Vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning

Transkript

1 Vägledning om informationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning Kapitel R.12: Systemet med användningsdeskriptorer Maj 2008 (Version 1.2) Vägledning för genomförande av Reach

2 RÄTTSLIGT MEDDELANDE Detta dokument innehåller vägledning om Reach med förklaringar av skyldigheterna enligt Reach och hur de uppfylls. Vi vill dock påminna användarna om att texten i Reach-förordningen är den enda gällande rättsliga grunden och att den information som finns i detta dokument inte är avsedd som juridisk hjälp. Europeiska kemikaliemyndigheten frånsäger sig allt ansvar för dokumentets innehåll. ANSVARSFRISKRIVNING Detta är en arbetsöversättning av ett dokument som ursprungligen utarbetades på engelska. Dokumentet har översatts av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, som också kontrollerat att översättningen är fullständig. Dokumentets vetenskapliga/tekniska formuleringar kommer att granskas. Observera att endast den engelska versionen, som också finns på denna webbplats, är originalversionen. 2 Europeiska kemikaliemyndigheten, 2008 Om inget annat anges är återgivning tillåten med angivande av källan.

3 FÖRORD Det här dokumentet beskriver informationskraven enligt Reach dels med avseende på ämnesegenskaper, exponering, användningar och riskhanteringsåtgärder, dels för kemikaliesäkerhetsbedömningen. Det utgör ett av en serie vägledningsdokument avsedda att hjälpa intressenter att förbereda sig för att uppfylla sina skyldigheter enligt Reach-förordningen. Dokumenten omfattar detaljerad vägledning för ett antal viktiga Reach-processer samt för vissa vetenskapliga och/eller tekniska metoder som industrin eller myndigheterna behöver använda enligt Reach. Vägledningsdokumenten utarbetades och diskuterades inom projekten för det praktiska genomförandet av Reach (RIP) som leddes av Europeiska kommissionens avdelningar och som omfattade alla intressenter från medlemsstaterna, industrin och icke-statliga organisationer. Vägledningsdokumenten kan fås från Europeiska kemikaliemyndighetens webbplats ( Ytterligare vägledningsdokument kommer att publiceras på webbplatsen när de är klara eller har aktualiserats. Det här dokumentet hänför sig till Reach-förordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 ( 1 ). ( 1 ) Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, ; ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1354/2007 av den 15 november 2007 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 304, , s. 1). 3

4 DOKUMENTHISTORIK Version Kommentar Datum Version 1 Första utgåvan Maj 2008 Version 1.1 Version 1.2 Processkategorier (PROC) som gäller arbete med metaller och andra mineraler har inkluderats i PROCidentifieringssystemet. SU 10 har omformulerats något. PC 39, kroppsvårdsprodukter har lagts till. Pappersmassa har lagts till i SU 6 och en indelning har gjorts med avseende på övrig produktion eller tjänster (0-1 för övrig ekonomisk verksamhet relaterad till kemikalier och 0-2 för övrig ekonomisk verksamhet som inte är relaterad till kemikalier ). Numreringssystemet för varukategorier har modifierats tekniskt. Alla övrig/övrigt/övriga har flyttats från sista till första positionen i plocklistan. Numreringen av processkategorierna i bilaga R.12-3 har korrigerats från och med PROC 22. Kameror och videokameror har flyttats från AC 9 till AC 3-4 i bilaga R Numreringssystemet i bilaga R.12-4 har anpassats till kategoristrukturen. Juli 2008 Oktober

5 Konvention för att citera Reach-förordningen Ordagranna citat från Reach-förordningen anges med kursiverad stil inom citattecken. Tabell över termer och förkortningar Se kapitel R.20 Orienteringsanvisning Figuren nedan visar placeringen av kapitel R.12 i vägledningsdokumentet Information: tillgänglig krävs/behövs Farobedömning (HA) Exponeringsbedömning (EA) R12 Stopp n Farligt eller PBT? j Riskkarakterisering (RC) Dokumentera i CSR j Risken under kontroll? n Iteration Förmedla ES via esds 5

6 INNEHÅLL R.12 SYSTEMET MED ANVÄNDNINGSDESKPRIPTORER...7 R.12.1 Syftet med denna modul... 7 R.12.2 Definition av de fyra deskriptorerna... 7 R.12.3 Användningssektorer [SU]... 8 R.12.4 Kemisk produktkategori [PC]... 9 R.12.5 Processkategori [PROC]... 9 R.12.6 Varukategorier [AC] Bilagor TABELL Tabell R.12-1: Exempel på val av processkategorier för användningen av ett ämne FIGUR Figur R.12-1: Deskriptorsystem för korta rubriker och en kortfattad allmän beskrivning av användningen... 8 BILAGOR Bilaga R.12-1: Deskriptor för användningssektor (SU) Bilaga R.12-2: Deskriptor för typer av beredningar [PC = kemisk produktkategori] Bilaga R.12-3: Deskriptor för processkategorier [PROC] Bilaga R.12-4: Deskriptorer för ämnen i varor utan avsedd avgivning Bilaga R.12-5: Ämnen i varor med avsedd avgivning

