Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning

Transkript

1 Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning i Västerbottens län Samverkande kommuner: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele

2 Dnr 10UBD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 1 Avtalsparter 3 2 Avtalets status 3 3 Syfte 3 4 Omfattning 4 a) Nationella program 4 b) Andra utbildningar godkända av Skolverket 4 c) Introduktionsprogrammen 4 d) Övriga samverkansavtal 4 5 Beslutande och beredande organ 4 6 Samverkansmodell 4 Ansvar mellan kommunerna Gemensamt ansvar Mottagande kommuns ansvar Hemkommunens ansvar 5 7 Gemensamma utvecklingsområden 5 8 Uppföljning och utvärdering 5 9 Force Majeur 6 10 Tvist 6 11 Avtalstid och uppsägning av avtal 6 Parternas beslut gällande Kommunala samverkansavtalet om gymnasieutbildning 7 i Västerbottens län Bilagor: Bilaga 1: Gemensam antagningsorganisation Bilaga 2: Västerbottenskommunernas samverkansmodell för gymnasieskolans utbud samt beräkning av interkommunal ersättning Bilaga 3: Beräkning av interkommunal ersättning (IKE) avseende introduktionsprogram i enlighet med Skollagen

3 Dnr 10UBD Inledning Samtliga kommuner i Västerbottens län har beslutat att samverka kring utbildningar inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Genom samverkan kan länets ungdomar erbjudas ett allsidigt utbud av gymnasieutbildning trots minskande elevunderlag. Avtalet är en revidering av Samverkansavtal om gymnasieutbildning i Västerbottens län, , och bygger på den gymnasieutredning som Kommunförbundet Västerbotten genomförde 2005/06. 1 Avtalsparter Parter i detta avtal är följande kommuner i Västerbottens län: Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele, nedan kallad parterna. Regionförbundet Västerbottens län, nedan kallad, samordnar avtalsfrågorna. 2 Avtalets status Detta är ett samverkansavtal enligt Skollagen med tillhörande förordningar Genom avtalet bildar parterna ett samverkansområde för de utbildningar som omfattas av avtalet, Skollagen 15 kap kap. samt 19 kap. 12. Avtalet regleras genom detta kommunala samverkansavtal där syfte, omfattning, uppföljning m.m. ingår. I bilaga 1 regleras antagningsfrågor, i bilaga 2 regleras beräkning av interkommunal ersättning avseende 4 a och b, samt bilaga 3 avseende beräkning av interkommunal ersättning för introduktionsprogram (4 a). Kommunala samverkansavtalet undertecknas av respektive kommun. Till kommunala samverkansavtalet knyts även bilagor som beslutas av kommunerna och godkänts enligt 6. Ingående parter äger rätt att sinsemellan, eller enligt 4, träffa överenskommelser som till delar avviker från avtalet, förutsatt att samråd skett enlig 6 och att övriga parter i avtalet ger sitt godkännande. Avvikelsen regleras i särskild bilaga. Bilagor publiceras på s hemsida, 3 Syfte Syftet är: - att elevens fria val och möjligheter att få sitt förstahandsval tillgodosett ska vara vägledande för samarbetet mellan parterna att parterna tillsammans, genom samarbete och samordning, erbjuder länets ungdomar ett allsidigt utbud av gymnasieutbildningar, vilka är av god kvalitet och tillgängliga i hela länet. att reglera och utveckla samarbetet mellan kommunerna kring gymnasieutbildning så att även köpande kommun kan påverka utbud, kostnadsutveckling och kvalitet. Att utifrån det regionala utvecklingsarbetet gemensamt delta i omvärldsbevakning samt stödja och utveckla sådana utbildningsinriktningar och former för utbildning som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen 3

4 Dnr 10UBD Genom samverkan utveckla elevernas utbildningsresultat 4 Omfattning a) Nationella program Avtalet omfattar nationella program och inriktningar enligt Skollagen. b) Andra utbildningar godkända av Skolverket Avtalet omfattar andra utbildningar godkända av Skolverket, t.ex. nationellt godkända idrottsinriktningar och särskilda varianter. c) Introduktionsprogrammen Avtalet omfattar introduktionsprogrammen. Vilka dessa är framgår av Skollagen och gymnasieförordningen. Beräkningsgrunden för interkommunala ersättningen i 4 a- b regleras i bilaga 2 samt 4 c i bilaga 3. d) Övriga samverkansavtal Övriga samverkansavtal om gymnasieutbildning som någon kommun i Västerbottens län har tecknat med annan kommun sänds till och biläggs detta avtal. 5 Beslutande och beredande organ s län fattar beslut om gemensamma frågor som kommunerna överlämnat enligt detta avtal. Inför beslut skall samråd ske med de nämnder som ansvarar för gymnasieutbildning i respektive kommun. Förvaltningschefsgruppen utgör avtalsparternas beredande organ. 6 Samverkansmodell Minst en gång per år ska parterna samråda om punkterna i 3. Av särskild vikt är att parterna förbinder sig att samråda med övriga avtalsparter a) inför beslut om nytt program eller ny inriktning på något program b) inför beslut om att lägga ner ett program eller en inriktning c) frågor som avviker från avtalet enligt 2 tredje stycket. Ansvar mellan kommunerna 6.1 Gemensamt ansvar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och målsmän om de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet. 4

