Årsredovisning Topplån för företag

Transkript

1 Årsredovisning 2006 Topplån för företag

2 Thomas Prytz, vd Jonsson & Paulsson, Östersund 2. Per Ludvig Normark, teknisk chef Nordnav AB, Luleå 3. Anna Thunstedt, grundare av AnnaCecilia, Gävle 4. Yngve Bergqvist, grundare av Icebar/Icehotel Jukkasjärvi 5. Annika Marklund, vd Allinwood AB, Skellefteå 6. Tom Widorson, vd Furuviksparken, Gävle 7. Lars Lindberg, vd Micus AB, Umeå 8. Johan Stenberg, vd Xavitech AB, Härnösand 9. Mats-Olov Berglund, platschef Vålådalens Fjällstation, Årefjällen 10. Tobias Lindfors, vd StudentConsulting AB, Luleå 11. Gabriel Brånby, ägare av Gränsfors Bruk, Bergsjö/Ullfrotté AB, Östersund 12. Waldemar Nyström, vd BioResonator, Umeå Läs mer på

3 VD har ordet Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Rekordsiffror för 2006 Högtryck över Norrland avspeglas i utlåningen Det norrländska näringslivet blomstrar för fullt. Högkonjunkturen slog under år 2006 igenom på allvar i alla fem län och i så gott som samtliga branscher. Det innebär att norra Sverige för närvarande är starkt bidragande till den positiva utvecklingen av svensk ekonomi. För Norrlandsfonden har högtrycket i ekonomin återspeglats i en rekordutlåning för år 2006, med en uppgång på över 25 procent i jämförelse med föregående år. Fonden har under året finansierat 131 företag, varav 70 stycken är helt nya kunder. Främst handlar det om företag som finansierat sin expansion med fondens topplån. Men vi har också bland de nya kunderna ett ökat antal nyetableringar. Ett flertal av dem emanerar ur de alltmer framstående utvecklingsmiljöer för företagande som de norrländska universiteten utgör. En annan förhållandevis ny och växande marknad är finansiering i samband med ägarskiften av företag. Nya ägare önskar ofta förverkliga utvecklingsplaner och investeringar i direkt anslutning till förvärvet. Här kan Norrlandsfondens topplån ofta bli en avgörande finansieringskomponent. Det goda ekonomiska klimatet har också positivt påverkat vårt resultat för år 2006, som även det är det bästa i fondens historia. Överskottet för året läggs till fondkapitalet och förstärker på så sätt vår möjlighet att även i fortsättningen vara den offensiva finansiella aktör som vi har till uppdrag att vara. En stabil egen ekonomi är av avgörande betydelse för att Norrlandsfonden långsiktigt ska kunna fullfölja sin roll som ett fristående topplåneinstitut för norrländska företag. Att kontinuerligt utveckla verksamheten och anpassa den till förändrade förutsättningar är också av yttersta vikt. Under 2006 genomfördes därför med hjälp av externa konsulter en större översyn av arbetssätt och kreditpolicy. Resultatet av detta arbete antogs av styrelsen i december Därmed står vi väl rustade att betjäna fler kunder på ett ännu mer effektivt och kompetent sätt. Omslaget till årets årsredovisning pryds av ett urval av våra kunder från Kiruna i norr till Gävle i söder. De representerar ett brett spektrum av branscher och väldigt olika skeden i ett företags livscykel. För oss som arbetar inom fonden och dagligen möter entreprenörer som brinner för att utveckla sina företag är det en stor glädje att följa resultaten av deras ambitioner. Läs gärna mer om några av dessa företag i årsredovisningen, så förstår ni också bättre varför vi drivs av att ge ännu fler företag möjligheten att utvecklas med fonden som finansiell partner. Lars-Olov Söderström vd Norrlandsfonden 3

