ST-kurs farmakologi

Transkript

1 ST-kurs farmakologi Björn Ericsson, Spec. Allmänmedicin, ordf. Läkemedelskommittén. Lisa Hartung MAS, Gävle Kommun

2 Delmål 3 Kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen Delmål 4 Kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling

3 Ordmoln Hur gör jag för att få patienten att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen? ( Nämn tre saker)

4 Bakgrund En mycket stor del av sjukvårdens verksamhet är relaterad till läkemedelsbehandling. Ju fler läkemedel och ju sämre autonomi en patient har, desto större är risken för läkemedelsfel och patientskador. Upp till 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus bedöms helt eller delvis bero på läkemedelsrelaterade problem. Upp till hälften av dem bedöms möjliga att undvika. Det motsvarar akuta inläggningar av äldre i Sverige Ca 3000 dödsfall per år bedöms vara läkemedelsrelaterade.

5 Följsamhet till behandling: Begrepp: Compliance lyda order Adherence hålla fast vid Concordance- samsyn Läkemedel ger ingen effekt om de inte används.

6 Data från USA 10 % av receptförskrivna läkemedel tas aldrig ut. 10% av patienterna tar inte sina läkemedel trots inköp. 26% tar sina läkemedel i ringa utsträckning. 26% medicinerar oregelbundet, eller med felaktig dosering. 26% tar sina läkemedel enligt ordination.

7 Svenska siffror ( ABLA 2) Högst 50% följer ordinationen vid långtidsbehandling. Diagnos Följer ordination Hypertoni enligt journal 94% enligt pillerräkning 53% tagit >80% Tuberkulos 55% Neuroleptika vid schizofreni 42% Diabetes/hjärtsvikt 42%

8 Faktorer som påverkar följsamhet negativt Otillräcklig information från förskrivaren. Bristande förståelse av informationen hos patienten. Dåligt förtroende för förskrivaren. Sjukdomar som inte ger subjektiva besvär. Långtidsbehandling i profylaktiskt syfte. Rädsla för biverkningar. Psykisk sjukdom, demens. Polyfarmaci, frekvent medicinering.

9 -Behandlingsplan - Tydliga och realistiska mål. - Låt patienten vara delaktig. Informera patienten Skriftlig behandlingsplan. Utskrift av aktuell läkemedelslista. - Kontinuerlig utvärdering / uppföljning av behandling. - Kriterier för att avsluta behandling.

10 Lagstiftning/förordning/Rutiner. Läkemedelshantering - Regiongemensam rutin för hälso- och sjukvården - Region Gävleborg, platina-id: Ny lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt överenskommelse om samverkan vid utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård inom Gävleborg. Ny föreskrift HSLF-FS 2017:37 från 1/1 2018

11 Läkarens ansvar Läkare har ansvar för att fastställa diagnos och ordinera eventuell läkemedelsbehandling till patienten. I ansvaret ingår att ta upp läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt läkemedelsbehandling, och att ta ställning till om den ska fortsätta. Läkaren ansvarar för att det finns en aktuell läkemedelslista som ger en samlad bild över patientens läkemedelsbehandling inklusive eventuella receptfria läkemedel och traditionellt växtbaserade läkemedel (naturläkemedel).

12 Läkarens ansvar Läkaren ansvarar för att i journalen dokumentera förändringar av läkemedelsbehandlingen, samt orsaker till förändringarna. Vid utskrivning från slutenvård ska aktuell läkemedelslista och läkemedelsberättelse upprättas. Läkaren har ansvar att förskriva läkemedel i enlighet med Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (LVFS 2009:13). Patienten ska informeras angående syftet med läkemedelsbehandlingen, vilka effekter som är att vänta, hur eventuella biverkningar ska observeras samt hur behandlingsresultatet ska följas upp.

13 Läkarens ansvar Läkaren ansvarar för att bedöma om patienten själv kan sköta sin läkemedelsbehandling (egenvård) eller om detta är en hälso- och sjukvårdsuppgift enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård. Se även Socialstyrelsens Meddelandeblad nr6/13 och Rutin för egenvård. Ställningstagande om huruvida läkemedelshanteringen är att betrakta som hälso- och sjukvård ska dokumenteras i patientens journal pdf

14 Lämplighetsbedömning HSLF-FS 2017:37 2 Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Detta innebär att den som ordinerar särskilt ska göra en lämplighetsbedömning där hänsyn tas till patientens 1. hälsotillstånd, 2. ålder, 3. kön, 4. läkemedelsanvändning, 5. pågående behandling och utredning, 6. överkänslighet mot läkemedel, och 7. eventuella graviditet eller amning.