7 R.12 SYSTEMET MED ANVÄNDNINGSDESKPRIPTORER R.12.1 Syftet med denna modul Enligt Reach måste varje tillverkare och importör av ämnen utveckla och utvärdera exponeringsscenarier för sina egna marknader. En effektiv metod för tillverkaren eller importören är att utarbeta och använda en uppsättning generella exponeringsscenarier för olika marknader och produkter som sedan vid behov kan modifieras från fall till fall. På så sätt går det att koppla företagsintern information om produkter, marknader och kunder till exponering och produktsäkerhetsinformation. En effektiv metod för nedströmsanvändare är att få de standardiserade exponeringsscenarierna för relevanta användningar av ämnena inom sin sektor i stället för att få en mängd olika scenarier från olika leverantörer. För att stödja i) återanvändningen av exponeringsscenarier och ii) underlätta standardiseringen av exponeringsscenarier skisseras i följande avsnitt ett system för att flagga ett exponeringsscenarios omfång och tillämplighet med hjälp av en kort rubrik. Korta rubriker hjälper leverantörer och kunder att strukturera sin kommunikation. Utifrån de korta rubrikerna bör nedströmsanvändaren snabbt kunna avgöra om ett exponeringsscenario han har tagit emot omfattar hans användningar. Det ska också vara möjligt för nedströmsanvändaren att informera leverantören om en användning. Leverantören kommer att ha intresse av att få information från sina kunder om användningar i standardiserad form i stället för i form av brev med fri text. Deskriptorerna är dessutom utformade så att de kan användas för att identifiera den lämpliga angivelsen för exponeringen i något av de verktyg för exponeringsuppskattning som finns i steg 1 (se avsnitt D.5). Syftet med det här kapitlet är att ge en närmare beskrivning av bakgrunden till deskriptorsystemet (avsnitten R.12.2 till R.12.6). Plocklistorna för deskriptorer finns i bilagorna R.12-1 till R R.12.2 Definition av de fyra deskriptorerna Användningsbeskrivningen bygger på fyra element: användningssektor (SU), kemisk produktkategori (PC) ( 2 ), processkategori (PROC) och varukategori (AC). Listan med varukategorier inkluderar varor med avsedd avgivning av ämnen och varor utan sådan avsedd avgivning. Figur R.12-1 visar exempel på användning av systemet med deskriptorer. I exemplet har ämne A två olika användningar med motsvarande exponeringsscenarier: i) ämnet används i färger/ytbeläggningar som appliceras med industriell sprutmålning på byggnadsmaterial, ii) ämnet används i färger/ytbeläggningar som appliceras av hantverkare genom penselstrykning. ( 2 ) Inkluderar huvudsakligen beredningskategorier (= blandningar) och några få ämneskategorier. 7

8 Ämne.. Ämne A Kort allmän beskrivning av användningen Systemet med användningsdeskriptorer Var används det? Produktkategori Hur används det? Processkategori Kort rubrik för exponeringsscenariot Användningssektor Tillverkningsindustri Ytbeläggningar, färger Sprayning Offentlig sektor Pensling Arbetas in i varan? Varukategori Konstruktionsvaror Figur R.12-1: Deskriptorsystem för korta rubriker och en kortfattad allmän beskrivning av användningen R.12.3 Användningssektorer [SU] Normalt passerar ett ämne olika sektorer inom handel och industri innan det når sin slutdestination. Enligt Reach representerar vart och ett av dessa stadier en identifierad användning. Normalt inkluderar livscykeln ett eller flera formuleringsstadier inom den kemiska industrin samt ett eller flera distributionsstadier (och ompackningsstadier) inom handelssektorn. Tillverkaren eller importören behöver inte ta upp vart och ett av dessa standardmoment separat för varje sektor. Han kan tillämpa generella exponeringsscenarier på lastning/avlastning, laddning, blandning, tömning eller fyllning av förpackningar, i stort sett oberoende av var denna verksamhet utförs. Han måste dock ta hänsyn till att exempelvis förhållandena för blandning och överföring av ämnen inom den kemiska industrin och blandning/överföring av ämnen vid slutanvändning kan skilja sig avsevärt från varandra. En tillverkare eller importör kan identifiera huvudanvändningarna för ett ämne utifrån sin kunddatabas eller sina marknadssegment. Bilaga R.12-1 innehåller ett urval av internationellt harmoniserade NACE-kategorier (Nomenclature générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) för klassificering av ekonomiska verksamheter. Kategorierna är avsedda att hjälpa tillverkaren/importören kartlägga sin marknad. En sådan karta är startpunkten för att utveckla lämpliga exponeringsscenarier som omfattar alla slutanvändningar av ämnet som sådant eller i beredningar samt efterföljande stadier i livscykeln ( 3 ). Det kan t.ex. vara relevant att flagga de industrisektorer för vilka ett exponeringsscenario är tillämpligt, t.ex. ytbeläggningar för manuell sprutmålning inom offentlig sektor eller sluten bearbetning av gaser i halvledarindustrin ( 3 ) Slutanvändning är användning av ett ämne som sådant eller i en beredning innan det går in i en varas livscykel, förbrukas vid en process eller reaktion eller avges till avfallsflöden eller miljön. 8

