SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Transkript

1 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET o.... RESULTAT AV 1992 ARS FALTfORSOKAVSEENDE DETALJ~VV~TTNING, MARKVARD OCH MARKFORBATTRING SAMT BEVATTNING Harry Linner, Ragnar Persson, Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 93:2 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Communications Swedish University of Agricuiturai Sciences Uppsala 1993 Department of Soil Sciences ISSN Division of Agricuiturai Hydrotechnics ISRN SLU-HY-AVDM-93/2-SE

2 Denna serie meddelanden utges av Avdelningen för lantbrukets hydroteknik, Sveriges Lantb ruksuniversitet, Uppsala. Serien innehåller sådana forsknings- och försöks redogörelser samt andra uppsatser som bedöms vara av i första hand internt intresse. Uppsatser lämpade för e n mer allmän spridning publiceras bl a i avdelningens rapportserie. Tidigare nummer i meddelandeserien kan i mån av tillgång levereras från avdelningen. This series of Communications is produced by the Division of Agricu iturai Hydrotechnics, Swedish University of Agricuiturai Sciences, Uppsala. The series consists of reports on research and field trials and of other articles considered to be of interest mainly with in the department. Articles of more general inte rest are published in, for example, the department's Report series. Earlier issues in the Communicatians series can be obtained from the Division of Agricuiturai Hydrotechnics (subject lo availability). Distribution: Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Box UPPSALA Tel , Swedish University of Agricuiturai Sciences Department of Soil Sciences Division of Agricuiturai Hydrotechnics P.O. Box 7014 S UPPSALA, SWEDEN Tel. +46-(18) , +46-(18)

3 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET o..... RESULTAT AV 1992 ARS FALTfORSOKAVSEENDE DETALJ~VV~TTNING, MARKVARD OCH MARKFORBATTRING SAMT BEVATTNING Harry Linner, Ragnar Persson, Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson Institutionen för markvetenskap Avdelningsmeddelande 93:2 Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Communications Swedish University of Agricuiturai Sciences Uppsala 1993 Department of Soil Sciences ISSN Division of Agricuiturai Hydrotechnics ISRN SLU-HY-AVDM--93/2--SE

4 FÖRORD I denna skriftserie redovisas årligen resultat av fältförsök utlagda av Avdelningen för hydroteknik, Institutionen för markvetenskap. Verksamheten vid försöksavdelningen är främst inriktad på de tillämpade delarna av hydrotekniken och agrohydrologin. Arbetet bedrivs inom sex program: 1. Odlingslandskapets hydrologi 2. Detalj avvattning 3. Markvård och markförbättring 4. Bevattning 5. Markbyggnad för rekreationsytor och tätortsmiljö 6. Internationella mark- och vattenfrågor Program 1 omfattar avrinningsstudier i jordbrukslandskapets mindre vattendrag, huvudavvattning och vattendragsunderhåll samt vattenanskaffning för bevattning. Program 2 omfattar studier av dräneringsintensitet, olika kompletterande åtgärder såsom tubulering, slitsdränering och grund dränering, ytvattenavledning samt undersökningar av nya material och ny teknik för dränering. Program 3 tar upp frågor som rör jordarnas fysikaliska egenskaper, främst markstruktur och genomsläpplighet för vatten. Program 4 innefattar studier av grödornas behov av vatten och samspelet mellan klimat, mark, vatten, växtnäring och gröda. Bevattningsteknik och vattenkvalitet studeras också inom programmet. Program 5 behandlar uppbyggnad, dränering, bevattning och effekter av olika skötselåtgärder på anlagda markprofiler för sport och rekreation. Programmet finansieras huvudsakligen med externa medel. Program 6 innefattar bl a projekt rörande bevattning, vattenkvalitet, markvård i Tunisien, Kenya och Nicaragua. Programmet finansieras helt med externa medel. I denna skrift redovisas resultat av 1992 års fältförsök inom programmen 2-4. När försöksserier avslutas redovisas de vanligen i en speciell rapport. Det gäller också för olika specialundersökningar som utförs i anslutning till försöken, projekt som finansieras med externa medel, examensarbeten etc. Sammanställningen är uppdelad i avsnitten detalj avvattning (sidan 3), markvård och markförbättring (sidan 14) och bevattning (sidan 39). Varje avsnitt har en egen innehållsförteckning. Därefter följer en länsvis redovisning av försöksresultaten. Harry Linner

