Angarngruppens Informationsblad

Transkript

1 Angarngruppens Informationsblad Nummer Årgång45 [ maj 2015 Ordföranden har ordet Så har ytterligare ett årsmöte för Angarngruppen gått till historieböckerna. Några ändringar blev det i styrelsen och jag ber först att få tacka Bo Hedenstedt, Carl-Johan Ståhlgren och Andreas Viberg för alla många och fina insatser för Angarngruppen och Angarnssjöängen. Hjärtligt tack! Sedan önskar jag Rolf Andersson och Jens Johansen mycket välkomna till styrelsen och vårt arbete där! Vattenrallen, vårt vandringspris för förtjänstfulla insatser, tilldelades i år enhälligt Björn Nordling för sitt outtröttliga arbete för Angarnssjöängen och Angarngruppen. Läs mer om detta längre fram i bladet. Grattis och tack, Björn! Stämman hann också med att rösta för ett förslag om ändringar i stadgan avseende valberedningens arbete. Två stämmobeslut krävs ju, så det slutgiltiga beslutet får anstå till föreningsstämman Sist men inte minst lyssnade vi på Sören Lindén, som engagerat och med fantastiska fotografier beskrev en resa till Svalbard. Fler och fler får numera Infobladet med e-post, men det är fortfarande många, som får det levererat med traditionell post. Kostnaderna för det senare ökar nu igen i och med, att Postnord höjer avgifterna. Vi vädjar därför till alla att välja det billigare och hållbarare sättet att få tillgång till vår medlemstidning. Vi använder hellre medlemsavgifterna till att göda fåglarna än att göda Posten. Tack! Så kanske det börjar hända en del avseende åtgärder från Länsstyrelsen för att förbättra sjöängen som både häcknings- och rastplats för fåglar och dessutom för oss fågelskådare och andra naturälskare. Vid det senaste och mycket välbesökta samrådsmötet i slutet av april presenterade Länsstyrelsen en förstudie med titeln Förslag på ökad vattenspegel vid Lundbydikets inlopp i Angarnssjöängen. Angarngruppens styrelse (och andra intressenter) går nu igenom förslaget och vi kommer att lämna vårt svar till Länsstyrelsen i början av maj. Det ser positivt ut, även om det bara är en delmängd av det, som vi anser behövs för att stoppa igenväxningen och, det måste poängteras, resurserna ännu inte finns avsatta. Vi arbetar för och hoppas på positiva beslut på detta goda initiativ. Till sist vill jag påminna om alla inplanerade aktiviteter under resten av våren och sommaren. Studera hemsidan och kom med oss ut i naturen! Välkomna! Gunnar Hesse gunnarhesse@hotmail.com

2 Sidan 2. Nr Angarngruppens informationsblad Fågelobservationer vid Angarnssjöängen 1:a kvartalet 2015 Observationer från Svalan sammanställda av Andreas Viberg. ULL Ulf Lindell, BAN Bernt Andersson, PLT Per Lindqvist, PNN Per Norlin, JAN Jan Andersson, AKL Alexander Kotrschal, SBT Sven Blomqvist, BBD Bertil Björklund, AÖG Anders Öberg, KGS Karl- Gustav Sjölund, PEN Peter Edvinsson, RIN Rune Isaksson, PGG Per Gullberg, EKE Erik Koppe, SSM Svante Söderholm, AVG Andreas Viberg, ANG Angarngruppen, SPN Stefan Paulin, JJN Jens Johansen, BNG Björn Nordling, UIS Ulric Ilvéus, RAN Rolf Andersson, KEN Kjell Eriksson, JNY Jesper Norrby, ANY Aron Norrby Januari 3.1 Varfågeln som övervintrar ses från och med idag och perioden ut, i första hand omkring Lundbydiket. 4.1 KEN skrämmer upp 2 dvärgbeckasiner ur det enda icke tillfrysta diket vid sjöängen. Tillsammans med UIS har KEN också den fjällvråk som övervintrat i området. Dessutom flyger 350 av traktens lokala kajor förbi mot sitt nattkvarter (som är nere i Vallentuna centrum eller?). KEN har även den övervintrande ormvråken som ses perioden ut vid Granby En minst sagt anmärkningsvärd observation av orre är inrapporterad av AKL. Enbart informationen hane, rastande vid Angarnssjöängen är rapporterat så ett litet frågetecken om eventuell felrapportering kanske kan vara på sin plats. Februari 4.2 Sidensvans har det varit relativt lite under året av, men idag har ANG 21 stycken rastande i Byksbergsdungen. Dessutom hörs minst en skäggmes intill fågeltornet. 8.2 BNG har en förbiflygande skäggmes Äntligen får vi se grågäss i sjöängen igen. BNG är det som rapporterar detta när 2 gäss rastar kort JJN har årets förta kattuggla som spelar vid Skesta hage Första tofsvipan ses sträcka mot norr (SPN) SPN rapporterar lockande kattuggla vid Seneby. Dessutom har han årets 3 första skogsduvor förbiflygande vid Åsta. BAN har dessutom första sånglärkan för året som sjunger vid Örsta SPN ser 9 knölsvanar sträcka mot SV över sjöängen.