9 eller doppningsmoment vid betning av textilier. Koppling av en viss tillämpningsprocess (deskriptor 3) till en viss sektor (deskriptor 1) kan vara särskilt användbart när en exponeringsbedömning i ett högre steg krävs för att visa riskkontroll och när användningsförhållandena i exponeringsscenariot därmed är specifikt relaterade till en process inom en viss industri. Antalet kategorier har begränsats efter vad som krävs för uppbyggnad av exponeringsscenarier och vad som passar för de verktyg som används för exponeringsbedömning. Om en tillverkare eller importör anser det nödvändigt att beskriva användningen närmare ska han använda de mer specifika NACE-koderna, som finns att tillgå via den Internetlänk som finns angiven längst ned i bilaga R Om tillverkaren eller importören anser att användningen inom industrin inte behöver beskrivas närmare kan han nöja sig med att ange endast användningssektor kategori 3 tillverkningsindustri, vilket visar att ämnet är avsett för en bred användning inom industrin under de förhållanden som beskrivs i exponeringsscenariot. R.12.4 Kemisk produktkategori [PC] När det gäller exponeringsscenarier är det lämpligast att ämnets användning beskrivs med hjälp av den typ av beredning (t.ex. smörjmedel, rengöringsmedel, lim) i vilken ämnet är känt för att användas och inte med hjälp av den tekniska funktionen för ämnet som sådant (t.ex. UVstabilisator). Utgångspunkten för detta är att typen av beredning har ett närmare samband med exponeringspotentialen än hur ämnet i sig fungerar. Dessutom innebär breda produktkategorier färre problem i samband med konfidentiell affärsinformation. I vissa fall kan det dock ändå vara lämpligare att specificera ett ämnes funktion (t.ex. lösningsmedel, intermediär). Plocklistan för denna deskriptor innehåller därför även ett begränsat antal funktioner för enskilda ämnen. I bilaga R.12-2 finns en plocklista med beredningskategorier ( 4 ). Utifrån företagsinterna uppgifter och eventuell kompletterande information från kunder väljer tillverkaren/importören den typ av beredningar för slutanvändning i vilken ämnet är känt för att användas. Användningar som tillverkaren inte känner till, exempelvis sådana som tillkommer via distributörer eller en längre kedja av formulerare, kan förmedlas till tillverkaren från nedströms i kedjan under genomförandet av Reach. Om tillverkaren eller nedströmsanvändaren inte kan identifiera en lämplig beredningskategori i listan ska användningen beskrivas i fritextfältet under övriga. I det första fallet ska en lämplig UCN-kod för produkttypen användas. Koderna finns att tillgå via Internetlänken längst ned i bilaga R För kategorier markerade med 1 (= ConsExpo) gäller i stället den mer specifika underkategorin för produkttyp som listas i motsvarande faktablad. Om inte heller detta fungerar ska tillverkaren/importören eller nedströmsanvändaren beskriva beredningstypens tekniska funktion med egna ord. R.12.5 Processkategori [PROC] Användningstekniker eller processtyper inverkar direkt på vilken typ av exponering som kan förväntas och därmed på vilka riskhanteringsåtgärder som krävs. Uppbyggnaden av exponeringsscenarier, säkerhetsbedömningen och kommunikationen uppåt och nedåt i distributionskedjan underlättas om verksamheter eller processer som har relevans för ett ämne kan placeras i processkategorier. ( 4 ) Listan har härletts från befintliga UC 55-system, det nordiska UCN-systemet, de produktkategorier som används i TRA samt ConsExpo. 9

