Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra 27 september 2013

2 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Sammanträdesdatum nord-östra Göteborg Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden 12, nord-östra Göteborg den 27 september 2013 Tid: Gruppmöten kl Nämndsammanträde kl Plats: Aschebergska Eken, Lillhagsparken, Göteborg Ledamöter Håkan Linnarsson (S), ordförande Ingrid Bergman (MP), vice ordförande Magnus Berntsson (KD), andre vice ordförande John Hedlund (S) Liisa Kirjavainen Hyväri (S) Abo Moradi (S) Shilan Majid (S) Viktoria Tryggvadottir (S) Birgitta Ceesay (V) Börje Olsson (M) Marie Gülich (M) Per-Ola Maneschiöld (M) Mikael Gustafsson (M) Erik Fristedt (FP) Ingegerd Granat (C) Ersättare Daniel Havdelin (S) Kalsoom Kaleem (S) Karanta Bojang (S) Alma Handzar (S) Manijeh Mehdiyar (MP) Helena-Maria Olsson (M) Marina Throne-Holst (M) Birgitta Lindholm (FP) Aziz Bulun (KD) Jessika Loftbring (C) Personalföreträdare Kathleen Schönemann, Kommunal Anders W Eriksson, SACO Övriga närvarande Sarah Ericson, nämndsekreterare Håkan Mannelqvist, nämndsamordnare Negar Sorhabi, ekonom

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela nämndsekreterare Sarah Ericson, sarah.ericson@vgregion.se För att resa till mötet med kollektivtrafik: Ta buss 52 mot Skogome och gå av vid hållplats Lillhagsparken Norra. För exakta avgångstider, se Välkomna! Håkan Linnarsson, ordförande

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Föredragningslista 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Anmälan om tillkommande och utgående ärenden Beslut 4. Remissyttrande avseende Krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab DnrHSN Föredragande: Ulla Bäckekihl kl Handling bifogas Beslut 5. Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset HSN Föredragande: Astrid Brauer kl Handlingarna till nämnden skickas ut separat Beslut 6. Tilläggsöverenskommelse med Habilitering & Hälsa 2014 HSN Föredragande: Anna-Pia Lindeberg kl Handling bifogas Beslut 7. Remissvar Jämställt Västra Götaland HSN Nina Hautanen svarar på frågor kl Handling bifogas Beslut 8. Yttrande över motion om utredning av införande av livsstilsförändring på recept DnrHSN Anna Lagerquist svarar på frågor kl Handling bifogas

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Beslut 9. Avtal om folkhälsoinsatser i Angered DnrHSN Anna Lagerquist och Caroline Oskarsson svarar på frågor kl 11:50-11:20 Handling bifogas Beslut 10. Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda DnrHSN Anna Lagerquist och Caroline Oskarsson svarar på frågor kl 11:50-11:20 Handling bifogas Beslut 11. Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg DnrHSN Anna Lagerquist och Caroline Oskarsson svarar på frågor kl 11:50-11:20 Handling bifogas Beslut 12. Avtal om Mini-Maria DnrHSN Anna Lagerquist svarar på frågor kl :30 Handling bifogas Beslut 13. Delegation av beslutanderätt HSN Handling bifogas Beslut 14. Överenskommelse med Styrelsen för beställd primärvård år 2014 HSN Föredragande: Håkan Mannelqvist Handlingarna till nämnden skickas ut separat Beslut 15. Tilläggsöverenskommelse med Styrelsen för Angereds Närsjukhus avseende år 2014 HSN12-xx-2013 Föredragande: Håkan Mannelqvist Handlingarna till nämnden skickas ut separat

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Information 16. Samordningsförbundet Förbundschef Henrik Svedberg informerar kl Beslut 17. Ansökan om anslag från Minnamottagningen Dnr HSN Lena Ekeroth svarar på frågor kl Handling bifogas Information 18. Förslag till fördelning av ekonomiskt utrymme 2014 Föredragande: Ann-Marie Bodin kl. 13:50-14:10 Beslut 19. Delårsrapport augusti 2013 DnrHSN Föredragande: Negar Sohrabi och Håkan Mannelqvist Handlingarna till nämnden skickas ut separat Beslut 20. Fyllnadsval i nämndens Tandvårdsgrupp samt utse ersättare från socialdemokraterna för ordföranden HSN Handling bifogas Beslut 21. Sammanträdestider 2014 HSN Handling bifogas Beslut 22. Anmälningsärenden Handling bifogas Beslut 23. Delegationsärenden Handling bifogas

7 FÖREDRAGNINGSLISTA 6 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Beslut 24. Information till/från GPÖ och R-GPÖ Information 25. Aktuellt Ledamöter och ersättare informerar Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli informerar

8 Sida 1(6) Tjänsteutlåtande nr 1229/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Ulla Bäckekihl Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, Nord-östra Göteborg Remissyttrande avseende Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Rehab Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har av hälso- och sjukvårdsutskottet givits tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget till Krav- och kvalitetsbok för Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering (dnr RS ). Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att snarast inleda ett utvecklingsarbete för att ta fram ett förslag till vårdvalsmodell eget vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har tagit fram ett förslag till Krav- och kvalitetsbok för uppdraget. Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt LOV och anger förutsättningarna för vårdgivare att bedriva vård i Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden (nämnden) har fått möjlighet att lämna synpunkter på Krav- och kvalitetsboken avseende vårdval för rehabilitering i primärvårdsnivån, nedan kallat Vårdval Rehab. Nämnden lämnar följande yttrande som sitt svar på remissen. Rubriknumreringen nedan följer den numrering som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. I Krav- och kvalitetsboken framhålls att syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare i regionen. Nämnden ställer sig bakom det syftet. Nämnden konstaterar dock att det i förslaget till Krav- och kvalitetsbok verkar som om andra hänsyn ibland har tagits, vilket kan motverka invånarens val och inflytande över sin egen vård. 1.1 Godkännande Sjukgymnast som är verksam enligt lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) och dess förordning ska enligt Krav- och kvalitetsboken ges möjlighet att arbeta inom Vårdval Rehab under icke angiven tidsperiod. Under POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

9 Sida 2(8) Datum Diarienummer HSN tiden ska etableringen enligt LOS vara vilande. Nämnden ställer sig tveksam till förslaget. Det är inte förenligt med lagstiftningen att låta en etablering vara vilande under en längre period, för att prova annat arbete och senare kunna välja att återgå till sin etablering. Om däremot sjukgymnaster verksamma enligt LOS finns kvar, vid sidan av utbudet inom Vårdval Rehab, finns fler alternativ för invånarna att välja mellan, vilket innebär ett ökat inflytande över den egna vården för invånarna. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur ett godkännande av filial upphör eller avslutas. Det framgår inte heller om samma krav ställs på filialens lokaler som för moderenheten. Det framgår heller inte vilken verksamhet som kan bedrivas utanför rehabenheten, på annan adress eller av underleverantör, inom en kommun. Under rubriken Ekonomisk ställning anges att leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser etc. som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Det är inte tydligt vad som avses med kort och lång sikt eller vilka finansiella krav som rent konkret ställs på leverantören. Under rubrik 1.4 anges att, efter besked om godkännande, ska leverantören och Västra Götalandsregionen föra en dialog i samråd, i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken om det är möjligt för Västra Götalandsregionen att inte godkänna den föreslagna lokaliseringen eller endast godkänna lokalisering på av regionen anvisad plats. 2 Uppdraget Nämnden anser att uppdraget för leverantören behöver förtydligas. I förslaget till Krav- och kvalitetsbok anges att uppdraget är [e]n trygg och förtroendeingivande verksamhet [som] ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. I det föreslagna åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå. Gränssnittet mellan vilka rehabiliteringsinsatser som ska utföras på primärvårdsnivå respektive specialistnivå är emellertid inte tydlig. Det finns ingen klar och enhetlig definition av vilka insatser som tillhör den ena eller andra vårdnivån. Det som idag i Västra Götalandsregionen anses som rehabiliteringsinsatser i primärvården respektive specialistvården är beroende av vad som traditionellt har utförts inom primärvården respektive specialistvården runt om i regionen. Vilka rehabiliteringsinsatser som ska erbjudas/inte erbjudas inom ramen för vårdvalet, behöver därmed konkretiseras. I beskrivningen av uppdraget vill nämnden att det tydligt framgår att de insatser som för närvarande ingår inom ramen för rehabiliteringsgarantin i

10 Sida 3(8) Datum Diarienummer HSN fortsättningen ska ingå i uppdraget för rehabenheterna i Vårdval Rehab. Då krävs tillgång till ytterligare kompetens, som exempelvis psykolog, inom ramen för uppdraget. Detta för att rehabenheten ska kunna uppfylla kravet om ett multidisciplinärt arbetssätt. Det är otydligt för nämnden vad som krävs för att få starta en filialverksamhet. I förslaget anges vilken tillgänglighet som en filial utanför kommun ska ha. Nämnden förutsätter att man här menar en filial som kan ligga utanför den kommun där moderenheten befinner sig. Men kan man starta en filial i samma kommun/stadsdel som moderenheten befinner sig i? Är det att anse som en filial till moderenheten om verksamheten har en underleverantör på annan adress? Det är oklart för nämnden hur många utbudspunkter en rehabenhet ska tillåtas ha. Nämnden ifrågasätter hur en helhetssyn, ett tvärprofessionellt arbetssätt, sammanhållna vårdprocesser samt gränsöverskridande samarbete ska kunna tillgodoses om rehabenheten tillåts splittras upp på ett flertal utbudspunkter. 2.1 Målgrupp Målgruppen för uppdraget är personer folkbokförda i Västra Götaland samt andra icke folkbokförda etc. Detta innebär att även barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill framhålla vikten av att det finns kunskap och kompetens kring barn och ungdomars behov av rehabilitering vid rehabenheterna. Dessa krav bör förtydligas i Krav- och kvalitetsboken. 2.5 Hjälpmedel I Krav- och kvalitetsboken är förslaget att rehabenheten förskriver hjälpmedel efter behovsbedömning och i enlighet med Västra Götalandsregionens förskrivningsprocess samt att kostnaden för de hjälpmedel som förskrivs hamnar på Västra Götalandsregionen. Nämnden vidhåller dock principen att kostnadsansvaret för hjälpmedel ska följa förskrivaransvaret. För att säkerställa att invånare inte riskerar att bli utan ett hjälpmedel, för att en mindre rehabenhet anser sig inte har råd med hjälpmedlet, kan exempelvis någon form av försäkringslösning övervägas. Avseende att det i regionen ska skapas en central enhet som ansvarar för hantering av hjälpmedelsfunktionen vill nämnden framhålla att den organisatoriska hemvisten inte ska vara inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hanteringen av hjälpmedel är en utförarfråga, inte en beställarfråga. I hjälpmedelsavsnittet i Krav- och kvalitetsboken anges även att en filial ska tillhandahålla hjälpmedel ur ett basförråd. Det framgår inte tydligt av skrivningen om detta innebär att varje filial ska ha ett eget basförråd eller om det är moderenhetens basförråd som avses.

11 Sida 4(8) Datum Diarienummer HSN Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året samt vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Detta krav kan vara alltför tufft formulerat för de mindre rehabenheterna, med t.ex. endast en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Skrivningen kring bemanning av telefon behöver förtydligas i enlighet med tillgänglighetskravet Tilläggsuppdrag neuroteam Nämnden är positiv till uppdraget avseende neuroteam. Den målgrupp som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är avgränsad till patienter som är nyoch återsjuknade i stroke m.m. Det framgår emellertid inte tydligt om barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill återigen framhålla barnperspektivet och vikten av kunskap och kompetens om barns och ungdomars behov av rehabilitering. Barnperspektivet saknas i Krav- och kvalitetsboken. Avseende neuroteamets kompetens, så anges under punkten de utbildnings- och erfarenhetskrav som ställs på legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut samt legitimerad logoped. Det står emellertid inte uttalat i Krav- och kvalitetsboken att legitimerad logoped faktiskt ska ingå som en kompetens i neuroteamet. Om det är ett krav att en legitimerad logoped ska ingå i neuroteamet, för att rehabenheten ska bli godkänd inom tilläggsuppdraget, bör den skrivningen bli tydligare. 4 Regler för val av rehabenhet Rehabenheterna i Vårdval Rehab kommer endast att få ersättning för de invånare som faktiskt kommer till dem för rehabilitering. I den föreslagna modellen finns inget listningssystem som det finns inom VG Primärvård. Nämnden menar att det i Krav- och kvalitetsboken tydligare bör framgå att rehabenheterna inte får någon ersättning för icke-listade invånare. 4.1 Vårdval för personer från Halland Det bör tydliggöras att invånare från samtliga landsting som har ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen (t.ex. även Värmland) ska ha möjlighet att söka vård enligt Krav- och Kvalitetsboken. 5 Uppföljning Nämnden ställer sig bakom den bärande tanken med Vårdval Rehab, att fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Nämnden anser emellertid märkligt att uppföljning av om rehabenheten har debiterat Västra Götalandsregionen på ett korrekt sätt inte nämns i Krav- och kvali-

12 Sida 5(8) Datum Diarienummer HSN tetsboken. Västra Götalandsregionen måste förbehålla sig rätten att granska om den ersättning som lämnats till rehabenheten har sin grund i faktiska besök och åtgärder. Även i övrigt finner nämnden det oklart vad det är som faktiskt ska följas upp. Vad som är ordinarie avtalsuppföljning och vad som är medicinsk revision bör klargöras tydligare. De parametrar som gör att syftet med Vårdval Rehab nås (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) bör lyftas fram och följas upp. 6 Ersättning och kostnadsansvar Ersättningsmodellen som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är komplex med flera delar som påverkar rehabenhetens totala ersättning. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur stora andelar av den totala ersättningsvolymen som de olika delarna (viktade vårdkontakter, geografi, socioekonomi och målrelaterad ersättning) kommer att få. Det gör det svårt att se vilken styrning som de ekonomiska incitamenten i modellen ger i förhållande till befolkningens behov av rehabilitering. En komplicerad och svåröverblickbar ersättningsmodell kan leda till att färre vårdgivare väljer att etablera sig inom Vårdval Rehab. Detta leder till att syftet med hela vårdvalsmodellen (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) blir svårt att uppnå. Ambitionen att ha en ersättningsmodell som täcker in alla kostnader som en rehabenhet kommer att ha, skapar komplexitet på bekostnad av enkelhet och tydlighet. Nämnden ställer sig frågande till hur Västra Götalandsregionen ska kunna följa upp ersättningsmodellens delar, framförallt ersättning för viktade vårdkontakter. Det förefaller som om uppföljning av om rätt ersättning utgått till rehabenheten bara kan göras vid journalgranskning på plats hos enheten. Avseende ersättning för viktade vårdkontakter avspeglar den mer att det ska finnas ersättning för allt som sjukgymnaster och arbetsterapeuter gör under sin arbetsdag, än att vara ett incitament för en kostnadseffektiv rehabilitering. Det borde gå att ha ett mindre antal faktorer som påverkar denna ersättningsdel än vad som redovisas i förslaget. En viktning som avspeglar den verkliga arbetsinsatsen för den enskilda vårdkontakten är dock viktig. Det minskar risken för att vissa patienter väljs bort på grund av sitt rehabiliteringsbehov. I förslaget anges även förslag till takkonstruktion för ersättningen. En takkonstruktion som bygger på en minskad ersättning efter ett visst antal besök måste ha stora steg i avtrappningen av ersättningen för att konstruktionen ska få effekt. Hur stor avtrappningen är av ersättningsnivån framgår inte av underlaget. En kraftig avtrappning är också att föredra mot bakgrund av att det är oklart om det finns ett absolut ersättningstak i förslaget. I texten under står det följande: Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt

13 Sida 6(8) Datum Diarienummer HSN kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under 2014, vilket kan tolkas som ett absolut ersättningstak. Det framgår dock inte hur det i så fall skulle tillämpas Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning per kontaktpoäng kommer att sänkas om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger ett visst antal. Nämnden utgår från att denna sänkning av ersättning gäller för den aktuella rehabenheten, men nuvarande skrivning gör det svårt att förstå om det faktiskt är så. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Det framgår inte av förslaget om detta innebär att det är ett totalt gemensamt ersättningstak för samtliga ingående rehabenheter inom vårdvalet. Det framgår inte heller hur de olika taken och den stegvisa ersättningsmodellen för respektive vårdenhet förhåller sig till detta. Ett gemensamt tak torde gynna stora aktörer med många enheter (riskspridning) och missgynna mindre aktörer med kanske endast en enhet. Å andra sidan, om inga tak byggs in i modellen, kombinerat med en komplex ersättningsmodell innebär det en ekonomisk risk för Västra Götalandsregionen som inte är oväsentlig Särskild ersättning för socioekonomi Grunden för det socioekonomiska tillägget är att göra det mer attraktivt att etablera sig i områden där befolkningens socioekonomiska förutsättningar avviker negativt från genomsnittet i Västra Götaland. Enheter som idag bedriver rehabverksamhet beskriver att de har en högre andel patienter som uteblir från bokade besök. Detta påverkar deras produktivitet och enhetens intäkter. Tanken med förslaget är att rehabenheten ska kompenseras ekonomiskt men det löser inte grundproblemet Särskild ersättning för geografi Det går inte att avgöra hur det geografiska tillägget påverkar de ekonomiska förutsättningarna att etablera sig på landsbygden, eftersom det inte framgår hur stor andel av den totala ersättningen som går till geografiskt tillägg. Den beskrivna modellen ser ut att sprida tillägget på många kommuner, vilket sannolikt kommer att minska den eftersträvade effekten att öka etableringar på landsbygden. Att ett geografiskt tillägg har en påverkan på hur attraktivt det kan vara att etablera sig på landsbygden är klart. Det visar erfarenheter från VG Primärvård, där det bidragit till att vårdgivare etablerat sig även i glesbygd, något som gynnar befolkningen.

14 Sida 7(8) Datum Diarienummer HSN Målrelaterad ersättning Den ambition som anges i underlaget, att denna ersättningsdel ska öka i takt med att registreringen förbättras och fler indikatorer då kan kopplas på, är bra. Förhoppningsvis kan denna ersättningsdel få en ökad betydelse genom att man med ekonomiska incitament styr rehabenheterna till förbättrad kvalitet och effektivitet i verksamheten. Nämnden saknar emellertid indikatorn andel patienter som ordinerats FaR 1 som inte finns med i förslaget. Indikatorn används idag för målrelaterad ersättning inom VG Primärvård och borde med fördel kunna användas även inom Vårdval Rehab från starten. 8 Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem Nämnden konstaterar att kontrakten ska tecknas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivaren i fråga. Nämnden vill att det klart framgår av Krav- och kvalitetsboken att nämnden har ett uppföljningsansvar och att nämnden fattar beslut om att avsluta ett avtal med en vårdgivare. Slutligen anser nämnden att kontraktstiden bör vara fast med ett slutdatum, för att sedan kunna förlängas årsvis. Om kontraktet inte sagts upp sex månader innan kontraktstidens slut ska kontraktet gälla tillsvidare med 12 månaders uppsägningstid. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande avseende Krav- och Kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering. 2. Översända yttrandet till hälso- och sjukvårdsutskottet 3. Beslutet justeras omedelbart Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef 1 Fysisk aktivitet på recept

15 Sida 8(8) Datum Diarienummer HSN Bilaga Förslag till Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering Expedieras till Hälso- och sjukvårdsutskottet, Sonja Gillving, Diariet, Regionens Hus, Skövde,

16 Remissutgåva Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag enligt LOV Västra Götalands Primärvård Rehabilitering Gällande från och med xx xxxx

17 Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Fler exemplar kan beställas hos: Adress- och distributionscentrum Regionens Hus Mariestad

18 INLEDNING... 6 Värdegrund... 6 Krav- och kvalitetsboken... 7 Begrepp ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE Godkännande Kvalificeringskrav på sökande Återkallelse av godkännandet Beslutsgång och handläggningstid Förfarande om ansökan inte godkänns Avstämning inför driftstart UPPDRAGET Målgrupp Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Vårdåtagande Samverkan Hjälpmedel Tillgänglighet Bemanning och kompetens Utbildningsuppdrag Särskilda inriktningar Tilläggsuppdrag neuroteam ALLMÄNNA VILLKOR Lokaler Utrustning Tolk Information

19 3.5 Informationsmöten och samråd Annan verksamhet Underleverantör Vårdhygien Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Miljö Personal och ledning Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Information och marknadsföring Försäkringar, ansvar och åligganden REGLER FÖR VAL AV REHABENHET Vårdval för personer från Halland UPPFÖLJNING Datainsamling Målrelaterad ersättning Återkoppling till rehabenheten Västra Götalandsregionens uppföljning Medicinsk revision och verksamhetsgranskning Information till allmänheten ERSÄTTNING OCH KOSTNADSANSVAR Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag Patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Avstämningstidpunkt och leverans av indata

20 6.5 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska konsekvenser av förtida upphörande av avtal INFORMATIONSSYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IS/IT) IT-stöd och IT-relaterade krav Förberedelser för eventuella framtida krav KONTRAKT ENLIGT LAG OM VALFRIHETSSYSTEM Parter Förutsättningar Kontraktstid Ekonomiska sanktioner Ändringar och tillägg Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Förtida upphörande Tvist Befrielsegrunder (force majeure) Meddelarfrihet Arbetsgivaransvar Tolkningsordning Fakturering och Betalningsvillkor Undertecknande

21 Inledning Västra Götalandsregionen har via beslut i regionfullmäktige, RF xxx-xxxx, beslutat att införa vårdval för rehabilitering inom primärvårdsnivån, Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering, i det följande benämnt Vårdval Rehab. Vårdvalet införs enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare inom regionen. Uppdragsgivaren, Västra Götalandsregionen, ansvarar för att invånarna får information om samtliga godkända vårdgivare som finns att välja mellan. Krav- och Kvalitetsbok för Vårdval Rehab gäller från och med datum månad år. Värdegrund Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, ska finnas nära människorna. Primärvården utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Vårdval Rehab ska av invånarna upplevas som det naturliga förstahandsvalet då behov av rehabilitering finns. Arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 12) erkänner konventionsstaterna rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. I de allmänna kommentarerna (nr 14, CESCR) anges fyra kriterier för att bedöma rätten till hälsa: tillgång, tillgänglighet, acceptans och kvalitet. Även i den Europeiska sociala stadgan (artikel 11) anges att var och en har rätt att komma i åtnjutande av alla åtgärder som kan bidra till att ge honom eller henne bästa möjliga hälsotillstånd. Verksamheten ska drivas utifrån de krav som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om en för alla människor god vård med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den ska också följa de grundläggande värderingar och förhållningssätt som regionfullmäktige beslutat om. Verksamheten ska verka för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och ekonomiska förutsättningar. Hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet ska känneteckna hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Alla har rätt till en god hälso- och sjukvård efter behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälsooch sjukvård. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och vårdens kvalitet. 6

22 Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och beskriver det uppdrag som omfattas av valfrihetssystemet, de krav som utförare ska uppfylla, vilka administrativa rutiner som kommer att användas och hur uppföljning kommer att ske. För detaljerad information och länkar angivna i Krav och kvalitetsboken se Begrepp Med rehabenhet avses en funktionell enhet som tillhandahåller rehabilitering enligt Krav- och kvalitetsboken. I rehabenhet inkluderas även filial och underleverantörer. Med leverantör avses en juridisk person eller motsvarande som bedriver rehabiliteringsverksamhet inom Vårdval Rehab. En leverantör kan bedriva verksamhet enligt detta förfrågningsunderlag vid flera rehabenheter. Uppdragsgivare är Västra Götalandsregionen som tillhandahåller det förfrågningsunderlag (Krav- och kvalitetsboken) som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet Västra Götalands Primärvård Rehabilitering 7

23 1. Ansökan om godkännande För att en leverantör ska kunna bedriva vård inom Vårdval Rehab ska verksamheten upphandlas enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. Bedriver leverantören verksamhet vid flera rehabenheter ska godkännande och kontrakt tecknas för varje rehabenhet. Leverantören ska uppfylla alla krav som ställs i Krav- och kvalitetsboken för att godkännas för tecknandet av ett sådant kontrakt. Leverantören ansöker om godkännande i enlighet med lag om valfrihetssystem via särskild ansökningsblankett på Västra Götalandsregionens hemsida, eller på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem på Godkännande En leverantör får bedriva vård vid en angiven rehabenhet inom Vårdval Rehab under förutsättning att leverantören godkänns av Västra Götalandsregionen. Rehabenheten ska finnas på den adress som anges i kontraktet. Efter godkännande tecknas kontrakt mellan Västra Götalandsregionen och leverantören. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab. I kontraktet anges utöver de ekonomiska villkoren även uppdragstiden och rehabenhetens adress. Om en leverantör inom kontraktet bedriver vård på mer än en adress ska det inför tecknande av kontraktet framgå vid vilken av adresserna som merparten av mottagningsbesöken ska ske. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen. Ändrade ägarförhållanden hos leverantören eller dess moderbolag ska utan dröjsmål anmälas till Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har rätt att granska den nya leverantören på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Leverantör som samtidigt, i samma eller i annan juridisk person, bedriver vård enligt lag om ersättning för sjukgymnastik 1993:1652 (LOS) och förordning om ersättning för sjukgymnastik 1994:1120 (FOS) kommer inte att godkännas. Godkänd leverantör inom Vårdval Rehab kan inte tillhandahålla uppdraget på samma utbudspunkt där vårdgivare som ersätts enligt lag om ersättning för sjukgymnastik är verksamma. Sjukgymnast som är verksam enligt LOS och FOS kan ges möjlighet att under xx månader arbeta inom Vårdval Rehab. Möjligheten kan utnyttjas en gång per sjukgymnast. Sjukgymnasten får under denna tid inte driva verksamhet och begära ersättning enligt LOS och FOS. För mer detaljerade regler kring vilande etablering, se vårdvalsenhetens hemsida. Filial Västra Götalandsregionen kan bevilja rehabenhet att öppna filial i en kommun som angränsar till den kommun som kontraktet avser. En förutsättning för sådan filial är att ingen rehabenhet är etablerad inom den kommun där filial avses etableras. Godkännadet gäller så länge ingen rehabenhet etableras i kommunen. Ansökan sker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar Ekonomisk ställning Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget (förmåga att fullfölja ett åtagande av denna storleksordning under avtalsperioden). Det ligger såväl i leverantörens som i Västra Götalandsregionens, men framför allt i medborgarnas intresse att leverantörens finansiering och betalningsförmåga är säkrad under avtalsperioden. 8

24 Leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser eller avtal med finansiär som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Västra Götalandsregionens bedömning huruvida en leverantör ska godkännas utifrån ekonomisk stabilitet kommer att ske utifrån leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Västra Götalandsregionen kommer att göra en helhetsbedömning och inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Västra Götalandsregionen kommer att kontrollera om leverantören är; registrerad i aktiebolags-, handels-, eller föreningsregister, registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter Följande handlingar ska skickas in till Västra Götalandsregionen. För utländsk leverantör gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Bevis om att företrädare för sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret Ovannämnda intyg får vara maximalt tre (3) månader gammalt och företes i original. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens från bank eller annan finansiär. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär Västra Götalandsregionen äger rätt att från leverantör begära en ekonomisk plan för verksamhetens finansiering under de två första verksamhetsåren Verksamhetens bedrivande Leverantören ska till sin ansökan redovisa hur leverantören avser att bemanna och bedriva verksamheten på sådant sätt att Krav- och kvalitetsboken uppfylls. Västra Götalandsregionen kommer inte att godkänna leverantörens ansökan om godkännande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören inte i sin ansökan tydligt redovisar: att verksamheten kommer att bemannas på sådant sätt att det tydligt framgår att verksamheten kan bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken att verksamheten från driftstart kommer att utföras enligt Krav- och kvalitetsboken namngiven verksamhetschef och att leverantören kommer att bemanna verksamheten med den kompetens och i den omfattningen uppdraget anger en plan för anlitande av eventuella underleverantörer samt anskaffning av lokaler 9

25 vid behov visa plan för särredovisning av olika avtal som leverantören har med Västra Götalandsregionen Om Västra Götalandsregionen av annan anledning än de ovan angivna, bedömer att leverantören saknar förutsättningar att bedriva verksamheten kommer ansökan inte godkännas IT-relaterade krav Leverantören ska visa på och säkerställa hur och när de IT-stöd som återfinns i kapitel 7 kan säkerställas. Leverantören ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stödet i linje med vad som framgår av kapitel 7 i Krav- och kvalitetsboken Godkännande för tilläggsuppdrag Leverantör som är godkänd för uppdraget kan ansöka om att godkännande av tilläggsuppdrag prövas. Ansökan om tilläggsuppdrag kan lämnas in under hela avtalsperioden. Tilläggsuppdraget tecknas i särskild ordning men i övrigt gäller samma villkor för godkännande för tilläggsuppdraget som för uppdraget. Se Tilläggsuppdrag neuroteam 2.xx 1.2 Kvalificeringskrav på sökande Västra Götalandsregionen får utesluta en leverantör enligt 7 kap 1 LOV som är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Västra Götalandsregionen kan visa detta inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av 7 kap LOV Västra Götalandsregionen kan förutom detta utesluta en leverantör på följande grunder: leverantören har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Västra Götalandsregionen bedömer att det kan antas påverka leverantörens förmåga att bedriva verksamheten nystartad leverantör inte kan redovisa att leverantören har en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska garantier att verksamheten kan garanteras en eller flera företrädare för leverantören har varit inblandad i flera tidigare konkurser en eller flera företrädare för leverantören tidigare haft uppdrag åt Västra Götalandsregionen eller annat landsting, som Västra Götalandsregionen till följd av brister i leverantörens agerande sagt upp i förtid leverantören eller företrädare för leverantören har skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området 10

26 leverantören eller företrädare för leverantören haft upprepade- nu inbetalda- skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området Västra Götalandsregionen eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som leverantören eller företrädare har i annat uppdrag Företrädare för leverantören är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Västra Götalandsregionen anses påverka förtroendet för vården Om leverantören är en juridisk person, får den sökande leverantören uteslutas om en representant för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Västra Götalandsregionen får begära att leverantören inkommer med uppgifter om att uteslutning enligt ovanstående punkter saknar grund. 1.3 Återkallelse av godkännandet Västra Götalandsregionen har rätt att återkalla godkännandet för en rehabenhet om leverantören inte uppfyller villkoren för att bedriva rehabenheten innan kontrakt har undertecknats mellan parterna. Godkännandet av en rehabenhet gäller i fyra (4) månader, därefter förfaller godkännandet per automatik i det fall ett kontrakt inte har tecknats. 1.4 Beslutsgång och handläggningstid Leverantören ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel (Göteborg) man avser etablera en rehabenhet. När en fullständig ansökan inkommit behandlas den av Västra Götalandsregionen som bedömer om leverantören uppfyller de krav som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. Besked om godkännande ska lämnas till leverantören inom tre (3) månader efter att komplett ansökan inkommit. Därefter förs en dialog i samråd med Västra Götalandsregionen i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Dialogen förs med beaktande av Västra Götalandsregionens analys av befolkningens behov. Efter att Västra Götalandsregionen har godkänt en leverantör har denne fyra (4) månader på sig att teckna kontrakt. Tidpunkt för driftstart anges i kontraktet. 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns Om Västra Götalandsregionen har beslutat att inte godkänna en sökande leverantör kan denne lämna in en ny ansökan som prövas enligt, det vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget Överprövning Leverantör som önskar klaga på Västra Götalandsregionens avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsdomstolen i Göteborg inom tre veckor från det att underrättelsen om beslutet skickades. Begäran om rättelse ska inges till Västra Götalandsregionen. 1.6 Avstämning inför driftstart Västra Götalandsregionen kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om leverantören anses har förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Avstämningen kommer att ske vid möte i rehabenhetens lokaler. Västra Götalandsregionen kommer vid detta möte att följa upp att leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. 11

27 Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftstart eller att säga upp kontraktet till förtida upphörande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören saknar förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. Hävningen av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Leverantören ansvarar och bekostar information till allmänheten om tillbakadragandet. 12

28 2. Uppdraget Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. I åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. För patient med behov av samordnad rehabiliteringsinsats ska vårdgivaren verka för att rehabiliteringsprocessen sker samordnat med patientens övriga behandling. Målet för rehabiliteringsinsatserna är att lindra, kompensera eller undanröja funktions- och aktivitetshinder så att patienten snarast möjligt uppnår bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga och förmåga till ett självständigt liv. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt ska patienten stimuleras att ta ansvar för sin egen hälsa. En trygg och förtroendeingivande verksamhet ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. Verksamheten ska bedrivas med god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och rehabiliteringsbehov. Sjukgymnastik och arbetsterapi ska tillhandahållas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och i enlighet med vad som gäller inom specialiteterna avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Undersöknings- och behandlingsmetoder ska anpassas till utvecklingen inom området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den verksamhet som bedrivs inom Vårdval Rehab. Behandlingsmetoder ska i så stor utsträckning som möjligt vara evidensbaserade. Rehabenhetens adress ska anges i kontraktet och merparten av mottagningsbesöken ska utföras där. Västra Götalandsregionen kan bevilja rehabenheten att utföra en mindre andel av mottagningsbesöken på annan adress inom den kommun/stadsdel som kontraktet avser. En del av uppdraget kan utföras av underleverantör eller i samverkan med annan vårdgivare. Avgränsningar i uppdraget Uppdraget omfattar inte arbetslivsinriktade insatser som arbetsgivare och Arbetsförmedling ansvarar för enligt Arbetsmiljölagen och Lagen om Allmän Försäkring, exempelvis arbetsträning och/eller anpassning av arbetsplatsen. Behandling ska pågå som längst tills dess att behandlingsmålet är uppnått, eller tills dess att vårdgivaren i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand. Uppdraget omfattar ej insatser som inte kräver rehabenhetens kompetens. 2.1 Målgrupp Rehabenheten ska erbjuda uppdraget till personer folkbokförda i Västra Götalandsregionen. Åtagandet omfattar även övriga icke folkbokförda i och utanför Västra Götaland, folkbokförda i andra landsting/regioner, i andra länder samt för personer med skyddade personuppgifter, asylsökande och papperslösa. Hänvisning till Vårdaktörsportalen. 13

29 2.1.1 Målgrupp, avgränsning Rehabenheten ska följa de ansvarsgränser som finns angivna mellan kommun och region vad gäller hälso- och sjukvårdsansvar enligt avtal mellan Västra Götalandsregionen och Västkom. Målgruppen omfattar ej patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Ansvarsfördelningen mellan primärvård och kommuner respektive habilitering i Västra Götalandsregionen beskrivs i två styrdokument; Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. lägg gärna till Dnr länk Sjukgymnasters och arbetsterapeuters habiliteringsansvar på bas- respektive specialistnivå för vuxna personer i Västra Götalandsregionens län. lägg gärna till Dnr länk Prioritering av patientgrupper Rehabenheten ska följa de nationella riktlinjerna för prioritering. Utöver dessa ska rehabenheten prioritera insatser som föregåtts av annan medicinsk behandling i syfte att främja en samordnad vårdprocess - patienter som kommer direkt från slutenvården ska prioriteras minskar behov av slutenvård och icke medicinskt motiverade besök på akutsjukhus främjar att patienten kan bo kvar i sitt hem så länge som möjligt förhindrar långtidssjukskrivning och främjar deltagande i studier och arbetsliv Asylsökande och flyktingar Kommer ny text från asylenheten 2.2 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera personer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Rehabenheten ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker som tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma och vid behov hänvisa till den vårdcentral där patienten är listad. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR ) ska erbjudas och följas upp. 2.3 Vårdåtagande Rehabenheten ska ta emot patienter med och utan remiss. Rehabenheten ska följa för uppdraget tillämpliga nationella och regionala riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram, policydokument och beslut som finns i Vårdaktörsportalen. Länk till VAP Den verksamhet som rehabenheten bedriver ska bestå av åtgärder så att uppsatta mål för aktivitets- och funktionsförmåga uppnås eller bibehålls samt att utebliven eller fördröjd behandlingseffekt till följd av väntetid undviks. Rehabenheten ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv verka för en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja tillsammans med patienten och utifrån patientens individuella förutsättningar och upprätta en individuell behandlingsplan enligt regionens anvisningar initiera till och medverka i multidisciplinär rehabilitering för de patienter som bedöms ha behov av sådan åtgärd och upprätta individuella rehabiliteringsplaner, enligt regionens anvisningar, där insatserna samordnas mellan de vårdgivare/aktörer som är aktuella 14

30 samverka med patientansvarig läkare vid behov ge information och instruktioner till patient och närstående, vilka patient/närstående kan tillgodogöra sig förskriva hjälpmedel enligt Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel utfärda och följa upp Fysisk aktivitet på Recept, FaR vid behov lotsa patienten till annan vårdnivå eller annan profession och efter patientens medgivande, föra över all information som är av vikt för fortsatt vård och behandling möjliggöra att även långsiktigt och återkommande behov av rehabilitering tillgodoses för patienter med kronisk sjukdom eller med komplexa vård- och omsorgsbehov samverka med andra vårdgivare och huvudmän vid behov utföra hembesök i den kommun eller stadsdel där rehabenheten är lokaliserad Intyg Utfärda intyg relevanta för uppdraget till exempel för bostadsanpassning och utföra funktions- och aktivitetsbedömningar som underlag till läkarintyg inför sjukskrivning 1. Patienter med artros Rehabenheten ska följa BOA-registrets rekommendationer angående bättre omhändertagande av patienter med artros, det vill säga erbjuda artrosskola, registrera i det Nationella Kvalitetsregistret BOA samt använda kvalitetsregistret för att följa upp den egna verksamheten och kontinuerligt förbättringsarbete. 2.4 Samverkan Samverkan kring patienten Rehabenheten ska samverka med berörda vårdaktörer, myndigheter, samordningsförbund, organisationer och övriga personer engagerade i patientens vård när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av rehabenheten. Initiativ till samverkan och kontakt med patientansvarig läkare ska ske vid behov och i samråd med patient. Rehabenheten ska aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Det ska finnas rutiner för hur dialog med patienter och närstående ska föras för att fånga och tillvarata deras synpunkter på vården. Rehabenheten ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Vårdplanering regleras i styrdokument för samordnad vårdplanering, se länk Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering ska följa Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland Individuella rehabiliteringsplaner- anvisningar Individuella rehabiliteringsplaner ska gemensamt upprättas enligt VGR:s anvisning för patienter med sådant behov. Mall finns på Vårdvalsenhetens hemsida Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Rehabenheten ska känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policys som rör 1 Gäller ej ADL-intyg 15

31 samverkan mellan Västra Götalandsregionen och andra huvudmän. Rehabenheten ska aktivt delta, eller låta sig representeras, i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna. Rehabenheten ska samverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete. 2.5 Hjälpmedel Hjälpmedel är en del av vård och behandling. Rehabenheten ska som ett led i rehabiliteringsprocessen efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel för rörelsehinder, kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling och ortoser. All förskrivning ska ske utifrån handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel och de anvisningar och riktlinjer som finns där, se Rehabenheten ansvarar för att följa förskrivningsprocessens samtliga delar. Förtroendeförskrivning tillämpas för att hjälpmedlet ska kunna följa patienten i vårdkedjan. Rehabenheten ska följa det avtal som Västra Götalandsregionen slutit med den upphandlade hjälpmedelsleverantören. För information se Rehabenhetens verksamhetschef ska utse förskrivare i verksamheten och tillse att förskrivare har erforderlig kompetens för uppgiften. Vid behov ska rehabenheten utprova, instruera och träna hjälpmedlet i den miljö där hjälpmedlet är avsett att användas alternativt i annan realistisk miljö. Informationen om hjälpmedlet och dess användning ska vid behov ges till patienten, eventuell anhörig/närstående eller annan användare. Uppföljning av förskrivna hjälpmedel ska ske i enlighet med handbok. Hjälpmedel som inte uppfyller funktion och nytta ska återtas. Buffertförråd Rehabenheten ska ha ett buffertförråd för hjälpmedel för att garantera patienterna snabb och omedelbar tillgång till hjälpmedel för akuta och vanligt förekommande behov. Buffertförrådet ska betraktas som ett lager för snabb tillgänglighet av hjälpmedel. Rehabenheten ska vid akuta behov beställa akutleverans ifrån hjälpmedelscentralen för att tillgodose enskild patientens behov. Med akuta behov avses svårigheter att sköta basala behov såsom sova, komma till/från toalett samt klara av att äta och dricka eller situationer där det finns risk för vårdskada. Huvudregeln är att rehabenheten ska ha ett buffertförrådets motsvarande storlek medium. Storlek mini är tillämpligt för mindre utbudspunkter på annan adress och maxi är tillämpligt för större enheter. Västra Götalandsregionen avgör avvikelser från storlek medium. Omfattning av förråden framgår på Vårdvalsenhetens hemsida under; Hjälpmedelssortiment i basförråd, innehåll och storlek. Rehabenheten ska tillse att det finns en utsedd kontaktperson som ansvarar för kontakter med Hjälpmedelsleverantören. Hjälpmedelsleverantören och rehabenheten ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att de lokala buffertförråden bedrivs kostnadseffektivt efter verksamhetens behov. Hjälpmedelssortiment och volym i de lokala buffertförråden kan justera under avtalsperiod. 2.6 Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året och vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Då telefonen inte är bemannad ska telefonsvarare ge information om öppettider 16

32 samt vid behov hänvisa till Sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon och Internet. Röstmeddelande ska kunna lämnas och patient och vårdgrannar ska ringas upp samma dag. Enheten ska organisera verksamheten så att informationen/kontakten kan göras tillgänglig för alla, även för personer med behov av tolk, exempelvis personer med annat modersmål eller hörselnedsättning. Rehabenheten ska erbjuda besök inom 7 dagar för bedömning eller behandling. Vid akuta behov ska patienten erbjudas insats, inklusive hjälpmedel, från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samma dag eller senast påföljande vardag. Rehabenheten ska erbjuda tider för bedömning/behandling via telefon, besök och webb-tidbokning. ansluta till Mina vårdkontakter via ge möjlighet att kommunicera via speciell e-postadress för patienter. svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning Filial En filial utanför kommun ska hållas öppen för patientbesök minst 24 timmar per vecka och vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och eller legitimerad arbetsterapeut. Filialen ska erbjuda besök inom 7 dagar för bedömning eller behandling. Vid akuta behov ska patienten erbjudas insats från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samma dag eller senast påföljande vardag. Filialen ska tillhandahålla hjälpmedel (basförråd). 2.7 Bemanning och kompetens Rehabenheten ska tillhandhålla legitimerade sjukgymnaster och legitimerade arbetsterapeuter i sådan omfattning som krävs för att fullgöra uppdraget i enlighet med detta avtal. För respektive profession gäller att minst 50 % av de som utför uppdraget hos rehabenheten ska ha klinisk erfarenhet från öppenvårdsverksamhet motsvarande minst tre år under de senaste fem åren. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Rehabenheten ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens i enlighet med godkännandekraven och kontrakt. De som utför uppdraget hos rehabenheten ska fortlöpande genomgå fortbildning som fordras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom kompetensområdet. Här inräknas även auskultation inom Västra Götalandsregionens verksamheter samt de enheter regionen har avtal med. Rehabenheten ska stimulera till forskning och utveckling inom primärvårdsnivån. Rehabenheten ska tillse att personalen har den grundläggande kompetens i försäkringsmedicin som krävs i enlighet med Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i Västra Götalandsregionen. Icke legitimerad personal I de fall legitimerad personal med formell kompetens delegerar arbetsuppgifter till icke legitimerad personal utan formell kompetens ska Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård ska följas. Hjälpmedelsförskrivning kan inte delegeras till personal utan formell kompetens. 2.8 Utbildningsuppdrag Hälso- och sjukvården är en viktig lärandemiljö för personer under utbildning. Rehabenheten ska medverka i Västa Götalandsregionens långsiktiga strategi för personal- och kompetensförsörjning 17