3 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 3 Mars 1.3 KGS har 3 duvhökar runt sjöängen. 2 i spelflykt vid Lappdal och en 2K hona. Dessutom årets första stare. 4.3 Grönsiska har det varit gott om under våren i Stockholmsområdet, och Angarns högsta rapporterade siffra blir denna dag med 150 rastande (ANG). 5.3 SBT har en lockande kattuggla vid Skesta Hage. 7.3 Första tranan för året kommer inflygande över AVG vid Lundbydiket. 8.3 JNY har 2 bläsgäss födosökande vid Örsta, årets första. 9.3 Årets 2 första krickor rapporteras rasta i sjöängen av BNG. Dessutom ser han den första salskraken för året, sedermera skulle det bli 2 par som mest under mars Årets åtta första bläsänder och 2 stjärtänder rapporteras av ANY En råka sträcker mot ost (JAN) Årets första gärdsmyg rapporteras från Skesta hage (BBD). Ibland övervintrar gärdsmyg i området men alltså inte denna vinter, det milda vädret till trots. Även årets första ängspiplärka lockar vid Lilla Ekhammaren (ULL) snösparvar rapporteras sträckande mot norr av BNG. Dessutom 2 större korsnäbbar vid Midsommarberget havsörnar (3 ad, 2 subad) ligger i en tät skruv över Midsommarberget (SPN, AVG) Trädlärkan är åter för året i Angarn vid Hacksta (KEN) Högsta siffran för gräsand under perioden är (minst) 50 (AÖG). Dessutom rastar hela 300 kanadagäss (RAN) vinterhämplingar rastar på Örstaåkern (JAN) Första brunanden rapporteras av PEN. SSM räknar in periodens högsta siffror för grågås (925), sädgås (160), tofsvipa (225) och stare (500) som rastar i området En bergfink håller till vid matningen vid Midsommarberget (SSM, AVG) 24.3 Årets första bruna kärrhök, en hona, rapporteras födosöka över sjöängen (RIN, PGG). Även årets första större strandpipare noteras av PLT Periodens högsta antal sothöna blir omkring 70 (BNG, RAN) Periodens högsta antal bläsänder i sjöängen, 30 stycken, noteras av EKE Den i Angarn sällsynta rörhönan rapporteras från Lingsbergsån intill Klosterbacken (ANG). Dessutom 8 vitkindade gäss, 2 sträckande snösparvar vid Grävlingholmen och första sädesärlan (SPN, UIS, KGS) bläsgäss ses av EKE vid Örsta, också det det högsta antalet under perioden. PNN har Angarns första rödhake för året vid Klosterbacken Perioden avslutas med årets första svarthakedopping (ANY).