10 I bilaga R.12-3 finns en lista med processkategorier som avspeglar exponeringspotentialen. Kategoriseringen styrs av i) mängd och form av energi som används i processen (t.ex. värmeenergi, mekanisk energi, strålning), ii) hur stor yta av ämnet som kan exponeras (damningstendens eller materialets skikttjocklek) och iii) den huvudsakliga inneslutningsnivån och de tekniska kontroller som kan förväntas. Listan har sammanställts utifrån det exponeringsscenario som definieras i TRA för arbetstagare ( 5 ) och konceptet driftsenheter såsom det används i RISKOFDERM-modellen. För att underlätta exponeringsbedömningen för arbetstagare har TRA-processkategorierna valts som utgångspunkt. Där kategorins omfång är detsamma finns även en hänvisning till driftsenhet. Denna typ av användningsbeskrivning utvecklas under genomförandet av Reach, och därmed spelar fritextfältet (PROCxyz) en viktig roll för kommunikationen om processtyper som inte kan placeras i någon av de hittills föreslagna kategorierna. För att åskådliggöra hur användningarna av ett ämne kan placeras i en av processkategorierna ges några exempel i tabell R Exemplen är avsedda att förklara konceptet bakom kategorierna. ( 5 ) Omarbetningsplan för att anpassa TRA till Reach (maj 2007). 10

11 Tabell R.12-1: Exempel på val av processkategorier för användningen av ett ämne Exempel på process/verksamhet Sprutning/sprayning av färger, rengöringsmedel eller luftvårdsprodukter. Tvätt av textilier eller metalldelar; färgning och betning av textilier, läder eller papper; pulverbeläggning. Beläggning av golv, målning av väggar genom strykning eller rollning, tryckningsförfaranden. Rengöring av ytor genom torkning, borstning. Mekanisk skärning, malning, borrning eller slipning. Svetsning, lödning, mejsling eller skärning med skärbrännare. Blandning av fasta massor och vätskor vid satsvis formulering av ytbeläggningar, rengöringsmedel, plastföreningar, färgämnen... Manuell blandning av murbruk. Processkategori från bilaga R.12-3 Tekniker som innebär dispersion i luft, t.ex. sprayning (PROC 7 och 11). Nedsänkning, t.ex. doppning och gjutning (PROC 13). Lågenergispridning som exempelvis rollning och strykning (PROC 10). Högmekanisk upparbetning av ämnen bundna i material. Ingen egen processkategori har ännu definierats. Kan betraktas som motsvarande sprayförhållanden (PROC 11). Varmbearbetningsmoment: ingen lämplig kategori har ännu definierats. Användning i satsvisa processer (PROC 3). Blandning vid satsvisa processer (flera stadier och/eller betydande kontakt) (PROC 5). TRA: Manuell blandning (PROC 19). Gemensamma egenskaper som har relevans för exponering Ämnena kan inhaleras i form av aerosoler. Aerosolpartiklarnas energi kan kräva särskild exponeringskontroll. För ytbeläggningar kan översprayning ge upphov till avloppsvatten och avfall. Ämnet appliceras på en yta genom att varan sänks ned i ett bad. Beroende på ämnets funktion finns det kvar i badet eller fäster på varan. Bildningen av damm och aerosoler är normalt ringa och avgivningen är lätt att kontrollera. Utsläpp eller bortskaffande av avloppsvatten och/eller förbrukade bad kan vara relevant. Exponeringen under spridning av ämnet styrs i huvudsak av ämnets egenskaper (t.ex. ångtrycket) eller direkt hudkontakt. Bildning av damm och aerosoler är osannolik; rengöring av anordningar och maskiner kan ge upphov till avloppsvatten eller avfall. Avsevärd mängd värme- eller rörelseenergi appliceras på ämnen genom malning, mekanisk skärning, borrning eller slipning. Avgivning av fasta partiklar (damm) eller ångor kan förväntas. Exponering på grund av avgivning av ångor kan förväntas. Hantering huvudsakligen under inneslutning (t.ex. med sluten överföring) men viss möjlighet till kontakt (t.ex. vid provtagning). Fasta eller flytande material kan avges som ånga eller damm, betydande kontaktmöjlighet. Gäller arbetsmoment där intim och avsiktlig kontakt med ämnena sker utan någon specifik exponeringskontroll utöver personlig skyddsutrustning. Om ingen av verksamheterna/processkategorierna verkar kunna tillämpas ska tillverkaren eller importören beskriva vilket slags användningsprocess det rör sig om med sina egna ord, helst genom att hänvisa till någon av kategorierna i bilaga R.12-3 och modifiera den kategorin på lämpligt sätt. Detta inkluderar en analys av antaganden och data utifrån den kategori som har definierats samt en slutsats om vilka av antagandena som inte stämmer överens med den användning som ska beskrivas. 11

