf ormationen som måste tillhandahållas av en återv inningsutöv are by gger på artikel 31, 32 eller 33 i Reach. 6 Ämnet uppfyller inte kriterierna f ör att klassif iceras som farligt eller som ett PBT/vPv B-ämne och finns inte på kandidatlistan och omfattas inte av begränsningar. fortfarande skyldigheten enligt artikel 32 om att tillhandahålla information om säker användning. För att följa registreringsskyldigheterna måste återvinningsutövare säkerställa att de återvunna ämnena följer begränsnings- och tillståndskraven. Kommunikationsskyldigheter gällande ämnen i varor och anmälningsskyldigheter kan också gälla för ämnen som är upptagna på kandidatlistan och som förekommer i varor 7. HUR ÄR STRUKTURERAT? Det inledande kapitel 1 tar upp konceptet avfall enligt Reach och gränsen mellan avfall och material som har upphört att vara avfall. Det andra kapitlet beskriver i detalj vilka krav som gäller för återvunna ämnen enligt Reach: Kapitel 2.1 belyser fördelarna med att förhandsregistrera ett återvunnet ämne för den fortsatta verksamheten innan någon registrering har lämnats in och för tillgången till relevant information om tillverkare av samma ämne. Kapitel 2.2 redogör för de preliminära frågorna som ska beaktas med avseende på Reachs allmänna registreringskrav. Likvärdigheten mellan återvinnings- och tillverkningsprocesser och identifieringen av återvunna ämnen beskrivs. Kapitel 2.3 tar upp kriterierna som ska uppfyllas för att undantaget enligt artikel 2.7 d ska kunna utnyttjas. Det förklaras vad enformighet mellan ett återvunnet ämne och ett registrerat ämne är, samt vilken information som behövs. Kapitel 2.4 beskriver informationen som återvinningsutövare måste se till att användare av återvunna ämnen har tillgång till och vilka överväganden om 7 Se Vägledning om ämnen i v aror f ör mer inf ormation.

4 Avfall relevansen och tillräckligheten av sådan information som ska beaktas. Kapitel 2.5 ger en översikt över andra skyldigheter som återvinningsutövare kan behöva uppfylla. Kapitel 2.6 sammanfattar de grundläggande bedömningsstegen som återvinningsutövaren måste utföra och som beskrivs i de tidigare kapitlen. Tillägg 1 ger exempel på särskilda flöden av återvunna material: papper, glas, metaller, ballastmaterial, polymerer, gummi, basoljor, lösnings medel. NYCKELTERMER SOM ANVÄNDS I Avfall definieras i direktiv 2008/98/EG (ramdirektivet för avfall) som ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfall är inte ett ämne, blandning eller vara enligt Reach och i princip gäller därför inte kraven i Reach-förordningen. Tillverkare och importörer av sådana ämnen som sådana, i blandningar och varor som omfattas av registrering enligt Reach, måste emellertid tillhandahålla viss information om avfall som bildas vid tillverkning och användning av ämnet. Där så är relevant måste de även beakta avfallsstadiet när de gör en kemikaliesäkerhetsbedömning 8. Återvunnet ämne För Reach-ändamål ska återvunna ämnen betraktas som ämnen som, efter att ha ingått som en del i ett avfalls material, har upphört att vara avfall i enlighet med ramdirektivet för avfall. Återvinningsprocesser kan bestå av flera steg där endast det sista leder till ett material som inte längre klassificeras som avfall. Om avfall upphör att vara avfall startar en ny livscykel för ämnet som inte ingår i det ursprungliga ämnets livscykel. Kriterier för när avfall upphör att vara avfall Punkten där avfall upphör att vara avfall är en fråga som ska diskuteras för varje särskilt avfallsflöde. Visst specificerat avfall upphör att vara avfall när det har genomgått ett återvinningsförfarande och uppfyller de så kallade kriterierna för när avfall upphör att vara avfall, vilka utarbetats i enlighet med de rättsliga villkor som anges i ramdirektivet för avfall: (a) ämnet eller föremålet ska användas allmänt för specifika ändamål (b) det ska finnas en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål (c) ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamålen och befintlig lagstiftning och normer för produkter (d) användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Föroreningar Det kan vara svårt att fastställa om en beståndsdel i ett återvunnet material är ett ämne eller en förorening. Föroreningar behöver inte registreras separat. De behöver emellertid: identifieras i erfordrad utsträckning och allokeras till det återvunna ämnet för att underlätta jämförelse med ett eller flera redan registrerade ämnen identifieras och utvärderas i erfordrad utsträckning för att fastställa såväl faroprofilen som klassificeringen och märkningen av ämnet som sådant eller i en blandning i vilken det förekommer. Föroreningskonceptet gäller för väldefinierade ämnen i sig eller i en blandning men gäller inte för UVCB-ämnen. 8 Se kapitel R.18 om Uppskattning av exponering från avfallsstadiet i v ägledningen om inf ormationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning, v ilken finns tillgänglig på webbplatsen för vägledningsdokument.

5 LÄNKAR TILL TILLHÖRANDE MATERIAL Reach-förordningen EG nr 1907/2006. Vägledning om Reach & CLP. Webbplatsen är en samlingspunkt där det finns tillgång till allmän och detaljerad teknisk vägledning om Reach och CLP. Faktablad om vägledningsdokument återfinns under publikationsavsnittet på ECHA:s webbplats. BIBLIOGRAFISK INFORMATION OM Vägledning om avfall och återvunna ämnen kan laddas ned från Europeiska kemikaliemyndighetens w ebbplats. Version 2 Sidor 32 Datum 2010 ISBN ännu inte tillgängligt DOT ännu inte tillgängligt, 2010 Detta är en arbetsöv ersättning av ett dokument som ursprungligen offentliggjorts på engelska. Originalet f inns på Echas webbplats., Annegatan 18, P.B. 400, FI Helsingfors, Finland info@echa.europa.eu