4 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Utveckling Med norrländsk högkonjunktur kommer investeringarna Högtrycket i ekonomin gör att investeringsviljan i norrländska företag ökar kraftigt. Tack vare en bred konjunkturuppgång i hela näringslivet blev 2006 ett rekordår för Norrlandsfondens utlåning. Trenden ser också ut att fortsätta under Behovet av topplån och andra tjänster anpassade efter marknadens nya behov är därför stort. Varje höst genomför Norrlandsfonden i samarbete med Statistiska Centralbyrån en undersökning av konjunkturläget i olika branscher i Norrlands fem län års siffror visar att konjunkturen i Norrland är den bästa på över tjugo år! Faktum är att index för Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län var de högsta som SCB uppmätte för någon region under året. Framåt för de flesta branscher Högkonjunkturen är allra starkast i byggindustrin, men även tillverkningsindustrin har fått ett rejält uppsving. Sågverken, som tidigare legat på minus, går också lysande och hade klart högst konjunkturindex av någon av branscherna i den norrländska industrin. Även Norrlands turistanläggningar går framåt och räknar med fortsatt ökad omsättning under Detta påverkar i sin tur andra branscher, som detaljhandeln, positivt. Ett talande exempel är Åres expansion och de stora kringeffekter som bland annat alpina VM har fått. Investeringsviljan är stor Den starka och breda norrländska högkonjunkturen avspeglas även i företagens investeringsvilja. Norrlandsfonden upplever just nu den starkaste efterfrågan på toppfinansiering på många år. Under 2006 blev vår utlåningsvolym rekordhöga 268 miljoner kronor, en uppgång med över 25 procent i jämförelse med Pengarna beräknas skapa förutsättningar för investeringar på 1,3 miljarder kronor i Norrland. Positiv prognos för 2007 Den starka konjunkturen i Norrland ser ut att fortsätta under Prognoserna för de flesta branscher är positiva och investeringsviljan är fortsatt stor väntas investeringarna i den norrländska industrin öka med nästan 18 procent, medan landet totalt kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som De norrländska företagen beräknas investera drygt 13 miljarder kronor. Den största delen står gruvorna för. Trävaruindustrin nära fördubblar sina investeringar från Det positiva konjunkturläget ger också utslag i verkstadsindustrin, som går starkt framåt. Arbetskraftbrist ett växande problem Trots den positiva utvecklingen finns orosmoln på himlen. Ett är problem med arbetskraftsförsörjning. Byggindustrin genomförde omfattande nyanställningar under 2006, men en mycket stor del av företagen anger nu bristen på arbetskraft som det främsta expansionshindret. Problemet återfinns även i verkstadsindustrin, IT-verksamheten och konsultbranschen, och är bekymmersamt för utvecklingen i alla norrlandslän. I andra branscher är situationen den omvända. Inom pappersoch massaindustrin fortsätter till exempel sysselsättningen neråt till följd av fortsatt effektivisering. Nya affärsområden gynnas På längre sikt kan vi anta att exempelvis klimatförändringarna kommer att sätta nya villkor för den regionala, nationella 4

5 Utveckling Norrlandsfonden årsredovisning 2006 och globala industrin. Det är därför positivt att se att det norrländska näringslivet ligger långt framme med forskning och tekniska lösningar inom området. Eftersom förutsättningarna ständigt förändras är det viktigt att ett brett spektra av kompletterande affärsidéer tillåts komma fram. Det är väsentligt att Norrlandsfonden fortsätter att stötta nya verksamhetsområden där tillväxtmöjligheterna är goda. Lån till generationsskiften allt vanligare Den enskilda bransch där vår utlåning ökar mest är verkstadsindustrin. Bland nya kunder ser vi många bioteknik- och IT-företag som knoppats av från universiteten. Utöver topplån till etablering och expansion blir det också allt vanligare med lån till generationsskiften. Eftersom vart tionde småföretag i Sverige beräknas stå inför ett generationsskifte under den närmaste tioårsperioden är det sannolikt att denna typ av lån kommer att öka ytterligare. Norrlandsfonden har en viktig roll som riskvillig finansiär vid såväl övertagandet som den vidareutveckling som ofta följer ett ägarskifte. Vi har därför utvecklat särskilda låneformer för dessa ändamål. Lån till fastighetsinvesteringar En stor del av företagen inom exempelvis tillverkningsindustrin är idag nära att slå i kapacitetstaket. Håller den starka efterfrågan i sig kommer behovet av investeringar för att kunna höja produktionsnivån att vara stort. För Norrlandsfonden är det fortsatt viktigt att erbjuda topplån såväl till maskininvesteringar som till nya industrifastigheter eller om- och tillbyggnader, ett område där banken ofta har svårt att ställa upp fullt ut särskilt i de mer glesbefolkade delarna av Norrland. En rättvisare bild av Norrland Fonden har också en viktig uppgift när det gäller att sprida information om den norrländska industrins konkurrenskraft, investeringsplaner och framtidstro. I ett medie- och debattklimat som ofta präglas av en syn på norra Sverige som en tärande region vill vi lyfta fram en bild som stämmer bättre överens med verkligheten: Den av ett Norrland med starka affärsidéer, framstående forskning och utveckling, drivna entreprenörer och ett näringsliv som faktiskt ligger i topp i landet. Vi har förmånen att dagligen få möta spännande och expansiva företag i en mängd branscher. Det gör att vi kan gå in i nästa verksamhetsår med höga förväntningar och en ambition att öka utlåningsvolymen ytterligare. 5