12 R.12.6 Varukategorier [AC] För farliga ämnen som bearbetas för att ingå i varor kan tillverkaren eller importören av ämnet finna det nödvändigt att specificera vilka typer av varor som omfattas av kemikaliesäkerhetsbedömningen och exponeringsscenarierna. Det kan t.ex. göra skillnad för exponeringen om ett ämne används vid betning av textilier (hudkontakt, frekvent tvättning) eller som en komponent i isoleringsskikt för konstruktionsändamål. I bilaga R.12-4 finns en lista med breda varutyper utan avsedd avgivning som bygger på kategorierna av konsumentprodukter i ECETOC-TRA-verktyget med vissa tillägg som har gjorts ur miljöhänseende. Om en tillverkare, importör eller nedströmsanvändare inte kan identifiera en lämplig kategori eller vill vara mer specifik ska TARIC-systemet användas för att ytterligare specificera den relevanta typen av vara. I bilaga R.12-5 finns en rådgivande lista med exempel på varor med avsedd avgivning. Listan är öppen för tillägg under genomförandet av Reach, men den förväntas förbli relativt kort och innehålla enskilda fall. Den fjärde deskriptorn är inte relevant för ämnen som används som processhjälpmedel eller genomgår kemiska reaktioner vid användningen och som inte kommer att ingå i varan (t.ex. lösningsmedel och tvättmedel). 12

13 Bilagor SU 0-1 SU 0-2 Bilaga R.12-1: Deskriptor för användningssektor (SU) Användningssektorer [SU] Övrig verksamhet relaterad till tillverkning av kemiska produkter (endast NACE-koden ska användas; se sista raden) Övriga verksamheter relaterade till tillverkning och tjänster (endast NACE-koden ska användas; se sista raden) SU1 Jordbruk, skogsbruk, fiske A SU2 Gruvdrift (inklusive offshoreindustrier) B SU3 Industriell tillverkning (all) C NACE ( 6 ) -koder SU4 Livsmedelstillverkning 10,11 SU5 Tillverkning av textilier, läder, päls SU6 Tillverkning av pappersmassa, papper och pappersvaror 17 SU7 Tryckning och reproduktion från registreringsmedia 18 SU8 Bulktillverkning, storskalig tillverkning av kemikalier (inklusive petroleumprodukter) SU9 SU10 Tillverkning av finkemikalier Formulering [blandning] av beredningar och/eller ompackning SU11 Tillverkning av gummiprodukter 22.1 SU12 Tillverkning av plastprodukter, inklusive blandning och konvertering 22.2 SU13 Tillverkning av andra icke-metalliska mineralprodukter, t.ex. murbruk och cement 23 SU14 Tillverkning av grundmetaller 24 SU15 Tillverkning av fabricerade metallprodukter, förutom maskiner och utrustning SU16 Tillverkning av datorer, elektroniska produkter och optikprodukter, elektrisk utrustning SU17 Allmän tillverkning, t.ex. av maskiner, utrustning, fordon, övrig transportutrustning 28-30,33 SU18 Möbeltillverkning 31 SU19 Byggnads- och konstruktionsarbete F SU20 Hälsotjänster 86 SU21 Privathushåll (= allmänheten = konsumenter) T SU22 Offentlig sektor (förvaltning, utbildning, kultur, tjänster, hantverkare) SU23 Återvinning 38 ( 6 ) Europeiska kommissionen, GD konkurrens: förteckning över NACE-koder ( ); 13

14 Bilaga R.12-2: Deskriptor för typer av beredningar [PC = kemisk produktkategori] Typer av beredningar [PC = produktkategori] ( 7 ) PC0 PC1 PC2 PC3 PC4 PC5 PC6 PC7 PC8 PC9 PC10 PC11 PC12 PC13 PC14 PC15 PC16 PC17 PC18 PC19 PC20 PC21 PC22 PC23 PC24 PC25 PC26 PC27 PC28 PC29 PC30 PC31 PC32 Övriga produkter ( 8 ) (använd underkategorierna i ConsExpo eller UCN-koderna; se sista raden) Lim, tätningsmedel Adsorbenter Luftvårdsprodukter Antifrys- och avisningsmedel Konstnärsmaterial och beredningar för hobbybruk Bilvårdsprodukter*** Basmetaller och legeringar Biocidprodukter (t.ex. desinfektionsmedel, skadedjursbekämpning) Ytbeläggningar och färger, spackelfärger, kitt, förtunningsmedel Beredningar för byggnad och konstruktion som inte klassificeras på annat håll Sprängämnen Gödningsmedel Bränsle, drivmedel Metallytbehandlingsmedel, inklusive galvaniserings- och galvanopläteringsprodukter Ytbehandlingsprodukter för icke-metaller Värmeöverföringsoljor Hydraulvätskor Tryckfärg och toners Intermediär Produkter som ph-reglerare, flockningsmedel, utfällningsmedel, neutraliseringsmedel, övriga ospecifika Laboratoriekemikalier Beredningar för gräsmattor och trädgård, inklusive gödningsmedel Produkter för garvning, färgning, betning, impregnering och vård av läder Smörjmedel, fetter och släppmedel Metallbearbetningsvätskor Produkter för färgning, betning och impregnering av papper och kartong Växtskyddsmedel Parfymer, doftmedel Läkemedel Fotokemikalier Polermedel och vaxblandningar Polymerberedningar och -massor , ( 7 ) Anmärkningen i högerkolumnen hänför sig till kategorier av konsumentprodukter som särskilt tas upp i ConsExpoverktyget för exponeringsuppskattning (1) eller i TRA-verktyget för exponeringsuppskattning (2). ( 8 ) Det rekommenderas att hänvisning görs till de underkategorier som tas upp i ConsExpo-faktabladet (konsumentprodukter) eller i någon av de nordiska användningskategorierna (UCN). 14