4 Sida 4. Nr Angarngruppens informationsblad ORTOLANSPARV 2015 Ortolansparv 2015 betyder att Angarngruppen också i år gör ett försök att få ortolansparv att besöka ett tidigare revir och förhoppningsvis häcka. Det en del av ett större försök i Mälardalen. I vårt fall i samarbete med Länsstyrelsen Försöket går till så att en uppspelningsanordning; mp3-spelare, högtalare och ett rejält batteri för en månads drift, placeras ut i ett tidigare revir mellan Kusta och Kustabäcken I början av maj kommer så ortolansparvarna efter en tuff färd från nordafrika, sugna på ett eget revir i trevlig miljö. De möts då av en envist sjungande sparv i ett tilltalande område. Förberett så att ett stycke åker i närheten är harvad men inte sådd. Det finns en öppen yta för näringssök som tilltalar en hungrig ortolansparv. Nu vet bara en sparv vad den väljer först mat eller sångduell. Tanken med den uppspelade sången är att en överflygande sparv ska förstå att här finns det förutsättningar för just ortolansparv. Det gäller nu bara att manövrera bort den som är före. Spelaren är programmerad så att det är sång tre timmar och tyst en timme. Det ger en besökande sparv chansen till både sångdueller, frukost och lunch. Nu kommer Angarngruppens medlemmar in i sammanhanget. Observera rapportera. Titta och lyssna i området runt spelaren. Sitter det en ortolan i träden eller på spelaren och sjunger så kommer den troligen att stanna. Lite senare kanske en hona uppvaktas och så småningom ses sparvar med föda i näbben. Då kan man misstänka häckning. Om inte förr ska spelaren nu stängas av. Men - gå nu inte i närheten av häckningsområdet. Upptrampat gräs avslöjar lätt boet och kan leda till tragedi. Mer om hur det går till kan du läsa om på hemsidan under Aktiviteter. Här rapporteras löpande för utvecklingen av försöket. Länk till Ortolan Vill du veta hur det gick förra året. Titta i Arkiv på hemsidan Ortolan /Björn Nordling Foto: Rolf Andersson

5 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 5 Göktyteholkar i Angarn En vacker vårdag nu i april berikades Klosterbacken med fem göktyteholkar. Med dessa och de sedan tidigare uppsatta holkarna för arten i Skesta hage finns nu 11 sådana holkar på plats i lämplig biotop för den myrätande göktytan. Stefan Paulin tar emot en göktyteholk av Sören Lindén och sätts genast upp på lämplig plats. Foto: Rolf Andersson Förutom att de ingår i Angarngruppens holkbestånd ingår de även i ett holkprojekt som undertecknad driver sedan 10 år med att sätta upp holkar i lämplig terräng runt Stockholm och i dessa notera häckningsdata såsom kullstorlek, äggläggningsdatum, häckningsframgång, ringmärkning av både ungar och vuxna göktytor m.m. Arten är nödbedd som häckfågel och det gäller att sätta upp ett större antal holkar för att få något material att arbeta med. Nu är holkbeståndet uppe i 220 holkar och det antalet ger ett förväntat resultat av ca häckningar. Kullarna är stora och ägg är ett vanligt antal i en kull ungar brukar klara sig och bli flygga. Holkarna som anses lämpliga för göktytan är djupare än vanliga holkar och håldiametern är 35 mm. Naturligtvis häckar göktytan även i holkar av andra storlekar, men holkar med ovannämnt utseende har visat sig fungera bra. Det är lätt att konstatera häckning när ungarna är minst halvvuxna. De väser ivrigt och hörs väl om man står nedanför holken. Göktytan är till största delen myrätare och det är framförallt myror som har sina kolonier i grästuvor som är födokällan, framförallt när ungarna ska matas och det är larver och puppor som då är mest åtråvärda. Göktytan är en hackspett men trummar och hackar inte som andra spettar utan använder sin förhållandevis kraftiga näbb för att peta sönder jorden i grästuvorna där myrkolonierna göms och med sin långa klibbiga tunga fånga in läckerheterna. På de flesta språk i länder i vår närhet är fågelns namn kopplat till dess märkliga beteende som den uppvisar vid fara. Den sträcker och vrider på halsen, reser hjässfjädrarna, stirrar med ögat och väser som en orm. En närmast perfekt illusion av en reptil! Det har nog räddat åtskilliga göktytor som råkat illa ut när de hamnat i trängda lägen. På engelska heter den Wryneck, på norska och danska Vendehals och tyska Wendehals. Ett väl beskrivande namn på en rädd göktyta. Vi får hoppas att några par Vendehalsar behagar häcka i Angarn i år. Sören Lindén

