S:t Sigfrids 4/09 KUNGÖRELSER. Julrosen kan. Julen är: Stämning, gåva, tradition, vila och gemenskap

Transkript

1 4/09 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Julrosen kan Julrosen kan hjälpa oss att se, att himlen är blå, snön gnistrande vit, och hjärtana röda. Trots att decemberdagen kan vara gråmulen och bekymren för de närmaste hopar sig. Julen är likadan. Gudabarnets födelse låter stjärnljuset stråla, änglasång lyfta och löftena bli starka. Vi har något att återupptäcka under jultiden också i år. Julen är: Stämning, gåva, tradition, vila och gemenskap

2 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Informationsblad för Sibbo svenska församling Redaktör: Helene Liljeström Redaktion: Viktor Djupsjöbacka, Fjalar Lundell Tryckt på Silverprint i Nickby 17. årgången December /09 Mera kan du läsa i Internet. Adressen är sibbosvenskaforsamling.fi. Värme i stallet Var det välstädat i stallet i Betlehem? Det vet vi ingenting om. Att det var varmare inne bland djuren än ute i nattkylan kan vi vara säkra på. Djurens varma kroppar och andetag gav den nyfödda gossen värme. Just nu kanske vi funderar på hur mycket vi skall hinna octh orka förbereda inför julen. Vem skulle inte tycka om att fira helg i ett välorganiserat och städat hushåll. Det finns nog de som har både tid och krafter att förverkliga sina planer. Och så vi som litet avundsjukt sneglar på dem som kanske dessutom lyckas laga julmat och baka så att julbordet dignar av hemlagat och hembakt. Visst är det mysigt. Alla veckotidningar är fulla av tips och vackra bilder av juliga, dukade bord och pyntade hem. Jag tänker inte alls säga att det är något fel på allt det där. Vi mänskor är skapade med öppet sinne för skönhet och tilltalas av det som är stiligt och vackert. Vi får ta vara på och njuta av sådant om vi får uppleva det. Men samtidigt kan vi i tanken besöka stallet i Betlehem. Josef hade kanske sopat undan smutsen en aning och satt ny halm på golvet. Maria hade hittat en ledig krubba som hon tyckte barnet kunde sova i. Enkelt var det. Och fattigt. Ingen glans och ingen lyx. Kanske värdshusvärdens fru hade ett extra bröd att ge åt förstföderskan. Och djuren gav sin värme. Det viktiga som hände var att Gud blev en av oss. Liten, värnlös, fattig, utlämnad i den kalla världens natt. Med Honom tändes hoppets ljus. Som ett tecken på det lyste stjärnan på himlen och visade vägen till stallet. Den lyste för herdarna, den lyste för kungarna. Nu lyser den för oss. Så att vi skall finna julens djupa glädje. Fyllas av himlens ljus och hopp. Mitt i vår vanliga tillvaro. I vårt hem, där allting inte nödvändigtvis är som i veckotidningarnas glittriga julreportage. Han kommer till oss oberoende av allt det yttre. Han möter oss i enkelheten eller lyxen. Men Han kommer med värmen och ljuset, med hoppet och framtiden. Han är den som räddar oss till livet. Himlens kärlek föddes på jorden i ett litet enkelt stall. Helene Liljeström 2

