Kommunstyrelsen. Ärende 8

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ärende 8

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Ingrid Elmgren Skolchef Nytt samverkansavtal för gymnasiesamverkan Beredning Beredning/ information Tjänsteskrivelse Bildningsutskottet Skolchefsgruppen Styrgruppen för gymnasiesamverkan Jan-sept 2019 Beslut Kommunstyrelsen Sammanfattning Det nuvarande avtalet för gymnasiesamverkan i Värmland behöver skrivas om. Inför bildandet av region Värmland 1/1 2019, hade kommunerna beslutat att utbildningsfrågorna inte skulle hanteras av Region Värmland. Därav behöver ett nytt samverkansavtal för Gymnasiesamverkan tecknas mellan kommunerna i Värmland. En skillnad mot dagen avtal är även att Åmåls kommun inte längre deltar i Gymnasiesamverkan tillsammans med Värmlandskommunerna. Beslutsunderlag Avtalsförslag med bilagor Tjänsteskrivelse Beskrivning av ärendet En arbetsgrupp bestående av tre tjänstepersoner som tillika är med i beredningsgruppen för Styrgruppen för Gymnasiesamverkan i Värmland har ansvarat för att ta fram förslag till nytt avtal som ska gälla fr.o.m 1/1 2020, då nuvarande avtal prolongerats att gälla under Under arbetet har diskussioner hållits med skolchefsgruppen, kommuncheferna samt med Styrgruppen för Gymnasiesamverkan. Förslag till nytt avtal skiljer sig marginellt från nu gällande avtal. Där har vissa förtydliganden gjorts, som nu är samlade i tre bilagor till avtalstexten. Anledningen till att man valt att lägga en del av avtalstexten i bilagor, är att förenkla förfarandet vid behov av revideringar av mindre delar utan att Eda kommun Hemsida E-post kommun@eda.se Organisationsnr Postadress Box Charlottenberg Besöksadress Torget Charlottenberg Telefon Fax Bankgiro

4 Eda kommun Datum behöva skriva om hela avtalet. I övrigt är det en formell revidering av texten, då Region Värmland inte längre kommer att samordna avtalet. Ekonomisk konsekvens/finansiering Sida 2(2) Ingen känd skillnad jämfört med nuvarande avtal. Ingrid Elmgren Skolchef Beslutet expedieras till Förskolechefer Personalenheten

5 Samverkansavtal för gymnasieskolan i Värmland

6 1 Avtalsparter Avtalets parter utgörs av följande kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Karlstads kommuns gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning biträder med samordning. Detta regleras i särskild bilaga, (bilaga 1.) 2 Målsättning Målsättningen är att gemensamt stärka och utveckla hela området till en attraktiv gymnasieregion där den enskilde eleven, fritt kan välja bland ett brett utbud av utbildningar med hög kvalitet. 3 Syfte Samverkansavtalet syftar till att möjliggöra för sökande elever: att lättare få sitt förstahandsval av program och skola tillgodosett. att fritt få välja mellan de program som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna i första hand. att reglera administrationen av det gemensamma samverkansavtalet och hantering av styrgruppens arbete. (Bilaga 1.) att säkerställa att tillgång till gymnasiesärskola finns för regionens elever som har rätt till det. (Bilaga 2.) att reglera prissättningen per programplats samt beräkningsgrunderna för prissättning. (Bilaga 3.) 4 Definitioner och avgränsningar Med program avses i detta avtal gymnasieskolans nationella program och särskilda varianter inklusive nationella inriktningar och profiler. NIU-utbildning ersätts utifrån riksidrottsförbundets riktlinjer. Introduktionsprogram och gymnasiesärskolan handläggs i särskild ordning och ingår inte i samverkansavtalet. 5 Samverkan Samverkan mellan kommunerna sker genom en styrgrupp. Ledamöterna består av en ordinarie politiker samt en ersättare från respektive avtalspart. Ersättare har rätt att närvara på styrgruppsmöten. Styrgruppen har minst fyra (4) möten per kalenderår. Ordförande och vice ordförande utses inom styrgruppen för en mandatperiod. Ordförande och vice ordförande utgör tillsammans med ordförande i skolchefsgruppen och tre skolchefer en beredningsgrupp Skolchefsgruppen utser vilka tre skolchefer utöver ordförande som ska ingå i beredningsgruppen. 6 Antagning Respektive huvudman för gymnasieskolan ansvarar för antagning. Preliminär organisation ska redovisas till antagningskansliet senast den 15 oktober. Det samordnas och regleras i särskilt avtal gällande gymnasieantagning, Värmland. 1