5 RESULTAT AV 1992 ÅRs FÖRSÖK AVSEENDE DETALJAVVATTNING Innehållsförteckning sida INLEDNING KRISTIANSTAD LÄN Gånarp Rl-148 Tubulering MALMÖHUS LÄN Svedberga Rl-135 Slitsdränering VÄSTMANLAND S LÄN... 8 Limsta Rl-135 Slitsdränering Rl-139 Grund dränering Rl-148 Tubulering Storängen Rl-148 Tubulering NORRBOTTENS LÄN Karungi Rl-145 Dikning - ytvattensystem... 12

6 4 INLEDNING Harry Linner och Sven-Erik Karlsson Redogörelsen omfattar 7 riksförsök med detalj avvattning. I ett försök studeras en grundare dränering kombinerad med en äldre djupare dränering. I två försök studeras slitsdränering med fyllda och ofyllda slitsar. I ett försök på mulljord prövas olika system för ytvattenavledning. Försöket ingår i ett samarbetsprojekt mellan Sverige, Norge och Finland där de speciella dikningsproblemen i Nordkalottområdet studeras. I tre försök studeras tubulering som komplement till den normala dräneringen. Förutom de fåltförsök som redovisas här pågår projekt rörande dräneringsfilter, rostutfällningar i dräneringsledningar och grävfri dränering.

7 5 KRISTIANSTAD LÄN Gånarp Försöksvärd: Bengt Nilsson, Gånarp, Ängelholm Jordart: Matjord Alv mmh styv lera styv lera Nederbörd (Barkåkra): jan feb mar apr maj Normalvärde Årets nederbörd Jun 62 1 jul aug sep okt nov dec Hela året RI-148 TUBULERING. År 1992 Försöket är utlagt 919. Tuberna är körda i korsande riktning mot befintlig dränering. Tubens fall mot dräneringsledningen är ca 10 /00' Tubens diameter är 11 cm. Två olika avstånd mellan tuberna har prövats. Gröda: Vall Försöksled: A B 2 B 4 Obehandlad Tubulering med 2 m avstånd Tubulering med 4 m avstånd Avkastning och kvalitet För- Skörd 1, Torrsubstans Skörd 2, Torrsubstans Totalskörd, Torrsubstans söksled kg/ha ReLtal kglha ReLtal kg/ha ReLtal A B B

8 6 MALMÖHUS LÄN Svedberga Försöksvärd: Mellansvenska Lantbruks AB Svedberga, Ödåkra Jordart: Matjord Alv nmh styv lera mycket styv lera Nederbörd (Bjuv): jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde Årets nederbörd Rl-135 SLITSDRÄNERING. År 1992 Försöket är utlagt Slitsarna är ca 50 cm djupa, 6-8 cm breda och körda vinkelrätt mot befintlig dränering. Halva försöket ligger på mark som har dränerats utläggningsåret (1986). Rören på denna del grustäcktes några cm ovan röret. Den andra halvan lades ut på en äldre dränering. Halva antalet slitsar fylldes med grus upp till ca 10 cm under markytan. Avståndet mellan slitsarna är 5 och 10 meter. Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete Försöksled: N G A B O S C D E Ny dränering Gammal dränering Ofyllda slitsar GrusfYllda slitsar Obehandlat Rutor över slits Rutor mellan slits och mitten på 10-metersavstånd Rutor mitt på lo-meters avstånd Rutor mitt på 5-metersavstånd

9 7 forts Rl-135 Svedberga Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Rymd- Stråled vid 15% vattenhalt vikt styrka kg/ha reltal g/l (0-) NAO S C D E BO S C D E GAO S C D E BO l S I C r Ej försöksskörd (omställningsgröda) D I E J NA 4340 B GA B N 4620 G O 4870 S C D E

10 8 VÄSTMANLANDS LÄN Limsta Försöksvärd: Erik Wallenberg, Limsta, Ransta Jordart: Matjord Alv nmh styv lera mycket styv lera Nederbörd (Sala): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde Årets nederbörd Rl-135 SLITSDRÄNERING. År 1992 Försöket är utlagt september Täckdikena är grusfyllda till ca 40 cm under markytan. Slitsarna är körda vinkelrätt mot befintlig dränering. Slitsarna är 50 cm djupa och 6 cm breda. Halva antalet slitsar är grusfyllda till markytan. Avståndet mellan slitsarna är 5 och 10 meter. Försöksled: A B O S E C D Ofyllda slitsar Grusfyllda slitsar Obehandlat Skördetutor över slitsar Skörderutor mitt emellan två slitsar med 5-metersavstånd Skörderutor mellan slits och mitten på 10-metersavstånd Skörderutor mitt emellan två slitsar med 10-metersavstånd