3 Julerbjudande: Vi lotsar dej igenom jultiden Gudstjänster, se sid Christmas Jazz 2009 juljazzkonsert i Topeliussalen kl 19. Mariah Hortans och Mathias Sandberg duo 4.12 Missionsauktion i Bykyrkan Tabor i Box kl Julbasar på Linda kl Kungens klubb, julfest i Prästgården kl Pensionärsutfärd med nästan-jul-stämning till Tomasmarknaden i Helsingfors mm ca kl Familjedagvårdarnas julfest i Kyrkoby församlingshem kl Missionsauktion i Norra Paipis bykyrka, eftermiddag Mässa med Lucia och söndagsskoljulfest i Sibbo kyrka kl Julkonsert med Sibbo Sångarbröder i Sibbo kyrka kl 18.30, dir Simon Djupsjöbacka Pensionärsjulfest i Kyrkoby församlingshem kl 13, festtalare Christina Lång Ungdomarnas julfest i Prästgården kl 19 Tvåspråkig julandakt i Sockengården, någon dag Barnens julkyrka i Sibbo kyrka kl Julgudstjänst i Norra Paipis bykyrka för Norra Paipis skola mfl. kl Dagklubbens julkyrka i Sibbo kyrka kl 18, julfest i Kyrkoby församlingshem J.S. Bachs Juloratorium (I-III) i Sibbo kyrka kl 18. Gosskören Cantores Minores De vackraste julsångerna i Sibbo kyrka kl 18. Julsångskören. Lucia. Kajsa Dahlbäck, Anders Ekberg, Helene Liljeström mfl Diakonins jullunch i Kyrkoby församlingshem (tvåspråkig). Närmare: Milja Lönnqvist Julsånger i servicehuset Linda med Patrik Frisk och ungdomar kl Kyrkans Ungdoms julfest i Kyrkoby församlingshem kl Julkonsert i Sibbo kyrka kl 19. Kammarkören Idun, dir Karin Pedersen, och Sibbo Vokalensemble, dir Dag-Ulrik Almqvist 1.1 Nyårsmottagning med kyrkkaffe i Prästgården efter gudstjänsten i Sibbo kyrka kl 18 Helene Liljeström mfl. 3.1 De vackraste julsångerna på Linda i Söderkulla kl 14 (för allmänheten) Heidi Jäntti, Anders Ekberg 6.1 Musik på Trettondagen i Sibbo kyrka kl 18. Julmusik av körer från bygden. Församlingsmedlemmarna tillönskas ljus och glädje i juletid och ett välsignat nytt år 2010 Stor kyrksöndag Första advent är en stor kyrksöndag, också hos oss. Gudstjänsten är för många porten som öppnar sig mot jultiden. Jesus rider in i Jerusalem på åsnan, folket ropar hosianna. Och vi, sentida lärjungar, stämmer in i hosiannasången. Barnkören och kyrkokören är med. Under ett antal år har gudstjänsten också varit starten för dem som skall gå i skriftskola under det kommande året. En betydelsefull tid för den unga mänskan inleds. En särskild förväntan märks därför, när alla ca 120 blivande konfirmander är samlade, och de har med sig sina familjer. Efter gudstjänsten ges information om skriftskoltiden, i kyrkan. 3

4 Jul på gamla och nya stället Micaela Backström, vad gör du när du inte jobbar på församlingarnas ekonomikontor? Bygger hus är viktigast just nu. Micaela ser förväntansfull ut. En stor förändring är framför. Förhistorien till husbygget är egentligen ganska lång. Redan i mitten av 1970-talet sökte Micaela och hennes man undantagslov för att bygga eget. Då blev det tummen ner. Trettio år och mer har gått, och nu blir det av. Den gången övertog man i stället den gamla släktgården Skogs- Backas i Hangelby, hemställe för mannen Hans. Året var Släktgården har sedan dess varit fasta punkten. Där har traditioner vårdats, inte minst såhär i juletid. Det blir en stor förändring. Varför nu? Nu är det dags. Generationsväxlingen skall genomföras. Barnen övertar jorden och skogen. Och yngre sonen flyttar in med sin familj. De vill det faktiskt. Dottern med familj bor nära som grannar, i en äldre byggnad som man också där är i färd med att renovera. Egentligen bor den familjen just nu i en husvagn på gården, byggnadsdammet är så pass besvärande. Vi är glada att det blir så här. Stället blir kvar i samma släkt. Detdär är viktigt för Micaela. Och i det nya får vi bostad i en våning, inte tre som nu, tillägger hon. Källarvåning blir det nog, men där blir bara utrymmen för förvaring och teknik. Samtidigt medger hon att det är aningen vemodigt för dem att, som hon säger packa ihop nästan fyrtio gemensamma år. Men de vill, och de ser fram mot det nya. Fyrahundra meter härifrån står bygget. Inte långt, men ändå inte för nära. Vi kommer inte att vara inom synhåll för varandra. Man skall inte bo för nära, småler Micaela. Vägen, som nu stryker förbi husknuten skall flyttas en aning. Sedan kan man bättre komma och fara. Och hur valde de platsen för sitt nya hus? Vi sökte ett ställe där vi får så mycket ljus som möjligt. Sådant är viktigt för mej. Bygget står i en sluttning med utsikt över en vacker dalgång och skogskant på andra sidan. Natur för hela slanten. Men vad om dalen fylls med höghus? Sådant har man hört talas om. Inte här, försäkrar Micaela, och förklarar snabbt, att hon är så nöjd så med platsen. Nöjdare blir de hela tiden, ju mera bygget blir verklighet. Kanske vi kan flytta in nästa sommar. Men redan nu kan jag livligt föreställa mej hur det skall bli att bo i huset. Jag väntar så på att få flytta. Det blir sista julen på släktgården, med alla traditionerna. Såhär firas jularna nu, enligt traditionen: Maten skall vara hemlagad. Min man eldar bakugnen, och steker julskinkan. Jag kokar rotfrukter och sätter i ugnen. Lådor och sådant gör jag själv. Och min man röker 4