33 genom att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU), på grund och avancerad nivå, för de professioner som är verksamma vid enheten eller hos eventuella underleverantörer. Utbildningsplatser eller auskultationsplatser för andra yrkeskategorier än de i huvudsak verksamma vid enheten ska också tillhandahållas för studerande på yrkeshögskolor studerande på omvårdnadsprogram läkare under allmäntjänstgöring, specialiseringstjänstgöring vårdpersonal med utländsk utbildning under kompletteringstjänstgöring Rehabenheten har ansvar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Universitet, Högskolor, Gymnasieskolor och Yrkeshögskolor föreskriver och att målbeskrivningar och examenskrav för respektive utbildning följs. Krav på utbildningsplatser och handledare ska följa de avtal som gäller mellan regionen och respektive utbildningsanordnare. I rehabenhetens åtagande ingår handledning i den omfattning som krävs för respektive utbildningsplats. Handledare bör ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Från 201x xx xx ska handledare ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Uppföljning av utbildningsuppdraget Studierektorsfunktionen i Västra Götalandsregionen tillhandahåller oavsett driftsform och geografisk lokalisering i regionen, studierektorer för VFU. Studierektor VFU har i uppgift att säkra utbildningskvaliteten i utbildningsuppdraget i vårdval stödja rehabenheterna i deras utbildningsuppdrag bedöma och följa upp utbildningsuppdraget i enlighet med av Västra Götalandsregionen fastställda modeller, ingångna avtal och nationella föreskrifter fördela utbildningsplatser i regionen Aktiv samverkan med studierektor VFU ingår i utbildningsuppdraget. 2.9 Särskilda inriktningar Under avtalets gång kan Västra Götalandsregionen komma att erbjuda möjligheter till certifiering för ett antal olika patientgrupper. Information och krav för godkänd certifiering kommer att läggas upp på Vårdvalsenhetens hemsida Tilläggsuppdrag neuroteam Rehabenheter som är godkända för uppdraget kan även ansöka om godkännande för tilläggsuppdrag. Tilläggsuppdrag neuroteam beskrivs nedan. Neuroteamets upptagningsområde finns i bilaga xx, neuroteamets upptagningsområde kan frivilligt vidgas mot angränsande kommuner genom att i ansökan markera dessa Målgrupp Målgruppen är avgränsad till patienter som är ny- och återinsjuknade i stroke samt patienter med 18

34 annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom som bedöms vara i behov av rehabilitering med neuroteamets specifika kompetens. Prioriterad målgrupp är patienter med neurologisk sjukdom i direkt anslutning till utskrivning från slutenvården. Lista över neurologiska diagnoser som ingår i neuroteamets uppdrag finns på Vårdvalsenhetens hemsida Målsättning Målet för verksamheten med neuroteam är att främja patientens möjligheter, i så stor utsträckning som möjligt, utifrån sin förmåga och sitt behov, kunna återta sin tidigare livsroll i familj, arbete, fritid och samhällsliv. Behandlingen ska pågå längst till dess att behandlingsmålet är uppnått, eller till dess att vårdgivaren i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand Kompetens Legitimerad sjukgymnast och legitimerad arbetsterapeut med vidareutbildning inom neurologi på högskolenivå om 15 hp och företrädesvis utbildning på avancerad nivå enligt Högskoleverket samt minst ett års klinisk erfarenhet inom neurologisk rehabilitering. För legitimerad logoped erfordras minst två års klinisk erfarenhet från patienter med neurologiska och eller kognitiva funktionshinder Volym Rehabenheten ansvarar för att teamet utför behandlingar omfattande minst 20 patienter per år i syfte att upprätthålla kompetensen. Om teamet inte når volymkravet har Västra Götalandsregionen rätt att återkalla godkännadet för tilläggsuppdraget Verksamhet Neuroteamet ska undersöka, bedöma, behandla, följa upp och utvärdera insatser. Bedömningen ska utföras gemensamt av ett team bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. Teamet ska tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan med tydliga behandlingsmål. I de fall patienten inte har behov av logoped ska sjukgymnast och arbetsterapeut tillsammans med patienten upprätta rehabiliteringsplanen. Insatserna kan utföras av hela teamet eller delar av teamet beroende på patientens behov. Mall till rehabiliteringsplan återfinns på Vårdvalsenhetens hemsida. Koppling till PAL Verksamheten ska i huvudsak ske på mottagning. I de fall det krävs för att nå uppsatta behandlingsmål ska tillfälliga behandlingsinsatser i hemmet erbjudas. Hembesök av neuroteamet ska ske inom upptagningsområde för neuroteam. 3 Allmänna villkor 3.1 Lokaler Alla lokaler där verksamhet enligt uppdraget utförs ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Rehabenheten ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett eller minst en gång per år. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typen av verksamhet som uppdraget avser i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 19

35 Rehabenheten ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för buffertförråd, utrymme för utlämning till och återtagning av hjälpmedel från patient. För att möjliggöra en patientsäker utprovning av hjälpmedel ska enheten ha tillgång till funktionella utprovningsmiljöer. 3.2 Utrustning All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Rehabenheten ansvarar för att alla medicintekniska produkter (MTP) på rehabenheten erhåller fortlöpande service och rekommenderat förebyggande underhåll, samt att detta dokumenteras. MTP ska finnas registrerad i ett inventariesystem för medicintekniska produkter, där även dokumentation av service skall ske. Avvikelser med MTP ska dokumenteras och rapporteras i enlighet med gällande regelverk. 3.3 Tolk Rehabenheten ansvarar för att tillhandahålla auktoriserad tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Vid behov av tolkservice ska rehabenheten anlita tolkförmedling som Västra Götalandsregionen hänvisar till. Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Info finns på Information Rehabenheten svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska rehabenheten tillhandahålla information i anpassade former. Det kan exempelvis handla om information på CD, i bilder istället för text eller information översatt till annat språk. Informationen ska bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra rehabenheter då den egna rehabenheten är stängd. Det är rehabenhetens uppgift att försäkra sig om att patienten är informerad om de regler om vårdgaranti och valfrihet som gäller i Västra Götalandsregionen. Regler och rutiner finns på Informationsmöten och samråd Rehabenheten ska vara representerad på informationsmöten som Västra Götalandsregionen eller som annan på dess uppdrag kallar till. Västra Götalandsregionen och rehabenheten ska ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och rehabenheten. Detta gäller också förändringar som vidtas i leverantörens organisation. 3.6 Annan verksamhet Om rehabenheten avser att bedriva annan verksamhet inom kompetensområdet men utanför ramen för uppdraget ska detta ske på ett sådant sätt att det inte inkräktar på det avtalade uppdraget/tjänsten. Annan verksamhet som rehabenheten bedriver utanför ramen för uppdraget ska inte heller ske på ett sådant sätt att det inkräktar på vården eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av uppdraget. Samråd ska ske mellan Västra Götalandsregionen och rehabenheten innan rehabenheten inleder annan verksamhet i anslutning till den verksamhet som uppdraget omfattar. 3.7 Underleverantör Rehabenheten äger rätt att anlita underleverantör avseende del av uppdraget. Sådan 20

36 underleverantör ska meddelas till Västra Götalandsregionen. Leverantör med vårdavtal får inte anlitas som underleverantör utan Västra Götalandsregionens medgivande. Rehabenheten ansvarar för underleverantörers åtaganden och eventuella underlåtenhet på samma sätt som rehabenheten ansvarar för egen verksamhet. Rehabenheten ska ansvara för att underleverantörer har erforderlig kompetens och kvalitet att fullfölja uppdraget i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen har ingen relation till underleverantören, endast med rehabenheten. 3.8 Vårdhygien Rehabenheten ska samverka med regionens enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. 3.9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Rehabenheten ska inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) inkluderande rutiner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Rehabenheten ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Västra Götalandsregionens egna riktlinjer och policys som berör uppdraget följs. Övergripande dokument som till exempel av regionfullmäktige beslutade riktlinjer och gällande budget, patientens rättigheter, patientavgifter m m finns på Västra Götalandsregionens hemsida, Västra Götalandsregionen ansvarar för att på hemsidan tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som berör uppdraget Miljö Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring. Rehabenheten ska vara miljödiplomerad i enlighet med Västra Götalandsregionens kriterier för miljödiplomering inom primärvården eller miljöcertifierade enligt ISO (miljöledningssystem) senast ett år efter kontrakt tecknats med Västra Götalandsregionen. Diplom/certifikat ska kunna uppvisas på begäran i samband med inrapportering till Västra Götalandsregionens miljöredovisning Personal och ledning Rehabenheten ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska leverantören meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Rehabenheten ska ha kollektivavtal med berörda personalorganisationer. Rehabenheten ska upprätthålla en god arbetsmiljö, ha goda kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Rehabenheten ansvarar för att all personal och underleverantörer ska kunna kommunicera med patienter, annan personal samt övriga vårdgivare genom att tala, förstå, läsa och skriva svenska. Rehabenheten ansvarar för att personal (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning från lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning, lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik och förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik eller den lag som ersätter dessa, om de är verksamma vid rehabenheten och utför tjänster enligt detta kontrakt. 21

37 3.13 Patientenkäter Rehabenheten samverkar med Västra Götalandsregionen vid genomförande av patientenkäter. Västra Götalandsregionen äger rätt att anvisa metod, frågeställningar och tidpunkt för gemensamma patientenkäter som rehabenheten planeras att delta i. Västra Götalandsregionen äger rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätsundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Västra Götalandsregionen anvisningar. Enkätresultaten kommer att publiceras på bland annat Vårdportalen 1177.se/vgregion. Gemensamma mätningar med Nationell patientenkät kommer att göras i Vårdval Rehab. Varje rehabenhet ska leverera patientuppgifter för enkätutskick av utsedd leverantör Sekretess Rehabenheten ska se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Rehabenheten ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Patientjournal Rehabenheten ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande regelverk såsom lag, förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. Med patientjournal avses vilka media de lagras på. Rehabenheten ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till patienten eller annan enhet som lämnar vård till patienten. Utlämnande rehabenhet äger inte rätt till ersättning för detta. Utlämnandet ska ske i enlighet med Patientdatalagen SFS 2008:355, som reglerar utlämning av journaler och annan patientdokumentation. Rehabenheten ska använda ett elektroniskt journalsystem och följa de anvisningar Västra Götalandsregionen kan komma att ge avseende sammanhållen journalföring. Vid kontraktets upphörande ska rehabenheten följa Arkivmyndigheten (Regionarkivet) instruktioner om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Rehabenheten ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande av journaler. Rehabenheten svarar för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas Sjukresor Rehabenheten tillhandahåller information om reglerna för sjukresa samt utfärdar erforderliga intyg för sjukresa. Rehabenheten ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Rehabenheten ska snarast och utan ersättning bistå Patientnämnderna i utredning av enskilda patientärenden och tillvarata Patientnämndernas erfarenheter i det interna kvalitetsarbetet. Rehabenheten ska tillhandahålla aktuellt informationsmaterial från Patientnämnderna i väntrummet. Rehabenheten ska informera patienten om patientnämndernas verksamhet vid inträffad vårdskada Information och marknadsföring Västra Götalandsregionen har ett övergripande ansvar för att informera invånarna om vårdutbudet. Detta sker främst genom vårdportalen 1177.se/vastra gotaland och Sjukvårdsrådgivningen Vilken information som minst ska framgå anges på vårdvalsenhetens hemsida. Rehabenheten är 22

38 skyldig att kontinuerligt uppdatera sina uppgifter i referenskatalogen KIV (Katalog i Väst), eftersom detta ligger till grund för den samlade informationen om vårdutbudet. Rehabenheten ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Rehabenhetens egna hemsidor ska innehålla länkar till 1177.se. Rehabenheten är skyldig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård och besöksgarantier. Rehabenheten ska exponera sådant informationsmaterial i väntrum och/eller andra lämpliga utrymmen. All information ska ha korrekt och tydlig avsändare så att verksamheten lätt kan identifieras. Rehabenheten arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen och ska på ett tydligt sätt visa att den är godkänd av Västra Götalandsregionen. I kommunikativa sammanhang som rör uppdraget inom Vårdval Rehab ska den för ändamålet framtagna symbolen användas, exempelvis i kallelser, annonser och på skyltar vid entrén. Rehabenheten ansvarar för att all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken och i övrigt följer god marknadsföringssed. Marknadsföringen får inte missbruka allmänhetens förtroende för verksamheten eller dra nytta av allmänhetens bristande kunskaper så att det skapas förvirring och osäkerhet. Rehabenheten ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer och rekommendationer för marknadsföring 2. Avstämning för godkännande av Västra Götalandsregionen ska ske inför informations- och marknadsföringsinsatser. Vid större och väsentliga förändringar av vårdutbudet, till exempel när en rehabenhet upphör och nya rehabenheter tillkommer, kan Västra Götalandsregionen göra särskilda informationsinsatser. Detta ska ske i samråd med berörd rehabenhet. Informationen ska ske i så god tid som möjligt och på ett sådant sätt att invånarna kan känna sig trygga när de behöver vård Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Västra Götalandsregionen för de patienter som vårdas enligt detta uppdrag. Rehabenheten är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Rehabenheten ansvarar för underleverantör såsom för eget åtagande. Rehabenheten har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Krav- och kvalitetsboken och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Rehabenheten åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Västra Götalandsregionen skadelös vid eventuell skada. Rehabenhetens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som enheten tecknat. Rehabenheten ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 2 Beskrivning av riktlinjer och rekommendationer för marknadsföring finns på VG Primärvårds hemsida. 23

39 4. Regler för val av rehabenhet Invånarnas fria val av rehabenhet sker genom att invånarna väljer vilken rehabenhet de vill uppsöka. Valet sker då kontakt tas med rehabenheten. I första hand ska eftersträvas att invånarna gör ett eget aktivt val. För de invånare som inte själva gör ett aktivt val föreslås som ickevalsalternativ den rehabenhet som är geografiskt närmast invånarens folkbokföringsadress. Västra Götalandsregionen tillhandahåller uppgifter om rehabenheter i vårdval rehab indelade per kommun/stadsdel på Västra Götalandsregionens hemsida samt via Där finns även söktjänst för vilken rehabenhet som blir ickevalsalternativ. Rehabenheten har inte rätt att neka någon invånare i Västra Götaland och Halland att välja rehabenheten. Rehabenheterna är skyldiga att ta över vårdansvaret för de invånare som väljer att byta rehabenhet. Avlämnande rehabenhet är skyldig att, efter patientens samtycke, överföra nödvändig information Västra Götalandsregionen kan besluta om en tillfällig begränsning av vårdvalsutrymmet om rehabenheten av något skäl inte kan garantera den medicinska säkerheten på grund av till exempel lokalbrist, personalbrist eller av arbetsmiljömässiga skäl. Invånare med akuta åkommor ska tas emot trots tillfällig begränsning. 4.1 Vårdval för personer från Halland Invånare från Halland kan välja rehabenhet i Västra Götaland enligt samverkansavtal mellan regionerna Uppföljning En bärande tanke med Vårdval Rehab är att i hög grad fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Uppföljningen syftar till att bidra till utvecklingen av primärvårdens rehabiliteringsverksamhet i Västra Götaland. Den ska visa om rehabenheten uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken samt graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska användas vid återkoppling till rehabenheterna som stöd i deras eget förbättringsarbete, som underlag för avtalsuppföljning och som vägledning för patientens val. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Uppföljningens innehåll kommer att ses över och utvecklas i takt med att evidens och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Västra Götalandsregionen äger rätt att komplettera/ändra i indikatorerna under avtalets gång. Aktuella uppföljnings- och kvalitetsindikatorer finns tillgängliga på Vårdvalsenhetens hemsida. 5.1 Datainsamling Data för uppföljning hämtas från nationella och regionala register, från filer som levererats till Västra Götalandsregionen och från inmatning i anvisat webbformulär

40 Rehabenheten ska leverera uppgifter som ingår i uppföljningen av Vårdval Rehab, uppföljning av invånarnas vårdkonsumtion samt till nationell uppföljning. Uppgifter levereras i form av datafiler enligt fastställda specifikationer eller på annat av Västra Götalandsregionen anvisat sätt, till exempel genom direktinmatning via ett webbformulär. Detaljerade specifikationer gällande indikatorer finns att hämta på Vårdvalsenhetens hemsida. 5.2 Målrelaterad ersättning Några av indikatorerna ligger till grund för den målrelaterade ersättningen. Se vidare avsnitt X.xx Målrelaterad ersättning för kvalitet. 5.3 Återkoppling till rehabenheten Indikatorer ska återkopplas till rehabenheterna som stöd till det egna förbättringsarbetet. Indikatorerna görs tillgängliga för rehabenheter, leverantörer och uppdragsgivare i ett webbaserat system. Verktyget ger möjlighet till jämförelser mellan rehabenheter och möjlighet att följa resultat över tid. 5.4 Västra Götalandsregionens uppföljning Västra Götalandsregionen har enligt kommunallagen kap 6 7 ansvar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med politiskt fastställda mål och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. I enlighet med kommunallagen kap 3 19 och 19a åligger det Västra Götalandsregionen att kontrollera och följa upp verksamheten samt tillförsäkra allmänheten information om hur uppdraget utförs. Västra Götalandsregionen följer löpande upp att leverantören uppfyller sitt åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen ska, förutom den löpande uppföljningen, minst en gång per år initiera uppföljningsmöte med rehabenheten. Utöver uppföljningsindikatorer kommer de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget att följas upp. 5.5 Medicinsk revision och verksamhetsgranskning Västra Götalandsregionen äger rätt att genomföra verksamhetsgranskningar och medicinska revisioner inom Vårdval Rehab. Revisionens syfte är dels stödjande mot verksamheten och dels granskande. Med revision avses systematiska och regelbundna uppföljningsbesök avseende medicinsk kvalitet, service och säkerhet samt följsamhet till åtagandet enligt Krav- och kvalitetsboken. Ad hocbesök kommer att vara en del av uppföljningen. Rehabenheten ska medverka vid sådana granskningar och ad hocbesök kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa material och dokumentation som efterfrågas till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Granskarna/revisorerna får vidta sådana åtgärder som de bedömer är nödvändiga för att fullgöra granskningen. Exempel på sådana åtgärder är granskning av patientjournaler, rutinbeskrivningar, kvalitetssystem eller intervjuer med bland andra personal verksamma hos rehabenheten. Västra Götalandsregionen svarar för ersättning åt externa personer i de fall som de anlitas i detta avseende. Samtliga deltagare i en verksamhetsgranskning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Västra Götalandsregionen äger den rapport som kommer ur verksamhetsgranskningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för att överlämna och kommunicera rapporten med rehabenheten. Västra Götalandsregionen äger rätt att publicera resultatet av granskningarna. 25

41 5.6 Information till allmänheten Västra Götalandsregionen avser att öppet redovisa ett urval av indikatorerna för allmänhetens insyn samt som underlag för invånarnas val av rehabenhet. Uppgifter kommer att redovisas för alla rehabenheter inom Vårdval Rehab med möjlighet att göra jämförelser mellan rehabenheter. 26

42 6. Ersättning och kostnadsansvar I Vårdval Rehab gäller samma regelverk och ersättningsmodell för samtliga rehabenheter, oavsett driftsform. Rehabenheterna får ersättning enligt den modell som beskrivs i avsnitt 6.1. Den samlade ersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. Rehabenheternas kostnadsansvar beskrivs övergripande i avsnitt 6.3. Kapitlet innehåller även kortfattad information om hantering av patientavgifter (avsnitt 6.2), om avstämningstidpunkt för ersättningsberäkning och vikten av leverans av korrekt indata (avsnitt 6.4), om de ekonomiska sanktioner som tillämpas för att undvika en oacceptabel lägsta nivå hos leverantören (avsnitt 6.5) samt om ekonomiska konsekvenser vid förtida upphörande av avtal (avsnitt 6.6). För mer information hänvisas i alla delar till Västra Götalandsregionens hemsida. 6.1 Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag Ersättningsmodellen består av följande delar 4 1. viktade vårdkontakter, inklusive takkonstruktion 2. målrelaterad ersättning för rehabiliteringsenhetens uppfyllelse av angivna kvalitetsindikatorer 3. särskild ersättning för rehabiliteringsenhetens geografiska och socioekonomiska förutsättningar 4. ersättning för eventuella särskilda uppdrag / tilläggsuppdrag Var och en av dessa ersättningsdelar beskrivs kortfattat i det följande. Ersättning för besök gjorda av personer som inte är folkbokförda i Västra Götaland utgår enligt särskilda regelverk. Särskilda riktade statsbidrag och regionala satsningar kan tillkomma, enligt samma regelverk i hela Västra Götaland. Utöver dessa finns ingen möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget utöver vad som beskrivs i föreliggande dokument. Rehabenheterna kan åta sig uppdrag från annan huvudman, exempelvis samordningsförbund och försäkringskassan, och uppbära särskild ersättning därifrån för detta. I tabell nedan sammanfattas ersättningsdelarna med angiven ersättningsnivå per månad Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå per månad 2014 Ersättning för viktade vårdkontakter Antal kontaktpoäng xxx kr per poäng Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning för socioekonomi Angivna kvalitetsindikatorer, deras målnivåer och inbördes viktning gånger antal kontaktpoäng Summerad CNI för rehabiliteringsenheter med CNI > x,x per person som besökt enheten under 3 mån. Totalt xxx tkr vid full måluppfyllelse Totalt xxx tkr Tröskel samt nivå per summerad CNI fastställs när det gått 3 mån. Ersättning för geografi Antal geografiska poäng för rehabiliteringsenheter i kommuner med faktor >10 xxxx kronor per geografipoäng 4 Momskompensation till de privata rehabenheterna samt storleken på eventuell ekonomisk sanktion beräknas på dessa ersättningsdelar. 27

43 För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift till ersättningen till de privata rehabiliteringsenheterna. 5 Västra Götalandsregionen har rätt att göra årliga korrigeringar i ersättningsmodellen. Västra Götalandsregionen kan vid varje nytt budgetbeslut besluta att den totala resursen för Vårdval Rehab ändras med hänsyn tagen till nya ekonomiska förutsättningar. Väsentliga förändringar i ersättningsmodellen eller i resurstilldelningen ska meddelas rehabiliteringsenheterna senast 6 månader före ikraftträdandet. Ersättningsmodell och -nivå fastställs av Regionfullmäktige Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning utgår per kontaktpoäng, vilka beräknas utifrån de vårdkontakter som sker enligt följande; Besök på mottagning, sjukgymnast (ungefärlig tidsåtgång 30 minuter) Besök på mottagning, arbetsterapeut (ungefärlig tidsåtgång 30 minuter) Tidskrävande besök på mottagning, arbetsterapeut Hembesök Besök utanför mottagning 6 Gruppbesök 7, per deltagande patient Avancerat gruppbesök 8, per deltagande patient Telefonkontakt med medicinsk bedömning 9 1,0 poäng 1,2 poäng 2,0 poäng 3,0 poäng 3,0 poäng 0,3 poäng 0,6 poäng 0,2 poäng Några faktorer innebär, när de förekommer i samband med ett enskilt besök, att detta besöks vikt blir högre; patientens första besök vid enheten under 365 dagar Tolkmedverkan patienten är äldre än 75 år patienten är yngre än 10 år rehabilitering till följd av neurologisk sjukdom ,0 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng Ett enskilt besök kan generera maximalt 4,0 poäng. Ersättningen per kontaktpoäng uppgår till xxx kronor. Denna ersättning sänks om det genomsnittliga antalet enskilda besök per patient under sex månader överstiger x. För de besök som överstiger denna nivå uppgår ersättningen till xxx kronor 5 Detta beräknas i nuläget motsvara ett påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra denna nivå kommer det att få direkt genomslag inom VG Primärvård. 6 Exempelvis besök på hjälpmedelscentral eller arbetsplats. Besök som genomförs på annan mottagning, såsom egen filial, underleverantörs mottagning, annan rehabiliteringsenhet eller rehabenhet inom VG Primärvård ingår inte. 7 Bland annat hjärt-, balans- och bassänggrupper 8 Särskilt angiven gruppträning, vilken innehåller både teori och praktik. Vilka grupper som avses kommer att framgå på Vårdval Rehabs hemsida. 9 Telefonkontakt av administrativ karaktär, såsom tidbokning, ingår inte. 10 En neurologisk diagnos enligt förteckning på Västra Götalandsregionens hemsida registreras som orsak till besöket 28

44 per poäng 11. Om genomsnittligt antal besök per patient överstiger x, sänks ersättningen ytterligare och de besök som överstiger denna nivå ersätts med xxx kronor per poäng. Om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger xx utgår ingen ersättning för överstigande besök. Om andelen kontaktpoäng som genererats genom besök hos arbetsterapeut understiger 5 procent av det totala antalet kontaktpoäng, beräknat före eventuell reducering till följd av den reduktion som beskrivs i föregående stycke, reduceras den ersättning som utgår för viktade vårdkontakter med 5 procent. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Detta belopp motsvarar en volymökning om cirka xx procent Särskild ersättning för socioekonomi Särskild ersättning för socioekonomi utgår till rehabiliteringsenheter med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care Need Index). Detta index är framtaget för svensk primärvårdsverksamhet och innehåller följande variabler och viktning; Andelen ensamboende äldre (> 65 år) 6,15 Andelen arbetslösa eller i åtgärd (16-64 år) 5,13 Andelen födda utomlands 12 5,72 Andelen ensamstående föräldrar (Barn 0-17 år) 4,19 Andelen lågutbildad arbetskraft (25-64 år) 3,97 Andelen barn under 5 år 3,23 Andelen inflyttningar senaste året 4,19 Varje månad skickas en fil med uppgift om de patienter som har besökt rehabiliteringsenheterna under en period om tre månader till SCB för beräkning av CNI per rehabiliteringsenhet. Ersättning utgår till de cirka xx procent av rehabiliteringsenheterna som har högst CNI per patient. Ersättningen relateras till enhetens storlek, genom dess summerade index (CNI per person x antal personer). Tröskel och ersättning per CNI-poäng kommer att fastställas när det finns patientdata för tre månader efter Vårdval Rehabs start. Ersättningsnivån baseras på en total utbetalning om cirka xxx tkr per månad Särskild ersättning för geografi Särskild ersättning för geografi utgår från förutsättningar i den kommun där rehabiliteringsenheten är belägen. För varje kommun beräknas ett värde utifrån antal invånare, befolkningstäthet och yta samt i vilken grad det finns behov att göra hembesök som förutsätter färd över vatten 13. Maximalt utfall är 44 poäng (20 för antal invånare, 6 för täthet, 8 för avstånd och 10 ö-poäng). Till rehabiliteringsenheter belägna i kommuner som ger fler än 9 geografipoäng utbetalas varje månad xxxx kronor per poäng, oavsett enhetens storlek. Om fler än en rehabiliteringsenhet etableras i en kommun där geografisk ersättning utgår får dessa dela på det angivna beloppet Målrelaterad ersättning för kvalitet Målrelaterad ersättning för kvalitet kan utgå för x kvalitetsindikatorer. Varje indikator har en poängvikt och indikatorerna kan tillsammans generera xx,x kvalitetspoäng. Två måltal har 11 Besök över taknivån antas ge det genomsnittliga antalet poäng per besök vid enheten den senaste månaden 12 I Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika 13 Vid bedömning av den faktor som avser vatten betraktas Styrsö som en kommun. 29

45 fastställts för varje indikator. En undre gräns under vilken ingen ersättning faller ut och en övre gräns som ger maximal ersättning och över vilken ingen ytterligare ersättning ges. Grupp Kortnamn Ersättningsgränser (%) Poäng Rörelseorganens Andel patienter med artros som är registrerade sjukdomar i BOA Samverkan Andel patienter som har rehabiliteringsplan upprättad av sjukgymnast och arbetsterapeut ,5 Andel uppföljda rehabiliteringsplaner enligt ovan x-x x,x Andel patienter som har rehabiliteringsplan upprättad av sjukgymnast, arbetsterapeut och ytterligare någon profession gemensamt 0-8 1,5 Andel uppföljda rehabiliteringsplaner enligt ovan x-x x.x Ersättningen kopplas till rehabenhetens storlek, genom antalet kontaktpoäng. Utbetalning planeras ske varje månad baserad på senast tillgängliga utfall. Vid full måluppfyllelse uppgår ersättningen till xx kronor per kvalitetspoäng och kontaktpoäng per månad. Anpassning kan framöver behöva göras för att möta konsekvenser av tillämpade indikatorer och för att följa utvecklingen nationellt. De målrelaterade kvalitetsindikatorerna revideras årligen, vilket kan innebära att vissa indikatorer upphör och andra kan tillkomma. Statliga satsningar kan medföra att målrelaterad ersättning för kvalitet utformas enligt andra principer. Då avtal på statlig nivå sällan tecknas långt före ikraftträdande förmedlas dessa villkor i nyhetsbrev och/eller på Vårdvalsenhetens hemsida. Andelen målrelaterad ersättning för kvalitet, av den totala ersättningen för uppdraget, förutsätts öka i takt med att lämpliga indikatorer och datafångsten till dessa utvecklas och blir mer kvalitetssäker alternativt genom att statliga satsningar integreras i ersättningsmodellen Ersättning för tilläggsuppdrag neuroteam Rehabenhet inom Vårdval Rehab kan ansöka om att bli godkänd även för tilläggsuppdraget Neuroteam. Uppdrag och förutsättningar beskrivs i avsnitt x.x.x. För rehabenheter som är godkända för tilläggsuppdraget neuroteam gäller att adderande faktor för besök till följd av neurologisk diagnos är 1,0 besök till följd av neurologisk diagnos som sker hos logoped viktas som besök hos arbetsterapeut besök till följd av neurologisk diagnos 14 ingår inte i takberäkningen Särskild ersättning för åtagande inom utbildningsuppdraget I det uppdrag som samtliga rehabenheter åtar sig ingår att bidra till Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för kompetensförsörjning. Detta uppdrag beskrivs närmare i avsnitt x.x. Åtagandet finansieras i huvudsak inom ovan beskrivna ersättningsmodell, men för några delar kan särskild ersättning utgå: a) ersättning med schablonbelopp då handledare av studenter i vårdutbildning genomgår utvalda utbildningar med godkänt resultat b) ersättning med schablonbelopp då personal handleder studenter eller elever under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 14 Enligt förteckning på Västra Götalandsregionens hemsida 30

46 Ersättningsnivåer fastställs i särskilt ordning och publiceras på Västra Götalandsregionens hemsida. 6.2 Patientavgift Rehabenheten ska av patienter ta ut avgift för sjukvård och hälsovård enligt de regler och med de belopp som Västra Götalandsregionen beslutat. Uppgift om gällande belopp och regler framgår i Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok. Följsamheten till denna är grundläggande för att regionens patienter ska behandlas lika. Endast patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Patientavgifter som rehabenheterna ska ta in för sjukvård avräknas mot den ersättning som utgår. Rehabenheten ersätts inte för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala avgift enligt Västra Götalandsregionens avgiftsregler. Rehabenheten har heller inte rätt till ersättning för återbetald patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Den samlade ersättning som utbetalas till en rehabenhet förväntas täcka samtliga kostnader för åtagandet till de patienter som väljer rehabenheten. Den ska täcka kostnader för drift av den egna rehabenheten, inklusive bland annat hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med vårdgrannar och myndigheter, personal, lokaler samt respektive organisations kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga, befintliga och kommande IT-stöd 16. Generellt tillämpas ett förskrivarbaserat kostnadsansvar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. För rehabenheterna inom Vårdval Rehab innebär detta att rehabenheten har kostnadsansvar för det som beställs, förskrivs eller begärs därifrån om annat inte angivits särskilt. Det finns två undantag från denna huvudregel: Kostnad för anlitande av auktoriserad tolk Personliga hjälpmedel enligt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Rehabenheterna har fullt ekonomiskt ansvar för sådan medicinsk diagnostik, läkemedel och så kallade läkemedelsnära produkter som den förskriver, beställer eller begär. I några fall baseras kostnadsansvaret på den fördelning som har angivits i samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Avstämningstidpunkt och leverans av indata Ekonomisk reglering av ersättning, patientavgifter och vissa kostnadsposter sker varje månad i det IT-stöd som Västra Götalandsregionen har låtit bygga för ändamålet. Avstämning för beräkning av ersättning sker enligt av Västra Götalandsregionen fastställd tidplan Sådan kan komma ifråga enligt den regel som innebär att en patient som vid planerat besök får vänta mer än 30 minuter efter utsatt tid innan behandlingen påbörjas äger rätt att återkräva betald patientavgift (30- minuters-regeln). 16 I de fall då Västra Götalandsregionen inte väljer att göra obligatoriska IT-stöd tillgängliga för alla utan att belasta rehabenheterna med någon kostnad för detta 17 Under förutsättning att regelverk för förtroendeförskrivning samt riktlinjer i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel följs 18 vårdgivaren får stå för kostnader vid svinn ur buffertförråd

47 Ersättningsberäkningen är beroende av inrapportering av korrekt indata från rehabenheterna. Vårdgivarna är ansvariga för att leverera efterfrågade indata av god kvalitet enligt gällande tidplan. Västra Götalandsregionen har inget ansvar att rätta felaktiga indata. 6.5 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos leverantören. Om leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion Vid konstaterat avtalsbrott kan en skriftlig anmaning (varning) om rättelse meddelas. Om leverantören inte åtgärdar konstaterat avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tiden äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid konstaterat avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen begära av leverantören ekonomisk sanktion oavsett om konstaterat avtalsbrott åtgärdas vid senare tillfälle eller ej. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: rehabenheten utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten rehabenheten har i sin rapportering lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning av ersättning har skett rehabenheten utför inte verksamheten i avtalad omfattning rehabenheten saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande rehabenheten uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens rehabenheten följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter rehabenheten medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 3:18 l rehabenheten följer inte intentionerna i kapitel 3.25 Information och marknadsföring lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten rehabenheten begär ersättning för insatser som inte kräver rehabenhetens kompetens Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till avtalad kontraktssumma, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten. Utöver det fastställda beloppet utgår xx procent i vite. Utöver sanktionerna har Västra Götalandsregionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 8 i Kontraktet. 6.6 Ekonomiska konsekvenser av förtida upphörande av avtal Den rehabenhet som vill lösa in sitt kontrakt i förtid får bära de kostnader som detta innebär. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida upphörande om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. 32

48 7. Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 7.1 IT-stöd och IT-relaterade krav Rehabenheten ansvarar själv för sina IS/IT-stöd i form av bland annat utrustning, program, licenser och support samt för att IS/IT-stöden uppfyller nedan förtecknade krav. Rehabenheten ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stöden i linje med vad som framgår nedan, med den nationella IT-strategin och den utveckling av IS/IT som Västra Götalandsregionen genomför. Rehabenheten ska ha IT-stöd för journal/vårddokumentation, tidbok och patientadministration All kommunikation avseende IT-funktioner ska ske på ett säkert sätt. Rehabenheten ska vara ansluten till Sjunet. Åtkomst till IT-funktioner från VGR sker genom Sjunet Rehabenheten ska leverera elektroniska underlag för ersättningsberäkning och uppföljning enligt av Västra Götalandsregionen upprättade anvisningar och specifikationer samt enligt angiven tidplan Rehabenheten ska följa nationella regelverk och Västra Götalandsregionens regelverk avseende IS/IT-stödets utformning, informationsstruktur och informationssäkerhet Krav på obligatoriska IT-tjänster och funktioner Rehabenheten ska: använda sig av Västra Götalandsregionens IT-stöd för leverans av data, vårdersättningar och uppföljning. ansluta sig till och nyttja Västra Götalandsregionens IT-stöd för samordnad vårdplanering. ansluta sig till och nyttja websesam för administrering av hjälpmedel. vara ansluten till e-tjänsten Mina Vårdkontakter på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera uppgifter om rehabenheten och dess personal genom anslutning till Västra Götalandsregionens referenskatalog - Katalog I Väst (KIV). För att rehabenheten ska kunna använda sig av Västra Götalandsregionens säkerhetslösningar samt nationella tjänster överförs uppgifterna om enheten och registrerad personal i Katalog I Väst per automatik till HSA-katalogen. enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen göra patientdata från sina IT-stöd (journalsystem med mera.) tillgängliga för den nationella patientöversikten (NPÖ). Samtliga obligatoriska IT-stöd och tjänster kommer att successivt implementeras i Regionportalen för att rehabenheterna ska få åtkomst till funktionerna med endast en inloggning. För åtkomst till Regionportalen krävs stark autentisering av användaren med ett SITHS-certifikat. 7.2 Förberedelser för eventuella framtida krav Vid implemenation av nya IS/IT-stöd och funktioner ska rehabenheten vara beredd att ansluta sig till nya IT-tjänster som utvecklas i Västra Götalandsregionen. Information om former för anslutning till en viss tjänst kommer att förmedlas till rehabenheten när tjänsten finns tillgänglig ansluta sig till och följa den nationella IT-strategin för vård och omsorg enligt de regelverk och den standard som Västra Götalandsregionen sätter upp. Detta innebär att ansluta sig till de lösningar som utvecklas nationellt i takt med att de färdigställs och kan tas i bruk. 33

49 Västra Götalandsregionen kan i ett senare skede komma att erbjuda alla rehabenheter att använda ett IT-stöd för journal- och patientadministration med en gemensam konfiguration. Västra Götalandsregionen står då för drift och support av journalsystemet. Det kan komma att omfatta även olika stödsystem samt att rehabenheten lagrar sina data i en gemensam databas. 34

50 8. Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org nr , genom Hälso- och sjukvårdsnämnd x, namn nedan kallad Västra Götalandsregionen och namn namn, Org nr xxxxxx-xxxx, nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av rehabenheten, namn xx och adress xxx, nedan kallad Rehabenheten. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: NN Titel NN Titel Tel: xxx-xx xx xx Tel: xxx-xx xx xx e-post: xx Skillnad på postadress och besöksadress? e-post: xx Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e- post. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid Rehabenheten enligt innehållet i förfrågningsunderlaget Förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom xxxxx Kontraktet omfattar följande delar: Ska de olika bilagorna anges här? Kolla numreringen!! 1. Godkännande 2. Uppdraget 3. Allmänna villkor 4. Regler för val av rehabenhet 5. Uppföljning 6. Ersättning och kostnadsansvar 7. Rapportering och IT Ändringar i kontraktet Västra Götalandsregionen har rätt att, genom politiskt beslut ändra villkoren i Förfrågningsunderlaget. 35

51 Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlaget informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (dvs. det år som följer efter att 60-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Förfrågningsunderlaget i sin lydelse före senast gjorda ändringar. Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parter. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 3 Kontraktstid Kontraktet och dess åtagande gäller perioden från datum månad år till och med Ska avtalet ha en grundperiod och sedan förlängas årsvis? För det fall kontraktet inte sagt upp sedan 6 månader innan kontrakttidens slut gäller kontraktet tillsvidare med 12/24 månaders uppsägningstid. (Förslag!!) 4 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner regleras i avsnitt Ändringar och tillägg Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 7 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet med omedelbar verkan. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. På begäran av Västra Götalandsregionen ska Leverantören lämna ytterligare information om de ändrade ägarförhållandena och om de framtida möjligheterna att bedriva vården enligt kontraktet. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om ändrade ägarförhållanden. Västra Götalandsregionen ska skriftligen meddela sitt beslut avseende kontraktets fortsatta giltighet 8 Förtida upphörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Leverantören åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet. 36

52 Exempel på åsidosättande av skyldigheter kan vara att: Leverantören inte fullgör sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området eller som enligt lag eller kollektivkontrakt åvilar arbetsgivare/uppdragstagare, Leverantören åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter. Allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger. Leverantören eller företrädare för leverantören har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller dömts för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården. Leverantören saknar tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget Leverantören kommit på obestånd, är i konkurs eller trätt i likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackordsförhandlingar eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, Leverantören före eller efter kontraktstecknandet underlåtit att lämna uppgifter om företaget som är av väsentlig betydelse för kontraktets tillkomst och/eller dess fortsatta giltighet. Leverantören fått ett flertal skriftliga anmaningar om rättelse enligt 6:5 och rättelse inte skett inom angiven tidpunkt. Leverantören har i sin rapportering om ersättning lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning har skett. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast trettio (30) dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar ej åtgärder enligt 5 i detta kontrakt. Om kontraktet hävs i förtid av Leverantören på andra grunder än ovanstående är Leverantören skyldig att till Västra Götalandsregionen utge ersättning för uppkommen skada i samband med det förtida hävandet. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida hävande, om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör avsäger sig Leverantören krav på eventuella ännu inte utbetalade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken. Förtida uppsägning av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd för den skada denna part lidit. Förtida upphörande av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Om Leverantören förlorar sitt godkännande för Rehabenheten enligt beslut av Västra Götalandsregionen, upphör kontraktet att gälla utan föregående uppsägning. 9 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras Av allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 37

53 Tvister som berör leverantörer inom Västra Götalandsregionens förvaltningsorganisation löses enligt Västra Götalandsregionens interna regelverk. 10 Befrielsegrunder (force majeure) Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (Force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. 11 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som är av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. 12 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 13 Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i förfrågningsunderlaget med dess bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga och undertecknade ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. skriftlig och undertecknad ansökan med dess bilagor 4. förfrågningsunderlag och bilagor 14 Fakturering och Betalningsvillkor Ersättningen kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från rehabenheterna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. 38

54 Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 15 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två (2) likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kontraktet undertecknas utav behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Namn Namn Titel Titel 39

55 BILAGOR till Krav- och kvalitetsbok 40

56 Sida 1(5) TU 441/13 Dnr HSN TU 556/13 Dnr HSN TU 731/13 Dnr HSN TU 1135/13 Dnr HSN TU 1239/13 Dnr HSN Datum Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Astrid Brauer Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ärendet Godkänna Tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11 och 12. Bakgrund I samband med 2013 års budget infördes tvååriga vårdöverenskommelser. Regionstyrelsen fastställde planeringsdirektiv med syftet att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange några förtydligande förutsättningar och villkor för eventuella kompletteringar av överenskommelserna inför år I planeringsdirektiven konstateras att det finns behov för hälso- och sjukvårdsnämnderna att göra en bedömning om följande faktorer innebär att vårdöverenskommelserna behöver korrigeras/kompletteras: Förändrat arbetssätt avseende produktionsstyrning och finansieringen av obesitasoperationer och delar av ortopedin Tillskottet till hälso- och sjukvårdsnämnderna 2014 Förändrad resursfördelning 2014 Senaste helårsutfall (2012) av invånarnas vårdkonsumtion. Löne- och prisutveckling. Fastställt index ska oavkortat lämnas vidare till verksamheterna. Därefter ska krav på effektiviseringar hanteras. Kompetensförsörjning ST-tjänster, se avsnitt 9.2 POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

57 Sida 2(5) Datum Överväganden Utgångspunkter för tilläggsöverenskommelsen Gällande tvååriga vårdöverenskommelse Regionfullmäktiges budget 2014 och Planeringsdirektiv Finansiering år 2 och 3 av Ordnat införande och andra regiondirektiv som ska inarbetas 2014 Frågor som SU lyft Övriga frågor att bereda inför Huvudsakliga förändringar jämfört med gällande vårdöverenskommelse Ordnat införande av läkemedel och metoder. Ersättning för ordnat införande tillförs SU i enlighet med fattade beslut. Finansiering av kompetensförsörjning och utbildningsuppdrag HSN övertar ansvaret för finansiering av ST-läkare som tidigare finansierats av Personalutskottet. SU ersätts i särskild ordning utanför ersättningstaket. Läns-, region- och rikssjukvård Utökningen av IVA-platser planerades ursprungligen över åren Istället kommer satsningen att slutföras under Finansieringen av tidigareläggningen sker genom tillgänglighetssatsningen Region- och rikssjukvård Vårdplatser beroendekliniken HSN övertar finansieringsansvaret för vårdplatser inom beroendekliniken. HSU har ersatt SU för dessa platser under Övergången innebär att ersättningstaket från HSN utökas. Strålningsverksamhet 2009 beslutade Regionstyrelsen att det medicinska ledningsansvaret för strålterapiverksamheten som utförs på SU och på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) skulle överföras till SU. Den ekonomiska regleringen med anledning av beslutet har skett genom fakturering mellan sjukhusen. Fr o m 2014 överförs ett ersättningsutrymme för uppdraget från SÄS till SU.