6 Sida 6. Nr Angarngruppens informationsblad Övervintrande fåglar i Vallentunatrakten vintern Ett milt väder präglade den gångna vintern. Även hösten 2014 var ovanligt varm. En bestående isläggning av Angarnssjöängen ägde rum först i samband med en köldknäpp kring jul och nyår då även traktens sjöar frös till. Jag skriver här övervintrande fåglar men det är ju inte, i vissa fall, säkert att de fanns kvar under hela vintern eller klarade vinterns påfrestningar. Observationerna nedan gäller fåglar som iakttagits under perioden december 2014 februari 2015, en tid då dessa normalt flyttat från våra trakter och då huvuddelen av respektive art även lämnat landet för vintern. Gråhägern är väl inte någon ovanlig övervintrare i Stockholmstrakten men vid Ormstaåns utlopp i Vallentunasjön, som så gott som alltid är isfritt, genom Vallentunas värmeverks utsläpp av vatten i ån, uppehöll sig, som vanligt, 1-2 hägrar under hela vintern. En blå kärrhökhona sågs flygande över Angarnssjöängen i sydlig riktning. (Björn Nordling) Både ormvråk och fjällvråk har sedan strax före millennieskiftet årligen och med flera exemplar övervintrat i Vallentunatrakten. Så var det inte under de närmast föregående decennierna. Inventeringen denna vinter pekar på preliminärt övervintrande ormvråkar och 9-11 fjällvråkar. (Gunnar Dolk, Kjell Eriksson) Det normala under senare år har annars varit ca en tredjedel av dessa siffror. Även vattenrall förekom under vintern vid Ormstaåns utlopp i Vallentunasjön. 1 ex sågs och (Bertil Björklund, Åke Österberg). Senare iakttog samma observatörer två olika vattenrallar där dagarna I samband med en vinterfågelräkning i markerna kring Angarnssjöängen den 4.1. stöttes två dvärgbeckasiner från ett öppet dike nedanför Sommarstugeområdet. (Kjell Eriksson) Flera enkelbeckasiner hade dröjt sig kvar in i december månad. 1 ex iakttogs vid Löttippen i Kårsta. (Göran Andervass) och vid Angarnssjöängen stöttes 1 ex vid Lundbydiket och (Mats Gothnier, Björn Nordling). Ringduvor sågs inne i Vallentuna tätort under vintern: 1 ex (Åke Österberg), 2 ex 3.2. (Louise Grass) och 2 ex (Rolf Andersson). Märkligast var nog den jorduggla som Gunnar Dolk såg uppe vid Hederviken dagen före julafton. På nyårsafton observerade Tryggve Engdahl en ängspiplärka, som flög upp ur samma dike som dvärgbeckasinerna flög upp ur några dagar senare.