15 Typer av beredningar [PC = produktkategori] ( 7 ) PC33 PC34 PC35 PC36 PC37 PC38 PC39 PC40 Halvledare Textilfärgnings-, betnings- och impregneringsmedel Rengöringsprodukter (inklusive lösningsmedelsbaserade produkter) Vattenavhärdare Vattenreningskemikalier Svets- och lödmedel, flussmedel Kosmetika, kroppsvårdsprodukter Extraktionsmedel 1,

16 Bilaga R.12-3: Deskriptor för processkategorier [PROC] Deskriptor för processkategorier [PROC] Processkategorier baserade på TRAkategorier för arbetstagare ( 9 ) Exempel och förklaringar PROC0 Övrig process eller verksamhet. PROC1 Användning i sluten process, ingen sannolikhet för exponering. Industrimiljö. Användning av ämnena i inneslutna system med hög integritet där exponeringspotentialen är liten, t.ex. all provtagning via system med sluten slinga. PROC2 Användning i sluten, kontinuerlig process med enstaka kontrollerade exponeringar (t.ex. provtagning). Industrimiljö. PROC3 Användning i slutna satsvisa processer (syntes eller formulering). Industrimiljö. Kontinuerlig process men där utformningen inte har syftat huvudsakligen till att minimera utsläppen. Ingen högintegritetsprocess och enstaka exponeringar inträffar, t.ex. vid underhåll, provtagning och utrustningsstopp. Satsvis tillverkning av en kemikalie eller formulering där den huvudsakliga hanteringen sker inneslutet, t.ex. genom slutna överföringar, men där viss möjlighet till kontakt med kemikalien finns, t.ex. vid provtagning. PROC4 Användning vid satsvisa och andra processer (syntes) där möjligheter till exponering uppstår. Industrimiljö. PROC5 Blandning vid satsvisa processer för formulering av beredningar och varor (flerstadie- och/eller betydande kontakt). Industrimiljö. PROC6 Kalandrering. Industrimiljö. PROC7 Sprayning i industrimiljö och industriell användning. Industrimiljö. PROC8 Överföring av ämne eller beredning (laddning/tömning) från/till kärl/stora behållare på platser som inte är särskilt avsedda för detta ändamål. Industrimiljö eller icke-industrimiljö. PROC9 Överföring av ämne eller beredning till små behållare (för ändamålet särskilt avsedd fyllningslinje, inklusive vägning). Industrimiljö. Användning vid satsvis tillverkning av en kemikalie där betydande möjligheter till exponering uppstår, t.ex. under laddning, vid provtagning eller tömning av material och när utformningens beskaffenhet sannolikt leder till exponering. Tillverkning eller formulering av kemikalieprodukter eller varor med användning av tekniker för blandning av fasta eller flytande material och där processen sker i stadier och ger möjlighet till betydande kontakt vid alla stadier. Bearbetning med kalandrering av grundmassa vid hög temperatur och med stor exponerad yta. Tekniker som innebär dispersion i luft. Sprayning för ytbeläggning, lim, polermedel/rengöringsmedel, luftvårdsprodukter, sandblästring. Ämnena kan inhaleras i form av aerosoler. Aerosolpartiklarnas energi kan kräva avancerad exponeringskontroll; för ytbeläggningar kan översprayning ge upphov till avloppsvatten och avfall. Provtagning, laddning, fyllning, överföring, deponering, säckfyllning på platser som inte är särskilt avsedda för ändamålet. Exponering i samband med damm, ånga, aerosoler eller spill samt vid rengöring av utrustning kan förväntas. Fyllningslinjer som är speciellt utformade såväl för att fånga upp utsläpp av ånga och aerosoler som för att minimera spill. PROC10 Rollerapplicering eller penselstrykning av lim och andra ytbeläggningar. Industrimiljö eller icke-industrimiljö. Lågenergispridning. Inklusive rengöring av ytor. Ämnet kan inhaleras via ångor och tas upp genom hudkontakt via droppar, stänk, arbete med ( 9 ) dessutom några driftsenheter som ännu inte har kunnat placeras i någon TRA-kategori. 16