6 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Verksamhet, mål och arbetsformer Vi hjälper företagare att växa Norrlandsfonden spelar en viktig roll i satsningar på nya branscher och nya affärsidéer. Vårt uppdrag är att vara en möjliggörare. Våra olika topplån ska finnas till hands när företagare vill etablera sig på marknaden, investera, utveckla eller expandera. Som en mer riskvillig finansiär kan vi avlasta banken och bli den trygghet som gör att även bottenfinansieringen går att lösa. Exklusivt för norrlänningar Varje år lånar vi ut cirka 250 miljoner kronor. De går uteslutande till företagare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg, som verkar på mer än en lokal marknad. För tillfället har vi 327 kunder som sätter sina utvecklingsplaner i verket. De representerar alla branscher i det norrländska näringslivet, från traditionell basindustri och besöksnäring till IT- och biokemiföretag. Vi är väldigt stolta över att bidra till att hela Norrland växer och blir ännu starkare. Med riktiga bergssprängar-rötter Norrlandsfondens pengar kommer ursprungligen från statligt ägda LKAB. På 50- och 60-talen var gruvindustrin stark och tanken väcktes på att del av vinsten från gruvorna i Malmfälten skulle avsättas för att bygga upp ett mer differentierat näringsliv. Det skulle behövas den dag gruvorna sinade grundades stiftelsen Norrlandsfonden med uppgift att främja utvecklingen i norrländska företag. Fondens stiftelsekapital byggdes successivt upp under drygt två decennier genom årliga tillskott av LKAB, och senare av staten. Idag är Norrlandsfonden en självständig stiftelse med ett eget kapital om en miljard kronor och med en verksamhet som drivs utan externa kapitaltillskott. När banken inte vågar fullt ut Bra affärsidéer behöver också god finansiering. Genom vårt uppdrag kan vi ta större risker och ställa upp med riskvilliga topplån där andra inte har möjlighet att gå hela vägen. Vi kan också stå för avgörande garantier och borgensåtaganden. Norrlandsfonden är en fristående aktör, men samarbetar alltid med bank, risk- 6

7 Verksamhet, mål och arbetsformer Norrlandsfonden årsredovisning 2006 kapitalbolag och andra finansiärer. Vi kompletterar varandra. Det gör att företagaren kan få en sund finansiering i rätt tid. Flexibla och marknadsanpassade topplån Våra topplån är flexibla och skräddarsys efter de nya behov som dyker upp på marknaden. Lån till investeringar Konvertibla skuldebrev för företag som breddar ägandet Lån till rörelsekapital som ger nytt handlingsutrymme Generationsskifteslån som tryggar fortlevnaden Lån till fastighetsinvesteringar som ger större spelrum Garantier som underlättar genomförandet av affärer Borgensåtaganden som botar likviditetsproblem En låneprocess som ger snabba svar Vi har lång erfarenhet av att utvärdera affärsidéer och affärsverksamheter i olika branscher. En liten, oberoende organisation gör att vi kan fatta snabba beslut och se till att pengarna finns till hands just när de behövs. Om förutsättningarna inte är de rätta ger vi klara besked om vad som krävs för att komma vidare. Norrlandsfondens låneprocess är enkel och effektiv. Företagaren får direktkontakt med en företagsanalytiker som har gedigen erfarenhet av olika branscher och olika utvecklingsstadier. Denna gör sedan en analys av företaget, affärsidén, produkten eller tjänsten och marknaden, samt företagets finansiella status och potential. Därefter fattas beslut om lån ska beviljas eller ej. Under hela processen förs en kontinuerlig dialog mellan företag och företagsanalytiker. Efter utbetalningen görs också regelbundna uppföljningar för att se hur företaget utvecklas. Ett gemensamt intresse för Norrlands utveckling Norrlandsfonden finns med som en viktig part i arbetet för Norrlands utveckling, inte bara genom våra låneformer, utan också genom olika intressebolag. Bland dem finns riskkapitalbolaget Emano AB och såddkapitalbolagen Uminova Invest AB och Lunova AB. Vi äger också delar i så kallade företagskuvöser som Aurorum Business Incubator AB i Luleå och Bpark AB i Skellefteå. Ett annat intressebolag är Norrland Center AB, som arbetar för att främja etablering av främst tjänsteproducerande företag i Norrland. Norrlandsfonden medverkar även aktivt i Connect, Venture Cup och Mineraljakten, samt i andra aktiviteter kring tillväxt och utveckling. I samarbete med Statistiska Centralbyrån publicerar vi varje år Konjunkturbarometer Norrland, som brukar väcka stor uppmärksamhet såväl i media som i norrlandslänens näringsliv. Vi fortsätter framåt Genom våra topplån ger vi liv åt nya affärsidéer och utvecklingsplaner, och bidrar till att förnya branschstrukturerna. Vi ska fortsätta att hjälpa både företag och människor att växa. Norrlandsfondens företagsanalytiker håller löpande kontakt med det företag som ansökt om topplån. Vårt mål är att kunna ge snabba svar och att lån ska beviljas så fort som möjligt när rätt förutsättningar finns. 7