5 I femton år har Micaela hållit på med glasarbeten, och det är fortfarande lika intressant, försäkrar hon. Tiffanyarbeten finns en hel del. Smältteknik är hennes intresse just nu. Åsnan skall hänga i fönstret på nya stället. Åsnan fanns med vid julkrubban, där det nyfödda Jesusbarnet lades. Åsnan hade också en viktig roll när Jesus som vuxen red in i Jerusalem, följd av folkets Hosianna-rop. Hunden Candy är med. fisken. Ungdomarna är vana vid att äta julmiddagen hos föräldrarna. Här har vi dem vartannat år. Vi är ganska många runt bordet. De andra hämtar tillbehör av olika slag. Innan man äter har man hunnit med en gravrunda. Mannens släktgravar finns på Kyrkoby begravningsplats, medan Micaelas anhöriga vilar i Östersundom. Båda gravgårdarna skall besökas. Julottan i Sibbo kyrka hör till. För julklappsutdelningen förflyttar man sej till Vålax, eftersom julgubben har valt att komma dit. Sådant får man acceptera, julgubben är som känt en upptagen man just den dagen. Nästa jul startas nya traditioner. Micaela har redan upplyst de vuxna barnen om att det härefter är deras sak att ställa till jul. I nybygget går det bara inte att få in femton personer för julfirande. Fjalar Lundell Micaela samlar på åsnor. Flere vitrinskåp är fulla med åsnor av alla slag. Och på hyllor utanför skåpen står ännu flere åsnor och begrundar sina släktingar. Såhär i släktgården. 5

6 Julkyrkan. Du som har tappat bort den: Så bryter du mönstret söndagen i advent Sibbo kyrka: mässa för alla åldrar kl 12 Heidi Jäntti, Kajsa Dahlbäck, Anders Ekberg. Körsång. De nya konfirmanderna deltar, med familjer. Information om skriftskolan efteråt i kyrkan Självständighetsdagen Sibbo kyrka: tvåspråkig gudstj kl 10 (obs tiden!) Katja Korpi, Anders Ekberg mfl söndagen i advent Sibbo kyrka: mässa kl 12 med Lucia och söndagsskolan Helene Liljeström, Kajsa Dahlbäck söndagen i advent Sibbo kyrka: mässa kl 12 Heidi Jäntti, Kajsa Dahlbäck, Anders Ekberg. Startdag för sportlovsskriftskolan (kl 10.30) Julafton Servicehuset Linda, julsånger med Patrik Frisk och ungdomar Sibbo kyrka: familjejulbön Heidi Jäntti, Fjalar Lundell, Kajsa Dahlbäck Sibbo kyrka: julbön Helene Liljeström. Anders Ekberg Juldagen Sibbo kyrka: julotta kl 8 Heidi Jäntti, Kajsa Dahlbäck, Anders Ekberg, kyrkokören Annandag Jul Norra Paipis bykyrka: mässa kl 12 (obs tiden!) Katja Korpi, Kajsa Dahlbäck. Biltransport från Sibbo kyrka kl 11.20, ej avgift. Förhandsanmälan senast 22.12, tfn Ingen gudstjänst i Sibbo kyrka Aposteln Johannes dag Sibbo kyrka: Johannes-mässa kl 12 Fjalar Lundell, Anders Ekberg 1.1 Nyårsdagen Sibbo kyrka: mässa kl 18 (obs tiden!) Helene Liljeström. Kyrkkaffe i Prästgården söndagen efter jul Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi 6.1 Trettondagen Sibbo kyrka: mässa kl 12 Heidi Jäntti söndagen efter trettondag Sibbo kyrka: mässa kl 12 Fjalar Lundell. Startdag för skriftskolan Svartholmen-augusti (kl 10.30) söndagen efter trettondag Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi. Startdag för skriftskolan Svartholmen-juni (kl 10.30). Den vackraste bland julsånger? Som du i hemlighet hoppades sjungs De vackraste julsångerna också i år under jultiden. Vid dehär tillfällena sjunger vi ur ett sånghäfte från Finska Missionssällskapet. Det är därför naturligt att en kollekt uppbärs för missionen. Allra vackrast låter det söndagen den 20 december kl 18 i Sibbo kyrka, när kören och kantorerna och du och de andra sjunger med. I kyrkan finns plats. Ser det fullt ut i salen när du kommer ordnar vi nog en plats ändå, ifall du inte klarar trapporna upp till läktarvåningen. Men du kan förstås också vara med och höja stämningen när vackraste julsångerna sjungs i servicehuset Linda i Söderkulla. Liksom i kyrkan är dethär tillfället vidöppet för stora allmänheten, dit du och de dina ju hör. Festsalen på Linda är stor, och flere stolar kan vi lyfta in. Du behöver inte ens anmäla dej på förhand. Söndag 3 januari kl 14 får vi alltså ännu en gång släppa fram julstämningen i julsångerna. 6

7 Upplev före-julstämning på Tomasmarknaden Decemberutfärden senaste år till Borgå blev succé, milt sagt. Så nu gör vi om den, fast vi åker ju åt annat håll. Det blir halvdagsutfärd med buss onsdag 9.12 ca kl 9-13 till Helsingfors. Vi besöker Tomasmarknaden i Esplanaden med alla torgstånden, och sina två högt uppsatta beskyddare, Nationalskalden och Havis Amanda. Vi håller också andakt i en kyrka. Och åker på en kort guidad runda i stan. Så äter vi lunch tillsammans på restaurang, innan vi vänder hemåt. Bussen tar sig genom Paipis, Nickby, Kyrkoby, Gesterby, Söderkulla och t.o.m. Västerskog, medan resenärerna blir allt förväntansfullare och stämningen stiger. Elisabet Lundström, Ann-Christine Wiik och Fjalar Lundell är med. För anmälan och info: ring pastorsexp. tfn senast onsdag Linda fyllde femton Servicehuset Linda i Söderkulla har firat sina 15 år. Kommunen och församlingen axlar ansvaret i den stiftelse som äger huset, tillsammans med en rad lokala organisationer. Bo Widell, som varit styrelseordförande i 15 år, har skrivit historiken, som finns att köpa. Utdrag ur häftet publiceras också på sibbosvenskaforsamling.fi. På bilden deltagare i församlingens samtalsgrupp, som samlas i huset, och leds av Annika Johansson-Rytkönen (andra från vänster), Heidi Jäntti och Ann- Christine Wiik. Snö saknades på decemberutfärden i fjol. Men julstämningen höll, när Elisabet Lundström guidade oss in på gårdarna i gamla stan i Borgå. Fyra Nissar igen? Christina Lång, känd och hörvärd sibbobo, festtalar på pensionärsjulfesten onsdag kl i Kyrkoby församlingshem. Men också annars har pensionärsjulfesten detdär extra, som när den har varit som bäst har belönats med fyra nissar. Församlingens personal har som tidigare satt ihop festprogrammet med fläkt av gammaldags jul. Till julfesten är alla pensionärer hjärtligt välkomna. Är man i god tid hinner man träffa bekanta, och ta in julstämningen. Man kan också passa på att bekanta sig med Fontana Medias bokförsäljning, både före festen, och i pausen. Lucia skrider fram, med följe. Barnkören har sitt program. Någon överraskning är säkert också att vänta. Busstidtabell i Kyrkpressen. PS.: Den celebra utmärkelsen Fyra Nissar kan beskådas på festen. 7

8 Svansen där bak Murveln Personalen Kajsa Dahlbäck, kantor Anders Ekberg, kantor Patrik Frisk, ungdomsarb Heidi Jäntti, kaplan Katja Korpi, församlingspastor Helene Liljeström, kyrkoherde, kontraktsprost Eva Lindberg, barnledare Fjalar Lundell, kaplan Kjell Lönnqvist, ungdomsarb.led Milja Lönnqvist, diakon Isabella Munck, barnledare Carola Rantti, husmor på Nilsasgården tj Ann-Christine Wiik, diakon Pastorsexpeditionen (St. byvägen 1) må-fr kl Monica Mård, förs.sekreterare, Elisabet Lundström, släktforskare Ekonomikontoret (St. byvägen 1) må-fr kl Sirkka Toukomies, ekonomichef, Jarmo Sivén, fastighetschef, Inger Bergdahl, kanslisekreterare Min vän Murveln traskade missmodigt vägen fram och harmade sig. Själv tassade jag avvaktande fram på andra sidan vägdiket, i skogskanten. Murvel låter som ett av oss djur i Storskogen, men är inte. Det är en hederstitel som en journalist kan få, en mänska alltså. Precis som en präst kan bli Prost på äldre dagar, och en varg kan bli Gammelvarg. Utan att skryta: hittills är det bara en som har fått hederstiteln Gammelvarg. Varför går du där med svansen mellan benen? Så inledde jag ett samtal på temat medkänsla. Efter tre vägkrökar, ett motlut och en raksträcka den vid kärret där skogen glesnar och dystert mumlande rev Murveln sig i håret och stannade tvärt. För att det är mitt fel att det blev pannkaka på kommunfullmäktigemötet. Oj då, sa jag, mäkta imponerad. Jag visste inte att Murveln extraknäckte i cateringbranschen. Men tassen på hjärtat, när vet man allt om sina vänner? Pannkakor hade han ju inte bjudit på under detdär mötet. Men han hade skrivit en ledare i sin tidning om dendär kvistiga frågan, där han argumenterat briljant, för att vara han alltså. Redan samma dag som tidningen kom ut hade han fått 14 textmeddelanden med tack. Bara en läsare meddelade att han tänkte säga upp prenumerationen. Men det blev bakvänt ändå, suckade Murveln. Min åsikt var helt fel, insåg jag efter mötet. Och kommungubbarna röstade just som jag ville i ledaren. Mitt fel, alltså. Och nu får många det mycket sämre. Jag vet. Ja, kära läsare, vad skulle du ha sagt i mitt ställe? Inga argument hjälpte. Suckarna fortsatte ännu nästa uppförsbacke. Jag kände mej som en ulv i fårakläder. Fåraktigt försökte jag: Inte skall kommungubbarna läsa i tidningen hur de borde rösta. De skall väl veta själva. Suckande Murveln förvandlades till Blängande Murveln. Jag gjorde en lov in bland skuggorna. Ädelmodet drev mej ändå tillbaka till vägkanten, vad trodde ni. Det är inte lätt att vara mänska, har jag förstått. Man blir skuld till allt möjligt. Dessutom måste man balansera på två ben. Föga avundsvärt. Murveln satte sig tungt på en sten, obetänksamt såhär sent på året. Men så slapp han ju balansera. Det var jag som fick jobbet att skriva om detdär, sa han tveksamt åt en tallkotte som han hade i handen. Hamlet kan inte ha varit mera dyster med sitt vara eller inte vara. Du kunde såklart inte ha vägrat. Då hade de väl slängt ut dej från redaktionen. Du måste ju skriva fast du inte visste tillräckligt, sa jag triumferande men sluddrigt, eftersom jag snappat tallkotten ur hans hand och höll upp den mellan tänderna, ni vet sådär att min profil kommer till sin rätt. Egentligen var det väl din chefred. som stod för pannkakan, och nu borde skämmas. Du lydde ju bara order. Ni ser att jag gav honom en rejäl chans att slippa obehaget, glömma allt, och tänka på julklappar åt Petter och Stina i stället. Men tror ni han tog chansen? Icke, sa Nicke. Och icke säger väl Petter och Stina också när de blir utan julklappar. Man måste ta sitt ansvar, sa Murveln den Omutlige. Med ditt resonemang skulle alla skylla på Gud Fader i himlen. Han som har skapat ett liv åt oss med knepiga situationer. Sådant går inte för sej. Jesus är ju förebilden. Han bar ansvaret. Jag får väl lita på förlåtelsen. Sedan se vad jag kan göra åt saken. Sa Murveln, och önskade God jul. Samma önskade vi, tallkotten och jag. Gammelvargen 8