11 9 Gröda: Höstvete Sådd: Skörd: forts Rl-135 & Rl-139 Limsta Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Rymd- Stråled vid 15% vattenhalt vikt styrka kg/ha reltal g/l (0-) O AS C D E BS C D E O A B Rl-139 GRUND DRÄNERING. År 1992 Försöket är utlagt maj De grunda dräneringsledningarna är utlagda vinkelrätt mot den gamla dräneringen och mynnar i ett öppet dike. Dikena (dikesavstånd 6 m) kördes upp med slitsfräs till 50 cm djup. Rördimensionen är 35/28 mm. Dikena grusfylldes till ca 10 cm under markytan före återfyllning. Försöksled: U G M Utan grunda dräneringsledningar Över Mellan" - Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15 % vattenhalt kg/ha reltal Rymd- Tusenkornvikt Stråvikt vid 15 % vh styrka g/l g (0-) U G M , , ,6

12 10 RI-148 TUBULERING. År 1992 forts Rl-148 Limsta Försöket är utlagt Tuberna är körda i korsande riktning mot befintlig dränering. Tubens fall mot dräneringsledningen är ca 10 /00' Tubens diameter är 11 cm. Två olika avstånd mellan tuberna har prövats. Gröda: Havre Försöksled: A B 2 B 4 Obehandlad Tubulering med 2 m avstånd Tubulering med 4 m avstånd Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Rymdled vid 15 % vattenhalt vikt kg/ha rel.tal gll Tusenkornvikt vid 15 % vh g Stråstyrka (0-) Kärnhalt % A B B ,7 37,4 37,8 Uppgift saknas 76,1 77,0 76,4

13 11 VÄSTMANLANDS LÄN Storängen Försöksvärd: Eddy Lundqvist, Storängen, Heby Jordart: Matjord Alv mf styv mellanlera mellanlera Nederbörd (Sala): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde Årets nederbörd RI-148 TUBULERING. År 1992 Försöket är utlagt Tuberna är körda i korsande riktning mot befintlig dränering. Tubens fall mot dräneringsledningen är ca 10 /00" Tubens diameter är 11 cm. Två olika avstånd mellan tuberna har prövats. Gröda: Korn Försöksled: A B 2 B 4 Obehandlad Tubulering med 2 m avstånd Tubulering med 4 m avstånd Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15 % vattenhalt kg/ha rel. tal Rymd- Tusenkornvikt Stråvikt vid 15 % vh styrka g/l g (0-) , , ,4

14 12 NORRBOTTENS LÄN Karungi Försöksvärd: Karin och Arne Resin, Karungi Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph Fosfortillstånd, mg/ g Kaliumtillstånd, mg/ g cm lättlösligt förråd lättlösligt förråd 0-20 lågförmultnad starrtorv 5,6 5, , starrtorv m trädrester 5,2 1,6 57 8,7 20 Nederbörd (Karungi): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-145 DIKNING - YTVATTENSYSTEM. År 1992 Försöket utlagt: A,B 1, Öppna diken A. Plan mark B. Ytplanerad mark o Obehandlad 1 Tubulering (avstånd", 2,5 m, djup 0,55-0,70 m) 2 Slitsdränering (avstånd", 2,5 m, djup'" 0,60 m) Tubulering Slitsdränering a - h Skörderutornas placering i förhållande till öppet dike (a = h, b = g, c = f, d = e). a h närmast dike, d e mitt emellan två öppna diken. Gröda: Skörd 1: Skörd 2: vall III

15 13 forts Rl-145 Karungi Avkastning och kvalitet För- Skörd 1 Skörd 2 Totalskörd söksled Torrsubstans Ts-halt, Torrsubstans Ts-halt, Torrsubstans Ts-halt, kg/ha ReLtal % kg/ha ReLtal % kg/ha Rel.tal % A , , ,5 B , , ,4 O , , , , , , , , ,2 ah , , ,1 bg , , ,7 cf , , ,7 de , , ,5 AO , , ,0 Al , , ,8 A , , ,8 BO , , ,9 Bl , , ,8 B , , ,6