8 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Personal Personal Jonas Agorelius företagsanalytiker, Sundsvall Petter Alapää kreditanalytiker, Luleå Birgitta Cajander företagsanalytiker, Luleå Marie Claeson kreditanalytiker, Luleå Elisabeth Engström ekonomichef, Luleå David Jones företagsanalytiker, Luleå Ingela Lidström företagsanalytiker, Luleå Maria Lindberg ekonom, Luleå Britt Lindell IT/marknad, Luleå Kristina Lindgren ekonomiassistent, Luleå Marie Nordman företagsanalytiker, Sundsvall Sören Olsson företagsanalytiker, Sundsvall Per-Erik Persson företagsanalytiker, Sundsvall Lars-Olov Söderström vd, Luleå 8

9 Innehåll Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 12 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys Noter 20 Revisionsberättelse 20 Styrelse 9

10 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Inriktning av verksamheten Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags utveckling. Detta genom att erbjuda tillverkande och tjänsteproducerande företag i Norrland lån för nyetablering, utveckling och expansion. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till och finansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för näringslivet i Norrland. Exempel på detta är fondens engagemang i intressebolag och projekt. Verksamhetens inriktning och målsättningar fastställs av styrelsen i en årlig verksamhetsplan. Låneverksamheten 26 procents ökning av utlåningen Under 2006 beviljade fonden krediter till 131 (116) företag med totalt 268 (213) mkr. Av låntagarna var 53 procent eller 70 företag nya kunder för fonden. Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt näringsliv med cirka mkr. Vid årets slut hade fonden totalt 327 kunder med ett totalengagemang om 518 mkr. Norrlandsfonden kan i huvudsak erbjuda företagen finansiering i form av lån, konvertibla skuldebrev och borgen. Lån Företag kan få lån för att investera i maskiner och fastigheter, utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital och för finansiering i samband med ägarskiften i företag. Under 2006 beviljade fonden 118 lån (98) till ett totalt belopp av 198 (144) mkr. Konvertibla skuldebrev Denna finansiella produkt erbjuds företag med spritt ägande och där t ex riskkapitalbolag investerar parallellt med fonden. Under 2006 har fonden beviljat 9 (8) skuldebrev på totalt 17 (31) mkr. Borgen Norrlandsfondens borgensåtaganden avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I normalfallet betyder det att fonden garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Under 2006 har fonden beviljat 11 (15) sådana garantier på totalt 53 (38) mkr. Intressebolag Emano AB Riskkapitalbolaget Emano AB ska som minoritetsägare och aktiv partner medverka till att skapa värdetillväxt i utvecklingsbara små och medelstora företag i Norrland. Bolaget bildades 1998 med ett eget kapital om 100 mkr. Efter genomförd nyemission på 50 mkr under år 2001, ägs Emano AB av Industrifonden till 40 procent och med 27 procent av Norrlandsfonden samt med 16,5 procent vardera av Innovationsbron Luleå AB och Innovationsbron Umeå AB. Vid utgången av 2006 hade Emano AB 7 portföljföretag. Under 2006 genomförde Emano AB försäljning av två portföljbolag, vilket gav ett positivt ekonomiskt utfall. Norr Sådd Holding AB Bolaget, som bildades i slutet av 2000, ska som delägare och aktiv partner bidra till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i anslutning till universitetsorterna i Norrland. Bolagets första investering genomfördes under 2001 i Lunova AB i Luleå med 15 mkr. Under år 2004 investerade bolaget 15 mkr i Uminova Invest AB i Umeå i samband med en nyemission och ägarbreddning i det befintliga Uminova Företagsutveckling AB. Norr Sådd Holding AB ägs till hälften av vardera Norrlandsfonden och Industrifonden. Norrland Center AB Norrland Center ABs uppgift är att på uppdrag av norrländska kommuner främja etablering och lokalisering av främst tjänsteproducerande företag i Norrland. Bolaget hade vid utgången av år 2006 samarbetsavtal med 15 kommuner. Bolaget ägs till en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Norrvidden Delägare Norr AB och Näringsdepartementet. Norrland Center AB har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och utveckla cirka 125 företag i Norrland med en total verksamhetsvolym om cirka anställda. Aurorum Business Incubator AB Aurorum Business Incubator AB bildades under år 2004 för att driva en s k företagsinkubator för högteknologiska affärsidéer med anknytning till Luleå tekniska universitet. Bolaget ägs till 20 procent vardera av Norrlandsfonden, Innovationsbron Luleå AB, Aurorum Teknikbyn AB, Längmanska företagarfonden och Holding AB vid Luleå tekniska universitet. Bpark AB Bpark AB bildades under år 2006 för att tillföra Skellefteåregionen affärs- och utvecklingskompetens i form av en s k företagskuvös. Bolaget ägs av fem parter, varav Norrlandsfondens ägarandel är 26%. 10

