Mot :2. Stockholm den S oktober SVEN-ERIK NORDIN (c) MARGIT ODELSPARR (c) BJÖRN ELIASSON (c)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mot. 1977178:2. Stockholm den S oktober 1977. SVEN-ERIK NORDIN (c) MARGIT ODELSPARR (c) BJÖRN ELIASSON (c)"

Charlotta Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 3 Motion :2 ay Sven-Erik Nordin m. fl. med anledning av propositionen :157 om inriktning och organisation av försyarets hundskolas Yerksamhet propositionen 1976/77: l 57 föreslås förutom namnändring även nya riktlinjer för organisation och finansiering av verksamheten vid försvarets hundskola (IIS) i Sollefteå. Propositionen utgör en uppföljning av flera tidigare riksdagsbeslut. där HS verksamhet undan för undan förändrats från att ursprungligen ha varit en integrerad del av armen till en verksamhet av mera "civil" natur. En förändring av IIS namn från försvarets hundskola till statens hundskola är därför helt konsekvent. Vad beträttar organisationen och finansieringen av IIS verksamhet finns det däremot enligt vår mening skäl att överväga andra lösningar än dem som propositionen anvisar. HS huvuduppgift är att mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar för försvarsmaktens. polisväsendets. tullverkets. Synskadades riksförbunds m. n. intressenters behov. Därutöver får HS meddela utbildning i hundtjänst samt tillhandahålla veterinärvård. HS får med dessa arbetsuppgifter också en speciell ställning: på HS måste bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete beträttande avel och dressyr, skolan är ett självklart mål för studiebesök, den måste i betydande utsträckning stå den hundintresserade allmänheten till tjänst med upplysningar och information. IIS fyller således en statlig servicefunktion. Det är under sådana omständigheter inte realistiskt att kräva att HS verksamhet skall vara självbärande. ågot sådant krav ställer samhället inte heller på någon annan statlig utbildningsanstalt i vårt land. Propo itionen tillgodoser endast delvis dessa ynpunkter. Enligt vår mening bör HS erhålla ett grundbidrag som helt täcker kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete beträttande avel och dres yr. kostnaderna för studiebesök. för upplysningsservice samt motsvarande andel av kostnaderna för administration. byggnader, inventarier. fordon. resor och transporter. HS skulle med denna uppläggning delvis få ställning som anslagsmyndighet, samtidigt om skolledningen sporras till kostnadsansvar. Vad beträffar djursjukhusdelen inom HS kan inte heller där en full kostnadstiickning erhållas. Behandlingstaxorna är av naturliga skäl knutna till nivån för övriga djursjukhus i landet och till deras uppgörelse med försäkringsbolagen. Dessa taxor ger inte full täckning. Det kan emellertid inte vara korrekt att belasta hundproduktionen med djursjukhusdelens underskott. l avvaktan på resultatet av pågående utredning om statliga djursjukhus

organisation och finansiering av verksamheten vid försvarets hundskola (IIS) i Sollefteå. Propositionen utgör en uppföljning av flera tidigare riksdagsbeslut.