15 Dokumentation av ordinationer Alla ordinationer skall dokumenteras skriftligt i journal. Pascal är ingen journalhandling. Muntlig ordination endast i undantag och i avvaktan på att en skriftlig ordination kan göras. Telefonordination: endast när patienten behöver omedelbar behandling. Läkemedel som ordinerats per telefon ska så snart som möjligt dokumenteras av ansvarig förskrivare

16 De uppgifter om en läkemedelsordination som ska dokumenteras är 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 2. läkemedelsform, 3. läkemedlets styrka, 4. dosering, 5. administreringssätt, 6. administreringstillfällen, 7. läkemedelsbehandlingens längd, 8. ordinationsorsak, 9. när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas, 10. i förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel, och 11. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet. HSLF-FS 2017:37

17

18 Fråga Hur ofta skriver du ut en aktuell läkemedelslista till patienten? a) Vad är en läkemedelslista? b) Bara för de läkemedel jag själv ordinerat. c) Ibland d) Alltid

19 Fall- varför är det viktigt med en bra överlämning? Aktuellt: Inskrivningsbesök i Hemsjukvård pga sår på hö fot, kvinna 78 år. Hemsjukvård rapporterar att patienten har dålig aptit, mår litet illa, vill inte gärna äta. Pat har ett sår på hö häl och på hö fot som hon haft tidigare i samband med undernäring. Hon har enligt egen uppgift nyligen vårdats på Sjukhuset. Vårdplanering gjord inför hemgång, kommunen kunde ej delta, läkare på HC underrättades ej om utfallet. Epikris/ aktuell läkemedelslista ej skickad till HC.

20 Patientfall, forts Socialt: Änka, icke-rökare, fd sjuksköterska. Bor ensam i Radhus, hemtjänst. Hemsjukvård för såromläggning. APODOS, sköter sina mediciner själv. Hälsohistoria: Bröstcancer för drygt 25 år sedan. (Op kvadrantresektion+axillarutrymning, postop tamoxifenbehandling.) Njurcancer med nefrektomi ca 20 år sedan, (Nefroskleros i höger njure, på njurmottagningen. ) kontrolleras med regelbundna prover Njursvikt egfr 30ml/min. Gikt Upprepade UVI. Haft klostriedieinfektion efter antibiotikabehandling Hypertoni, Hyperlipidemi med höga triglycerider. lipitor+ ezetrol i kombination från njurmottagningen.

21 Patientfall forts. Lungsarkoidos, haft långvarig kortisonbehandling och Alendronat för att sänka kalk. Kortisonet under uttrappning från lungmottagningen. Lungemboli Waran utsattes 2011 efter blödning i buken. Obehag från magsäcken, omeprazol. Depression, SSRI+Mirtazapin har givit effekt, tidigare samtalskontakt med sjukhuspräst. Haft problem med sår höger underben debut dec2011, som läkt. Sår i sacrum som nu läkt. Op för lumbal och cervikal spinal stenos, svårbehandlad smärta. Komplicerat förlopp med liqvorläckage och reop där bakre fixation c5-th1 fick göras, Kataractop bilateralt.

22 Patientfall forts Ur sjukhusjournal: Pat vårdades på sjukhuset (för en månad) sedan pga stafylokocksepsis, bakteriell pneumoni och bedömdes ha Addison-kris sekundärt till långvarig kortisonbehandling. Fick på sjukhuset i.v. antibiotika och högdos Solu-Cortef, därefter tabl Prednisolon. Sjukhusjournalen märkt med varning Addisonkris- ge ökad dos kortison vid infektionstillstånd. Ordination på ökad dos tabl Prednisolon. Ingen epikris skickad till PV eller kommunen.

23 Patientfall forts Ordinationen på tabl Prednisolon har inte lagts in i Apodosen och pat har därför inte inte tagit behandlingen. Bedömning: Kortisolbrist kan vara orsak till magbesvären och dålig sårläkning. Bekräftas av att S-cortisol är sänkt. Åtgärd: Ordination av Prednisolon i samråd med endokrinolog. Ordinationen läggs in i Pascal. Patienten förbättras och såret läks. PMO journal markeras med varning.

24 Quiz Använder du Pascal? Ja /nej

25 Många olika faktorer medverkar till att läkemedelsfel och biverkningar uppstår

26 Generiskt utbyte

27 Bermudatriangeln Kommunal hälso/sjukvård Sjukhus Primärvård

28 Ordinationsexempel Gävle kommun Ej signerad, eller information om planerad uppföljning. 28

29 Forts. Gävle kommun 29

30 Ordmoln Hur gör jag för att minska läkemedelsrelaterade riskerna vid vårdens övergångar ( Remittering, byte av avdelning, byte av vårdnivå)? ( Nämn tre saker)

31 Läkemedelshantering inom Kommunal hälso- och sjukvård Lisa Hartung MAS

32 Gävle kommun Lagar som styr verksamheten Socialtjänstlagen (SoL) Föreskriver att kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) HSL Ny HSL kom 1 april

33 Kommunens ansvarsområde Gävle kommun Ordinärt boende Hemsjukvård Personlig assistans (PASS) Vård- och omsorgsboende (VåBo) Boende och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar LSS 33