16 14 RESULTAT AV 1992 ÅRs FÄLTFÖRSÖK AVSEENDE MARKVÅRD OCH MARK FÖRBÄTTRING Innehållsförteckning sida INLEDNING KALKENS STRUKTUREFFEKTER ÄLVSBORGSLÄN Eckerud SKARABORGS LÄN Bränneberg Stensfält VÄRMLAND S LÄN Välinge Rl-143 Grund kalkinbrukning RI-143 Grund kalkinbrukning RI-143 Grund kalkinbrukning , RI-143 Grund kalkinbrukning ÖSTERGÖTLANDS LÄN Karlslund RI-143 Grund kalkinbrukning Stora Berga RI-143 Grund kalkinbrukning VÄST~LANDSLÄN Finnbo RI-143 Grund kalkinbrukning Vändle RI-143 Grund kalkinbrukning FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING SKARABORGS LÄN Styrshult RI-144 Marktäckning, struktur- och växtnäringseffekter VÄRMLAND S LÄN Höjen RI-144 Marktäckning, struktur- och växtnäringseffekter ÖREBRO LÄN Kvinnersta RI-144 Marktäckning, struktur- och växtnärings effekter VÄST~LANDS LÄN Albo RI-146 Marktäckning och grund bearbetning efter sådd

17 15 INLEDNING Kerstin Berglund och Sven-Erik Karlsson Redogörelsen omfattar 12 riksförsök med markförbättrande åtgärder. I åtta fältförsök studeras kalkens struktureffekter vid ytlig inbrukning på lerjord. Undersökningarna görs i plöjningsfria odlingssystem och två olika kalkningsmedel, bränd kalk och kalkstensmjöl, prövas. Fyra försök med yttäckning ingår i redogörelsen. I tre av försöken (Rl-144) yttäcks halva försöket med halm på våren direkt efter sådd. I ett försök har olika material för marktäckning prövats för att undvika skorpbildning efter sådd. Led med skorpbrytning har också prövats. I programmet markvård och markförbättring ingår också studier av bortodling på torvjord på sju platser i landet. Resultaten redovisas inte här.

18 16 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER ÄLVSBORGS LÄN Eckerud Försöksvärd: Hushållningssällskapet Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mmh mjällig mellanlera styv lera ph 6,5 7,4 Nederbörd (Erikstad): jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd RI-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 ton/ha B6 " 6" B18 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha K6 6" K18 " 18"

19 17 forts Rl-143 Eckerud Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Totai-N Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka kg/ha reltal % g/l g (0-) O , ,8 B , ,6 B , ,4 B , ,5 K , ,8 K , ,0 K , ,2 O , ,8 B , ,2 K , ,6

20 18 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER SKARABORGS LÄN Bränneberg Försöksvärd: Hushållningssällskapet Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mmh styv lera mycket styv lera ph 7,1 7,3 Nederbörd (Lanna): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 ton/ha B6 6" B18 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha K6 " 6" K18 " 18"

21 19 forts Rl-143 Bränneberg Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Total-N Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka kg/ha reltal % g/l g (0-) O , ,3 B , ,6 B , ,5 B , ,4 K , ,5 K , ,6 K , ,0 O , ,3 B , ,9 K , ,7

22 20 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER SKARABORGS LÄN Stensfält Försöksvärd: Hushållningssällskapet Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mmh styv lera mycket styv lera ph 7,5 7,7 Nederbörd (Skövde): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd RI-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete Försöksled: O Obehandlad B2 Bränd kalk B6 " B18 " K2 Kalkstensmjöl K6 " K18 " 2 ton/ha 6 " 18 " 2 ton/ha 6 " 18 "

23 21 forts Rl-143 Stensfålt Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna TotaI-N Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka kg/ha rel.tal % gli g (0-) O , ,5 B , ,0 B , ,8 B , ,9 K , ,8 K , ,4 K , ,9 O , ,5 B , ,6 K , ,4

24 22 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER värmlands LÄN Välinge Försöksvärd: Sten Malmberg, Välinge, Karlstad Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mf mo mellanlera styv lera ph 6,6 7,0 Nederbörd (Karlstad): jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-143 GRUND KALKINBRVKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Havre Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk B6 B18 " 2 ton/ha 6 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha K6 6 " K18 " 18 "