7 7 Ekonomiska villkor och förutsättningar Interkommunala ersättningar debiteras i enlighet med gemensam beräkningsmodell. Grunden för beräkningsmodellen är att samma principer som staten bestämmer för bidragsbelopp till fristående huvudmän ska användas (exklusive moms). Till samverkansavtalet hör en bilaga (bilaga 1) som reglerar ett pristak för en programplats men också att beräkningsgrunderna kvalitetssäkras. Om ett programpris kraftigt avviker upp eller ned från riksprislistan kan beredningsgruppen begära att hemkommunen redogör för sin beräkningsgrund. Besked om den interkommunala ersättningen för respektive utbildningsplats (prislista) ska överlämnas av utbildningsanordnaren till hemkommunen i samband med att beräkningen av bidragsbelopp till fristående huvudmän lämnas senast den 31 december. Ersättning (interkommunal ersättning) för en elev betalas av den kommun där eleven är folkbokförd avseende den period (månadsvis) som faktureringen sker för. För elever på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) betalar den kommun där eleven är folkbokförd, den ersättning till utbildningsanordnaren som Riksidrottsförbundet rekommenderar. Huvudmannen där eleven är folkbokförd svarar för elevens olycksfalls- och ansvarsförsäkringar. 8 Giltighetstid Avtalet avser verksamheten från och med vårterminen Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 2020 och tillsvidare med 18 månaders uppsägningstid. Uppsägningsdatum är senast den 1 januari. Om samtliga parter eller enskild part beslutar att säga upp avtalet har elever som påbörjat sin utbildning rätt att, i enlighet med skollagen, fullfölja sin utbildning i den kommun där de påbörjat utbildningen. Revideringar av innehåll i avtalet föreslås av styrgruppen (5 ) och beslutas om i respektive avtalskommun. 9 Tvist Om tvist uppstår gällande tolkning av avtalet ska parterna gemensamt försöka finna en lösning. Om det misslyckas, överlämnas problemet till en grupp bestående av styrgruppens ordförande, vice ordförande samt två kommundirektörer som inte kommer från de kommuner som tvisten rör, att som skiljenämnd besluta i frågan. Om ordförande eller vice ordförande kommer från någon av de kommuner tvisten rör, ersätts de då av en ledamot i styrgruppen. Bilagor 1. Rutiner och samordning 2. Gymnasiesärskola 3. Interkommunal ersättning och bidrag till fristående gymnasieskolor 2

8 Avtalet ersätter tidigare ingånget avtal mellan de 16 kommunerna i Värmland och har upprättats i ett (1) exemplar vilket förvaras hos Karlstads kommuns gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning. Övriga kommuner erhåller varsin kopia. Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Åmål 3