58 Sida 3(5) Datum Länssjukvård Behovet av vårdplatser SU tillförs medel för genomförande av åtgärder som ska minska överbeläggningar. SU bedömer behovet till 90 vårdplatser. Cirka 30 av dessa kan åtgärdas genom olika effektiviseringar. För att kunna inrätta resterande platser krävs ytterligare finansiering. SU bedömer att det avsatta beloppet, 50 mnkr, kan finansiera ca 53 vårdplatser. SU ska lämna en plan för införandet avseende tid och område samt en beskrivning av förväntade effekter. Uppföljning kommer att ske delår och helår. Regional produktionsstyrning ortopedi Anslag för ortopediinsatser har överförts från Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) till ägarutskottet. Sjukhusen ska fortsättningsvis avropa ersättning mot faktisk produktion. Efter centrala beslut om ortopediplanen kommer sjukhusets slutliga ersättningsnivå och vårdvolym att fastställas Tillgänglighetssatsning Kostnader för ordnat införande läkemedel 2014 förväntas bli lägre än tidigare beräknat. Därmed frigörs ekonomiskt utrymme för tillgänglighetssatsningar under Inför 2015 görs en ny värdering av nämnda läkemedelskostnader. Tillgänglighetssatsningen för 2014 finansierar delar av IVA-satsningen 2014 samt tillgänglighet inom beroendeverksamheten. Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Utbyggnad av vårdprogrammet fortsätter under Cancersjukvård Enligt regionala vårdprogram överförs vissa canceroperationer till SU. Finansiering sker genom minskat ersättningsutrymme på andra sjukhus i regionen. Förändring är genomförd. Finansiering i 2014 års tilläggsöverenskommelse. Utöver medel som överförs från andra sjukhus tillförs SU ersättning för ökade kostnader för äggstockscancer. Kuratorer och dietister inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) För att tillgodose behov av kurator och dietist avsätts medel motsvarande en befattning. Ersättning avropas som en särskild framställan när kostnader uppstår i befintlig organisation. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende Ersättningsutrymmet utökas med anledning av volymökningar inom området. Utökningen avser i huvudsak länssjukvård. SU kommer att följa patientströmmarna inom regionuppdraget.

59 Sida 4(5) Datum Total ersättning Den totala ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsutskottet samt regionsstyrelsen för 2014 fördelas enligt nedan: År 2014 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård Länssjukvård Totalt Uppföljning Gällande uppföljningsplan i vårdöverenskommelsen kommer att uppdateras med hänsyn till mål och kvalitetsindikatorer i budget 2014, Planeringsdirektiv 2014 samt förändringar enligt bilagda tilläggsöverenskommelse. Beslut om reviderad uppföljningsplan kommer att tas senare under Samverkan Förhandling enligt MBS 11 skedde den 13 september 2013 i MBL-gruppen för hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12. Enighet uppnåddes. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

60 Sida 5(5) Datum Bilaga Förslag till tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, 3, 6, 8, 9 samt 10 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

61 Dnr HSN HSN HSN HSN SU /2012 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

62 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILLÄGGSÖVERENSKOMMELSE... 3 VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING... 3 Förändringar Utvecklingsarbete... 6 ERSÄTTNING... 7 UPPFÖLJNING... 7 BILAGOR Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård kompletteras efter beslut om ortopediplanen. Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård kompletteras efter beslut om ortopediplanen Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag, region- och rikssjukvård Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag, länssjukvård Bilaga 2.B Förändringsposter 2014 Bilaga 7.A Regionfullmäktiges mål och kvalitetsindikatorer 2014 sjukhus

63 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Tilläggsöverenskommelse Utifrån regionens budget och Regionstyrelsen fastställda planeringsdirektiv är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad överenskommelse: Dnr HSN HSN HSN HSN SU /2012 Till punkterna nedan görs följande tillägg: VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Förändringar 2014 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringsposter framgår av bilaga 2. Ordnat införande läkemedel och metoder Ordnat införande av läkemedel och metoder som fr o m 2014 ska finansieras av HSN har justerats. Innehåll och ersättning framgår av bilaga 2 Förändringsposter år Ersättningen betalas ut efter särskild framställan vilket innebär att tidigare ersättningsmodell som redovisas i bilaga 3 Ersättning till sjukhuset under rubriken Ordnat införande läkemedel 2013 upphör. Läns-, region- och rikssjukvård IVA-platser. Utökningen av antalet IVA-platser fortsätter under Enligt vårdöverenskommelse skulle utbyggnaden av IVA platser slutföras Satsningen tidigareläggs och slutförs under Finansiering 2014 av den tidigarelagda delen sker via den tillfälliga tillgänglighetssatsningen. Se under rubriken Länssjukvård Tillgänglighetssatsning. Finansiering av kompetensförsörjning och utbildningsuppdrag. Ansvaret för finansiering av de ST-tjänster som hittills finansierats av Personalutskottet överförs till Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Aktuella tjänster för SU framgår av Planeringsdirektiv 2014, bilaga 1. SU erhåller ersättning i särskild ordning utanför ersättningstaket. Region- och rikssjukvård Vårdplatser beroendekliniken för regionsjukvård. I enlighet med budget 2014 överförs finansieringsansvaret till HSN för de vårdplatser inom beroendevården som HSU tom (16)

64 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU har finansierat genom särskild framställan. Det innebär att ersättningsutrymmet från HSN till SU höjs med 5,8 mnkr. Antalet vårddagar ökar med och antalet vårdtillfällen med 120. Vårdplatser beroendekliniken redovisas i förändringsbilagan under länssjukvård eftersom all psykiatri redovisas under den vårdnivån. Strålbehandlingar. Regionstyrelsen beslutade den 7 april 2009 att strålterapiverksamheten vid SÄS organisatoriskt skulle överföras till SU med bibehållande av två utbudspunkter; i Göteborg respektive Borås. SU tog under 2009 över det medicinska ledningsansvaret. Genom en överenskommelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och SU har den ekonomiska regleringen till och med 2013 gjorts genom fakturering. Fr o m övergår ansvaret i sin helhet till SU. SU s ersättningsutrymme höjs med 40,1 mnkr. Antalet besök ökar med och antalet DRG-poäng med 921. Länssjukvård Behov av vårdplatser. I Planeringsdirektiv för 2014 (RS ) fastslås att åtgärder för att förbättra tillgången till disponibla vårdplatser ska prioriteras. Vidtagna åtgärder ska ha effekt Sjukhusets analys pekar på ett behov av cirka 90 vårdplatser för att åtgärda överbeläggningar/utlokaliseringar. Sjukhuset bedömer att av dessa 90 vårdplatser kan cirka 30 åtgärdas genom effektiviseringsåtgärder under Resterande 60 vårdplatser bedöms endast kunna inrättas genom en ökad finansiering. SU tillförs medel för att prioritera åtgärder som minskar överbeläggningar. Sjukhuset beräknar att tilldelade medel kan täcka kostnaden för 53 vårdplatser. Utökningen sker framför allt inom medicin och geriatrik på SU/Östra, SU/Sahlgrenska och SU/ Mölndal. Därtill kommer ytterligare vårdplatser inom barn- och ungdomssjukvård och kvinnosjukvård (medicin, kirurgi, neonatal och obstetrik) samt inom psykiatri på SU/Östra och SU/Sahlgrenska. SU ska under hösten presentera en införandeplan med precisering av prioriterade vårdplatser, förväntade effekter inom respektive vårdområde samt en tidplan för införande. SU erhåller ett ökat ersättningsutrymme om 50 mnkr. Under 2014 betalas ersättningen ut som ett riktat uppdrag. Uppföljning av verkställighet och effekt jämfört med plan sker per delår och helår. Vid uppföljningen i samband med bokslutet görs en avstämning av antalet inrättade vårdplatser och övriga insatser som SU har måst vidta under året för att komma tillrätta med överbeläggningar. Avstämningen kan komma att medföra en justering av utbetalat belopp. Regional produktionsstyrning ortopedi. Enligt budget 2014 överförs medel för ortopedinsatser från HSN till ägarutskottet. Förändringen innebär att preciserade åtgärder inom höft- och knäledsplastik ersätts av Regionstyrelsen fr o m För SU s del innebär beslutet ett minskat ersättningsutrymme från HSN om 58,5 mnkr. Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym kan för SU s del inte fastställas förrän beslut tagits i RS/RF om ortopediverksamheten. 4(16)

65 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Tillgänglighetssatsning. För 2014 har reserverats 91,0 mnkr för ordnat införande av läkemedel år Kostnaden beräknas till 45,2 mnkr. Mellanskillnaden, 45,8 mnkr ska användas för tillgänglighetssatsningar. Dessa medel är av engångskaraktär och gäller endast för Ny värdering av läkemedelskostnader enligt ovan görs Av dessa tillfälliga medel kommer 5,6 mnkr att användas för basmottagningar inom Beroendeverksamheten samt 6 mnkr för att slutföra IVA satsningen. Återstående medel används för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Enligt VÖK 2014 tillförs SU 6,1 mnkr för införande av beslutat vårdprogram för vuxna med ADHD när det gäller kognitiv beteendeterapi. För fortsatt utbyggnad av vårdprogrammet erhåller SU därutöver 4,4 mnkr. Antalet besök för 2014 uppgår till sjukvårdande behandlingar. ST tjänster inom psykiatri: I enlighet med budget 2014 överförs finansieringsansvaret till HSN för de ST tjänster inom psykiatri som HSU tom 2013 har finansierat genom särskild framställan. Det innebär att ersättningsutrymmet från HSN till SU höjs med 6,1 mnkr. Ovarialcancer. I enlighet med Regionalt vårdprogram för ovarialcancer (äggstockscancer) utförs operation av avancerade fall vid SU. För detta uppdrag tillförs SU 6,3 mnkr. Motsvarande belopp reduceras sammantaget för sjukhusen Södra Älvsbors Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus och NU-sjukvården. Vårdvolymerna ökar med 24 vårdtillfällen och 159 DRG-poäng. Därutöver erhåller SU 3,6 mnkr för merkostnader som inte täcks genom nämnda omdisposition. Cystektomier. RS beslutade om en ny arbetsfördelning för tumörkirurgiska ingrepp (Dnr RSK ). Sammanlagt överförs 28 operationer (cystektomier, dvs operation av urinblåsan) till SU. Genom minskat ersättningsutrymme från Skaraborgs sjukhus och NU-sjukvården tillförs SU 3,4 mnkr för detta ändamål. Justeringen innebär en ökning med 28 vårdtillfällen och 85 DRG-poäng. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende. SU tillförs 3,0 mnkr avseende en volymökning med besök att användas till läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende inom främst länssjukvård. Inom regionuppdraget kommer SU att följa patientströmmarna och i de fall SU bedömer att resurser är otillräckliga för att garantera den medicinska säkerheten kan medel från den ettåriga tillgänglighetsatsningen användas för Gemensamt ansvar för personer dömda till rättspsykiatrisk vård och/eller som vårdas enligt psykiatrisk tvångsvård (GARP/Mobilt fältteam). Verksamheten kommer att fortsätta under (16)

66 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Kuratorer och dietister inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Verksamheten vid ASIH bedrivs i samverkan med kommunen. För att täcka behovet av kurator och dietist avseende den del som är regionens ansvar, erhåller SU ersättning motsvarande en heltidsbefattning (maximalt 0,5 mnkr.). Ersättning utbetalas genom särskild framställan. Verksamheten kommer att följas upp under året. Vårdhygien. Som en konsekvens av införandet av VG Primärvård har sjukhusen, enligt regionala direktiv, ett utökat uppdrag inom området vårdhygien. SU tillförs 1,5 mnkr. Ersättningen utbetalas som riktat uppdrag. Denna finansiering ersätter tidigare ersättningsform enligt VÖK under avsnittet Vårdhygien om ersättning efter särskild framställan. Verksamheten följs upp under Övertagande av viss administration inom vårdgaranti, helårseffekt. Från och med har Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvaret för att ta emot samtal från de patienter som väljer att ta särskild kontakt med anledning av att de av sjukhuset inte erbjudits vård inom vårdgarantitiden. I ansvaret ingår att erbjuda patienten vård enligt regionens regelverk. Kontakten ska vara en annan funktion inom sjukhuset än den vårdenhet som patienten tidigare haft kontakt med. Från och med 2014 ersätts sjukhuset för helt år med 0,5 mnkr för övertagande av viss administration inom vårdgarantin. Patientavgifter. Fr om 2014 höjs patientavgifterna för sluten vård från 80 kronor per dygn till 100 kronor per dygn. Ersättningsutrymmet från HSN sänks därmed med 9,3 mnkr. Valfrihet Halland. SU tillförs 2,2 mnkr med anledning av valfrihetsvården i Halland. Tillskottet ges med anledning av förändrade regler inom Riksavtalet för vård utförd i Halland där kostnaden understiger 20 tkr. Denna kostnad har tidigare kostnadsförts på HSN Utvecklingsarbete Tillnyktringsenheten (TNE) Planering pågår för att VGR från halvårsskiftet 2014 övertar ansvaret för TNE i Göteborg från Göteborg Stad. Avsikten är att SU får uppdraget att utföra verksamheten som kommer att knytas till Nordhemskliniken vid Beroendeenheten. Förändringen medför en ökad medicinsk säkerhet. Kompletterande överenskommelse tecknas kring överföringen när förutsättningar för en sådan finns. 6(16)

67 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU ERSÄTTNING För ersättning 2014 region-, riks- och länssjukvård vid SU för invånarna i Västra Götaland reserveras totalt mnkr. Beloppet inkluderar reduceringen för ortopediplanen. Den totala ersättningsramen kan komma att korrigeras efter det att regionstyrelsen/regionfullmäktige fattat beslut om ortopediplanen. År 2014 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård Länssjukvård Totalt Index. Index för 2014 är fastställt till 1,8% efter avdrag för 0,6% för effektivisering. UPPFÖLJNING När Regionfullmäktige i juni 2013 fattade beslut om 2014 års budget fastställdes också ett antal mål och indikatorer; nya indikatorer som är relevanta för SU framgår av bilaga x. Formen för uppföljning av RF mål och indikatorer beslutas av regionstyrelsen i oktober. Fullmäktiges mål och indikatorer kommer i tillämpliga delar att preciseras i den kommande uppföljningsplanen. Uppföljningsplan som inkluderar ovanstående samt förändringar enligt tilläggsöverenskommelsen beslutas senare under (16)

68 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU VÄSTRA GÖTALAND Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Håkan Linnarsson Ordförande i HSN 12 8(16)

69 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård År 2014 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU/RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Målrelaterad ersättning Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård (16)

70 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.1.A och bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård och länssjukvård 2014 Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym för ortopediverksamheten kan för Sahlgrenska Universitetssjukhusets del inte fastställas förrän beslut tagits i regionstyrelsen/regionfullmäktige. 10(16)

71 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr region- och rikssjukvård år 2014 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 771 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 818 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Summa riktade uppdrag Särskild framställan Hjärtsjukvård Ordnat införande behandl.metoder TAVI Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi Summa särskild framställan ersätts från HSN FOUU, sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSU (16)

72 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr länssjukvård år 2014 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 666 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Strokeforum HIV/Aids 980 Screening bukaorta 479 Akutmottagningar Mellanliggande provtagningar Valfrihetsvård IVA platser, delår IVA platser Delad finansiering BUP, Ale 204 Engångsbelopp 2014 tillgänglighet Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Vårdhygien Ordnat införande,läkemedel 489 Tillskott vårdplatser, överbeläggning Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering (16)

73 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.2.B Fortsättning Nämd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 932 Flyktingbarnteam Minimaria Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun ACT team Palliativt centrum Förstärkt vårdkedja för patient med psykosdiagnos 315 Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH GARP Summa Länssjukvård Receptläkemedel Särskild framställan Ordnat införande läkemedel Engångsbelopp 2014 tillgänglighet, omföres till riktat uppdrag Hjärtsjukvård 731 Ordnat införande behandlingsmetoder, trombolys ASIH, dietist, kurator 500 Målrelaterad ersättning* Summa särskild framställan - ersätts från HSN *Sjukhusets totala målrelaterade ersättning utgör tkr. Av beloppet ingår tkr i ordinarie ersättningsform och tkr ersätts efter särskild framställan. 13(16)

74 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 2.B Förändringsposter år 2014 Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2013 med kompletterande överenskommelse Grundöverenskommelse Förändringar 2014 region- och rikssjukvård Ordnat införande läkemedel Ordnat införande behandl.metoder TAVI *) Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes *) Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi *) Överföring strålverksamhet, från SÄS Besök DRG 921 Patientavgifter sluten vård Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Särskild framställan Särskild framställan Särskild framställan *) TAVI = Trans Aortic Valve Implantation (kateterburen aortaklaffimplantation) Osseointegrerad protes = protes integrerad med titanskruv Hemikraniektomi = en stor del av skallbenet avlägsnas, vid hjärninfarkt, ödem 14(16)

75 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Förändringar 2014 länssjukvård Engångsbelopp 2013, tillgänglighet bort Riktat uppdrag Engångsbelopp 2014, tillgänglighet Riktat uppdrag Engångsbelopp 2014, tillgänglighet +/ Från särskild framställan till riktat uppdrag Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Riktat uppdrag Ordnat införande läkemedel Rekv.läkemedel Ordnat införande läkemedel 489 Riktat uppdrag Ordnat införande behandl.metoder, TIA *) Ordnat införande behandl.metoder, trombolys *) Särskild framställan ST-tjänster psykiatri Vårdplatser, beroende Vtf 120 V-dagar Beroendeverksamhet Besök Satsning IVA Riktat uppdrag Vårdprogram ADHD Besök ADHD vuxna Ovarialcancer Ovarialcancer, överföring från Skas, SÄS, NU Vtf 24 DRG 159 Cystektomier, överföring från NU, Skas Vtf 28 DRG 85 ASIH, dietist, kurator 500 Särs. framställan Vårdhygien Riktat uppdrag Tillskott vårdplatser, överbeläggningar Riktat uppdrag Valfrihet Halland <20 tkr Riktat uppdrag Vårdgaranti helårseffekt 489 Riktat uppdrag Delad finansiering ökning BUP Ale 204 Riktat uppdrag Regional produktionsstyrning-ortopediverksamhet **) Patientavgifter sluten vård Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Receptläkemedel Ersättning 2013 inklusive uppräkning Ordnat införande 346 Summa Index 2014: 1,8 % *) TIA = Transitorisk Ischemisk Attack (liten stroke) Trombolys = med läkemedel lösa upp en blodpropp **) Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym för ortopediverksamheten kan för SUs del inte fastställas förrän beslut tagits i regionstyrelsen/regionfullmäktige. 15(16)

76 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 7.A Budget 2014 Regionfullmäktiges mål och indikatorer 2014 Vård inom fastställda garantitiderna 1 Väntetid besök BUP max 30 dgr 100% Väntetid till läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom en timma 60% (%) 5 Antal väntande mer än 90 dagar till besök minska 6 Antal väntande mer än 90 dagar till behandling minska Säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela VGR 1 Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård 8% 2 Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser (2012: 3,4) minska 4 Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivå 80% 5 Registrering i psykiatrins kvalitetsregister öka 6 Antal personer som får biologiska läkemedel per invånare vid reumatoid artrit 130 Patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig 2 Patientupplevd kvalitet avseende bemötande ska öka med) minst en enhet (PUK) jämfört med tidigare mätning 3 Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet ska öka med minst en enhet (PUK) jämfört med tidigare mätning Erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare 2 Undvikbara slutenvårdstillfällen för 65 år och äldre minska 3 Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre minska 4 Andel dialys i hemmet 30% Säkerställa att vården är jämlik och jämställd 1 Deltagande i screeningprogram 85% a) Mammografi b) Bukaortaneurysm 2 Könsskillnader indikatorer hjärtsjukvård (fem indikatorer) minska 3 Könsskillnader indikatorer stroke (fyra indikatorer) minska 5 Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per inv med tidigare psykiatrisk vård. minska 16(16)

77 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1235/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna-Pia Lindeberg Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Tilläggsöverenskommelse med Habilitering & Hälsa 2014 Ärendet Ärendet avser godkännande av en tilläggsöverenskommelse inför år 2014 mellan styrelsen för Habilitering & Hälsa och hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg. Bakgrund I samband med 2013 års budget infördes 2-åriga vårdöverenskommelser. Regionstyrelsen fastställde planeringsdirektiv med syftet att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange några förtydligande förutsättningar och villkor för eventuella kompletteringar av överenskommelserna inför år 2014 (dnr RS ). Mot bakgrund av den förändrade resursfördelningen och tillskottet i budget inför 2014 har bedömningen gjorts att vårdöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa bör kompletteras med två mkr. Överväganden Tilläggsöverenskommelsen innebär att Habilitering & Hälsa tillförs två mkr att användas för att förstärka det psykosociala stödet inom Synverksamheten samt öka tillgängligheten/hålla vårdgarantin inom Hörsel- och synverksamheterna. Tilläggsöverenskommelsen beskriver endast tilläggen till gällande vårdöverenskommelse. Förändringarna beskrivs dels till det vårdmässiga innehållet dels i de reviderade ekonomibilagorna. Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Överenskommelsen har en positiv inverkan för barn och ungdomar med behov av de insatser som överenskommelsen omfattar. Finansiering Tilläggsöverenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

78 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp. Enighet uppnåddes. Förslag till beslut 1. Tilläggsöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa för år 2014 godkänns. 2. Tilläggsöverenskommelsen finansieras med 404 tkr ur nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Bilaga: Tilläggsöverenskommelsen med Habilitering & Hälsa Expedieras till: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Direktör Mikael Forslund, Habilitering & Hälsa

79 Dnr HSN Tilläggsöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg och Styrelsen för Habilitering & Hälsa År

80 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA... 2 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE TILLÄGG UPPDRAG/ÅTAGANDE HABILITERING & HÄLSAS UPPDRAG EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UNDERSKRIFTER... 3 Bilaga Bilaga 7 Ersättning 2

81 Dnr HSN Komplettering av överenskommelse Utifrån Regionfullmäktiges budget 2014 och Regionstyrelsens fastställda planeringsdirektiv för 2014 är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad två-årig överenskommelse för åren 2013 och Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. 5. Tillägg uppdrag/åtagande 5.1 Habilitering & Hälsas Uppdrag Utöver de uppdrag som preciserats i överenskommelsen får Habilitering & Hälsa i uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 att: förstärka det psykosociala stödet inom synverksamheten öka tillgängligheten/bibehålla vårdgarantin inom hörsel- och synverksamheterna. 7. Ekonomiska förutsättningar 7.1 Ersättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 ersätter styrelsen för Habilitering & Hälsa med totalt 2 mkr utöver grundöverenskommelsen för Hälso- och sjukvårdsnämndens 12 nord-östra Göteborg, del utgörs av 404 tkr och den totala ersättningen från nämnden uppgår till tkr (bilaga 7 Ersättningar). 8.4 Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den.. Håkan Linnarsson Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnden 12 nord-östra Göteborg... Christin Slättmyr Ordförande Styrelsen för Habilitering & Hälsa Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Mikael Forslund Direktör Habilitering & Hälsa 3

82 Dnr HSN Bilaga 7 Sammandrag av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Verksamhetsområde Del 1 - Lokala verksamheter Ersättning 2014 A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Summa C Synverksamhet Fast ersättning Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning Målrelaterad ersättning Summa Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E2 E3 Dövblindteam/dövteam Fast ersättning 615 Råd- och stödenhet Fast ersättning 124 Summa Avdrag kurser, konferenser, mm -33 Avdrag internräntesänkning -71 Total ersättning (tkr)

83 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 438/13, 555/13, 729/13, 1134/13, 1237/13 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Nina Hautanen Telnr Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11, 12 Remissvar: Jämställt Västra Götaland Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi som utarbetats av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Strategin ersätter den tidigare regionala jämställdhetsstrategin; Balans i livet. Bakgrund Jämställt Västra Götaland är uppdelat i tre temaområden: Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Makt och hälsa Makt och mäns våld mot kvinnor Temaområdena utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa. Under varje temaområde finns regionala mål, förslag på insatser samt plan för uppföljning. Jämställdhet är ett av de fyra generella perspektiven i Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet som ska genomsyra hela länet. Jämställdhet har även en stark förankring i regionens styrdokument. Liksom det i budget 2013 påpekas att omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas.[ ] Överväganden Målen och insatserna Förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi är ambitiöst och väl genomarbetat. Utgångspunkten är de nio nationella jämställdhetsmålen som omarbetats till tolv regionala mål. De regionala målen har 48 insatser som följs upp av lika många uppföljningsinsatser. Det är bra att uppföljningen är beskriven. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

84 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN HSN , HSN HSN , HSN Tydliga effektmål och indikatorer saknas dock varför det kan bli svårt att utvärdera målen. Delmål kopplade till regionala mål skulle kunna vara ett sätt att öka konkretionen. Det gäller till exempel Makt och hälsa där den kanske enskilt viktigaste insatsen rör den könskodade diagnosticeringen. Det är problematiskt att så få av insatserna i förslaget är välavgränsade och konkreta. De allra flesta insatserna inleds med begrepp som Verka för, Stimulera till, Bidra med, Utveckla, Öka kunskaperna.. Uppmuntra. För att få verkanseffekt måste insatserna i förslaget således konkretiseras och tydliggöras. Det pågår mycket arbete kring jämställdhet och jämlikhet i regionen. Det är viktigt att det sker på ett samlat sätt, för att få en helhetssyn på frågorna och för att undvika dubbelarbete. Det fordras stora resurser, ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att nå jämställdhetsmålen till Finansieringen Finansieringen för genomförandet är inte beskriven. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande på förslag till jämställdhetsstrategi godkänns och översänds till Kommittén för rättighetsfrågor som nämndens yttrande i ärendet. 2. Beslutet justeras omedelbart. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

85 Sida 3(3) Datum Bilaga Remiss: Jämställt Västra Götaland Diarienummer HSN HSN , HSN HSN , HSN Expedieras till Kommittén för rättighetsfrågor

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1228/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Lagerquist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nordöstra Göteborg Yttrande över motion om utredning av införande av livsstilsförändring på recept (RS ) Ärendet Regionstyrelsen har remitterat motionen för yttrande till hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Enligt motionen skulle syftet med införandet av livsstilförändring på recept vara att genom en bred insats stödja människor mot ett mer hälsosamt liv och att därmed bättre kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Bakgrund Enligt motionen skulle syftet med införandet av livsstilförändring på recept vara att genom en bred insats stödja människor mot ett mer hälsosamt liv och att därmed bättre kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Överväganden Frågan ligger väl i linje med prioriteringarna i nämndens mål- och inriktningsdokument där både vision och mål genomsyras av perspektivet jämlik hälsa. Inom nämndens geografiska område finns flera verksamheter som genom befolkningsinriktade insatser syftar till att förändra människors livsstil, till exempel Hälsotek, FaR-samordning och Livslots. Vårdcentraler och andra vårdgivare inom första linjens vård har ansvar för att förskriva fysisk aktivitet samt att ge råd och vägledning av stödjande karaktär när det gäller främjande av goda levnadsvanor. Ansvaret inom första linjens vård behöver utvecklas för att insatserna ska ge önskad effekt. Nämnden välkomnar en utredning som också tittar på nya bredare arbetssätt och nya arbetsformer. Förslag till beslut Tjänsteutlåtandet nr 1228/13 godkänns och översänds till regionstyrelsen som nämndens yttrande över motionen. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

119 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga: Motion om livsstilsförändring på recept (RS ) Expedieras till Regionstyrelsen,

120

121

122 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1230/13 Datum Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Caroline Oskarsson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Göteborg nord-östra) Avtal om folkhälsoinsatser i Angered Ärendet Under 2013 har ett nytt förslag till avtal om folkhälsoinsatser i Angered förhandlats fram tillsammans med stadsdelsförvaltningen Angered. Bakgrund Alla gemensamma folkhälsoinsatser mellan HSN 12 och stadsdelsnämnd Angered har samlats i ett avtal och ligger som bilagor till grundavtalet. Grundavtalet reglerar bland annat utvecklingsledare för folkhälsa samt verksamhetsmedel. Bilagorna till avtalet är Hälsoteket, Fysisk aktivitet i skolan (RUN) samt familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler. Ytterligare frågor som belysts i avtalet är det tvärsektoriella arbetet samt handlingsplan för jämlik hälsa. Ett tilläggsuppdrag till Hälsoteket i Östra Göteborg är utveckling av Hälsoguider i Angered och Östra Göteborg. Finansiering Avtalet om folkhälsoinsatser i Angered samt bilagorna finansieras med kronor per år, exklusive uppräkning från Finansieringen tas ur nämndens folkhälsobudget Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg godkänner för sin del avtalet om folkhälsoinsatser i Angered med bilagor för perioden till Avtalet med bilagor finansieras med kronor per år, exklusive uppräkning. Finansieringen tas ur nämndens folkhälsobudget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

123 Sida 2(2) Datum Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om folkhälsoinsatser i Angered Expedieras till Stadsdelsförvaltningen Angered angered@angered.goteborg.se

124 Dnr: XXX Dnr: HSN Avtal om folkhälsoinsatser i Angered

125 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Avtalets form och syfte DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Mål och inriktning för arbetet Folkhälsosamordning Organisation Verksamhet RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Årsredovisning FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL Princip för finansiering Total ersättning Uppräkning Fakturering och mottagande av ersättning UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Övriga avtal och överenskommelser TVIST UNDERSKRIFTER... 6 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Hälsoteket i Angered Fysisk aktivitet i Skolan Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral

126 1 AVTALSPARTER Stadsdelsnämnden Angered org. nr (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord östra Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN) Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På nationell nivå har även elva målområden tagits fram som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är det nationella målet, de elva målområdena och följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Mål och inriktningsdokument från HSN respektive SDN Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 19 okt ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan bland annat i samverkan med kommunen. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett grundavtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är även att fungera som grund för de gemensamma folkhälsoinsatserna. Avtalet reglerar åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. 3 DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Arbetet med att förbättra hälsan i befolkningen kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Folkhälsoarbetet handlar både om insatser som förbättrar folkhälsan generellt och särskilda insatser riktade till de grupper som idag har den sämsta hälsan. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälso- Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN ) 3 (6)

127 främjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen samt utgå från befolkningens behov. Arbetet ska utgå från övergripande strukturella förhållanden så som befolkningens levnadsvillkor och hälsa. I Avtal om folkhälsoinsatser i Göteborg från (Dnr HSN ) regleras att varje stadsdel ska kunna få stöd i att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik 3.1 Mål och inriktning för arbetet Utifrån detta avtal och de förutsättningar som beskrivs i punkt 2, formuleras en plattform för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen Angered. Plattformen med prioriterade områden tas fram på gemensamt presidiemöte mellan SDN och HSN. Arbetet utifrån plattformen följs upp och revideras löpande på de gemensamma presidiemötena. Dialog ska ske mellan tjänstemän från stadsdelsförvaltningen (SDF) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). 3.2 Folkhälsosamordning SDN ska ha tillgång till motsvarande minst en årsarbetare utvecklingsledare med inriktning folkhälsa med folkhälsovetenskaplig eller motsvarande kompetens. I uppgifterna ingår strategiskt arbete såsom hälsobeskrivning av befolkningen, styrdokument för folkhälsa samt att hålla samman det tvärsektoriella arbetet utifrån plattformen. Vidare ingår att initiera, stödja genomförandet och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser för befolkningen,. Utvecklingsledaren har det övergripande uppföljningsansvaret av folkhälsoinsatserna i detta avtal. Utvecklingsledarens specifika roll enligt bilagorna till detta avtal definieras av respektive bilaga. Utvecklingsledaren skall även medverka i utveckling av folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen 3.3 Organisation SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa sker utifrån plattformen. Uppdrag att medverka i det lokala folkhälsoarbetet regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas medverkan regleras i Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. 3.4 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplade till plattformen. 4 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 4.1 Årsredovisning Verksamhet enligt detta grundavtal, inklusive insatser enligt bilagorna, följs upp årligen genom årsrapportering. Årsrapporterna beskriver måluppfyllelse utifrån grundavtalet med bilagor samt den gemensamt framtagna plattformen. Årsrapporterna ska även innehålla en ekonomisk redovisning. Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN ) 4 (6)

128 Årsrapporterna ska vara HSN tillhanda senast sista februari. Uppföljningsindikatorer ska gemensamt tas fram under avtalsperioden utifrån grundavtalet med bilagor. HSNK ska årligen redovisa att överenskommelser med berörda hälso- och sjukvårdsverksamheter, innehåller uppdrag att delta i det lokala folkhälsoarbetet enligt detta avtal. 5 FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen i detta grundavtal är 1008 tkr för det gemensamma folkhälsoarbetet. Det innebär för år 2014, 504 tkr för HSN och 504 tkr för SDN. 5.3 Uppräkning Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.4 Fakturering och mottagande av ersättning Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. 6 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 6.1 Övriga avtal och överenskommelser Övriga gemensamma folkhälsosatsningar mellan SDN och HSN biläggs detta avtal. Även kompletterande avtal kan träffas mellan HSN och SDN eller annan part inom region/kommun/stadsdel kring lokala folkhälsoinsatser. I de fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan detta avtal och kompletterande avtal/överenskommelse ska de tolkas i följande ordning: 1. Detta avtal, inklusive gällande justeringar och ändringar Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN ) 5 (6)

129 2. Övriga avtal/överenskommelser inom folkhälsoområdet Förutom detta avtal tecknas ett centralt avtal mellan HSN och Göteborgs Stad om kommungemensamt stöd och samordning av det lokala folkhälsoarbetet. 7 TVIST Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna. 8 UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Angered För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord östra Göteborg Ali Moeeni Taghari Ordförande Håkan Linnarsson Ordförande Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN ) 6 (6)

130 HÄLSOTEKET I ANGERED Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Angered Dnr: HSN BILAGA 1 Bakgrund SDN och HSN har samverkat om Hälsotekets verksamhet sedan Hälsoteket verkar för att minska ojämlikhet i hälsa med fokus på att förbättra befolkningens levnadsvanor och välbefinnande. Hälsoteket arbetar bland annat för ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, tobaksstopp och en god psykisk hälsa. Verksamhet Hälsoteket vänder sig till boende i stadsdelen och utgör ett komplement till hälso- sjukvårdens och stadsdelsförvaltningens ordinarie verksamheter. Verksamheten ska bygga på folkhälsovetenskaplig grund med salutogent förhållningssätt och helhetsperspektiv på hälsa. Insatserna ska utgå från invånarnas behov och utformas utifrån beprövad erfarenhet och evidensbaserade metoder. Insatserna ska vila på en generell grund, med riktade insatser för de befolkningsgrupper med störst behov. Hälsotekets övergripande mål att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna. Målsättningarna är; att skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val göra hälsoinformation lättillgänglig och förstådd i ett mångkulturellt samhälle öka och underlätta kommunikation och förståelse mellan invånare, organisationer, föreningar och olika myndigheter genom uppsökande verksamhet sprida hälsoinformation till befolkningsgrupper som är svåra att nå skapa möjligheter för olika aktörer att aktivt delta och bidra med olika aktiviteter, därmed samla och stärka hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som bedrivs i stadsdelen. Organisation Ansvarig för verkställande av uppdraget är SDN. SDN är arbetsgivare för den personal som anställs direkt i Hälsoteket och samordnar de personer som har i uppdrag att verka inom Hälsoteket. Personalen består av hälsoinformatörer med folkhälsovetenskaplig eller likvärdig utbildning. En av hälsoinformatörerna är samordnare och även ansvarig för det administrativa arbetet. Före beslut i organisations- och personalfrågor ska samråd ske mellan avtalets parter. Sjukgymnaster ska även ingå i personalgruppen, med uppdrag att utifrån sin kompetens utföra olika gruppverksamheter samt ingå som en del i FaR processen inom HSN 12, vilket bland annat innebär information och stöd till vårdcentraler, motiverande samtal, återkoppling av recept till vårdcentral eller annan vårdenhet samt till Angereds arena. Samordnaren för Hälsoteket deltar i styrgruppen för FaR som Angereds Arena samlar. Hälsoteket köper Hälsoteket i Angered Bilaga 1 till Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN ) 3 (2)

131 sjukgymnasttjänster av närliggande rehabverksamhet på primärvårdsnivå. Insatserna finansieras helt av HSN och beslut om inköp av sjukgymnasttjänster fattas av avtalets parter. Verksamhetens inriktning ska ledas av en styrgrupp som består av chefen för Hälsoteket, utvecklingsledare i folkhälsa, chefen för berörd rehabmottagning och hälsoinformatören med samordnaruppdrag. Utvecklingsledaren i folkhälsa i Angered är sammankallande för styrgruppen och redovisar löpande till det gemensamma presidiet mellan SDN och HSN. Tilläggsuppdrag om hälsoguider Arbetet med hälsoguider innebär att i det förebyggande och behandlande arbetet, involvera nyckelpersoner i befolkningsgrupper som är svåra att nå med hälsobudskap. Hälsoteket i Östra Göteborg har uppdraget att organisera arbetet med hälsoguider vilket omfattar hela nordost, Östra Göteborg och Angered. Uppdraget ska genomföras i samverkan mellan Hälsoteken i nordost, Angereds Närsjukhus med flera. Utvecklingsledare folkhälsa och samordnare för hälsoteket i Angered deltar i styrgruppen för hälsoguider. Verksamhetsplan och uppföljning Avtalsparterna ska fortlöpande följa verksamheten. Verksamhetsplaner med mätbara mål ska upprättas och årsrapport ska tas fram. Finansiering Finansieringen av Hälsoteket sker genom 50/50-principen. Detta innebär att SDN och HSN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av Hälsoteket. Den totala finansieringen av Hälsoteket är tkr per kalenderår. Det innebär för år 2014, 885 tkr för HSN och 885 tkr för SDN. Sjukgymnast tkr och dietistkompets 55 tkr, totalt tkr per år finansieras helt av HSN. Finansieringen av hälsoguider sker genom 50/50-principen mellan SDN Angered och Östra Göteborg och HSN. Det innebär att SDN Östra Gbg fakturerar HSNK 325 tkr och SDN Angered 162,5 tkr. Den totala summan för hälsoguider är 650 tkr. Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Hälsoteket i Angered Bilaga 1 till Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN ) 4 (2)

132 BILAGA 2 FYSISK AKTIVITET I SKOLAN Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Angered Dnr: HSN Bakgrund SDN och HSN har som gemensamt mål i handlingsplanerna för lokalt folkhälsoarbete, att öka den fysiska aktiviteten hos barn för att minska övervikt/fetma. Sedan 2007 har HSN haft ett avtal med idrottsförening om projekt enligt konceptet Rörlig Ungdom Nu (RUN). RUN konceptet har utvärderats och insatsen har följts upp årligen. Uppföljningarna har visat på att projektet haft stor betydelse för de barn, föräldrar och personal som deltagit. Verksamhet Insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan hos barn enligt konceptet RUN. Aktiviteterna i skolan ska erbjudas alla elever i årskurserna 4 och 5 en gång per vecka samt deras föräldrar och personal på skolan. Insatserna skall samordnas med andra folkhälsoinsatser i området som är riktade till barn och unga med mål att förebygga övervikt och fetma, som Hälsoteken, primärvården, Angereds närsjukhus, tandvården med flera. Det är viktigt att budskapen om kost och motion är samordnade. Målet är att främja en hälsosam livsstil, förebygga och motverka övervikt och fetma bland skolbarn, genom att öka barnens dagliga fysiska aktivitet och på så sätt skapa intresse och behov av ett fortsatt aktivt liv utveckla barnens och deras föräldrar kunskap om goda levnadsvanor, ex hälsosam kosthållning, och om hur det höjer livskvaliteten stödja barnen och deras föräldrar utifrån ett salutogent perspektiv så att barnen undviker tobaksbruk och andra hälsomotverkande aktiviteter Organisation SDN åtar sig att skriva avtal med för stadsdelen lämplig idrottsförening om utförande. Verksamheten ska stödjas av en styrgrupp som består av utvecklingsledare i folkhälsa, sektorschef utbildning och ansvarig på idrottsföreningen. Utvecklingsledaren i folkhälsa i Angered är sammankallande för styrgruppen och redovisar löpande till det gemensamma presidiet mellan SDN och HSN. Uppföljning Insatserna ska fortlöpande följas och utvecklingsledare i folkhälsa ansvarar för att mätbara mål upprättas samt att årsrapport tas fram. Finansiering Den totala finansieringen av RUN är 1,950 Mnkr tkr per kalenderår. Fysisk aktivitet i skolan Bilaga 2 till Avtal om folkhälsoinsatser Angered (HSN )

133 Finansiering sker genom 50/50-principen. Det innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av RUN i stadsdelen. För år 2014 ersätter HSN SDN med 975 tkr. Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Fysisk aktivitet i skolan Bilaga 2 till Avtal om folkhälsoinsatser Angered (HSN )

134 BILAGA 3 FAMILJECENTRERAT ARBETSSÄTT OCH FAMILJECENTRAL Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Angered Dnr HSN Bakgrund SDN och HSN har sedan 2013 samverkansavtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler 0-12 år, i stadsdelen Angered. Avtalet reglerar en del av det arbete som idag drivs inom projektet Psynk Angered. Mål och inriktning Det övergripande målet är att alla barn ska lyckas. Samtliga barn bosatta i Angered ska ha en god hälsoutveckling och deras föräldrar ska känna trygghet i sitt föräldraskap. HSN och SDN har som gemensam inriktning att skapa förutsättningar för att samordna stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter som vänder sig till barn och familjer. Det gemensamma arbetet ska utgå från ett barn- och familjeperspektiv. Inriktningen är att skapa stabila hälsofrämjande och generella insatser som vänder sig till alla blivande föräldrar, barn 0-12 år och deras familjer. För barn och familjer med mer omfattande behov ska familjecentralen vara en väg till hjälp på rätt nivå. HSN och SDN har för avsikt att långsiktigt samverka kring familjecentrerat arbetssätt och att skapa förutsättningar så att familjerna i Angered ska ha tillgång till familjecentral med utvidgat uppdrag för familjer med barn till 12 år. Som första steg startar två familjecentraler, på Hjällbo centrum och Angereds centrum. Familjecentralerna ska vara resurser i det familjecentrerade arbetet i hela stadsdelen Angered. Avsikten är att fler familjecentraler ska startas i stadsdelen. HSN och SDN har även för avsikt att vidare utveckla metoder och arbetssätt när det gäller tidiga insatser för barn och familjer med mer omfattande behov än vad familjecentralerna kan erbjuda. Familjecentrerat arbetssätt Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Med familjecentrerat arbetssätt avses att insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Ett familjecentrerat arbetssätt kännetecknas även av; hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara barnets bästa sätts i främsta rummet Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 3 till Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN )

135 föräldrarna/vårdnadshavare ses som barnets viktigaste resurs gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn- och familjeperspektivet främst familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor Barnet ses som en kompetent och resursstark individ med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem, samtidigt som barnet behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Familjecentrerat arbetssätt ska tillämpas av alla stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter, även i de områden där samlokalisering saknas. Familjecentral En familjecentral är en organisering av det familjecentrerade arbetssättet. Familjecentralen är en mötesplats för föräldrar/vårdnadshavare och barn. En mötesplats där föräldrar/vårdnadshavare har möjlighet att träffa andra i samma situation. Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjande insatser. De enheter som vänder sig till föräldrar och barn 0-5 år är samlokaliserade i familjecentralen, mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola med flera. Familjecentrerat arbetssätt är utgångspunkten för familjecentralen. Familjecentralen ska därutöver; - säkerställa ett gott bemötande och god service - skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga - stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar - stärka anknytningen mellan föräldrar och barn - främja barnets språkutveckling - vara ett kunskaps- och informationscentrum Familjecentralen ska även tillhandahålla riktad gruppverksamhet utifrån identifierade familjers behov samt vid behov erbjuda individuella stödsamtal under en kortare period. Familjecentralen ska vara den självklara arenan för föräldrarna att söka hjälp och stöd på och vara en väg in till hjälp på rätt nivå. Familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Förutsättningar och ansvar HSN och SDN ansvarar var för sig för att säkerställa att respektive verksamhet får uppdrag och grundläggande förutsättningar för att delta i familjecentral. Respektive huvudman har rätt att teckna avtal med extern leverantör för att säkerställa sitt huvudmannaansvar i enlighet med detta avtal. Varje huvudman har att säkerställa att deras berörda verksamheter följer de lagar och riktlinjer som är kopplade till respektive parts verksamhet. Deltagande verksamheter har var för sig ett arbetsgivaransvar och ansvar för personalkostnader och andra verksamhetsspecifika kostnader. Respektive verksamhet står för sin andel av verksamhetslokaler. Gemensamma kostnader för bland annat samordnare, gemensamma lokalytor och utbildningar fördelas mellan parterna som ingår i familjecentralen. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 3 till Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN )

136 HSN Barnhälsovård - BVC HSN ansvarar för att minst en vårdcentral medverkar med sitt BVC-uppdrag i sin helhet på familjecentralen. Finns det fler än en vårdcentral i en familjecentrals närhet ska vårdcentralerna komma överens om hur och vilka BVC-enheter som ska medverka. BVCuppdraget regleras genom Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Mödrahälsovård MVC HSN ansvarar för att mödrahälsovården medverkar på familjecentralen med del av sitt mödrahälsovårdsuppdrag. Detta uppdrag regleras genom överenskommelse mellan HSN och Styrelsen för beställd Primärvård. SDN Angered Öppen förskola SDN ansvarar för att det finns Öppen förskola på familjecentralen med uppdrag att vara en pedagogisk mötesplats för barn och föräldrar. Socialtjänst SDN ansvarar för att socialtjänstens generella och förebyggande arbete, icke myndighetsutövande, medverkar på familjecentralen. Verksamheten ska vara rådgivande och stödjande samt erbjudas i form av gruppverksamhet och kortare individuella samtal. Lokala Familjecentralsavtal För varje familjecentral tecknas separata samverkansavtal av berörda verksamheter i enlighet med en gemensam framtagen mall för familjecentraler. Avtalet ska säkra samverkan, skapa långsiktighet, kontinuitet och kvalitet. Avtalet ska upprättas efter intentionerna i detta avtal och lokala förutsättningar samt utifrån de behov målgruppen har. Utvidgad familjecentral 6-12 år Familjecentralen ska utgöra mötesplats även för föräldrar till barn 6-12 år, med tillgång till ett samlat och lättillgängligt föräldrastöd. Utformningen av arbetet ska utvecklas under avtalstiden där till exempel elevhälsan blir en ytterligare aktör på familjecentralen. Styrning och Ledning Ledningsgruppen för Psynk Angered är styrgrupp för det familjecentrerade arbetssättet och familjecentralerna 0-12 år i stadsdelen Angered. Processledaren för Psynk har i uppdrag att samordna processen i hela stadsdelen och är ordförande i ledningsgruppen för familjecentralerna. Förslag till hur styrning och ledning ska se ut efter SKL:s Psynk-projekt ska tas fram inom projektet under avtalstiden. Likaså ska behov av fortsatt processledning utredas. Rapportering och Uppföljning Avtalsparterna ska fortlöpande följa verksamheten och processledaren för Psynk ansvarar för att löpande redovisa till de gemensamma presidiemötena mellan SDN och HSN. Samordnarna vid respektive familjecentral gör årligen en verksamhetsberättelse i samband med årsredovisning som lämnas till SDN och HSN. Gemensamma uppföljningsindikatorer för familjecentralerna ska under avtalsperioden tas fram. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 3 till Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN )

137 Finansiering och fördelning av medel Detta avtal reglerar gemensam finansiering av samordnare på familjecentralerna för åldersgruppen 6-12 år. Det innebär 0,25 årsarbetare per familjecentral. Finansiering av samordnare för åldersgruppen 0-5 år regleras i det lokala avtalet för varje enskild familjecentral. Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Den totala finansieringen enligt detta avtal är 300 tkr för 0,25 samordnare per familjecentral, Angereds centrum och Hjällbo centrum. Det innebär att HSN ersätter SDN med 150 tkr för år 2014 och år Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 3 till Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (HSN )

138 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1232/13 Datum Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Caroline Oskarsson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Göteborg nord-östra) Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda Ärendet Under 2013 har ett nytt förslag till avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte- Härlanda förhandlats fram tillsammans med stadsdelsförvaltningen Örgryte- Härlanda. Bakgrund Alla gemensamma folkhälsoinsatser mellan HSN 12 och stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda har samlats i ett avtal och ligger som bilagor till grundavtalet. Grundavtalet reglerar bland annat utvecklingsledare för folkhälsa samt verksamhetsmedel. Bilagorna till avtalet är Hälsoteket samt familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler. Ytterligare frågor som belysts i avtalet är det tvärsektoriella arbetet samt handlingsplan för jämlik hälsa. Finansiering Avtalet om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda samt bilagorna finansieras med kronor per år, exklusive uppräkning från Finansieringen tas ur nämndens folkhälsobudget En utökning har skett genom satsning på processledare för samordning av det familjecentrerade arbetssättet i Örgryte-Härlanda (175 tkr). Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg godkänner för sin del avtalet om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda med bilagor för perioden till Avtalet med bilagor finansieras med kronor per år, exklusive uppräkning. Finansieringen tas ur nämndens folkhälsobudget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

139 Sida 2(2) Datum Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda Expedieras till Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se

140 Dnr: N /13. Dnr: HSN Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda

141 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Avtalets form och syfte DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Mål och inriktning för arbetet Folkhälsosamordning Organisation Verksamhet RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Årsredovisning FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL Princip för finansiering Total ersättning Uppräkning Fakturering UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Övriga avtal och överenskommelser TVIST UNDERSKRIFTER... 6 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Hälsoteket i Örgryte-Härlanda Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral

142 1 AVTALSPARTER Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda org. nr (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nordöstra Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN) Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På nationell nivå har även elva målområden tagits fram som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är det nationella målet, de elva målområdena och följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Mål och inriktningsdokument från HSN respektive SDN Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 19 okt ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan bland annat i samverkan med kommunen. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett grundavtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är även att fungera som grund för de gemensamma folkhälsoinsatserna. Avtalet reglerar åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. 3 DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Arbetet med att förbättra hälsan i befolkningen kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Folkhälsoarbetet handlar både om insatser som förbättrar folkhälsan generellt och särskilda insatser riktade till de grupper som idag har den sämsta hälsan. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälso- Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN ) 3 (6)

143 främjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen samt utgå från befolkningens behov. Arbetet ska utgå från övergripande strukturella förhållanden så som befolkningens levnadsvillkor och hälsa. I Avtal om folkhälsoinsatser i Göteborg från (Dnr HSN ) regleras att varje stadsdel ska kunna få stöd i att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik 3.1 Mål och inriktning för arbetet Utifrån detta avtal och de förutsättningar som beskrivs i punkt 2, formuleras en plattform för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen. Plattformen med prioriterade områden tas fram på gemensamt presidiemöte mellan SDN och HSN. Arbetet utifrån plattformen följs upp och revideras löpande på de gemensamma presidiemötena. Dialog ska ske mellan tjänstemän från stadsdelsförvaltningen (SDF) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). 3.2 Folkhälsosamordning SDN ska ha tillgång till motsvarande minst en årsarbetare utvecklingsledare med inriktning folkhälsa med folkhälsovetenskaplig eller motsvarande kompetens. I uppgifterna ingår strategiskt arbete såsom hälsobeskrivning av befolkningen, styrdokument för folkhälsa samt att hålla samman det tvärsektoriella arbetet utifrån plattformen. Vidare ingår att initiera, stödja genomförandet och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser för befolkningen, Utvecklingsledaren har det övergripande uppföljningsansvaret av folkhälsoinsatserna i detta avtal. Utvecklingsledarens specifika roll enligt bilagorna till detta avtal definieras av respektive bilaga. Utvecklingsledaren skall även medverka i utveckling av folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. 3.3 Organisation SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa sker utifrån plattformen. Uppdrag att medverka i det lokala folkhälsoarbetet regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas medverkan regleras i Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. 3.4 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplade till plattformen. 4 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 4.1 Årsredovisning Verksamhet enligt detta grundavtal, inklusive insatser enligt bilagorna, följs upp årligen genom årsrapportering. Årsrapporterna beskriver måluppfyllelse utifrån grundavtalet med bilagor samt den gemensamt framtagna plattformen. Årsrapporterna ska även innehålla en ekonomisk redovisning. Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN ) 4 (6)

144 Årsrapporterna ska vara HSN tillhanda senast sista februari. Uppföljningsindikatorer ska gemensamt tas fram under avtalsperioden utifrån grundavtalet med bilagor. HSNK ska årligen redovisa att överenskommelser med berörda hälso- och sjukvårdsverksamheter, innehåller uppdrag att delta i det lokala folkhälsoarbetet enligt detta avtal. 5 FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen i detta grundavtal är 1008 tkr för det gemensamma folkhälsoarbetet. Det innebär för år tkr för HSN och 504 tkr för SDN. 5.3 Uppräkning Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.4 Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. 6 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 6.1 Övriga avtal och överenskommelser Övriga gemensamma folkhälsosatsningar mellan SDN och HSN biläggs detta avtal. Även kompletterande avtal kan träffas mellan HSN och SDN eller annan part inom region/kommun/stadsdel kring lokala folkhälsoinsatser. I de fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan detta avtal och kompletterande avtal/överenskommelse ska de tolkas i följande ordning: 1. Detta avtal, inklusive gällande justeringar och ändringar 2. Övriga avtal/överenskommelser inom folkhälsoområdet Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN ) 5 (6)

145 Förutom detta avtal tecknas ett centralt avtal mellan HSN och Göteborgs Stad om kommungemensamt stöd och samordning av det lokala folkhälsoarbetet. 7 TVIST Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna. 8 UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord östra Göteborg Daniel Bernmar Ordförande Håkan Linnarsson Ordförande Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN ) 6 (6)

146 Bilaga 1 HÄLSOTEKET I ÖRGRYTE-HÄRLANDA Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda Dnr: HSN Bakgrund SDN och HSN har samverkat om Hälsotekets verksamhet sedan Hälsoteket verkar för att minska ojämlikhet i hälsa med fokus på att förbättra befolkningens levnadsvanor och välbefinnande. Hälsoteket arbetar bland annat för ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, tobaksstopp och en god psykisk hälsa. Verksamhet Hälsoteket vänder sig till boende i stadsdelen och utgör ett komplement till hälso- sjukvårdens och stadsdelsförvaltningens ordinarie verksamheter. Verksamheten ska bygga på folkhälsovetenskaplig grund med salutogent förhållningssätt och helhetsperspektiv på hälsa. Insatserna ska utgå från invånarnas behov och utformas utifrån beprövad erfarenhet och evidensbaserade metoder. Insatserna ska vila på en generell grund, med riktade insatser för de befolkningsgrupper med störst behov. Hälsotekets övergripande mål att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna. Målsättningarna är; att skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val genom uppsökande verksamhet sprida hälsoinformation till befolkningsgrupper som är svåra att nå, samt göra hälsoinformation lättillgänglig och förstådd i ett mångkulturellt samhälle skapa möjligheter för olika aktörer att aktivt delta och bidra med olika aktiviteter, därmed samla och stärka hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som bedrivs i stadsdelen. stödja deltagarna att gå vidare i det ordinarie utbudet av aktiviteter Organisation Ansvarig för verkställande av uppdraget är SDN. SDN är arbetsgivare för den personal som anställs direkt i Hälsoteket och samordnar de personer som har i uppdrag att verka inom Hälsoteket. Personalen består av hälsoinformatör med folkhälsovetenskaplig eller likvärdig utbildning. Del av hälsoinformatörens uppdrag ska utgöras av samordning, samt ansvar för det administrativa arbetet. Före beslut i organisations- och personalfrågor ska samråd ske mellan avtalets parter. Sjukgymnast ska även ingå i personalgruppen, med uppdrag att utifrån sin kompetens utföra olika gruppverksamheter, samt ingå som en del i FaR processen inom HSN 12. Det innebär bland annat information och stöd till vårdcentraler, motiverande samtal, återkoppling av recept till vårdcentral eller annan vårdenhet. Statistikuppgifter samordnas och rapporteras till Angereds arena. Samordnaren för Hälsoteket deltar i styrgruppen för FaR som Angereds Arena samlar. Hälsoteket köper sjukgymnasttjänster av rehabverksamhet på primärvårdsnivå. Hälsoteket i Örgryte-Härlanda Bilaga 1 till Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN ) 3 (2)

147 Insatserna finansieras helt av HSN och beslut om inköp av sjukgymnasttjänster fattas av avtalets parter. Verksamhetens inriktning ska ledas av styrgruppen för folkhälsa. Utvecklingsledaren i folkhälsa i Örgryte-Härlanda redovisar löpande till det gemensamma presidiet mellan SDN och HSN. Verksamhetsplan och uppföljning Avtalsparterna ska fortlöpande följa verksamheten och enhetschefen för verksamheten ansvarar för att verksamhetsplaner med mätbara mål enligt avtal upprättas, samt att årsrapport tas fram. Finansiering Finansieringen av Hälsoteket sker genom 50/50-principen. Detta innebär att SDN och HSN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av Hälsoteket. Den totala finansieringen av Hälsoteket är 540 tkr per kalenderår. Det innebär för år 2014, 270 tkr för HSN och 270 tkr för SDN. Sjukgymnast, totalt 315 tkr per år, finansieras helt av HSN. Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Hälsoteket i Örgryte-Härlanda Bilaga 1 till Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN ) 4 (2)

148 FAMILJECENTRERAT ARBETSSÄTT OCH FAMILJECENTRAL Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda Dnr och Dnr N /13. Bilaga 2 Bilagan avser familjecentrerat arbetssätt och familjecentral, barn 0-5 år, i stadsdelen Örgryte- Härlanda. Syftet är att reglera åtagande, organisation och inriktningen för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN gällande processledare/koordinator. Mål och inriktning Det övergripande målet är att samtliga barn bosatta i Örgryte-Härlanda ska ha en god och jämlik hälsoutveckling och deras föräldrar ska känna trygghet i sitt föräldraskap. HSN och SDN har som gemensam inriktning att skapa förutsättningar för att samordna stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter som vänder sig till barn och familjer. Det gemensamma arbetet ska utgå från ett barn- och familjeperspektiv. Inriktningen är att skapa stabila hälsofrämjande och generella insatser som vänder sig till alla blivande föräldrar, barn 0-5 år och deras familjer. Familjecentralen ska verka utjämnande på hälsoskillnader mellan grupper och områden i stadsdelen. För barn och familjer med mer omfattande behov ska familjecentralen vara en väg till hjälp på rätt nivå. HSN och SDN har för avsikt att långsiktigt samverka kring familjecentrerat arbetssätt och skapa förutsättningar för en stabil och kontinuerlig verksamhet på minst en familjecentral i Örgryte-Härlanda. Familjecentralen ska utgöra ett nav i det familjecentrerade arbetet i stadsdelen. Barn och familjer i Örgryte-Härlanda ska ha tillgång till det stöd som de är i behov av oavsett var de bor i stadsdelen. Utvecklingen av familjecentrerat arbetssätt som påbörjats i stadsdelen Örgryte-Härlanda ska fortgå. Nästa steg är att inom avtalsperioden starta en familjecentral. HSN och SDN har även för avsikt att vidareutveckla metoder och arbetssätt när det gäller tidiga och riktade insatser för barn och familjer med mer omfattande behov än vad familjecentralen kan erbjuda. Familjecentrerat arbetssätt Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Med familjecentrerat arbetssätt avses att insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Ett familjecentrerat arbetssätt kännetecknas även av; hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara Familjecentrerat arbetssätt och Familjecentraler Bilaga till avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN )

149 barnets bästa sätts i främsta rummet föräldrarna/vårdnadshavare ses som barnets viktigaste resurs gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn- och familjeperspektivet främst familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor Barnet ses som en kompetent och resursstark individ med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem, samtidigt som barnet behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Familjecentrerat arbetssätt ska tillämpas av alla stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter, även i de områden där samlokalisering saknas. Familjecentral En familjecentral är en organisering av det familjecentrerade arbetssättet. Familjecentralen är en mötesplats för föräldrar/vårdnadshavare och barn. En mötesplats där föräldrar/vårdnadshavare har möjlighet att träffa andra i samma situation. Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjande insatser. De enheter som vänder sig till föräldrar och barn 0-5 år är samlokaliserade i familjecentralen, mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola med flera. Familjecentrerat arbetssätt är utgångspunkten för familjecentralen. Familjecentralen ska därutöver; säkerställa ett gott bemötande och god service skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar stärka anknytningen mellan föräldrar och barn främja barnets språkutveckling vara ett kunskaps- och informationscentrum Familjecentralen ska även tillhandahålla riktad gruppverksamhet utifrån identifierade familjers behov samt vid behov erbjuda individuella stödsamtal under en kortare period. Familjecentralen ska vara den självklara arenan för föräldrarna att söka hjälp och stöd på och vara en väg in till hjälp på rätt nivå. Familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Förutsättningar och ansvar Vid start av familjecentral tecknas separata samverkansavtal mellan verksamheterna som ingår i familjecentralen, i enlighet med framtagen avtalsmall för familjecentraler. HSN och SDN ansvarar var för sig för att säkerställa att respektive verksamhet får uppdrag och grundläggande förutsättningar för att delta i familjecentralen. Respektive huvudman har rätt att teckna avtal med extern leverantör för att säkerställa sitt huvudmannaansvar i enlighet med detta avtal. Varje huvudman har att säkerställa att deras berörda verksamheter följer de lagar och riktlinjer som är kopplade till respektive parts verksamhet. Familjecentrerat arbetssätt och Familjecentraler Bilaga till avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN )

150 Deltagande verksamheter har var för sig ett arbetsgivaransvar och ansvar för personalkostnader och andra verksamhetsspecifika kostnader. Respektive verksamhet står för sin andel av verksamhetslokaler. Gemensamma kostnader för bland annat samordnare, gemensamma lokalytor och utbildningar fördelas mellan parterna som ingår i familjecentralen. HSN Barnhälsovård - BVC HSN ansvarar för att minst en vårdcentral medverkar med sitt BVC-uppdrag i sin helhet på familjecentralen. Finns det fler än en vårdcentral i en familjecentrals närhet ska vårdcentralerna komma överens om hur och vilka BVC-enheter som ska medverka. BVCuppdraget regleras genom Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Mödrahälsovård MVC HSN ansvarar för att mödrahälsovården medverkar på familjecentralen med del av sitt mödrahälsovårdsuppdrag. Detta uppdrag regleras genom överenskommelse mellan HSN och Styrelsen för beställd Primärvård. SDN Örgryte-Härlanda Öppen förskola SDN ansvarar för att det finns Öppen förskola på familjecentralen med uppdrag att vara en pedagogisk mötesplats för barn och föräldrar. Socialtjänst SDN ansvarar för att socialtjänstens generella och förebyggande arbete, icke myndighetsutövande, medverkar på familjecentralen. Verksamheten ska vara rådgivande och stödjande samt erbjudas i form av gruppverksamhet och kortare individuella samtal. Styrning och ledning Samordningen av det familjecentrerade arbetssättet och familjecentralen leds av en styrgrupp bestående av ansvariga chefer/representanter från förskola, skola, socialtjänst, utvecklingsledare folkhälsa samt från vårdvalsenheter och mödrahälsovård med flera. Styrgruppen utgör en del av Nosam på liknande sätt som Västbus. Processledare/koordinator Processledare/koordinator för samordningen av det familjecentrerade arbetssättet i SDN Örgryte-Härlanda har i uppdrag att implementera arbetssättet, starta ny familjecentral och samordna kommunens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter i hela stadsdelen. Processledaren/koordinatorn får uppdrag från och rapporterar till ovanstående styrgrupp samt ansvarar för årlig verksamhetsberättelse. Finansieringen regleras i detta avtal. Rapportering och Uppföljning Avtalsparterna ska fortlöpande följa verksamheten och processledaren/koordinatorn ansvarar för att löpande redovisa till det gemensamma presidiet mellan SDN och HSN. Familjecentrerat arbetssätt och Familjecentraler Bilaga till avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN )

151 Gemensamma uppföljningsindikatorer för familjecentraler ska gemensamt tas fram av avtalsparterna under avtalsperioden. Finansiering Den totala finansieringen enligt detta tilläggsavtal är 350 tkr för en halv årsarbetare processledare/koordinator per år. Finansiering sker genom 50/50-principen. Detta innebär 175 tkr för HSN och 175 tkr för år 2014 och Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Familjecentrerat arbetssätt och Familjecentraler Bilaga till avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlanda (HSN )

152 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1231/13 Datum Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Caroline Oskarsson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Göteborg nord-östra) Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg Ärendet Under 2013 har ett nytt förslag till avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg förhandlats fram tillsammans med stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg. Bakgrund Alla gemensamma folkhälsoinsatser mellan HSN 12 och stadsdelsnämnd Östra Göteborg har samlats i ett avtal och ligger som bilagor till grundavtalet. Grundavtalet reglerar bland annat utvecklingsledare för folkhälsa samt verksamhetsmedel. Bilagorna till avtalet är Hälsoteket samt familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler. Ytterligare frågor som belysts i avtalet är det tvärsektoriella arbetet samt handlingsplan för jämlik hälsa. Finansiering Avtalet om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg samt bilagorna finansieras med kronor per år, exklusive uppräkning från Finansieringen tas ur nämndens folkhälsobudget En utökning har skett genom satsning på processledare för samordning av det familjecentrerade arbetssättet i Östra Göteborg (175 tkr) samt utveckling av hälsoguider i Östra Göteborg och Angered (325 tkr). Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg godkänner för sin del avtalet om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg med bilagor för perioden till Avtalet med bilagor finansieras med kronor per år, exklusive uppräkning. Finansieringen tas ur nämndens folkhälsobudget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

153 Sida 2(2) Datum Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg Expedieras till Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg ostragoteborg@ostra.goteborg.se

154 Dnr: XXX Dnr: HSN Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg

155 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Avtalets form och syfte DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Mål och inriktning för arbetet Folkhälsosamordning Organisation Verksamhet RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Årsredovisning FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL Princip för finansiering Total ersättning Uppräkning Fakturering UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Övriga avtal och överenskommelser TVIST UNDERSKRIFTER... 6 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Hälsoteket i Östra Göteborg Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral

156 1 AVTALSPARTER Stadsdelsnämnden Östra Göteborg org. nr (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord östra Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN) Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På nationell nivå har även elva målområden tagits fram som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är det nationella målet, de elva målområdena och följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Mål och inriktningsdokument från HSN respektive SDN Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 19 okt ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan bland annat i samverkan med kommunen. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett grundavtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är även att fungera som grund för de gemensamma folkhälsoinsatserna. Avtalet reglerar åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. 3 DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET Arbetet med att förbättra hälsan i befolkningen kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Folkhälsoarbetet handlar både om insatser som förbättrar folkhälsan generellt och särskilda insatser riktade till de grupper som idag har den sämsta hälsan. En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälso- Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN ) 3 (6)

157 främjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen samt utgå från befolkningens behov. Arbetet ska utgå från övergripande strukturella förhållanden så som befolkningens levnadsvillkor och hälsa. I Avtal om folkhälsoinsatser i Göteborg från (Dnr HSN ) regleras att varje stadsdel ska kunna få stöd i att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik 3.1 Mål och inriktning för arbetet Utifrån detta avtal och de förutsättningar som beskrivs i punkt 2, formuleras en plattform för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen Östra Göteborg. Plattformen med prioriterade områden tas fram på gemensamt presidiemöte mellan SDN och HSN. Arbetet utifrån plattformen följs upp och revideras löpande på de gemensamma presidiemötena. Dialog ska ske mellan tjänstemän från stadsdelsförvaltningen (SDF) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). 3.2 Folkhälsosamordning SDN ska ha tillgång till motsvarande minst en årsarbetare utvecklingsledare med inriktning folkhälsa med folkhälsovetenskaplig eller motsvarande kompetens. I uppgifterna ingår strategiskt arbete såsom hälsobeskrivning av befolkningen, styrdokument för folkhälsa samt att hålla samman det tvärsektoriella arbetet utifrån plattformen. Vidare ingår att initiera, stödja genomförandet och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser för befolkningen, Utvecklingsledaren har det övergripande uppföljningsansvaret av folkhälsoinsatserna i detta avtal. Utvecklingsledarens specifika roll enligt bilagorna till detta avtal definieras av respektive bilaga. Utvecklingsledaren skall även medverka i utveckling av folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. 3.3 Organisation SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa sker utifrån plattformen. Uppdrag att medverka i det lokala folkhälsoarbetet regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas medverkan regleras i Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. 3.4 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplade till plattformen. 4 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 4.1 Årsredovisning Verksamhet enligt detta grundavtal, inklusive insatser enligt bilagorna, följs upp årligen genom årsrapportering. Årsrapporterna beskriver måluppfyllelse utifrån grundavtalet med bilagor samt den gemensamt framtagna plattformen. Årsrapporterna ska även innehålla en ekonomisk redovisning. Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN ) 4 (6)

158 Årsrapporterna ska vara HSN tillhanda senast sista februari. Uppföljningsindikatorer ska gemensamt tas fram under avtalsperioden utifrån grundavtalet med bilagor. HSNK ska årligen redovisa att överenskommelser med berörda hälso- och sjukvårdsverksamheter, innehåller uppdrag att delta i det lokala folkhälsoarbetet enligt detta avtal. 5 FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen i detta grundavtal är 1008 tkr för det gemensamma folkhälsoarbetet. Det innebär för år 2014, 504tkr för HSN och 504 tkr för SDN. 5.3 Uppräkning Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.4 Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. 6 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 6.1 Övriga avtal och överenskommelser Övriga gemensamma folkhälsosatsningar mellan SDN och HSN biläggs detta avtal. Även kompletterande avtal kan träffas mellan HSN och SDN eller annan part inom region/kommun/stadsdel kring lokala folkhälsoinsatser. I de fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan detta avtal och kompletterande avtal/överenskommelse ska de tolkas i följande ordning: 1. Detta avtal, inklusive gällande justeringar och ändringar Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN ) 5 (6)

159 2. Övriga avtal/överenskommelser inom folkhälsoområdet Förutom detta avtal tecknas ett centralt avtal mellan HSN och Göteborgs Stad om kommungemensamt stöd och samordning av det lokala folkhälsoarbetet. 7 TVIST Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna. 8 UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Östra Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord östra Göteborg Xxxxx xxxxx Ordförande Håkan Linnarsson Ordförande Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN ) 6 (6)

160 HÄLSOTEKET I ÖSTRA GÖTEBORG Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg Dnr: HSN Bilaga 1 Bakgrund SDN och HSN har samverkat om Hälsotekets verksamhet sedan 2007 Hälsoteket verkar för att minska ojämlikhet i hälsa med fokus på att förbättra befolkningens levnadsvanor och välbefinnande. Hälsoteket arbetar bland annat för ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, tobaksstopp och en god psykisk hälsa. Verksamhet Hälsoteket vänder sig till boende i stadsdelen och utgör ett komplement till hälso- sjukvårdens och stadsdelsförvaltningens ordinarie verksamheter. Verksamheten ska bygga på folkhälsovetenskaplig grund med salutogent förhållningssätt och helhetsperspektiv på hälsa. Insatserna ska utgå från invånarnas behov och utformas utifrån beprövad erfarenhet och evidensbaserade metoder. Insatserna ska vila på en generell grund, med riktade insatser för de befolkningsgrupper med störst behov. Hälsotekets övergripande mål att stärka och förbättra hälsan och välbefinnandet hos invånarna. Målsättningarna är; att skapa möjligheter för människor att ta ett större eget ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val göra hälsoinformation lättillgänglig och förstådd i ett mångkulturellt samhälle öka och underlätta kommunikation och förståelse mellan invånare, organisationer, föreningar och olika myndigheter genom uppsökande verksamhet sprida hälsoinformation till befolkningsgrupper som är svåra att nå skapa möjligheter för olika aktörer att aktivt delta och bidra med olika aktiviteter, därmed samla och stärka hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som bedrivs i stadsdelen. Organisation Ansvarig för verkställande av uppdraget är SDN. SDN är arbetsgivare för den personal som anställs direkt i Hälsoteket och samordnar de personer som har i uppdrag att verka inom Hälsoteket. Personalen består av hälsoinformatörer med folkhälsovetenskaplig eller likvärdig utbildning. En av hälsoinformatörerna är samordnare och även ansvarig för det administrativa arbetet. Före beslut i organisations- och personalfrågor ska samråd ske mellan avtalets parter. Sjukgymnaster ska även ingå i personalgruppen, med uppdrag att utifrån sin kompetens utföra olika gruppverksamheter samt ingå som en del i FaR processen inom HSN 12, vilket bland annat innebär information och stöd till vårdcentraler, motiverande samtal, återkoppling av recept till vårdcentral eller annan vårdenhet samt till Angereds arena. Samordnaren för Hälsoteket deltar i styrgruppen för FaR som Angereds Arena samlar. Hälsoteket köper sjukgymnasttjänster av närliggande rehabverksamhet på primärvårdsnivå. Insatserna finansieras helt av HSN och beslut om inköp av sjukgymnasttjänster fattas av avtalets parter. Hälsoteket i Östra Göteborg Bilaga 1 till Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN ) 3 (2)

161 Verksamhetens inriktning ska ledas av en styrgrupp som består av chefen för Hälsoteket, utvecklingsledare i folkhälsa, chefen för berörd rehabmottagning och hälsoinformatören med samordnaruppdrag. Utvecklingsledaren i folkhälsa i Östra Göteborg är sammankallande för styrgruppen och redovisar löpande till det gemensamma presidiet mellan SDN och HSN. Tilläggsuppdrag om hälsoguider Hälsoteket i Östra Göteborg har uppdraget att organisera arbetet med hälsoguider vilket omfattar hela nordost, Östra Göteborg och Angered. Arbetet med hälsoguider innebär att i det förebyggande och behandlande arbetet, involvera nyckelpersoner i befolkningsgrupper som är svåra att nå med hälsobudskap. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Hälsoteken i nordost, Angereds Närsjukhus med flera. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av utvecklingsledare folkhälsa och samordnare för hälsoteken samt representant från Angereds Närsjukhus. Verksamhetsplan och uppföljning Avtalsparterna ska fortlöpande följa verksamheten och utvecklingsledare i folkhälsa ansvarar för att verksamhetsplaner med mätbara mål upprättas samt att årsrapport tas fram, inklusive tilläggsuppdragen. Finansiering Finansieringen av Hälsoteket sker genom 50/50-principen. Detta innebär att SDN och HSN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av Hälsoteket. Den totala finansieringen av Hälsoteket är tkr per kalenderår. Det innebär för år 2014, 710 tkr för HSN och 710 tkr för SDN. Sjukgymnast 550 tkr och per år finansieras helt av HSN. Finansieringen av hälsoguider sker genom 50/50-principen mellan SDN Angered och Östra Göteborg och HSN. Det innebär att SDN Östra Gbg fakturerar HSN 325 tkr och SDN Angered 162,5 tkr. Den totala summan för hälsoguider är 650 tkr. Ersättningen är fast för år Från justeras ersättningen kalenderårsvis med Omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2015 görs justering med hänsyn till OPI definitivt 2014, och så vidare respektive år. Beräkningen ska göras med en decimals noggrannhet. Staden och HSN ansvarar gemensamt för att justeringen äger rum. Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Hälsoteket i Östra Göteborg Bilaga 1 till Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN ) 4 (2)

162 Bilaga 2 FAMILJECENTRERAT ARBETSSÄTT OCH FAMILJECENTRAL Denna bilaga ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg Dnr HSN Bilagan avser familjecentrerat arbetssätt och familjecentral, barn 0-12 år, i stadsdelen Östra Göteborg. Bilagan syftar till att stärka det generella arbetet för barn, ungdomar och deras familjer genom att samordna verksamheterna inom kommun och region om vänder sig till barn och familjer. Syftet är även att reglera åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet. Mål och inriktning Det övergripande målet är att samtliga barn bosatta i Östra Göteborg ska ha en god och jämlik hälsoutveckling och deras föräldrar ska känna trygghet i sitt föräldraskap. HSN och SDN har som gemensam inriktning att skapa förutsättningar för att samordna stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter som vänder sig till barn och familjer. Det gemensamma arbetet ska utgå från ett barn- och familjeperspektiv. Inriktningen är att skapa stabila hälsofrämjande och generella insatser som vänder sig till alla blivande föräldrar, barn 0-12år och deras familjer. Familjecentralen ska verka utjämnande på hälsoskillnader mellan grupper och områden i stadsdelen. För barn och familjer med mer omfattande behov ska familjecentralen vara en väg till hjälp på rätt nivå. HSN och SDN har för avsikt att långsiktigt samverka kring familjecentrerat arbetssätt och skapa förutsättningar för en stabil och kontinuerlig verksamhet på familjecentralen i Bergsjön samt för att ytterligare en familjecentral kan startas i stadsdelen. HSN och SDN har även för avsikt att vidare utveckla metoder och arbetssätt när det gäller tidiga och riktade insatser för barn och familjer med mer omfattande behov än vad familjecentralen kan erbjuda. Familjecentrerat arbetssätt Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Med familjecentrerat arbetssätt avses att insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Ett familjecentrerat arbetssätt kännetecknas även av; hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara barnets bästa sätts i främsta rummet föräldrarna/vårdnadshavare ses som barnets viktigaste resurs Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 2 till Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN )

163 gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn- och familjeperspektivet främst familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor Barnet ses som en kompetent och resursstark individ med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem, samtidigt som barnet behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Familjecentrerat arbetssätt ska tillämpas av alla stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter, även i de områden där samlokalisering saknas. Familjecentral En familjecentral är en organisering av det familjecentrerade arbetssättet. Familjecentralen är en mötesplats för föräldrar/vårdnadshavare och barn. En mötesplats där föräldrar/vårdnadshavare har möjlighet att träffa andra i samma situation. Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjande insatser. De enheter som vänder sig till föräldrar och barn 0-5 år är samlokaliserade i familjecentralen, mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola med flera. Familjecentrerat arbetssätt är utgångspunkten för familjecentralen. Familjecentralen ska därutöver; säkerställa ett gott bemötande och god service skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar stärka anknytningen mellan föräldrar och barn främja barnets språkutveckling vara ett kunskaps- och informationscentrum Familjecentralen ska även tillhandahålla riktad gruppverksamhet utifrån identifierade familjers behov samt vid behov erbjuda individuella stödsamtal under en kortare period. Familjecentralen ska vara den självklara arenan för föräldrarna att söka hjälp och stöd på och vara en väg in till hjälp på rätt nivå. Familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Förutsättningar och ansvar Vid start av familjecentral tecknas separata samverkansavtal mellan verksamheterna som ingår i familjecentralen, i enlighet med framtagen avtalsmall för familjecentraler. HSN och SDN ansvarar var för sig för att säkerställa att respektive verksamhet får uppdrag och grundläggande förutsättningar för att delta i familjecentralen. Respektive huvudman har rätt att teckna avtal med extern leverantör för att säkerställa sitt huvudmannaansvar i enlighet med detta avtal. Varje huvudman har att säkerställa att deras berörda verksamheter följer de lagar och riktlinjer som är kopplade till respektive parts verksamhet. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 2 till Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN )

164 Deltagande verksamheter har var för sig ett arbetsgivaransvar och ansvar för personalkostnader och andra verksamhetsspecifika kostnader. Respektive verksamhet står för sin andel av verksamhetslokaler. Gemensamma kostnader för bland annat samordnare, gemensamma lokalytor och utbildningar fördelas mellan parterna som ingår i familjecentralen. HSN Barnhälsovård - BVC HSN ansvarar för att minst en vårdcentral medverkar med sitt BVC-uppdrag i sin helhet på familjecentralen. Finns det fler än en vårdcentral i en familjecentrals närhet ska vårdcentralerna komma överens om hur och vilka BVC-enheter som ska medverka. BVCuppdraget regleras genom Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Mödrahälsovård MVC HSN ansvarar för att mödrahälsovården medverkar på familjecentralen med del av sitt mödrahälsovårdsuppdrag. Detta uppdrag regleras genom överenskommelse mellan HSN och Styrelsen för beställd Primärvård. SDN Östra Göteborg Öppen förskola SDN ansvarar för att det finns Öppen förskola på familjecentralen med uppdrag att vara en pedagogisk mötesplats för barn och föräldrar. Socialtjänst SDN ansvarar för att socialtjänstens generella och förebyggande arbete, icke myndighetsutövande, medverkar på familjecentralen. Verksamheten ska vara rådgivande och stödjande samt erbjudas i form av gruppverksamhet och kortare individuella samtal. Styrning och ledning Samordningen av det familjecentrerade arbetssättet och familjecentralen leds av en styrgrupp bestående av ansvariga chefer/representanter från förskola, skola, socialtjänst, utvecklingsledare folkhälsa samt representanter från vårdvalsenheter och mödrahälsovård med flera. Styrgruppen utgör en del av Nosam på liknande sätt som Västbus. Viljeinriktningen är att utveckla den nya familjecentralen i samverkan med den befintliga i stadsdelen, familjecentralen i Bergsjön. Processledare Processledare för samordningen av det familjecentrerade arbetssättet i SDN Östra Göteborg har i uppdrag att implementera arbetssättet, starta ytterligare en familjecentral och samordna kommunens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter i hela stadsdelen i det familjecentrerade arbetssättet. Processledaren får uppdrag från och rapporterar till ovanstående styrgrupp samt ansvarar för årlig rapport inklusive ekonomisk redogörelse. Finansieringen av processledare regleras i detta avtal. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 2 till Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN )

165 Rapportering och Uppföljning Avtalsparterna ska fortlöpande följa verksamheten och processledaren ansvarar för att löpande redovisa till det gemensamma presidiemötet mellan SDN och HSN. Gemensamma uppföljningsindikatorer för familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler ska gemensamt tas fram av nätverket för familjecentrerat arbetssätt där processledaren ingår. Finansiering Finansiering sker genom 50/50-principen. Den totala finansieringen enligt detta tilläggsavtal är 350 tkr för en halv årsarbetare processledare per år. Detta innebär 175 tkr för HSN och 175 tkr för SDN per år 2014 och Fakturering Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Fe 021, Göteborg. Fakturan märks med id nr 9500 och SDN är mottagare av ersättningen. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentral Bilaga 2 till Avtal om folkhälsoinsatser i Östra Göteborg (HSN )

166 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1226/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Lagerquist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nordöstra Göteborg Avtal om Mini Maria i nordöstra Göteborg Ärendet Göteborgs Stad och VGR bedriver sedan 2007 i samverkan Mini Maria som arbetar med rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med riskbruk/missbruk. Verksamheten omfattar insatser enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Förslag till nytta avtal för perioden har tagits fram. Bakgrund Under våren har ett förslag till nytt treårigt avtal förhandlats fram tillsammans med företrädare för Sociala resursförvaltningen och Beroendeklinikens unga vuxna enhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Med utgångspunkt i nu gällande avtal har texter justerats, förtydligats och uppdaterats. Mini Maria är en så kallad lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för ungdomar och deras anhöriga att ta kontakt och få hjälp. Verksamheten vänder sig till ungdomar mellan år. Uppdraget är inriktat på tidig upptäckt och behandling avseende riskbruk/missbruk. Överväganden Förslaget till beslut ligger i linje med flera av HSN:s och regionfullmäktiges mål och uppdrag som handlar om förebyggande insatser mot droger bland ungdomar. Tidiga insatser för att förhindra att risk- eller missbruk leder till ett beroende är viktigt både ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Att verksamheten sker i samverkan med kommunen är en styrka. De ungdomar som kommer till Mini Maria är i behov av både den kompetens som finns i kommunen och den som finns inom regionen. Finansiering Finansieringen för den del i avtalet som HSN 12 står för regleras i vårdöverenskommelsen med SU. För 2014 uppgår ersättning från HSN 12 till SU för deltagande i Mini Maria mottagningen i nordöstra Göteborg till tkr. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

167 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Bedömningen är att ungdomar och deras anhöriga påverkas positivt av att fortsatt ha tillgång till en verksamhet med god tillgänglighet och hög kompetens när det gäller behandling av risk- och missbruk hos ungdomar. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna avtal om Mini Maria mottagningen i nordöstra Göteborg, under förutsättning att likalydandebeslut fattas av Sociala resursnämnden, Göteborgs Stad. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om Mini Maria i nordöstra Göteborg Expedieras till Sociala resursnämnden, Göteborg Stad, social.resurs@socialresurs.goteborg.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

168 Dnr: HSN Avtal om Mini Maria Nordost Avtalsparter Mellan Göteborgs Stad org. nr , genom Sociala resursnämnden och Västra Götalands läns landsting org. nr (nedan kallad VGR), genom Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg, träffas härmed följande avtal. 2. Avtalstid, uppsägning av avtal och förlängning Avtalet gäller för perioden till med möjlighet för parterna att påkalla diskussion om förlängning av avtalet. Avtalet kan sägas upp med 12 månaders uppsägningstid från endera parten under avtalsperioden. För det fall någon av parterna önskar förlängning av avtalet skall skriftlig framställan därom göras hos den andra parten senast 12 månader innan avtalsperiodens utgång. Parterna är överens om att överenskommelse om förlängning bör ha träffats senast 9 månader före avtalsperiodens utgång. Detta förhindrar dock inte parterna från att göra överenskommelse senare om man är överens. Om ingen överenskommelse kommer tillstånd upphör avtalet att gälla vid avtalstidens utgång. 3. Avtalsförutsättningar Detta avtal skall för att bli gällande godkännas av Sociala resursnämnden i Göteborgs Stad och VGR genom Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg. 4. Bakgrund Göteborgs Stad bedriver sedan 2007, genom Sociala resursnämnden och i samverkan med VGR, Mini Maria, för rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med drogproblem. Verksamheten har fyra mottagningar belägna i nordöstra, centrala och västra Göteborg samt på Hisingen. Verksamheten omfattar insatser enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. 4. Avtalsform Avtalet har sin utgångspunkt i att respektive part avsätter resurser och kompetens för ett gemensamt arbete vid Mini Maria. Detaljfrågor kring den dagliga driften regleras i avtal mellan Sociala resursförvaltningen och berörd utförare för hälso- och sjukvård. 5. Förutsättningar och inriktning Parterna har ett gemensamt ansvar för att motverka drogmissbruk bland ungdomar. VGR ansvarar för den verksamhet som följer av detta avtal och som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen. Göteborgs Stad ansvarar för den verksamhet som följer av detta avtal och som åvilar primärkommun enligt lag. Inriktningen är att omfattningen av resurser är ungefär lika stora från respektive part. 1