7 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 7 Gärdsmygar gynnades av den milda hösten och vintern. På rapportsystemet Svalan finns rapporter om observerade gärdsmygar på 14 olika platser inom Vallentuna kommun under den aktuella vinterperioden. Ulric Ilvéus måste ha haft en mycket tilltalande meny vid sin fågelmatning på Tingvallavägen inne i Vallentuna. Förutom en järnsparv (första kända vinterfynd i Vallentuna kommun) som sågs och var i god kondition under hela vintern, förekom även rödhake, bofinkar och bergfinkar bland alla andra gäster vid matningen. Rödhaken verkar bli allt vanligare som övervintrande i Stockholmstrakten och det även under stränga vintrar. Under denna vinter fanns det en rödhake under större delen av vintern hos Ulric Ilvéus inne i Vallentuna. Gunnar Dolk observerade en rödhake vid Storgården, Össeby-Garn Kanske var det den som dök upp inte långt därifrån (ca 2 km) vid Hans- Georg och Sonia Wallentinus fågelmatning nära Svista under tiden ? En dubbeltrast sågs vid Midsommarberget, Angarn 5.1. (Björn Nordling) En verklig övervintrare är varfågeln som kommer från norr och övervintrar i våra trakter. Anländer om hösten under senare delen av september och flyttar norrut i mars-början av april. Vinterns inventering visar preliminärt att varfåglar fanns stationära inom Vallentuna kommun och då i anslutning till dalbottnarnas odlingsmarker med dess sänkta sjöar och våtmarker. (Gunnar Dolk, Kjell Eriksson) En enstaka stare sågs vid Angarn i samband med månadsrundan den Annars förekom starar i varierande antal (1-19 ex) inne i Vallentuna och i dess närhet vid Kyrkviken under perioden (Bertil Björklund, Åke Österberg). En stare sågs också överflygande vid Högdalatippen 4.1. (Jesper och Viggo Norrby). Enstaka bofinkar sågs under större delen av vintern vid Ulrics fågelmatning samt även vid Hannu Kohos på Lagmansvägen i Vallentuna. En liten flock bergfinkar förekom under hela vintern vid Ulrics fågelmatning. Som mest noterades elva bergfinkar samtidigt. Stenknäcken är bara delvis en flyttfågel men man ser inte mycket av den åtminstone inte på närhåll annat än vid fågelmatningar. Sporadiskt sågs 1-3 ex under vintern vid Kyrkviken (Bertil Björklund, Åke Österberg), hos Ulric Ilvéus och vid fågelmatning på Odlingsvägen i Vallentuna (Jens Johansen). En sen snösparv kanske på flyttning hördes överflygande vid Midsommarberget, Angarn (Melcher Falkenberg, Nils Forsselius) En sävsparv observerades av Gunnar Dolk i Vadadalen Kjell Eriksson

8 Sida 8. Nr Angarngruppens informationsblad Uppseendeväckande nyheter i rödlistan Den 28 april 2015 publicerade ArtDatabanken den nya rödlistan. Den gäller fram till i april 2020 och innehåller flera nya fågelarter som gör att en fågelskådare höjer inte bara på ett utan på två ögonbryn. Nivåerna i rödlistan är huvudsakligen: nära hotad (NT), samt hotklasserna sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Dessutom finns nationellt utdöd (RE), som är en rödlistningskategori och inte en hotklass. Gulsparv och stare nya i rödlistan Det förändrade jordbruket fortsätter att skörda sina offer. Ängspiplärka kommer in som nära hotad, NT (dvs. bara rödlistad), medan gulsparv och stare går direkt in på listan som sårbara, VU, liksom hussvala. Buskskvätta har rödlistats (klass NT). Bland skogsarterna återkommer spillkråka i rödlistan (fanns med på rödlistan 2005), nu i sällskap med gröngöling. Bägge hamnar i klass NT, där vi också från och med nu återfinner duvhök. Kungsfågeln har minskat så kraftigt sedan 2010, då förra rödlistan kom, att den går direkt in som hotad i klassen VU. Också bland våtmarksarterna tillkommer det arter: sävsparv i klass VU, medan skäggmes bara blir rödlistad, NT. Gulärla Foto: Karin Hendahl

9 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 9 Gulärlan lämnar rödlistan Å andra sidan lämnar en del arter listan. Av arter som förekommer i vårt rapportområde är de vatten- och jordbruksanknutna arterna drillsnäppa, hämpling, sydlig gulärla, göktyta, gräshoppsångare och svarthakedopping. Lite synd att gulärlan tagits bort, tycker jag. Är också lite förvånad över att svarthaken ansetts vara säker. I klassiska inlandsvattnen, som Angarnssjöängen, har den ju inte återkommit. Andra arter som avförts från listan är skogsarterna nattskärra och mindre flugsnappare som ju häckar i vårt område. Omklassning bland redan rödlistade arter Som vanligt sker det en hel del förändringar bland de arter som redan befinner sig på rödlistan. För merparten har det blivit sämre sedan 2010, men för några arter har situationen förbättrats. Ett antal arter har gått från enbart rödlistning (NT) till hotade (sårbara, VU). Det är bland annat stjärtand, tornseglare (!), brunand, och gråtrut (!). De arter som det gått bättre för är pilgrimsfalk, och bivråk, som nu har lämnat hotlistan och bara är rödlistade. Vit stork har tillförts som häckande art i Sverige och därmed lämnat rödlistans nationellt utdöd och hamnat i klassen akut hotad. Läs mer på nätet: Hans-Georg Wallentinus Gäss och sångsvanar på Kustamaden Foto: Rolf Andersson