9 Bilaga 1 Rutiner och samordning, bilaga 1 Samverkansavtalet innebär att vissa beslut och administrativa rutiner samordnas mellan kommunerna inom samverkansområdet. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Karlstad ansvarar för utskick, protokoll, bokning av lokal, fika etc. vid styrgruppen för gymnasiesamverkans möten. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Karlstad ersätts för kostnaderna utifrån självkostnadsprincipen. Kostnaderna redovisas årligen till styrgruppen. Finansiering Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Karlstad ansvarar också för att hantera styrgruppen för gymnasiesamverkans gemensamma ekonomi. Det är från denna summa som kostnaden för den samordning Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Karlstad erhåller ersättning. Vid behov får styrgruppen för gymnasiesamverkan besluta om ny uttaxering. Information om utbildning och ansökan En samlad information om gymnasieutbildningar i Värmland samt regler och rutiner för ansökan finns på en gemensam webbplats, som administreras av antagningskansliet. Det är också via den webbplatsen eleverna gör sitt gymnasieval. Inom samverkansområdet sker antagningen till gymnasieutbildningar gemensamt via två antagningskanslier, ett i Arvika och ett i Karlstad. Rutiner och tidsplan 1. Kommunerna ansvarar för att senast 1 oktober varje läsår meddela ett preliminärt programutbud till respektive antagningskansli. 2. Skolchefsnätverket samordnar om möjligt läsårstider samt beslutar om tidsplan för inlämning av betyg inför den slutliga antagningen i juni. 3. Antagningen uppdaterar och säkerställer att programutbudet uppdateras på den gemensamma webbsidan inför den första gymnasievalsomgången. 4. När den preliminära antagningen är genomförd, återrapporteras resultatet till respektive kommun och till gymnasiesamverkans styrgrupp. 5. Respektive kommun ansvarar för att meddela eventuella ändringar i programutbud senast mitten av mars månad. 6. Respektive kommun ansvarar för sökande elevernas betyg finns i system enligt tidsplan. 7. Beslut om frikvot och dispens meddelas till respektive huvudman så snart som möjligt. 8. Elevernas antagningsbesked meddelas på webben i slutet av juni

10 Bilaga 2 Gymnasiesärskola, bilaga 2 Kartläggning av elevantal och vilka orter som har gymnasiesärskola Vid den kartläggning som gjorts över elever som når gymnasiesärskolan framöver, 2019 t o m 2027 finner vi olika mönster och genomgående få elever/år med några få undantag. Ansvar för gymnasiesärskoleplatser Gymnasiesamverkan i Värmland ska årligen säkerställa att det finns gymnasiesärskoleplats till alla de ungdomar som önskar det. Detta gäller såväl nationella program som det individuella programmet. Likt övriga nationella program ska den kommun som erbjuder gymnasiesärskola meddela antagningsenheterna om vilka program som erbjuds inom gymnasiesärskolan påföljande läsår, senast den 1 oktober året innan. Ansökningsförfarande Gymnasiesärskoleutbildningar har samma ansökningstid som övriga gymnasieprogram. Samordningsfunktion Samtliga kommuner ska ha en samordnare som har ansvar för elever inom gymnasiesärskolan och som har tillsynsansvar för hemkommunens elever inom utbildningen och som hjälper till med APL på hemmaplan i förekommande fall samt bryggar över när utbildningen är klar och ungdomen ska tillbaka till sin hemkommun för arbete eller annan sysselsättning. Ekonomi Separata avtal för respektive elev reglerar den interkommunala ersättningen. Observera, frisök gäller inte för elever inom särskolan.

11 Bilaga 3 Interkommunal ersättning och bidrag till fristående gymnasieskolor, bilaga 3 Interkommunal ersättning En kommun som tar emot elever från annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun. Bidrag till fristående skolor Bidrag till fristående skolor ska beslutas per kalenderår och före kalenderårets början. Bidraget ska beräknas enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det enskilda programmet i den egna gymnasieskolan. Gemensam prislista, Gymnasiesamverkan Värmland En gemensam prislista tas fram inför varje år inom ramen för samverkansavtalet. Tillämpningen av den gemensamma prislistan styrs av ersättningsmodell för interkommunal ersättning och ersättningsmodell för bidrag till fristående skolor. Tilläggsbelopp fristående skolor Ett tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Kommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Extra ersättning för särskilt stöd, samverkanskommunerna En extra ersättning ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen och lägeskommunen inom samverkan ska komma överens om ersättning i varje enskilt fall. Grundbelopp För beräkning av programkostnad och lärlingsutbildning utgår kommunerna från de budgeterade beloppen för respektive kommun. Elevantalet ska utgå från det prognostiserade antalet elever och fördelning till olika program. Undervisning Specifikation Undervisande personal som t.ex. lärare, stödlärare och speciallärare (statsbidrag som de enskilda huvudmännen själva kan ansöka om ska inte ingå i kommunens bidrag). Arbetslivsorientering t.ex. syv Rektor eller motsvarande Kompetensutveckling för lärare Åtgärdsprogram Fördelning Enligt respektive kommuns fördelning