5 Dnr 10UBD Varje kommun ansvarar för att utse kontaktpersoner som ansvarar för att upprätta och ta emot rapporter inom områdena elevernas resultat, avhopp och faktureringsfrågor samt informerar övriga kommuner om vem som är utsedd. Namn och ansvarsområde publiceras på respektive kommuns hemsida samt antagningskansliets hemsida senast och uppdateras vid behov. Hemkommunen svarar för att mottagande skola får nödvändig pedagogisk information om de elever som ska börja gymnasieskolan. Den mottagande skolan ansvarar för att rutiner upprättas för hur en sådan överföring av information ska ske och vad den ska innehålla. Beloppen för den interkommunala ersättningen presenteras s hemsida. 6.2 Mottagande kommuns ansvar Mottagande kommun svarar för samtliga kostnader för utbildningen i enlighet med Skollagen. Mottagande kommun ska i skälig tid samråda och redovisa anledning till övriga kommuner om höjning av den interkommunala ersättningen i enlighet med bilaga 2 och 3. Vid studieavbrott, hög frånvaro och upprättande av åtgärdsprogram ska hemkommunen omgående meddelas skriftligt. Mottagande kommun ska i god tid samråda med hemkommunen inför beslut om åtgärder som medför merkostnader för hemkommunen. Det kan gälla beslut om reducerat program, ett fjärde år eller inför ett kommande studieavbrott. Hemkommunen informeras vid överförande till annat program. 6.3 Hemkommunens ansvar Hemkommunen ansvarar för sådana kostnader som återfinns i skollagen med tillhörande förordningar. Årligen i juni ska hemkommunen redovisa elevernas slutbetyg från grundskolan till antagningskansliet 7 Gemensamma utvecklingsområden Parterna arbetar gemensamt med utveckling och förnyelse av innehållet i och formerna för gymnasieutbildning i länet. I samband med konferenser, överläggningar och uppföljning av avtalet uppmärksammas frågan om nya utvecklingsområden. I frågor som berör flera kommuner, och där de är överens, föreslås att en tilläggsbilaga till kommunala samverkansavtalet upprättas. I övrigt sker gemensamt utvecklingsarbete på det sätt ingående kommuner själva bestämmer. Informationsansvar i enlighet med avtalets anda förutsätts i ovanstående fall. 8 Uppföljning och utvärdering Detta avtal följs upp årligen. I samband med den årliga gymnasiekonferensen tas denna paragraf upp till behandling. ansvarar för att en uppföljning av avtalet sker på ett för kommunerna framåtblickande sätt. 5

6 Dnr 10UBD Force Majeur Om fullgörande av åtagande från mottagande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över, såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig med mera är den inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. 10 Tvist Ambitionen är att samverkan så långt som möjligt skall handläggas av förvaltningschefsgruppen. I de fall oenighet uppstår om tolkningar skall frågan hänvisas till. 11 Avtalstid och uppsägning av avtal Samverkansavtalet gäller från tills vidare. Avtalet kan sägas upp av någon av avtalsparterna per den 31 december varje år. Uppsägningstiden är ett år och uppsägningen gäller från och med den 1 januari ett år senare. Uppsägning ska göras skriftligen till övriga avtalsparter. Elever som påbörjat utbildningen när avtalet upphör att gälla har rätt att fullfölja utbildningen. För dessa gäller bestämmelserna i detta avtal i tillämpliga delar. 6

7 Dnr 10UBD Parternas beslut gällande Kommunala samverkansavtalet om gymnasieutbildning i Västerbottens län Dnr KUN Dnr: 10UBD Bjurholm kommun 6 Dnr Dnr: 10UBD Dorotea kommun KoU 97 Dnr Lycksele kommun Dnr 10UBD Dnr /61 Dnr 10UBD Malå kommun 153 Dnr 10ukn210 Dnr 10UBD Norsjö kommun 110 Dnr BU Dnr 10UBD Nordmaling kommun BoU 121 Dnr Robertsfors kommun Dnr 10UBD Dnr Dnr: 10UBD Skellefteå kommun 99 Dnr FKUN/210:96 Dnr: 10UBD Storuman kommun Bun 65 Dnr Sorsele kommun Dnr10UBD Dnr st Dnr: 10UBD Umeå kommun KUN 97 Dnr 10/KUN111 Vilhelmina kommun Dnr 10UBD Dnr 10.K0443 Dnr 10UBD Dnr 10.U0130 Dnr 10UBD Vindeln kommun BoU 97 Dnr BoU10/107 Vännäs kommun Dnr: 10UBD Dnr 10.BUN064 Dnr 10UBD Åsele kommun 7