34 Vad är egenvård? Gävle kommun Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra.(2 kap 1 egenvårdsföreskriften) Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen(2 kap 1 egenvårdsföreskriften) Bedömning, planering (inklusive riskanalys), uppföljning och omprövning är däremot hälso- och sjukvård 34

35 Blanketter Gävle kommun 35

36 Hemsjukvård Gävle kommun Växlades till Kommunerna februari 2013 Vårdform där man blir inskriven och utskriven. Gemensam planering upprättas före insättande av insatser och inskrivning. Ska dokumenteras i en vårdplan per behandlingsinsats. Gemensam planering ska även ske före utskrivning. 37

37 Kriterier för hemsjukvård: Gävle kommun insatserna räknas som hälso- och sjukvård insatserna ges under minst två veckor patienten kan inte utan stöd ta sig till primärvården patienten är över 18 år. 38

38 Läkaravtal Gävle kommun VåBo, Hemsjukvård, LSS Socialpsykiatrin har två avtal Läkemedelsgenomgångar, minst 1 ggr/år samt vid behov enligt gällande rutin 39

39 Läkemedelshantering Gävle kommun Ordination läkare eller ssk med förskrivningsrätt Rekvisition sker av utsedd ssk, sker elektroniskt Iordningsställande alltid en ssk uppgift Administrering ssk uppgift men vissa saker kan delegeras till omvårdnadspersonal Förvaring inlåst vid rätt temperatur 40

40 Ordination Gävle kommun Läkare eller ssk med förskrivningsrätt Generella direktiv menas ordination av läkemedel som gäller för patienter vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöves. Upprättas av LK 41

41 Iordningställande Gävle kommun Sjuksköterskeuppgift Kontroll av ordinationshandlingen (patientens identitet, läkemedelsnamn eller aktiv substans, läkemedelsform, läkemedlets styrka, dosering, administreringssätt, administreringstillfällen) Rimlighetsbedömning (av ordinerad och den iordningställda dosen) Märkning, om lm ej överlämnas omedelbart Dokumentation 42

42 Administrering Gävle kommun Sjuksköterskeuppgift Kan delegeras om patientsäkert Tydliga rutiner och begränsningar MAS bestämmer vad som gäller i respektive Kommun 43

43 Läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Läkemedelsgenomgångar Gävle kommun Andra behandlingsalternativ Kontinuerliga uppföljningar Teamarbete 44

44 Gävle kommun Uppföljning av lm behandling Ansvarig sjuksköterska ska vara läkaren behjälplig med uppföljning av ordination. Symtomskattning Ex. phase

45 Diskussion Vad är största utmaningen för att få reda på vilka läkemedel en patient tar?

46 Strulstudie Gävle Kommun nov : 32 patienter (28 från sjukhus och 4 från ordinärt boende, )

47 Resultat Finns medicinlista från sjukhuset senast dagen för inskrivning på korttids? 93% Stämmer patientens,medicinlista från sjukhuset med vad patienten tar? 38% Har det skett läkemedelsändringar under sjukhusvistelsen? 61% Vet ej 25%

48 Resultat, forts Finns information om vilka ändringar som gjorts? 47% Finns det skriftlig information om hur ändringarna ska följas upp? 12% Har ansvarig sjuksköterska på korttids fått information om läkemedelsändringar som inte finns dokumenterade? 36%

49 Resultat, forts Finns läkarepikris från sjukhuset senast dagen för inskrivning på korttids? 7% Innehåller läkarepikrisen en läkemedelsberättelse? 100% Är läkemedelshanteringen säkrad för 3 dygn? 75% Har du haft läkemedelsstrul för denna patient? 68% Uppskattad tidsåtgång? ca 45 min/patient

50 Resultat, forts Finns medicinlista från hemmet senast dagen för inskrivning på korttids? 25% Stämmer patientens medicinlista från hemmet med vad patienten tar? 100% Har du haft läkemedelsstrul för denna patient? 50 % Uppskattad tidsåtgång? ca 25 min/patient

51 v Pinnstatistik gällande korrekt läkemedelslista samt läkarepikris. 19 patienter kom till Korttidsenhetena i länet 10 hade läkarepikris, dvs ca 53% 12 hade korrekt läkemedelslista, dvs ca 63 %

52 Risker vid byte av vårdnivå: Gävle kommun Felaktig läkemedelsbehandling Ej tillgång till landstingets journaler Tillgång till läkare i snitt 3 timmar i veckan Ordinationsändringar ges muntligt sjuksköterska till sjuksköterska (ej giltig ordination) 58

53 Gävle kommun Läkemedelshantering för tre dygn är ej säkrad. Saknar information om planerade uppföljningar Avsaknad av läkemedelsberättelse 59

54 Take Home Message Gör patienten delaktig i sin läkemedelsbehandling Skriv ut en aktuell läkemedelslista till patienten Vidarebefordra relevant information till nästa vårdgivare. Om patienten inte kan ta ansvar- se till att den får hjälp. ANVÄND PASCAL!