169 Dnr: HSN För att skapa en samsyn har parterna gemensamt utarbetat en beskrivning för verksamheten. I bilaga 1, MINI MARIA i Göteborg En verksamhetsbeskrivning, beskrivs förutsättningar för den gemensamma verksamheten vid Mini Maria. Verksamheten skall i tillämpliga delar följa de mål- och inriktningsdokument som antagits av parterna samt de övergripande riktlinjer som gäller för respektive hälso- och sjukvård och primärkommunal verksamhet. 6. Åtagande och finansiering Parterna åtar sig att arbeta enligt den gemensamt framtagna beskrivningen för verksamheten; MINI MARIA i Göteborg En verksamhetsbeskrivning. Respektive part åtar sig att se till att bemanning sker av Mini Maria i enlighet med bilagda verksamhetsbeskrivning (bilaga 1) och bilagda dimensionering av olika personalkategorier (bilaga 2) samt att aktivt verka för att hitta praktiska förutsättningar för en optimal samverkan och samordning. I respektive parts åtagande ingår även att finansiera verksamhetsmedel, lokalhyra och andra omkostnader som sammanhänger med uppdraget. Parterna är överens om att ekonomiskt dela lika på kostnader för gemensamt nyttjande av lokaler och kontorsutrustning, för gemensam utbildning och handledning samt för samordnare om 0,5 årsarbetare per mottagning. Den praktiska utformningen kring detta skall regleras i ett avtal mellan Sociala resursförvaltningen och berörd utförare av hälsooch sjukvård. Respektive part har arbetsgivaransvaret för sin personal och svarar för dess kostnader samt för huvudmannaspecifika kostnader som sammanhänger med de insatser som utförs. Av verksamhetsbeskrivningen i bilaga 1 framgår att god tillgänglighet skall gälla för Mini Maria. Parterna är överens om att detta också innebär att mottagningen skall ha öppethållande minst en kväll i veckan. Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) uppdrag avseende Mini Maria regleras i överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. 7. Information Parterna förbinder sig att fortlöpande informera varandra om beslut, uppdrag mm som har betydelse för avtalets tillämpning. Göteborgs Stad och VGR skall informera varandra om eventuella uppdrag och förändringar som påverkar förutsättningarna för att fullfölja åtagandena i detta avtal. Göteborgs Stad och berörd utförare av hälso- och sjukvård ansvarar gemensamt för information till invånarna avseende förändringar i öppettider och liknande. Parterna ansvarar även gemensamt för information och hänvisning till andra Mini Maria då den egna verksamheten inte har öppet, t.ex. kvällstid. Parterna är överens om att sträva efter att Mini Maria en gång under avtalsperioden bjuds in till hälso- och sjukvårdsnämnden för att informera om verksamheten. 2

170 Dnr: HSN Rapportering, uppföljning Parterna har ett gemensamt ansvar att följa upp verksamheten. Samordnaren skall redovisa till parterna de uppgifter som efterfrågas. En sådan redovisning skall lämnas senast den 15 februari respektive år avseende året innan och skall omfatta Mini Marias samlade verksamhet i nordöstra Göteborg. I bilagda verksamhetsbeskrivning ingår vissa uppgifter om målgruppen. I respektive års uppföljning skall lämnas en beskrivning av målgruppen och en analys av dess utveckling. 9. Dialog Parterna är överens om att träffas två gånger per år för att föra en dialog om verksamheten vid Mini Maria. På dialogmötena kan frågor som utveckling, uppkomna problem och framtid tas upp. Sammankallande till dialogmötena är VGR genom hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli. 10. Ersättning och fakturering Finansiering av gemensamma resurser som parterna skall dela lika på enligt punkt 6 ovan skall regleras genom fakturering enligt lokal överenskommelse mellan sociala resursförvaltningen och berörd utförare av hälso- och sjukvård. Ersättningen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för uppdraget avseende Mini Maria regleras i överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Se även bilaga Ändringar och tillägg i avtalet Parterna är införstådda med att villkor och förutsättningar för den verksamhet som avtalet avser kan komma att förändras till följd av ny lagstiftning, beslut inom respektive huvudman eller annat. Skulle sådana förändringar innebära att justering av avtalets innehåll är påkallad skall parterna i samförstånd arbeta för att göra justeringar på det för båda parter bästa sättet. Endera part äger att när helst man önskar begära förhandling om ändringar och tillägg i avtalet. Ändringar och tillägg till detta avtal skall för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna 12. Förtida upphörande Var och en av parterna har rätt att säga upp hela Avtalet till förtida upphörande om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet. Avtalet upphör att gälla den dag som anges vid den skriftliga anmaningen. Förtida uppsägning av avtalet ska alltid ske skriftligt och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständigheten som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om avtalet sägs upp i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot 3

171 Dnr: HSN avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer. 13. Befrielsegrunder Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande p.g.a. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure ska bland annat anses följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av avtalet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats p.g.a. force majeure beräknas ske. 14. Tvist Tvist rörande detta avtal skall i första hand avgöras i förhandling mellan parterna. Finner parterna ingen lösning ska tvist om detta avtals tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur avtalet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i allmän domstol. Detta avtal med tillhörande bilaga har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Göteborg Göteborg VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN GÖTEBORGS STAD Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg Sociala Resursförvaltningen Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Mikael Ivarsson Förvaltningschef 4

172 Dnr: HSN MINI MARIA i Göteborg Bilaga 1 en verksamhetsbeskrivning 1Bakgrund Mini Maria är lokala öppenvårdsmottagningar för ungdomar med alkohol- och drogproblematik. Mottagningarna drivs i samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Verksamheterna ska arbeta utifrån Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och annan gällande lagstiftning. FN:s barnkonvention och WHO:s hälsodeklaration hälsa för alla är vägledande för verksamheten. Där regleras bland annat att barn har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika samt att andelen unga med riskbeteenden skall minskas betydligt. De sociala insatserna kan bedrivas på uppdrag av stadsdelsnämnderna (SDN) genom biståndsbeslut eller genom att ungdomar/närstående/övriga samarbetspartners direkt anlitar verksamheten. 1.1Övergripande mål Det övergripande målet med Mini Marias verksamhet är att motverka alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar upp till 21 år. En viktig utgångspunkt för Mini Maria är att nå unga människor i ett tidigt skede av risk- och missbruk för att förhindra att detta utvecklas till ett beroende samt att arbeta hälsofrämjande. Alla ungdomar i målgruppen och deras närstående ska känna till att Mini Maria finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Mottagningen skall även vara känd för de professionella och ideella som arbetar med ungdomar upp till 21 år; socialtjänst, skola, hälsooch sjukvård, frivilligorganisationer, polis m.fl. 1.2 Uppdrag Mini Marias huvudsakliga uppdrag är information, rådgivning och behandling vilket ska ske genom: rådgivning och behandling i öppna former, utifrån den unges behov, samtal individuellt, med familj/anhöriga samt i nätverk, gruppverksamhet, medicinsk behandling, konsultativa insatser, att komplettera befintliga resurser hos huvudmännen och arbeta i nära samverkan med dessa, att arbeta med utåtriktat informationsarbete som syftar till att förmedla samlad kunskap (till ungdomar, föräldrar och professionella), om bland annat droger, trender i missbruksmönster och erfarenheter av rådgivnings- och behandlingsinsatser utveckling av arbetsformer för tidiga och förebyggande insatser främst i form av sekundär och tertiär prevention. Den primära preventionen deltar Mini Maria indirekt i genom sitt uppdrag att förmedla samlad kunskap, utveckling av arbetsformer för att möta ungdomarnas familjer och sociala nätverk, Allt arbete på Mini Maria ska bedrivas utifrån evidensbaserad praktik vilket innebär att allt arbete som gör inom verksamheten utgår från: brukarens nytta, perspektiv och erfarenhet, beprövad erfarenhet inom professionen samt metoder och insatser som har stöd i vetenskap. 5

173 Dnr: HSN Målgrupp Målgruppen är ungdomar som har utvecklat ett risk- eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger, eller är i riskzonen samt deras närstående. För att nå ungdomar i början av ett riskeller missbruk vänder sig verksamheten i första hand till ungdomar upp till 21 år. 1.4 Ungdomars drogvanor Statistik över ungdomars drogvanor är en del av Mini Marias årliga verksamhetsplan. Vid dialogmötena mellan Göteborgs Stad och VGR, som hålls varje år enligt avtalet, diskuteras statistiken för att bland annat uppmärksamma förändringar. 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Huvudmannaskap Verksamheten vid Mini Maria har två huvudmän. Västra Götalandsregionen är huvudman för de insatser som sker utifrån hälso- och sjukvårdansvaret, Göteborgs stad genom Sociala resursförvaltningen för de insatser som sker utifrån socialtjänstansvaret. Det lokala uppdraget att bedriva Mini Maria utgår från en samsyn mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Med utgångspunkt från en lokal behovsanalys och lokala förutsättningar ska Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad tillsammans komma överens om hur de övergripande målen ska förverkligas. 2.2 Lokalisering och lokaler Mini Maria nordost är lokaliserad till Gamlestadsvägen 4. Båda parter ska godkänna ändrad lokalisering. Verksamheten ansvarar för att lokaler och utrustning är ändamålsenliga och verksamhetsanpassade. 2.3 Ledningsansvar Respektive arbetsgivare har ledningsansvaret för sin personal och skall svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vård- och omsorgskvalitet, hög patient-/klientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Varje Mini Maria har en samordnare som har ett delegerat ansvar från huvudmännen att leda och planera det dagliga arbetet. Göteborgs Stad och VGR anställer samordnaren och ansvarar för att denne har kompetens för uppgiften. Gemensamt organiseras arbetsplatsträffar som omfattar samtliga i teamet. Arbetsplatsträffarna leds av ansvariga enhetschefer från respektive huvudman. 2.4 Personal Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ansvarar för sin respektive personal och för att de har den utbildning och erfarenhet som krävs för att möta ungas behov och utföra de olika arbetsuppgifter som förekommer. Medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens ska knytas till mottagningen och samverka i team. Både manlig och kvinnlig personal ska eftersträvas, liksom personal av olika etniskt ursprung. Arbetsgivaren svarar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker för personalen. 2.5 Tillgänglighet och valfrihet Alla ungdomar, närstående och samarbetspartners skall ha god tillgänglighet till Mini Maria för att undvika köer. Mini Maria ska ge en första återkopplande kontakt inom en vecka. 6

174 Dnr: HSN Ungdomarna eller familjerna ska själva kunna välja vilken Mini Maria i Göteborgs Stad de vill besöka, oavsett stadsdelstillhörighet. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose behovet är det den unge eller familjen som väljer vilken verksamhet han/hon vill vända sig till. Det ska finnas lättillgänglig och lättförståelig information om verksamhetens öppettider och tidsbeställning. Verksamheten ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Telefonsvarare ska finnas. Den som lämnar meddelande på telefonsvarare ska bli uppringd samma dag alternativt närmast följande arbetsdag. Patienter ska kunna lämna återbud till besök via telefon eller internet. 2.6 Dokumentation och kvalitetssäkring Alla insatser på Mini Maria ska dokumenteras enligt gällande lagstiftning på området. Dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmännen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten. 3 Verksamheten vid Mini Maria 3.1 Verksamheten Verksamheten ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Mini Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar söker sig på eget initiativ eller blir hänvisade för att få råd, stöd och behandling. Verksamheten utgör ett komplement till samhällets övriga resurser. Lättillgängligheten ger möjlighet till tidig upptäckt och därmed tidiga och förebyggande insatser för att minska risken för beroende. Verksamhetens uppdrag är inriktat på tidig upptäckt och behandling avseende risk- och missbruk. När det gäller psykisk ohälsa ska verksamheten behandla ungdomar och unga vuxna med lindriga psykiska besvär för att exempelvis förhindra att utvecklingskriser övergår i allvarligare psykiska tillstånd. 1 Personalen vid Mini Maria skall identifiera, möta och behandla ungdomar med missbruksproblem. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska kunna känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet med personalen och känna att deras frågor och problem blir respekterade och tagna på allvar. Verksamheten ska präglas av helhetssyn på ungdomens och familjens situation och även övrigt på socialt nätverk, privat och professionellt. Teamarbete och samverkan är grunden i arbetet. De tvärprofessionella teamen skall ha ett gemensamt förhållningssätt, men utifrån olika grundutbildningar och perspektiv närma sig varje ung person och familj utifrån sin respektive kompetens. Arbetssättet är stödjande, behandlande och utbildande. Arbetet skall bedrivas utifrån samarbete i team såväl inom mottagningen som ute i samhället. 1 Det finns idag ingen vedertagen definition av vad som är lindrig, medelsvår eller svår psykisk ohälsa. Det dokument som VGR tagit fram och som verksamheten ska arbeta utifrån är Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri (RSK ). Till utvecklingsplanen har dokumentet Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder tagits fram. Detta dokument tydliggör gränssnittet mellan olika vårdnivåer och utförare. Ytterligare riktlinjer som Mini Maria har att följa är Västbus reviderade riktlinjer 2012 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (RS ) 7

175 Dnr: HSN Verksamheten skall utgå från lokala förutsättningar och ungdomarnas egna behov. Lokala skillnader i ungdomars levnadsförhållanden, omvärld, droganvändning med mera bör tas i beaktande. Mini Maria bör ha en stödjande roll i det drogpreventiva arbetet i sitt geografiska område. 3.2 Kompetens De tvärprofessionella kompetenserna och perspektiven är en av grunderna i Mini Marias arbete. Formerna för det tvärprofessionella teamet kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar. Grundkompetensen ska bestå av professionerna socionom, sjuksköterska, läkare och psykolog. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdomars sociala och psykologiska utveckling. Missbrukskompetens och ett beroende/-psykiatriperspektiv är nödvändigt för att förstå den grundläggande problematiken. Medicinska, psykologiska och sociala aspekter på tonårsutveckling och interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Dessutom bör kunskap om preventionsarbete finnas i varje team. Mini Maria skall utgöra en kunskapskälla och specialistresurs om ungdomar och missbruk. 4 Samverkan Mini Marias samverkan, samarbete och samordning med andra insatser i samhället är viktig för att tillgodose ungdomarnas behov och ska utgöra en grund för verksamheten. Mini Maria ska samverka med socialtjänst, skola, ungdomsmottagning, hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, polis m.fl. Samverkan mellan Mini Maria och ungdomsmottagningarna har visat på fördelar både för verksamheten och för ungdomarna. I flera områden är Mini Maria samlokaliserad med ungdomsmottagningen vilket bör övervägas i framtida lokalplanering för övriga mottagningar. Ungdomsmottagningarna och Mini Maria bör, när så är lämpligt, samverka i det utåtriktade arbetet mot skolorna för att nå de unga i ett tidigt skede. 5 Verksamhetens insatser och resultat Mini Maria skall arbeta med ett kontinuerligt utvecklingsarbete/förändringsarbete i vardagen, som syftar till att förbättra verksamheten utifrån målgruppens behov. Varje Mini Maria ska analysera och synliggöra sin kvalitet och sitt resultat för personal, brukare och omvärld. Verksamheten ska årligen lämna en verksamhetsbeskrivning till sina huvudmän. Verksamheten skall följas upp utifrån olika perspektiv: Brukar- och medborgarperspektiv Verksamhetsperspektiv Personalperspektiv Ekonomiskt perspektiv Uppföljningen ska utformas av linjeorganisationen tillsammans med representanter för uppdragsgivarna. Förutom den professionella bedömningen skall brukarnas synpunkter efterfrågas. 8

176 Dnr: HSN Mini Maria dimensionering av mottagningen Nordost Bilaga 2 Personalkategori Årsarbetare Huvudman Anmärkning Socialsekreterare 2,5 Göteborgs Stad Sjuksköterska 1,0 VGR Psykolog 1,0 VGR Psykiater 0,25 VGR Läkarsekreterare 0,5 VGR Samordnare 0,5 Göteborgs Stad 300 tkr Gemensam finansiering med 150 tkr vardera part Övriga resurser med gemensam finansiering (50 procent/part), tkr 2013 Resurs Mottagning Nordost Anmärkning Lokaler, hyra 471 Städ 55 Gemensam utrustning, kontorsmaterial, utbildning och handledning 300 Summa 826 9

177 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1241/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Seth Sander Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nordöstra Göteborg Delegation av beslutanderätt Ärendet Enligt kommunallagen 6 kap får nämnden i vissa ärenden delegera sin beslutanderätt till en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos landstinget. Delegeringsordningen fastställer i vilka ärenden nämnden har delegerat beslutanderätten enligt ovan nämnt lagrum. Bakgrund Koncernledningsgruppen för regiongemensamma stödfunktioner har tillsatt en arbetsgrupp som tagit fram en standard för delegeringsordningar i samtliga nämnder och styrelser. Koncernledningsgruppen ställde sig bakom arbetsgruppens förslag enligt anteckningar Koncernövergripande ledningsgrupp regiongemensamma stödfunktioner den 18 januari Syftet med standardiserade delegeringsordningar är att säkerställa en enhetlig och korrekt hantering av delegeringsbeslut. Förslaget till delegeringsordning har även beretts av SLG (Strategisk ledningsgrupp) på hälso-och sjukvårdskansliet som ställt sig bakom förslaget till standardisering. Överväganden Nämnderna har ansvar för att ta hänsyn till de lokala skillnader som kan förekomma i nämndområdena. Dock är intentionen från Koncernledningsgruppen att samtliga nämnder ska ha en enhetlig hantering vad gäller delegering av beslutanderätt. En förutsättning för en helt enhetlig hantering är att delegeringsordningen antas i sin helhet. Förslag till beslut 1. Delegeringsordning med anvisningar godkänns. 2. Vidaredelegering medges. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

178 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Delegeringsordning med anvisningar 2. Standard för delegeringsordningar inom Västra Götalandsregionen

179 Sida 1(2) Delegationsordning med anvisningar HSN1-12 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast beställardirektören har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan endast vidaredelegeras i ett led. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering ska anmälas till beställardirektören. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet

180 medan prövningen vid förvaltningsbesvär är fullständig och omfattar även beslutets lämplighet. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Myndigheten kan dock bli civilrättslig bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådana fall även driva ärendet via allmän domstol. Brådskande ärenden En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

181 Delegationsordning Delegationsordning för Hälso- och sjukvårdsnämnd 1-12 Rött=Nytt Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning A Delegering till ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till annan 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförande Ordförande Nämndsekreterare Nämndsekreterare 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden 2:e vice ordförande Nämndsekreterare 1(5)

182 Delegationsordning Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning B Delegering till förvaltningen Beslut som fattas på grund av vidaredelegering ska anmälas via nämndprotokoll till beställardirektören 1 Teckna avtal avseende vårdtjänster i enligt med av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt förfrågningsunderlag enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 2 Underteckna avtal och överenskommelser i enlighet med beslut tagna av hälso- och sjukvårdsnämnden Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 3 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG primärvård Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 4 Frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) 5 Godkänna alternativt avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik 6 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna avtal enligt delegationsordningen såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning och justeringar utifrån medicinska riktlinjer Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 7 Beslut om att överklaga dom eller beslut Beställardirektören Ansvarig tjänsteman 2(5)

183 Delegationsordning Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning 8 Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan, rättslig process eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol eller hos annan myndighet Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 9 Meddela sökande av samverkans- eller vårdavtal om att det för närvarande inte är aktuellt för hälso- och sjukvårdsnämnden att utöka vårdutbudet. Ta initiativ till en behovsanalys inför en eventuell upphandling av ytterligare sjukvårdstjänster inom respektive specialitet Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 10 Tecknande, överlåtelse och avslutande av avtal för barntandvårdspeng. Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 11 Besluta om direktupphandling till ett värde om vad som anges i lag om offentlig upphandling (LOU) per avtalsperiod och leverantör Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 12 Utfärda fullmakter inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank 13 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg 14 Utse arkivansvarig och arkivredogörare Beställardirektören Ansvarig tjänsteman 15 Beslut om avslag på begäran att lämna ut allmän handling 16 Prövning av om överklaganden skett i tid och avvisning av överklaganden som kommit in för sent 17 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 3(5)

184 Delegationsordning Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning 18 Utse samt entlediga personuppgiftsombud Beställardirektören Ansvarig tjänsteman enligt personuppgiftslagen (PUL) 19 Avskrivning och nedskrivning av fordringar Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman Upp till < 1 basbelopp 20 Träffa och säga upp hyresavtal för förvaltningens lokaler Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Med en årshyra på högst 1 mkr eller med en kontraktstid på högst 4 år. Vid ändring av utbudspunkt ska samråd ske med nämnden samt med Västfastigheter. För administrativa lokaler gäller särskilda regler. 21 Ombyggnad, upprustning, underhåll av lokaler Beställardirektören 22 Tillfällig stängning av verksamhet Beställardirektören 23 Sälja eller ge bort lös egendom Beställardirektören Upp till 1 basbelopp 24 Mottagande av gåva Beställardirektören Samråd med juridisk rådgivare vid tveksamhet och vid > 3 basbelopp 25 Träffa och säga upp upphandlings- inköps- och leasingavtal (exkl IT-avtal) när detta inte är en uppgift för servicenämnden Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 26 Träffa och säga upp serviceavtal (exkl IT-avtal) Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 27 Träffa och säga upp tjänsteavtal (exkl IT-avtal) Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 28 Träffa och säga upp avtal om nyttjanderätt Beställardirektören 4(5)

185 Delegationsordning Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning 29 Inköp av utrustning inom investeringsram Beställardirektören < 30 basbelopp 5(5)

186 Standard för delegeringsordningar inom Västra Götalandsregionen Uppdraget Västra Götalandsregionens kanslichefsnätverk har gett oss i uppdrag att ta fram en standard för nämndernas delegeringsordningar. Vårt uppdrag är avgränsat till nämnds delegering av beslut. Den större frågan om verkställighetsbeslut, ansvar och befogenheter ingår inte i vårt uppdrag. Syftet Syftet med uppdraget har varit att säkerställa att delegeringsordningarna är ändamålsenliga samt att hanteringen av delegeringsbesluten är korrekta. Kriterier för delegeringsbeslut För att avgöra om ett beslut ska anses som ett delegeringsbeslut ska dessa kriterier användas: - Fattas beslutet på nämndens vägnar? Skulle beslutet annars fattats av nämnden? - Finns alternativa lösningar och innebär beslutsfattandet självständiga bedömningar måste göras innan beslut? - Finns ett intresse för allmänheten att överklaga? Framtaget material Vi har tagit fram följande dokument: - Förutsättningar för delegering utgående från Kommunallagen - Standard för delegeringsordning - Instruktioner till delegater, förvaltningschefer, sekreterare. - Mallar för delegeringsprotokoll, anmälningar mm Standarden är tänkt att användas som ett underlag för 2013 års revidering av nämndernas delegeringsordningar. Indelningen utgår från regionkansliets tjänstemannaorganisation. Det är vår bedömning att denna standard i allt väsentligt täcker de beslut som delegeras mellan nämnd/styrelse och förvaltning. Varje nämnd kan behöva komplettera med nämndspecifika beslut. Utöver de beslut som finns i standarden finns även delegering direkt från regionstyrelse till förvaltningschef. Dessa är enligt RS delegeringsordning följande: Teckna kollektivavtal inom ramen för AB Teckna lokala kollektivavtal inom ramen för LAFF Teckna lokala kollektivavtal om lön, förmåner och ersättningar i övrigt. Arbetsgruppen Hans Lilja Birgitta Arnling Henrik Hermansson Primärvården Habilitering och hälsa SÄS PerOlov Magnusson Jennie Jevinger Elisabet Ericson Folkhögskolorna Regionkansliet, adjungerad Regionkansliet,sammankallande

187 Delegationsordning med anvisningar, HSN 12 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden kan inte återta ett beslut som fattats enligt delegation. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): - Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet - Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats - Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast förvaltningschefen har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan alltså inte vidaredelegeras i flera led. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden på nästkommande sammanträde. När anmälan av beslutet sker ska även handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för nämndens ledamöter och ersättare. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet medan prövningen vid förvaltningsbesvär är fullständig och omfattar även beslutets lämplighet.

188

189 Delegationsordning för Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Antagen av HSN 12, datum A Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin Delegering till ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till annan. 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande Ordförande Nämndsekreterare Nämndsekreterare 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden. 2:e vice ordförande Nämndsekreterare

190 B Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin Delegering till förvaltningen 1 Teckna avtal avseende vårdtjänster i enligt med av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt förfrågningsunderlag enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling. 2 Underteckna avtal och överenskommelser i enlighet med beslut tagna av hälso- och sjukvårdsnämnden. Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 3 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG primärvård. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 4 Frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). 5 Godkänna alternativt avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. 6 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna avtal enligt delegationsordningen såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning och justeringar utifrån medicinska riktlinjer. Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman

191 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin 7 Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol. Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 8 Meddela sökande av samverkans- eller vårdavtal om att det för närvarande inte är aktuellt för hälso- och sjukvårdsnämnden att utöka vårdutbudet. Ta initiativ till en behovsanalys inför en eventuell upphandling av ytterligare sjukvårdstjänster inom respektive specialitet. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 9 Tecknande, överlåtelse och avslutande av anslutningsavtal för barntandvårdspeng. Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 10 Besluta om direktupphandling till ett värde om vad som anges i lag om offentlig upphandling (LOU) per avtalsperiod och leverantör. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 11 Utfärda fullmakter inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank. Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman 12 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde. Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman

192 Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin 13 Beslut att ej att lämna ut upprättad eller förvarad allmän handling hos hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 14 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden. 15 Utse personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (PUL). Hälso- och sjukvårdschef Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg

193 Sida 1(4) Tjänsteutlåtande nr 1236/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Håkan Mannelqvist Telefon E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Överenskommelse om beställd primärvård år 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg och Styrelsen för Beställd Primärvård Ärendet Ärendet avser godkännande av överenskommelse för år 2014 mellan Styrelsen för beställd primärvård och Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg. Överenskommelsen innehåller uppdrag att bedriva primärvårdsverksamhet som ligger utanför VG Primärvård Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnderna tecknade 2012 en ettårig överenskommelse för år 2013 med Styrelsen för Beställd primärvård. För Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 presenteras här en samlad överenskommelse för år 2014, bilagd. Överväganden Den ekonomiska ramen för 2014 grundas på 2013 års ersättning uppräknad med index 1,8 procent efter ett effektiviseringskrav på 0,6 procent och oförändrad verksamhet. Nämndens Mål och Beställningsunderlag har legat som grund för överenskommelsen. Då nuvarande överenskommelse med Styrelsen för beställd primärvård gäller för enbart ett år föreslås en ettårig överenskommelse för år Detta för att komma i fas med Västra Götalandsregionens verksamheter i egenregi. Verksamhetsförändringar år 2014 Sjukvårdsrådgivningen. Ersättningen till sjukvårdsrådgivningen justeras internt mellan nämnderna så att betalning sker efter resursfördelningsmodellen. Innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Kostnad 8 mnkr POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

194 Sida 2(4) Datum Diarienummer HSN Vätskebaserad cytologi Mödrahälsovården inom Närhälsan får kompensation för merkostnader avseende vätskebaserade cytologi efter att ordnat införande upphört (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning 4,1 mnkr Språktolk - budgetteknisk justering avs HSN 5,11,12 Ekonomisk reglering sker som riktat uppdrag och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Ersättning 6,7 mnkr Vårdströmmar inom VGR inklusive läkemedel - budgetteknisk justering Ekonomisk reglering sker som riktat uppdrag och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Ersättning ca 3,8 mnkr Lokala förändringar för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12: MBHV-teamet Mödra- barnhälsovårdsteamet tillförs resurser för en psykologtjänst inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Ersättning 0,7 mnkr Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Utökning av anslaget till barn- och ungdomsmedicin på grund av ökade kostnader för omhändertagande av nya patientgrupper. Ersättning 1 mnkr Pappagrupper Närhälsan tillförs resurser för att driva Pappagrupper inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Ersättning 50 tkr Screening vid graviditet Närhälsan får ekonomisk ersättning för kostnader avseende smittskyddsprover som tidigare ersatts av Smittskyddet (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning ca 1,5 mnkr Ökad P-piller förskrivning Närhälsan tillförs resurser för ökad förskrivning av p-piller inom ungdomsmottagningarna i hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och 7. Ersättning 0,383 mnkr Klamydiaprovtagning Närhälsan får kompensation för ökade kostnader för provtagningsmaterial för klamydia (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning 0,140 mnkr

195 Sida 3(4) Datum Diarienummer HSN Hagamottagningen Mödra- barnhälsovårdsteamet vid Hagamottagningen tillförs resurser för en socionomtjänst som ska följa barnen och mödrarna en längre period. Ersättning 0,6 mnkr Gynekologi uppdrag Närhälsan får 2014 ett uppdrag att bedriva gynekologisk verksamhet inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12 motsvarande en gynekologtjänst. Syftet är att genom kombination med gynekologi säkerställa obstetrisk verksamhet inom barnmorskemottagningarna. Ersättning 1,5 mnkr Dysplasier Det har skett en ökning av antalet cellprovskontroller. Närhälsan erhåller ersättning för ökat antal dysplasier i samband med cellprovskontroller. Rörlig ersättning ca 1,5 mnkr HPV-prover Närhälsan erhåller ersättning för HPV-prover (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning 0,279 mnkr Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Överenskommelsen anger under punkt 7, utgångspunkter, att FN:s konvention om barnets rättigheter enligt Regionfullmäktiges beslut ska beaktas. Finansiering Överenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Primärvård, offentlig primärvård övrig. Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp den september Enighet uppnåddes. Förslag till beslut Överenskommelsen om beställd primärvård år 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg och Styrelsen för beställd Primärvård godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

196 Sida 4(4) Datum Diarienummer HSN Bilaga Överenskommelse om beställd Primärvård 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Styrelsen för beställd Primärvård Expedieras till Styrelsen för beställd Primärvård

197 HSN HSN HSN HSN HSN Överenskommelse om Beställd primärvård år 2014 Närhälsan Västra Götaland mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Styrelsen för Beställd Primärvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

198 Innehåll 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR PARTER GILTIGHETSTID UTGÅNGSPUNKTER VISION OCH MÅL VÅRDENS INRIKTNING NÄRSJUKVÅRD SAMVERKAN/SAMARBETE KVALITET RÄTTIGHETSFRÅGOR TILLGÄNGLIGHET PATIENTENS STÄLLNING HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE SJUKVÅRD VERKSAMHETSFRÅGOR PERSONAL SJUKRESOR TOLK LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE UPPFÖLJNING OCH LEVERANS AV VÅRDDATA EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UTBETALNING OMSTÄLLNINGSKOSTNADER ÖVRIGT INFORMATIONSUTBYTE OCH DIALOG INFORMATION OM ÖVERENSKOMMELSEN OMFÖRHANDLING TVIST FÖRÄNDRING AV BESTÄLLNING INFÖR ÅR KONSEKVENSER VÄSTRA GÖTALAND SEPTEMBER BILAGOR BILAGA BILAGA 1.1 SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN BASUPPDRAG LOKALA UPPDRAG SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ERSÄTTNING BILAGA 1.2 HJÄLPMEDEL GEOGRAFISKT ANSVARSOMRÅDE UPPDRAG KOSTNADSANSVAR ERSÄTTNING BILAGA 1.3 BARNMORSKEMOTTAGNING OCH GYNEKOLOGI

199 INRIKTNING BASUPPDRAG SAMVERKAN FAMILJECENTRALSVERKSAMHET GYNEKOLOGI - UPPDRAG TILLGÄNGLIGHET GEMENSAMMA UPPDRAG/ERSÄTTNINGAR NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.4 PRIMÄRVÅRDSREHABILITERING INRIKTNING FÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV ÅTAGANDE UPPDRAG TILLGÄNGLIGHET SAMVERKAN SAMRÅD KOMMANDE VÅRDVAL NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.5 FORSKNING OCH UTVECKLING BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.6 UNGDOMSMOTTAGNING BASUPPDRAG SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.7 MÖDRA- OCH BARNHÄLSOVÅRDSPSYKOLOGER BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.8 CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.9 CENTRALA MÖDRAHÄLSOVÅRDSTEAMET BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.10 BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN INRIKTNING PATIENTENS STÄLLNING ÅTAGANDE UPPDRAG PRIORITERING TILLGÄNGLIGHET, KONTINUITET SAMT VÅRDGARANTI SAMVERKAN UTBILDNINGSPLATSER UTÖKNING AV ANSLAGET TILL BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN PÅ GRUND AV ÖKADE KOSTNADER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV NYA PATIENTGRUPPER NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING

200 BILAGA 1.11 NÄRHÄLSAN KRIS- OCH TRAUMAENHETEN UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.12 NÄRHÄLSAN FLYKTINGMEDICINSK MOTTAGNING UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.13 MÖDRA-/BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET I HAGA UPPDRAG INFÖR ÅR ERSÄTTNING BILAGA 1.14 SEXUALMEDICINSKT CENTRUM (SMC) UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.15 NÄRHÄLSAN VÅRDCENTRAL FÖR HEMLÖSA UPPDRAG TILLGÄNGLIGHET SAMVERKAN LÄKARINSATSER VID TILLNYKTRINGSENHETEN (TNE) ERSÄTTNING BILAGA 1.16 ÄLDRECENTRUM NÄMNDSPECIFIKT UPPDRAG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND ERSÄTTNING BILAGA 1.17 HÄLSODISK NÄMNDSPECIFIKT UPPDRAG FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND GRUPPAKTIVITETER INFORMATION OCH KUNSKAPSSPRIDNING SAMVERKAN OCH UTÅTRIKTAT ARBETE ERSÄTTNING BILAGA 1.18 LÄKARE PALLIATIV VÅRD BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖVERENSKOMMELSEN ERSÄTTNING BILAGA 1.19 LJUSBEHANDLINGAR UPPDRAG UPPFÖLJNING HUDLÄKARKONSULTATIONER ERSÄTTNING BILAGA 1.20 ÖVRIGT BILAGA 2 EKONOMI... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 3 UPPFÖLJNINGSPLAN GEMENSAM UPPFÖLJNING FÖR BESTÄLLD PRIMÄRVÅRD NÄMNDSPECIFIK UPPFÖLJNING FÖR BESTÄLLD PRIMÄRVÅRD 2014, HSN 4, 5, 7, 11,

201 1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna överenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv och Ale, Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster, Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal, Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen samt Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nordöstra Göteborg (beställare) och styrelsen för Beställd Primärvård (utförare) och omfattar beställd primärvårdsverksamhet inom Närhälsan Giltighetstid Överenskommelsen gäller från den 1 januari - 31 december 2014 om inget annat anges i verksamhetsuppdraget Utgångspunkter Utgångspunkter för överenskommelsen är: Hälso- och sjukvårdsnämndernas respektive mål- och inriktningsdokument/beställningsunderlag för år 2014 och respektive nämnds detaljbudget för år 2014 Regionfullmäktiges beslut om budget år 2014 och flerårsplanen för åren Planeringsdirektiv Måldokument, riktlinjer och policies som är beslutade av Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden och som berör hälso- och sjukvården Lagstiftning Nationella riktlinjer FN:s konvention om barnets rättigheter enligt Regionfullmäktiges beslut En jämlik och jämställd vård 1.4. Vision och mål Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" utgör grund för överenskommelsen. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. 2. Vårdens inriktning Överenskommelsen innebär att Närhälsan inom sitt kompetensområde har ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård i respektive kommun. Det medför ett kostnadsansvar för samtliga invånare i hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Kostnadsansvaret omfattar även vård i annan nämnds område. Verksamheter som berörs av denna överenskommelse ska ge vård inom sina respektive uppdrag till samtliga invånare i Västra Götalandsregionen, oavsett vilken vårdcentral de valt att lista sig på. Vidare innefattas vård av patient boende i Hallands län förutsatt att patienten sökt vård enligt de regler som Region Halland beslutat, av patient som omfattas av rikssjukvårdsavtalet samt av patient som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 avseende anställda med flera som flyttar inom EU samt av patient som omfattas av så kallat konventionsavtal. 5

202 Åtagande för respektive verksamhetsområde framgår av bilagorna Åtagandet för rehabilitering och hjälpmedel är en förlängning av 2013 års överenskommelse och gäller till och med införandet av Vårdval Rehab. 2.1 Närsjukvård Närsjukvården ska genom ett integrerat arbetssätt mellan olika huvudmän och vårdnivåer tillgodose befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta återkommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Närhälsan ska medverka till att skapa en god och säker vård som är trygg och ges på rätt vårdnivå. Vid utveckling av samverkan/närsjukvård har parterna ett gemensamt ansvar att beakta insatsområdena i Handlingsplan för de mest sjuka äldre Samverkan/samarbete Närhälsan ska inom ramen för uppdragen i denna överenskommelse samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt. Samtliga yrkesgrupper inom Närhälsan har skyldighet att utifrån varje enskild patients behov samarbeta med personal såväl inom som utanför den egna verksamheten till exempel Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommunal hälso- och sjukvård, privata vårdgivare, medicinsk fotvård, elevhälsa, socialtjänst och länssjukvård. Närhälsan ska delta i olika former av vårdsamverkan. 2.3 Kvalitet Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet inom hälsooch sjukvård tillgodoses. De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård är enligt beslut i april 2007 att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, och ges i rätt tid. Ett regiongemensamt handlingsprogram för God Vård har tagits fram 2. Syftet med programmet är att ge vägledning och stöd för det fortsatta arbetet med God Vård i regionens hälso- och sjukvård. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården (SOSFS 2011:9). Ett hälsofrämjande synsätt ska också genomsyra arbetet med God Vård och integreras i arbetet med de sex övergripande målen. Det finns ett kontinuerligt behov av satsningar på nya metoder, läkemedel och implementering av nationella riktlinjer. Därför ska ett löpande arbete bedrivas med prioritering och utmönstring av mindre värdeskapande metoder och åtgärder. 1 Dnr RS RSK , Handlingsprogram för God vård,

203 2.4 Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas. Med utgångspunkt från FN:s barnkonvention ska barn och unga bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Prövningar av barnets bästa ska göras på ett strukturerat sätt vid alla åtgärder som på något sätt berör barn och unga. All hälso- och sjukvård ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. 2.5 Tillgänglighet Närhälsan ska kännetecknas av god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet innefattar både vård i rätt tid och möjlighet att få kontakt med verksamheten via telefon, internet eller genom ett besök samt en rimlig geografisk tillgänglighet. Detta oberoende av funktionsnedsättning och om man inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Lokalerna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik, egen bil eller med färdtjänst samt vara geografiskt lättillgängliga. Verksamheterna ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Verksamheterna ska ingå i tillgänglighetsdatabasen. Uppdaterad information om Närhälsans mottagningar ska finnas på Västra Götalandsregionens hemsida. Öppettiderna ska vara anpassade till den målgrupp mottagningen vänder sig till. Närhälsan ska aktivt verka för att tidbokning via internet införs i samtliga verksamheter. Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig. 2.6 Patientens ställning I Västra Götalandsregionen råder valfrihet vad gäller primärvård. Patienten kan själv välja var han/hon söker vård. Närhälsan ska verka för att patientens ställning stärks. Närhälsan ska: - Systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar. - Se till att patientens befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara. - Se till att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandlingen. - Vid behov vägleda patienten till annan vårdgivare. - Informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen. I verksamheterna ska det finnas medvetenhet och kunskap om personer med funktionsnedsättning vilket bland annat ska avspeglas i bemötandet. 7

204 2.7 Hälsofrämjande och förebyggande sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till en bättre hälsa. Med bättre hälsa avses välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet samt förbättrad funktionsförmåga, men även en minskning av för tidig död, sjuklighet och nyinsjuknande. Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all vård och behandling inom beställd primärvård Närhälsan. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan använda sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Närhälsan ska ingå i nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). 3. Verksamhetsfrågor 3.1 Personal Närhälsan personal ska ha för uppdraget adekvat utbildning. Närhälsan ska tillse att personalen får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen inom yrket. 3.2 Sjukresor Närhälsan ska hjälpa patienten att ordna sjukresa enligt de regler för sjukresor som Västra Götalandsregionen fastställer. 3.3 Tolk Närhälsan ska tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Närhälsan har kostnadsansvaret för detta. Närhälsan ansvarar för tolk åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Närhälsan rekvirerar service genom Västra Götalandsregionens tolkcentral. 3.4 Läkemedel Läkemedel ingår, på samma sätt som andra behandlingsmetoder, i Närhälsans ansvar. Närhälsan ansvarar för sin egen förskrivning och att en avvägning görs mellan olika behandlingsalternativ. Närhälsan har kostnadsansvaret. Det är ett gemensamt ansvar för parterna att verka för en effektiv läkemedelsanvändning. Som ett stöd finns Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen, som verkar genom att ge information och rekommendationer till förskrivare, allmänhet och linjeorganisationen. Närhälsan ska visa följsamhet till de rekommendationer som är uppsatta inom läkemedelsområdet. 3.5 Medicinsk service Närhälsan ska svara för att erforderliga provtagningar, laboratoriemedicinska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs. Närhälsan svarar för de kostnader som är förenade med detta. 8

205 Kostnader för medicinsk service inom mödrahälsovården i Göteborg (HSN 5, 11, 12) ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. 4. Uppföljning och leverans av vårddata Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan (se bilaga 3). Berörda verksamheter inom Närhälsan ska skicka uppgifter till den gemensamma databasen VEGA. Uppgifter ska levereras enligt fastställd tidplan och filspecifikation. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ersättningar En sammanställning av ersättningarna redovisas i bilaga Utbetalning Ersättning exklusive målrelaterad del betalas med 1/12 per månad. För HSN 5, 11, 12 görs dock en avräkning för mödrahälsovård månadsvis utifrån gällande ersättningsmodell. Ersättning för vätskebaserad cytologi är för HSN 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 11 och 12 rörlig och baseras på antalet genomförda gynekologiska cellprovskontroller. För HSN 9 och 10 utgår en fast ersättning och betalas med 1/12 per månad. Ersättning för rehabilitering och hjälpmedel och därmed sammanhängande kostnader utbetalas för tiden fram till och med införandet av Vårdval Rehab. Ersättning för språktolk avseende HSN 1,2,3 samt 5,11,12 regleras vid avvikelser mellan överenskommen ersättning och faktiska kostnader. Om den faktiska kostnaden för språktolk överstiger överenskommen ersättning erhåller Närhälsan 50 procent av överskjutande belopp. I det fall faktisk kostnad understiger överenskomen ersättning återbetalar Närhälsan 100 procent av mellanskillnaden. En preliminär reglering sker per september baserat på helårsprognos augusti. Slutlig reglering baseras på helårsutfallet och sker i samband med årsbokslutet. 5.3 Omställningskostnader I samband med förhandlingsarbetet har Närhälsan påtalat omställningskostnader till följd av överenskomna neddragningar. Närhälsan åtar sig att arbeta med avveckling inom de aktuella områdena. Omställningskostnader ersätts efter avrop och kan maximalt uppgå till 3,5 mnkr för samtliga tolv nämnder. Villkoret för kompensation är att Närhälsans samlade helårsresultat, innan denna reglering, är negativt på förvaltningsnivå. Kostnader som uppstår till följd av godkänt användande av eget kapital ska exkluderas från utfallet. Närhälsan åtar sig att lämna kostnadskalkyler i samband med avrop. Kompensationen sker enligt redovisade kostnader och kan maximalt uppgå till det överenskomna taket. 9

206 Om Närhälsan uppvisar ett negativt resultat som är lägre än redovisade omställningskostnader utgår ersättning motsvarande det negativa resultatet, dock maximalt upp till 3,5 mnkr. Om Närhälsan uppvisar ett negativt resultat som är högre än redovisade omställningskostnader utgår ersättning motsvarande redovisade omställningskostnader, dock maximalt upp till 3,5 mnkr. En preliminär reglering sker per september baserat på helårsprognos augusti. Slutlig reglering baseras på helårsresultatet och sker i samband med årsbokslutet. 6. Övrigt 6.1 Informationsutbyte och dialog Parterna ska fortlöpande träffas för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för såväl båda parter, exempelvis ändringar i vårdinnehåll, ändrade vårdvolymer och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta. 6.2 Information om överenskommelsen Styrelsen för Beställd Primärvård ansvarar för att personal vid Närhälsan har god kännedom om överenskommelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. 6.3 Omförhandling Om det under giltighetstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. 6.4 Tvist Om tvist mellan parterna uppstår, bör tvisten i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta trots omfattande ansträngningar inte kan lösa tvisten ska den lösas av regionstyrelsen. 6.5 Förändring av beställning inför år 2014 Gemensamma för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder: Vätskebaserad cytologi Närhälsan får kompensation för merkostnader efter att ordnat införande upphört. Språktolk Ekonomisk reglering har skett och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Vårdströmmar inom VGR inklusive läkemedel Ekonomisk reglering har skett och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Lokala förändringar för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12: MBHV-teamet - Mödra-/barnhälsovårdsteamet tillförs resurser för ytterligare en psykologtjänst inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 4. 10