17 Deskriptor för processkategorier [PROC] Processkategorier baserade på TRAkategorier för arbetstagare ( 9 ) Exempel och förklaringar trasor och hantering av behandlade ytor. PROC11 Sprayning utanför industriella miljöer eller användningar. PROC12 Användning av blåsmedel vid tillverkning av skum. Industrimiljö. PROC13 Behandling av varor genom doppning och gjutning. Industrimiljö eller icke-industrimiljö. PROC14 Produktion av beredningar eller varor genom tablettering, komprimering, extrudering, pelletisering. Industrimiljö. Tekniker som innebär dispersion i luft (OU9). Sprayning för ytbeläggning, lim, polermedel/rengöringsmedel, luftvårdsprodukter, sandblästring (inklusive tillverkning av skum, inklusive blåsning). Ämnena kan inhaleras i form av aerosoler. Aerosolpartiklarnas energi kan kräva avancerad exponeringskontroll; för ytbeläggningar kan översprayning ge upphov till avloppsvatten och avfall. Nedsänkning (OU5). Behandling av varor genom doppning, gjutning, nedsänkning, blötläggning, urtvättning eller tvättning i ämnen, inklusive kallformningsgrundmassa eller grundmassa av hartstyp. Inkluderar hantering av behandlade föremål (t.ex. efter färgning, plätering ). Ämnet appliceras på en yta med lågenergitekniker som doppning av varan i ett bad eller gjutning av en beredning på ytan. PROC15 Använder ett laboratoriereagens. Icke-industrimiljö. PROC16 Använder material som bränslekällor, begränsad exponering för oförbrända produkter förväntas. Industrimiljö eller icke-industrimiljö. Användning av ämnen på småskaligt laboratorium (<1 l eller 1 kg). Större laboratorier och FoU-installationer ska behandlas som industriella processer. Omfattar användning av material som bränslekällor (inklusive tillsatser) där begränsad exponering för produkten i dess oförbrända form förväntas. Omfattar inte exponering som en följd av spill eller förbränning. PROC17 Smörjning vid högenergiförhållanden och i en delvis öppen process. Industrimiljö eller icke-industrimiljö. Smörjning vid högenergiförhållanden (temperatur, friktion) mellan rörliga delar och ämnet; en betydande del av processen är öppen för arbetstagarna eller för miljön. Metallbearbetningsvätska kan bilda aerosoler eller ångor på grund av snabbrörliga metalldelar; förbrukade skärvätskor måste bortskaffas som avfall. PROC18 Infettning vid högenergiförhållanden. Industrimiljö eller icke-industrimiljö. Användning som smörjmedel där betydande energi eller temperatur appliceras mellan ämne och rörliga delar. PROC19 Manuell blandning med intim kontakt och endast personlig skyddsutrustning tillgänglig. Icke-industrimiljö. Gäller arbetsmoment där intim och avsiktlig kontakt med ämnena sker utan någon specifik exponeringskontroll utöver personlig skyddsutrustning. PROC20 Värme- och trycköverföringsoljor vid dispersiv användning men i slutna system. Motoroljor, bromsvätskor. Även vid dessa användningar kan smörjmedlet exponeras för högenergiförhållanden, och kemiska reaktioner kan ske under användning. Förbrukade oljor måste bortskaffas som avfall. 17

18 Deskriptor för processkategorier [PROC] Processkategorier baserade på TRAkategorier för arbetstagare ( 9 ) PROC21 Lågenergimanipulering av ämnen bundna i material och/eller varor. PROC22 Potentiellt slutna bearbetningsmoment (med mineraler) vid hög temperatur. PROC23 Öppna bearbetnings- och överföringsmoment (med mineraler) vid hög temperatur. PROC24 Högenergiupparbetning (mekanisk) av ämnen bundna i material och/eller varor. PROC25 Varmbearbetningsmoment med metaller. Exempel och förklaringar Reparation och underhåll kan leda till hudkontakt. Läckage under användning kan leda till miljöexponering. Manuell skärning, valsning eller montering av material/vara som möjligen kan leda till att fibrer eller gummiångor avges. Verksamheter vid smältugnar, masugnar, raffinaderier, koksugnar. Exponering relaterad till damm och ångor kan förväntas. Utsläpp vid direktkylning kan vara av relevans. Sand- och formgjutning, tappning och gjutning av smälta fasta delar, rensning av beläggning av smälta fasta delar. Exponering relaterad till damm och ångor kan förväntas. Utsläpp vid direktkylning kan vara av relevans. Avsevärd mängd värme- eller rörelseenergi appliceras på ämnen genom malning, mekanisk skärning, borrning eller slipning. Avgivning av fasta partiklar (damm) eller ångor kan förväntas. Svetsning, lödning, mejsling, hårdlödning, skärning med skärbrännare. Exponering på grund av avgivning av ångor kan förväntas. 18