11 Förvaltningsberättelse Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Projekt North Sweden European Office North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens läns gemensamma EU-kontor. Syftet med verksamheten är att verka för att länen skall bli en aktiv och kompetent region inom ramen för europasamarbetet. North Sweden är ett samverkansprojekt mellan Norrlandsfonden, kommunförbunden, landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Företagarna och Handelskamrarna i länen samt Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Verksamheten drivs i projektform med Norrlandsfonden som formell huvudman. Projektet har under 2006 haft sammanlagt fyra anställda i Bryssel, Umeå och Luleå. Verksamheten utvärderades under år 2003 och huvudmännen beslutade om en fortsatt projektperiod till och med år En ny direktör för projektet tillträdde i mars Finansiell riskhantering Finanspolicy Norrlandsfonden exponeras för olika typer av finansiella risker. Hanteringen av risker regleras i policies som fastställts av styrelsen. Ansvaret för kreditberedningen åvilar verkställande direktören som till sitt förfogande har en kreditorganisation som består av fondens egna medarbetare. För placering av stiftelsens likvida medel anlitas externa kapitalförvaltare för vilka riktlinjer har fastställts i ett placeringsreglemente. Ränterisker Ränterisken innebär att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntan, vilket kan ha en negativ inverkan på stiftelsens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöde. Norrlandsfondens finansieringskälla är i huvudsak eget kapital. Detta medför att Norrlandsfonden främst är exponerat för ränterisker vad gäller placeringar av likvida medel och utestående lånefordringar. Enligt Norrlandsfondens placeringsreglemente skall normalfördelningen mellan räntebärande placeringar och aktier vara 75 procent räntebärande placeringar och 25 procent aktier. Kreditrisker Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning och garantigivning och som innebär att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden och därmed orsaka en förlust för stiftelsen. Norrlandsfondens riktlinjer för utlåningsverksamhet och garantigivning har fastställts i en kreditpolicy för Norrlandsfondens kreditverksamhet. Policyn innehåller bl a regler för engagemangsnivåer, räntesatser och återbetalningsvillkor. Förvaltning av Norrlandsfondens likvida medel Fonden har uppdragit åt två externa förvaltare att sköta fondens kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper och aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Avkastningen på förvaltat kapital har under året uppgått till 9 procent (12 procent). Styrelsearbetet Norrlandsfondens styrelse har nio ledamöter utsedda av regeringen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning. Under året har styrelsen haft sex ordinarie styrelsesammanträden och därutöver tre extra möten föranledda av enskilda låneärenden. Norrlandsfondens revisorer deltog vid ett tillfälle i samband med att tidigare års årsredovisning framlades. Fondens ekonomichef upprätthåller funktionen som sekreterare vid styrelsesammanträdena. Styrelsens instruktion till verkställande direktören och arbetsordningen för styrelsen ses över och fastställs varje år. Anne-Marie Fransson och Jan Sjödin lämnade styrelsen i juni 2006 och ersattes av Björn Jansson och Ewa Söderberg. Resultat Årets överskott uppgår till 56 (32) mkr. Resultatet förklaras främst av en god avkastning från fondens kapitalförvaltning och låga konstaterade låneförluster. Utsikter för 2007 Norrlandsfondens ambition för år 2007 är en fortsatt hög utlåning och att lånestocken skall växa. Resultatet bedöms bli positivt men lägre än år

