Motion till riksdagen. 1986/87:Jo418 Agne Han son och Gösta Ander on (c) Ökat töd till fiskerinäringen. Viktig näring.

Transkript

1 - l Motion till riksdagen 1986/87:Jo418 Agne Han son och Gösta Ander on (c) Ökat töd till fiskerinäringen Fiskerinäringen behöver mer re ur er än 'ad regenngen fore\lar budgetpropo ition. Inte min t galler det ö tkustfi ket. Det bör riksdagen om in mening ge regeringen till kanna. are b Viktig näring Fi kerinäringen\ betydelse för 'art land far inte under,katta\. Fi,karna pelar en viktig roll i strävandena att be, ara en le,ande kargard. De medverkar till att komplettera kargardens (1\ riga nanng,li\ och möjligheterna att utveckla turistnäringen. Men främ t ar fiskerinaringen 'i k tig \Om näring gren saväl nationellt om regionalt. Inte minst gäller det i Kalmar län. Kalmar läns fi\ke är betydande och mangskiftande. Kalmar län ar det tredje största fiskelanet i landet. Fi\ket spelar en mycket viktig roll för det lokala am lade näring li' et. i for! a hand i Borgholms kommun. Men ock\3 i Vä tervik. 0\kar hamn' och :'\lörbylanga komuners näringsliv utgör fisket en mycket viktig del. Inom Kalmar län finns ca 500 verksamma fiskare. Deras samlade fang\t uppgår till ungefär lo 000 ton fi\k med ett värde av.q milj. kr. Fiskenottan i länet består av 25 fiskeskepp med en längd Ö\ erstigande 12 meter och iq fiskebatar. l Kalmar län finn\ för närvarande 21-1 fi\kare med en\kilda licenser. Det motwarar 15 r( av alla utfärdade enskilda licen\er i landet. Des a fiskare" a rar för 22 r; a\ fang t\ ärdet eller mer an dubbelt"' mycket om n a got annat län redovi\ar. A' det framgar bl. a. att fi\kcnnanngen i Kalmar län är en ty pi k smaföretagarnäring och en effekt l\ 'adan. :'\len \kall fiskerinäringen i Htnet kunna behalla denna funktion a' en 1 framtiden mthte den ha statsmakternas vilja och stöd i botten. I dag S\ t k tar det 'tödet. Inte heller i arets budgetpropo llion finns nagra offensi'a \ahntngar pa fi\ket. l och med att an\lagen till fi kerilan. hamnar och annat 1n1e JU'-tera\ upp med inoation oc kostnadsförändringar innebär det i prakllk.:n.:n,ankntng. led hänsyn till att an laget för t. ex. fi kerilan varit oförändrat 25 milj. kr.,.;dan 1978 är den reala försämringen avsevärd. Motiv för stöd :'\1otiven för ett ökat \t öd for fi..,k.:rin iringen är manga. Kan ' i f a.:n effdtl\ och framtid\inriktad fi kerin<tnng ock sa i framtiden ar det bra för nänngen. bra för länet och bra för landet. Vi \kulle hattre kunna klara \)\\eh Htnmgcn 1 16

2 en svår region. Vi skulle få mat som vi inte behövde importera utan kunde Mot. 1986/87 exportera och vi skulle därmed kunna förbättra vår bytesbalan. Jo418 Men det finns också mer näraliggande motiv. Marknaden för fisket hårdnar. Det finns behov av utveckling. Nya produkter behöver tas fram och utvecklas. En viss produktutveckling pågår och marknaden växer. Till allt detta krävs nya resurser. Utrymme för kapacitetsökning finns. -+O 000 ton återstår av den fiskekvot som framförhandlats för det venska fiskets del. Biologer har pa grund av miljöskäl och brist på tillgång rekommenderat minskat fiske i ordsjön. Därmed borde efterfrågan öka och rm:rknaden kunna vidgas för ö t kustfiskets del. Utvecklingen har också lett till att överlevnaden på utsättning av fisk har ökat väsentligt. Därmed förväntas tillgången på fi k kunna öka i framtiden. Investeringsbehov Vidare påvisar mängder ansökningar om fiskerilån att det finn ett tort investering behov inom fiskerinäringen att fylla. Varje år ansök om lån i storlek ordningen milj. kr. Det skall sättas i relation till det oförändrade anslaget på 25 milj. kr. per år sedan Fiskarna äkerhet och arbet miljö maste förbättras. Det kräver ocksa re urser. l det perspektivet är det svart att förstå regeringens njugga inställning till fiskerinäringen. En an lagsnivå pa 50 milj. kr. vad av er fiskeri l, n motsvarande en mera rimlig nivå med hänsyn saväl till fisket behov som till krav om återhållsamhet med knappa statliga resurser. Fiskeriberedningsindustri i Västervik Goda erfarenheter finns nu i landet vad gäller vidareförädling av fisk. Den venska fiskindustrin som nu håller på att utveckla har tagit betydande marknadsandelar. Diirmed har vårt importbehov påtagligt minskat. Det är positivt. Läng ostkusten är inte vidareförädlingen ännu utvecklad särskilt långt. Yrkesfi\ket och det kompletterande vattenbruket utgör förutsättningar för en adan 'idareförädling. För att en vidarcföriidling skall vara möjlig krävs främjande av näringen och utvecklingsinsatser från statsmakternas. sida. Vi föres!, r att en beredningsindustri uppbyggd pa råvaror från Östersjön med hjälp av tatlig medverkan etablera i Vä tervik och att en dis-tribution kedja för fisket produkter och för färs.k fisk byggs upp med centrum från sydostkusten. Skärpta importregler för torsk Enligt svensk lagstiftning är det. helt riktigt. inte tillåtet att frysa torsk. tina den. filea och med hjälp av kemiska tillsatsmedel frysa den på nytt och sedan sälja den. Det iir tillsatsämnet. inte dubbelfrysningen. som gör denna hantering omöjlig i Sverige. Det har fått till följd att fryst torsk exporteras till Danmark. där sedan återst, ende del av processen utföres. Därefter importeras produkten till Sverige. Produkterna inneballer då det tillsatsämne som 17

3 enligt svensk lagstiftning inte får användas vid fiskberedning i Sverige. Detta Mot. 1986/87 är inte tillfredsställande, vare sig för det svenska fiskets del eller för Jo418 konsumenterna. För att åtgärda detta krävs skärpta importregler för fiskprodukter. Regeringen bör utforma sådana regler. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna behovet av ökade resurser till fiskerinäringen. 2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om etablering av en beredningsindustri i Västervik för fisk från Östersjön och en distributionskedja för fiskprodukter och för färsk fisk och 3. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om skärpta regler för import av torskprodukter. Stockholm den 26 januari 1987 Agne Hansson (c) Gösta Andersson (c) 18

4

5 fiot b Stocltholm