207 Barn- och ungdomsmedicin (BUM) tillförs resurser för ökade kostnader på grund av omhändertagandet av nya patientgrupper. Pappagrupper - Närhälsan tillförs resurser för att driva Pappagrupper inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Screening vid graviditet - Närhälsan får kompensation för kostnader avseende smittskyddsprover som tidigare betalats av Smittskyddet (gäller inte HSN 4). P-piller förskrivning - Närhälsan tillförs resurser för ökad förskrivning av p-piller inom hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och 7. Klamydiaprovtagning - Närhälsan får kompensation för de ökade kostnaderna för provtagningsmaterial för klamydia (gäller inte HSN4). Hagamottagningen - Mödra-/barnhälsovårdsteamet vid Hagamottagningen tillförs resurser för att utöka verksamheten med en socionomtjänst Gynekologi uppdrag - Närhälsan har år 2014 ett uppdrag att bedriva gynekologisk verksamhet inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12. Dysplasier - Närhälsan erhåller ersättning för ökat antal dysplasier. Cellprovskontroller Ersättning utgår enligt gällande ersättningsmodell (HSN5,11,12) (HSN7) HPV-prover Närhälsan erhåller ersättning för HPV-prover (gäller inte HSN4). 6.6 Konsekvenser I samband med förhandlingsarbetet har Närhälsan påtalat negativa ekonomiska effekter till följd av index och den nya hyresmodellen. Eventuella konsekvenser får Närhälsan ta upp med ägaren och kommenteras i detaljbudgeten. 11

208 Västra Götaland september 2013 Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den den Jan-Åke Simonsson Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnd 4 Jim Aleberg Ordförande Styrelsen för Beställd Primärvård Frank Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Evert Svenningsson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 7.. Elise Norberg Pilhem Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 11. Håkan Linnarsson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Primärvården 12

209 BILAGOR 1-3 Bilaga 1 Verksamhetsområden Bilaga 1.1 Sjukvårdsrådgivningen 1177 Basuppdrag Överenskommelsen reglerar förhållandet mellan beställarna och utföraren avseende sjukvårdsrådgivning för befolkningen via telefonnummer Överenskommelsen definierar inriktning, innehåll, ersättning och uppföljning av sjukvårdsrådgivningen i Västra Götalandsregionen med verksamhet i Göteborg, Alingsås, Skövde och Uddevalla. Syftet med Sjukvårdsrådgivningen är: Att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs som lättillgänglig och av god kvalitet Att ge medborgarna trygghet Att erbjuda medborgarna råd utifrån ett gemensamt beslutstöd Att informera medborgarna om vart personen ska vända sig när denna behöver söka vård Att vid behov lotsa medborgarna till rätt vårdnivå Åtagande för Sjukvårdsrådgivningen: Sjukvårdsrådgivning dygnet runt, årets alla dagar, via telefonnummer 1177 Medicinsk bedömning baserat på ett nationellt, gemensamt beslutstödsystem Utifrån bedömt medicinskt behov ge råd om egenvård och/eller hänvisa till rätt vårdnivå Vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. När bokning alternativt direkthänvisning sker ska, efter bedömt behov och patientens medgivande, rådgivningsdokumentation göras/vara tillgänglig för mottagande vårdenhet. Upplysning om hälso- och sjukvårdens utbud Förmedla primärvårdens beredskapsjourer. I uppdraget ingår att förmedla läkare vid dödsfall utanför vårdinrättningar, för att utfärda dödsbevis för akuta besök i hemmet och i kommunala boendeenheter samt för vårdintygsbedömning. Lokala uppdrag Sjukvårdsrådgivningen är en del av närsjukvården och medverkar i utvecklingen av densamma. En fungerande närsjukvård innebär en nära och aktiv samverkan mellan primärvård, kommuner och länssjukvård utifrån befolkningens behov. De lokala uppdragen ska fortsatt hanteras hela dygnet. Sjuksköterskorna som ger råd vid sjukvårdsrådgivningen ska ha kompetens, utbildning och tekniskt stöd för att besvara samtal som är en del av de lokala uppdragen. 13

210 Fyrbodal - Samverkande sjukvård: Sjukvårdsrådgivningen/1177 är en viktig aktör tillsammans med kommun, primärvård och den prehospitala ambulanssjukvården. Målsättningen för samverkande sjukvård är att medborgarna får vård på rätt nivå och i närmsta möjliga närområde genom samverkansformer mellan de olika sjukvårdsaktörerna. För år 2014 ersätts förmedlade uppdrag inom samverkande sjukvård med en basersättning på 500 tkr. Överstiger antalet förmedlade uppdrag för år 2014, 750 stycken utbetalas ytterligare 500 tkr. Målet följs upp efter juli månad, om prognosen visar att målet kommer att nås utbetalas resterande 500 tkr. Om målet inte nås på helår sker en avräkning i december. Förmedla uppdrag till kommunal hemsjukvård. Tillfälliga insatser i ordinärt boende genom hembesök av den kommunala hemsjukvården hos kommuninvånare som inte har kommunal hälso- och sjukvård. Förmedla uppdrag till ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterska kan via hembesök utifrån sin omvårdnadskompetens bistå med en medicinsk bedömning och eventuellt hjälp med akuta vårdinsatser/egenvårdsråd Skaraborg - Vård på rätt nivå: Sjukvårdsrådgivningen kontaktar 112 som förmedlar kontakt med ambulanssjuksköterska. Om inget akut vårdbehov föreligger kan vissa patienter bedömas och behandlas på plats av ambulanssjuksköterska. Detta sker i samråd med SVR. Patienten kan också få en tid på vårdcentral påföljande dag. Samverkan Sjukvårdsrådgivningen ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under Styrelsen för beställd primärvård. Syftet med samverkan är att öka tillgängligheten, öka rådgivningssköterskornas kännedom om Västra Götalandsregionens organisation och utbud, bättre klara belastningstoppar, undvika ensamarbete på lågfrekvent tid, effektivisera bemanningsplaneringen, samverka i övergripande rutiner och verksamhetsstyrning. Sjukvårdsrådgivningen samverkar också med övriga vårdenheter inom Västra Götalandsregionen, entreprenörer, SOS Alarm och deltar i utvecklingen av vårdkedjan. Tillgänglighet Verksamheten ska tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser uppskattar Närhälsan att 64 procent av samtalen kan besvaras inom tre minuter. Sjukvårdsrådgivningen ska aktivt arbeta för att genomföra åtgärder för att korta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. Samverkan innebär att samtal, vid köbildning, kan slussas över till första lediga sjuksköterska vid någon av enheterna. Då kösituation uppstår med längre väntetider än minuter, ska call back finnas, vilket innebär att vårdsökande väljer att bli uppringd på sin plats i kön. 14

211 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet innebär att sjukvårdsrådgivningens ersättning ökar om andelen invånarsamtal besvarade inom tre minuter ökar. Målet följs upp kvartalsvis och beräknas på medelvärdet under respektive kvartal. Period 1: oktober december 2013, period 2: januari mars 2014, period 3: april juni Period 4: juli oktober Målrelaterad ersättning utbetalas efterföljande månad. För år 2014 utgör andelen målrelaterad ersättning tre procent. Den målrelaterade ersättningen beräknas på det totala resultatet för Västra Götalandsregionen utifrån Ineras styrkort, service nivå 1 andel invånarsamtal besvarade inom tre min (exklusive utringda samtal t.ex. callback). Under år 2014 kommer parterna att tillsammans diskutera hur den målrelaterade ersättningen kan utvecklas med syfte att värdera fler perspektiv på befolkningsnyttan. SVR är helt beroende av fungerade teknik. Den målrelaterade ersättningen ska inte påverkas negativt av att omfattande teknikproblem uppstår. Parterna följer utvecklingen och värderar den vid ordinarie uppföljningstillfällen. Målet värderas för år 2014 till 3,36 mnkr. Måluppfyllelse % 100 % av ersättningen betalas ut Måluppfyllelse % Måluppfyllelse % Måluppfyllelse 60-64% Måluppfyllelse % 95 % av ersättningen betalas ut 80 % av ersättningen betalas ut 60 % av ersättningen betalas ut 50 % av ersättningen betalas ut Ersättning Sjukvårdsrådgivningen 1177, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 SVR Lokala uppdrag SVR Abonnemang SVR MRE S:A Sjukvårdsrådgivningen

212 Bilaga 1.2 Hjälpmedel Geografiskt ansvarsområde Genom denna överenskommelse ska invånarna inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 få sina behov av hjälpmedel på primärvårdsnivå tillgodosedda. Uppdrag Hjälpmedelsförskrivning innebär bedömning, utprovning, instruktioner och uppföljning enligt gällande handbok. Vårdgivaren ska förskriva hjälpmedel enligt de regler som fastställts i Västra Götalandsregionen. Kostnadsansvar Närhälsan har kostnadsansvaret för de personliga hjälpmedel som förskrivs av Närhälsans rehabmottagningar och för de hjälpmedel som förtroendeförskrivs enligt handboken vid sjukhus eller annan vårdinrättning i Västra Götaland. Närhälsan har endast kostnadsansvaret för hjälpmedel i Härryda kommun inom nämndområdena HSN 4 samt HSN 7. Ersättning Hjälpmedel, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Hjälpmedel Abonnemang Hjälpmedel Administration Behandlingshjälpmedel S:A Hjälpmedel

213 Bilaga 1.3 Barnmorskemottagning och gynekologi Närhälsan ska bedriva mödrahälsovård (MHV) inom ett geografiskt specificerat område. Denna överenskommelse gäller för hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 7, 11 och 12. Närhälsan ska ha en utbudspunkt i varje kommun. Inriktning Närhälsan ska verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa, i form av MHV som bedrivs vid barnmorskemottagningar (BMM). Målgruppen för BMM är alla gravida och nyförlösta kvinnor samt kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning, testning för sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och gynekologisk cellprovtagning. Män och kvinnor som är partners till målgruppen utgör ibland del av målgruppen, såsom vid stöd i föräldraskapet, smittspårning av STI och vissa preventivmedelsfrågor. Basuppdrag Överenskommelsen innebär ett förstahandsansvar och områdesansvar för målgruppens hälsooch sjukvård avseende MHV. Närhälsan ska bedriva BMM enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. MHV ska främja hälsa, arbeta förebyggande och arbeta med medicinskt och psykosocialt omhändertagande av målgruppen i enlighet med Verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård inom Västra Götalandsregionen. MHVs uppdrag omfattar fem områden vilket innebär att primärt erbjuda följande tjänster: Hälsovård under graviditet Erbjuda alla gravida och nyförlösta kvinnor i området tillgång till hälsovård, inklusive besök enligt medicinskt och psykologiskt basprogram Handlägga medicinska och psykosociala komplikationer i enlighet med gällande vårdprogram och riktlinjer, vid behov i samverkan med kvinnoklinik Ha ett nära samarbete med andra verksamheter i vårdkedjan MHV-Förlossning-BB- Barnhälsovården. Utföra god graviditetshälsovård och vård efter graviditet samt verka för att minimera hälsorisker och skador på mor och barn Erbjuda information om fosterdiagnostik enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer Ge stöd vid amning Screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser. Ge rådgivning, och erbjuda insatser, för att motverka övriga hälsoriskfaktorer såsom tobaksbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor. Uppmärksamma övervikt och fetma hos gravida kvinnor till exempel genom att förskriva fysisk aktivitet på recept Ge anpassat psykosocialt stöd samt remittera till andra vårdinstanser och/eller aktörer vid behov 17

214 Verka för tidig upptäckt av våld i nära relationer, psykisk ohälsa och social utsatthet samt förmedla stöd och remittera till andra vårdinstanser/aktörer vid behov. Gällande alkohol, droger, tobak, våld i nära relation, psykisk ohälsa och social utsatthet ska BMMs personal, utöver fokus på kvinnan, ha ett tydligt barnperspektiv avseende det väntade och redan födda barn Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Aktivt arbeta för att erbjuda förstagångsföräldrar förlossnings- och föräldraförberedande stöd, oftast i gruppverksamhet, samt vid behov erbjuda detta till övriga gravida och deras partners Föräldrastödet på BMM ska vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande. Preventivmedelsrådgivning Rådgivning, förskrivning och insättning/uttag av preventivmedel Rådgivning om abort, på kvinnans begäran, samt remiss/hänvisning till instans där abort utförs Förebygga oönskade graviditeter Sexuell och reproduktiv hälsa Medverka till att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar genom att erbjuda provtagning, behandling och smittspårning Organiserad gynekologisk cellprovskontroll Erbjuda gynekologisk cellprovskontroll för kvinnor, år, i befolkningen enligt särskild kravspecifikation och särskilt kallelseintervall. Aktivt arbeta för att få fler kvinnor att ta cytologprover genom att använda Cytburken vid besök av andra skäl och genom övriga insatser beslutade av Regionalt Cancercentrum väst. Samverkan BMM ska etablera nära samverkan mellan mottagningar och med kommuner, stadsdelsnämnder, vårdenheterna inom VG Primärvård med flera, med mål att skapa en väl fungerande vårdkedja främst för familjer med särskilda behov Familjecentralsverksamhet Mödrahälsovården är en viktig part i den familjecentralsverksamhet som finns i flertalet kommuner i Västra Götaland. Mödrahälsovården ska medverka i familjecentral när sådan finns eller etableras i området. Som basåtagande för nya familjecentraler gäller det inriktningsdokument Riktlinje Barnmorskemottagningen, inkörsporten till Familjecentralen från Närhälsan daterad Ersättningen till mödrahälsovården för deltagande i familjecentral/familjecentrerat arbetssätt sker enligt ersättningsmodellen för barnhälsovård enligt VG Primärvård. 18

215 Gynekologi - uppdrag Öppen gynekologisk hälso- och sjukvård som inte kräver den slutna vårdens resurser Tillhandahålla två tider per mottagningsdag för bokning av akutbesök Erbjuda konsultationsbesök efter hänvisning/remittering från primärvårdsläkare, Polikliniska operationer Abortrådgivning Preventivmedelsrådgivning inklusive STI-prevention Telefonrådgivning Medverka till att skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR) med stöd av hjälpmedlet fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Syfte är att öka fysisk aktivitet hos kvinnor som är i riskzonen för att utveckla någon form av folksjukdom. Ökad fysisk aktivitet kan också leda till minskad läkemedelskonsumtion och läkemedelskostnader Tillgänglighet Barnmorskemottagningarna och de gynekologiska mottagningarna ska vara öppna alla helgfria vardagar och anpassas till patienternas behov. Telefonmottagning och rådgivning ska finnas varje dag då mottagningen är öppen. Tillgängligheten ska vara god och jämn över året. Gemensamma uppdrag/ersättningar 2014 Kostnaderna för medicinsk service i HSN 5,11 och 12 ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Fortsätta undersökning och behandlingen av dysplasier för kvinnor hemmahörande i centrum med avvikande cellprover i ROCK som kallas till gynekologin vid Kungshöjd. Ersättning för undersökning och behandling av dysplasier sker enligt läkarvårdstaxan (reducerad med sex procent) efter utförda prestationer. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Respektive mottagning har rätt att ha fyra veckors sammanhängande semesterstängning per år. Semesterstängningen ska planeras så att samtidig stängning av mottagningarna undvikes. Vid sammanhängande frånvaro upp till tre månader kan kravet på tillgänglighet upprätthållas genom samverkan med andra vårdgivare. Vid längre bortavaro ska vikarie sättas in. Målrelaterad ersättning år 2014: Mödrahälsovård: BMI: Medel och median-bmi vid inskrivning av alla gravida. Ersättning 100 tkr. AUDIT: Andel registrerade och poäng. Ersättning 200 tkr. Nationella kvalitetsregistret: Kvalitativ rapport och utdrag vissa parametrar. Ersättning 200 tkr. 19

216 Gynekologi: Delta i en gemensam patientenkät inom Närhälsan. Ersättning 200 tkr. Webbaserad ombokning av cytologprover: När kvinnorna själva får välja. I syfte att förebygga livmodercancer. Ersättning 200 tkr. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper. Information på lättläst svenska ska vara lätt att finna. All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. All personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökat förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. All information om verksamheten ska vara anpassad till olika funktionsnedsättningar. I samverkan med stadsdelarna stärka arbetet med familjecentrerat arbetssätt och ett ökat antal familjecentraler. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Andelen Fyss/FaR recept ska öka hos vårdgivare inom nämndområdet Ersättning Barnmorskemottagning och Gynekologi, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 BMM/Gyn Abonnemang MRE BMM rörlig ersättning inkl vätskebaserad cytologi Clamidya BMMc extra satsn lön Gyn läkare inkl arbetsmiljö BMM arbetsmiljö BMM områdesersättning BMM dietist inkl arbetsmiljö BMM Verksamhetsutv BMM kompl pension BMM ÖK Med service inkl smittskydd och HPVprov rörlig ersättning KUB BMM läkemedel Fosterdiagnostik Familjecentraler Vårdströmmar Tolk Dysplasier rörlig ersättning S:A Barnmorskemottagning och Gynekologi

217 Bilaga 1.4 Primärvårdsrehabilitering Inriktning Närhälsans verksamhet ska utgå från Hälso- och sjukvårdsnämndernas Mål- och Beställningsunderlag för år Dessa dokument beskriver nämndernas mål, prioriterade grupper samt inriktning för hälso- och sjukvård inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ansvarsområde. Inom ramen för denna överenskommelse åtar sig Närhälsan att bedriva primärvårdsrehabilitering. Närhälsan ska i samverkan utveckla verksamheten med fokus på patientens behov, där det styrande ska vara omhändertagande på rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt. Förutsättningar Förutom de grundläggande förutsättningar för uppdraget som återges i ramöverenskommelsen mellan parterna, ska Närhälsan även arbeta utifrån följande: Beställarnas målsättning för utvecklingen inom rehabiliteringsområdet är att samverkan mellan arbetsterapi, sjukgymnastik, primär- och länssjukvård kring smärtpatienter ska öka. En utveckling mot multiprofessionella rehabiliteringsteam i samverkan mellan sjukhus, primärvård, stadsdelsnämnd/kommun ska ske. Detta som ett led ibland annat strokevårdkedjan, för snabb rehabilitering av strokedrabbade patienter. Allmänna krav och kvalitetskrav Närhälsan ska tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialitet vad avser bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Närhälsan ska anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den typ av vård som överenskommelsen avser. Inom Västra Götalandsregionen överenskomna gemensamma indikationskriterier ska följas. Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling, så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet i hälso- och sjukvård tillgodoses. Parterna ska verka för att patientens ställning stärks. Närhälsan ansvarar för att mottagningens struktur avseende organisation, lokaler och utrustning är av sådan art att förutsättningar för en kvalitativ hälso- och sjukvård ges. Närhälsan ska delta i regionalt samarbete mellan vårdgivare. Åtagande I Närhälsans grundåtagande ingår att omsätta regionfullmäktiges mål, inriktning och policys samt beställarnas strategiska mål och prioriteringar i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med tillämpliga lagar. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder som vidtas för att främja att den enskilde efter sjukdom eller skada återvinner bästa möjliga funktionsförmåga. Närhälsan ska i sin 21

218 verksamhet och utifrån sin speciella kompetens särskilt uppmärksamma de grupper i befolkningen som uppvisar sämst hälsa. Inom rehabilitering i närsjukvård eftersträvas tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Närhälsans rehabiliteringsenheter ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Insatserna ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den individuella patientens behov. Rehabiliteringsverksamhet inom Närhälsan ska i huvudsak bedrivas på mottagning i samverkan mellan de olika yrkeskategorierna. I enstaka fall utförs också insatser i hemmet eller på arbetsplats/skola. Rehabiliteringsinsatserna ska vara resurseffektiva och ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå. Korta behandlingsserier ska eftersträvas. Efter avslutad sjukvårdande behandling ska patienten vid behov motiveras självträning via hänvisning till ordinarie friskvårdsutbud i samhället. I de fall patienten inte själv kan genomföra ett självträningsprogram ska primärvården instruera närstående eller övrig person i patientens nätverk om hur fortsatt självträning ska gå till. Rehabverksamheten ska samverka i vårdkedjor för att uppnå säkerhet och kontinuitet för patienten. Närhälsan ska medverka till att samverkan sker i förekommande fall mellan länssjukvård, primärvård, andra rehabenheter offentliga och privata, kommunal hälsooch sjukvård, Försäkringskassan och andra aktörer som är involverade i rehabiliteringsprocessen. Uppdrag Rehabiliteringsverksamhet ska finnas för akuta åkommor med tidsbegränsat rehabiliteringsbehov och till personer med kroniska funktionsnedsättningar. Insatser för sjukvårdande behandling ska alltid vara tidsbegränsade, men kan vara periodiskt återkommande. Verksamheten ska omfatta: Tidigt insatta rehabiliteringsinsatser Bedömning/utredning och diagnostik Behandlingsplanering och behandling Behandling och uppföljning utförs individuellt, i grupp eller av team När så är relevant, samordnade individuella rehabiliteringsplaner utifrån individens förutsättningar. I planen samordnas insatser från övriga vårdgivare/aktörer som är aktuella Hänvisning av patienter till egenträning (ex FYSS/FaR) Information, instruktion och rådgivning till patienter och vid behov deras anhöriga, i grupp eller individuellt Enstaka hembesök, enstaka besök i skola eller på arbetsplats Rådgivning, utprovning, anpassning, förskrivning och uppföljning avseende hjälpmedel Rehabmöten med andra vårdgivare och myndigheter kring enskild patient, inklusive medverkan i rehabiliteringsteam/bedömningsteam inom och utanför den egna enheten. Tillgänglighet Mottagningen ska hållas öppen för rådgivning, akut och tidsbeställda besök samt vara tillgänglig per telefon helgfri måndag till fredag, på tider som av befolkningen upplevs som god tillgänglighet, dock minst 08:00 17:00. Mottagningen ska vara öppen hela året, med 22

219 undantag för storhelger. Vid de tider mottagningen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider. Möjlighet att lämna telefonmeddelande ska finnas. Det ska även vara möjligt att kontakta mottagningen på elektronisk väg. Svar ska ges inom två arbetsdagar. Samverkan Närhälsan ska, inom ramen för uppdragen i denna överenskommelse, samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt. Närhälsan ska delta i olika former av vårdsamverkan. Närhälsan ska aktivt delta i det befolkningsinriktade och samhällsinriktade folkhälsoarbetet och folkhälsoinsatser. Dessa insatser regleras genom tilläggsåtagande och ersätts med folkhälsomedel i särskild ordning. Samråd Parterna ska ha en kontinuerlig dialog. Syftet är att båda parter ska få en god kunskap om varandras syn på såväl aktuella som mer långsiktiga frågor. De ansvariga för Närhälsans olika verksamheter ska ges möjlighet att inför hälso- och sjukvårdsnämnden redovisa verksamhetens utveckling och resultat. Det åvilar Närhälsan att kontinuerligt hålla hälso- och sjukvårdsnämnden informerad om avvikelser från Närhälsans ansvar och åtagande i enlighet med denna överenskommelse. Kommande vårdval Närhälsan åtar sig uppdraget om primärvårdsrehabilitering under år 2014 i enlighet med denna överenskommelse, oavsett Västra Götalandsregionens arbete med kommande vårdval för rehabilitering. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Närhälsan ska implementera arbetssättet Runda barn - projektet i ordinarie verksamhet Närhälsan ska aktivt delta i det lokala folkhälsoarbetet Statistik från primärvården ska vara könsuppdelad med genusanalys Närhälsan förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun, stadsdel, såsom sjukhus, primärvård, andra rehabenheter offentliga, privata och kommun. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Närhälsan ska i sina verksamheter verka för att förbättra folkhälsan Inför operationer ska patienter som röker motiveras att sluta röka Möjligheten att boka sjukvårdsbesök på internet ska öka Närhälsan ska delta i arbetet med att utveckla vårdkedjorna för de personer som är i behov av rehabilitering Statistik från Närhälsan ska vara könsuppdelad med genusanalys Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Närhälsan har sedan 1 januari 2013 uppdraget att bedriva arbetsterapi och hjälpmedelshantering i Härryda kommun. 23

220 Närhälsan ska i patientmötet utgå från ett hälsofrämjande perspektiv. Detta genom att genomföra livsstilsamtal som en del i besöket. Detta i syfte att identifiera de patienter som behöver ytterligare stöd och behandling. Närhälsan förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun, stadsdel, såsom sjukhus, primärvård, andra rehabenheter offentliga, privata och kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper Information på lättläst svenska ska vara lätt att finna Närhälsan ska erbjuda hälsofrämjande verksamhet till grupper i riskzonen att utveckla hjärt-kärlsjukdomar All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad All personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom All information om verksamheten ska vara anpassad till olika funktionsnedsättningar Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård och kommunens hemtjänst Akuta insatser ska kombineras med förebyggande insatser för att förhindra psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Närhälsans rehabiliteringsmottagning i Angered har i uppdrag att bedriva gruppverksamhet samt medverka till utveckling i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar med risk för övervikt och fetma i nordost under år Insatsen består både av sjukgymnast- och dietistkompetens. Andelen av förskrivning av FYSS/FaR-recept ska öka hos vårdgivare inom hela nämndområdet. Samverkansprojektet Livslots Angered fortsätter under år Primärvårdsrehabiliteringen erhåller resurser motsvarande kr för uppdraget. Ersättning Primärvårdsrehabilitering, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Primärvårdsrehabilitering Primärvårdsrehab Angered Tens Livslots Angered S:A Primärvårdsrehabilitering

221 Bilaga 1.5 Forskning och Utveckling Basuppdrag Forsknings- och utvecklingsverksamheten har ett övergripande uppdrag att stimulera, stödja och initiera forskning och utveckling inom all primärvård finansierad av Västra Götalandsregionen 3 samt att utveckla den vetenskapliga kompetensen hos personalen i primärvården för att på så sätt främja en evidensbaserad, god och säker vård. Den huvudsakliga verksamheten består av stöd och handledning i projekt med en bred ansats, det vill säga både forsknings- och utvecklingsarbete för all personal i primärvård. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra FoU-processen. I FoUs uppdrag ingår att: stimulera kreativitet, kritiskt tänkande och kunskapssökande förhållningssätt hos medarbetare och chefer stödja, handleda och leda FoU-projekt planera och genomföra utbildningar, seminarier och konferenser inom FoU motivera primärvårdens anställda till forskning och utveckling informera om och vara stöd vid ansökan av finansiering av FoU-projekt samarbeta med andra FoU-organisationer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt bevaka utvecklingen inom FoU lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vara brobyggare mellan universitet, högskolor och primärvårdens anställda bidra till att sprida resultat från intern och extern forskning understödja rekrytering av FoU-intresserade medarbetare till Västra Götalandsregionen. Ersättning Forskning och Utveckling, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 FOUU Lektorat i Obsterik Lektorat i Allmänmedicin S:A FOUU Exklusive verksamhet finansierad via nationella taxan 25

222 Bilaga 1.6 Ungdomsmottagning Överenskommelsen avser ungdomsmottagningar i kommunerna Ale, Kungälv, Öckerö, Partille, Härryda och Mölndal (överenskommelsen avser en utbudspunkt per kommun). Närhälsan ska i samverkan med kommunerna bedriva ungdomsmottagningsverksamhet med medicinsk, social och psykologisk inriktning för ungdomar till och med 24 år, utifrån individens behov. Verksamheten utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet basnivån när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för målgruppen. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Basuppdrag Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen är tillsammans med lokalt framtagna dokument, avtal samt hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument utgångspunkt för verksamheten. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten. Ungdomsmottagningens huvudområden är: sexualitet och samlevnad/relationer psykisk hälsa levnadsvanor/livsvillkor sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter Verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå från deras behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Verksamheten ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Ungdomsmottagningen ska för unga män och kvinnor: främja sunda levnadsvanor uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor erbjuda adekvat kunskap och rådgivning om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituation förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild tidigt upptäcka, ge råd, stöd och lättare behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa, våld i nära relationer samt risk- och missbruk. 26

223 lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat mot skolor, särskolor, föreningar och fritidsgårdar. Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få information om verksamhetens innehåll. För att öka andelen pojkar/män som besöker ungdomsmottagningen är det viktigt att utveckla nya metoder och arbetssätt i den utåtriktade verksamheten. Samverkan Verksamheten ska samverka med skola, elevhälsa, socialtjänst, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri samt habiliteringsverksamhet. Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utvecklas i samverkan med vårdcentraler, elevhälsa, psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Tillgänglighet Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet, vilket innebär en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit ungdomar söker sig på eget initiativ för att få råd och stöd i olika slags frågor. Mottagningens tillgänglighet ska utgå från ungdomars behov. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Det ska finnas möjlighet för ungdomar att via telefon få kontakt med en ungdomsmottagning efter skoltid. Detta kan ske via samverkan med andra mottagningar. Samverkan och hänvisning mellan ungdomsmottagningar ska ske vid semester. Verksamhetsformerna som ska ingå är: öppen mottagning, individuella besök, telefonrådgivning, gruppverksamhet, utåtriktat arbete, informationsarbete, samverkan kring individärenden samt samverkan med andra verksamheter på orten. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Ungdomsmottagningens verksamhet ska anpassas till de ungas behov bl.a. avseende tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Målrelaterad ersättning år 2014: Uppföljning kvalitetsparametrar 200 tkr. Genom ökad information och motiverande samtal åstadkomma en ökad HIVprovtagning 100 tkr. Öka andelen pojkar gällande STI provtagning 100 tkr 27

224 Ersättning Undomsmottagning, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning Öckerö Ungdomsmottagning Kungälv Ungdomsmottagning Ale MRE Ersättning för beteendevetare Preventivmedel Läkemedel S:A Ungdomsmottagning

225 Bilaga 1.7 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör i grunden en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet. Basuppdrag Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa, dels genom kunskapsspridning dels genom förebyggande, utredande och behandlande insatser, till övervägande del korttidsinsatser. Föräldrar har möjlighet att själva ta kontakt med verksamheten. Utgångspunkten för Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas uppdrag är Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Grunduppdraget består av följande tre områden: personal konsultation och handledning barn/föräldrar insatser under graviditet och för barn 0-6 år (intill förskoleklass eller i de fall barnet ej går i förskoleklass, start i grundskolan) och deras föräldrar/vårdnadshavare. kompetens-/metodutveckling inom områdena graviditet, späd- och förskolebarn, och föräldraskap. Exempel på förebyggande insatser inom verksamheten är: konsultation till personal metodutveckling sakkunnigutlåtande/information fortbildning samverkan Exempel på förebyggande insatser för individ och familj är: psykologiska interventioner föräldrakonsultationer föräldrastöd i grupp kunskapsöverföring/information basbedömning av barns utveckling Ersättning MBHV-psykologer, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 MBHV-psykologer

226 Bilaga 1.8 Centrala barnhälsovården Basuppdrag Det övergripande uppdraget för centrala barnhälsovården innebär att följa upp och ge stöd åt barnhälsovården inom VG Primärvårdsenheter (se krav- och kvalitetsboken). Samverkan ska ske på ett konkurrensneutralt sätt. Centrala barnhälsovårdens uppdrag omfattar bland annat att: i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC verka för att FN:s konvention om barnens rättigheter efterlevs i verksamheten stimulera till samverkan mellan verksamheter ur ett barnperspektiv samverka med länssjukvård, kommunala, regionala och nationella instanser i barnhälsofrågor ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning ge rådgivning, stöd och handledning till BVC-personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal inom BVC samla in, analysera och bearbeta hälsodata från BVC kontinuerligt göra utvärderingar och uppföljningar av arbetssätt och metoder som används inom barnhälsovården årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys i barnhälsovårdsöverläkarens ansvar ingår även tillsynsansvar Ersättning CBHV, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 CBHV S:A CBHV

227 Bilaga 1.9 Centrala mödrahälsovårdsteamet Det övergripande målet för centrala mödrahälsovårdsteamet är att stödja MHV- arbete. Verksamheten har ett övergripande kvalitetsuppföljnings- och tillsynsansvar gentemot all offentligt finansierad MHV inom det område som utgör hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12, oavsett driftsform. Arbetet ska ske på ett konkurrensneutralt sätt mot samtliga vårdgivare och samtliga barnmorskemottagningar ska ha tillgång till centrala MHV-teamet. Basuppdrag Centrala MHV-teamet ska stödja arbetet inom MHV och ansvara för medicinska riktlinjer, samordning, kvalitetsuppföljning och fortbildning av personal. Teamet ska fungera som kontakt mellan MHV och den obstetriska verksamheten vid kvinnoklinikerna. I mödrahälsovårdsöverläkarens uppdrag ingår även tillsynsansvar. I centrala MHV-teamets uppdrag ingår att: metodutveckla MHV i enlighet med regionala och nationella program och riktlinjer delta i utveckling och styrning av Regionens Organiserade Cellprovskontroller för förebyggande av cervixcancer samverka med läns- och regionssjukvård, samt med kommunala, regionala och nationella instanser, rörande kvinnors reproduktiva hälsa samverka med barnhälsovården rörande vårdkedjan förlossning-föräldrablivande vid behov initiera samverkan med annan samarbetspartner följa och förmedla aktuell forskning till MHVs personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till MHVs personal regelbundet besöka samtliga barnmorskemottagningar och vara tillgänglig för konsultation vid behov ge rådgivning, stöd och handledning till personal inom MHV kontinuerligt göra uppföljningar och utvärderingar av de arbetssätt och metoder som används i MHV samla in, analysera och bearbeta verksamhetsdata göra uppföljning och beskrivning av kvalitetsarbetet årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys vara sakkunnig och behjälplig i beställningsprocesser Mödrahälsovårdsöverläkaren ska dessutom: erbjuda konsultation vid behov till barnmorskemottagningarnas läkare och barnmorskor gällande medicinska frågor om graviditet, förlossning, barnsängstid och preventivmedel Ersättning CMHV, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 CMHV S:A CMHV

228 Bilaga 1.10 Barn- och ungdomsmedicin Inriktning Vårdgivarens verksamhet ska utgå från hälso- och sjukvårdnämndernas beställningsunderlag för åren 2013 och Dessa dokument beskriver mål, prioriterade grupper samt inriktning för hälso- och sjukvård inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämndernas målsättning för barn och ungdomar har sin grund i barnkonventionen. Barn och ungdomar ska tillförsäkras stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil. Inom ramen för denna överenskommelse åtar sig vårdgivaren att bedriva barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet. Vårdgivaren ska i samverkan utveckla verksamheten med fokus på patientens behov, där det styrande ska vara omhändertagande på rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt. Patientens ställning Parterna ska verka för att patientens ställning stärks. Vårdgivaren ska: Inhämta patientens (föräldrarnas) synpunkter på hur vården fungerar, Tillse att patientens (föräldrarnas) befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas i beaktande, Tillse att patienten (föräldrarna) informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandlingen, Vid behov hänvisa patienten till annan vårdgivare, Informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnden inom Västra Götalandsregionen, om hälso- och sjukvårdnämndens ansvarsnämnd, vårdgivarens ansvarsförsäkring samt om patientförsäkring. Åtagande Närhälsan i Västra Götalandsregionen åtar sig bedriva specialiserad hälso- och sjukvård innefattande prevention, utredning, behandling och kontroll av sjukdom inom specialiteten barn- och ungdomsmedicin. Verksamheten ska efterstäva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv, vilket ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Uppdrag Under tiden för denna överenskommelse ska vårdgivaren tillhandahålla följande tjänster vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna. Barn- och ungdomsmedicinsk specialistmottagning med prioritet för kroniskt sjuka barn och ungdomar samt barn och ungdomar med särskilda behov till och med 19 års ålder, under dagtid vardagar. Erbjuda konsultationsbesök efter hänvisning/remittering från primärvårdsläkare. Ta emot tidsbeställda och akuta sjukdomsfall för bedömning/utredning/behandling 32

229 Rådgivning och behandling för barn och ungdomar. Utveckling av pedagogiska metoder och utbildningsinsatser inom neuropsykiatriområdet. Barn och ungdomar med lindriga till måttliga psykiska symptom och funktionsnedsättning ska utredas och behandlas i enlighet med framtagna riktlinjer. Rådgivare och konsult åt de primärvårdsläkare (oavsett driftsform) som sköter egna barnpatienter. Barn och ungdomar med/risk för fetma ska utredas och behandlas i enhetlighet med regionens handlingsprogram mot övervikt och fetma. Implementera arbetssättet Runda barn projektet i ordinarie verksamhet. Handledning av blivande specialister i allmänmedicin och barn- och ungdomsmedicin. Vara remissinstans. Barnhälsovård Specialistmottagning inom BVC enligt fördelning mellan barnläkarna i området, I samarbete med Centralt Barnhälsovårdsteam ansvara för utvecklingsarbete av barnhälsovård inklusive fortbildning av sjuksköterskor och läkare på barnavårdscentralerna, Samverka med skolhälsovården, Hälsoundersökning av adoptivbarn, barn till flyktingar och invandrare, Samverka med den kommungemensamma resursen för tidiga relationsstörningar mellan förälder och barn. Prioritering Hälso- och sjukvårdsnämnderna belyser följande grupper som högprioriterade: Barn med särskilda behov, det vill säga barn i riskmiljö och barn med svåra funktionshinder. Hälso- och sjukvården ska tidigt och i samverkan med kommunens socialtjänst och skola uppmärksamma barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Ungdomar med riskbeteende, till exempel vid användning av tobak, alkohol och narkotika. Ohälsosamma miljöer som orsakar allergier hos barn och ungdomar ska uppmärksammas. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder ska i möjligaste mån erhålla anpassade insatser på rätt vårdnivå. Barn och ungdomar med allergier och eksem ska få ett kompetent omhändertagande. Tillgänglighet, kontinuitet samt vårdgaranti Av Västra Götalandsregionen beslutad vårdgaranti gäller för vårdgivaren. Akuta fall ska handläggas samma dag i överenskommelse med primärvårdsläkarna. Detta innebär att barnläkarna i samråd med allmänläkarna kommer överens om omhändertagandet av akut sjuka barn. 33

230 Telefonmottagning och rådgivning ska finnas varje dag då mottagningen är öppen. Tillgängligheten ska vara god och jämn över året. Respektive mottagning har rätt att ha fyra veckors sammanhängande semesterstängning per år. Semesterstängningen ska planeras så att samtidig stängning av mottagningarna inte sker. Vid sammanhängande frånvaro upp till tre månader kan kravet på tillgänglighet upprätthållas genom samverkan med andra vårdgivare. Vid längre bortavaro ska vikarie sättas in. Samverkan Vårdgivaren åtar sig att delta i samverkan initierad av hälso- och sjukvårdsnämnderna samt med vårdgivare med vilka Västra Götalandsregionen har överenskommelse/avtal. Västra Götalandsregionen åtar sig att fortlöpande informera vårdgivaren om vilka dessa avtalspartners är. Vårdgivaren förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun/stadsdel såsom skolhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, ungdomsmottagningarna, länssjukvården, barnhabiliteringen samt kommunernas/stadsdel övriga förvaltningar. Vårdgivaren ska i samverkan särskilt uppmärksamma barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Vårdgivaren ska delta i utvecklingsarbetet när det gäller det fortsatta VästBUS-arbetet. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas utifrån riktlinjerna Ett utvecklat samarbete Riktlinjer för verksamheter som möter barn- och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vårdgivaren ska aktivt delta i det befolkningsinriktade och samhällsinriktade folkhälsoarbetet och folkhälsoinsatser. Dessa insatser regleras genom tilläggsåtagande och ersätts med folkhälsomedel i särskild ordning. Utbildningsplatser Det ingår i åtagandena för samtliga vårdgivare att på förfrågan av och i samverkan med studierektorerna för de olika utbildningarna ha en öppenhet att diskutera att ta emot såväl ST/AT-läkare som studenter från grund- eller vidareutbildningar inom de olika vårdprofessionerna. Det ska i så fall ske efter överenskommelse och med ersättning från dem som har utbildningsuppdraget. Utökning av anslaget till barn- och ungdomsmedicin på grund av ökade kostnader för omhändertagande av nya patientgrupper Kostnaderna för medicinska utredningar för barn- och ungdomsmedicin inom Närhälsan är accelererande. Nya metoder utvecklas till stor nytta i diagnostiken och för berörda patientgrupper, det är samtidigt kostnadsdrivande. Mer komplicerade utredningar förs också över från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus till Närhälsans barn- och ungdomsmedicin, vilket genererar ytterligare kostnader. Ur ett patientperspektiv är detta en fördel. Utredning och eventuell behandling är på ett bättre sätt kopplat till barnets närmiljö. Utvecklingen går fort speciellt inom det klinisk-genetiska området. Idag är det möjligt att på ett betydligt mer ingående sätt utreda barn med bland annat utvecklingsförsening och 34

231 misstanke på genetisk defekt. Detta kan leda både till säkrare diagnos och bli vägledande i en fostersdiagnostik om föräldrarna vill har fler barn. En sådan utredning kan kosta mellan kronor upp till kronor. Kostnaderna ökar betydligt mer om en släktkartläggning blir aktuell. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Avseende SIMBA-området (Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale kommuner) ges vårdgivaren ett gemensamt uppdrag, i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin på Kungälvs sjukhus samt barn- och ungdomshabiliteringen, att utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vidare ska vårdgivaren ta aktiv del i regionens genomförandeplan för implementering samt i arbetet att ta fram en delregional genomförandeplan för dessa riktlinjer. Avseende Öckerö kommun ges vårdgivaren ett gemensamt uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin SU utveckla former för samverkan och eventuell samlokalisering på Öckerö, utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vårdgivaren ska fortsätta arbetet med att implementera arbetssättet Runda barn - projektet i ordinarie verksamhet. Vårdgivaren ska aktivt delta i det lokala folkhälsoarbetet. Statistik från vårdgivaren ska vara könsuppdelad med genusanalys. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och 11 Barn- och ungdomsmedicin har förstärkts med beteendevetenskaplig kompetens, två tjänster per nämndområde, för att utveckla tidiga insatser för barn 6-12 år med psykisk ohälsa. Insatsen är främst riktat till socioekonomiskt utsatta geografiska områden och där det finns Familjecentral eller etablerat familjecentrerat arbetssätt. Tillsammans med elevhälsan, socialtjänsten och vårdcentraler ska BUM utveckla teamarbetet för barn och föräldrar med behov av stöd. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, 11 och 12 Utvecklingen av förskole-/skolhälsoteam genom metodutveckling av "Family check up" ska fortgå under år Det innebär klinisk verksamhet med psykosomatisk inriktning, konsultstöd och kompetensutveckling med fokus på föräldrastöd. Målet är att metoder med en bred ungdoms- och familjemedicinsk bas med pedagogiska inslag ska utvecklas. Under år 2014 ska planen för implementering och de förslag på fortsatt arbete med tidiga insatser och goda erfarenheter som ger stöd till första linjens vård fullföljas. Resultatet ska redovisas under året. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Barn- och ungdomsmedicin ska medverka i Barnhuset med barnläkarresurs åtta timmar i veckan. Barnläkaren ska bland annat medverka i de tvärsektoriella samråd som genomförs om varje barn samt undersöka de barn som utsatts för våld. Ersättning HSN 5: 317 tkr år Vårdgivaren ska i sina verksamheter verka för att förbättra folkhälsan. 35