12 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kkr Not Intäkter Ränteintäkter lån Övriga intäkter Kostnader Personalkostnader Externa kostnader Kostnader för egna projekt Avskrivningar av inventarier Resultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat före låneförluster Låneförluster Årets resultat

13 Balansräkning Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Balansräkning Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Fordringar lån Fordringar lokaliseringslån Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat Reserv för befarade förluster Lån Lokaliseringslån Långfristiga skulder Reversskuld staten Kortfristiga skulder Reversskuld staten Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Tecknade ramar för garantier och borgensåtaganden

14 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter låneförluster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Låne- och investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från låne- och investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS Betalda räntor i låneverksamheten Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Av- och nedskrivningar av tillgångar som belastat resultatet Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar Avskrivningar av lånefordringar Reserveringar för kreditförluster Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Kortfristiga placeringar

15 Noter Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kkr om inget annat anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer. Samma redovisningsprinciper tillämpas som föregående år. Under år 2006 tillkommande rekommendationer från Redovisningsrådet har inte inneburit någon förändring av redan tillämpade redovisningsprinciper. Någon effekt på redovisningen för tidigare räkenskapsår uppstår därför inte vid tillämpning av de övergångsregler som följer av de nya rekommendationerna. Stiftelsens säte Stiftelsen Norrlandsfonden bedriver verksamheten i associationsformen stiftelse och har sitt säte i Luleå kommun. Huvudkontorets adress är Köpmangatan 40, Luleå. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Jämförelsestörande poster Redovisningsrådets rekommendation nr 4 tilllämpas, vilket innebär att effekter av särskilda händelser och transaktioner av väsentlig betydelse specificeras inom respektive resultatbegrepp. 50 procent. Aktier och andelar redovisas bland Finansiella tillgångar under rubriken Andelar i intresseföretag och värderas till anskaffningsvärden. Nedskrivning sker då stadigvarande värdenedgång bedöms föreligga. Fordringar - lån och lokaliseringslån Lån och lokaliseringslån bokförs i balansräkningen med utbetalda belopp. Reservering för befarade förluster sker efter individuell värdering. Vid konkurser avskrivs bevakad fordran utan värdering av möjligheten till utdelning. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar utgörs av börsnoterade aktier och räntebärande värdepapper. Placeringarna värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet med kollektiv värdering eftersom syftet med att placera i flera aktieslag och räntebärande värdepapper är att uppnå riskspridning. Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan på inventarier baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd som för datorutrustning och viss annan utrustning beräknas till tre år och för övriga inventarier till fem år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Andelar i intresseföretag Med intresseföretag menas juridisk person där Norrlandsfonden äger andelar mellan 20 och Händelser efter balansdagen Det finns inga händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter balansdagen. 15

16 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Noter Not 1 - Anställda och personalkostnader samt ersättningar till styrelse och verkställande direktör Medelantalet anställda Sverige varav kvinnor 57% 53% varav män 43% 47% Könsfördelning i företagsledningen Kvinnor Män Kvinnor Män Styrelsen 56% 44% 56% 44% Övriga ledande befattningshavare 50% 50% 50% 50% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (2 257) (1 978) Av stiftelsens pensionskostnader avser 627 (617) kkr verkställande direktören. Stiftelsen följer ITP-planen. För verkställande direktören utgår särskilt premiebaserat tillägg. Uppsägningstiden för verkställande direktören från arbetsgivarens sida är 18 månader med avräkning vid erhållande av annan avlönad befattning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinare arbetstid 5% 8% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 74% 84% Not 2 - Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på stiftelsens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Not 3 - Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Inventarier Not 4 - Ränteintäkter och liknande resultatposter Avkastning aktier och andelar Avkastning övriga kortfristiga placeringar Övriga ränteintäkter Avkastningen från aktier och andelar samt övriga kortfristiga placeringar avser utdelningar, ränta, vinster och förluster vid avyttringar. 16