10 Sida 10. Nr Angarngruppens informationsblad Vargrapport Det blev lite fel i förra vargrapporten. Honan i Södertäljereviret är inte en unge från Rialareviret. Däremot är hon dotter till den varghanne som fick ungar två år i Rialareviret, men som sedan utvandrade då honan försvann. I Värmland bildade han ett nytt revir och det är där honan fötts. Som vanligt ses en mängd vargar i länet. Speciella koncentrationer på Södertörn och i Ekerö kommun. Ingen av observationerna är säkerställda genom foton, spillning eller spårning. Däremot finns en observation från Norrtälje kommun som säkerställts med hjälp av ett foto. Den 2 april sågs en varg längs väg 76 vid Ytternäs (ligger en bit norr om sjön Erken). Det finns ett antal rapporter till inom Norrtälje. Vid sjön Vällen inte så långt från vårt län har varg spårats under vintern, så periodvis kan det ha funnits varg i östra Uppland norr om Stockholms län. Edsbrobjörnen har inte rapporterats än. Ingen rapport från Uppsala län heller (vi delar björnen med dem). Lever den? Hans-Georg Wallentinus Örnåterfynd En havsörnsunge som märktes i Tärnanboet 2013 kontrollerades i början av mars vid Husbydammarna, Storvreta (NO om Uppsala) meddelar Per Unger. Per berättar också att örnträdet delvis blåst ned, men att boet ligger kvar högst upp i den del som återstår. Eventuellt blir det häckning i boet, trots vindens härjningar. Hans-Georg Wallentinus Snart femtio år med Angarngruppen! Så var namnet på den utställning vi hade 5-26 mars på Vallentuna kulturhus, bibliotekets övre plan. Enligt bibliotekspersonalen var intresset gott för utställningen, varför vi planerar en uppföljning med samma material på Brottby bibliotek i Karby. Red.

11 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 11 INFORMATIONSBLADET och Angarngruppen står inför samma problem som de stora drakarna i tidningsvärlden. Ska vi ha papperstidning, e-tidning eller angarngruppen.se? Eller ska vi ha papperstidning, e-tidning och angarngruppen.se? Det finns många val pga eller tack vare Internets möjligheter. Som naturförening, vill gärna minska på pappersåtgången, men samtidigt ge dig som medlem, vår information på det sätt som passar. Hur hanterar vi* Informationsbladet och Vi tror att båda behövs. Styrelsen har tagit fram en Informationspolicy. Här det viktigaste i utdrag. Informationsbladet Fyra nummer per år till medlemmar. Innehåller information om vad som händer vid Angarnssjöängen och närområde. Om Angarngruppens verksamhet, aktivitetsprogram och kallelse till årsmöte. Inte lämpligt för info som fort blir inaktuell. Kan innehålla längre texter som inte lämpar sig för att läsa på nätet. Det näst senaste numret (och alla tidigare) finns tillgängligt på Webbplatsen Webbplatsen används för information som är aktuell eller sällan behöver ändras. Överlappar delvis Informationsbladet när det gäller aktivitetsprogram och kontaktuppgifter. Vi visar våra aktiviteter på webbplatsen. Planerade och spontana programpunkter med kort framförhållning. Exkursionsrapporter. Allt på webbplatsen tillgängligt. Här finns också Arkiv Utveckling Informationsbladet har genom åren funnit sin form och sina läsare. är en webbplats som fyllts på med mycket fakta och information om Angarnsgruppen och Angarnssjöängen. Men vi känner inte att vi når ut till våra medlemmar som det aktuella och lättillgängliga media det är. Vi gör nu krafttag med att förändra-förbättra-förenkla Det kan bli fel och konstigheter under tiden. Men vi talar om när det är klart. Vi vill gärna att DU talar om för oss vad du tycker om Informationsbladet och * Kerstin Nordenadler/Roffe Andersson/Björn Nordling kerstin.nordenadler@gmail.com / roffe@rofma.se / bjorn.n@ownit.nu