232 Förskrivning av bredspektrumantibiotika ska minska. Möjligheten att boka sjukvårdsbesök på Internet ska öka. Statistik från vårdgivaren ska vara könsuppdelad med genusanalys. Arbetet med FYSS/Far ska utvecklas med ökat fokus på barn och ungdomar. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Målrelaterad ersättning år 2014: I syfte att stärka och uppmuntra kvalitetsarbetet har ersättning i omfattningen av tre procent motsvarande cirka tkr lagts som målrelaterad ersättning för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten. Parterna enades om uppföljning av: Barn- och ungdomsmedicin ansvarar för att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin säkerställs. Syftet är att säkra tillgången på neuropsykiatriska utredningar samt vård och uppföljning efter avslutad utredning, så att Västra Götalandsregionens upprättade riktlinjer följs. Ersättning: 300 tkr. Avstämning vid delårsrapporter samt redovisning i samband med årsbokslut. Fortsatt satsning för kontinuerlig utvärdering av behandlingsinsatser för barn med övervikt och fetma. Detta med hjälp av registrering i det nationella barnobesitasregistret BORIS. Resultatet ska utgöra underlag för kontinuerlig kvalitetsförbättring av insatserna för denna patientgrupp. Samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i nämndområdet är anslutna till registret. Ersättning: 400 tkr. Avstämning vid delårsrapporter samt redovisning i samband med årsbokslut. Fortsätta arbetet med att utveckla det IT-baserade system som mäter patienttillfredsställelse i direkt anslutning till besök på mottagningarna. Föräldrar eller barnet/ungdomen svarar på läsplattor placerade i väntrummet. Den elektroniska enkäten innehåller fem tydliga frågor som är lätta att besvara. Mätningen har genomförts på mottagningen i Mölnlycke år 2013 och ska efter utvärdering utföras på samtliga BUM-mottagningar i nämndområdet. Ersättning: 300 tkr. Avstämning vid delårsrapporter samt redovisning i samband med årsbokslut. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Andelen barn med fetma ska minska. All personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. Stöd till funktionsnedsatta personer ska riktas så att den enskilda individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt. I samverkan med kommunen behöver vårdkedjan stärkas för barn och unga med psykisk ohälsa. Samarbete med elevhälsan ska utvecklas. Vid risk att utveckla psykisk ohälsa ska akuta insatser kombineras med förebyggande insatser. 36

233 Ersättning Barn- och ungdomsmedicin, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Barn- och ungdomsmedicin BUM - övertagande Aleris BUM MRE Barnhuset läkare 8 tim/v Bojen läkare 8 tim/mån Särnär Läkemedel inkl särnär Family Check Up Barn- och ungdomspsykologer S:A Barn- och ungdomsmedicin

234 Bilaga 1.11 Närhälsan Kris- och Traumaenheten Uppdrag Närhälsan Kris- och Traumaenhetens huvuduppdrag är att bedriva utredning, behandling och rehabilitering av personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller allvarlig psykisk ohälsa relaterad till exilproblematik, krigs- och/eller tortyrupplevelser. Verksamheten arbetar företrädesvis med ett brett utbud av behandlingsmetoder. Enheten ska kunna genomföra multiprofessionella bedömningar och utredningar som inkluderar flera yrkesgrupper såsom psykiatriker, psykologer, socionomer, sjuksköterskor och sjukgymnast. Verksamheten ska arbeta för att utveckla metoder för att öka tillgängligheten vid mottagningen Kris- och traumaenheten har i uppdrag att bedriva kompetensutveckling av vårdgrannar genom konsultation, handledning, metodutveckling och utbildning. Uppdraget får inte överstiga 25 procent av verksamheten. Om enheten inte kan leva upp till kraven på tillgänglighet som formuleras i Västra Götalandsregionens vårdgaranti, så får denna del av enhetens uppdrag minskas i motsvarande mån. Ersättning Kris & Trauma, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Kris & Trauma

235 Bilaga 1.12 Närhälsan Flyktingmedicinsk mottagning Uppdrag Närhälsan har i uppdrag att driva Flyktingmedicinsk mottagning, vilket är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering. Målgruppen är patienter som remitteras från Arbetsförmedlingen eller Göteborgs Stads introduktionsenhet, Flyktingbarnteamet. Enheten ska: - göra medicinska bedömningar - utföra behandlingar som förväntas av allmänmedicinsk verksamhet - basalt psykosocialt stöd - arbeta konsultativt gentemot övrig primärvård och vårdgrannar - samverka med andra vårdgrannar runt målgruppen flyktingar Verksamheten ska ha en samlad kunskap om målgruppen nyanlända flyktingar och arbeta sammanhållet för att ge möjlighet till kontinuitet och helhetssyn. Ersättning Enheten för vuxna flyktingar, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Enh för Vuxna flykt

236 Bilaga 1.13 Mödra-/barnhälsovårdsteamet i Haga Uppdrag Beställd primärvård inom Närhälsan i Västra Götaland har i uppdrag att i nära samverkan med Beroendekliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset driva en resursenhet för gravida kvinnor med missbruk och deras barn. Verksamhetens uppdrag förutsätter ett nära samarbete med socialtjänsten och andra närliggande verksamheter genom kontinuerlig kontakt och regelbundna samverkansmöten. Verksamhetens syfte är att tillvarata det väntade/nyfödda barnets rätt och möjlighet att inte utsättas för fara och komplikationer på grund av missbruk hos den gravida kvinnan/ /nyblivna modern. Verksamheten har ett uppdrag som innebär att stödja kvinnan att ta sig ur och avstå från sitt missbruk samt att verka för ett förbättrat omhändertagande av gravida kvinnor och nyblivna mödrar med missbruksproblem och deras barn. Resursenheten ska erbjuda en anpassad och förstärkt mödrahälsovård och barnhälsovård under graviditet och nyföddhetsperiod, föräldrastöd samt en viss uppföljande kontakt under spädbarnstiden. Det ska genomföras genom behovsanpassad hälsovård med graviditetsövervakning och enskilda kontakter med den gravida kvinnan och barnet, i enlighet med mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens verksamhetsbeskrivning. Uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under resterande spädbarnstid sker utifrån specifika omständigheter och behov. Uppföljningen ska ske i nära samverkan med den BVC barnet kommer att överföras till och ha sin fortsatta kontakt med. Den uppföljande kontakten ska vara ett stöd för såväl kvinnan som för ordinarie BVC-personal. Verksamheten har ett uppdrag att fungera som ett kompetenscentrum med handledning och konsultation riktad till mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett verksamhetsform, privat eller offentlig. Inför år 2014 Mödra-/barnhälsovårdsteamet i Haga har identifierat behovet av socionomresurs som har i uppdrag att bland annat fungera som stöd för personal på det BVC som barnet tillhör. För verksamhetsåret 2014 tillförs enheten resurser, 600 tkr för en socionom. Ersättning Hagamottagning, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Hagamottagning

237 Bilaga 1.14 Sexualmedicinskt centrum (SMC) Uppdrag SMC är en mottagning med klinisk behandlingsverksamhet med fokus på sexuella frågeställningar. Mottagningen riktar sig i första hand till målgruppen unga vuxna, de som passerat åldersgränsen för ungdomsmottagningarna, oavsett sexualitet, könsidentitet, genusuttryck, funktionsnivå, förutsättningar i livsvillkor, etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Alla ska uppleva sig professionellt bemötta. Den kliniska mottagningen ska vara tydligt anpassad till både män och kvinnor och ha kompetens att möta olika gruppers som hetero-, homo-, bi- och transsexuella och deras specifika behov. Målet är också att nå grupper där kulturella aspekter bör beaktas. Utifrån den kompetens som finns på enheten och de erfarenheter man där samlar skulle på sikt ett regionalt kunskapscenter kunna utvecklas i direkt anslutning till den kliniska verksamheten och finansierat av regiongemensamma medel. Ersättning Sexualmedicinsk centrum, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Sexualmedicinsk centrum

238 Bilaga 1.15 Närhälsan vårdcentral för hemlösa Uppdrag Verksamhetens inriktning ska vara primärvård med allmänmedicin som grund. - Verksamheten ska erbjuda primärvård inklusive distriktssjuksköterskevård och fotvård. - Verksamheten ska erbjuda personer som är hemlösa en primär hälso- och sjukvård innefattande prevention, utredning, behandling och kontroll av sjukdom och skada. - I verksamheten ska bedrivas ett individuellt förebyggande arbete i patientkontakter, enskilt eller i grupp. En viktig del av det individinriktade förebyggande arbetet ska vara att medvetandegöra patienten om det egna ansvaret för hälsan. - Verksamheten ska aktivt hjälpa enskilda patienter att få sådan vård och behandling, som vårdgivaren inte kan erbjuda, till exempel omvårdnad, hälsoråd, rehabiliteringsåtgärder, tandvård eller annan specialistvård. - Distriktssköterskan/sjuksköterskan ska under eget yrkesansvar svara för mottagningsverksamhet, sjukvårdsupplysning och rådgivning per telefon, utredning, behandling, socialmedicinska insatser, rådgivning och omvårdnad som normalt ligger inom distriktssköterskans kompetens samt erbjuda förebyggande insatser enskilt eller i grupp. - Verksamheten ska erbjuda fotvård efter anvisning av läkare eller distriktssköterska på mottagningen. - Verksamheten ska ha ett nära samarbete med Folktandvården som har uppdrag att svara för bedömning av tandstatus för kostnadsförslag samt viss akut tandvård för hemlösa. Denna del regleras i en särskild överenskommelse med Folktandvården i Göteborg. Tillgänglighet Verksamheten ska vara öppen på vardagar mellan kl Under denna tid ska mottagningen vara tillgänglig för akuta och planerade besök. På tider då mottagningen inte är öppen ska telefonsvarare finnas. Samverkan Närhälsan vårdcentral för hemlösa ska samverka med övrig primärvårdsverksamhet, tandvård, andra vårdgivare, kommunala verksamheter, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, apotek med flera. Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillhandahåller psykiatriker en halv dag per vecka. Läkarinsatser vid Tillnyktringsenheten (TNE) För att tillgodose behovet av medicinsk kompetens vid Tillnyktringsenheten (TNE) får ansvarig läkare på Närhälsan vårdcentral för hemlösa uppdraget att fungera som rådgivare i medicinska frågor till TNE. Denna läkare har också ansvar för ordinerade av läkemedel vid TNE och att delegationsordning för sjuksköterskor efterlevs. Omfattningen för läkartid vid TNE är 2 timmar per vecka. Ersättning för läkarinsatser sker i särskild ordning utanför denna överenskommelse till en omfattning på X tkr för år

239 Under år 2014 övergår ansvaret för TNE till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdraget att fungera som rådgivare i medicinska frågor åligger Närhälsan vårdcentral för hemlösa till dess att verksamheten är överförd till SU. Ersättning Vårdcentralen för hemlösa, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 VC för Hemlösa

240 Bilaga 1.16 Äldrecentrum Nämndspecifikt uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Äldrecentrum är en samverkande verksamhet mellan Närhälsan, Västra Götalandsregionen och stadsdelen Örgryte-Härlanda inom Göteborgs Stad. Närhälsan uppdrag innebär att tillhandahålla sjuksköterskeresurser samt läkarinsatser till Äldrecentrum. Äldrecentrum befinner sig för närvarande i ett utvecklingsskede bland annat som en följd av införandet av vårdvalet och behov av nya samverkansformer. Närhälsan får i uppdrag att inför 2014, i samråd med stadsdelen Örgryte-Härlanda, ta fram en plan för Äldrecentrum som syftar till att utveckla samverkan med kommunens hemsjukvård. Planen ska återrapporters till hälso- och sjukvårdsnämnd 12 senast den 5 december Ersättning Äldrecentrum, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Äldrecentrum

241 Bilaga 1.17 Hälsodisk Nämndspecifikt uppdrag för hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hälsodisken ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande inom området psykisk ohälsa. Nya metoder ska utvecklas kontinuerligt för att möta det behov som finns hos invånarna på Hisingen. Syftet ska vara primär prevention vilket innebär att i ett tidigt skede möta den psykiska ohälsan innan sjukdom utvecklas. Individen ska få råd och stöd för att själv kunna förändra sin livssituation. Gruppaktiviteter Hälsodisken ska erbjuda gruppaktiviteter i hälsofrämjande syfte utifrån behovet hos invånarna. Gruppaktiviteterna kan handla om stress, oro, sömnsvårigheter, sorg, depression/nedstämdhet, ångest samt långvarig värk och smärta. Gruppaktiviteterna bör förläggas på för invånarna lämpliga tider. Invånarna behöver inte i förväg anmäla sig till aktivitet. Den som söker till Hälsodisken ska kunna vara anonym. Information och kunskapsspridning Hälsodisken ska tillhandahålla lättillgänglig information till invånarna om hälsa och egenvård. Samverkan kring spridning av information till invånarna kan med fördel ske i samverkan med verksamheter i stadsdelarna på Hisingen, till exempel bibliotek. Information och stöd till invånarna ska också finnas tillgängligt på Hälsodiskens hemsida. Hemsidan ska kontinuerligt uppdateras. Samverkan och utåtriktat arbete Hälsodisken ska vara ett oberoende stöd för alla vårdgivare på Hisingen. Ansvariga för hälsodisken åtar sig att på lika villkor informera, sprida kunskap och samverka med vårdenheterna inom VG Primärvård. Konkurrensneutralitet ska råda. Kunskapsförmedling ska även ske till andra berörda aktörer i området så som försäkringskassa, samordningsförbund, arbetsförmedling och ideella föreningar/organisationer. Ersättning Hälsodisk, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Hälsodisk

242 Bilaga 1.18 Läkare palliativ vård Nämndspecifikt uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Bakgrund I gällande handlingsplan för palliativ vård i Hälso- och sjukvårdsnämnd 7, Partille, Härryda, Mölndal har fastställts en utvecklingsplan av arbetet med palliativ vård genom att år 2007 förstärka primärvården i Södra Bohuslän med en specialistläkarresurs som ska vara till stöd för alla allmänläkare inom VG Primärvård i området oavsett ägarform. Dessutom ska specialistläkaren utbilda och vara stöd för sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården i respektive kommun. Närhälsan i Västra Götaland har år 2014 uppdraget att förstärka organisationen vad avser palliativ vård med en läkare på 50 procent med specialkompetens och erfarenhet inom palliativ vård. Förutsättningar för överenskommelsen Inom ramen för denna överenskommelse åtar sig vårdgivaren att utveckla arbetet med palliativ vård genom att förstärka primärvården i Partille, Härryda, Mölndal samt Öckerö inom HSN 4 med en läkarresurs som ska bistå med specialistkompetens till samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård i nämndområdena. Läkaren ska fungera som stöd och bistå med kompetens till kommunernas hälso- och sjukvård samt vara kontaktperson mellan palliativa enheter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den öppna vården. Läkaren med specialistkompetens inom palliativ vård ska själv eller genom att ordna andra kontakter hjälpa distriktsläkarna med problem som kan uppstå för de patienter som är i behov av specialist insatser. Distriktsläkarna förväntas på så sätt successivt öka sin kompetens inom området. I arbetsuppgifterna ingår också att initiera utbildningsinsatser för personal i primärvården i Partille, Härryda, Mölndal och Öckerö samt i de fyra kommunernas hemsjukvård när behov finns. Ersättning Palliativa medel, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Palliativa medel

243 Bilaga 1.19 Ljusbehandlingar Nämndspecifikt uppdrag hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Uppdrag Närhälsan ska leverera ljusbehandlingar vid fyra utbudspunkter inom hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område. Dessa utbudspunkter ska finnas vid vårdenheter i Skepplanda, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Uppföljning Vårdgivaren ska journalföra antalet ljusbehandlingar per patient. Närhälsan ska vid dialogmöten och/eller på uppmaning från beställaren kunna redovisa hur många ljusbehandlingar som genomförts vid respektive vårdenhet. Hudläkarkonsultationer Beställaren tecknar en separat överenskommelse med NU-sjukvården angående de hudläkarkonsultationer, som krävs för ljusbehandlingsverksamhet. Överenskommelsen gäller för vårdenheterna i Stenungsund, Skepplanda samt vårdenheten på Tjörn. För hudläkarkonsultationer vid vårdenheten på Öckerö tecknar beställaren en separat överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nämndspecifikt uppdrag hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Uppdrag-utveckling Närhälsan får uppdraget att driva ljusbehandlingsverksamhet i Backa som längst till och med juni Ersättningen anges på helårsbasis, betalas i 1/12 delar per månad och upphör när uppdraget är slutfört. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kommer att ta fram en plan för hur ljusbehandlings patienterna därefter ska omhändertas. Uppföljning Vårdgivaren ska journalföra antalet ljusbehandlingar per patient. Närhälsan ska vid dialogmöten och/eller på uppmaning från beställaren kunna redovisa hur många ljusbehandlingar som genomförts vid respektive vårdenhet. 47

244 Ersättning Ljusbenandlingar, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Ljusbehandling Ljusbehandling, KR HSN 4 Vårdenheten Skepplanda Vårdenheten Stenungsund Vårdenheten Tjörn Vårdenheten Öckerö S:A Ljusbehandling

245 Bilaga 1.20 Övrigt Övrigt, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Missbruksenhet Stenungsund Läkartim socialmedicin Tjörn

246 Bilaga 2. Ersättningsbilaga 2014 Område, TKR HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 TOTALT Sjukvårdsrådgivningen Hjälpmedel Primärvårdsrehabilitering Barnmorskemottagning och Gynekologi Ungdomsmottagning CBHV, CMHV MBHV-psykologer Barn- och ungdomsmedicin FOU Övrig verksamhet, Lokala SUMMA TOTALT UTVÄG

247 Bilaga 3 Uppföljningsplan Gemensam uppföljning för beställd primärvård Övergripande avtal All redovisning ska vara könsuppdelad och sammanställd i ett dokument per nämnd. Brytpunkt för statistik uppföljning 28/2, 31/7 och 31/12 Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 1.1 Samtliga verksamheter Redogör för verksamheternas deltagande i olika former av Skriftligt från NH X samverkan med andra vårdgivare 1.2 Samtliga verksamheter Redogör för hur verksamheterna registrerar i Skriftligt från NH X Tillgänglighetsdatabasen samt ev. åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten 1.3 Samtliga verksamheter Redovisa vilka mottagningar som är anslutna till Mina Skriftligt från NH X vårdkontakter eller annan möjlighet till kontakt via internet 1.4 Samtliga verksamheter Redovisa verksamheternas väntetider Skriftligt från NH X 1.5 Samtliga verksamheter Redogör för hur verksamheterna arbetar för att öka kunskapen Skriftligt från NH X om jämlik/jämställd vård 1.6 Samtliga verksamheter Redogör övergripande för utvecklingen av verksamheten och nya behandlingsmetoder/insatser utifrån nya riktlinjer och eventuella prioriteringar Skriftligt från NH X 1.7 Samtliga verksamheter Redogör för hur Närhälsan arbetar med att implementera barnkonventionen i alla verksamheter 1.8 Samtliga verksamheter Redogör för hur Närhälsan arbetar med att stärka patientens ställning 1.9 Samtliga verksamheter Redogör för hur Närhälsan arbetar för att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i verksamheterna Skriftligt från NH Skriftligt från NH Skriftligt från NH X X X 51

248 Statistik 1.10 Samtliga verksamheter Redovisa antalet tillfällen som verksamheterna anlitat tolk Skriftligt från NH X 1.11 Samtliga verksamheter Redovisa statistik över den patientupplevda kvaliteten avseende Skriftligt från NH X bemötande 1.12 Samtliga verksamheter Redovisa statistik avseende den patientupplevda kvaliteten avseende delaktighet Skriftligt från NH X 2. Sjukvårdsrådgivningen Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 2.1 SVR Uppföljning enligt Ineras styrkort NH skickar X 2.2 SVR Följa vart samtal från SVR hänvisas, där det är möjligt redovisa Skriftligt från NH X X X lokala uppdrag 2.3 SVR Redovisa patientnöjdhetsmätning på regionnivå Skriftligt från NH X 2.4 SVR Redovisa genomförda åtgärder för att öka tillgängligheten till Skriftligt från NH X X SVR 2.5 SVR Vårdbarometern Skriftligt från HSNK X Känner du till att du kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård? (Halvår och helår) Har du under de senaste 6 månaderna ringt till 1177? Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon senaste gången du ringde till 1177? 2.6 SVR Gemensamt dialogmöte HSNK/SVR, vid behov lokala möten Dialog X X 2.7 SVR Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 2.8 SVR Redovisa andelen besvarade samtal inom 5 minuter Skriftligt från NH X X 52

249 3. Barnmorskeverksamhet Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept 3.1 BMM Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, väntetider Skriftligt från NH 3.2 BMM Redogör för medverkan i familjecentral om det finns i Skriftliga från NH X kommunen 3.3 BMM Redogör för vilka åtgärder som har vidtagits för att få fler Skriftligt från NH X kvinnor att ta cytologprov, särskilt riktat mot grupper som är svåra att nå 3.4 BMM Redogör för samverkan kring olika grupper, exempelvis Skriftligt från NH X personer med psykisk ohälsa, våld i nära relationer och missbruk 3.5 BMM Gemensamt dialogmöte HSNK/BMM, vid behov lokala möten X X 3.6 BMM Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 3.7 BMM Redovisa andel förstagångsföräldrar som deltagit i Skriftligt från NH X föräldragrupp (avslutade under året) minst hälften av gångerna, uppdelat på kön 3.8 BMM Cytologprover: antal kallelser och genomförda prover samt Skriftligt från NH X X andel i kvinnor som deltar i screening. 3.9 BMM Andel genomförda AUDIT-samtal samt hur många som får 10 Skriftligt från NH X poäng eller mer vid AUDIT-test 3.10 BMM Andel kvinnor med registrerat BMI vid inskrivning Skriftligt från NH X 3.11 BMM Andel gravida med BMI över 30 vid inskrivning Skriftligt från NH X 3.12 BMM Redovisa det totala antalet besök samt antal besök fördelat på: Skriftligt från NH X X - Graviditet - Abortrådgivning - Preventivmedelsrådgivning - Cytologprovtagning - Könssjukdomar Helår 10 jan X 53

250 3.13 BMM Andel gravida som röker vid inskrivning, resp. v.32 Skriftligt från NH X 3.14 BMM Andel gravida som har ingått i våldscreening Skriftligt från NH X 4. Rehabilitering Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 4.1 Rehabilitering Redogör för eventuella skillnader i vårdkonsumtion mellan kvinnor och män. Dialog 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan X 4.2 Rehabilitering Redogör för arbetet med FYSS/FaR Beskriv utvecklingen av arbetet Andel förskrivna FYSS/FaR-recept 4.3 Hjälpmedel Redovisa kostnaderna för hjälpmedel och förskrivning per nämnd Skriftligt från NH Skriftligt från NH X X X 4.4 Hjälpmedel Analysera eventuella skillnader mellan nämnderna avseende förskrivning av hjälpmedel Skriftligt från NH X 4.5 Rehabilitering/hjälpmedel Gemensamt dialogmöte HSNK/Rehab, vid behov lokala möten Dialog X 4.6 Rehabilitering/hjälpmedel Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 54

251 4.7 Rehabilitering Redovisa - genomsnittligt antal besök per patient på mottagningsnivå - antal förstagångsbesök - antal gruppbesök - antal hembesök 4.8 Rehabilitering Redovisa genomsnittlig väntetid för första besök hos arbetsterapeut och sjukgymnast på kommunnivå Skriftligt från NH Skriftligt från NH X X 5. Forskning och Utveckling Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 5.1 FOU Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X 6. Ungdomsmottagning Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 6.1 Ungdomsmottagning Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, väntetider 6.2 Ungdomsmottagning Redogör för gjorda insatser/aktiviteter i det utåtriktade arbetet samt uppskatta hur stor del av verksamheten som har lagts på det utåtriktade arbetet. Skriftligt från NH Skriftligt från NH 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan X X 55

252 6.3 Ungdomsmottagning Redovisa samverkan med kommunens elevhälsa och Skriftligt från NH X förebyggande verksamheter riktade till ungdomar 6.4 Ungdomsmottagning Redogör för särskilda satsningar gjorda under året för att Skriftligt från NH X minska spridningen av STI 6.5 Ungdomsmottagning Hur arbetar UM med HBTQ-frågor? Skriftligt från NH X 6.6 Ungdomsmottagning Redogör för hur UM arbetar för att få fler pojkar att söka vård. Skriftligt från NH X 6.7 Ungdomsmottagning Redogör för hur verksamheten arbetar för att tillgodose Skriftligt från NH X behoven hos ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar 6.8 Ungdomsmottagning Redogör hur gränsdragningen/samverkan fungerar mellan Dialog X ungdomsmottagning och vårdcentral när det gäller psykisk ohälsa bland ungdomar 6.9 Ungdomsmottagning Gemensamt dialogmöte HSNK/UM, vid behov lokala möten Dialog X X 6.10 Ungdomsmottagning Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 6.11 Ungdomsmottagning Redovisa väntetid för första besök per personalkategori Skriftligt från NH X X 7. Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 7.1 Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Skicka in verksamhetsberättelse inkl årets utvecklingsfrågor och besök, gjorda utredningar, konsultationer samt deltagande i föräldragrupper Skriftligt från NH 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan X 56

253 8. Barnhälsovårdsteam Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 8.1 Barnhälsovårdsteam Verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X 9. Mödrahälsovårdsteam Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 9.1 Mödrahälsovårdsteam Verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X 57

254 Nämndspecifik uppföljning för beställd primärvård 2014, HSN 4, 5, 7, 11, 12 All redovisning ska vara könsuppdelad med genusanalys Uppföljning av verksamheter kommer att ske genom dialogmöten i samband med delårsredovisningar Ta del av verksamhetsberättelser/rapporter från samtliga verksamheter Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 11.1 BMM Redovisa antalet registrerade genomförda audit-enkäter samt poängfördelning 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan Skriftligt från NH X X 11.2 BMM Redovisa rapport från nationella kvalitetsregistret Skriftligt från NH X X 11.3 BMM Andel som gått utbildning i Suicidprevention (SPIV) Skriftligt från NH X BMM Redovisa prestationer för verksamheten avseende nämnderna Skriftligt från NH X X HSN5, 11, 12 enligt gällande ersättningsmodell 11.4 Gynekologi Redogör för resultat av genomförd patientenkät Skriftligt från NH X 11.5 Gynekologi Redovisa antalet utskrivna recept på fysisk aktivitet Skriftligt från NH X X 11.6 Ungdomsmottagning Redovisa uppföljning av kvalitetsparametrar (tidigare Skriftligt från NH X parametrar) 11.7 Ungdomsmottagning Antalet HIV provtagningar Skriftligt från NH X 11.8 Ungdomsmottagning Redovisa antalet och andelen män/killar som besöker ungdomsmottagningen. Skriftligt från NH X 58

255 11.9 Ungdomsmottagning Lämna in verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X Barn- och Ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefontider, väntetid Skriftligt från NH till läkare X X Redogör för hur och i vilken omfattning BUM medverkar i Skriftligt från NH Barnhuset, Bojen, Family check up samt i det lokala X X folkhälsoarbetet Redogör för hur och i vilken omfattning BUM arbetar med att Skriftligt från NH X utveckla samverkansformer mellan BUM, barnungdomspsykiatrin (BUP) samt kommunerna/stadsdelarna. Detta för att uppnå målet i VästBus, dessutom rapportera om förändringar i arbetet under år 2013 Redogör för behandlingsinsatser samt utvärdering för barn Skriftligt från NH X X med övervikt/ fetma med hjälp av registrering i det nationella barnobesitas registret BORIS. Redogör för hur resultaten av arbetet kommer att göra Skriftligt från NH X underlag för dels kontinuerlig kvalitetsförbättring av insatserna för ovanstående grupp, dels hur vårdgivaren ska implementera arbetssättet Runda barn-projeketet i ordinarie verksamhet Redogöra för hur BUM i Mölnlycke (Härryda kommun) Skriftligt från NH vidareutvecklat det IT-baserade system för mätning av patienttillfredställelse i anslutning till besöket på mottagningen, dessutom redovisa svaren i den enkät som X barnet/ungdomen eller föräldern svarat på Redogör för dels för resultatet av utprovningen av det system Skriftligt från NH som patienter som remitterats till BUM erbjuds möjlighet att online boka tid, dels för möjligheten införa systemet vid andra mottagningar. (Utprovningen kommer att ske år 2013 på en av X mottagningarna inom HSN 7 området) Redovisa antalet besök uppdelat på planerade och akuta Skriftligt från NH X X Redogör för hur BUM arbetar med att det skall finnas information/kommunikation på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper samt hur information på lättläst svenska är lätt att finna Skriftligt från NH X 59

256 11.19 Barn- och ungdoms medicin Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X (BUM) Primärvårdsrehabilitering Redovisa antalet barn per kommun/stadsdel som får tillgång Skriftligt från NH X till behandling för övervikt/fetma Primärvårdsrehabilitering Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X X väntetider samt om detta förändras under sommartid Primärvårdsrehabilitering Redovisa i vilken utsträckning tidbokning är möjlig via Skriftligt från NH X internet Primärvårdsrehabilitering Beskriv hur samverkan sker mellan Primärvårdsrehab och övriga vårdgrannar inkl. kommun/stadsdel Skriftligt från NH X - Samverkansmöten - Individuella patientärenden Primärvårdsrehabilitering Redogör för verksamhetens rutiner för avvikelserapportering Skriftligt från NH X X Kris- och Traumaenheten Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X X Kris- och Traumaenheten Redovisa antalet nyinskrivna unika personer Skriftligt från NH X Kris- och Traumaenheten Redovisa antalet genomförda konsultationstillfällen samt Skriftligt från NH X handledningstillfällen Kris- och Traumaenheten Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X väntetider Enheten för vuxna flyktingar Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X X Enheten för vuxna flyktingar Redovisa antalet nyinskrivna unika personer Skriftligt från NH X Hagamottagningen Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X X väntetider Hagamottagningen Andel kvinnor med registrerat BMI vid inskrivning Skriftligt från NH X Hagamottagningen Andel gravida som röker vid inskrivning, resp. v.32 Skriftligt från NH X Hagamottagningen Antal nyinskrivna gravida per kommun Skriftligt från NH X X 60

257 11.35 Sexualmedicinskt centrum Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X Sexualmedicinskt centrum Redovisa antal besök per HSN Skriftligt från NH X X Sexualmedicinskt centrum Redovisa antalet nyinskrivna unika personer, alternativt antalet Skriftligt från NH X nybesök Sexualmedicinskt centrum Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X väntetider Vårdcentral för hemlösa Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X X Vårdcentral för hemlösa Redovisa antal unika patienter Skriftligt från NH X Vårdcentral för hemlösa Redovisa antal besök/insatser avseende TNE Skriftligt från NH X Äldrecentrum Redovisa antal kontakter och kontaktorsak Skriftligt från NH X Ljusbehandlingar Redovisa antal ljusbehandlingar och antal ljusbehandlingar per patient Skriftligt från NH X X Ljusbehandlingar Skicka in verksamhetsberättelsen Skriftligt från NH X 61

258 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1244/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Håkan Mannelqvist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Tilläggsöverenskommelse med Styrelsen för Angereds Närsjukhus avseende sjukhusvård 2014 Ärendet Ärendet avser en tilläggsöverenskommelse för 2014 till Angereds Närsjukhus med syftet att komplettera nuvarande överenskommelse för perioden Bakgrund Styrelsen för Angereds Närsjukhus har en tvåårig överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 för perioden Sjukhusbyggnaden för Angereds Närsjukhus befinner sig i ett uppbyggnadsskede och beräknas tas i bruk våren För att verksamheten ska vara fullt uppbyggd 2015 sker en successiv uppbyggnad av vårdverksamheterna. Inför 2014 föreslås en ökad vårdbeställning och Angereds Närsjukhus tillskjuts ytterligare 10 mnkr. Överväganden Angereds Närsjukhus är under stark utveckling och ett ökat antal patienter söker sig till närsjukhuset, både via egenremiss men också med hänvisning från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att säkerställa vårdens omfattning inför behöver beställningen av vård vid Angereds Närsjukhus öka med tillhörande finansiering. Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp den 13 september Enighet uppnåddes. Förslag till beslut Tilläggsöverenskommelsen av sjukvård för år 2014 mellan Styrelsen för Angereds Närsjukhus och hälso- och sjukvårdsnämnd 12 godkänns Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

259 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg och Styrelsen för Angereds Närsjukhus Expedieras till Styrelsen för Angereds Närsjukhus

260 Dnr: HSN Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg och Styrelsen för Angereds Närsjukhus

261 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE FÖRÄNDRINGSPOSTER ERSÄTTNING DOKUMENTATION... 3 BILAGOR Bilaga 1a Bilaga 1b Ersättning 2014 till Angereds Närsjukhus Förändringsposter

262 1 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE Utifrån regionens budget och Regionstyrelsen fastställda planeringsdirektiv är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad överenskommelse: Överenskommelse om sjukhusvård mellan Styrelsen för Angereds Närsjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg År , Dnr HSN FÖRÄNDRINGSPOSTER Parterna är överens om följande förändringar av vårdbeställningen inför 2014: Resurser för två dietister tillförs Angereds Närsjukhus (ANS) inför En dietist avser Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och en dietist avser barn- och ungdomsverksamheten (BUV). Resurser för två casemanagers tillförs ANS inför En casemanager avser VUSC och en casemanager avser BUV ANS erhåller resurser för en kurator till TB-vårdteamet. BUV tillförs resurser för en logoped VUSC tillförs resurser till kardiologiverksamheten motsvarande en sjuksköterska Verksamheten inom Barn- och ungdomsmedicin i Gamlestaden tillförs resursförstärkning för barnläkaruppdraget. ANS tillförs medel för ytterligare två ST-läkartjänster. Budgeten höjs för medicinska tjänster inom ANS ANS för resurser för ytterligare två ST-block Flyktingbarnteamet tillförs medel för en psykolog. ANS avvaktar med uppbyggnaden av rehabverksamheten som beskrivits i huvudöverenskommelsen. 3 ERSÄTTNING Ersättningen för tillkommande poster inför 2014 utbetalas efter särskild framställan. Den totala ersättningen till Angereds Närsjukhus för 2014: tkr (Se reviderade ekonomiska bilagor.) 4 DOKUMENTATION Denna tilläggsöverenskommelse har upprättats i två originalexemplar av vilka parterna tagit var sitt. Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg För Styrelsen för Angereds Närsjukhus.. Håkan Linnarsson Ordförande Endrick Schubert Ordförande 3 (5)

263 Ersättning 2014 till Angereds Närsjukhus Bilaga 1 a Öppen vård - betalutrymme varav verksamhetsanslag varav prestationsersättning Riktade uppdrag Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) Barn- och ungdomsmedicin BUM flyktingbarnteam Barnkonsult till primärvård 210 Doulauppdrag FoUU Förskole-/skolhälsoteam Gynekologi Hälsofrämjande insatser Läkemedel Mobilt KOL-team Projektledare, dagkirurgi Rehabinsatser Samverkan BUV, VUSC, Smärtcentrum Smärtcentrum multidisciplinära bedömningar ST-läkare TB vård Ungdomsmottagning Utveckling sjukhuset Summa riktade uppdrag Särskild framställan Diagnosbaserad screening Dietist, case manager, kardiologissk VUSC Dietist, case manager, logoped BUV Psykiatriskt team ST-läkare TB vård, kurator, lokal Medicinsk service - lab Tolkersättning Summa särskild framställan Summa ersättning varav målrelaterad ersättning (tkr) Antal läkarbesök Antal övriga besök (5)

264 Förändringsposter 2014 Bilaga 1b Verksamhet Ersättning Anmärkning (Tkr) Ersättning 2014 Grundöverenskommelse Förändringar 2014 Index ,8% Krav på minskade kostnader Kurs/konferens, konsult m.m. Dagkirurgi, projektledare FoU utveckling BUM Resursförstärkning BUM samt psykolog till flyktingbarnteamet BUV Barnssk, dietist, case manager, logoped Gynekologi 500 Undersköterska Medicinsk service Randning BUM Psynk/socionomer Familjecentral, BUM Psykiatri Rehabilitering 500 ST-läkare TB vård Verksamhetsassistenter 500 Barn, gyn VUSC Dietist, case manager, kardiologissk Summa Summa förändringar Summa ersättning (5)

265 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1227/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Lena Ekeroth Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, Göteborg nord-östra Ansökan om anslag till minna-mottagningen Ärendet Minna-mottagningen har inkommit med en ansökan till hälso- och sjukvårdsnämnderna om anslag för 2013 till och med Stiftelsen minna är en religiöst och politiskt oberoende stiftelse som driver minna-mottagningen, där de erbjuder stöd och rådgivning för ensamstående kvinnor i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Bakgrund Minna-mottagningen erbjuder stöd och rådgivning för kvinnor och par i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Genom samtal vill mottagningen stötta de som är tveksamma till sin graviditet. Föräldrastöd erbjuds till ensamstående mammor både före och efter barnets födelse, samt vid abort. Mottagningen erbjuder stödsamtal, hembesök samt gruppverksamhet kostnadsfritt. Under 2012 deltog 28 kvinnor i förlossningsförberedande kurser från nämndområdet. Dessutom har ett antal kvinnor fått regelbunden samtalskontakt med kurator, samt ett stort antal kvinnor fått stöd i form av längre telefonsamtal. Mottagningen finansieras idag till största delen av Sociala Resursnämnden i Göteborgs Stad (775 tkr för 2013). Anslag tas även emot från Göteborgs Stift, samt enskilda gåvor. Minna-mottagningen ansöker om 110 tkr/år från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,5,7,11 och 12 för åren , det vill säga 22 tkr per nämnd och år. Överväganden Riktad insats till utsatt grupp för hela Göteborg och kranskommuner Verksamheten som bedrivs vid minna-mottagningen kan anses utgöra ett komplement till ordinarie mödravårdsverksamhet. Minna-mottagningen bedriver POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

266 Sida 2(2) Datum: Diarienummer HSN förebyggande och främjande arbete riktat till ensamstående blivande mödrar. Det är sällan de enskilda mödravårdscentralerna har kapacitet att bedriva gruppverksamhet riktat till ensamstående kvinnor då de till antalet är relativt få. Minna-mottagningen är i det avseendet bättre lämpad än regionens egna verksamheter att nå ut till berörd grupp, då de har Göteborgsområdet och kranskommuner som upptagningsområde. Ett barnperspektiv Att tidigt ge riktat stöd till ensamstående mammor är insatser som stärker anknytning mellan mor och barn. Anknytningen har avgörande betydelse för barns utveckling och möjligheter. Barnperspektivet beaktas då barn ges förutsättningar att vara resursstarka och kompetenta individer. Finansiering Finansiering sker inom nämndens budgeterade medel för folkhälsoinsatser för år Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljar 22 tkr/år i anslag till Minna-mottagningen för verksamhet år , totalt 66 tkr. 2. Finansiering sker inom nämndens budgeterade medel för folkhälsoinsatser för år Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om anslag för 2013, 2014 och 2015 Expedieras till Marina Olsson, minna-mottagningen maria.olsson@minna.nu

267

268

269 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 1233/2013 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Negar Sohrabi Jahromi och Sofia Hedenlund Telefon resp E-post resp. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Delårsrapport augusti 2013 Ärendet Delårsrapporten avser perioden till och med den 31 augusti Syftet med rapporten är att ge regionfullmäktige och regionstyrelsen löpande information som underlag för politiska beslut. Rapporten ska innehålla redovisning av verksamheternas utveckling, personalutveckling och ekonomiskt resultat. Förslag till beslut Delårsrapport per augusti 2013 godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Delårsrapport augusti 2013 Expedieras till Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

270

271 Sida 1(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Delårsrapport augusti Sammanfattning och slutsats Hälso- och sjukvårdsnämnden är befolkningens företrädare och nämnden har ett övergripande ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och att verka för en bättre och mer jämlik hälsa hos medborgarna. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har med 2013 års budget lagt ett fokus på äldres hälsa, insatser för gruppen unga vuxna samt resurser för att utveckla verksamheterna vid Angereds Närsjukhus (ANS). I februari genomfördes en konferens på temat Framtidens vård för äldre i nordost. Medverkande var politiker och tjänstemän från berörda stadsdelar, primärvården, Angereds Närsjukhus och hälso- och sjukvårdsnämnden. Ett antal strategiska områden och uppdrag identifierades för det fortsatta arbetet och uppdraget att genomföra detta lades på NOSAM och förvaltningschefer i respektive organisation. Inget av uppdragen har genomförts eller återrapporterats ännu. Målgruppen unga vuxna och gruppens svårigheter vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård har sedan länge varit identifierad. Det gäller även svårigheterna för målgruppen att komma i egen försörjning, bland annat på grund av psykisk ohälsa. Ett utvecklingsarbete har förts på lokal nivå med flera förvaltningar däribland öppenvårdspsykiatrin i Gamlestaden. Arbetet har ännu inte förankrats på ledningsnivå inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). SU fick under år 2012 i uppdrag att se över förutsättningarna för att samla resurser från psykiatrin till en PTSD-verksamhet inom nuvarande ekonomiska ramar. Psykiatriverksamhetens svar som lämnades i juni anger att omhändertagandet av PTSDpatienter bäst skulle ske genom att tillskapa ett subspecialiserat omhändertagande vid mottagningarna i Gamlestaden, Mölndal, Centrum och Västra Frölunda. Folktandvården har intensifierat arbetet med att minska antalet barn och ungdomar som inte kommer till klinik för undersökning eller behandling, trots upprepade kallelser. Arbetet har resultat i att 674 stycken (60 procent) av de barn och ungdomar som identifierades kom till undersökning under perioden maj april Måluppfyllelsen av den nationella vårdgarantin var vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var i juli 80 procent, vilket var en försämring med åtta procentenheter jämfört med juli föregående år. Andelen patienter som väntat högst 90 dagar på behandling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var 70 procent i juli månad, vilket var en procentenhet lägre jämfört samma period föregående år.

272 Sida 2(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Svarstiden för sjukvårdsrådgivningen var i augusti 54 procent besvarade samtal inom tre minuter. Det var en förbättring jämfört med vårens tillgänglighetssiffror. För servicenivå 2, vilket innebär svarstid inom nio minuter, var uppfyllelsegraden 79 procent jämfört med genomsnittet för 2012 som var 88 procent. Hälso- och sjukvårdsnämnden prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 12,7 mnkr. Nämndens kostnadsutveckling för sjukhusvård visar på en fortsatt lägre kostnad och på helår beräknas en positiv budgetavvikelse till 30 mnkr för de offentliga sjukhusen. Nämnden kommer därmed inte behöva det tillskott på 17,8 mnkr som budgeterades för den lokala riskdelningen. Det samlade resultatet för HSN 4, 5, 7, 11 och 12 har förbättrats, vilket innebär att nämndernas behov av lokal riskdelning har minskat jämfört med föregående prognos. Hälsooch sjukvårdsnämnden kommer därför inte att behöva bidra i den lokala riskdelningen. 3. Medborgarperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet I avsnitt 3.1 redovisas uppföljning för perioden 1 januari 31 augusti 2013 av de mål som hälso- och sjukvårdsnämnden prioriterar att arbeta med under verksamhetsåret Barns hälsa Tandvårdens förebyggande insatser i områden med stor förekomst av karies bland barn och unga ska öka a) Andelen 6 åringar med karies ska minskas ytterligare i Angered och i Östra Göteborg Det kariesförebyggande arbetet som under tidigare år utvecklats inom Folktandvårdens preventionsprogram FRAMM (fluor, råd, arena, motivation, mat) pågår fortsatt under perioden Uppföljning av målet sker på helårsbasis. b) Riktade insatser ska utvecklas så att barn med konstaterad karies inte uteblir från besök utan kommer till tandläkaren för behandling Folktandvården har genom vårdöverenskommelsen för perioden i uppdrag att intensifiera arbetet med att minska antalet barn och ungdomar som inte kommer till klinik för undersökning eller behandling, trots upprepade kallelser. Resultaten för nämndområdet är lovande. 674 stycken (60 procent) av de barn och ungdomar som identifierades via den riktade verksamheten kom till undersökning under perioden maj april Uppföljning av målet sker på helårsbasis.