2 Mot :2 4 bör HS erhålla bidrag för driften av djursjukhuset enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i Skara. Enligt våra beräkningar är det realistiskt att räkna med att täcka upp till ca 50 n av HS ko tnader med direkta anslag över statsbudgeten. En sådan lösning behöver totalt sett inte innebära några ökade kostnader för staten. Som bekant består HS kunder så gott som uteslutande av statliga verk och institutioner. som till huvudsaklig del finansieras genom statsmedel. Om HS verksamhet helt. eller så gott som helt. skulle finansieras genom hundpriserna får detta endast till följd att prisnivån på dresserade hundar drivs upp till en onödigt hög nivå. Försvaret, tullen och rikspolisstyrelsen får därmed starkt ökade kostnader, inte bara för de inköp som görs hos HS utan också för de hundar som i viss utsträckning anskaitas från privata uppfödare. Dessa ökade kostnader kräver i sin tur ökade anslag från statens sida. Propositionen förutsätter en kraftig nedskärning av HS produktion av dresserade hundar. Nedskärningen kan beräknas till ca 25 % om verksamhetsåret 1976/77 tas som basår. Emellertid har denna nedskärning redan påbörjats i och med att armen fr. o. m. den l juli 1977 ej längre upphandlar några minhundar, vilka hittills utgjort ca 25 '\, av årsproduktionen. Om detta bortfall inte kan ersättas med annan produktion blir verksamheten ännu mer oekonomisk än nu. eftersom de fasta kostnaderna skall slås ut på en mindre produktionsvolym. En viss efterfrågeökning av högkvalificerade tjänstehundar kan påriiknas från rikspolisstyrelsen och Synskadades riksförbund. För att kunna tillgodose denna efterfrågan krävs en förhållandevis bred urvalsbas. Ett stort antal hundar fyller nämligen inte de höga kraven men kan däremot dresseras till bevaknings- och vakthundar. s. k. lågkvalificerade tjänstehundar. Att finna en långsiktig. säker avsättning för denna del av produktionen är ett av HS nyckel problem. Det fram tår därför om yllerst angeläget att försvaret i första hand löser sitt byggnads- och materielbevakningsbehov genom bevakning hundar i stället för med det dyrbara och osäkra elektroniska yste m som f. n. är under utredning. Detta bör ge regeringen till känna. HS står f. n. inför svåra omställningsproblem. På längre sikt öppnar sig dock ljusare perspektiv. På HS finns en betydande överkapacitet både beträffande mark och lokaler. Det är fullt möjligt att ganska snabbt såväl bygga upp en djurkarantänanläggning som all starta en uppfödning av försöksdjur. Därmed kulle sysselsättningen tryggas för ett antal djurskötare som annars blir övertaliga. Dessutom skulle HS administration få ell hältre underlag. I den nyligen framlagda utredningen om uppfödning av för öksdjur föreslås också all en statlig uppfödning av försöksdjur (hundar) förläggs i anslutning till HS i Sollefteå. Med hänsyn till den förväntade utvecklingen kan det därför inte vara klokt att först friställa e11 ton antal personer vid HS och därefter om några år nyanställa personal. Rik dagen bör därför u11ala att starten för försök djurs-

En sådan lösning behöver totalt sett inte innebära några ökade kostnader för staten. Som bekant består HS kunder så gott som uteslutande av statliga verk och institutioner.

3 Mot :2 s uppfödningen vid IIS sker redan under kommande budgetår. Utvecklingen vid IIS pekar klart och tydligt på att verksamheten kommer att domineras av en produktion som har anknytning till jordbruksområdet och endast i mindre grad till rörsvarsmakten. När man nu skall anta en ny organisation rör IIS bör steget tas fullt ut och skolan läggas under jordbruksdepartementet. Det ankommer visserligen på regeringen att avgöra detta. men riksdagen bör uttala sin mening i frågan. För det sysselsättningssvaga Sollefteåområdet utgör HS ett betydelsefullt arbetstillfålle. l n te minst av detta skäl bör statsmakterna på allt sätt underlätta omorganisationen av HS verksamhet. Friställningar bör så långt det är möjligt undvikas. eftersom alternativa sysselsättningsmöjligheter ej existerar. Under en övergångstid bör i stället en viss överkapacitet av personal kunna tolereras. Med hänvisning till vad som anrörts hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna l. vad i motionen anrörts beträffande grundbidrag till HS verk - samhet. 2. att HS bör erhålla täckning rör djursjukhusverksamheten enligt samma regler som gäller för djursjukhuset i Skara, 3. att rörsvarsmakten i rörsta hand bör lösa byggnads- och materiel be vak ni ng s uppgifter genom be vak ni ngsh u n dar. 4. att uppfödning av rörsöksdjur vid HS igångsätts redan under nästa budgetår, S. att HS bör läggas under jordbruksdepartementets ansvarsområde. Stockholm den S oktober 1977 SVEN-ERIK NORDIN (c) BJÖRN ELIASSON (c) MARGIT ODELSPARR (c) MARTI OLSSON (c)

När man nu skall anta en ny organisation rör IIS bör steget tas fullt ut och skolan läggas under jordbruksdepartementet. Det ankommer visserligen på regeringen att avgöra detta.

6 GOT AB SS77l Stockholm 1977

Relevanta dokument

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)