12 Sida 12. Nr Angarngruppens informationsblad Örnskådning på slätten den 24 januari 2015 Om denna örnexkursion värd namnet, kan du läsa på hemsidan. Dan Henriksson guidade, Ulric Ilvéus höll i trådarna (dvs oss deltagare), Gunnar Hesse skrev och Rolf Anderssson höll i kameran. Facit blev 4 kungsörnar och två havsörnar. Bonus: en kungsfiskare och några rapphönor. Naturvårdsdag den 1 mars 2015 Den tråkiga delen av jobbet: Döda ungar och ägg i några av holkarna. Foto: Kerstin Nordenadler Lag 1 (Björn, Tryggve och Jens) i arbete -en helt vanlig naturvårdsdag vid Angarnssjöängen. Läs vad Björn Nordling skrev om den dagen på hemsidan Sökväg: Meny Aktiviter - Exkursionsrapporter 2015 Foto där ej annat anges: Rolf Andersson

13 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 13 Exkursion med StOF den 28 mars 2015 En av de yngre deltagarna på StOF-exkursionen Foto: Rolf Andersson Läs på hemsidan vad vår ordförande Gunnar Hesse har att förtälja om denna exkursion som traditionsenligt leddes av Stefan Paulin. Sträckfågelräkning den 18 april 2015 sträckfågelräkning på ett antal lokaler i södra Vallentuna och Täby Stefan Paulin har skrivit och Karin Hendahl fotograferat. Se hemsidan!

14 Sida 14. Nr Angarngruppens informationsblad Exkursion med SNF den 25 april 2015 Den till synes oförtröttlige Stefan Paulin ledde även denna exkursion, som drog ett tjugotal skådare av så väl fåglar som blommor. Gunnar Hesse har berättat och Karin Hendahl fotograferat. Se hemsidan! Ett tips för alla som inte kan vara med: Läs om Angarngruppens månadsrundor på hemsidan! Ett mycket trevligt sätt att månad för månad följa fågelåret vid sjöängen. Alla exkursionsrapporter nås på via sökvägen Aktiviteter --> Exkursionsrapporter 2015 Innekvällen Nordiska Nätter den 12 februari 2015 Nordiska nätter kan upplevas inomhus i stugvärmen till en kopp kaffe och en bulle. Man behöver inte frysa i ett kallt gömsle med björnens dåliga andedräkt, vargens misstänksamma blick och korparnas skrän. Hela tiden undrande om det tunna skjulet ska hålla för en björn med klåda. Det finns andra som gör jobbet. Felix Heintzenberg har tillbringat alla dessa timmar i naturen åt oss. Med kameror, blixtar och annan utrustning. Engagerat illustrerade han sina böcker med vackra bilder och berättelser. Förklarade hur det går till, att i mörker återge det vi normalt inte ser. Hur nattens djur överlever med andra sinnen. I Skuggan av träden en bok om den försvinnande riktiga skogen. Här vill Felix med sin medförfattare Tom Schandy på ett positivt sätt visa, att det finns annat än trädplantager. Hur man upplever en gammal orörd skog med dess innevånare.