273 Sida 3(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att överföra barn- och ungdomspsykiatrin Gamlestaden till Angereds Närsjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har ställt sig positiva till att föra över barn- och ungdomspsykiatrin i Gamlestaden till Angereds Närsjukhus (ANS) från Förhandlingar med ANS har inte inletts Barn- och ungdomsspecialistcentrum ska ytterligare förstärka samverkan med kommunens elevhälsa, även mot stadsdelen Örgryte-Härlanda. Arbetet med feta barn ska prioriteras under året Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillfört ytterligare resurser till barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) för åren 2013 och Därigenom vill hälso- och sjukvårdsnämnden utveckla arbetet med barns och ungdomars hälsa, bland annat genom att prova en modell för lättillgängliga insatser, så kallad Family check-up. Målgruppen är barn som i förskolan eller skolan uppfattas vara i risk för att utveckla eller som redan visat tecken på psykisk ohälsa. Elevhälsan för stadsdelarna Angered och Östra Göteborg har sedan ingången av 2013 avtal om skolläkarinsatser från Angereds Närsjukhus. BUSC har i uppdrag att utreda och behandla barn och ungdomar som har eller riskerar utveckla fetma. Arbetet sker i enhelighet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram mot övervikt och fetma. BUSC har även ett uppdrag att medverka i det nationella barnobesitasregistret BORIS och i samband med årsredovisningen rapportera hur de använder den kunskap som kvalitetsregistret renderar Behovet av verksamhet för barn med diabetes ska inarbetas i överenskommelsen med Angereds Närsjukhus. Omfattningen ska ligga till grund för en minskad beställning på SU Angereds Närsjukhus har under 2013 påbörjat arbetet med överföring av barn med diabetes från SU men arbetet går långsamt. Antalet barn i området som skulle kunna utgöra målgrupp är cirka 60 st och BUSC har kapacitet för cirka 50 patienter. Under året har ett tiotal barn överförts till ANS Fortsatt utveckling av ungdomsmottagningen i Angered till en fullvärdig verksamhet under 2013 Ungdomsmottagningen i Angered är från 2013 en fullvärdig mottagning personalmässigt. Successivt har kontakter byggts upp med de ungdomar som är mottagningens målgrupp. Relationer har byggt upp med skolor och samverkanspartners i området. Mottagningen har haft öppet hela sommaren 2013.

274 Sida 4(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Äldres hälsa Arbetet enligt projekt Livslots ska implementeras i hela nämndområdet och avse alla äldre oavsett nationalitet Projekt Livslots Angered bedrivs i samverkan mellan stadsdelen Angered, Vårdalinstitutet och Närhälsan. Projektet började under våren 2013 med en ny språkgrupp, personer från Bosnien-Hercegovina. Vårdalinstitutet genomför en utvärdering av metoden. Erfarenheterna från utvärderingen och projektutvecklingen kommer att utgöra underlag för beslut om implementering av metoden i hela nämndområdet Metoden inskrivningsklar patient ska vara införd i nämndområdet senast 2013 De lokala NOSAM-grupperna inom vårdsamverkan LGS har arbetat med införandet av verksamheten in- och utskrivningsklar patient. Utvecklingen följs i samband med presidieöverläggningarna med stadsdelnämnderna Äldres sjukvård behöver utvecklas i nordost och Angereds Närsjukhus är en av aktörerna. Vidare ska behovet av mellanvårdsresurs utredas, det vill säga när man är för sjuk för hemmet men färdigbehandlad på sjukhus I februari 2013 genomfördes konferensen Framtidens vård för äldre i nordost. Medverkande var politiker och tjänstemän från stadsdelarna, primärvården, Angereds Närsjukhus och beställarorganisationen. Ett antal strategiska områden och uppdrag identifierades för det fortsatta arbetet. Sektorscheferna/förvaltningscheferna för stadsdelarna Angered och Östra Göteborg samt Närhälsan och ANS har fått i uppdrag att leda arbetet. I augusti tillsattes en arbetsgrupp för att driva arbetet med frågorna vidare. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) har utrett frågan om en mellanvårdsresurs för äldre. En sådan resurs skulle kunna ha en funktion mellan sjukhus och kommunal äldreomsorg. Rapportering sker till hälso- och sjukvårdsnämnden senare under året Psykisk hälsa Sahlgrenska Universitetssjukhuset får i uppdrag att samla resurser från psykiatrin till en PTSD-verksamhet. Arbetet ska ske i nära samverkan med kris- och traumaenheten men avse mer generell PTSD-problematik SU fick under år 2012 i uppdrag att se över förutsättningarna för att samla resurser från psykiatrin till en PTSD-verksamhet inom nuvarande ekonomiska ramar. I juni avrapporterades uppdraget till HSNK. Psykiatriverksamheten/SU bedömer att omhändertagandet av PTSD-patienter sker bäst genom att tillskapa ett subspecialiserat omhändertagande vid mottagningarna i Gamlestaden, Mölndal, Centrum och Västra Frölunda. SU lyfter fram patienternas höga grad av samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som kan omhändertas på en mottagning organiserad i flera specialiserade team.

275 Sida 5(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Undersök möjligheten att lokalisera kris- och traumaenheten till de nordöstra stadsdelarna Psykiatriverksamheten vid SU bedömer att omhändertagandet av PTSD-patienter sker bäst genom att tillskapa ett subspecialiserat omhändertagande vid de fyra öppenvårdsmottagningarna. Analys och bedömning av detta förslag har ännu inte skett. En återrapportering om möjligheten att lokalisera kris- och traumaverksamheten till de nordöstra stadsdelarna kommer att ske till nämnden senast vid decembermötet Nämnden vill efterstäva en bättre tillgänglighet till psykiatrin, att 90 procent av alla sökanden till BUP eller vuxenpsykiatri från tid till första besök samma vecka Tilläggsöverenskommelser har tecknats med SU där barn- och ungdomspsykiatrin tillförs resurser. Insatsen är tidsbegränsad och gäller till och med år Finansiering sker genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för att få ner de köer som bildats för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Satsningarna kommer att följas upp i februari 2014, resultatet är planerat att redovisas för nämnden i samband med sjukhuset första delårsredovisning Väntetider till psykiatrisk/psykosocial behandling inom psykiatrisk öppenvård får inte överstiga tre månader. Högst prioriterade ska behandlas inom två veckor I vårdöverenskommelsen med SU för åren framgår att det i sjukhusets uppdrag ingår att ge vård inom fastställda vårdgarantitider. Det är alltid den medicinska bedömningen som avgör hur brådskande det är att påbörja en behandling. Sjukhuset rapporterar väntetider och tillgänglighet enligt regionens riktlinjer, vilket rapporteras till nämnden tre gånger per år Angereds Närsjukhus får i uppdrag att förbereda en fullvärdig psykiatrimottagning som skall stå klar Verksamheten ska utvecklas successivt Angereds Närsjukhus har för åren erhållit resurser för att successivt bygga upp en psykiatriverksamet vid sjukhuset. För att skapa en fullvärdig mottagning krävs ytterligare resurser inför Psykiatriverksamheten har identifierat några viktiga målgrupper för det fortsatt utvecklingsarbetet. För att kunna starta en psykiatriverksamhet i Angered behövs ett nära samarbete och dialog med psykiatriverksamheten inom SU. HSNK har försökt få tillstånd en dialog SU men utan resultat hittills Folkhälsa Hälsoteken får i uppdrag att rekrytera och utbilda hälsoinspiratörer för att i nästa steg engagera föreningslivet i folkhälsoarbetet Hälsoteket i Östra Göteborg har i uppdrag att ta fram en modell för arbetet med hälsoinspiratörer i nordost. Benämningen kommer i framtiden att vara hälsoguider för att inte blandas ihop med hälsoinspiratörer, en funktion som finns på många arbetsplatser.

276 Sida 6(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Motiverande hälsosamtal ska ske kontinuerligt vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets öppenvårdsenheter Till dessa hälsofrämjande aktiviteter finns det i vårdöverenskommelsen med SU för två kvalitetsindikatorer. Dessa handlar om användandet av metoden fysisk aktivitet på recept samt arbetet med rökstopp inför operation. Indikatorerna är kopplade till målrelaterad ersättning med ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Redovisning av indikatorerna sker till hälso- och sjukvårdsnämnderna två gånger årligen. I den första uppföljningen för 2013 redovisade SU handlingsplaner som av HSNK bedömdes som tillräckliga för ett fortsatt förbättringsarbete gällande hälsofrämjande insatser på sjukhuset Andelen förskrivning av FYSS/FaR-recept ska öka hos vårdgivare inom hela nämndområdet. Hälsoteken ska utgöra en resurs för kompetens och vägledning för fysiska aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden har tecknat avtal med Idrotts- och föreningsnämnden (IOFN) i Göteborgs stad om samordning av FaR-arbetet. Arbetet utgår från Angereds sim- och ishall. FaR-arbetet ska samordnas med Hälsoteken och ANS för att säkra hela FaR-processen och utbildning av vårdgivare ska ske i syfte att öka förskrivningen av FaR. Nämnden tog i juni 2013 beslut om att under hösten förstärka avtalet med IOFN med 250 tkr. Närhälsan kommer i samband med årsredovisningen 2013 att redogöra för utvecklingen av arbetet med FYSS/FaR och andelen förskrivna recept inom beställd primärvård. I vårdöverenskommelsen med SU för åren ingår som en kvalitetsindikator andelen enheter/kliniker som använder FaR som metod. Indikatorn är kopplad till målrelaterad ersättning med ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Redovisning sker till hälso- och sjukvårdsnämnderna två gånger årligen. I samband med första uppföljningen för 2013 redovisade SU en handlingsplan som av HSNK bedömts som tillräcklig för ett fortsatt förbättringsarbete gällande FaR-insatser på sjukhuset. Uppföljning av VG Primärvård visar att förskrivningen av FaR-recept har ökat i nämndområdet under det senaste året. Från 1168 förskrivna recept i juni 2012 till 1612 förskrivna recept i juni detta år. Det motsvarar en ökning från 0,9 procent av de listade som får fysisk aktivitet på recept till 1,2 procent av de listade som får ordinationen. För Västra Götalandsregionen har snittet för samma period ökat från 1,3 procent till 1,6 procent av de listade som erhåller receptet. Elva av 13 vårdcentraler i nämndområdet ligger fortfarande under snittet för Västra Götalandsregionen Folktandvården får ett utökat hälsouppdrag med målet att öka samverkan med andra vårdaktörer Folktandvården har i uppdrag att i samverkan med skola, MVC och BVC arbeta för en bättre hälsa. Vidare ska folktandvården i sina hälsofrämjande insatser så långt det är möjligt arbeta evidensbaserat och i samverkan med andra hälsoaktörer. Dialog förs med folktandvården om

277 Sida 7(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 formerna för en intensifierad samverkan inom området hälsa Det preventionsinriktade arbetet ska utvecklas, särskilt mot den unga generationen och narkotikamissbruket Under första kvartalet 2013 har kommunerna och VGR i samverkan genomfört CAN:s (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) drogvaneundersökning i 47 av 49 kommuner. Resultaten av CAN-enkäten väntas komma under hösten Återkoppling kommer då att ske till nämnden och kommunerna. De drogvaneundersökningar som genomförts tidigare visar att narkotikabruket är ett större problem än alkoholproblemen bland ungdomar i nordoststadsdelarna. Ungdomsmottagningarna i Angered, Gamlestaden och Örgryte-Härlanda har i uppdrag att uppmärksamma en riskfylld livsstil hos ungdomar, bland annat gällande narkotikamissbruk. En viktig verksamhet som har ett fokus på drogmissbruk är Mini-Maria Nordost som är en lokal öppenvårdsmottagning för ungdomar upp till 21 år. Mottagningen riktar sig till ungdomar som har risk- eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger. Mini Maria Nordost arbetar anpassat efter de specifika problem som finns hos ungdomarna inom området. Uppföljning av nämndens mål är planerad utifrån Mini Marias årsrapport för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli får i uppdrag att i samverkan med de lokala folkhälsoråden ta fram en gemensam strategi och budskap som avser matvanor. Arbetet ska vara klart senast halvårsskiftet 2013 Arbetet med att ta fram en gemensam strategi och budskap om bland annat matvanor pågår i nordost. Representanter från ANS, SDN Angered, SDN Östra Göteborg, Arena Angered, Folktandvården, Närhälsans primärvård och Närhälsans rehab ingår. Arbetet förväntas vara klart till årsskiftet Länssjukvård I länssjukvårdsbeställningarna ska särskild vikt läggas vid en smidig övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård inom alla specialiteter. I detta arbete ska övergången inom psykiatrin prioriteras. En grupp som identifierats i samband med övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård har av flera myndigheter/förvaltningar betecknats som gruppen unga vuxna i åldern år. Bland annat har det framkommit brister i kompetensen inom psykiatrin för denna grupp. Hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatrigrupp genomförde under hösten 2012 ett dialogmöte med vårdgivare, där det framkom behov att kartlägga gruppen unga vuxna för att få en tydligare bild av deras situation och problematik. Öppenvårdspsykiatrin i Gamlestaden har visat intresse för att leda arbetet men uppdraget har ännu inte säkerställts eller förhandlats med SU:s ledning. En särskild uppföljning är planerad att genomföras under 2014 avseende övergången från

278 Sida 8(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 barn- och ungdomssjukvård till vuxenvård vid SU. Övergången inom psykiatrin kommer att prioriteras Akutmottagningarna väntetider ska kortas a) Inom mandatperioden ska väntetiden till att man vid behov träffar läkare maximalt uppgå till en timma I SU:s uppdrag ingår att klara måltalen för genomloppstiderna på akutmottagningarna, vilket framgår av vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen ingår målrelaterad ersättning för tre kvalitetsindikatorer som gäller akutmottagningen: tid till triage, tid till läkare och total genomloppstid. Den målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål som redovisas till nämnden två gånger årligen. I den första uppföljningen av de tre kvalitetsindikatorerna har SU redovisat handlingsplaner som av HSNK bedömts som tillräckliga för ett fortsatt förbättringsarbete gällande insatser på sjukhuset. Se vidare regionfullmäktiges mål Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås. b) Genomsnittlig genomloppstid ska inte uppgå till mer än fyra timmar Se mål a) Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Angereds Närsjukhus ska införa metoden Mångbesökarmodellen. Detta ska prövas på minst ett område under året Ett projekt för mångbesökare pågår på akutmottagningen vid SU. Målsättningen är nöjda och trygga patienter, färre besök/inläggningar/återinläggningar på akutmottagningen, minskad risk för över-/under-/felbehandling, ökat samarbete mellan slutenvård/primärvård/kommun och förändrade sökvanor genom att patienten vårdas på rätt vårdnivå. En sjuksköterskeresurs har inrättats som kontaktsjuksköterska under projekttiden. Angereds Närsjukhus rapporterar arbetet med mångbesökare i samband med årsredovisningen Undersök möjligheten att inrätta ett BB-Hotell i nära anslutning till förlossningsvården i Göteborg HSNK kommer undersöka frågan och sedan återkomma till nämnden gällande möjligheterna att inrätta ett BB-Hotell i anslutning till förlossningsvården.

279 Sida 9(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd TB-vården ska utvecklas i nordost. Angereds Närsjukhus är en betydelsefull/naturlig aktör, som ska arbeta med den förebyggande och uppsökande verksamheten inom TB-vården. Detta bör koordineras med Sahlgrenska Universitetssjukhusets uppdrag. Ett dialogmöte genomfördes under våren 2013 mellan SU, Smittskyddet och HSNK med syftet att klargöra och informera om ANS roll i TB-vården. SU och ANS har i juni beslutat arbeta vidare med frågan i samverkan. I vårdöverenskommelsen med Angereds Närsjukhus finns resurser avsatta från 2014, vilket innebär att verksamheten kan starta först Angereds Närsjukhus får i uppdrag att utveckla arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa med stöd av hälsoinspiratörer ANS ingår i utvecklingsarbetet rörande funktionen hälsoinspiratörer på Hälsoteket i Östra Göteborg Utifrån behovsanalys utveckla verksamheten av öron-näsa-hals-verksamhet i nordost En behovsanalys har genomförts och avrapporterats till hälso- och sjukvårdsnämnden under I behovsrapporten konstaterades att det inte behövs ytterligare specialister inom området öron- näs och hals men att specialiteten är lämplig att förläggas på ett närsjukhus. Under hösten 2013 sker ett arbete med att se över och analysera den kommande beställningen av dagkirurgi vid ANS. Om öron- näs och halsverksamhet är en del av den tänkta dagkirurgin kommer en beställning att ske till ANS om öppenvård inom området Utifrån regionfullmäktiges beslut om Barnhospice ges uppdraget att tillskapa ett Barnhospice i Göteborg Regionfullmäktige har beslutat att vården av barn i livets slutskede ska utvecklas. Ansvaret för vården delas av SU, Habilitering & Hälsa och kommunerna. SU har i samverkan med Göteborgs Stad och Habilitering & Hälsa gjort en genomlysning av hur vården fungerar. Slutsatsen är att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan parterna är väl fungerande. Gruppen har också konstaterat att behov av gemensamma rutiner inte föreligger, då varje patientfall uppvisar ett mycket varierande behov i kombination med att berörd vård- och omsorgspersonal uppvisar flexibilitet och anpassning till varje enskild patient. Gruppen konstaterar att det dock finns ett behov av gemensamma utbildningstillfällen och forum där erfarenheter kan delas. Parterna har fastställt sina slutsatser i ett gemensamt dokument. Frågan har också behandlats i LGS temagrupp barn och unga. Uppdraget är föremål för en fortsatt uppföljning under Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet genomsyrar all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet

280 Sida 10(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. I arbetet med barn och unga ska verksamheterna ta utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Barn och unga ska mötas med respekt och ges möjlighet till delaktighet och inflytande, vilket fastslås i avtal och överenskommelser med utförarna. Barnperspektivet ska även beaktas i beredningen av de tjänstemannaunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdsnämndernas beslut. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. I avtal och överenskommelser framgår att vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i vårdens verksamheter. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Kunskapscenter för jämlik vård ska fördjupas. Utförarna ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionsnedsättning. Samtliga verksamheter ska särskilt beakta de behov som personer med funktionsnedsättning har. Verksamheterna ska finnas registrerade i Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Exempel på hur arbetet med rättighetsfrågor bedrivs är Habilitering & Hälsa som i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna har i uppdrag att under avtalsperioden analysera synverksamhetens förskrivning av hjälpmedel ur ett jämställt/jämlikhetsperspektiv. Uppföljning sker i årsredovisningen Ytterligare ett exempel är överenskommelsen med SU där det ingår att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas Minst ett område inom länssjukvård ska i vårdöverenskommelsen 2013 särskilt beskrivas ur ett jämlikhetsperspektiv och utifrån vård på lika villkor I överenskommelsen med SU ingår att jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. SU åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Genusanalyserna redovisas för nämnden i uppföljningen av vårdöverenskommelsen för 2013.

281 Sida 11(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i processperspektivet I kapitel 4 redovisas hälso- och sjukvårdsnämndernas egna mål i processperspektivet samt Regionfullmäktiges mål om god vård, vårdgaranti och prestationer Nämnden vill förstärka forskningsarbetet inom Angereds Närsjukhus, speciellt med inriktning på aktionsforskning ANS har tillförts medel för utbyggd FoU-verksamhet från och med år Information om arbetet sker till hälso- och sjukvårdsnämnden under hösten Samverkan ska intensifieras med frivilligorganisationer Hälso- och sjukvårdsnämnden har en utvecklad samverkan med föreningarna Födelsehuset, Män för jämställdhet och MINNA-mottagningen. En första kontakt är tagen från Folkhögskolan i Angered som håller på att utveckla ett befolkningsinriktat arbete. Folkhögskolan önskar hitta samverkansformer med det lokala folkhälsoarbetet genom sina medlemsföreningar. 4.2 God Vård I avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden har med utförare, såväl interna som externa, fastslås att verksamheterna ska efterleva God Vård. Den uppföljning som sker baseras sedan på de kvalitetsområden som anges i God Vård. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Se Regionfullmäktiges mål Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. 4.4 Prestationer Se bilaga 1 Konsumtionsrapport. Förändringar i sättet att rapportera prestationer för öppenvård vid sjukhusen innebär att jämförelser med tidigare år inte är möjlig. Budgeten är lagd enligt tidigare sätt att redovisa, vilket gör att det inte heller är möjligt att jämföra budget och utfall för innevarande år. De jämförelser som görs nedan sker mellan utfallet för jan-aug i år och utfallet för jan-aug Slutenvård sjukhus Det har inte skett någon större förändring av antalet vårddagar inom den somatiska slutenvården.

282 Sida 12(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Antalet vårddagar inom BUP/SU har ökat eftersom sjukhuset har utökat antalet slutenvårdsplatser från fem till åtta. Slutenvården inom BUP har verksamheten igång under sommaren till skillnad från förra året. Länssjukvård (exklusive sjukhus och VGPV) Utfallet för länssjukvård visar ett minskat antal besök, dels beroende på att några enheter inom Habilitering & Hälsa rapporterat in färre besök än motsvarande period förra året dels att det skett förändringar i avtal med vissa privata enheter. VG Primärvård Endast en marginell förändring har skett mellan åren. Primärvård övrigt Det totala antalet läkarbesök inom primärvård övrigt har minskat, då det skett en produktionsminskning hos flera privata allmänläkare. Utomregional vård Färre antal läkarbesök inrapporterades under föregående år än det egentligen var. Orsaken var ett fel i inrapporteringen från Region Halland. Detta är anledningen till den stora skillnaden mot utfallet i år. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är sedan ett år tillbaka hopslagna till ett samlat kansli (HSNK). En verksamhetsplan för år 2013 har tagits fram för kansliet. I verksamhetsplanen beskrivs organisationens egna mål och hanteringen av fullmäktiges mål. Till verksamhetsplanen finns en särskild genomförandeplan kopplad. Av nedanstående matris framgår mål, ansvar och tidplan. Ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter är klart i enlighet med tidplanen. Vad Hur Vem När Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Kartläggning av var dessa skillnader finns görs av lönesättande chefer tillsammans med personalhandläggare för Beställardirektören 2013 jämförbart arbete dvs. vi jämför befattning, erfarenhet och kön. I lönerevisionen skall eventuellt osakliga skillnader utjämnas.

283 Sida 13(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Vid nyrekrytering erbjuds alltid Linjechefer 2013 heltid Lönestrukturen inom HSNK ska analyseras Kartläggning av nuvarande lönestruktur. Beställardirektören HR Oktober 2013 Ny BAS-värdering för samtliga kategorier genomförd senast maj-13. Kartläggning av samlad kompetens inom HSNK (resursbank) Jämföra motsvarande tjänster och arbetsinnehåll. Oskäliga löneskillnader ska elimineras. HR tar fram en gemensam mall HSK-chef senast juni-13. Kartläggning HR genomförs efter fastställd mall vid varje kontor. Ställs samman för hela kansliet av HR December 2013 Ta fram ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter Chefsgruppen tar fram ett styrdokument som förankras i 18-gruppen och bland medarbetare. Beställardirektör April Personalvolym Personalvolymen är i jämförelse med föregående år oförändrad, och uppgår till 143 personer. I detta antal ingår 18 folkhälsoplanerare anställda vid hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/mariestad. 5.5 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaro (procent av ordinarie arbetstid) År 2012 År 2013 Kvinnor 4,8 % 4,6 % Män 2,4 % 1,3 % Totalt 4,3 % 3,8 %

284 Sida 14(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) År 2012 År 2013 Kvinnor 63,9 % 69,9 % Män 63,3 % 18,4 % Totalt 63,8 % 65,8 % Den ackumulerade sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år från 4,3 till 3,8 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har ökat marginellt från 63,8 till 65,8procent. 7. Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 12,7 mnkr. Nämndens kostnadsutveckling för sjukhusvård visar på en fortsatt lägre kostnad och på helår beräknas en positiv budgetavvikelse till 30 mnkr för de offentliga sjukhusen. Nämnden kommer därmed inte behöva det tillskott på 17,8 mnkr som budgeterades för den lokala riskdelningen. Det samlade resultatet för HSN 4, 5, 7, 11 och 12 har förbättrats, vilket innebär att nämndernas behov av lokal riskdelning har minskat jämfört med föregående prognos. Hälsooch sjukvårdsnämnden kommer därför inte att behöva bidra i den lokala riskdelningen. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Vårdvolymer och ersättningsutrymme till vårdgivare, inte minst till SU, behöver inför 2013 anpassas till verksamheten på Angereds Närsjukhus Inför överenskommelsen för Angereds Närsjukhus gjordes en större ökning av beställningen motsvarande 30 mnkr sammantaget för bägge åren. Ingen justering av ersättningsutrymmet mot SU genomfördes inför Ekonomiskt resultat Se bilaga 2 Traditionell resultaträkning och bilaga 3 Ekonomibilaga. Riskdelning För att möjliggöra mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de fem nämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan ett antal år överenskommit om en finansiering efter betalningsförmåga/lokal riskdelning. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 har i budget avsatt 99,1 mnkr för att bidra till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,7,11 och 12. Av utfallet per augusti och den förväntade utvecklingen för helåret bedöms behovet per nämnd komma att förändras jämfört med de budgeterade beloppen för den lokala riskdelningen. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 bedöms behöva bidra

285 Sida 15(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 med 84,3 mnkr i den lokala riskdelningen, vilket innebär 14,8 mnkr lägre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 har kraftigt ökade kostnader för sjukhusvård, vilket innebär ett prognostiserat behov av tillskott på totalt 41,3 mnkr. Jämfört med budgeterat belopp för den lokala riskdelningen innebär detta en försämring med 24,5 mnkr för helåret. För hälso- och sjukvårdsnämnd 7 har det prognostiserade behovet av medel ur den lokala riskdelningen minskat med 11,5 mnkr, från 17,5 mnkr till 6 mnkr på helårsbasis. Behovet av tillskott i den lokala riskdelningen för Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 är 37 mnkr, vilket är en förbättring med 10 mnkr jämfört med budgeterat belopp. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har minskade kostnader för sjukhusvård och har inte behov av tillskott i den lokala riskdelningen. I budgeten beräknades att nämnden behövde erhålla 17,8 mnkr i den lokala riskdelningen. Region-och rikssjukvård samt länssjukvård vid offentliga och privata sjukhus Modellen för ersättning av sjukhusvård innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion över denna nivå ersätts inte sjukhusen. Sahlgrenska Universitetssjukhus, Kungälv Sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus totala produktion har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Utvecklingen av Angereds Närsjukhus fortgår enligt plan och volymerna har ökat jämfört med motsvarande period förra året. Antalet besök och vårdtillfällen har minskat på Sahlgrenska Universitetssjukhus jämfört med motsvarande period föregående år medan vårddagarna har ökat vilket innebär en tyngre vård. Kostnaderna för riks- och regionvård är därför lägre än föregående år. Konsumtionen och kostnaden för den öppna länssjukvården är lägre än föregående år. Detta kan förklaras av minskat antal besök jämfört med samma period föregående år, dock är vårddagar och vårdtillfällen oförändrade. Den slutna länssjukvården har dyrare vårdtillfällen som medför en högre kostnad. Antalet besök har ökat på Angereds Närsjukhus jämfört med motsvarande period föregående år. Då sjukhuset är under utveckling och uppbyggnad är endast ett fåtal verksamheter prestationsersatta. Kostnaderna är högre än föregående år då ersättningsutrymmet successivt utökas till dess att sjukhuset är färdigbyggt. Hälso- och sjukvårdsnämndens invånare konsumerar en något mindre andel av vården än budgeterat på Lundby Närsjukhus. Prognosen har därför förbättrats med 3,0 mnkr. Utomregional länssjukvård Kostnaderna för utomregional länssjukvård har ökat betydligt. Detta jämfört med såväl budget

286 Sida 16(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 som med samma period föregående år. Läkemedel Nämndens läkemedelskostnad för privata vårdgivare (exklusive Lundby och VGPV) är 2,9 mnkr lägre än budgeterat belopp. Kostnadsminskningen avser främst läkemedelsförskrivning av läkare verksamma inom nationella taxan. Detta innebär en positiv helårsprognos på 4 mnkr, vilket är en förbättring med 1mnkr jämfört med föregående prognos. Privat VG primärvård Utfallet för privat VG Primärvård visar ett underskott på 1,2 mnkr mot budget. Detta kan främst förklaras av ökade tolkkostnader samt en högre ersättning för ålder och kön. Sammantaget prognostiseras ett underskott jämfört med budgeterat belopp på 3 mnkr. Offentlig primärvård övrigt Utfallet för offentlig primärvård bedöms i dagsläget bli 2 mnkr sämre än budgeterat, beroende främst på ökade vårdvolym inom MVC samt ökade kostnader för tolktjänster. Ett ökat antal vårdtunga patienter har även noterats. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse motsvarande 2 mnkr. Sjukresor Periodens utfall visar på en fortsatt nedåtgående trend avseende kostnader för sjukresor. Detta kan till största del förklaras av minskade transportkostnader främst beroende på det nya trafikavtalet. Årets prognos visar på ett lägre utfall med 2 mnkr jämfört med budget. 7.4 Eget kapital Vid ingången av 2013 hade hälso- och sjukvårdnämndens eget kapital i omfattningen 10,8 mnkr. 8. Bokslutsdokument och noter Se bilaga 4 Bokslutsdokument och noter. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska Bra I överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns målrelaterad ersättning för en kvalitetsindikator som avser vårdrelaterade skador och infektioner. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål och resultatet redovisas två gånger årligen. Den första uppföljningen för 2013 visar att SU har uppnått måltalet.

287 Sida 17(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna OK I Västra Götalandsregionens budget för 2013 anges att sjukvården ska vara lättillgänglig och fri från köer. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns regionala regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ). Angereds Närsjukhus Måluppfyllelsen av den nationella vårdgarantin vid Angereds Närsjukhus var i juli 99 procent, avseende andelen patienter som väntat högst 90 dagar på besök. Variationen mellan verksamhetsområdena är mellan procent. Tillgängligheten inom 60 dagar var i genomsnitt 86 procent. Tillgängligheten vid Angereds Närsjukhus är relativt stabil. Tandvård Nämndinvånarna god tillgänglighet till allmäntandvård. Till exempel vid Folktandvårdens kliniker är väntetiderna för nya vuxenpatienter max tre månader. Inom specialisttandvården varierar väntetiderna mellan specialiteterna och mellan specialisthusen. Inom specialiserad barntandvård, käkkirurgi och sjukhustandvård har kraven på tillgänglighet skärpts i överenskommelsen och målrelaterad ersättning utgår för väntetid om max 3 månader för patienter med prioriterat tandvårdsbehov. Habilitering & Hälsa Tillgängligheten till Habilitering & Hälsas verksamheter är god. Alla mottagningar har registrerats i tillgänglighetsdatabasen. Kontakter med mottagningarna kan ske via telefon, e-post och sms. VG Primärvård Två gånger per år mäts besökstillgängligheten vid vårdcentralerna i nämndområdet genom att registrera samtliga nybesök och mäta hur stor andel som kan tas emot inom 7 dagar. Vid senaste mätningen i mars 2013 togs i genomsnitt 88,2 procent av nybesöken emot inom 7 dagar. Detta kan jämföras med genomsnittet för VGR som är 89,0 procent. Sjukvårdsrådgivningen Svarstiden för sjukvårdsrådgivningen var i augusti 54 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Det är en förbättring jämfört med vårens tillgänglighetssiffror som var avsevärt lägre främst beroende på teknikproblem för redovisningen. För servicenivå 2, vilket innebär svarstid inom 9 minuter, var uppfyllelsegraden 79 procent jämfört med genomsnittet för 2012 som var 88 procent.

288 Sida 18(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Måluppfyllelsen av den nationella vårdgarantin var vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i juli 80 procent, vilket är en försämring med åtta procentenheter jämfört med juli föregående år. Andelen patienter som väntat högst 90 dagar på behandling, var 70 procent i juli månad, vilket är en (1) procentenhet lägre jämfört samma period föregående år. Patienter med välgrundad misstanke om cancer ska behöva vänta högst 14 dagar på besök. Andelen patienter vid SU som erhöll detta var 99 procent i juli. Medelvärdet i Västra Götalandsregionen var 91 procent för samma period. Andelen patienter inom BUP/SU som väntat högst 30 dagar på besök var sista juli 67 procent. Medelvärdet var detsamma för barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen som helhet. Den sista juli stod tio barn i kö vid BUP/SU för fördjupad utredning medan ett barn stod i kö för behandling. Samtliga patienter hade väntat mer än 30 dagar. Därmed klarade BUP/SU inte vårdgarantin vare sig till fördjupad utredning eller till behandling. Andelen vuxna patienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning är för SU stadigt på 100 procent. Medelvärdet i regionen var 59 procent. Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Varning Efter beslut av hälso- och sjukvårdsutskottet förändrades den månatliga uppföljningen för akutmottagningarna från och med december månad Numera omfattar den enbart väntetid för att träffa läkare och total genomloppstid. Uppföljningen avser dessutom enbart de mest akuta patienterna, det vill säga de patienter som vid triagering erhållit gul, orange eller röd beteckning. Det senare innebär att mätningarna nu omfattar cirka tre fjärdedelar av de patienter som passerar akutmottagningarna. Förändringen medför också att jämförelser med samma period föregående år inte är möjliga att göra. I juli innevarande år fick 35 procent av de prioriterade patienterna på akutmottagningen vid SU träffa läkare inom en timma. Det regionala måltalet är att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha träffat en läkare inom 60 minuter. Medelvärdet för akutmottagningarna i Västra Götalandsregionen var samma månad 44

289 Sida 19(19) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 procent. Av den aktuella gruppen patienter på akutmottagningen på SU hade 49 procent en total genomloppstid på fyra timmar. Det regionala måltalet är att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha en total genomloppstid om högst fyra timmar. Medelvärdet för akutmottagningarna i Västra Götalandsregionen var samma månad 57 procent.

290 Konsumtionsrapport HSN 12, Bilaga 1 Period Helår Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Avvikelse Konsumtion i tusental prognos - budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 12,6 12,8 12,5 19,8 19,8 19,0 0,0 DRG-poäng 11,8 11,7 12,2 17,9 17,9 18,4 0,0 DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) 0,95 0,92 0,95 0 0,92 0,95 0,0 Vårddagar övrig verksamhet 1,6 1,6 1,5 2,5 2,5 2,2 0,0 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 1,2 1,2 1,3 1,8 1,8 1,8 0,0 Vuxenpsykiatri, vårddagar 18,9 17,4 19,9 26,8 26,8 29,4 0,0 BUP, vårddagar 0,8 0,6 0,7 1,2 0,9 1,1 0,2 Öppen vård, somatik Läkarbesök 83, , Övriga besök 59, , Summa besök 142, , Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 6, , Övriga besök, vuxenpsykiatri 34, , Läkarbesök, BUP 1, , Övriga besök, BUP 4, , Summa besök 46, , Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 25,5 27,7 26,5 42,7 42,7 40,5 0,0 Övriga besök 13,4 25,8 15,0 20,9 40,2 23,2-19,3 Summa besök 38,9 53,5 41,5 63,6 82,9 63,6-19,3 VG Primärvård Läkarbesök 151,3 156,3 155,0 234,1 234,1 233,8 0,0 Övriga besök 94,1 96,2 90,5 142,4 142,3 143,2 0,1 Summa besök 245,4 252,5 245,4 376,5 376,4 377,0 0,1 Primärvård övrigt Läkarbesök 9,1 9,8 9,9 15,0 14,8 15,0 0,1 Övriga besök 96,2 98,5 98,9 156,4 155,8 151,5 0,7 Summa besök 105,3 108,3 108,7 171,4 170,6 166,5 0,8 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,5 0,3 0,3 0,7 0,5 0,5 0,2 Vårddagar 2,5 2,1 1,8 3,7 3,2 3,0 0,5 Besök sjukhus 4,3 2,3 2,1 6,4 3,4 3,7 3,0 Primärvård/Specialistvård 3,3 3,4 3,1 4,6 5,0 5,4-0,5 Sammanvägda prestationer 36, Tandvård Antal färdigbehandlade barn 13,1 12,1 11,6 18,2 18,2 19,4 0,0

291 Traditionell Resultaträkning HSN 12 nord-östra Göteborg Bilaga 2 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 12,4-4,3 13,1-5,1% -10,3-6,3 19,7-4,0-152,3% Såld vård 1,2 0,2 1,6-24,8% 0,4 0,4 2,7 0,0-86,9% Övriga intäkter 43,1 79,4 23,5 83,4% 119,1 119,1 40,0 0,0 197,7% Verksamhetens intäkter 56,7 75,2 38,2 48,5% 109,1 113,1 62,4-4,0 74,8% Personalkostnader -6,3-6,8-6,7-6,6% -9,6-10,1-10,5 0,5-7,7% Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt , , ,6 1,7% , , ,2 12,4 3,0% Köpt vård, externt -217,1-209,6-190,1 14,2% -317,3-317,0-298,1-0,2 6,4% Läkemedel -59,0-68,5-66,4-11,1% -98,6-102,6-96,7 4,0 2,0% Köp av tjänster -29,2-42,4-25,0 16,8% -64,4-64,4-39,7 0,0 62,2% Övriga kostnader -61,9-62,6-64,7-4,2% -96,6-96,6-104,4 0,0-7,5% Verksamhetens kostnader , , ,4 2,5% , , ,6 16,7 3,7% Regionbidrag 1 886, , ,7 2,7% 2 829, , ,5 0,0 2,7% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,7 0,8 0,6 1,3 1,3 0,9 0,0 Resultat 53,3 33,9 32,1 12,7 0,0-2,8 12,7

292 HSN nord-östra Göteborg Bilaga 3 Augusti Helårsresultat Utfall ack Budget Avvikelse Avvikelse Utfall ack Prognos Budget Utfall Kostnader (-) intäkter (+) ack budget/ budget/ Belopp i mnkr utfall prognos 2012 Region & Rikssjukvård, off -147,0-143,0-4,0-161,9-219,6-219,6 0,0-243,4 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen , ,5 30, , , ,1 30, ,5 Privata sjukhus i regionen -18,2-22,2 4,0-17,3-31,7-34,7 3,0-28,0 Betalning efter finansieringsförmåga Lokal riskdelning 0,0 11,9-11,9 0,0 0,0 17,8-17,8-5,3 Privata specialister i regionen -25,2-24,6-0,6-24,8-37,9-37,9 0,0-37,6 Utomregional länssjukvård -18,4-14,8-3,6-12,1-26,3-22,3-4,0-21,5 Summa länssjukvård , ,3 18, , , ,2 11, ,9 Primärvård Offentlig VG primärvård -200,3-200,0-0,3-196,0-300,0-300,0 0,0-295,0 Privat VG primärvård -114,6-113,4-1,2-108,8-173,1-170,1-3,0-168,9 Offentlig primärvård övrigt -76,6-75,9-0,6-72,9-116,9-113,9-3,0-111,2 Privat primärvård övrigt -18,4-17,9-0,5-17,6-27,1-27,1 0,0-27,0 Utomregional primärvård -2,6-2,4-0,2-2,0-3,6-3,6 0,0-3,9 Övrig primärvård t ex kommunal -9,6-9,6-0,1-8,5-14,3-14,3 0,0-12,9 Summa primärvård -422,1-419,2-2,9-405,8-635,0-629,0-6,0-618,9 Tandvård Offentlig tandvård -47,0-47,1 0,1-46,6-70,6-70,6 0,0-69,6 Privat tandvård -0,7-0,8 0,1-0,7-1,2-1,2 0,0-1,0 Summa tandvård -47,7-47,9 0,2-47,2-71,9-71,9 0,0-70,6 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -38,8-38,7-0,1-38,2-60,7-60,7 0,0-61,2 Privat handikappverksamhet -1,9-2,0 0,1-1,4-3,0-3,0 0,0-2,6 Summa handikappverksamhet -40,7-40,7 0,0-39,6-63,7-63,7 0,0-63,8 Folkhälsomedel -6,0-6,1 0,1-6,0-9,1-9,1 0,0-9,2 Läkemedel -18,7-21,6 2,9-21,3-28,1-32,1 4,0-31,2 Sjukresor -10,6-12,2 1,5-10,7-16,8-18,8 2,0-15,5 Samordningsförbund -2,1-2,3 0,2-2,1-3,4-3,4 0,0-3,1 Nämndkostnader -1,4-1,7 0,3-1,7-2,6-2,6 0,0-2,3 Kanslikostnader -6,0-6,9 0,9-8,6-9,8-10,3 0,5-13,3 Övrigt Särskilda projekt -9,4-9,4 0,0-10,5-14,1-14,1 0,0-15,5 Medicinsk service -8,0-8,5 0,4-7,6-13,0-13,0 0,0-12,9 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 Finansiella kostnader/intäkter 0,7 0,8-0,1 0,6 1,3 1,3 0,0 0,9 Regiongemensam riskdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-2,2 Summa övrigt -16,7-17,0 0,3-17,5-25,9-25,9 0,0-29,7 Totalsumma , ,8 18, , , ,5 11, ,9 Regionbidrag 1 886, ,5 0, , , ,7 0, ,5 Övriga bidrag RS 10,9 10,9 0,0 10,8 16,4 16,4 0,0 16,2 Övriga intäkter 7,8 6,3 1,5 8,7 9,5 9,5 0,0 12,4 Resultat 53,3 33,9 19,4 32,1 11,7 0,0 11,7-2,8

293 Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga 4 HSN 12 nord-östra Göteborg :50 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0

294 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

295 Not 1. Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning Not 2. Verksamhetens intäkter Statsbidrag Patientavgifter Såld vård, avtal Såld vård, övrigt 0 0 Övriga intäkter Not 3. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt vård, internt Köpt vård, externt Läkemedel Driftbidrag Övriga kostnader Not 4. Lidvida medel i Swedbank Not 5. Kortfristiga fordringar Kundfordringar och faktureringar Avräkningar och periodiseringar Not 6. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och faktureringar Interna avräkningar Uppl kostnader och periodiseringar

296 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Uppdaterad 2013-xx-xx Arbetsgrupper etc i hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Pensionärsråd Håkan Linnarsson (ordf) Magnus Berntson (ord) Abo Moradi (ers) Börje Olsson (ers) Dialogmöte med handikapp- och patientföreningar Magnus Berntsson (KD) Ingrid Bergman (MP) Politiskt folkhälsonätverk Ingrid Bergman (MP), sammankallande John Hedlund (S) Liisa Kirjavainen Hyväri (S) Manijeh Mehdiyar (MP) Erik Fristedt (FP) Marina Throne-Holst (M) Börje Olsson (M) Ingegerd Granat (C) Ersättare till presidiet Xx ersätter Håkan Werner Linnarsson (S) Manijeh Mehdiyar (MP) ersätter Ingrid Bergman (MP) Börje Olsson (M) ersätter Magnus Berntsson (KD) Utökat presidie Birgitta Ceesay (V) Börje Olsson (M) Erik Fristedt (FP) Ingegerd Granat (C) Tandvårdsgrupp Helena-Maria Olsson (M) Marie Gülich (M) Birgitta Lindholm (FP) Xx Karanta Bojang (S) Kalsoom Kaleem (S) Psykiatrigrupp Liisa Kirjavainen Hyväri (S) sammankallande Erik Fristedt (FP) Ingegerd Granat (C) Aziz Bulun (KD)

297 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Uppdaterad 2013-xx-xx Daniel Havdelin (S) Manijeh Mehdiyar (MP) Folkhälsorådet Örgryte/Härlanda Erik Fristedt (FP), ordinarie Shilan Majid (S), ordinarie Ingrid Bergman (MP), ersättare Helena-Maria Olsson (M), ersättare

298 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 1240/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sarah Ericson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Sammanträdestider för 2014 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg, beslutar om följande datum för nämndsammanträden under 2014: 28 januari 25 mars 7 maj 17 juni 24 september 28 oktober 4 december Förslag till beslut 1. Sammanträdestider för 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg, fastställs till den 28 januari, 25 mars, 7 maj, 17 juni, 24 september, 28 oktober, 4 december. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se