19 Bilaga R.12-4: Deskriptorer för ämnen i varor utan avsedd avgivning Deskriptorer för ämnen i varor utan avsedd avgivning Varukategorier [AC] AC 0 Övriga varor (använd TARIC-terminologi; se sista raden) ( 10 ) AC 1-1 AC 1-2 AC 2 AC 3-1 AC 3-2 AC 3-3 AC 3-4 AC 4 AC 5-1 AC 5-2 AC 6 AC 7-1 AC 7-2 AC 7-3 AC 8-1 AC 8-2 AC 9 Passagerarbilar och motorcyklar Övriga fordon: spårväg, luftfarkoster, fartyg, båtar, lastbilar och tillhörande transportutrustning Maskiner och mekaniska användningar av dessa Elektriska och elektroniska produkter, t.ex. datorer, kontorsutrustning, bild- och ljudinspelning, kommunikationsutrustning Elektriska batterier och ackumulatorer Elektriska och elektroniska produkter: hushållsapparater (vitvaror) Fotografiska och reprografiska varor: kameror, videokameror Glas- och keramikprodukter: serviser, kastruller, stekpannor, behållare för förvaring av livsmedel Tyger, textilier och klädslar: sängkläder och kläder Tyger, textilier och klädslar: gardiner, möbeltyger, heltäckningsmattor, mattor Lädervaror: klädslar och möbelklädslar Metallprodukter: bestick, kokkärl, kastruller, stekpannor Metallprodukter: leksaker Metallprodukter: möbler Pappersvaror: näsdukar, handdukar, engångsserviser, blöjor, sanitetsartiklar, inkontinensskydd för vuxna, skrivpapper Pappersvaror: tidningar, förpackningar Fotografiska och reprografiska varor: filmer, tryckta fotografier AC 10-1 Gummiprodukter: däck AC 10-2 Gummiprodukter: golvbeläggningar AC 10-3 Gummiprodukter: skodon AC 10-4 Gummiprodukter: leksaker AC 10-5 Övriga allmänna gummiprodukter AC 11-1 Trä och trämöbler: golvbeläggningar AC 11-2 Trä och trämöbler: möbler AC 11-3 Trä och trämöbler: leksaker AC 12-1 Konstruktionsvaror och byggmaterial för inomhusbruk: väggkonstruktionsmaterial, konstruktionsmaterial i keramik, metall, plast och trä, isoleringsmaterial AC 12-2 Konstruktionsvaror och byggmaterial för utomhusbruk: väggkonstruktionsmaterial, vägbeläggningsmaterial, konstruktionsmaterial i keramik, metall, plast och trä, isoleringsmaterial. AC 13-1 Kommersiella plastprodukter/konsumentplastprodukter som engångsserviser, livsmedelsförvaring, livsmedelsförpackningar, nappflaskor AC 13-2 Plastprodukter: golvbeläggningar AC 13-3 Plastprodukter: leksaker ( 10 ) Ska anges i fritextfältet om i) varan inte omfattas av någon av kategorierna eller ii) registranten vill ge en närmare beskrivning av användningen av ämnet tillverkat till en vara; använd i så fall TARIC-terminologin. 19

20 Bilaga R.12-5: Ämnen i varor med avsedd avgivning Användningsdeskriptor för ämnen i varor med avsedd avgivning Deskriptor baserad på en rådgivande lista med exempel AC30 Övriga varor med avsedd avgivning av ämnen, var god specificera ( 11 ) AC31 Parfymerade kläder AC32 Parfymerad kautschuk AC33 Posten har tagits bort efter Reach-mötet för behöriga myndigheter i mars AC34 Parfymerade leksaker AC35 Parfymerade pappersvaror AC36 Parfymerade CD-skivor AC37 Övriga parfymerade varor; var god specificera ( 12 ) AC38 Förpackningsmaterial för metalldelar som avger fett/korrosionsinhibitorer AC39 Övriga varor som avger fett eller korrosionsinhibitorer, var god specificera ( 13 ) ( 11 ) Se föregående fotnot; var god observera att varorna också kan vara relevanta för exponering på arbetsplatsen, särskilt slipmedel. Processkategorin för högenergiupparbetning (mekanisk) av ämnen bundna i material och varor i listan med processkategorier (PROC) är ännu inte kopplad till ett förvalt exponeringsscenario och motsvarande standardvärden för exponeringsuppskattning. Elektroder för svetsning och lödning listas under PC 38 som en beredning. ( 12 ) Ska anges i fritextfältet om i) varan inte omfattas av någon av kategorierna eller ii) registranten vill ge en närmare beskrivning av användningen av ämnet tillverkat till en vara; använd i så fall TARIC-terminologin. ( 13 ) Se föregående fotnot. 20