17 Noter Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Not 5 - Låneförluster Låneförluster utgörs av: Avskrivningar - lån Avskrivningar - lokaliseringslån Influtet på avskrivna fordringar inkl royaltyersättningar Förlusttäckningsgaranti från staten Förändring av reserv för befarade kreditförluster på lånefordringar Förändring av reserv för befarade kreditförluster på lokaliseringslån Avtal om förlusttäckningsgaranti från staten har under 2006 tecknats för vissa lån beviljade under år Not 6 - Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning tillhörande egna projekt Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 7 - Andelar i intresseföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Under året återförda nedskrivningar 191 Nedskrivning under året Redovisat värde vid årets slut Årets förändring av nedskrivningar ingår i resultaträkningens post Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar. forts s

18 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Noter Specifikation av stiftelsens innehav av andelar i intresseföretag Antal andelar Justerat EK (andel i %) (årets resultat) Bokfört värde Intresseföretag / Org nr / Säte Emano AB, , Umeå (27%) (-3 625) Norrland Center AB, , Stockholm (33%) (-55) Norr Sådd Holding AB, , Luleå (50%) (-2) Aurorum Business Incubator AB, , Luleå (20%) (91) Bpark AB, , Skellefteå (26%) (-399) Med justerat eget kapital avses Norrlandsfondens andel av företagets eget kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver. Med årets resultat avses Norrlandsfondens ägarandel av företagets resultat efter skatt inkl eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver. Not 8 - Fordringar lån och lokaliseringslån Fordringar lån Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Omklassificeringar 607 Årets avskrivningar Varav förfaller inom ett år efter balansdagen Varav förfaller ett till fem år efter balansdagen Varav förfaller senare än fem år efter balansdagen Fordringar lokaliseringslån Vid årets början Reglerade fordringar Omklassificeringar -607 Årets avskrivningar Varav förfaller inom ett år efter balansdagen Varav förfaller ett till fem år efter balansdagen Varav förfaller senare än fem år efter balansdagen I fordringar lån ingår lån mot konvertibla skuldebrev med I fordringar lån ingår vinstandelslån med I fordringar lån ingår villkorslån med Utöver lån som redovisas i balansräkningen har fonden tecknat avtal om att erhålla royalty med

19 Noter Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Not 9 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetald projektkostnad 443 Upplupna ränteintäkter på utestående lån Övriga poster Not 10 - Kortfristiga placeringar Bokfört Marknadsvärde värde Noterade aktier och andelar Övriga kortfristiga placeringar Orealiserade vinster i kortfristiga placeringar uppgick vid årets utgång till (45 033). Not 11 - Reversskuld staten Förfaller ett till fem år efter balansdagen Reversskulden avser skuld till staten avseende förvärvade regionala utvecklingslån/lokaliseringslån. Not 12 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetald projektintäkt Skulder för personalrelaterade kostnader Övriga poster Luleå den 8 mars 2007 Karl Gustav Abramsson Styrelsens ordförande Ingrid Amrén Kenneth Eriksson Renate Hedung Björn Jansson Mona Nyberg Ann-Mari Sandberg Ewa Söderberg Kent Ögren Lars-Olov Söderström Verkställande direktör 19

20 Norrlandsfonden årsredovisning 2006 Revisionsberättelse & Styrelse Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Norrlandsfonden Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Stiftelsen Norrlandsfonden för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot eller verkställande direktör är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna eller verkställande direktören har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2006 års förvaltning. Luleå den 8 mars 2007 Roland Nilsson Hans Öystilä Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Av regeringen utsedda revisorer Styrelse Karl Gustav Abramsson ordförande Ingrid Amrén Kenneth Eriksson Renate Hedung vice ordförande Björn Jansson Mona Nyberg Ann-Mari Sandberg Ewa Söderberg Kent Ögren 20