15 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 15 Notiser från kassören. Påminnelse om medlemsavgiften för 2015 Jag saknar betalningar för 2015 års medlemsavgift till föreningen. Visserligen har de flesta medlemmar betalt, men det felas ändå en hel del från dem som varit med under tidigare år. Är du en av dem? Vill du fortsätta att vara medlem och stödja föreningens verksamhet, ber jag dig att snarast betala in medlemsavagiften. Då slipper jag skicka ut personlig påminnelse, som annars kommer att skickas ut senare. Påminnelser till dem som betalar på avi via epost, kommer att skickas ut redan under maj månad. Obs! Är du osäker på om du betalt, så önskar jag att du kontaktar mig, så får vi skapa klarhet. En ev dubbelbetalning, skapar också administrativt arbete. Program juni-december 2015 OBSERVERA att ändringar och tillägg förekommer och meddelas då på hemsidans första sida! Onsdag 3 juni. Månadsrunda Örsta kl 07:30 Värd: Stefan Paulin Fredag/lördag juni. Nattsångare. Örsta 21:30 Värd: Hans-Georg Wallentinus Onsdag 1 juli. Månadsrunda Örsta kl 07:30 Värd: Tryggve Engdahl Söndag 12 juli. Fjärils och växtexkursion. Skesta P kl Onsdag 5 augusti. Månadsrunda Örsta kl 07:30 Värd: Anders Barkengren Avgifterna är: Enskild medlem, senior 100:- Enskild medlem, junior 30:- Familjemedlemskap 150:- Avgiften betalas till plusgirokonto Informationsbladet distribuerat via e-post Antal medlemmar som får informationsbladen per e-post ökar, glädjande nog, hela tiden. Idag är drygt 150 som får informationsbladet elektroniskt (PDF-fil via e-post), vilket är en riktigt bra siffra. Men kanske är det någon som inte uppmärksammat denna möjlighet och jag ställer därför den obligatoriska frågan Kan du, som fortfarande får infobladet i pappersform, ta emot infobladet per epost i framtiden? /Stefan Paulin (stefan.paulin@swipnet.se) , Onsdag 2 september. Månadsrunda Örsta kl 07:30 Värd: Karin Hendahl Torsdag 1 oktober. Ingemar Linds höstföredrag Mina drömmars skog (se Ingemars beskrivning i förra infobladet). Preliminärt i Mathiasgården kl 19:00 Säker info senare! Onsdag 7 oktober. Månadsrunda Örsta kl 07:30 Värd: Stefan Paulin Onsdag 4 november. Månadsrunda Örsta kl 07:30 Värd: Björn Nordling Onsdag 2 december. Månadsrunda Örsta kl 08:30 OBSOBSOBS!

16 Angarngruppens informationsblad Nr Sida års Årsmöte i Angarngruppen. Under de sedvanliga årsmötesförhandlingarna lästes motiveringen för årets Vattenrallvinnare, Björn Nordling upp. Tyvärr hade Björn inte möjlighet att närvara på mötet, så han fick motta sin mycket välförtjänta utmärkelse vid närmast påföljande styrelsemöte i stället. Efter sedvanlig kaffepaus tog kvällens föredragshållare Sören Lindén till orda och berättade om en mycket intressant exkursion till Svalbard. Angarngruppens styrelse Ordförande: Gunnar Hesse tel gunnarhesse@hotmail.com Vice ordförande: Hans-Georg Wallentinus tel Hans-georg.wallentinus@conec.se Sekreterare: Ulric Ilvéus tel ulric@ilveus.se Kassör: Stefan Paulin tel Stefan.paulin@swipnet.se Inventeringssektionen: Kjell Eriksson tel kjell.eson@comhem.se Jens Johansen tel ratotosk@live.se Gunnar Hesse överlämnar vattenrallen till Björn Nordling. Foto: Karin Hendahl. Motiveringen löd: Vattenrallen, Angarngruppens vandringspris, tilldelas i år Björn Nordling för sitt outtröttliga arbete för Angarnssjöängen och Angarngruppen. Björn har under de senaste åren lagt ner många timmar och stort engagemang i bland annat naturvård, fågelmatning, föreningens hemsida, exkursioner och styrelsearbete; allt viktiga bidrag för naturreservatet och föreningen. -- Nästa nummer av infobladet kommer ut i september Manusstopp 31 augusti Bidrag mottages tacksamt! kerstin.nordenadler@gmail.com Naturvårdssektionen: Björn Nordling tel bjorn.n@ownit.nu Rolf Andersson tel Informationssektionen: Kerstin Nordenadler tel kerstin.nordenadler@gmail.com Anders Barkengren tel anders.barkengren@gmail.com Ledamot: Karin Hendahl karin_hendahl@hotmail.com Webbmästare: Björn Nordling Föreningens hemsida: