Mötesbok: Kommunstyrelsen ( ) Kommunstyrelsen Datum: Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort Kommentar:

Transkript

1 Mötesbok: Kommunstyrelsen ( ) Kommunstyrelsen : Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort Kommentar:

2 Dagordning Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare Fastställande av dagordning Beslutspunkter 93/19 Samverkansavtal mellan Nynäshamnsbostäder AB och Nynäshamns kommun avseende bostäder för nyanlända på anvisning 4 94/19 Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete 18 95/19 Svar på remiss - Effekter av miljözoner i Stockholms stad 97 96/19 Tjänsteutlåtande Tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1: /19 Medlemskap i Stadskärneföreningen /19 Svar på Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20) /19 Gång och cykelväg mellan Sunnerby och Grödby /19 Yttrande över motion om att göra Präsgården i Nynäshamn till allaktivitetshus för pensionärer /19 Ordförandeförslag - Reviderad version /19 Svar på återremiss avseende investering, ombyggnation av delar av Sunnerbyskolan till förskola, matsal /19 Kulturplan /19 Nytt reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden /19 Nytt reglemente för kommunstyrelsen /19 Nytt reglemente för valnämnden /19 Nytt reglemente för kultur- och fritidsnämnden /19 Nytt reglemente för socialnämnden /19 Nytt reglemente för barn- och utbildningsnämnden /19 Ansökan om lokalbidrag - konstpoolen /19 Årsredovisning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund /19 Årsredovisning Samordningsförbundet Östra Södertörn /19 Årsredovisning Södertörns Brandförsvarsförbund /19 Igångsättningstillstånd för SBR/utjämningsmagasin Nynäshamns reningsverk /19 Granskning av Kommunstyrelsens uppsiktsplikt /19 Utökad säkerhetsorganisation /19 Slutrapport projekt arbetstidsförkortning /19 Slutrapport Folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget 1346

3 119/19 Tj- Kommunstyrelsens internkontrollplan - återrapportering /19 Tj-Internkontrollplan kommunstyrelseförvaltningen /19 Skrivelser och beslut /19 Cirkulär /19 Kurser och Konferenser /19 Anmälan av delegationsbeslut 1700 Informationsärenden Utveckling av Vansta verksamhetsområde, 15 min Elbilvägar, 5 min Reviderad samhällsbyggnadsprocess, 10 min Resultat från senaste Byggherreenkäten, 20 min Kansliavdelningen informerar, 20 min Rapport näringslivsfrågor, 10 min Övriga frågor

4 Sida 1 KS/2019/0122/133-1 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Elin Rosén E-post: elin.rosen@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag till samverkansavtal mellan Nynäshamnsbostäder AB och Nynäshamns kommun avseende bostäder för nyanlända på anvisning Förvaltningens förslag till beslut 1. anta förvaltningens förslag till samverkansavtal mellan kommunstyrelsen, socialnämnden och AB Nynäshamnsbostäder avseende boenden för nyanlända och 2. ge planeringschefen i uppdrag att underteckna samverkansavtalet 3. avtalet gäller under förutsättning att även Socialnämnden och AB Nynäshamnsbostäder fattar likalydande beslut. Sammanfattning AB Nynäshamnsbostäder har enligt ägardirektiv från fullmäktige ett huvudansvar för att tillhandahålla bostäder till nyanlända på anvisning. Socialnämnden ansvarar i sin tur för att hyra in bostadslägenheter för vidareuthyrning till enskild person och för att teckna hyresavtal med de individer som anvisats till kommunen.1 Fullmäktige har givit kommunstyrelsen ett samordnande ansvar för att tillse att parterna, det vill säga AB Nynäshamnsbostäder, socialnämnden samt kommunstyrelsen, träffar samverkansavtal för att tydliggöra parternas ansvar i den aktuella frågan. Kommunstyrelseförvaltningen har därför i samverkan men AB Nynäshamnsbostäder och socialförvaltningen, tagit fram ett förslag till samverkansavtal mellan parterna i syfte att stimulera ett samarbete kring försörjningen av boende för nyanlända. För att stimulera samarbetet föreslås bland annat att kommunen (socialnämnden och kommunstyrelsen) och AB Nynäshamnsbostäder inrättar en samverkansgrupp, den så kallade bostrategigruppen. Bostrategigruppen föreslås bestå av representanter från samtliga parter och ska utifrån de anvisningsprognoser som kommer från Migrationsverket ta ställning till hur många bostäder som bör avropas från AB Nynäshamnsbostäder. Detta för att parterna tillsammans ska möta det aktuella behovet av bostäder för målgruppen och säkerställa hållbara boendelösningar för både individen och kommunen. Ärendet Enligt 5 Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, nedan kallad bosättningslagen, är kommunen skyldig att efter anvisning från Migrationsverket ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. För att fullgöra detta uppdrag är kommunen i behov av lämpliga bostäder att anvisa de nyanlända till. Bostadsförsörjningen för nyanlända på anvisning kan ske genom befintligt 1 Reglemente för Socialnämnden, antagen av kommunfullmäktige den 25 april

5 Sida 2 KS/2019/0122/133-1 bostadsbestånd, genom nybyggnation av tillfälliga bostäder eller genom att kommunen hänvisar till kommunal mark för nybyggnation. Kommunfullmäktige har gett olika aktörer inom kommunen olika uppdrag i syfte att uppfylla de skyldigheter som kommunen har enligt bosättningslagen. AB Nynäshamnsbostäder AB Nynäshamnsbostäder är ett helägt kommunalt bostadsföretag. Bolagets verksamhet styrs av ägardirektiv antagna av fullmäktige.2 Av direktiven framgår bland annat att bolaget har till uppdrag att långsiktigt främja bostadsförsörjningen i kommunen. Detta genom att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som attraherar olika hyresgäster. Bolaget ska även enligt punkt 2.1 i ägardirektivet ansvara för bostäder till de nyanlända som anvisas till kommunen enligt ovan nämnda lag, samt enligt punkt 2.5 uppföra tillfälliga bostäder för detta ändamål. Dessa uppdrag ska enligt ägardirektivet regleras mer detaljerat i separata avtal mellan kommunen och bolaget. Socialnämnden Enligt 10 Reglemente för socialnämnden ansvar socialnämnden för samordningen av kommunens flyktingmottagande. Socialnämnden ansvarar även enligt reglementets 14 paragraf för att hyra in bostadslägenheter för vidareuthyrning till enskild person som nämnden bedömt vara i behov av bostaden, så kallat socialt kontrakt.3 Till följd av socialnämndens uppdrag tecknar socialnämnden separata hyreskontrakt med AB Nynäshamnsbostäder avseende hyra av bostäder för nyanlända samt hyresavtal med de individer som anvisats till kommunen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har i beslut från kommunfullmäktige den 8 mars om ändring av ägardirektiv AB Nynäshamnsbostäder givits i uppdrag att tillsammans med socialförvaltningen ingå ett separat avtal med AB Nynäshamnsbostäder där tilläggen i bolagets ägardirektiv för ändamålet förtydligas. Kommunens behov av bostäder När det gäller antal asylsökanden har lägesbilden förändrats kraftigt de senaste åren. År 2015 var ett år då många människor flydde från sina hem och Sverige fick ett ökat mottagande som var utöver det vanliga. För att kunna hantera mottagandet instiftade regeringen bosättningslagen. Asylärenden hos Migrationsverket - ansökningar och beslut Förvaltningens bedömning Antal ansökningar om asyl Antal beviljade asylärenden Kommunfullmäktiges beslut den 8 mars om ändring av ägardirektiv AB Nynäshamnsbostäder KS/2017/0063/ Reglemente för Socialnämnden, antagen av kommunfullmäktige den 25 april

6 Sida 3 KS/2019/0122/133-1 I takt med att både antalet ansökanden och beviljade asylärenden har minskat har även anvisningstalen enligt bosättningslagen minskat till kommunerna. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förvaltningens förslag till samverkansavtal mellan kommunstyrelsen, socialnämnden och AB Nynäshamnsbostäder avseende boenden för nyanlända och ger planeringschefen i uppdrag att underteckna samverkansavtalet. Avtalet gäller under förutsättning att även Socialnämnden och AB Nynäshamnsbostäder fattar likalydande beslut. Sammanfattning AB Nynäshamnsbostäder har enligt ägardirektiv från fullmäktige ett huvudansvar för att tillhandahålla bostäder till nyanlända på anvisning. Socialnämnden ansvarar i sin tur för att hyra in bostadslägenheter för vidareuthyrning till enskild person och för att teckna hyresavtal med de individer som anvisats till kommunen.4 Fullmäktige har givit kommunstyrelsen ett samordnande ansvar för att tillse att parterna, det vill säga AB Nynäshamnsbostäder, socialnämnden samt kommunstyrelsen, träffar samverkansavtal för att tydliggöra parternas ansvar i den aktuella frågan. Kommunstyrelseförvaltningen har därför i samverkan men AB Nynäshamnsbostäder och socialförvaltningen, tagit fram ett förslag till samverkansavtal mellan parterna i syfte att stimulera ett samarbete kring försörjningen av boende för nyanlända. För att stimulera samarbetet föreslås bland annat att kommunen (socialnämnden och kommunstyrelsen) och AB Nynäshamnsbostäder inrättar en samverkansgrupp, den så kallade bostrategigruppen. Bostrategigruppen föreslås bestå av representanter från samtliga parter och ska utifrån de anvisningsprognoser som kommer från Migrationsverket ta ställning till hur många bostäder som bör avropas från AB Nynäshamnsbostäder. Detta för att parterna tillsammans ska möta det aktuella behovet av bostäder för målgruppen och säkerställa hållbara boendelösningar för både individen och kommunen. Ärendet Enligt 5 Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, nedan kallad bosättningslagen, är kommunen skyldig att efter anvisning från Migrationsverket ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. För att fullgöra detta uppdrag är kommunen i behov av lämpliga bostäder att anvisa de nyanlända till. Bostadsförsörjningen för nyanlända på anvisning kan ske genom befintligt bostadsbestånd, genom nybyggnation av tillfälliga bostäder eller genom att kommunen hänvisar till kommunal mark för nybyggnation. Kommunfullmäktige har gett olika aktörer inom kommunen olika uppdrag i syfte att uppfylla de skyldigheter som kommunen har enligt bosättningslagen. AB Nynäshamnsbostäder AB Nynäshamnsbostäder är ett helägt kommunalt bostadsföretag. Bolagets verksamhet styrs av ägardirektiv antagna av fullmäktige.5 Av direktiven framgår bland annat att bolaget har till uppdrag att långsiktigt främja bostadsförsörjningen i kommunen. Detta genom att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som attraherar olika hyresgäster. Bolaget ska även enligt punkt 2.1 i ägardirektivet ansvara för bostäder till de nyanlända som anvisas till kommunen enligt ovan nämnda lag, 4 Reglemente för Socialnämnden, antagen av kommunfullmäktige den 25 april Kommunfullmäktiges beslut den 8 mars om ändring av ägardirektiv AB Nynäshamnsbostäder KS/2017/0063/

7 Sida 4 KS/2019/0122/133-1 samt enligt punkt 2.5 uppföra tillfälliga bostäder för detta ändamål. Dessa uppdrag ska enligt ägardirektivet regleras mer detaljerat i separata avtal mellan kommunen och bolaget. Socialnämnden Enligt 10 Reglemente för socialnämnden ansvar socialnämnden för samordningen av kommunens flyktingmottagande. Socialnämnden ansvarar även enligt reglementets 14 paragraf för att hyra in bostadslägenheter för vidareuthyrning till enskild person som nämnden bedömt vara i behov av bostaden, så kallat socialt kontrakt.6 Till följd av socialnämndens uppdrag tecknar socialnämnden separata hyreskontrakt med AB Nynäshamnsbostäder avseende hyra av bostäder för nyanlända samt hyresavtal med de individer som anvisats till kommunen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har i beslut från kommunfullmäktige den 8 mars om ändring av ägardirektiv AB Nynäshamnsbostäder givits i uppdrag att tillsammans med socialförvaltningen ingå ett separat avtal med AB Nynäshamnsbostäder där tilläggen i bolagets ägardirektiv för ändamålet förtydligas. Kommunens behov av bostäder När det gäller antal asylsökanden har lägesbilden förändrats kraftigt de senaste åren. År 2015 var ett år då många människor flydde från sina hem och Sverige fick ett ökat mottagande som var utöver det vanliga. För att kunna hantera mottagandet instiftade regeringen bosättningslagen. Asylärenden hos Migrationsverket - ansökningar och beslut Förvaltningens bedömning Antal ansökningar om asyl Antal beviljade asylärenden I takt med att både antalet ansökanden och beviljade asylärenden har minskat har även anvisningstalen enligt bosättningslagen minskat till kommunerna. Anvisade kommuntal enligt bosättningslagen Nynäshamns kommun Samverkansgrupp Reglemente för Socialnämnden, antagen av kommunfullmäktige den 25 april

8 Sida 5 KS/2019/0122/133-1 För att undvika kortsiktiga och dyra lösningar så som tillexempel modulhus eller vissa lösningar hos privata aktörer bör kommunen sträva efter hyres-/köpoption vid alla nya exploateringsavtal. Det ger kommunen möjlighet att både hyra och/eller köpa bostäder för att hyra ut till ändamålet från privata aktörer. Kommunen kan på så sätt främja bostadsbyggande genom att garantera hyres-/köpeintäkter på ett visst antal bostäder. Samverkansgrupp I det aktuella förslaget till samverkansavtal mellan parterna föreslås samverkan ske genom en så kallad bostrategigrupp med representanter från nämnda parter. Utifrån Migrationsverkets anvisningsprognoser ska bostrategigruppen ta ställning till hur många bostäder som bör avropas från AB Nynäshamnsbostäder. Detta för att parterna tillsammans ska möta det aktuella behovet av bostäder för målgruppen och säkerställa hållbara boendelösningar för både individen och kommunen. Utmaningen blir att fastställa vilket mandat bostrategigruppen bör ha samt att matcha behovet med avrop. Det är också viktigt med att parterna kontinuerligt följer upp hur samarbetet fortlöper. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen har i samarbete med AB Nynäshamnsbostäder och socialförvaltningen, tagit fram ett förslag till samverkansavtal mellan parterna i syfte att stimulera ett samarbete kring boende för nyanlända. Förslaget till samverkansavtal tydliggör även parternas redan av fullmäktige ålagda ansvar och stimulerar ett aktivt arbete från parterna kring de aktuella frågeställningarna. Parterna är överens om att modulbostäder bör undvikas av såväl praktiska, ekonomiska som sociala aspekter. AB Nynäshamnsbostäder har enligt ägardirektiv ett huvudansvar för att tillhandahålla bostäder till nyanlända på anvisning, men genom samverkan kan kommunstyrelsen vara behjälplig i sin kontakt med andra aktörer. Socialförvaltningens kompetens vad gäller behov och kunskap om målgruppen är också av största vikt för att denna strategi ska lyckas. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att fastställa förvaltningens förslag till samverkansavtal mellan kommunstyrelsen, socialnämnden och AB Nynäshamnsbostäder avseende boenden för nyanlända. Kommunstyrelsen föreslås även ge planeringschefen i uppdrag att underteckna samverkansavtalet. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Förslag till samverkansavtal mellan Nynäshamnsbostäder AB och Nynäshamns kommun avseende bostäder för nyanlända på anvisning Skickas till Socialnämnden AB Nynäshamnsbostäder Akten

9 Planeringschef KS/2019/0122/133-1 Sida 6

10 Sida 1 KS/2018/0301/449-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Elin Rosén E-post: elin.rosen@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag till framtida organisering av folkhälsoarbete Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att organisera det kommande folkhälsoarbetet enligt modell 1. Kommunstyrelsen noterar den föreslagna budgeten. Bakgrund Nynäshamns kommun har sedan 2006 organiserat folkhälsoarbetet genom så kallade Folkhälsomedel. Det har i korthet inneburit att medel har fördelats till både nämndprojekt och föreningsprojekt i kommunen. Efter kommunstyrelsens beslutat att återremittera den föreslagna folkhälsostrategin (KS/2015/0165/449-17) samt tagit del av utvärderingen av Nynäshamns folkhälsosatsning (KS/2016/0063/449-8) fick kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att se över hur det kommande folkhälsoarbetet ska organiseras. Enligt Folkhälsomyndigheten har 72 % av Sveriges kommuner en organiserad grupp som styr och samordnar folkhälsofrågorna, ofta benämnt som folkhälsoråd. Majoriteten av dem har inkluderat politiken. 68 % av kommunerna har övergripande folkhälsomål. Som bilden nedan visar är det alltså vanligare att kommuner arbetar med folkhälsoråd och / eller förankrade mål kopplat till folkhälsa än handlingsplaner och policys.

11 Sida 2 KS/2018/0301/449-2 Idag är det flera mål i Mål och budget som direkt eller indirekt påverkar folkhälsoarbetet. Men det är få indikatorer som har uppföljning av målet kopplat till detta område. Av de indikatorer som finns ser vi att tre av de fyra mål som följts upp med aktuella siffror inte har nått önskade mål och resultat. Ovan bild visar att vi har mål som är politiskt förankrade, men att organisationen behöver stöd för att uppnå målen. Beredning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningen presenterar här tre modeller som är möjliga när det gäller organisering av kommunens folkhälsoarbete. Alla tre modellerna kan användas oberoende av varandra, men tillsammans kompletterar de varandras styrkor och svagheter. Modellernas konstruktion har vuxit fram efter researcharbete när vi undersökt och tagit del av: Hur har andra kommuner organiserat sig Riktlinjer och undersökningar från myndigheter som Folkhälsomyndigheten och SKL. Tidigare utvärdering av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun (KS/2016/0063/449-5) Medarbetares åsikter om nuläge och framtid Tre modeller för organisering av folkhälsoarbete Modell 1. Förvaltningsnära arbete Något som ofta gör att implementering av olika modeller för folkhälsoarbete försvåras är att många mål och stort ansvar läggs direkt på förvaltningarna som många gånger saknar kunskap och/eller resurser för att arbeta med dem. Ändå är det i förvaltningarna och ute i organisationerna som arbetet måste bedrivas för att kommunens invånare ska få jämlika möjligheter till en god hälsa.

12 Sida 3 KS/2018/0301/449-2 Idag ligger målen som är kopplade till folkhälsa i styrdokumentet mål och budget. Enligt SKL är det en viktig framgångsfaktor för ett tydligt och bra folkhälsoarbete. Men för att kommunen som helhet ska uppnå dessa mål behövs en tydlig röd tråd och ett stöd till förvaltningarna. En strategisk funktion kan stötta förvaltningarna så att avdelningar och kommunen som helhet kan nå uppsatta målen. Det innebär att varje förvaltning får stöd i att anpassa folkhälsoarbetet efter sina förutsättningar och kompetensområde samtidigt som den strategiska funktionen har ett övergripande ansvar för hur arbetet fortlöper. Ambitionen är att folkhälsoperspektivet ska finnas med i den dagliga verksamheten. Möjliga synergieffekter är: Tvärsektoriella samarbeten Kunskapsbildning och verksamhetsutveckling Fokus på långsiktighet i verksamhet och projekt Förvaltningarna får en större inblick i hela kommunens folkhälsoarbete Uppföljning Som i alla verksamheter är uppföljning en viktig del som bör prioriteras. I det här fallet behöver vi tänka på uppföljningen redan från start. För att vi ska få en uppfattning om hur förvaltningarna upplever stödfunktionen behöver vi veta nuläge men också följa upp efter en tid. Därför bör man ha en enkätundersökning innan man startar arbetet, en så kallad baseline, och sedan uppföljning efter ett och två år Fördelen med att i ett första skede påbörja ett förvaltningsnära arbete, jämfört med att starta upp någon av de andra två modellerna, är framförallt att hjälpa förvaltningarna att få in folkhälsofrågor i ordinarie verksamhet och öppna upp för att arbeta hälsofrämjande. Med en stöttande organisation kan man sedan utöka antalet mål och indikationer. Det betyder att det behövs en stabil organisation som aktivt arbetar för att uppnå de mål som kommunen har innan vi skapar ytterligare måldokument.

13 Sida 4 KS/2018/0301/449-2 Modell 2. Folkhälsoråd Som tidigare nämnt har majoriteten av Sveriges kommuner ett folkhälsoråd. Ofta är det förenat med ett brottsförebyggande råd. De flesta har sina folkhälsoråd med politisk styrning, medan andra har ett folkhälsoråd som stöttar politiken med underlag och statistik. Förslag på aktiviteter för ett lokalt folkhälsoråd: Består av tjänstemän, ej politiker stöttar politiken med underlag Fungera som beredande av mål och indikatorer till Mål och budget Utreda huruvida vi ska ha ett folkhälsoprogram, hållbarhetsprogram eller målintegrerande i Mål och budget Ett folkhälsoråd skulle kunna undersöka möjligheten att ta fram ett måldokument för folkhälsoområdet. Det skulle vara folkhälsorådets primära uppgift förutom att ge råd och stöd. Det är möjligt att denna arbetsgrupp inte behöver benämnas som ett folkhälsoråd då begreppet ofta används till en annan slags sammansatt grupp än vad som är syftet med denna. Modell 3. Folkhälsoprogram Omkring hälften av alla kommuner har ett specifikt folkhälsostrategiskt måldokument. Genom ett folkhälsoprogram kan man styra kommunens arbete samt visa på ansvarstagande gentemot såväl nationella som internationella riktlinjer. Det ger en tyngd och ett tydligt besked om vad kommunen vill uppnå inom folkhälsoområdet. Att följa upp indikatorer årligen kan ge god inblick i befolkningens hälsa. Idag finns de mål som rör folkhälsa inkluderat i styrdokument som mål och budget vilket ses som en framgångsfaktor av bland annat SKL. Möjliga måldokument är: Folkhälsoprogram Hålbarhetsprogram för de tre dimensionerna (Social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet) Fortsatt målstyrning endast via Mål och budget Agenda 2030 integrerat Något att beakta är att vi idag mer talar om social hållbarhet i större omfattning än folkhälsa. Social hållbarhet och folkhälsa är två viktiga områden som ofta tangerar varandra. En god folkhälsa bidrar till en socialt hållbar kommun och inom social hållbarhet ryms folkhälsofrågorna. Även Agenda 2030 har kopplat ihop 17 mål som rör både miljö och hälsa. Därför är det rimligt att utreda om det är ett specifikt folkhälsoprogram som skulle vara relevant eller ett mer omfattande styrdokument för tillexempel kommunens hållbarhetsarbete. Förslag Utvärderingen av folkhälsomedlen genererade rekommendationer som i huvudsak fokuserade på ökad samverkan, intern dialog, att fortsätta vara innovativa och att mål och uppföljning bör sammankopplas med verksamheten. För att skapa ett hållbart folkhälsoarbete i Nynäshamn ser vi att det ledande styrdokumentet för folkhälsa bör vara integrerat i mål och budget. Men det är rimligt att göra en mer genomarbetad utredning för att se vad som kan vara relevant för framtiden. Samtidigt ser vi att vissa av de mål som är kopplade till folkhälsa (6a och 6b, mål och budget 2018) inte uppnås. Därför vill vi börja med att se över kommunens interna arbete med folkhälsofrågor och skapa ett stöd till förvaltningarna för att hitta arbetssätt som främjar folkhälsoperspektiv i verksamheterna. Det förvaltningsnära arbetet bör pågå fram till 2020 med kontinuerlig uppföljning för att sedan utvärderas om och hur det ska fortlöpa.

14 Sida 5 KS/2018/0301/449-2 Arbetet med att implementera stödfunktion till förvaltningarna beräknas pågå under Om det i framtiden behöver ett folkhälsoråd eller måldokument blir således en del av diskussionen under Förslag om folkhälsomedel Resultatet av utvärderingen av kommunens folkhälsomedel visar att cirka 40 % av de projekt som startats upp har implementerats i ordinarie verksamhet. Kostnaden beräknas till 64 miljoner kronor över en 10 års tid. I utvärderingen lyfts det fram både framgångsfaktorer och kritik. Samtidigt har det i möten med medarbetare lyfts fram att man vill kunna söka pengar, och att verksamheterna anser att det varit positivt att få testa nya vägar framåt. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att folkhälsomedlen finns kvar, men i en annan form. Ansökningsvillkoren bör specificeras till att ha en tydlig koppling till de folkhälsomål som finns i mål och budget. På så sätt uppmuntras medarbetarna att satsa på projekt och verksamheter som bidrar till måluppfyllelse. För att tydligt markera att pengarna leder till måluppfyllnad och ett folkhälsoarbete som gynnar medborgarna kan det vara lämpligt att ändra namnet på dagens folkhälsofond. Redovisning av föreslagen budget Sedan 2006 har folkhälsomedel avsatts i kommunens budget för att nämnder och föreningar skall kunna söka medel för särskilda satsningar inom folkhälsoområdet. Inledningsvis avsattes 10 miljoner kronor per år. Idag är budget för folkhälsomedel 4 miljoner kronor. Den summan används huvudsakligen till att finansiera tre projekt; Jaget, laget och uppdraget, Vidareutveckling av kommunens ANDTförebyggande arbete och Utvecklad öppenvård för personer med beroendeproblematik och dess anhöriga. Man kan säga att medlen i huvudsak används för intern kompetensutveckling. Det är viktigt att ha kompetensutvecklande arbete i organisationen, men de pengar som är avsatta som folkhälsomedel kan fördelas på ett annat sätt. I den budget som kommunstyrelseförvaltningen föreslår finns avsatt minst kronor. Då finns det utrymme för interna utvecklingsmedel, en projektstödjare och folkhälsomedlen. Interna utvecklingsmedel Då en stödfunktion skapas är det viktigt att ge förvaltningarna möjlighet att utvecklas. Det kan handla om organisatorisk utveckling, kunskapsutveckling eller inspiration. Att stötta förvaltningarna i deras folkhälsoarbete handlar om att lyssna till deras behov och tankar kring hur de kan bidra till att vi når våra mål. Det innebär att förvaltningarna kommer att ha olika utvecklingsbehov.

15 Sida 6 KS/2018/0301/449-2 Projekstödjare För att genomföra detta förvaltningsnära arbete behövs någon som kan arbeta mer operativt än vad samhällsplaneraren gör idag. Uppgifter som projektstödjaren kan ansvara för: Driva utvärderingsprocessen samt rapportera om det förvaltningsnära arbetet Handläggning av folkhälsomedel (ansökningar, bedömningar och uppföljningar) Aktivt delta som stödjande funktion i beviljade förvaltningsprojekt kopplat till folkhälsomedel. I övrigt vara behjälplig inom folkhälsoområdet Folkhälsomedel Enligt ovan motivering rekommenderar vi att behålla en summa om minst kronor till folkhälsomedel. Detta för att uppmuntra medarbetarna att arbeta vidare utifrån målområden som finns i mål och budget. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Nynäshamns folkhälsosatsning utvärdering och ett framtidsperspektiv på folkhälsoarbetet i kommunen Skickas till Akten Socialförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringschef Mikael Gustafsson

16 Sida 1 KS/2019/0136/439-2 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på remiss - Effekter av miljözoner i Stockholms stad Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i bilaga 1 som kommunens remissvar. Sammanfattning Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att införa nya regler om miljözoner i trafikförordningen. Miljözoner utvidgas därigenom från år 2020 till att även gälla personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar genom att införa två nya miljözoner: klass 2 och klass 3. Det är dock kommunerna själva som avgör om de vill införa miljözoner eller ej. Till följd av regeringens beslut har Stockholms stad tagit fram en utredning som syftar till att värdera de konsekvenser som skulle uppstå till följd av införandet av en miljözon klass 2 i staden. I utredningen kartläggs effekterna på såväl luftkvalitet som klimatpåverkan och en värdering görs av insatserna i förhållande till samhällsekonomisk nytta. Utredningen kommer att verka som underlag inför de beslut som ska fattas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige efter behandling i den parlamentariskt sammansatta referensgruppen. Ärendet I Stockholms stads utredning analyseras effekterna av ett antal olika möjliga utformningar av en miljözon klass 21. Effekterna har även beräknats för fyra olika geografiska utbredningar, det vill säga fyra olika utredningsalternativ: UA 1: Samma geografiska utbredning som dagens miljözon, det vill säga innerstaden undantaget några gator UA 2: Hornsgatan UA 3: Sveavägen UA 4: S:t Eriksgatan De viktigaste slutsatserna som dras i rapporten är: Kvävedioxidhalten i den luft som mer än 90 procent av stockholmarna har utanför sin bostad motsvarar hälften av det svenska miljökvalitetsmålet för ren luft när det gäller kvävedioxider. Såväl den europeiska som den svenska miljökvalitetsnormen för NO 2 uppnås i staden även utan införande av en miljözon klass 2 år I miljözon klass 2 ställs krav på personbilar, lätta bussar och lätta lastfordon. För att få köra i miljözon klass 2 måste fordon med såväl bensinmotor som dieselmotor tillhöra utsläppsklass Euro 5 eller bättre. Från och med den 1 juli 2022 skärps kraven för bilar med dieselmotor. Från den tidpunkten ska dieselbilar uppfylla kraven för Euro 6 för att få köra i miljözon klass 2.

17 Sida 2 KS/2019/0136/439-2 De samhällsekonomiska kostnaderna främst kostnaderna för enskilda hushåll för att införa miljözon 2 i hela innerstaden överstiger den beräknade miljönyttan för miljözon klass 2 för hela innerstaden och ytterligare miljözoner klass 2 på enskilda gator. Det finns risk för en negativ klimatpåverkan i och med följdeffekter av en miljözon klass 2. Inför införandet av miljözon klass 2 på Hornsgatan behöver en ordentlig utvärdering göras före, under och efter, med start under Utvärderingen bör innehålla vilka som drabbas, hur trafikflöden och fordonsammansättning förändras, hur luftkvaliteten påverkas och graden av efterlevnad för att nämna några aspekter. Staden bör tydligt kommunicera att enbart äldre fordon (det vill säga fordon tidigare än Euro 5 och för dieselfordon efter 1 juli 2022 tidigare än Euro 6) kommer att drabbas/beröras när miljözon klass 2 på Hornsgatan införs. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa att tung trafik efterlever bestämmelserna inom nuvarande miljözon klass 1. Nuvarande påföljd för brott mot miljözonsreglerna bör ändras från straff (penningböter) till en administrativ avgift. För att ytterligare förbättra luftkvaliteten bör staden i stället för att införa miljözon klass 2 fortsätta att driva att en utsläppsdifferentierad trängselskatt där äldre fordon får betala högre trängselskatt än nyare till exempel Euro 5 och 6. Det är en åtgärd som har väsentligt lägre samhälls- ekonomiska kostnader, dels eftersom administration och kontroll förenklas, dels eftersom den del av transporterna som har allra svårast att anpassa sig kan fortsätta genom att betala den utsläppsdifferentierade trängselskatten, men sannolikt ungefär motsvarande miljönytta som miljözon klass 2 i hela innerstaden. Utifrån de resultat som utredningen visar är Stockholms stads rekommendation att ytterligare miljözoner inte bör införas, med hänvisning till följande: Miljökvalitetsnormen uppnås även utan miljözon klass 2. Uppoffringarna beräknas bli väsentligt större än vinsterna. Klimateffekten riskerar att bli negativ. Utsläppsdifferentierade trängselskatt och åtgärder för att säkerställa den tunga trafikens möjlighet till full efterlevnad av befintlig miljözon klass 1 bedöms som en bättre åtgärd för bättre luftkvalitet. Förvaltningens bedömning Förvaltningen inser vikten och behovet av att på lokal nivå värdera de konsekvenser som kan uppstå till följd av nya miljözoner innan beslut tas om genomförande. Generellt görs bedömningen att Stockholms stad har gjort en noggrann och konsekvent utredning som speglar de lokala förhållandena. Förvaltningen väljer dock att inte närmare kommentera de slutsatser och rekommendationer som Stockholms stad presenterar i sin utredning. Detta motiveras med att kommunen anser att det är upp till Stockholms stad att själva ta ställning till hur de ska arbeta för att uppnå lokala och nationella miljömål. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef

18 Beslutsunderlag Bilaga 1. Kommunens yttrande Remiss miljözoner Stockholm Bilaga 1. Effekter av miljözoner i Stockholms stad Bilaga 2. Presentation av utredning om miljözoner dec 2018 Bilaga 3. Hornsgatan januari 2019 Skickas till Akten. KS/2019/0136/439-2 Sida 3

19 Sida 1 KS/2018/0237/251-9 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Beslutsinstans Hanna Koverberg Kommunfullmäktige E-post: hanna.hjort-koverberg@nynashamn.se Tel: Tjänsteutlåtande Tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1:3, Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta att: Godkänna tecknat tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1:3, Nynäshamns kommun. Godkänna Mark- och exploateringschefens underskrift av tecknat tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1:3, Nynäshamns kommun. Bilaga 11 till Exploateringsavtalet kompletteras med tidigare saknad sida 2. Ärendet Bakgrund I Källberga, sydost om Ösmo, har kommunen antagit en detaljplan för nya bostäder med en mindre bykärna för basservice. I samband med detaljplan, tecknades ett exploateringsavtal för att reglera parternas ansvar och kostnadsfördelning vid utbyggnaden. Detaljplan för Vidbynäs 1:3 m fl. och Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs, tecknat / , vann laga kraft den 11 september Under startad projektering inför utbyggnaden av Källberga har det uppmärksammats att formuleringen av 13 Väg 539 i exploateringsavtalet behöver förtydligas för att undvika tvetydigheter och framtida missförstånd. Det uppmärksammades även att bilaga 11 till avtalet saknade en sida vid signeringen. Väg 539 Kommunen och Trafikverket har träffat ett avtal om ny cirkulationsplats och ytterligare åtgärder vid väg 539 som är nödvändiga i samband med att detaljplanen för Källberga byggs ut, Avtal för väg 539 Källberga. Avtalet ligger som bilaga 11 till tecknat exploateringsavtal. Tilläggsavtalet tydliggör att kommunen kommer ta över drift och underhåll av de anläggningar som i avtalet med Trafikverket åvilar kommunen. Detta på grund av att kommunen är huvudman för allmän plats och att det ansvaret alltså inte åvilar Exploatören, som det kan tolkas i nuvarande skrivning i just denna paragraf i exploateringsavtalet. Tilläggsavtalet tydliggör även att det är kommunen som ansvarar för att teckna de avtal som enligt 3 åtgärd 6 i avtal med Trafikverket kommunen ansvarar för. Kostnadsfördelningen var redan reglerad i exploateringsavtalet, kommunen tar således inga nya kostnader i och med detta tilläggsavtal. Syftet är snarare att förtydliga parternas ansvar för att undvika tvetydigheter och framtida missförstånd.

20 Sida 2 KS/2018/0237/251-9 Kompletterande sida i Bilaga 11 När exploateringsavtalet tecknades hade en sida av bilaga 11, Avtal med Trafikverket, fallit bort i utskriften av avtalet. Det gällde sida 2 som behandlar genomförande och ansvar samt finansiering för Trafikverkets bevakningsuppdrag. För att hela kommunens avtal med Trafikverket, inklusive sida 2, ska vara kopplat till Exploateringsavtalet görs här ett förtydligande i tilläggsavtalet. Samt har parterna signerat samtliga sidor av avtalet med Trafikverket, bilaga 11. Förvaltningens bedömning Syftet med tilläggsavtalet är att förtydliga parternas ansvar i tidigare beslutat exploateringsavtal. Kommunstyrelseförvaltningen anser att tilläggsavtalet tydliggör parternas intention och att ett förtydligande skapar större trygghet i avtalsförhållandet. Tommy Fabricius kommundirektör Caroline Thunström mark- och exploateringschef Beslutsunderlag Tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1:3, Nynäshamns kommun Kompletterad bilaga 11 till Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1:3, Nynäshamns kommun Exploateringsavtal för Källberga, del av Vidbynäs 1:3, Nynäshamns kommun, tecknat / Skickas till Akten Källberga Mark AB

21 Sida 1 KS/2018/0327/106-5 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Linnea Gustavsson E-post: Linnea.Gustavsson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Medlemskap i Stadskärneföreningen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Nynäshamns kommun fortsatt deltar som medlem i Nynäshamns Stadskärneförening. 2. Nynäshamns kommun betalar en årlig serviceavgift till föreningen som utgår med lika stor del som näringslivet totalt betalar till föreningen. Maxbelopp för kommunens serviceavgift uppgår till kr per år exklusive moms. Maxbeloppet justeras årligen med eventuell höjning motsvarande KPI (konsumentprisindex). 3. Nynäshamns kommun ingår samverkansavtal med Stadskärneföreningen där former för samarbetet regleras. Nynäshamns kommuns kommundirektör får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Sammanfattning I samband med att Nynäshamns kommun i början av 2000-talet arbetade med den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamn initierades även frågan om ett samverkansprojekt kring utvecklingen av Nynäshamns centrumområde. Kommunen tog tillsammans med representanter från fastighetsägare och handlare fram en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen var parternas gemensamma vision för utvecklingen av Nynäshamns centrumområde. Ett första steg i genomförandet av arbetsgruppens arbete var bildandet av Nynäshamns Stadskärneförening. Kommunfullmäktige beslutade om kommunens inträde i föreningen den 9 april Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att under tre år avsätta kronor per år i Kommunstyrelsens budget för medlemskapet. I Stadskärneföreningens stadgar står att utträde sker efter skriftlig begäran tre månader innan utgången av det nuvarande räkenskapsåret. Då kommunen inte aktivt begärt utträde ur föreningen löper medlemskapet på och det gör det även naturligt att avgiften för medlemskapet och beslut om avgiftens storlek ingår i kommunens ordinarie verksamhet. Därför har avgiften sedan 2003 reglerats i Kommunstyrelsens budget. Under denna tid har beloppet justerats till kronor per år. Samarbetet har även lyfts i Kommunstyrelsens verksamhetsplan. Idag består Stadskärneföreningens styrelse av sju ledamöter och två suppleanter. Två ledamöter representerar Nynäshamns kommun, två ledamöter representerar fastighetsägarna och två ledamöter representerar handlare och övriga näringsidkare. Föreningen har ett 60-tal medlemmar och kommunen är en av dessa med en röst på föreningsstämman. Det grundläggande syftet med Stadskärneföreningens verksamhet, som angavs i föreningens första antagna stadgar är att öka Nynäshamns tre delcentras1 attraktivitet genom att främja förnyelse och marknadsföring av dessa enligt centrumgruppens vision (avsiktsförklaringen) framtagen år Ärendet ( 267/18) var uppe på Kommunstyrelsens sammanträde den 21 november Kommunstyrelsen beslutade på sammanträdet att återremittera ärendet för att ge kommundirektören i uppdrag att se till att Nynäshamns Stadskärneförening under 2019 utarbetar ett förslag på hur föreningen kan leva upp till föreningens stadgar 2 om att höja Nynäshamns tre delcentras aktivitet samt 1 Nynäshamns centrum omkring Centralgatan, fiskehamnen och Nynäsvägen inklusive Sjötelegrafen.

22 Sida 2 KS/2018/0327/106-5 ge kommundirektören i uppdrag att initiera en översyn av Nynäshamns Stadskärneförenings stadgar i syfte att öka transparensen. Se svar på återremiss senare i tjänsteutlåtandet. Ärendet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Nynäshamns kommun fortsatt deltar som medlem i Nynäshamns Stadskärneförening. 2. Nynäshamns kommun betalar en årlig serviceavgift till föreningen som utgår med lika stor del som näringslivet totalt betalar till föreningen. Maxbelopp för kommunens serviceavgift uppgår till kr per år exklusive moms. Maxbeloppet justeras årligen med eventuell höjning motsvarande KPI (konsumentprisindex). 3. Nynäshamns kommun ingår samverkansavtal med Stadskärneföreningen där former för samarbetet regleras. Nynäshamns kommuns kommundirektör får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund I samband med att Nynäshamns kommun i början av 2000-talet arbetade med den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamn initierades även frågan om ett samverkansprojekt kring utvecklingen av Nynäshamns centrumområde. Kommunen tog tillsammans med representanter från fastighetsägare och handlare fram en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen var parternas gemensamma vision för utvecklingen av Nynäshamns centrumområde. Ett första steg i genomförandet av arbetsgruppens arbete var bildandet av Nynäshamns Stadskärneförening. Kommunfullmäktige beslutade om kommunens inträde i föreningen den 9 april Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att under tre år avsätta kronor per år i Kommunstyrelsens budget för medlemskapet. I Stadskärneföreningens stadgar står att utträde sker efter skriftlig begäran tre månader innan utgången av det nuvarande räkenskapsåret. Då kommunen inte aktivt begärt utträde ur föreningen löper medlemskapet på och det gör det även naturligt att avgiften för medlemskapet och beslut om avgiftens storlek ingår i kommunens ordinarie verksamhet. Därför har avgiften sedan 2003 reglerats i Kommunstyrelsens budget. Under denna tid har beloppet justerats till kronor per år. Samarbetet har även lyfts i Kommunstyrelsens verksamhetsplan. Idag består Stadskärneföreningens styrelse av sju ledamöter och två suppleanter. Två ledamöter representerar Nynäshamns kommun, två ledamöter representerar fastighetsägarna och två ledamöter representerar handlare och övriga näringsidkare. Föreningen har ett 70-tal medlemmar och kommunen är en av dessa med en röst på föreningsstämman. Det grundläggande syftet med Stadskärneföreningens verksamhet, som angavs i föreningens första antagna stadgar är att öka Nynäshamns tre delcentras 2 attraktivitet genom att främja förnyelse och marknadsföring av dessa enligt centrumgruppens vision (avsiktsförklaringen) framtagen år Ärendet Att Nynäshamns centrum är och förblir en levande stadskärna är mycket viktigt för måluppfyllelse enligt kommunens mål och budget samt kommunens näringslivsfrämjande arbete. Som ett led i detta är Nynäshamns kommuns deltagande i Nynäshamns Stadskärneförening nödvändigt. Stadskärneföreningen fungerar som ett forum för samråd och erfarenhetsutbyte mellan näringsidkare, handlare, fastighetsägare och kommunen i frågor som rör samordning och utveckling av stadskärnor. Därmed är det även en viktig remissinstans för kommunen och föreningen erbjuder en samlad röst av många mindre och större näringsidkare och fastighetsägare. 2 Nynäshamns centrum omkring Centralgatan, fiskehamnen och Nynäsvägen inklusive Sjötelegrafen.

23 Sida 3 KS/2018/0327/106-5 Kommunens medlemskap i föreningen har dock kantats av otydligheter och viss tveksamhet, både rörande kommunens medlemskap generellt men även kring överenskommelsen för avgiften. Av den anledningen vill vi lyfta detta, besvara vissa frågetecken och få ett tydligt beslut angående kommunens fortsatta samarbete med Nynäshamns Stadskärneförening. Utredningar visar att det inte finns något kommunalrättsligt hinder för kommunens medlemskap i föreningen. Även branschorganisationen Svenska Stadskärnor har konsulterats för att diskutera organisationsformen. Samarbeten mellan centrumföreningar och kommuner är vanligt förekommande i hela landet. Ej bidrag eller stöd till enskild Kommunens avgift utgör inte ett stöd/bidrag men har under åren felaktigt benämnts så. Avgiften är en insats för ökad tillväxt och välfärd i form av en serviceavgift som samtliga medlemmar erlägger för föreningens arbete. En av förutsättningarna för att locka till sig fler investeringar, fler invånare, besökare, studenter och entreprenörer är ett levande centrum med varierat utbud av både butiker och upplevelser. Det kommer alla kommuninvånare till del. Även de företag som inte valt att ansluta sig till Stadskärneföreningen gynnas av samarbetet. Utöver serviceavgifter betalar kommunen även viss ersättning till föreningen för sådana kostnader som uppstått i olika arrangemang och projekt utöver ordinarie verksamhet där kommunen medverkat som samarbetspartner eller medarrangör. Vad används pengarna till? Föreningen har under åren genomfört många marknadsföringsaktiviteter och evenemang av olika slag. De har arrangerat marknader och aktiviteter i samband med högtidsdagar, året runt. Detta bidrar till att förlänga säsongen och främjar utbudet för såväl besökare som invånare. Föreningen ser även till att centrum dekoreras till högtider som jul och påsk vilket bidrar till en trivsam och trygg plats att vistas på. Dessutom bidrar föreningen till en sammanhållning hos handlarna vilket även underlättar i kommunens kommunikation med handlarna via en samlad röst. Kommunen har via ledamöter i styrelsen samt ombud tagit del av årsredovisningen samt genom sitt ombud godkänt årsredovisningen i samband med föreningens årsstämma. Föreningens årsredovisning behandlas också av kommunens ekonomiavdelning, där kommunens kostnader för medlemskapet ingår i kommunens årsredovisning för det gällande året. Medlems- och serviceavgift Vid inträde i föreningen betalar varje medlem enligt föreningsstadgans 4 en kontant insats på 1000 kronor, vilket återbetalas vid utträde. Utöver denna insats betalar medlemmarna en serviceinsats till föreningen som styrelsen tar beslut om. Enligt 5 gällande föreningsstadga ska serviceavgiften för fastighetsägare högst uppgå till kronor per år. För övriga köpmän uppgår serviceavgiften till högst kronor per år. Specificerat är dock inte Nynäshamns kommuns serviceavgift. Därför har föreningen uppvaktats med en begäran om att se över föreningens stadgar i samband med detta beslut om medlemskap. Då kommunen är en medlem i föreningen bör kommunens ersättning till följd av medlemskapet regleras i gällande föreningsstadga. Kommunens serviceavgift tydliggörs även i det samverkansavtal som kommunen föreslås ingå i. Svar på återremiss På Kommunstyrelsens sammanträde den 21 november 2018 beslutades att återremittera ärendet ( 267/18) i syfte att: 1. Nynäshamns kommundirektör får i uppdrag att tillse att Nynäshamns Stadskärneförening under 2019 utarbetar ett förslag på hur föreningen kan leva upp till föreningens stadgar 2 om att höja Nynäshamns tre delcentras aktivitet. Svar: Föreningens ändamål och uppdrag är att höja Nynäshamns tre delcentras attraktivitet genom att främja förnyelse och marknadsföring av dessa. Detta ligger till grund för den aktivitetsplan som tas fram årligen. Vilket arbete som föreningen har bedrivit och vilka insatser och aktiviteter som genomförts går också att utläsa i föreningens årsredovisning med verksamhetsberättelse. Dessa finns även registrerade hos kommunen.

24 Sida 4 KS/2018/0327/106-5 Föreningen har under åren genomfört många marknadsföringsaktiviteter och evenemang av olika slag som uppmärksammar platsen Nynäshamn, allt från stora bomässor till tjejkvällar och allsång. SKF är även medarrangör till Näringslivets Galafest som arrangeras årligen. De har arrangerat marknader och aktiviteter i samband med högtidsdagar, året runt. Detta bidrar till att förlänga säsongen och främjar utbudet för såväl besökare som invånare. Föreningen ser även till att centrum dekoreras till högtider som jul och påsk vilket bidrar till en trivsam och trygg plats att vistas på. SKF har arbetat aktivt och framgångsriks för nyetableringar, ex Hemtex, Dressman, Lindex och Espresso house. Utöver detta sker ständig kompetensutveckling och omvärldsbevakning kring stadskärne- och handelsutveckling generellt. För 2019 planeras (preliminärt) följande aktiviteter: 30 mars - Bakluckeloppis på Sjötelegrafen 6 apr - Näringslivsgala då bland annat Årets butik och Årets butiksmedarbetare utses April - Medlemsmöte presentkort mm (ev maj) 9 apr - Årsmöte 20 apr Påskaktivitet (äggjakt och ansiktsmålning) 27 apr - Lokala handelns dag (foto ditt kvitto-aktivitet) 27 apr - Bakluckeloppis på Sjötelegrafen 8 maj - Tjejkväll 25 maj - Bakluckeloppis 25/26 maj - Ösmo Marknad Estö Loppis, Stora kafferepet Ösmo mm 1 juni - Nynäsnappet i hamnen 6 juni - Nationaldag (hissa flagga) 29 juni - Bakluckeloppis på Sjötelegrafen Juni - Shoppingguide delas ut 13 juli - Familjedag med barnaktivitet i centrum 27 juli - Allsång alternativt 20 aug 27 juli - Bakluckeloppis på Sjötelegrafen 3 aug - Prideflagga hissas (Disney kryssning anlöper) 31 aug - Skärgårdsmarknad och Hyundai Cup 1 sep - Hyundai Cup Sept - Medlemsmöte Sept - Nynäshamnsposten kör Nynäsjakten 28 sep - Bakluckeloppis på Sjötelegrafen 3 okt - Tjejkväll (alternativt 7 nov) 4-13 okt - Kulturveckan inkl Konst i skyltfönster 6 okt - Familjedag på Folkets hus under kulturveckan 12 okt - Konst i skyltfönster vandring 26 okt - Höstmarknad och aktivitet tex ansiktsmålning och pyssel på stan 26 okt - Bakluckeloppis på Sjötelegrafen 15 nov - Julbelysning tänds 1 dec - Adventskalender 1 dec - Skyltsöndag med glögg i centrum + Skyltfönstertävling 7-8 dec - Julmarknad i hamnen 15 dec - Sjötelegrafen Julklappsinsamling och paketinslagning 7-14 feb (2020) - Alla hjärtans dag på webb samt eventuell dekor på stan Feb (2020) - Medlemsmöte årets aktiviteter + söndagsöppet Utöver dessa aktiviteter fortsätter arbetet med att stärka det strategiska arbetet inom föreningen som går i linje med kommunens intressen med samarbetet, underlätta och locka till att handla lokal (ex presentkort), arbetet för att attrahera potentiella nyetableringar och ständig kompetensutveckling och omvärldsbevakning kring stadskärne- och handelsutveckling. 2. Nynäshamns kommundirektör ges i uppdrag att initiera en översyn av Nynäshamns stadskärneförenings stadgar i syfte att öka transparensen. Svar: Ett förändringsarbete har sedan tidigare initierats och det innefattar ändringar i stadgarna. Förslag på stadgeändring tas upp för beslut på Stadskärneföreningens årsmöte i april. I förslaget ingår att

25 Sida 5 KS/2018/0327/106-5 Nynäshamns kommun tydliggörs som part i samarbetet och serviceavgiften specificeras, liksom för de övriga parterna (handlare och fastighetsägare). Konsekvenser av utträde ur föreningen Ett beslut om avslag i detta ärende innebär per automatik ett utträde ur föreningen efter år Kommuner som är framgångsrika i sitt arbete med stadskärneutveckling menar att samarbetet mellan kommunen och näringslivet är grundläggande. Med en gemensam målbild arbetar aktörerna tillsammans, växlar upp arbetet som ger större effekt och mervärde skapas för alla inblandade. Att Nynäshamns lokala handel stärks är viktigt för hela samhällsutvecklingen. För en fortsatt befolkningsökning är ett tillfredsställande kommersiellt utbud för våra invånare en viktig faktor. Branschen handel är en av de största branscherna i kommunen och sysselsätter många, framförallt unga och personer långt utanför arbetsmarknaden. Fler invånare och fler i arbete skapar en bredare skattebas som kan gå till insatser även utanför stadskärnan. De investeringar som görs i stadskärnan av fastighetsägare och andra näringsidkare idag är till starkt kopplade till det faktum att det finns ett fungerande samverkansforum. Det ses som en kvalitetsmärkning att olika aktörer går samman och kraftsamlar för ett gemensamt mål. Utan det arbetet skulle det bli svårt att locka nya aktörer och få fastighetsägarna och andra att vilja satsa. Det senaste exemplet är tillskottet Espresso House vars etablering var avhängigt huruvida kommunen, fastighetsägare och näringsidkare samverkade för centrumutvecklingen och en fortsatt levande stadskärna. Avslutar kommunen sitt medlemskap tappar vi förtroendet som under lång tid byggts upp inom föreningen. SKF är en viktig relationsbyggare handlare, fastigheter och kommun emellan och medlemmarna är mer engagerade än på länge. På flera håll i kommunorganisationen har vi stor nytta av föreningen i det dagliga arbetet utifrån våra uppdrag. Föreningen erbjuder en samlad röst från många mindre aktörer. Förvaltningens bedömning Nynäshamns kommun är idag medlem i Nynäshamns Stadskärneförening och Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att vi fortsättningsvis bör vara det. Arbetet som föreningen bedriver främjar kommunens intressen och är mycket viktigt för kommunens måluppfyllelse. Det finns dock behov av att tydliggöra kommunens medlemskap och överenskommelsen för serviceavgiften som kommunen ska erlägga föreningen. Därför bör ett nytt beslut om medlemskap i Nynäshamns Stadskärneförening fattas för att tydliggöra samarbetet. Tommy Fabricius Kommundirektör Jonas Karlsson näringslivschef Beslutsunderlag Samverkansavtal mellan Nynäshamns kommun och Nynäshamns Stadskärneförening Stadgar för Nynäshamns Stadskärneförening Avsiktsförklaring den 14 juni 2002 Nynäshamns centrum Nu är det dax! (Nynäshamns kommun, Nynäshamns handel och Fastighetsägare i Nynäshamn) Skickas till Akten Näringslivschef

26 Sida 1 KS/2019/0133/536-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i bilaga 1 som kommunens remissvar. Ärendet Trafikförvaltningen Region Stockholm har påbörjat arbetet med trafikförändringar inför tidtabellsskiftet december En bruttolista med förslag på trafikförändringar har arbetats fram. Arbetet med förändringarna innefattar både utökning och reducering av trafiken samt omfördelningar. Förslagen i bruttolistan har tagits fram i samarbete med trafikutövarna och bygger bland annat på kommunala bebyggelseplaner, resandestatistik samt inkomna synpunkter inom ramen för trafikförvaltningens kommundialog. Ytterligare utredning av förslagen kommer att göras innan beslut om eventuellt genomförande tas. Alla förslag kommer inte att kunna göras med hänsyn till regionens ekonomiska ramar. För pendeltågstrafiken presenterar förslaget trafikförvaltningens övergripande inriktning för T20 men eftersom planeringshorisonten för pendeltågstrafiken är längre än för övrig trafik är det önskvärt att inkomma med synpunkter även för kommande tågplaner såsom T21. Bytespunkten vid Gullmarsplan står inför stora förändringar. Arbetet med utbyggd tunnelbana kommer att påverka funktionen på den nuvarande bytespunkten på Gullmarsplan men även ett ökat resande väntas. Senast under sommaren 2020 måste tillfälliga lösningar finnas på plats för att kompensera den reducerade ytan som tunnelbanearbetet behöver från bussterminalen. För tillfället finns inga färdiga lösningar att presentera för bytespunkt Gullmarsplan men ett samverkansarbete pågår mellan trafikförvaltningen/region Stockholm, Stockholms stad, Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommun. Syftet är bland annat att säkra och förankra en trafiklösning på Gullmarsplan. Kollektivtrafikens utveckling på Södertörn Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) står gemensamt bakom detta ställningstagande vad gäller kollektivtrafikens utveckling på Södertörn som del av kommunernas egna remissvar på Region Stockholms förslag till trafikförändringar i kollektivtrafiken 2019/2020 (T20). Södertörnskommunerna växer starkt med fler bostäder och medborgare, fler företag och fler jobb och har just nu en snabbare företagstillväxt än Stockholms län i sin helhet. Åren förväntas bostäder och arbetstillfällen tillkomma på Södertörn. Antalet anställda har växt med 19 %

27 Sida 2 KS/2019/0133/536-2 ( ) vilket är mer än Stockholms län och Sverige. Det ställer höga krav på tillgänglighet och framkomlighet, inte minst för kollektivtrafiken som behöver vara effektiv och konkurrenskraftig jämfört med bilen. Utvecklingen av kollektivtrafiken behöver understödja hela den bebyggelseutveckling som sker på Södertörn. Etapplösningar behövs fram till dess att stora infrastrukturprojekt är färdigställda såsom Tvärförbindelse Södertörn, ny passage över Södertälje kanal och Spårväg Syd. Detta är avgörande för att binda ihop regionen, bryta segregation och utanförskap samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Pendeltågstrafiken är ryggraden i kollektivtrafiken för större delen av Södertörn. Det är viktigt att den fungerar, är pålitlig och att turtätheten anpassas efter efterfrågan vid de stationer där det råder kapacitetsbrist. För stationer längre ut i pendeltågssystemet är det extra viktigt att restider hålls nere. Vi anser också att det bör finnas en valmöjlighet mellan spår och buss i stråk med många resenärer (s k parallelltrafik). Det skapar en robusthet i kollektivtrafiksystemet vid störningar och ger fler människor möjlighet att resa med kollektivtrafiken. För stråk med många resande och där spårtrafik saknas in mot Stockholm (exempelvis väg 73) är det extra viktigt att öka framkomligheten för och bibehålla direktbussarna, med goda omstigningsmöjligheter i centrala Stockholm. Det behöver också finnas tillräckligt med kapacitet i busstrafiken, då det idag finns stråk där efterfrågan överstiger utbudet. Alternativen till attraktiv busstrafik är ett omfattande resande med bil, vilket begränsar kapaciteten än mer på vägarna in mot Stockholm. På Södertörn finns två kommuner (Tyresö och Nykvarn) samt många bostadsområden, glesbygd och skärgård som saknar SL-spårbunden trafik in mot Stockholm. En attraktiv och tillgänglig busstrafik är extra viktig för dessa kommuner, områden och platser. Flemingsberg, Gullmarsplan och Liljeholmen är idag viktiga knutpunkter för Södertörn och kommer bli än viktigare i framtiden. För att säkerställa Resecentrum Flemingsberg och omhänderta den utveckling som sker i området måste samplanering ske mellan Trafikverket och Region Stockholm. Det krävs för att skapa den knutpunkt mellan trafikslagen som kommer att definiera utvecklingen av stadskärnan. Det är också viktigt med fungerade flöden till/från regionala målpunkter t ex. Södra Porten i Botkyrka. För Gullmarsplan visar analyser av resandets utveckling på Södertörn (Analys framtagen av WSP på uppdrag av Södertörnskommunerna under 2018) att efterfrågan på bussresor till Gullmarsplan förväntas öka med ca 45% till år Det ställer stora krav på utformning och lokalisering av nya Gullmarsplan. Under den långa tid då tunnelbanans utbyggnad pågår behövs en temporär lösning som fungerar för de busslinjer som har störst behov, dvs de busslinjer som kommer till och från Tyresö, Haninge och Nynäshamn. Det är positivt att det finns nya busslinjer i trafikplan 2020 som avlastar Gullmarsplan, t ex. mellan Tyresö och Älvsjö. Det är av största vikt att det i samband med ombyggnationen av Gullmarsplan också tillskapas ytterligare busslinjer med fler målpunkter. Södertörnskommunerna önskar att Trafikförvaltningen tar ett samlat grepp om kommunikationen kring Gullmarsplans ombyggnad. Med tunnelbanans utbyggnad skapas nya möjligheter att byta till blå linjen och resa direkt till City från Gullmarsplan, vilket troligen kommer öka attraktiviteten av Gullmarsplan som bytespunkt än mer genom att fler målpunkter kan fås. Det är angeläget att planerade stombusslinjer enligt Stomnätsplanen startas snarast. I avvaktan på ny infrastruktur, t ex Förbifart Stockholm eller Tvärförbindelse Södertörn, bör delsträckor av de planerade stombusslinjerna startas tidigare. Den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna Flemingsberg, Haninge, Kungens kurva och Södertälje knyts samman med attraktiv kollektivtrafik. Södertälje är exempel på en regional stadskärna som inte har en utredd stombusslinje Det är idag en ineffektiv kollektivtrafik för den som vill resa på tvären mellan viktiga målpunkter på Södertörn. Stombussar är särskilt viktiga, t ex. bör utredning för stråket mellan Nykvarn och Östertälje startas. Det ställer höga krav på tillgänglighet och framkomlighet, inte minst för kollektivtrafiken som behöver vara effektiv och konkurrenskraftig.

28 Sida 3 KS/2019/0133/536-2 Från hela Södertörn behövs effektiva förbindelser med tåg till och från viktiga start- och målpunkter i norra delen av Stockholmsregionen, t ex Arlanda och Uppsala, för att stärka den storregionala tillgängligheten. Föreslagna åtgärder i Nynäshamns kommun En god kollektivtrafik är grundläggande för ett hållbart samhälle. Samhällets målpunkter, mötesplatser och utbud ska vara tillgängligt och enkelt kunna nås av alla. För att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig och attraktiv krävs korta restider, god turtäthet och smidiga anslutningar och bytesmöjligheter. Barn, unga, kvinnor och äldre nyttjar i högre grad kollektivtrafiken vilket man bör ha i åtanke i planeringen. Människors vardagsliv och rörelsemönster bör vara utgångspunkten för kollektivtrafikens utveckling likväl som kommunens bostadsutveckling. Förvaltningen vill särskilt understryka att anslutningen mellan trafikslag är oerhört viktig för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. Detta gäller buss, båt och pendeltåg. I kommunen finns inga uppvärmda vänthallar vilket förstärker behovet av smidiga anslutningar under hela året utöver argumentet om en attraktiv kollektivtrafik med smidiga byten. Kommunikation gentemot resenärerna är också mycket viktigt, oavsett om det gäller tidtabelländringar eller förseningar. För att öka pålitligheten och robustheten i pendeltågssystemet krävs en utbyggnad av dubbelspår på Nynäsbanan. En blandning av kollektivtrafik ska bidra till ett hållbart, framkomligt och mindre störningskänsligt system som är attraktivt för kommuninvånarna. Förbättrade möjligheter till arbetspendling bör övervägas. Buss är i kommunen ett bra komplement till pendeltåget. Linje 861 (Nynäshamn-Gullmarsplan) bör kompletteras med ett antal omvända avgångar för att underlätta arbetspendling in till kommunen. Kollektivtrafik behövs under hela dygnet och nattrafik till Nynäshamn bör övervägas för att tillgodose fler människors behov och rörelsemönster. Här nedan görs ett antal nedslag kring Trafikförvaltningens konkreta förslag till ändringar uppdelat på trafikslag. Sjötrafik Ett förslag om en utökning av trafiken sommartid med en avgång i vardera riktningen vid lunchtid utreds för linje 29 Ankarudden Landsort. Det är positivt om fler kan ta sig till och från Landsort under högsäsong, men förvaltningen vill särskilt understryka att anpassning med bussturer är mycket viktig. En viss flexibilitet kan vara nödvändig vid trafikstörningar så att buss och båt inväntar varandra. Buss Busstrafiken är grundläggande i kommunens kollektivtrafiksystem och för många är buss det enda alternativet som finns i närområdet. Bussen är också en viktig koppling till pendeltåget. Linje 783 Södertälje centrum Nynäshamns station övervägs att sluta trafikera sträckan mellan Ösmo och Nynäshamns station. Istället så ersätts tre turer av linje 858 under högtrafik morgon och eftermiddag för att bibehålla turtätheten. Linjen passas till Ösmo station för tåg till/från Nynäshamns station. Detta innebär att de som reser från platser norr om Ösmo, till exempel Sunnerby-Spångbro får det lättare att åka pendeltåg. Ett extra byte är alltid besvärligt men ändringen väntas minska restiden med cirka fem minuter Nynäshamn Södertälje trots byte till pendeltåg för sträckan Ösmo-Nynäshamns station. Förvaltningen anser det positivt att effektivisera sträckan då det är en lång restid totalt men en tydlig kommunikation krävs gentemot resenärerna när förändringarna genomförs men förslaget förutsätter att pendeltågen går

29 Sida 4 KS/2019/0133/536-2 enligt tidtabell för att anslutningen ska fungera. Därmed är det av yttersta vikt att pendeltågens punktlighet och pålitlighet ges hög prioritet. En paketlösning föreslås för följande linjer: Linje 783 Södertälje Nynäshamns station Linje 847 Västerhaninge station Ösmo centrum ( Nynäshamn) Linje 852 Nynäshamns station Torö Linje 848 Nynäshamns station Nynäshamns station Linje 858 Nynäshamn Grödby Förslaget anger att dessa linjer bör trafikera via väg 73 Nynäsvägen istället för Centralgatan Fredsgatan som idag. Förvaltningen känner inte igen önskan om att kommunen vill flytta hållplatserna i förslaget och anser att det är en oacceptabel förändring och en allmän försämring av kollektivtrafiken. Förvaltningen ställer sig frågande till hur ett tillgänglighetsperspektiv säkerställs med den stora höjdskillnaden mellan Nynäshamns station och Centralgatan/Fredsgatan, samt att det kräver fler byten för de som ska till centrum. Kollektivtrafikresor bör ske mellan viktiga målpunkter och vara så enkla som möjligt för resenärerna. Ett flertal betydande målpunkter återfinns i centrum såsom affärer, sjukhus, vårdcentral, äldreboende och därför är det viktigt att behålla möjligheten att kollektivt ta sig till centrum och inte bara till stationen. Linjerna bör fortsatt trafikera genom centrum enligt förvaltningen för att säkerställa tillgänglighet för alla målgrupper. För att motivera kollektivtrafikresande bör inte busshållplatser placeras längre ifrån viktiga målpunkter än bilparkeringar. I och med försvarsmaktens utökade verksamhet på Muskö föreslås nya avgångar för linje 849 Ösmo centrum Muskö. Det är önskvärt att kollektivtrafiken förstärks och utökas i linje med områdens utveckling, för verksamheter likväl som bostäder. En förstärkning av linje 850 Segersängs station Grödby är värdefull och möjliggör för fler att kunna åka kollektivt. Det är viktigt med smidiga byten mellan trafikslag och att bussen har en 30-minuters matartrafik till pendeltåget och förvaltningen ställer sig mycket positiv till förslaget. Linje 856 Spångbro-Lisö föreslås bli anropsstyrd under hela året då linjen har väldigt lågt resande, givet att pilotprojektet med linje 787 blir lyckat. Förvaltningen anser det vara positivt att undersöka och testa på den här typen av alternativ för att fortsatt kunna erbjuda kollektivtrafik på landsbygd istället för att skära ner på linjer. En tydlig och enkel kommunikation krävs gentemot resenärerna, både i tillvägagångssättet att beställa trafiken och i skiftet av trafiken. Det behövs också en lösning för till exempel skolbarn som åker samma turer regelbundet i hur de beställs över längre perioder. För att tillgodose fler målgruppers behov bör nattrafik övervägas. Kollektivtrafiken bör vara ett alternativ under hela dygnet. Pendeltåg För T20 föreslås trafiken på Nynäsbanan få justerade avgångstider medan utbudet behålls. För att kunna kombinera på gods- och persontrafik på Nynäsbanan samt minska störningskänsligheten krävs dubbelspår hela vägen till Nynäsgård. Ett kapacitetsstarkt färdmedel som pendeltåg måste vara pålitligt och ges goda förutsättningar för utveckling.

30 Sida 5 KS/2019/0133/536-2 Att kunna ta sig mellan Nynäshamns station och Stockholm City på under en timme är väldigt betydelsefullt och snabbtågen på Nynäsbanan ser förvaltningen som ett sätt att stärka kollektivtrafikens attraktivitet. Bostadsutvecklingen i Nynäshamns kommun planeras i första hand i närheten av pendeltågsstationerna och pendeltågens pålitlighet blir därmed en viktig faktor för hela kommunens utveckling. Förvaltningen noterar att 854:an passas till pendeltåg till/från Stockholm vid Gröndalsvikens station för resor från/till Sandhamn. Sammanfattade synpunkter Förvaltningen understryker än en gång vikten av passning mellan olika transportmedel, i synnerhet då det finns få eller ibland inga alternativa vägar om man missar en buss eller ett pendeltåg. Tillgången till kollektivtrafiken ser väldigt olika ut i kommunen och det är av yttersta vikt att medborgarna upplever kollektivtrafiken som en möjlighet. För att kunna konkurrera med bilen krävs en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Restiden är en avgörande faktor för attraktiviteten och snabbtågen på Nynäsbanan är en viktig del i detta. Tillgängligheten till viktiga målpunkter runtom i kommunen är grundläggande för kollektivtrafikens konkurrenskraft och måste bibehållas. Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Trafikförändringsremiss T20 Bilaga 1 Skickas till Akten MSF Trafikplanerare Trafikingenjör Planeringschef Mikael Gustafsson Planeringschef

31 Denna behandling har inget tillhörande dokument

32 Sida 1 KS/2017/0374/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen David Ulmér E-post: David.Ulmer@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att utreda möjligheterna att göra Prästgården i Nynäshamn till ett allaktivitetshus för pensionärer Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen som besvarad. Sammanfattning En motion om att göra Prästgården till ett allaktivitetshus för äldre har väckts. Kommunfullmäktige beslutade om att återremittera svaret på motionen. Sedan dess har ett intentionsavtal för lokalerna tecknats som gör frågan om allaktivitetshus inaktuell. Ärendet Rolf Hofsten (PPiN) har väckt en motion om att utreda möjligheterna att göra Prästgården i Nynäshamn till ett allaktivitetshus för pensionärer. Socialnämnden har yttrat sig över motionen, SON 125/2017. Kommunfullmäktige har beslutat, KF 94/2018, att återremittera ärendet för att utreda kostnader samt behov av anpassningar av fastigheten, hur fastigheten kan användas för kulturella ändamål samt bilägga relevanta beslutsunderlag från socialnämnden. Förvaltningens bedömning Sedan ärendet återremitterades av kommunfullmäktige har kommunstyrelsen beslutat, KS 26/2019, om att ge mark- och exploateringschefen i uppdrag att teckna ett hyreskontrakt om maximalt tio år med Stiftelsen Sjömanskyrkan. Mot den här bakgrunden är det för närvarande inte aktuellt att inrätta ett allaktivitetshus i Prästgården. Följaktligen är någon utredning inte heller relevant. Förvaltningen föreslår med detta att motionen ska anses vara besvarad. Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef

33 Beslutsunderlag Protokollsutdrag, KS 26/2019 Protokollsutdrag, KF 94/2018 Protokollsutdrag, SON 96/2017 Motion, daterad Skickas till Akten Socialnämnden KS/2017/0374/ Sida 2

34 Ordförandeförslag Sida 1 KS/2018/0499/001-9 Genomlysning av kommunorganisationen Reviderad version Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Initiera utredningen Genomlysningen av Nynäshamns kommunorganisation i enlighet med utredningsdirektivet daterat Uppdra till förvaltningen att bereda förändringar av arvodesreglementet som innebär att skrivningarna som avser den tidigare tilltänka politiska referensgruppen utgår. Sammanfattning En genomlysning av kommunorganisationen föreslås för att ge underlag till effektivare och mer produktiv organisation med bättre styrning. Ärendet Nynäshamns kommun uppvisar svaga resultat jämfört med andra kommuner i flera mätningar. Det finns utredningar som pekar på problem med styrning och ledning. Efter det allmänna valet 2018 har en ny politisk majoritet tillträtt i Nynäshamns kommun. Kommunen leds nu av Alliansen bestående av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Därutöver har Alliansen ett budgetsamarbete med Sorundanet Nynäshamns kommunparti och Pensionärspartiet. Som en del i den politiska överenskommelsen mellan Alliansen och Sorundanet och Pensionärspartiet ska en genomlysning av kommunorganisationen genomföras. Ärendets beredning Kommunstyrelsen beslutade, KS 288/2018, att återremitterade ärendet. Lena Dafgård (SN) lämnade ett skriftligt yrkande med förslag till förändringar av ordförandeförslaget. Av beslutet framgår att ordförandeförslaget ska revideras i enlighet med Lena Dafgårds yrkande samt i dialog med Ola hägg (S), Per Ranch (SN), Emma Solander (MP) och Donald Lövfing (SD). Efter inspel från ovannämnda ledamöter upprättades ett nytt förslag som inte vann gillande i gruppen. Det här förslaget fastställdes inte utan förblev arbetsmaterial. Därefter har ett nytt förslag utarbetats som är väsentligt mindre till sitt omfång. Som en följd av att en ny bilaga tillkommit har ordförandeförslaget reducerats jämfört med förslaget som tidigare behandlades av kommunstyrelsen. Reviderat förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ställning, KSAU 28/2019, till ett förslag som utarbetats efter diskussionerna mellan företrädare för den styrande minoriteten och Sorundanet. Efter detta har ytterligare diskussioner mellan företrädare för den styrande minoriteten och Sorundanet ägt rum som innebär att jag väljer att lägga fram det här förslaget. Jämfört med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag finns en fortsättning på utvärderingen av de gamla organisationsutredningarna som benämns delutredning 2. Delutredning 2 ska utföras av en extern utredare och handlar om att titta på hur väl Nynäshamn uppfyller den svenska förvaltningsmodellen ideal. I det i det här förslaget finns ingen politisk referensgrupp. Kommunstyrelsen föreslås därför, att förutom att ge förvaltningen i uppdrag att inleda utredningen, bereda förändringar av arvodesreglementet som innebär att den politiska referensgruppen avlägsnas. Delutredning 1 ska redovisas för kommunstyrelsen senast oktober 2019 och delutredning ska redovisas senast januari 2020.

35 Ordförandeförslag Sida 2 KS/2018/0499/001-9 Daniel Adborn kommunstyrelsens vice ordförande Beslutsunderlag Utredningsdirektiv Genomlysning av Nynäshamns kommunorganisation, daterat Skickas till Akten Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Södertörns upphandlingsnämnd

36 Sida 1 KS/2019/0097/291-8 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen David Ulmér E-post: David.Ulmer@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på återremiss avseende investering, ombyggnation av delar av Sunnerbyskolan till förskola, matsal Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Föreslå kommunfullmäktige att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att verkställa ombyggnationerna av delar av Sunnerbyskolan till förskola, matsal samt verksamhetsanpassning och underhåll samt ianspråkta 27 miljoner kr ur miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investeringsram 2019 för ändamålet. 2. Föreslå kommunfullmäktige att tillskjuta ytterligare investeringsmedel om 22 miljoner kr till miljöoch samhällsbyggnadsnämnden för att genomföra ombyggnationerna. 3. Bevilja igångsättningstillstånd för projektet. 4. Förklara paragrafen som omedelbart justerad. Sammanfattning Förslaget innebär att delar av Sunnerbyskolan byggs om till förskola och matsal samt att vissa verksamhetsanpassningar och omfattande underhållsåtgärder genomförs i Sunnerbyskolan. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera förslaget. Kommunstyrelseförvaltningen har berett ett svar på de frågor som bifogats återremissyrkandet. Bakgrund 2018 uppdagades fuktproblematik i Sunnerby förskola. Förvaltningen konstaterade att problemen inte var av akut karaktär men att verksamheten behövde ha en annan lösning på sikt. Verksamheten blev lovad att flytta inom ett år. Efter detta har barn- och utbildningsnämnden beslutat, BUN 138/2018, om att verkställa en flytt av Sunnerbyskolans årskurs 7-9 till Vanstaskolan. I samma beslut uppdrog nämnden till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att inleda projektering för att bygga in Sunnerby förskola samt en matsal i Sunnerbyskolan. Ärendet Alternativ 1 Fastighetsavdelningen har tagit fram ett förslag på hur förskolan kan byggas in i skolan. Detta förutsätter att delar av skolan byggs om. Projekteringen har även inkluderat en ombyggnation av delar av skolan till matsal. Enligt kalkylen kommer detta kosta drygt nio miljoner kr. Enligt den upprättade kalkylen kommer det att kosta 35 miljoner kr att bygga om delar av Sunnerbyskolan till förskola. Ca 20 miljoner av dessa avser underhåll. Anledningen till merkostnaden jämfört den första uppskattningen som var budgeterad är framför allt att tegelväggen har visat

37 Sida 2 KS/2019/0097/291-8 sig vara i väsentligt sämre skick än befarat. Detta gäller för hela skolan men de här åtgärderna avser endast delen där förskolan är tänkt att ligga. Resterade delen av skolan kommer att behöva åtgärdas senare (i bifogad kalkyl finns åtgärderna för återstående del av skolan med). Som en konsekvens av dessa förändringar kommer även övriga delar av Sunnerbyskolan att behöva verksamhetsanpassas. Eftersom en väsentlig del av skolan kommer tas i anspråk behöver vissa funktioner ersättas, exempelvis expedition, personalrum, skolsköterskans rum med mera. Exakt vilka förändringar som ska göras kommer ske i dialog med verksamheten. Efter verksamhetsförändringarna kommer Sunnerby att inhysa ca 140 elever. Om även Kyrkskolans 3:or flyttas till Sunnerby kommer elevantalet uppgå till närmare 200. Med detta scenario kommer antalet elever per m att vara 16,4 (vid nybyggnation beräknas antalet m 2 per elev till 9-10 m2/elev). 2 Alternativ 2 Ett alternativ till att bygga in förskolan i skolan är att totalrenovera förskolan. Som en referens kan totalrenoveringen av Midgård nämnas där allt utom grundplatta, tak och bärande väggar byggs om. Midgård kostade kr m2 att genomföra. Utan att ha en kalkyl upprättad för arbetet bör kostnadsspannet ligga mellan miljoner kr för en sådan renovering av Sunnerby förskola. Huruvida detta blir en bra totallösning går inte att uttala sig om i dagsläget. Även om erfarenheterna från Midgård är positiva ur verksamhetssynpunkt är Sunnerby förskola ett annat objekt. Till exempel kommer den låga takhöjden att bli ett problem ur ventilationssynpunkt. I det här scenariot evakueras förskolan till skolan till hösten Någon form av kökslösning för förskolan måste utredas och åtgärdas inom skolan. Därefter sker en renovering av förskolan. Först när förskolan är färdigställd kan matsal och renovering av skolan börja. Den totala kostnaden för renoveringen uppskattas till mellan miljoner kr. Förskoleverksamheten bör kunna flytta till de renoverade lokalerna till årsskiftet 2020/2021. Den stora nackdelen med det här förslaget är att skolan kommer att vara överdimensionerad givet antalet elever. Med dagens elevantal kommer antalet m per elev att vara 28,2. Med Kyrkskolans 3:or uppgår antalet elev per m2 till 20,7. I ett kortare perspektiv är överytorna till viss del en fördel då det kommer att underlätta den nödvändiga renoveringen av skolan men i ett längre perspektiv kommer skolan att vara för stor för antalet elever. En långsiktig lösning på överytorna kan vara att hela Kyrkskolans verksamhet flyttar till Sunnerbyskolan när renoveringarna är färdiga. 2 Finansiering I 2019 års investeringsplan finns 15 miljoner avsatta för att bygga om delar av Sunnerby skola till förskola och sju miljoner kr för att bygga in en matsal i samma byggnad. Det saknas följaktligen ca 22 miljoner för att kunna genomföra åtgärderna i alternativ 1. Härutöver behöver verksamhetsanpassningar göras av resterade skola för att fungera efter att förskolan har byggts in i skolan. För detta ianspråktas 5 miljoner från den tilltänkte renoveringen av Tallbacka som avbröts. Sammanfattningsvis föreslås alternativ 1 finansieras genom att ianspråkta medel om 27 miljoner kr (15+7+5) ur 2018 års investeringsram samt äska ytterligare 22 miljoner kr av kommunfullmäktige. Investering uppgår till mer än 400 prisbasbelopp (18,6 miljoner kr) och kräver därför kommunstyrelsens igångsättningstillstånd för att kunna inledas enligt punkt 4.3 i kommunens ekonomistyrningsreglemente. Ärendets beredning Kommunfullmäktige beslutade, KF 44/2019 att återemittera ärendet. Ett särskilt yttrande med frågor bilades protokollet. Frågorna redovisas i tur ordning med svar under varje fråga. I beredningen av svaret på återremissen har barn- och utbildningsförvaltningen samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen deltagit.

38 Sida 3 KS/2019/0097/291-8 Kommunstyrelsen beslutade, KS 91/2019, att återremittera ärenden ånyo för att bifoga vissa rapporter till underlaget. Underlaget har kompletterats med tre rapporter. Svar på återremiss I återremissen anförs att kostnader för projektet ska tydliggöras. Vad med t.ex. med punkt 2: Tillskjuta ytterligare investeringsmedel om 22 miljoner? Hur mycket har redan tillskjutits? Svar: I kommunens investeringsplanering finns 15 miljoner kr avsatta för att lösa Sunnerby förskolas, 7 miljoner kr för ny matsal samt fem miljoner kr avsatta för Tallbackaskolan som inte används i år. Vilka är kostnaderna för de verksamhetsförändringar som behöver ske i Sunnerbyskolan betr. Ersättning av expedition, personalrum, skolsköterska? Svar: Tanken är att de fem miljoner kr som är som anges ovan är avsedda att använda för bland annat den här typen av verksamhetsanpassningar av skolan. Finns det ytterligare verksamhetsförändringar och vilka är i så fall kostnaderna för dessa? Verksamhetsförändringar i meningen flytt av förskola eller liknande finns inte. Däremot sker en dialog med skolan hur ombyggnationerna ska kunna ske på bästa sätt. Vilka är kostnaderna för mottagningsköket till matsalen? Finns de inkluderade i de 9 miljonerna? Svar: Ja. Vad kostar bytet av hela taket för Sunnerbyskolan (inkl. den del där förskolan ska inrymmas)? Svar: Rivning och nytt tak på den tilltänkta förskolan ligger i kalkylen på kr. Rivning och nytt tak på skoldelen som är daterad ligger i kalkylen på kr. I kalkylen ingår rivning av befintlig takpapp samt läggning av ny papp. Beroende på hur det ser ur när taket rivs kan slutpriset öka. När rivning görs kan vi se omfattningen. Vidare anförs i återremissyrkandet att vissa av åtgärderna inte är inräknade i kalkylen och vad kostnaderna är för dessa är. Yttre installationer (såsom fjärrvärme, fjärrkyla, VA, el/tele/data)? Svar: Projekteringen inkluderar ett nytt uppvärmningssystem som luftvärmepumpar eftersom det inte går fjärrvärme ut till fastigheten i dagsläget. Kostnaden i kalkylen är ett schablonvärde. Lös inredning, utrustning och brukades specialinredning? Svar: Dessa investeringar bekostas av barn- och utbildningsnämnden. Avseende Sunnerby förskola har finns 1,25 miljoner kr avsatt Sunnerby förskola. Sunnerbyskolan har ingen specifik budget men det finns 3,9 miljoner kr som skolchefen för grundskola kan fördela till olika projekt. Varje verksamhet har därutöver fått 0,2 miljoner kr i investeringsmedel för Hyresgästens egna telesystem såsom data, tv-övervakning, högtalarsystem, teletekniska larmsystem, såsom inbrottsskydd och passersystem. Detta gäller både förskolan och Sunnerbyskolan. Svar: De installationer som finns idag och fungerar kommer att återanvändas i den mån det är möjligt. Asbest-, miljö- och fuktsanering, förorenade massor samt eventuella merkostnader för arbeten utanför ordinarie såsom dubbla arbetsskift. Det är rimligt att anta att dessa kostnader blir höga, eftersom man till stor del kommer att bygga om samtidigt som undervisning ska pågå och då kan man inte utföra störande arbeten. Svar: PVC mattan är asbesthaltig i den äldsta delen av skolan. Entreprenaden är inte tänkt att pågå på obekväm arbetstid.

39 Sida 4 KS/2019/0097/291-8 Uppdra åt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att undersöka beräknad livslängd efter renoveringen och ombyggnationerna. Svar: En grov bedömning är ca 25 år men det beror på en rad omständigheter. Inte minst underhållet fram till dess. Uppdra åt miljö- och samhälsbyggnadsförvaltningen att göra en riskanalys på vad som händer om Sunnerbyskolan är i så dåligt skick att den måste rivas, som t.ex. Tallbackaskolan, som man från början tänkt reparera? Svar: Om en situation likt Tallbacka uppstår kommer ett nytt planeringsarbete vidta utifrån dem förutsättningarna som framkommit. Kommunen har inte resurser att fullt ut utreda alla eventualiteter. Vi har ingen indikation på att Sunnerbyskolan är i samma situation som Tallbackaskolan. Vad är kostnaderna för att hyra in paviljonger till förskolan, så att de kan evakueras snabbt? Svar: Det beror givetvis på förutsättningarna på den enskilda platsen. Som referens kan Hallängens förskola nämnas. Den kostande 8,3 miljoner att anlägga och har en kostnad om kr/m2 per år (snittet för förskolan är kr/m2 inkl. paviljongerna). Barn- och utbildningsförvaltningen betalar 3,2 miljoner kr per år för Hallängen). Till detta kostar avvecklingen av paviljongerna, hur mycket det är är en avtalsfråga. Även snabbheten beror givetvis på vissa omständigheter men det tar minst ett halvår och sannolikt ännu längre tid att få inflyttningsklara paviljonger från det att beslut är fattat. Vad kommer att hända med hemkunskapssalen i Sunnerbyskolan? Svar: I förslaget finns det en hemkunskapssal kvar i Sunnerbyskolan. Hur ska årskurs 6 i Sunnerbyskolan få undervisning i de ämnen som högstadielärare normalt undervisar i, t.ex. hem- och konsumentkunskap och B-språk? Svar: Ansvarig rektor kommer att se till att behoven tillgodoses. Hur ser planerna ut för bussning av högstadieeleverna från Sorunda till Vanstaskolan? Svar: Idag har Sunnerbyskolan ca 170 elever i årskurs 7-9. Av dessa elever reser redan idag 120 elever med kollektivtrafiken. För vissa av dessa elever kommer det att bli en något längre resväg alternativt en annan resväg beroende på var i Sorunda dessa bor. Målet är att restiden inte skall överstig 60 min och om kollektivtrafiken går på tid är så är detta ett mål som uppfylls. De kvarvarande 50 eleverna har idag gångavstånd till Sunnerbyskolan men kommer vid flytt få SL-kort och resa med kollektivtrafiken. Även dessa elever kommer att ha en restid som ligger långt under de rekommenderade 60 minuterna. Elever som idag går i Sunnerby och som bor inom Stora Vikas upptagningsområde kan behöva flytta sin nya grundplacering tili Nynäshamns tätort då dessa elever kommer ha en betydligt bättre möjlighet inom kollektivtrafiken då busstätheten är högre till och från centralorten. Uppdra åt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en tydlig totalbudget där ett investeringstak presenteras och totala kostnader för ombyggnationer, verksamhetsanpassning och underhåll för förskolan, Sunnerbyskolan samt anpassningarna i Vanstaskolan framgår Svar: Den totalbudget som finns är den som presenterats och där medel äskas för att genomföra den första delen. Vidare finns en indikation på vad åtgärderna kommer att kosta för att åtgärda övriga skolan (se ÅF-kalkyl). För Vanstaskolan finns fem miljoner avsatta för verksamhetsanpassningar.

40 Sida 5 KS/2019/0097/291-8 Uppdra åt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en jämförelse i investeringskostnad för ny skolbyggnad Svar: En ny skola kostar olika beroende på hur stor den är. Enligt kommunens senaste kapacitetsutredning inrymmer Sunnerbyskolan 450 elever. Om vi förutsätter att vi ska ersätta Sunnerbyskolan i sin helhet handlar det om en investering runt 200 miljoner kr. Siffran är baserad på antalet elever och tar inte hänsyn till om det är en högstadieskola eller F-6. Huruvida en matsal med eget kök ryms inom detta är svårt att säga, sannolikt innebär det att kostnaden ökar. I sammanhanget behöver även förskolan ersättas vilket innebär en investering om ytterligare 45 miljoner kr. Härutöver tillkommer kostnader för rivning för skolan (förskolan rivs även i ursprungsförslaget och bör uppgå till ca fyra miljoner kr) samt eventuella paviljonger. Jämför framtida driftskostnader inkl. uppvärmning och ventilation för ombyggd skola och ny skolbyggnad Svar: Det är svårt att säga exakt men en rimlig uppskattning är att energiförbrukningen bör reduceras med ca en tredjedel jämfört med idag med ombyggnationerna. Med nyproduktion sjunker energiförbrukningen med upp emot två tredjedelar jämfört med dagens situation. Utred nödvändiga kapacitetsbehov för förskola och skola i Sorunda fram till 2050 Svar: Kommuner planerar i regel tio år framåt i de här sammanhangen. Nynäshamn använder sig av samma planeringshorisont. Kommunen har inte resurser att göra den typen av utredningsarbete. Förvaltningens bedömning Förvaltningen gör samma bedömning som tidigare. Den föreslagna lösningen svarar mot behoven, är långsiktigt hållbar och ekonomiskt effektiv. Hela projektet är ett stort ekonomiskt åtagande men kommunen behöver agera strategiskt i vad investeringsmedel används till för att klara av de behov som finns. Kommunen har ett stort underhållsbehov, i vissa fall kommer lokaler att helt behöva ersättas. För att klara av den förväntade befolkningsökningen kommer även nyproduktion att bli aktuellt. Samtidigt som allt detta sker har kommunen åtaganden i exploateringar som kortsiktigt är utgiftsdrivande samt utbyggnaden av VA-nätet på landsbygden. Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef Beslutsunderlag Protokollsutdrag, BUN 6/2019 Protokollsutdrag, MSN 15/2019 Protokollsutdrag, KF 44/2019 Kostnadsbedömning Sunnerbyskolan Ombyggnad förskola, skola , matsal, skola 2001, yttertak. Nybyggnad fläktrum och UC, Sunnerbyskolan Ombyggnad för matsal och förskola, Förstudie VVS-installationer, Sunnerbyskolan , EFKAB Statusbesiktning Sunnerbyskolan Carl Bondes väg 12, Sorunda, , Projekt 63 Summering gällande okulärbesiktning Sunnerbyskolan Nynäshamn, , ÅF Skickas till Akten Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige

41 Sida 1 KS/2014/0207/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Kulturplan Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till Kulturplan , och att planen ska gälla från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska ta fram en kulturplan med strategier för hur man med kulturen som verktyg kan öka såväl tillväxten som besöksnäringen i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen har tillsammans med övriga förvaltningar arbetat fram en kulturplan för Nynäshamns kommun. För att ta fram förslaget till kulturplan har medborgardialoger och djupintervjuer med kommunmedborgare, politiker och kulturaktörer genomförts. Synpunkterna som kom fram under dialoger och workshops ligger till grund för den kulturpolitiska inriktning som formulerats i kulturplanen. I förslaget till kulturplan har tre målområden formulerats genom tre kulturpolitiska dimensioner; en kulturpolitisk, en samhällspolitisk och en konstpolitisk dimension. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 9 november 2011, 213, att kommunen ska ta fram en kulturplan med strategier för hur man med kulturen som verktyg kan öka såväl tillväxten som besöksnäringen i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen har tillsammans med övriga förvaltningar arbetat fram en kulturplan för Nynäshamns kommun. Det är den första kulturplanen inklusive en kulturpolitisk vision som tagits fram i kommunen. Arbetet har utgått från Cultural planning-metoden som innebär att man använder en bred definition av kulturbegreppet där fokus ligger på hitta den lokala platsens identitet för att nå de samlade kulturella resurserna som finns inom kommunen och härifrån formulera målområden för insatser under en längre period. Medborgardialoger och djupintervjuer med kommunmedborgare, politiker och kulturaktörer har genomförts. Synpunkterna som kom fram under dialoger och workshops ligger till grund för den kulturpolitiska inriktning som formulerats i kulturplanen. Kulturplanen definierar kommunens kulturpolitiska mål och strategier för utvecklingen av kulturområdet. Planen är skriven utifrån tre kulturpolitiska utgångspunkter: en samhällspolitisk, en kulturpolitisk och en konstpolitisk dimension som är definierade som prioriterade målområden med mål och strategier knutna till sig. Särskilt prioriterade målområden som pekas ut i planen är: Kultur som viktig del i samhällsutvecklingen Civilsamhället och samverkan Konstnärligt skapande med kvalitet och rum

42 Sida 2 KS/2014/0207/ Områdena är i sig inte inbördes rangordnade. Utgångspunkter är kommuninvånarnas behov och önskemål, kommunens egna bedömningar samt de nationella och regionala kulturmålen. Kulturplanen syftar till att: Lyfta fram kulturens roll i Nynäshamns kommuns utvecklingsarbete. Tydliggöra kommunens kulturpolitiska inriktning Beskriva hur de kulturpolitiska målen hänger ihop inom kommunens verksamheter. Ansvaret för att kulturen blir en kraft i kommunens utvecklingsarbete delas av samtliga kommunala nämnder där varje nämnd bidrar med sin del. Samarbete mellan nämnderna är en förutsättning för att kulturen ska bli den resurs den kan vara. Kulturplanen innehåller mål och strategier, men efter att planen antagits behöver nämnderna formulera egna handlingsplaner för de mål som ligger inom respektive nämnds verksamhetsområde. Vissa mål i planen berör flera nämnder som uppmanas att samverka för att uppnå bästa måluppfyllelse. Ärendets beredning Planen har varit ute på remiss till samtliga nämnder från den 25 januari till den 22 mars Nedan följer en sammanfattning av remissvaren och ett förtydligande av hur synpunkterna bearbetats in i planen. Barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden anser att det är bra att en kulturplan tas fram i kommunen men ställer sig frågande till antalet mål och strategier med risk för att det kan bli svårigheter att följa upp. Även miljö- och samhällsbyggnadsnämnden skriver i sitt remissyttrande om oro för att målen är något otydliga och saknar en konkret handlingsplan. Målen är formulerade utifrån kommuninvånarnas behov och önskemål, styrda av Nynäshamns kommuns förslag till Mål- och Budget. De nationella och regionala kulturpolitiska målen har varit vägledande för arbetet. Kultur är en angelägenhet för hela kommunen och för att den ska bli en faktor att räkna med för bland annat ökad tillväxt och besöksnäring krävs att målen är heltäckande och breda inte minst med anledning av att flera målområden berör olika målgrupper samt sträcker sig över flera nämnders verksamhetsområden. Kommunstyrelseförvaltningen gör bedömningen att samtliga identifierade mål i kulturplanen är nödvändiga för att kulturen ska lyftas inom alla verksamheter och bli en viktig utvecklings- och tillväxtfaktor i kommunen. Socialnämnden efterfrågade i sitt remissyttrande en mer omfattande bakgrunds- och syftesbeskrivning samt fler detaljer om var planen hör hemma bland övriga styrdokument i organisationen. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit hänsyn till socialnämndens synpunkter och förtydligat dessa delar i planen. Förvaltningen har förtydligat syftet med kulturplanen, hur den förhåller sig till andra styrdokument och att det är nämnderna själva som i sin tur ska utforma handlingsplaner med egna indikatorer inom sina verksamhetsområden. En komplettering med fler detaljer kring planens struktur har också lagts till. Kommunstyrelseförvaltningen anser att kulturplanen definierar tydliga mål och prioriterade områden som ser till helheten och anger en efterlängtad struktur för hur kommunen ska arbeta inom kulturområdet Förvaltningen anser även att kulturplanen svarar välavvägt mot det ursprungliga uppdraget som ligger till grund för arbetet (Kommunfullmäktiges beslut från den 9 november 2011, 213). Den 15 juni 2016, 133, återremitterade kommunstyrelsen kulturplanen med syfte att inhämta synpunkter från samtliga gruppledare i kommunfullmäktige innan fortsatt behandling. Den 21 september 2016 träffades gruppledarna och diskuterade formen för Kulturplanen som styrdokument och vikten av att ha ett strategiskt dokument på kulturområdet för att lyfta kulturen inom

43 Sida 3 KS/2014/0207/ olika sektorer i hela kommunen. Kultur- och fritidsenheten kompletterade planen efter gruppledarnas synpunkter. Den 23 november 2016, 218, behandlades förslaget till kulturplan på nytt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen återremitterade då planen för att invänta avrapporteringen av det uppdrag som kommunstyrelsen den 18 maj 2016, 119, gett till kommunstyrelseförvaltningen om att utarbeta en beskrivning av kommunens dokumenthierarki, med en begreppsförklaring av vad som är styrande dokument och vad som är stödjande/vägledande dokument. Återremissen syftade till att utreda vilken typ av styrdokument kulturplanen är och hur den förhåller sig till andra styrdokument, samt att uppskatta de resurser som behövs för att genomföra kulturplanen, samt att klargöra vilken vision som gäller i kulturplanen. Kommunstyrelseförvaltningen avrapporterade uppdraget om styrdokumentsdefinitioner och dokumenthierarki till kommunstyrelsen den 5 september 2018, 167, och den 19 september 2018, 139, antog kommunfullmäktige en riktlinje för styrdokument. En plan beskrivs i riktlinjen som ett dokument som på detaljerad nivå anger vad som ska uppnås inom ett visst område och innehåller uppgifter om önskade åtgärder, vem som ansvarar för genomförande samt hur uppföljning ska ske. Förslaget till kulturplan innehåller både mål och strategier, och är detaljerad i den mån det går när dokumentet riktar sig till samtliga nämnder. Planen anger hur målen ska uppnås, men lämnar till nämnderna att formulera aktiviteter för att uppnå målen. Enligt antagen riktlinje för styrdokument kan kulturplanen benämnas som just en plan. För att genomföra planen och uppnå dess mål kommer det att krävas resurser, men att uppskatta resursåtgången är svårt då olika nämnder kommer att träffas olika. Kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden träffas i stor utsträckning av planens mål, medan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden endast träffas av ett eller två av målen. I förslaget till kulturplan anges planens vision: Kulturella upplevelser, möjlighet till kulturella aktiviteter och eget skapande bidrar till det goda i livet. Kulturen är en central del av den utveckling som skapar tillväxt, gemenskap och attraktionskraft för Nynäshamns kommun. Den kulturpolitiska visionen har definierats utifrån styrdokumenten, medborgardialoger, djupintervjuer och workshops med kulturaktörer, kommuninvånare och politiker. Den 22 januari 2019 inkom ett beslut från kultur- och fritidsnämnden, daterat den 29 oktober 2018, med ett förslag om att återremittera kulturplanen till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden framför att målen och strategierna i förslaget till kulturplan är bra och viktiga, men att det vore bättre att arbeta mer fokuserat med ett par mål per år. Nämnden framför även att det bör finnas tydligare direktiv för hur målen ska implementeras i nämndernas verksamhetsplaner. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det ligger ett gediget arbete bakom framtaget förslag till kulturplan där bland annat nämnder, medborgare och politiker deltagit. Genom att återremittera planen finns en risk att det bakomliggande arbetet och medborgarnas engagemang inte i samma omfattning återspeglas i en ny omarbetad version. Förvaltningens bedömning Kulturplanen har bearbetats utifrån remissinstansernas synpunkter, dock har förändringarna totalt sett inte bedömts vara av den omfattningen att en ny remissrunda krävs. Kultur- och fritidsnämnden har genom beslut den 29 oktober 2018 föreslagit att planen ska återremitteras till kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det ligger ett gediget arbete bakom framtaget förslag till kulturplan där bland annat nämnder, medborgare och politiker deltagit. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att förslaget till kulturplan antas. Om planen återremitteras finns en risk att det

44 Sida 4 KS/2014/0207/ bakomliggande arbetet och medborgarnas engagemang inte i samma omfattning återspeglas i en ny omarbetad version. Om planen inte får politiskt stöd i dess nuvarande form, utan att större ändringar önskas, anser dock kommunstyrelseförvaltningen att den bör återremitteras till kultur- och fritidsnämnden som har störst kunskaper inom sakområdet. Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens beslut från den 29 oktober 2018 Kommunstyrelsens beslut från den 23 november 2016, 218 Kommunstyrelsens beslut från den 15 juni 2016, 133 Barn- och utbildningsnämndens remissvar från den 25 februari 2016, 19 Socialnämndens remissvar från den 22 mars 2016, 32 Kultur- och fritidsnämndens remissvar från den 22 februari 2016, 10 Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens remissvar från den 17 mars 2016, 47 Skickas till Akten Samtliga nämnder

45 Sida 1 KS/2017/0411/003-5 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nytt reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta Reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i enlighet med bilaga 1, samt att reglementet träder i kraft den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun att gälla för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden från och med den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter att gälla för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden från och med den 1 juni Bakgrund Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 Kommunallagen (2017:725), KL, anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan olika nämnder klargöras. Bland annat ska det i reglementena anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Kommunfullmäktige i Nynäshamn beslutade den 11 mars 2015, 117, att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Nynäshamns kommuns reglementen utifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, förslag till reglemente för styrelse och nämnder1. Kommunstyrelseförvaltningen har även fått i uppdrag att se över nämndernas reglementen utifrån vad som rekommenderas i utredningsrapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen2, samt enligt mark- och exploateringsenhetens förslag gällande ansvarsfördelning i samhällsbyggnadsprocessen3. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag genomfört en översyn av nämndernas reglementen. Utformningen av de nya reglementena har sin grund i SKL:s förslag och består därför av en nämndspecifik del och en för nämnderna gemensam del. De nya reglementena har även anpassats till den nya kommunallagen och till dataskyddsförordningen, som båda trädde ikraft under Eftersom reglementena föreslås innehålla en gemensam del med de bestämmelser som idag finns i Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, kan det gemensamma reglementet 1 skl.se/download/18.16e9d4ba16395a9d8b3ac096/ /reglemente%20f%c3%b6r%20styrelse%20och%20n%c3%a4mnder%20-%20slutlig.%20%20juni% pdf [hämtad ] 2 Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 juni 2016, 95

46 Sida 2 KS/2017/0411/003-5 upphöra att gälla om det nya reglementet antas. Även de bestämmelser som idag finns i Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter flyttas förslagsvis över till reglementets gemensamma del. Remiss Förslag till nya reglementen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari 2018, 2. Arbetsutskottet beslutade att förslagen skulle skickas på remiss till kommunens nämnder 4. Samtliga remissinstanser har besvarat remissen. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit gällande miljö- och samhällsbyggnadsnämndens nämndspecifika del samt den gemensamma delen. Även kommunstyrelseförvaltningens kommentarer till lämnade synpunkter framgår. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden önskar ett förtydligande kring hur kommunstyrelsens uppdrag som skogsvårdsorgan förhåller sig till bestämmelsen i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente som pekar ut miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarig för de kommunala naturreservaten. Kommunstyrelseförvaltningen delar miljö- och samhällsbyggnadsnämndens synpunkt om att skrivningen som den såg ut i remissversionen inte tillräckligt tydligt visar på ansvarsfördelningen mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen gällande de kommunala naturreservaten. För att tydliggöra skillnaderna i ansvar föreslås en ändring i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente innebärande att rubriken till 15 i remissversionen ändras från Teknisk försörjning till Stadsmiljö. Bestämmelsen handlar inte om fastighetsansvar, utan om ansvar för olika anläggningar på de kommunala fastigheterna. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden önskar förtydliganden kring hur kommunstyrelsens övergripande arbete inom miljö- och energiområdet förhåller sig till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ansvar för miljöfrågor. Kommunstyrelseförvaltningen anser att skillnaden ligger i att kommunstyrelsen ska ansvara för de strategiska frågorna, medan det operativa arbetet kring miljö- och energiområdet ligger kvar hos miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Förändringen är tänkt att spegla den organisationsförändring som genomfördes den 3 april 2017 där strategiska funktioner för miljö och klimat flyttades från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Organisationsförändringen grundade sig på miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden framför i sitt yttrande synpunkter kring bestämmelsen som anger att kommunstyrelsen svarar för att fatta beslut om planbesked och planuppdrag. Nämnden föreslår i stället att planbesked beslutas av kommunstyrelsen medan planuppdrag beslutas av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden motiverar denna fördelning med att kommunstyrelsen bör besluta i övergripande planfrågor medan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som facknämnd bör besluta i detaljplanefrågor. Nämnden önskar även en justering gällande hänvisningen till kommunstyrelsens reglemente. Förslaget i remissversionen om att kommunstyrelsen ska ansvara för planbesked och planuppdrag grundar sig på kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut från den 22 juni 2016, 95. Efter kontakt med kommunens planeringsavdelning konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det sedan beslutet fattades har förts diskussioner mellan förvaltningarna som lett till en samsyn om att planbesked bör beslutas av kommunstyrelsen medan planuppdrag bör beslutas av miljöoch samhällsbyggnadsnämnden; vilket miljö- och samhällsbyggnadsnämnden framför i sitt yttrande. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett miljö- och samhällsbyggnadsnämndens synpunkt genom att ändra i förslaget till reglemente. Även hänvisningen till kommunstyrelsens 4 Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och valnämnden

47 Sida 3 KS/2017/0411/003-5 reglemente har justerats i enlighet med nämndens förslag. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden framför i sitt yttrande synpunkter kring tydligheten hos bestämmelsen i nämndens reglemente som anger att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska biträda kommunstyrelsen i kommunens samlade miljöarbete av policyskapande och strategisk karaktär, samt att nämnden ska utföra viss miljöövervakning. Synpunkter framförs även gällande bestämmelsen som anger att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är kommunens naturvårdsorgan. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att bestämmelserna är överflyttade från nu gällande reglemente och ska fortsatt ha samma innebörd. Kommunstyrelseförvaltningen har låtit bestämmelserna kvarstå i deras nu gällande lydelser. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att paragrafnumreringen i reglementenas gemensamma del ska börja på 1 så att numreringen i den gemensamma delen blir likadan i alla reglementen. Kommunstyrelseförvaltningen delar kultur- och fritidsnämndens synpunkt om att det underlättar vid jämförelser mellan olika reglementen om numreringen i de gemensamma delarna överensstämmer. För att kunna hänvisa till bestämmelser i reglementena på ett funktionellt sätt föreslår förvaltningen att reglementenas del A och B döpts om till kapitel 1 och 2. På så sätt kan hänvisning enkelt ske enligt formen X kap. X X-nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett remissinstansens förslag i förslagen till nya reglementen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att bestämmelsen som anger att en nämnd inte utan kommunfullmäktiges medgivande får upplåta annat än tillfällig nyttjanderätt i form av lägenhetsarrende eller hyra i högst tre år till fastigheter som ingår i Nynäshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning är svårbegriplig och behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen framhåller att bestämmelsen överensstämmer med 17 st. 5 i nu gällande gemensamt reglemente. Bestämmelsen syftar till att kommunen ska kunna ta sitt ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp5. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens synpunkt. Gällande bestämmelsen om självförvaltningsorgan anser miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att innebörden av ordet självförvaltningsorgan behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen anser att begreppet självförvaltningsorgan ska ha samma betydelse som i kommunallagen varför något förtydligande i reglementena inte behövs. Med självförvaltningsorgan menas i kommunallagen ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Om en nämnd väljer att inrätta ett självförvaltningsorgan ska bestämmelserna i 8 kap. 4-8 KL beaktas. Exempelvis måste nämnden fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. I förarbetet till kommunallagen anges att ett självförvaltningsorgans uppgift är att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Med viss anläggning eller viss institution menas att verksamheten måste vara klart avgränsad; exempelvis en skola, ett fritidshem, eller ett servicehus. 6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om medborgarförslag bör tydliggöras om förslagsställaren får yttra sig eller endast närvara vid nämndens behandling av medborgarförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det är tydligt i förslagen till reglementen att förslagsställaren endast ges rätt att närvara; någon ändring med anledning av remissinstansens 5 6 Ansvaret slås fast i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Se prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 307, 391 ff.

48 Sida 4 KS/2017/0411/003-5 synpunkt har därför inte genomförts. Valnämnden föreslår att reglementet inleds med de gemensamma bestämmelserna och att den nämndspecifika delen kommer därefter. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de nämndspecifika bestämmelserna ska komma först så att läsaren snabbt kan identifiera om denne tillämpar rätt reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens förslag. Valnämnden anser att bestämmelsen om kommunalråd ska ändras så att den överensstämmer med kommunallagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att bestämmelsen är förenlig med kommunallagen varför någon ändring inte krävs. I förarbetet till kommunallagen tydliggörs att kommuner har en betydande frihet att utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter. 7 Efter att förslagen till nya reglementen varit på remiss uppdaterade SKL i juni 2018 sitt förslag till reglemente för styrelse och nämnder. Uppdateringen hade sin grund i ikraftträdandet av den nya kommunallagen samt dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att de förändringar som genomförts utifrån SKL:s nya förslag, inte har en sådan påverkan på ansvarsfördelningen att förslagen på nytt behöver remitteras till nämnderna. Förslag till ändringar i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente Nedan följer exempel på de större förändringar som föreslås. Kapitel 1 1. Skrivningen i andra meningen i 4 1 st. i nämndens gällande reglemente, om inseendet över byggnadsverksamheten, har tagits bort i förslaget till nytt reglemente då skrivningen härstammar från 1 kap. 7 i äldre plan- och bygglagen. I nu gällande plan- och bygglag finns inte skrivningen kvar, vilket motiverar en ändring i nämndens reglemente. 2. Den 3 april 2017 flyttades strategiska funktioner för miljö och klimat från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Organisationsförändringen måste återspeglas i reglementena, varför skrivningen i nämndens nu gällande reglemente om att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden utför kommunens arbete inom miljö- och energiområdet har tagits bort ur förslaget till nytt reglemente. Uppgifterna har flyttats till kommunstyrelsens reglemente. Även trafikstrategen har flyttats över till kommunstyrelsen. Att trafikstrategen flyttats bedöms inte kräva en ändring i reglementet. 3. I miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen föreslås att mark- och exploateringsenheten ska ansvara för skogsförvaltningen samt jakt- och viltvårdsfrågorna i kommunen, i stället för som i nuläget då både fastighets- och serviceavdelningen och mark- och exploateringsenheten kan ansvara för frågorna, beroende på vilken mark som avses. Med anledning av förslaget i rapporten har 10 i nämndens gällande reglemente ändrats. Skrivningen i första stycket om att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är kommunens skogsvårdsorgan har tagits bort. Likaså har skrivningen i paragrafens andra stycke som utpekar miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarig för viltvård och jakt tagits bort. Uppgifterna har flyttats till kommunstyrelsens reglemente. 7 Prop. 2016/17:171 s. 304

49 Sida 5 KS/2017/0411/ i förslaget till nytt reglemente överensstämmer i stort med 17 i nu gällande reglemente. I förslaget till nytt reglemente har det förtydligats att nämndens ansvar gäller just kommunala naturreservat. Till uppräkningen har även lagts till övrig kommunal båt- och hamnverksamhet. 5. I andra stycket i 15 i förslaget till nytt reglemente anges att nämnden svarar för projektering, anläggning, drift och underhåll av mark, anläggningar och lokaler för kultur- och fritidsverksamhet. Ingen ändring av stycket föreslås trots att driftsansvaret för Kvarnängens idrottsanläggning övergått från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till kultur- och fritidsnämnden i enlighet med förslaget i rapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen. Ansvaret att driva anläggningen överflyttas, men fastighetsansvaret ligger kvar hos miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i nämndens gällande reglemente har inte förts över till förslaget till nytt reglemente då bestämmelsen helt överensstämmer med regleringen i 6 kap. 7 KL. Kapitel 2 1. Kommunstyrelsen ges rätt att föra talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan nämnd är utsedd att göra det. Kommunstyrelsen ges även processbehörighet i mål där någon begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, vilket är en praktisk lösning med hänsyn till att fullmäktige inte sammanträder så ofta. 2. Bestämmelsen som anger vilken nämnd som ansvarar för fast egendom har justerats så att skrivningen överensstämmer med den överflyttning av fastigheter som skett mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. 3. I förslagen till nya reglementen innehar kommunstyrelsen, i stället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, i första hand förvaltaransvaret för kommunens fasta egendom. Ändringen ligger i linje med förslaget i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Genom bestämmelsen utnyttjar kommunfullmäktige sin rätt enligt 8 kap. 4 KL att besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av viss anläggning. 5. I 21 ges nämnden möjlighet att besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Bestämmelsens motsvarar i stort vad som framgår av 5 kap. 12 KL, men med en precisering om att en begäran om extra sammanträde ska ske skriftligt med uppgift om det som önskas bli behandlat. Detta för att motverka att extra sammanträden hålls i onödan. I fjärde stycket anges att ordförande får, om det föreligger särskilda skäl, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Särskilda skäl kan exempelvis vara få ärenden. 7. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde föreslås, i enlighet med SKL:s förslag, att den som varit ledamot i nämnden längst tid gör detta. Detta skiljer sig från hur det är reglerat idag då det är den till åldern äldste ledamoten som kallar. 8. I kommunallagen ges möjlighet till deltagande på distans vid nämndsammanträden om fullmäktige har godkänt detta. 25 är därför en ny bestämmelse, som grundar sig på SKL:s förslag. Enligt bestämmelsen får ledamöter delta på distans om särskilda skäl föreligger och om krav på teknik och säkerhet kan uppfyllas. Detta innebär att sammanträden med fysisk närvaro är huvudregeln, och att distanssammanträden endast är ett komplement. Förvaltningen ser inte att deltagande på distans kan genomföras idag, men anser att reglementet

50 Sida 6 KS/2017/0411/003-5 redan nu kan förberedas för att detta ska vara möjligt när kraven som ställs på teknik och säkerhet kan uppfyllas. 9. I 26 om närvarorätt tas oppositionsråd bort. Detta då oppositionsråden sedan den 1 januari 2019 har titeln kommunalråd. I bestämmelsen föreslås närvarorätt tillkomma även de politiska sekreterarna. 10. I förslaget till nytt reglemente föreslås att om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt eller en del av ett sammanträde ska den med längst tjänstgöringstid fullgöra ordförandens uppgifter tills val av ersättare förrättats. Enligt nu gällande ordning tillfaller dessa uppgifter den till åldern äldste tjänstgörande ersättaren eller ordinarie ledamoten. 11. Enligt nu gällande reglementen ska Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. I 38 föreslås i enlighet med SKL:s förslag att protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Två justerare användas redan av alla nämnder, förutom kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens översyn av nämndernas reglementen har lett till förslag på nya reglementen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden enligt bilaga 1. Bilaga 1. Förslag till Reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist Beslutsunderlag Reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter Valnämndens beslut 15 maj 2018, 33, med tillhörande handlingar Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 14 juni 2018, 151, med tillhörande handlingar Kultur- och fritidsnämndens beslut 28 maj 2018, 44, med tillhörande handlingar Barn- och utbildningsnämndens beslut 17 maj 2018, 78, med tillhörande handlingar Socialnämndens beslut 19 juni 2018, 83, med tillhörande handlingar Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut från den 22 juni 2016, 95 Skickas till: Akten Samtliga nämnder Kommunens författningssamling

51 Sida 1 KS/2017/0411/003-6 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nytt reglemente för kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta Reglemente för kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 1, samt att reglementet träder i kraft den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun att gälla för kommunstyrelsen från och med den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter att gälla för kommunstyrelsen från och med den 1 juni Bakgrund Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 Kommunallagen (2017:725), KL, anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan olika nämnder klargöras. Bland annat ska det i reglementena anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Kommunfullmäktige i Nynäshamn beslutade den 11 mars 2015, 117, att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Nynäshamns kommuns reglementen utifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, förslag till reglemente för styrelse och nämnder1. Kommunstyrelseförvaltningen har även fått i uppdrag att se över nämndernas reglementen utifrån vad som rekommenderas i utredningsrapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen2, samt enligt mark- och exploateringsenhetens förslag gällande ansvarsfördelning i samhällsbyggnadsprocessen3. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag genomfört en översyn av nämndernas reglementen. Utformningen av de nya reglementena har sin grund i SKL:s förslag och består därför av en nämndspecifik del och en för nämnderna gemensam del. De nya reglementena har även anpassats till den nya kommunallagen och till dataskyddsförordningen, som båda trädde ikraft under Eftersom reglementena föreslås innehålla en gemensam del med de bestämmelser som idag finns i Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, kan det gemensamma reglementet upphöra att gälla om det nya reglementet antas. Även de bestämmelser som idag finns i Reglemente för 1 skl.se/download/18.16e9d4ba16395a9d8b3ac096/ /reglemente%20f%c3%b6r%20styrelse%20och%20n%c3%a4mnder%20-%20slutlig.%20%20juni% pdf [hämtad ] 2 Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 juni 2016, 95

52 Sida 2 KS/2017/0411/003-6 förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter flyttas förslagsvis över till reglementets gemensamma del. Remiss Förslag till nya reglementen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari 2018, 2. Arbetsutskottet beslutade att förslagen skulle skickas på remiss till kommunens nämnder4. Samtliga remissinstanser har besvarat remissen. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit gällande kommunstyrelsens nämndspecifika del samt den gemensamma delen. Även kommunstyrelseförvaltningens kommentarer till lämnade synpunkter framgår. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att ett tillägg bör göras i kommunstyrelsens reglemente om att besöksnäring/turism ligger inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att skrivningen om näringslivs- och sysselsättningsfrågor delvis täcker in den verksamhet som miljö- och samhällsbyggnadsnämnden åsyftar, men håller med om att reglementet kan förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen har beaktat nämndens synpunkt genom att föreslår ett tillägg i 1 kap. 15 i kommunstyrelsens reglemente om att nämnden även svarar för besöksnäringsfrågor. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om naturvård och miljö bör läggs till att ansvaret att vara remissinstans för polisen gällande skottlossningstillstånd i viltvårdande syfte ska åligga kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att ansvaret för skottlossningstillstånd omfattas av bestämmelsen att kommunstyrelsen ansvarar för viltvård och jakt på kommunens fasta egendom, men håller med om att det kan förtydligas ytterligare. Efter kontakt med kommunens planeringsavdelning föreslås att allt ansvar för viltvård och jakt på kommunens fasta egendom åläggs kommunstyrelsen, samt att bestämmelsen kompletteras med ett tredje stycke som anger att kommunstyrelsen ansvarar för att avge yttranden om skottlossningstillstånd. I och med dessa förändringar har kommunstyrelseförvaltningen tillgodosett remissinstansens synpunkt i förslaget till nytt reglemente. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden önskar ett förtydligande kring hur kommunstyrelsens uppdrag som skogsvårdsorgan förhåller sig till bestämmelsen i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente som pekar ut miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarig för de kommunala naturreservaten. Kommunstyrelseförvaltningen delar miljö- och samhällsbyggnadsnämndens synpunkt om att skrivningen som den såg ut i remissversionen inte tillräckligt tydligt visar på ansvarsfördelningen mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen gällande de kommunala naturreservaten. För att tydliggöra skillnaderna i ansvar föreslås en ändring i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente innebärande att rubriken till 15 i remissversionen ändras från Teknisk försörjning till Stadsmiljö. Bestämmelsen handlar inte om fastighetsansvar, utan om ansvar för olika anläggningar på de kommunala fastigheterna. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden önskar förtydliganden kring hur kommunstyrelsens övergripande arbete inom miljö- och energiområdet förhåller sig till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ansvar för miljöfrågor. Kommunstyrelseförvaltningen anser att skillnaden ligger i att kommunstyrelsen ska ansvara för de strategiska frågorna, medan det operativa arbetet kring miljö- och energiområdet ligger kvar 4 Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och valnämnden

53 Sida 3 KS/2017/0411/003-6 hos miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Förändringen är tänkt att spegla den organisationsförändring som genomfördes den 3 april 2017 där strategiska funktioner för miljö och klimat flyttades från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Organisationsförändringen grundade sig på miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden framför i sitt yttrande synpunkter kring bestämmelsen som anger att kommunstyrelsen svarar för att fatta beslut om planbesked och planuppdrag. Nämnden föreslår i stället att planbesked beslutas av kommunstyrelsen medan planuppdrag beslutas av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden motiverar denna fördelning med att kommunstyrelsen bör besluta i övergripande planfrågor medan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som facknämnd bör besluta i detaljplanefrågor. Förslaget i remissversionen om att kommunstyrelsen ska ansvara för planbesked och planuppdrag grundar sig på kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut från den 22 juni 2016, 95. Efter kontakt med kommunens planeringsavdelning konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det sedan beslutet fattades har förts diskussioner mellan förvaltningarna som lett till en samsyn om att planbesked bör beslutas av kommunstyrelsen medan planuppdrag bör beslutas av miljöoch samhällsbyggnadsnämnden; vilket miljö- och samhällsbyggnadsnämnden framför i sitt yttrande. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett miljö- och samhällsbyggnadsnämndens synpunkt genom att ändra i förslaget till reglemente. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att bestämmelsen som anger att en nämnd inte utan kommunfullmäktiges medgivande får upplåta annat än tillfällig nyttjanderätt i form av lägenhetsarrende eller hyra i högst tre år till fastigheter som ingår i Nynäshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning är svårbegriplig och behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen framhåller att bestämmelsen överensstämmer med 17 st. 5 i nu gällande gemensamt reglemente. Bestämmelsen syftar till att kommunen ska kunna ta sitt ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp 5. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens synpunkt. Gällande bestämmelsen om självförvaltningsorgan anser miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att innebörden av ordet självförvaltningsorgan behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen anser att begreppet självförvaltningsorgan ska ha samma betydelse som i kommunallagen varför något förtydligande i reglementena inte behövs. Med självförvaltningsorgan menas i kommunallagen ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Om en nämnd väljer att inrätta ett självförvaltningsorgan ska bestämmelserna i 8 kap. 4-8 KL beaktas. Exempelvis måste nämnden fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. I förarbetet till kommunallagen anges att ett självförvaltningsorgans uppgift är att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Med viss anläggning eller viss institution menas att verksamheten måste vara klart avgränsad; exempelvis en skola, ett fritidshem, eller ett servicehus.6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om medborgarförslag bör tydliggöras om förslagsställaren får yttra sig eller endast närvara vid nämndens behandling av medborgarförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det är tydligt i förslagen till reglementen att förslagsställaren endast ges rätt att närvara; någon ändring med anledning av remissinstansens 5 6 Ansvaret slås fast i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Se prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 307, 391 ff.

54 Sida 4 KS/2017/0411/003-6 synpunkt har därför inte genomförts. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att paragrafnumreringen i reglementenas gemensamma del ska börja på 1 så att numreringen i den gemensamma delen blir likadan i alla reglementen. Kommunstyrelseförvaltningen delar kultur- och fritidsnämndens synpunkt om att det underlättar vid jämförelser mellan olika reglementen om numreringen i de gemensamma delarna överensstämmer. För att kunna hänvisa till bestämmelser i reglementena på ett funktionellt sätt föreslår förvaltningen att reglementenas del A och B döpts om till kapitel 1 och 2. På så sätt kan hänvisning enkelt ske enligt formen X kap. X X-nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett remissinstansens förslag i förslagen till nya reglementen. Valnämnden föreslår att reglementet inleds med de gemensamma bestämmelserna och att den nämndspecifika delen kommer därefter. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de nämndspecifika bestämmelserna ska komma först så att läsaren snabbt kan identifiera om denne tillämpar rätt reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens förslag. Valnämnden anser att bestämmelsen om kommunalråd ska ändras så att den överensstämmer med kommunallagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att bestämmelsen är förenlig med kommunallagen varför någon ändring inte krävs. I förarbetet till kommunallagen tydliggörs att kommuner har en betydande frihet att utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter. 7 Efter att förslagen till nya reglementen varit på remiss uppdaterade SKL i juni 2018 sitt förslag till reglemente för styrelse och nämnder. Uppdateringen hade sin grund i ikraftträdandet av den nya kommunallagen samt dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att de förändringar som genomförts utifrån SKL:s nya förslag, inte har en sådan påverkan på ansvarsfördelningen att förslagen på nytt behöver remitteras till nämnderna. Förslag till ändringar i kommunstyrelsens reglemente Nedan följer exempel på de större förändringar som föreslås. Kapitel i förslaget till nytt reglemente överensstämmer med SKL:s förslag, förutom gällande punkt 4. Eftersom nämnderna har egna IT-system, föreslås att kommunstyrelsen endast ansvarar för de kommungemensamma IT-systemen, och inte alla IT-system. 4 har förtydligats och blivit mer detaljerad än bestämmelserna i kommunstyrelsens nu gällande reglemente, men ändringarna är inte tänkta att innebära någon ändring i sak. Bestämmelsen ska ses som ett utflöde av det övergripande ansvar för att samordna olika frågor i kommunen som kommunstyrelsen har i förslaget till nytt reglemente överensstämmer med SKL:s förslag I 16 i förslaget till nytt reglemente görs ett tillägg om att kommunstyrelsen får anordna feriearbeten för ungdomar. Tillägget grundar sig på ett beslut från kommunfullmäktige den 9 december 2015, 171. Då detta tillägg görs i kommunstyrelsens reglemente, tas motsvarande 7 8 Prop. 2016/17:171 s. 304 SKL uppdaterade sitt förslag gällande krisledningsnämnd under mars Uppdateringen har beaktats i förslaget till nytt reglemente för kommunstyrelsen.

55 Sida 5 KS/2017/0411/003-6 skrivningen om feriearbeten bort ur barn- och utbildningsnämndens reglemente i förslaget till nytt reglemente har ingen motsvarighet i vare sig SKL:s förslag eller i kommunstyrelsens gällande reglemente. Bestämmelsen har tillkommit som en följd av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen. I rapporten föreslås att mark- och exploateringsenheten ska ansvara för skogsförvaltningen samt jakt- och viltvårdsfrågorna i kommunen, i stället för som i nuläget då både fastighets- och serviceavdelningen och mark- och exploateringsenheten kan ansvara för frågorna, beroende på vilken mark som avses. Kommunstyrelseförvaltningen fick i uppdrag av kommunstyrelsen den 5 oktober 2016, 177, att se över nämndernas reglementen i enlighet med vad som rekommenderas i utredningsrapporten. Med anledning av rapporten har 23 lagts till i kommunstyrelsens reglemente. Uppgifterna som tillkommit kommunstyrelsen har tagits bort från miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ansvar och reglemente. 5. Den 3 april 2017 flyttades strategiska funktioner för miljö och klimat från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Organisationsförändringen måste återspeglas i reglementena, varför en ny bestämmelse i kommunstyrelsens reglemente föreslås i form av 24. Bestämmelsen har tillkommit som en följd av organisationsförändringen som grundar sig på miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen. Bestämmelsen anger att det är kommunstyrelsens som utför kommunens övergripande arbete inom miljö- och energiområdet. Motsvarande bestämmelse i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente tas bort. 6. Den 3 april 2017 flyttades strategiska funktioner, så som trafikstrateg och översiktsplanerare, från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Organisationsförändringen måste återspeglas i reglementena, vilket sker genom 4 st. 1 p. 1, 26 och 28 i förslaget till nytt reglemente för kommunstyrelsen. 7. Med anledning av förslaget till förändrad planprocess föreslås en ny bestämmelse, 29, i kommunstyrelsens reglemente. Bestämmelsen reglerar att kommunstyrelsen fattar beslut om planbesked. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente är utformat på så vis att nämnden ska fullgöra de uppgifter enligt plan- och bygglagen som ankommer på kommunen, med undantag för de uppgifter som kommunstyrelsen enligt reglemente har att fullgöra. Kapitel 2 1. Kommunstyrelsen ges rätt att föra talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan nämnd är utsedd att göra det. Kommunstyrelsen ges även processbehörighet i mål där någon begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, vilket är en praktisk lösning med hänsyn till att fullmäktige inte sammanträder så ofta. 2. Bestämmelsen som anger vilken nämnd som ansvarar för fast egendom har justerats så att skrivningen överensstämmer med den överflyttning av fastigheter som skett mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. 3. I förslagen till nya reglementen innehar kommunstyrelsen, i stället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, i första hand förvaltaransvaret för kommunens fasta egendom. Ändringen ligger i linje med förslaget i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Genom bestämmelsen utnyttjar kommunfullmäktige sin rätt enligt 8 kap. 4 KL att besluta att en nämnd får uppdra åt ett

56 Sida 6 KS/2017/0411/003-6 självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av viss anläggning. 5. I 21 ges nämnden möjlighet att besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Bestämmelsens motsvarar i stort vad som framgår av 5 kap. 12 KL, men med en precisering om att en begäran om extra sammanträde ska ske skriftligt med uppgift om det som önskas bli behandlat. Detta för att motverka att extra sammanträden hålls i onödan. I fjärde stycket anges att ordförande får, om det föreligger särskilda skäl, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Särskilda skäl kan exempelvis vara få ärenden. 7. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde föreslås, i enlighet med SKL:s förslag, att den som varit ledamot i nämnden längst tid gör detta. Detta skiljer sig från hur det är reglerat idag då det är den till åldern äldste ledamoten som kallar. 8. I kommunallagen ges möjlighet till deltagande på distans vid nämndsammanträden om fullmäktige har godkänt detta. 25 är därför en ny bestämmelse, som grundar sig på SKL:s förslag. Enligt bestämmelsen får ledamöter delta på distans om särskilda skäl föreligger och om krav på teknik och säkerhet kan uppfyllas. Detta innebär att sammanträden med fysisk närvaro är huvudregeln, och att distanssammanträden endast är ett komplement. Förvaltningen ser inte att deltagande på distans kan genomföras idag, men anser att reglementet redan nu kan förberedas för att detta ska vara möjligt när kraven som ställs på teknik och säkerhet kan uppfyllas. 9. I 26 om närvarorätt tas oppositionsråd bort. Detta då oppositionsråden sedan den 1 januari 2019 har titeln kommunalråd. I bestämmelsen föreslås närvarorätt tillkomma även de politiska sekreterarna. 10. I förslaget till nytt reglemente föreslås att om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt eller en del av ett sammanträde ska den med längst tjänstgöringstid fullgöra ordförandens uppgifter tills val av ersättare förrättats. Enligt nu gällande ordning tillfaller dessa uppgifter den till åldern äldste tjänstgörande ersättaren eller ordinarie ledamoten. 11. Enligt nu gällande reglementen ska Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. I 38 föreslås i enlighet med SKL:s förslag att protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Två justerare användas redan av alla nämnder, förutom kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens översyn av nämndernas reglementen har lett till förslag på nya reglementen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga 1. Bilagor 1. Förslag till reglemente för kommunstyrelsen Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist

57 KS/2017/0411/003-6 Beslutsunderlag Reglemente för kommunstyrelsen Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter Barn- och utbildningsnämndens beslut 17 maj 2018, 78, med tillhörande handlingar Kultur- och fritidsnämndens beslut 28 maj 2018, 44, med tillhörande handlingar Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 14 juni 2018, 151, med tillhörande handlingar Socialnämndens beslut 19 juni 2018, 83, med tillhörande handlingar Valnämndens beslut 15 maj 2018, 33, med tillhörande handlingar Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut från den 22 juni 2016, 95 Skickas till: Akten Samtliga nämnder Kommunens författningssamling Sida 7

58 Sida 1 KS/2017/0411/003-1 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nytt reglemente för valnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta Reglemente för valnämnden i enlighet med bilaga 1, samt att reglementet träder i kraft den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun att gälla för valnämnden från och med den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter att gälla för valnämnden från och med den 1 juni Bakgrund Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 Kommunallagen (2017:725), KL, anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan olika nämnder klargöras. Bland annat ska det i reglementena anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Kommunfullmäktige i Nynäshamn beslutade den 11 mars 2015, 117, att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Nynäshamns kommuns reglementen utifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, förslag till reglemente för styrelse och nämnder1. Kommunstyrelseförvaltningen har även fått i uppdrag att se över nämndernas reglementen utifrån vad som rekommenderas i utredningsrapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen2, samt enligt mark- och exploateringsenhetens förslag gällande ansvarsfördelning i samhällsbyggnadsprocessen3. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag genomfört en översyn av nämndernas reglementen. Utformningen av de nya reglementena har sin grund i SKL:s förslag och består därför av en nämndspecifik del och en för nämnderna gemensam del. De nya reglementena har även anpassats till den nya kommunallagen och till dataskyddsförordningen, som båda trädde ikraft under Eftersom reglementena föreslås innehålla en gemensam del med de bestämmelser som idag finns i Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, kan det gemensamma reglementet upphöra att gälla om det nya reglementet antas. Även de bestämmelser som idag finns i Reglemente för 1 skl.se/download/18.16e9d4ba16395a9d8b3ac096/ /reglemente%20f%c3%b6r%20styrelse%20och%20n%c3%a4mnder%20-%20slutlig.%20%20juni% pdf [hämtad ] 2 Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 juni 2016, 95

59 Sida 2 KS/2017/0411/003-1 förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter flyttas förslagsvis över till reglementets gemensamma del. Remiss Förslag till nya reglementen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari 2018, 2. Arbetsutskottet beslutade att förslagen skulle skickas på remiss till kommunens nämnder4. Samtliga remissinstanser har besvarat remissen. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit gällande valnämndens nämndspecifika del samt den gemensamma delen. Även kommunstyrelseförvaltningens kommentarer till lämnade synpunkter framgår. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att paragrafnumreringen i reglementenas gemensamma del ska börja på 1 så att numreringen i den gemensamma delen blir likadan i alla reglementen. Kommunstyrelseförvaltningen delar kultur- och fritidsnämndens synpunkt om att det underlättar vid jämförelser mellan olika reglementen om numreringen i de gemensamma delarna överensstämmer. För att kunna hänvisa till bestämmelser i reglementena på ett funktionellt sätt föreslår förvaltningen att reglementenas del A och B döpts om till kapitel 1 och 2. På så sätt kan hänvisning enkelt ske enligt formen X kap. X X-nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett remissinstansens förslag i förslagen till nya reglementen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att bestämmelsen som anger att en nämnd inte utan kommunfullmäktiges medgivande får upplåta annat än tillfällig nyttjanderätt i form av lägenhetsarrende eller hyra i högst tre år till fastigheter som ingår i Nynäshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning är svårbegriplig och behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen framhåller att bestämmelsen överensstämmer med 17 st. 5 i nu gällande gemensamt reglemente. Bestämmelsen syftar till att kommunen ska kunna ta sitt ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp5. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens synpunkt. Gällande bestämmelsen om självförvaltningsorgan anser miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att innebörden av ordet självförvaltningsorgan behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen anser att begreppet självförvaltningsorgan ska ha samma betydelse som i kommunallagen varför något förtydligande i reglementena inte behövs. Med självförvaltningsorgan menas i kommunallagen ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Om en nämnd väljer att inrätta ett självförvaltningsorgan ska bestämmelserna i 8 kap. 4-8 KL beaktas. Exempelvis måste nämnden fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. I förarbetet till kommunallagen anges att ett självförvaltningsorgans uppgift är att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Med viss anläggning eller viss institution menas att verksamheten måste vara klart avgränsad; exempelvis en skola, ett fritidshem, eller ett servicehus. 6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om medborgarförslag bör tydliggöras om förslagsställaren får yttra sig eller endast närvara vid nämndens behandling av medborgarförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det är tydligt i förslagen till reglementen att förslagsställaren endast ges rätt att närvara; någon ändring med anledning av remissinstansens synpunkt har därför inte genomförts. 4 Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och valnämnden 5 Ansvaret slås fast i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. 6 Se prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 307, 391 ff.

60 Sida 3 KS/2017/0411/003-1 Valnämnden föreslår att reglementet inleds med de gemensamma bestämmelserna och att den nämndspecifika delen kommer därefter. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de nämndspecifika bestämmelserna ska komma först så att läsaren snabbt kan identifiera om denne tillämpar rätt reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens förslag. Valnämnden anser att bestämmelsen om kommunalråd ska ändras så att den överensstämmer med kommunallagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att bestämmelsen är förenlig med kommunallagen varför någon ändring inte krävs. I förarbetet till kommunallagen tydliggörs att kommuner har en betydande frihet att utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter.7 Efter att förslagen till nya reglementen varit på remiss uppdaterade SKL i juni 2018 sitt förslag till reglemente för styrelse och nämnder. Uppdateringen hade sin grund i ikraftträdandet av den nya kommunallagen samt dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att de förändringar som genomförts utifrån SKL:s nya förslag, inte har en sådan påverkan på ansvarsfördelningen att förslagen på nytt behöver remitteras till nämnderna. Förslag till ändringar i valnämndens reglemente Nedan följer exempel på de större förändringar som föreslås. Kapitel 1 Valnämnden har hittills inte haft ett eget nämndspecifikt reglemente. För att skapa tydlighet kring valnämndens uppgifter och ansvarsområden föreslås att ett nämndspecifikt reglemente antas även om inga fler uppgifter eller ansvarsområden än de som fastställs i lag föreslås. I reglementet förtydligas därför endast vad som redan gäller; att valnämnden fullgör de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på valnämnd vid genomförandet av val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet, samt vid genomförandet av folkomröstningar. Kapitel 2 1. Kommunstyrelsen ges rätt att föra talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan nämnd är utsedd att göra det. Kommunstyrelsen ges även processbehörighet i mål där någon begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, vilket är en praktisk lösning med hänsyn till att fullmäktige inte sammanträder så ofta. 2. Bestämmelsen som anger vilken nämnd som ansvarar för fast egendom har justerats så att skrivningen överensstämmer med den överflyttning av fastigheter som skett mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. 3. I förslagen till nya reglementen innehar kommunstyrelsen, i stället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, i första hand förvaltaransvaret för kommunens fasta egendom. Ändringen ligger i linje med förslaget i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Genom bestämmelsen utnyttjar kommunfullmäktige sin rätt enligt 8 kap. 4 KL att besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av viss anläggning. 7 Prop. 2016/17:171 s. 304

61 Sida 4 KS/2017/0411/ I 21 ges nämnden möjlighet att besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Bestämmelsens motsvarar i stort vad som framgår av 5 kap. 12 KL, men med en precisering om att en begäran om extra sammanträde ska ske skriftligt med uppgift om det som önskas bli behandlat. Detta för att motverka att extra sammanträden hålls i onödan. I fjärde stycket anges att ordförande får, om det föreligger särskilda skäl, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Särskilda skäl kan exempelvis vara få ärenden. 7. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde föreslås, i enlighet med SKL:s förslag, att den som varit ledamot i nämnden längst tid gör detta. Detta skiljer sig från hur det är reglerat idag då det är den till åldern äldste ledamoten som kallar. 8. I kommunallagen ges möjlighet till deltagande på distans vid nämndsammanträden om fullmäktige har godkänt detta. 25 är därför en ny bestämmelse, som grundar sig på SKL:s förslag. Enligt bestämmelsen får ledamöter delta på distans om särskilda skäl föreligger och om krav på teknik och säkerhet kan uppfyllas. Detta innebär att sammanträden med fysisk närvaro är huvudregeln, och att distanssammanträden endast är ett komplement. Förvaltningen ser inte att deltagande på distans kan genomföras idag, men anser att reglementet redan nu kan förberedas för att detta ska vara möjligt när kraven som ställs på teknik och säkerhet kan uppfyllas. 9. I 26 om närvarorätt tas oppositionsråd bort. Detta då oppositionsråden sedan den 1 januari 2019 har titeln kommunalråd. I bestämmelsen föreslås närvarorätt tillkomma även de politiska sekreterarna. 10. I förslaget till nytt reglemente föreslås att om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt eller en del av ett sammanträde ska den med längst tjänstgöringstid fullgöra ordförandens uppgifter tills val av ersättare förrättats. Enligt nu gällande ordning tillfaller dessa uppgifter den till åldern äldste tjänstgörande ersättaren eller ordinarie ledamoten. 11. Enligt nu gällande reglementen ska Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. I 38 föreslås i enlighet med SKL:s förslag att protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Två justerare användas redan av alla nämnder, förutom kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens översyn av nämndernas reglementen har lett till förslag på nya reglementen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Reglemente för valnämnden enligt bilaga 1. Bilaga 1. Förslag till Reglemente för valnämnden Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist

62 KS/2017/0411/003-1 Beslutsunderlag Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter Valnämndens beslut 15 maj 2018, 33, med tillhörande handlingar Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 14 juni 2018, 151, med tillhörande handlingar Kultur- och fritidsnämndens beslut 28 maj 2018, 44, med tillhörande handlingar Barn- och utbildningsnämndens beslut 17 maj 2018, 78, med tillhörande handlingar Socialnämndens beslut 19 juni 2018, 83, med tillhörande handlingar Skickas till Akten Valnämnden Kommunens författningssamling Sida 5

63 Sida 1 KS/2017/0411/003-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nytt reglemente för kultur- och fritidsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i enlighet med bilaga 1, samt att reglementet träder i kraft den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun att gälla för kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter att gälla för kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 juni Bakgrund Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 Kommunallagen (2017:725), KL, anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan olika nämnder klargöras. Bland annat ska det i reglementena anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Kommunfullmäktige i Nynäshamn beslutade den 11 mars 2015, 117, att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Nynäshamns kommuns reglementen utifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, förslag till reglemente för styrelse och nämnder1. Kommunstyrelseförvaltningen har även fått i uppdrag att se över nämndernas reglementen utifrån vad som rekommenderas i utredningsrapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen2, samt enligt mark- och exploateringsenhetens förslag gällande ansvarsfördelning i samhällsbyggnadsprocessen3. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag genomfört en översyn av nämndernas reglementen. Utformningen av de nya reglementena har sin grund i SKL:s förslag och består därför av en nämndspecifik del och en för nämnderna gemensam del. De nya reglementena har även anpassats till den nya kommunallagen och till dataskyddsförordningen, som båda trädde ikraft under Eftersom reglementena föreslås innehålla en gemensam del med de bestämmelser som idag finns i Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, kan det gemensamma reglementet upphöra att gälla om det nya reglementet antas. Även de bestämmelser som idag finns i Reglemente för 1 skl.se/download/18.16e9d4ba16395a9d8b3ac096/ /reglemente%20f%c3%b6r%20styrelse%20och%20n%c3%a4mnder%20-%20slutlig.%20%20juni% pdf [hämtad ] 2 Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 juni 2016, 95

64 Sida 2 KS/2017/0411/003-2 förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter flyttas förslagsvis över till reglementets gemensamma del. Remiss Förslag till nya reglementen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari 2018, 2. Arbetsutskottet beslutade att förslagen skulle skickas på remiss till kommunens nämnder 4. Samtliga remissinstanser har besvarat remissen. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit gällande kulturoch fritidsnämndens nämndspecifika del samt den gemensamma delen. Även kommunstyrelseförvaltningens kommentarer till lämnade synpunkter framgår. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att paragrafnumreringen i reglementenas gemensamma del ska börja på 1 så att numreringen i den gemensamma delen blir likadan i alla reglementen. Kommunstyrelseförvaltningen delar kultur- och fritidsnämndens synpunkt om att det underlättar vid jämförelser mellan olika reglementen om numreringen i de gemensamma delarna överensstämmer. För att kunna hänvisa till bestämmelser i reglementena på ett funktionellt sätt föreslår förvaltningen att reglementenas del A och B döpts om till kapitel 1 och 2. På så sätt kan hänvisning enkelt ske enligt formen X kap. X X-nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett remissinstansens förslag i förslagen till nya reglementen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att bestämmelsen som anger att en nämnd inte utan kommunfullmäktiges medgivande får upplåta annat än tillfällig nyttjanderätt i form av lägenhetsarrende eller hyra i högst tre år till fastigheter som ingår i Nynäshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning är svårbegriplig och behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen framhåller att bestämmelsen överensstämmer med 17 st. 5 i nu gällande gemensamt reglemente. Bestämmelsen syftar till att kommunen ska kunna ta sitt ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp5. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens synpunkt. Gällande bestämmelsen om självförvaltningsorgan anser miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att innebörden av ordet självförvaltningsorgan behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen anser att begreppet självförvaltningsorgan ska ha samma betydelse som i kommunallagen varför något förtydligande i reglementena inte behövs. Med självförvaltningsorgan menas i kommunallagen ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Om en nämnd väljer att inrätta ett självförvaltningsorgan ska bestämmelserna i 8 kap. 4-8 KL beaktas. Exempelvis måste nämnden fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. I förarbetet till kommunallagen anges att ett självförvaltningsorgans uppgift är att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Med viss anläggning eller viss institution menas att verksamheten måste vara klart avgränsad; exempelvis en skola, ett fritidshem, eller ett servicehus. 6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om medborgarförslag bör tydliggöras om förslagsställaren får yttra sig eller endast närvara vid nämndens behandling av medborgarförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det är tydligt i förslagen till reglementen att förslagsställaren endast ges rätt att närvara; någon ändring med anledning av remissinstansens synpunkt har därför inte genomförts. 4 Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och valnämnden 5 Ansvaret slås fast i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. 6 Se prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 307, 391 ff.

65 Sida 3 KS/2017/0411/003-2 Valnämnden föreslår att reglementet inleds med de gemensamma bestämmelserna och att den nämndspecifika delen kommer därefter. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de nämndspecifika bestämmelserna ska komma först så att läsaren snabbt kan identifiera om denne tillämpar rätt reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens förslag. Valnämnden anser att bestämmelsen om kommunalråd ska ändras så att den överensstämmer med kommunallagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att bestämmelsen är förenlig med kommunallagen varför någon ändring inte krävs. I förarbetet till kommunallagen tydliggörs att kommuner har en betydande frihet att utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter.7 Efter att förslagen till nya reglementen varit på remiss uppdaterade SKL i juni 2018 sitt förslag till reglemente för styrelse och nämnder. Uppdateringen hade sin grund i ikraftträdandet av den nya kommunallagen samt dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att de förändringar som genomförts utifrån SKL:s nya förslag, inte har en sådan påverkan på ansvarsfördelningen att förslagen på nytt behöver remitteras till nämnderna. Förslag till ändringar i kultur- och fritidsnämndens reglemente Nedan följer exempel på de större förändringar som föreslås. Kapitel 1 1. Reglementet har uppdaterats så att det framgår att nämnden ska fördela bidrag enligt kommunfullmäktiges Reglemente för bidrag till föreningar i Nynäshamns kommun. Sedan 1 januari 2018 ansvarar kultur- och fritidsnämnden för samtliga föreningsbidrag. Kapitel 2 1. Kommunstyrelsen ges rätt att föra talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan nämnd är utsedd att göra det. Kommunstyrelsen ges även processbehörighet i mål där någon begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, vilket är en praktisk lösning med hänsyn till att fullmäktige inte sammanträder så ofta. 2. Bestämmelsen som anger vilken nämnd som ansvarar för fast egendom har justerats så att skrivningen överensstämmer med den överflyttning av fastigheter som skett mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. 3. I förslagen till nya reglementen innehar kommunstyrelsen, i stället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, i första hand förvaltaransvaret för kommunens fasta egendom. Ändringen ligger i linje med förslaget i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Genom bestämmelsen utnyttjar kommunfullmäktige sin rätt enligt 8 kap. 4 KL att besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av viss anläggning. 7 Prop. 2016/17:171 s. 304

66 Sida 4 KS/2017/0411/ I 21 ges nämnden möjlighet att besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Bestämmelsens motsvarar i stort vad som framgår av 5 kap. 12 KL, men med en precisering om att en begäran om extra sammanträde ska ske skriftligt med uppgift om det som önskas bli behandlat. Detta för att motverka att extra sammanträden hålls i onödan. I fjärde stycket anges att ordförande får, om det föreligger särskilda skäl, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Särskilda skäl kan exempelvis vara få ärenden. 7. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde föreslås, i enlighet med SKL:s förslag, att den som varit ledamot i nämnden längst tid gör detta. Detta skiljer sig från hur det är reglerat idag då det är den till åldern äldste ledamoten som kallar. 8. I kommunallagen ges möjlighet till deltagande på distans vid nämndsammanträden om fullmäktige har godkänt detta. 25 är därför en ny bestämmelse, som grundar sig på SKL:s förslag. Enligt bestämmelsen får ledamöter delta på distans om särskilda skäl föreligger och om krav på teknik och säkerhet kan uppfyllas. Detta innebär att sammanträden med fysisk närvaro är huvudregeln, och att distanssammanträden endast är ett komplement. Förvaltningen ser inte att deltagande på distans kan genomföras idag, men anser att reglementet redan nu kan förberedas för att detta ska vara möjligt när kraven som ställs på teknik och säkerhet kan uppfyllas. 9. I 26 om närvarorätt tas oppositionsråd bort. Detta då oppositionsråden sedan den 1 januari 2019 har titeln kommunalråd. I bestämmelsen föreslås närvarorätt tillkomma även de politiska sekreterarna. 10. I förslaget till nytt reglemente föreslås att om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt eller en del av ett sammanträde ska den med längst tjänstgöringstid fullgöra ordförandens uppgifter tills val av ersättare förrättats. Enligt nu gällande ordning tillfaller dessa uppgifter den till åldern äldste tjänstgörande ersättaren eller ordinarie ledamoten. 11. Enligt nu gällande reglementen ska Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. I 38 föreslås i enlighet med SKL:s förslag att protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Två justerare användas redan av alla nämnder, förutom kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens översyn av nämndernas reglementen har lett till förslag på nya reglementen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Reglemente för kultur- och fritidsnämnden enligt bilaga 1. Bilaga 1. Förslag till Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist

67 KS/2017/0411/003-2 Beslutsunderlag Gällande reglemente för kultur- och fritidsnämnden Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter Kultur- och fritidsnämndens beslut 28 maj 2018, 44, med tillhörande handlingar Valnämndens beslut 15 maj 2018, 33, med tillhörande handlingar Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 14 juni 2018, 151, med tillhörande handlingar Barn- och utbildningsnämndens beslut 17 maj 2018, 78, med tillhörande handlingar Socialnämndens beslut 19 juni 2018, 83, med tillhörande handlingar Skickas till Akten Kultur- och fritidsnämnden Kommunens författningssamling Sida 5

68 Sida 1 KS/2017/0411/003-3 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nytt reglemente för socialnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta Reglemente för socialnämnden i enlighet med bilaga 1, samt att reglementet träder i kraft den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun att gälla för socialnämnden från och med den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter att gälla för socialnämnden från och med den 1 juni Bakgrund Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 Kommunallagen (2017:725), KL, anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan olika nämnder klargöras. Bland annat ska det i reglementena anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Kommunfullmäktige i Nynäshamn beslutade den 11 mars 2015, 117, att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Nynäshamns kommuns reglementen utifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, förslag till reglemente för styrelse och nämnder1. Kommunstyrelseförvaltningen har även fått i uppdrag att se över nämndernas reglementen utifrån vad som rekommenderas i utredningsrapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen2, samt enligt mark- och exploateringsenhetens förslag gällande ansvarsfördelning i samhällsbyggnadsprocessen3. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag genomfört en översyn av nämndernas reglementen. Utformningen av de nya reglementena har sin grund i SKL:s förslag och består därför av en nämndspecifik del och en för nämnderna gemensam del. De nya reglementena har även anpassats till den nya kommunallagen och till dataskyddsförordningen, som båda trädde ikraft under Eftersom reglementena föreslås innehålla en gemensam del med de bestämmelser som idag finns i Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, kan det gemensamma reglementet upphöra att gälla om det nya reglementet antas. Även de bestämmelser som idag finns i Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter flyttas förslagsvis över till reglementets gemensamma del. 1 skl.se/download/18.16e9d4ba16395a9d8b3ac096/ /reglemente%20f%c3%b6r%20styrelse%20och%20n%c3%a4mnder%20-%20slutlig.%20%20juni% pdf [hämtad ] 2 Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 juni 2016, 95

69 Sida 2 KS/2017/0411/003-3 Remiss Förslag till nya reglementen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari 2018, 2. Arbetsutskottet beslutade att förslagen skulle skickas på remiss till kommunens nämnder4. Samtliga remissinstanser har besvarat remissen. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit gällande socialnämndens nämndspecifika del samt den gemensamma delen. Även kommunstyrelseförvaltningens kommentarer till lämnade synpunkter framgår. Socialnämnden anser att 7 i det förslag till nytt reglemente som nämnden fick på remiss ska avslås i sin helhet, och efterfrågar även ett förtydligande av kommunens flyktingmottande. I remissversionen var 7 formulerad enligt följande; socialnämnden ansvarar för kommunens flyktingmottande. I nu gällande reglemente står att socialnämnden svarar för samordningen av kommunens flyktingmottagande. I samband med mål och budget 2016 beslutades dock att en flyktingsamordnare skulle anställas på kommunstyrelseförvaltningen för att bland annat kunna delta i den regionala och nationella planeringen gällande flyktingmottagande. Med anledning av förändringen anser kommunstyrelseförvaltningen att skrivningen i socialnämndens nu gällande reglemente behöver ändras. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer efter remissrundan och socialnämndens synpunkt att bestämmelsen bör justeras då exempelvis även barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar för kommunens mottagande när det gäller bland annat undervisning i SFI och skolgång. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att bestämmelsen får följande lydelse Socialnämnden ansvarar för de uppgifter kopplade till kommunens flyktingmottande som enligt reglemente eller annat beslut inte tillkommer annan nämnd. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att paragrafnumreringen i reglementenas gemensamma del ska börja på 1 så att numreringen i den gemensamma delen blir likadan i alla reglementen. Kommunstyrelseförvaltningen delar kultur- och fritidsnämndens synpunkt om att det underlättar vid jämförelser mellan olika reglementen om numreringen i de gemensamma delarna överensstämmer. För att kunna hänvisa till bestämmelser i reglementena på ett funktionellt sätt föreslår förvaltningen att reglementenas del A och B döpts om till kapitel 1 och 2. På så sätt kan hänvisning enkelt ske enligt formen X kap. X X-nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett remissinstansens förslag i förslagen till nya reglementen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att bestämmelsen som anger att en nämnd inte utan kommunfullmäktiges medgivande får upplåta annat än tillfällig nyttjanderätt i form av lägenhetsarrende eller hyra i högst tre år till fastigheter som ingår i Nynäshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning är svårbegriplig och behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen framhåller att bestämmelsen överensstämmer med 17 st. 5 i nu gällande gemensamt reglemente. Bestämmelsen syftar till att kommunen ska kunna ta sitt ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp 5. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens synpunkt. Gällande bestämmelsen om självförvaltningsorgan anser miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att innebörden av ordet självförvaltningsorgan behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen anser att begreppet självförvaltningsorgan ska ha samma betydelse som i kommunallagen varför något förtydligande i reglementena inte behövs. Med självförvaltningsorgan menas i kommunallagen ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Om 4 Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och valnämnden 5 Ansvaret slås fast i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

70 Sida 3 KS/2017/0411/003-3 en nämnd väljer att inrätta ett självförvaltningsorgan ska bestämmelserna i 8 kap. 4-8 KL beaktas. Exempelvis måste nämnden fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. I förarbetet till kommunallagen anges att ett självförvaltningsorgans uppgift är att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Med viss anläggning eller viss institution menas att verksamheten måste vara klart avgränsad; exempelvis en skola, ett fritidshem, eller ett servicehus. 6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om medborgarförslag bör tydliggöras om förslagsställaren får yttra sig eller endast närvara vid nämndens behandling av medborgarförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det är tydligt i förslagen till reglementen att förslagsställaren endast ges rätt att närvara; någon ändring med anledning av remissinstansens synpunkt har därför inte genomförts. Valnämnden föreslår att reglementet inleds med de gemensamma bestämmelserna och att den nämndspecifika delen kommer därefter. Kommunstyrelseförvaltningen anser att de nämndspecifika bestämmelserna ska komma först så att läsaren snabbt kan identifiera om denne tillämpar rätt reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens förslag. Valnämnden anser att bestämmelsen om kommunalråd ska ändras så att den överensstämmer med kommunallagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att bestämmelsen är förenlig med kommunallagen varför någon ändring inte krävs. I förarbetet till kommunallagen tydliggörs att kommuner har en betydande frihet att utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter. 7 Efter att förslagen till nya reglementen varit på remiss uppdaterade SKL i juni 2018 sitt förslag till reglemente för styrelse och nämnder. Uppdateringen hade sin grund i ikraftträdandet av den nya kommunallagen samt dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att de förändringar som genomförts utifrån SKL:s nya förslag, inte har en sådan påverkan på ansvarsfördelningen att förslagen på nytt behöver remitteras till nämnderna. Förslag till ändringar i socialnämndens reglemente Nedan följer exempel på de större förändringar som föreslås. Kapitel 1 1. Socialnämnden har i beslut, , 127, föreslagit att kommunfullmäktige ska uppdra åt socialnämnden att fullgöra kommunens uppgifter enligt lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. 6 i förslaget till nytt reglemente har därför kompletterats i enlighet med nämndens önskemål. 2. Socialnämndens ansvar för föreningsbidrag har tagits bort. Kommunens möjlighet att lämna bidrag till föreningar regleras från och med den 1 januari 2018 i Reglemente för föreningsbidrag. Från och med detta datum är det kultur- och fritidsnämnden som sköter bidragsgivningen enligt reglementet. 6 7 Se prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 307, 391 ff. Prop. 2016/17:171 s. 304

71 Sida 4 KS/2017/0411/ I samband med mål och budget 2016 beslutades att en flyktingsamordnare skulle anställas på kommunstyrelseförvaltningen. Samordnarens placering motiverades med att flyktingfrågorna berör alla kommunens förvaltningar. 8 i socialnämndens reglemente har därför ändrats. Nämnden svarar inte längre för samordningen av kommunens flyktingmottagande, utan för de uppgifter kopplade till kommunens flyktingmottande som enligt reglemente inte tillkommer annan nämnd. Kapitel 2 1. Kommunstyrelsen ges rätt att föra talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan nämnd är utsedd att göra det. Kommunstyrelsen ges även processbehörighet i mål där någon begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, vilket är en praktisk lösning med hänsyn till att fullmäktige inte sammanträder så ofta. 2. Bestämmelsen som anger vilken nämnd som ansvarar för fast egendom har justerats så att skrivningen överensstämmer med den överflyttning av fastigheter som skett mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. 3. I förslagen till nya reglementen innehar kommunstyrelsen, i stället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, i första hand förvaltaransvaret för kommunens fasta egendom. Ändringen ligger i linje med förslaget i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Genom bestämmelsen utnyttjar kommunfullmäktige sin rätt enligt 8 kap. 4 KL att besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av viss anläggning. 5. I 21 ges nämnden möjlighet att besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Bestämmelsens motsvarar i stort vad som framgår av 5 kap. 12 KL, men med en precisering om att en begäran om extra sammanträde ska ske skriftligt med uppgift om det som önskas bli behandlat. Detta för att motverka att extra sammanträden hålls i onödan. I fjärde stycket anges att ordförande får, om det föreligger särskilda skäl, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Särskilda skäl kan exempelvis vara få ärenden. 7. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde föreslås, i enlighet med SKL:s förslag, att den som varit ledamot i nämnden längst tid gör detta. Detta skiljer sig från hur det är reglerat idag då det är den till åldern äldste ledamoten som kallar. 8. I kommunallagen ges möjlighet till deltagande på distans vid nämndsammanträden om fullmäktige har godkänt detta. 25 är därför en ny bestämmelse, som grundar sig på SKL:s förslag. Enligt bestämmelsen får ledamöter delta på distans om särskilda skäl föreligger och om krav på teknik och säkerhet kan uppfyllas. Detta innebär att sammanträden med fysisk närvaro är huvudregeln, och att distanssammanträden endast är ett komplement. Förvaltningen ser inte att deltagande på distans kan genomföras idag, men anser att reglementet redan nu kan förberedas för att detta ska vara möjligt när kraven som ställs på teknik och säkerhet kan uppfyllas. 9. I 26 om närvarorätt tas oppositionsråd bort. Detta då oppositionsråden sedan den 1 januari 2019 har titeln kommunalråd. I bestämmelsen föreslås närvarorätt tillkomma även de politiska

72 Sida 5 KS/2017/0411/003-3 sekreterarna. 10. I förslaget till nytt reglemente föreslås att om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt eller en del av ett sammanträde ska den med längst tjänstgöringstid fullgöra ordförandens uppgifter tills val av ersättare förrättats. Enligt nu gällande ordning tillfaller dessa uppgifter den till åldern äldste tjänstgörande ersättaren eller ordinarie ledamoten. 11. Enligt nu gällande reglementen ska Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. I 38 föreslås i enlighet med SKL:s förslag att protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Två justerare användas redan av alla nämnder, förutom kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens översyn av nämndernas reglementen har lett till förslag på nya reglementen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Reglemente för socialnämnden enligt bilaga 1. Bilagor 1. Förslag till reglemente för socialnämnden Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist Beslutsunderlag Gällande reglemente för socialnämnden Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter Socialnämndens beslut 19 juni 2018, 83, med tillhörande handlingar Valnämndens beslut 15 maj 2018, 33, med tillhörande handlingar Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 14 juni 2018, 151, med tillhörande handlingar Kultur- och fritidsnämndens beslut 28 maj 2018, 44, med tillhörande handlingar Barn- och utbildningsnämndens beslut 17 maj 2018, 78, med tillhörande handlingar Skickas till Akten Socialnämnden Kommunens författningssamling

73 Sida 1 KS/2017/0411/003-4 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nytt reglemente för barn- och utbildningsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i enlighet med bilaga 1, samt att reglementet träder i kraft den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun att gälla för barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 juni Förutsatt att beslut fattas enligt punkt 1, och vinner laga kraft, upphör Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter att gälla för barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 juni Bakgrund Kommunfullmäktige ska enligt 6 kap. 44 Kommunallagen (2017:725), KL, anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. I reglementena ska uppgiftsfördelningen mellan olika nämnder klargöras. Bland annat ska det i reglementena anges vilken eller vilka nämnder som ska ha hand om lagstadgade uppgifter som ankommer på kommunen. Kommunfullmäktige i Nynäshamn beslutade den 11 mars 2015, 117, att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av Nynäshamns kommuns reglementen utifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, förslag till reglemente för styrelse och nämnder1. Kommunstyrelseförvaltningen har även fått i uppdrag att se över nämndernas reglementen utifrån vad som rekommenderas i utredningsrapporten Översyn av fastighets- och serviceavdelningen2, samt enligt mark- och exploateringsenhetens förslag gällande ansvarsfördelning i samhällsbyggnadsprocessen3. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag genomfört en översyn av nämndernas reglementen. Utformningen av de nya reglementena har sin grund i SKL:s förslag och består därför av en nämndspecifik del och en för nämnderna gemensam del. De nya reglementena har även anpassats till den nya kommunallagen och till dataskyddsförordningen, som båda trädde ikraft under Eftersom reglementena föreslås innehålla en gemensam del med de bestämmelser som idag finns i Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun, kan det gemensamma reglementet upphöra att gälla om det nya reglementet antas. Även de bestämmelser som idag finns i Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter flyttas förslagsvis över till reglementets gemensamma del. 1 skl.se/download/18.16e9d4ba16395a9d8b3ac096/ /reglemente%20f%c3%b6r%20styrelse%20och%20n%c3%a4mnder%20-%20slutlig.%20%20juni% pdf [hämtad ] 2 Kommunstyrelsens beslut från den 15 februari 2017, 21 3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 juni 2016, 95

74 Sida 2 KS/2017/0411/003-4 Remiss Förslag till nya reglementen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari 2018, 2. Arbetsutskottet beslutade att förslagen skulle skickas på remiss till kommunens nämnder 4. Samtliga remissinstanser har besvarat remissen. Nedan redovisas de synpunkter som inkommit gällande barn- och utbildningsnämndens nämndspecifika del samt den gemensamma delen. Även kommunstyrelseförvaltningens kommentarer till lämnade synpunkter framgår. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att paragrafnumreringen i reglementenas gemensamma del ska börja på 1 så att numreringen i den gemensamma delen blir likadan i alla reglementen. Kommunstyrelseförvaltningen delar kultur- och fritidsnämndens synpunkt om att det underlättar vid jämförelser mellan olika reglementen om numreringen i de gemensamma delarna överensstämmer. För att kunna hänvisa till bestämmelser i reglementena på ett funktionellt sätt föreslår förvaltningen att reglementenas del A och B döpts om till kapitel 1 och 2. På så sätt kan hänvisning enkelt ske enligt formen X kap. X X-nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har tillgodosett remissinstansens förslag i förslagen till nya reglementen. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att bestämmelsen som anger att en nämnd inte utan kommunfullmäktiges medgivande får upplåta annat än tillfällig nyttjanderätt i form av lägenhetsarrende eller hyra i högst tre år till fastigheter som ingår i Nynäshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning är svårbegriplig och behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen framhåller att bestämmelsen överensstämmer med 17 st. 5 i nu gällande gemensamt reglemente. Bestämmelsen syftar till att kommunen ska kunna ta sitt ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp 5. Kommunstyrelseförvaltningen har därför inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens synpunkt. Gällande bestämmelsen om självförvaltningsorgan anser miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att innebörden av ordet självförvaltningsorgan behöver förtydligas. Kommunstyrelseförvaltningen anser att begreppet självförvaltningsorgan ska ha samma betydelse som i kommunallagen varför något förtydligande i reglementena inte behövs. Med självförvaltningsorgan menas i kommunallagen ett kommunalrättsligt organ under nämnden. Om en nämnd väljer att inrätta ett självförvaltningsorgan ska bestämmelserna i 8 kap. 4-8 KL beaktas. Exempelvis måste nämnden fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. I förarbetet till kommunallagen anges att ett självförvaltningsorgans uppgift är att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Med viss anläggning eller viss institution menas att verksamheten måste vara klart avgränsad; exempelvis en skola, ett fritidshem, eller ett servicehus. 6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att det i bestämmelsen om medborgarförslag bör tydliggöras om förslagsställaren får yttra sig eller endast närvara vid nämndens behandling av medborgarförslaget. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det är tydligt i förslagen till reglementen att förslagsställaren endast ges rätt att närvara; någon ändring med anledning av remissinstansens synpunkt har därför inte genomförts. Valnämnden föreslår att reglementet inleds med de gemensamma bestämmelserna och att den nämndspecifika delen kommer därefter. 4 Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och valnämnden 5 Ansvaret slås fast i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. 6 Se prop. 2016/17:171, En ny kommunallag, s. 307, 391 ff.

75 Sida 3 KS/2017/0411/003-4 Kommunstyrelseförvaltningen anser att de nämndspecifika bestämmelserna ska komma först så att läsaren snabbt kan identifiera om denne tillämpar rätt reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen har inte genomfört någon ändring i förslagen till nya reglementen med anledning av remissinstansens förslag. Valnämnden anser att bestämmelsen om kommunalråd ska ändras så att den överensstämmer med kommunallagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att bestämmelsen är förenlig med kommunallagen varför någon ändring inte krävs. I förarbetet till kommunallagen tydliggörs att kommuner har en betydande frihet att utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter. 7 Efter att förslagen till nya reglementen varit på remiss uppdaterade SKL i juni 2018 sitt förslag till reglemente för styrelse och nämnder. Uppdateringen hade sin grund i ikraftträdandet av den nya kommunallagen samt dataskyddsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att de förändringar som genomförts utifrån SKL:s nya förslag, inte har en sådan påverkan på ansvarsfördelningen att förslagen på nytt behöver remitteras till nämnderna. Förslag till ändringar i barn- och utbildningsnämndens reglemente Nedan följer exempel på de större förändringar som föreslås. Kapitel 1 1. Reglementet har justerats för att benämningar på olika verksamheter ska överensstämma med skollagens benämningar. Ingen ändring i sak har avsetts. 2. Skrivningen i gällande reglemente om anordnande av feriearbeten har tagits bort med anledning av kommunfullmäktiges beslut från den 9 december 2015, 171, om att flytta ansvaret för feriearbeten för ungdomar till kommunstyrelsen. 3. Skrivningen om lokala styrelser har tagits bort då det i reglementets gemensamma del föreslås en ny bestämmelse om självförvaltningsorgan som omfattar de lokala styrelserna. Kapitel 2 1. Kommunstyrelsen ges rätt att föra talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan nämnd är utsedd att göra det. Kommunstyrelsen ges även processbehörighet i mål där någon begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, vilket är en praktisk lösning med hänsyn till att fullmäktige inte sammanträder så ofta. 2. Bestämmelsen som anger vilken nämnd som ansvarar för fast egendom har justerats så att skrivningen överensstämmer med den överflyttning av fastigheter som skett mellan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. 3. I förslagen till nya reglementen innehar kommunstyrelsen, i stället för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, i första hand förvaltaransvaret för kommunens fasta egendom. Ändringen ligger i linje med förslaget i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens rapport Översyn av fastighets- och serviceavdelningen är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Genom bestämmelsen utnyttjar kommunfullmäktige sin rätt enligt 8 kap. 4 KL att besluta att en nämnd får uppdra åt ett 7 Prop. 2016/17:171 s. 304

76 Sida 4 KS/2017/0411/003-4 självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av viss anläggning. 5. I 21 ges nämnden möjlighet att besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet är en ny bestämmelse som grundar sig på SKL:s förslag. Bestämmelsens motsvarar i stort vad som framgår av 5 kap. 12 KL, men med en precisering om att en begäran om extra sammanträde ska ske skriftligt med uppgift om det som önskas bli behandlat. Detta för att motverka att extra sammanträden hålls i onödan. I fjärde stycket anges att ordförande får, om det föreligger särskilda skäl, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Särskilda skäl kan exempelvis vara få ärenden. 7. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde föreslås, i enlighet med SKL:s förslag, att den som varit ledamot i nämnden längst tid gör detta. Detta skiljer sig från hur det är reglerat idag då det är den till åldern äldste ledamoten som kallar. 8. I kommunallagen ges möjlighet till deltagande på distans vid nämndsammanträden om fullmäktige har godkänt detta. 25 är därför en ny bestämmelse, som grundar sig på SKL:s förslag. Enligt bestämmelsen får ledamöter delta på distans om särskilda skäl föreligger och om krav på teknik och säkerhet kan uppfyllas. Detta innebär att sammanträden med fysisk närvaro är huvudregeln, och att distanssammanträden endast är ett komplement. Förvaltningen ser inte att deltagande på distans kan genomföras idag, men anser att reglementet redan nu kan förberedas för att detta ska vara möjligt när kraven som ställs på teknik och säkerhet kan uppfyllas. 9. I 26 om närvarorätt tas oppositionsråd bort. Detta då oppositionsråden sedan den 1 januari 2019 har titeln kommunalråd. I bestämmelsen föreslås närvarorätt tillkomma även de politiska sekreterarna. 10. I förslaget till nytt reglemente föreslås att om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt eller en del av ett sammanträde ska den med längst tjänstgöringstid fullgöra ordförandens uppgifter tills val av ersättare förrättats. Enligt nu gällande ordning tillfaller dessa uppgifter den till åldern äldste tjänstgörande ersättaren eller ordinarie ledamoten. 11. Enligt nu gällande reglementen ska Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. I 38 föreslås i enlighet med SKL:s förslag att protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Två justerare användas redan av alla nämnder, förutom kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningens översyn av nämndernas reglementen har lett till förslag på nya reglementen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Reglemente för barn- och utbildningsnämnden enligt bilaga 1. Bilagor 1. Förslag till reglemente för barn- och utbildningsnämnden Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist

77 KS/2017/0411/003-4 Beslutsunderlag Gällande reglemente för barn- och utbildningsnämnden Gemensamt reglemente för nämnder i Nynäshamns kommun Reglemente för förvaltning av Nynäshamns kommuns fastigheter Barn- och utbildningsnämndens beslut 17 maj 2018, 78, med tillhörande handlingar Valnämndens beslut 15 maj 2018, 33, med tillhörande handlingar Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 14 juni 2018, 151, med tillhörande handlingar Kultur- och fritidsnämndens beslut 28 maj 2018, 44, med tillhörande handlingar Socialnämndens beslut 19 juni 2018, 83, med tillhörande handlingar Skickas till Akten Barn- och utbildningsnämnden Kommunens författningssamling Sida 5