Samarbete med patient, anhöriga och andra vårdaktörer

Transkript

1 Samarbete med patient, anhöriga och andra vårdaktörer Delmål 3 och 4

2 Delmål 3 Kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen Delmål 4 Kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling

3 =

4 With great power comes great responsibility

5

6 Greta 91 år Ni träffas på den klinik /HC du just nu är på. S: Patient med sänkt AT, sår som ej läker på fot. B: Socialt: Änka, icke-rökare, fd sjuksköterska. Bor ensam i radhus, hemtjänst. Hemsjukvård för såromläggning. APODOS, sköter sina mediciner själv.

7 Forts Greta 91 år Forts. bakgrund B: Hälsohistoria: Tidigare sjd: Bröstcancer för drygt 25 år sedan. Op och postop tamoxifenbehandling. Njurcancer början av 90-talet, nefrektomi vä njure. Gikt och Upprepade UVI. Haft klostriedieinfektion efter antibiotikabehandling Tidigare behandlad hypertoni, behandling utsättes nov 2012 p.g.a. lågt bt+ perifer kyla. Lungemboli Waran insattes men utsattes 2011 efter blödning i buken. Därefter Trombyl + Omeprazol insatt från HC. Ingen känd stroke eller hjärtinfarkt. Haft problem med sår höger underben debut dec2011 som läkt. Sår i sacrum som också är läkt. Op för lumbal och cervikal spinal stenos, svårbehandlad smärta. Komplicerat förlopp med liqvorläckage och reop där bakre fixation c5-th1 fick göras. Kataractop bilateralt.

8 Forts. Greta 91 år Forts. Bakgrund B: Nuvarande sjd: Nefroskleros i höger njure, kontrolleras med regelbundna prover på njurmottagningen. GFR sept Sår på höger fot som ej läker. Obehag från magen Omeprazol. Depression, SSRI+Mirtazapin har givit effekt. Lungsarkoidos, haft långvarig kortisonbehandling och Alendronat för att sänka kalk. Kortisonet under uttrappning från lungmottagningen. Bentäthetsmätning 2009 normalt. Hyperlipidemi och höga triglycerider. Lipitor+ Ezetrol i kombination från njurmottagningen.

9 Forts. Greta 91 år A: Ur sjukhusjournal: Pat vårdades på sjukhuset för en månad sedan pga stafylokocksepsis, bakteriell pneumoni och bedömdes ha Addison-kris. Fick på sjukhuset i.v. antibiotika och högdos Solu-Cortef, därefter tabl Prednisolon. Sjukhusjournalen märkt med varning Addisonkris- ge ökad dos kortison vid infektionstillstånd. Ordination på ökad dos tabl Prednisolon ej ordinerat i Pascal!

10 Greta 91 år A: Nedsatt aptit, illamående, besvär från magen, sår på höger fot som ej läker. Diskussion i grupperna: Vad kan vara orsak till Gretas problem med illamående, besvär från buken och utebliven sårläkning? Vilken blir er rekommendation och var skickar ni ev. remiss alt vem kontaktar ni per telefon för råd? Bedömning: Prednisolon var ej ordinerat i Pascal, Greta har inte tagit kortison. Kortisolbrist kan vara orsak till magbesvär och dålig sårläkning. Bekräftas av att S- cortisol är sänkt. Åtgärd: Ordination av prednisolon ev. i samråd med endokrinolog. Patienten förbättras och såret läks. PMO journal markeras med varning

11 Två största utmaningarna när det gäller läkemedel: 1. Rätt läkemedel, i rätt dos, till rätt patient 2. Compliance att patienten tar läkemedlet enligt ordination

12 Utmaning 1: Rätt läkemedel i rätt dos, till rätt patient Att behandla med läkemedel är ett av de kraftfullaste verktyg vi har inom vården. Ju fler läkemedel och ju sämre autonomi en patient har, desto större är risken för läkemedelsfel och patientskador. Upp till 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus bedöms helt eller delvis bero på läkemedelsrelaterade problem. Upp till hälften av inläggningarna bedöms möjliga att undvika fanns i Sverige en halv miljon personer 80+. I snitt 5-6 läkemedel, men 20% har 10+ läkemedel.

13 Läkarens ansvar (enl SoS) Fastställa diagnos Ordinera eventuell läkemedelsbehandling Ta upp läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt läkemedelsbehandling, och att ta ställning till om den ska fortsätta! Informera patienter om syftet med läkemedelsbehandlingen, vilka effekter som är att vänta, hur eventuella biverkningar ska observeras samt hur behandlingsresultatet ska följas upp. Dokumentera förändringar av läkemedelsbehandlingen, samt orsaker till förändringarna (läkemedelsberättelse!) Se till att det finns en aktuell läkemedelslista som ger en samlad bild över patientens läkemedelsbehandling, inklusive eventuella receptfria läkemedel och naturläkemedel.

14 Lämplighetsbedömning HSLF-FS 2017:xx 2 Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Detta innebär att den som ordinerar särskilt ska göra en lämplighetsbedömning där hänsyn tas till patientens 1. hälsotillstånd, 2. ålder, 3. kön, 4. läkemedelsanvändning, 5. pågående behandling och utredning, 6. överkänslighet mot läkemedel, och 7. eventuella graviditet eller amning.

15

16 Dokumentation av ordinationer Alla ordinationer skall dokumenteras skriftligt i journal. Pascal är ingen journalhandling. Muntlig ordination endast i undantag och i avvaktan på att en skriftlig ordination kan göras. Vad vet du om HUR det ska dokumenteras?