12 Bilaga 3 Läromedel och utrustning Undervisningsmaterial, datorer och datorprogram/licenser och support, för personal och elever. Telefon och IT-kostnader. Skolbibliotek inkl. bibliotekarie Kulturaktiviteter, utflykter, studiebesök, mediacenter Maskiner/inventarier inkl. kapitaltjänst (ränta & avskrivning) Enligt respektive kommuns fördelning Elevvård och hälsovård Specialpedagoger, psykolog, kurator, sköterska, läkare Per elev Måltider Måltidskostnader för elever Per elev Personal, livsmedel, transporter, förbrukningsmaterial Administration för måltidsverksamheten. Lokalhyra, kapitaltjänst lokal och inventarier. Härförliga kostnader för måltidsverksamheten. Lokaler Hyra, driftkostnader t.ex. el, uppvärmning, renhållning, VA, försäkring, fastighetsskötsel, städ, kapitaltjänst fastighet och byggnadsinventarier. Enligt respektive kommuns fördelning Administration Ingår inte i elevpeng 3 % av den sammanlagda kostnaden av samtliga ovanstående poster och inom dessa 3 % ryms: *Förvaltnings/gymnasiechef. *Verksamhetsvaktmästare *Utvecklingsledare eller motsvarande som t.ex. lärledare *Ekonomi och personaladministration, företagshälsovård och rehab *Skoladministration som t.ex. intendenter, skolassistenter, handläggare. Politisk verksamhet och antagningsadministration Skolskjuts och inackorderingstillägg Ersättningsmodell interkommunal ersättning inom samverkan Interkommunal ersättning för samverkande kommuner utgår enligt nedan där första alternativet ska betraktas först. Uppnås inte förutsättningarna i första alternativet ska den interkommunala ersättningen utgå enligt andra alternativet. Ersättningen betalas månadsvis av den kommun där eleven är folkbokförd och avstämning sker månadsvis med avstämningsdatum den 15:e varje månad. Första alternativet: När en elev väljer ett program på en kommunal gymnasieskola och programmet finns på hemorten gäller hemkommunens pris för programmet eller lägeskommunens pris om det är lägre. Interkommunal ersättning för nationella program inom gymnasieskolan (gäller ej gymnasiesärskolan och kommunal utbildning med riksintag) utgår med maximalt 30 % över föregående års riksprislista för det aktuella programmet. När en elev väljer en kommunal

13 Bilaga 3 utbildning med riksintag (beslutade av Skolverket), blir eleven förstahandsmottagen och då gäller utbildningssamordnarens pris. Andra alternativet: När elev väljer ett program på en kommunal gymnasieskola och programmet inte finns på hemorten är det lägeskommunens pris för programmet som gäller. Interkommunal ersättning för nationella program inom gymnasieskolan (gäller ej gymnasiesärskolan och kommunal utbildning med riksintag) utgår med maximalt 30 % över föregående års riksprislista för det aktuella programmet. Ersättningsmodell bidrag till fristående skolor Bidrag till fristående skolor utgår enligt nedanstående rangordning. Bidraget betalas månadsvis av den kommun där eleven är folkbokförd och avstämning sker månadsvis med avstämningsdatum den 15:e varje månad. Första alternativet: När en elev väljer ett program på en fristående gymnasieskola som finns i hemkommunen (kommunal huvudman) gäller hemkommunens pris för programmet. Andra alternativet: När elev väljer ett program på en fristående gymnasieskola och programmet inte finns på hemorten (kommunal huvudman) är det lägeskommunens pris för programmet som gäller. Tredje alternativet: När en elev väljer en fristående gymnasieskola med utbildning som inte finns i hemkommunen eller i lägeskommunen (kommunala huvudmän) utgår ersättning enligt samverkansområdets medelvärde. Fjärde alternativet: När en elev väljer en fristående gymnasieskola med utbildning som inte finns i hemkommunen, lägeskommunen eller inom samverkansområdet (kommunala huvudmän) utgår ersättning enligt riksprislistan.