8 Dnr 10UBD BILAGA 1 Gemensam antagningsorganisation Nedanstående parter förbinder sig att anlita Gymnasieantagningen för Västerbottens län i Vindeln för att å dessa parters vägnar ansvara för antagningsarbetet till gymnasieskolan. Huvudman för Gymnasieantagningen är Vindelns kommun. Länsgemensamma beslut för att Gymnasieantagningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag fattas av Regionförbundet Västerbottens län. A. Gymnasieantagningens ansvar Att bedriva antagningsarbetet enligt gällande lagar och förordningar Att beakta de samverkansavtal som finns och de beslut som fattas lokalt i kommunerna Att handlägga skriftlig och webbaserad ansökan Att upprätta skriftliga och webbaserade rapporter till berörda skolor och förvaltningar Att bistå med tolkning och hand- läggning av avtalsfrågor Att utbilda studie- och yrkesvägledare på grundskolan och i gymnasieskolan i antagningsfrågor Att ge elever antagningsbesked via post och webbinloggning Att utse kontaktpersoner för antagningsarbetet Att skapa en organisation för beredning och beslut i antagningsfrågor Att ansvara för studie- och yrkesväg- ledning till elever i kommunens skolor Att antagning till gymnasiesärskola tills vidare görs av mottagande kommun C. Ekonomiska förutsättningar Regionförbundet Västerbottens län fastställer årligen, efter förslag från förvaltningschefsgruppen, en preliminär budget för Gymnasieantagningen. Respektive part ersätter huvudmannen årligen för köp av tjänst från Gymnasieantagningen med det för varje år uträknade priset/grundskoleelev i avgångsklass. Parterna faktureras två gånger per år - i februari och i oktober månad. Avräkning sker efter fastställande av faktisk budget i Regionförbundet Västerbottens län i oktober månads fakturering. Vindelns kommun gör separata avtal med fristående gymnasieskolor på gymnasienivå i länet för antagningsarbetet. Att informera om utbildningsutbud inom gymnasiesärskolan B. Kommunens ansvar Att hålla en god kommunikation med Gymnasieantagningen 8

9 Dnr 10UBD BILAGA 2 Beräkning av interkommunal ersättning (IKE) avseendekommunala samverkansavtalet 4 a och b. a) Ekonomiska villkor och förutsättningar för nationella program och inriktningar samt gymnasiesärskolan IKE- underlaget beräknas utifrån skollagens bestämmelser om bidrag till fristående skolor avseende gymnasieskolan, Skollagen 16 kap , och gymnasiesärskolan, Skollagen 19 kap , undantaget: - 3% administration - 6 % moms I stället tillkommer faktisk kostnad för administration. IKE beräknas per månad under terminstid. En preliminär fakturering görs utifrån elevtalet 15 oktober och 15 februari. Vid terminsslut görs en avstämning och slutfakturering. För elever med behov av särskilt stöd tillämpas det särskilda tilläggsbeloppet i enlighet med Skollagen 16 kap. 54 och 51 samt 19 kap. 27. Mottagande kommun ska tydligt särredovisa kostnader utöver gymnasiepoäng och/eller innehåll i utbildningen som inte är direkt hänförbart till nationella kurser. Om det inte reglerats på annat sätt är merkostnaden frivillig för hemkommunen. b) Ekonomiska villkor och förutsättningar för andra utbildningar godkända av Skolverket IKE baseras på kostnaden för aktuellt program om inte Skolverket angett annat. Praktiskt innebär förslaget: Mottagande kommun ska senast kalenderåret före utbildningen (31 december) startar besluta om prislista för interkommunal ersättning. Beräkningen baseras på senast kända elevtal (15 okt + demografi kommande år) För nationella program baseras IKE på gymnasiepoäng (Skollagen 16 kap. 20 ) under tre års utbildning i enlighet med Skollagen (16 kap. 3,15,18 ). För gymnasiesärskolan baseras IKE på timmar, Skollagen 19 kap. 3. 9

10 Dnr 10UBD BILAGA 3 Beräkning av interkommunal ersättning (IKE) avseende introduktionsprogram Denna bilaga omfattar reglering av IKE inom introduktionsprogrammen i enlighet med Skollagen 17 kapitlet. Ekonomiska villkor och förutsättningar Preparandutbildning, Skollagen 17 kap IKE- underlaget tas fram utifrån Skollagen 17 kap undantaget: - 3% administration - 6 % moms I stället till kommer faktisk kostnad för administration. Praktiskt innebär förslaget: Mottagande kommun ska senast kalenderåret före utbildningen (31 december) startar besluta om prislista för interkommunal ersättning. Beräkningen baseras på senast kända elev tal (15 okt + demografi kommande år) Programinriktat individuellt val, Skollagen 17 kap IKE beräknas enligt Skollagen 17 kap Individuellt alternativ, Yrkesintroduktion och språkintroduktion, Skollagen 17 kap. 21 IKE beräknas enligt mottagande kommunens självkostnadspris eller genom förhandling, i enlighet med 17 kap. 29. IKE betalas per månad under terminstid. En preliminär fakturering görs utifrån elevtalet 15 oktober och 15 februari. Vid terminsslut görs en avstämning och slutfakturering. 10