17 De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras är 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 2. läkemedelsform, 3. läkemedlets styrka, 4. dosering, 5. administreringssätt, 6. administreringstillfällen,

18 Forts. De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras 7. läkemedelsbehandlingens längd, 8. ordinationsorsak, 9. när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas, 10. i förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel, och 11. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet. HSLF-FS 2017:xx

19 Utmaning 2: Compliance Data från USA: Var tionde receptförskrivet läkemedel tas aldrig ut. Var tionde patient tar inte sina läkemedel trots inköp. ¼ tar sina läkemedel i ringa utsträckning. ¼ medicinerar oregelbundet, eller med felaktig dosering. ¼ tar sina läkemedel enligt ordination.

20 Svenska siffror ( ABLA 2): Högst 50% följer ordinationen vid långtidsbehandling. Diagnos: Följer ordination: Hypertoni enligt journal 94% enligt pillerräkning 53% tagit >80% Tuberkulos 55% Neuroleptika vid schizofreni 42% Diabetes/hjärtsvikt 42%

21 Vilka faktorer försämrar följsamhet? Diskutera i gruppen i två minuter!

22 Faktorer som försämrar följsamhet Otillräcklig information från förskrivaren. Bristande förståelse av informationen hos patienten. Dåligt förtroende för förskrivaren. Sjukdomar som inte ger subjektiva besvär. Långtidsbehandling i profylaktiskt syfte. Rädsla för biverkningar. Psykisk sjukdom, demens. Polyfarmaci, frekvent medicinering.

23 Behandlingsplan Vad ska den innehålla? Diskussion i gruppen 2 förslag/grupp Tydliga och realistiska mål Låt patienten vara delaktig Informera patienten Skriftlig behandlingsplan Utskrift av aktuell läkemedelslista Kontinuerlig utvärdering / uppföljning av behandling Kriterier för att avsluta behandling

24 Generiskt utbyte

25 Tydlig ordination? Gävle kommun 25

26 Lagstiftning/förordning/Rutiner. Läkemedelshantering - Länsgemensam rutin för hälso- och sjukvård - Region Gävleborg Utgår från SOSFS 2000:1, Ny föreskrift HSLF-FS 2017:xx från 1/1 2018

27 Många olika faktorer medverkar till att läkemedelsfel och biverkningar uppstår Diskussion i gruppen: Största utmaningen i samarbetet med patienten och anhöriga.

28 Bermudatriangeln Primärvård Sjukhus Kommunal hälso/sjukvård

29 Största utmaningen samarbete med övriga vårdaktörer? Diskussion i grupp

30 Risker vid byte av vårdnivå inom Bermudatriangeln Läkemedelslistan stämmer inte ( Strulstudien 2016 visade läkemedelsfel i 50% av läkemedelslistorna) och/eller Läkemedelsberättelse saknas. Ordinationsändringar ges muntligt sjuksköterska till sjuksköterska (ej giltig ordination) Läkemedelshantering första tre dygnen är ej säkrad. Kan leda till att patienten blir utan sina läkemedel. Olika journalsystem i kommun, slutenvård och primärvård samt sekretess mellan olika vårdgivare. Otydlig planering vad ska följas upp och vem ska ha provsvaret / mätvärdet? 30

31 Skilj på Gävle kommun Hälso- och sjukvård Sköts av hälso- och sjukvårdspersonal Kan i vissa fall delegeras till reellt kompetent personal Egenvård Den enskilde sköter själv Den enskilde behöver hjälp av annan (t.ex. närstående) Socialtjänst blir involverad Egenvård då en individ behöver hjälp av personal i en verksamhet (personlig assistans, hemtjänst, ssk boendeform t.ex.) 31

32 Egenvård Läkaren ansvarar för att bedöma om patienten själv kan sköta sin läkemedelsbehandling (egenvård) eller om detta är en hälso- och sjukvårdsuppgift enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård. Se även Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 6/13 och Rutin för egenvård. Hälso och sjukvårdsinsats som legitimerad personal bedömt att en patient själv, eller med stöd av andra, kan utföra på ett säkert sätt (enl SoS). Själva egenvården omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagen, däremot att bedöma, överväga risker, planera och följa upp (om det inte är uppenbart obehövligt ). Egenvård är normaltillstånd i befolkningen och gäller i nästan alla fall till välfungerande patienter. Ansvaret följer ordinatör/förskrivare, tex efter utskrivning från slutenvård är det den läkaren som bedömer och planerar ev stöd vid hemkomst.

33 Hemsjukvård Växlades till Kommunerna februari 2013 Vårdform där man blir inskriven och utskriven. Gemensam planering upprättas före insättande av insatser och inskrivning. Räknas som hälso- och sjukvård För patienter över 18 år som inte utan stöd kan ta sig till HC 33

34 Har patienten dosrulle? Då ska ordinationerna ske i Pascal på patienter i mottagningsverksamhet och vid utskrivning från slutenvård E-recept via Melior/PMO resulterar i: Missat tillfälle att få en analys (interaktioner, olämpliga för äldre, biverkningar, graviditet, amning) Andra vårdgivare får en bättre överblick Gamla e-recept ligger kvar i Pascal tills någon manuellt plockar bort dem

35 Hur många här har använt Pascal för att kolla: Interaktion? Biverkning? Olämpligt för äldre? Olämpligt vid graviditet? Olämpligt vid amning?

36 Diskutera runt bordet! Berätta om ett fall var där det blivit ett läkemedelsfel som fick, eller kunde fått, allvarliga konsekvenser. Utifrån samverkan med pat/anhöriga compliance samt samverkan mellan olika vårdnivåer. Vad var det som gick snett? Hur går det att förebygga?