25 23 forts Rl-143 Välinge Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna TotaI-N Rymd- Tusenkornvikt Strå- Kärnled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka halt kg/ha reltal % g/l g (0-) % O , , ,6 B , , ,1 B , , ,1 B , , ,2 K , , ,9 K , , ,8 K , , ,4 O , , ,6 B , , ,8 K , , ,0

26 24 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER ÖSTERGÖTLANDS LÄN Karlslund Försöksvärd: Östergötlands läns hushållningssällskap Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph cm 0-20 mmh styv lera 6, styv lera 6,8 50- mycket styv lera 7,9 Nederbörd (N orrköping): jan feb mar apr ma] jun Normalvärde ( ) jul 62 aug sep okt nov dec Hela året Årets nederbörd R1-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt 893. Gröda: Sådd: Skörd: Höstvete Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk B6 " B18 " K2 Kalkstensmj öl K6 " K18 " 2 ton/ha 6 " 18 " 2 ton/ha 6 " 18 "

27 25 forts Rl-143 Karlslund Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna TotaI-N Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka kg/ha reltal % g/l g (0-) O , ,1 B , ,5 B , ,3 B , ,3 K , ,9 K , ,4 K , ,2 O , ,1 B , ,7 K , ,2

28 26 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER ÖSTERGÖTLANDS LÄN Stora Berga Försöksvärd: Fredrik Jacobsson, St Berga Gårdsby, Söderköping Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mr styv lera styv lera styv lera ph 6,9 7,0 7,4 Nederbörd (Söderköping): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) 42 Årets nederbörd Rl-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Korn Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 ton/ha B6 6 II B18 II 18 II K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha K6 " 6" K18 " 18"

29 27 forts Rl-143 Stora Berga Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna TotaI-N Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka kg/ha rel.tal % gli g (0-) O 250 2, ,6 B , ,3 B , ,5 B , ,9 K , ,4 K , ,1 K , ,1 O 250 2, ,6 B , ,2 K , ,2

30 28 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER VÄSTMANLANDS LÄN Finnbo Försöksvärd: Ove Törnros, Finnbo, Västerfärnebo Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart nmh mjällättlera mjällättlera ph 6,0 6,2 Nederbörd (Sala): jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Havre Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 ton/ha B6 6" B18 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 ton/ha K6 " 6 II K18 " 18"

31 29 forts Rl-143 Finnbo Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna TotaI-N Rymd- Tusenkornvikt Strå- Kärnled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt vid 15 % vh styrka halt kg/ha reltal % gli g (0-) % O , ,7 77,5 B , ,2 77,6 B , ,9 75,8 B ,7 78,6 K , ,2 77,3 K , ,2 76,4 K , ,7 77,9 O , ,7 77,5 B , ,0 77,3 K , ,3 77,2

32 30 KALKENSSTRUKTUREFFEKTER VÄSTMANLANDS LÄN Vändle Försöksvärd: Sten Skure, Vändle, Dingtuna, Västerås Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph cm 0-20 nmh styv lera 7, styv lera 7,3 50-7,7 Nederbörd (Västerås): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-143 GRUND KALKINBRUKNING. År 1992 Försöket är utlagt Gröda: Sådd: Skörd: Vårraps Försöksled: o Obehandlad B2 Bränd kalk 2 tonlha B6 " 6" B18 " 18 " K2 Kalkstensmjöl 2 tonlha K6 6" K18 " 18"

33 31 forts Rl-143 Vändle Fröskörd och frökvalitet Försöks- Frö Total-N Rymd- Stjälkled vid 15 % vattenhalt andel av ts vikt styrka kg/ha reltal % gli (0-) O , B , B , B , K , K , K , O , B , K ,

34 32 FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING SKARABORGS LÄN Styrshult Försöksvärd: Göran Jonsson, Styrshult, Hjo Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph Fosfortillstånd Kaliumtillstånd cm lättlöslig förråd lättlöslig förråd 0-20 nmh styv lera 6,6 III 4 II 4 Nederbörd (Skövde): jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd RI-144 MARKTÄCKNING, STRUKTUR- OCH VÄXTNÄRINGSEFFEKTER. År 1992 Gröda: Havre Sådd: Skörd: Försöksled A B Utan marktäckning Marktäckning med hackad halm, 5 ton ts/ha Utan kväve 40 kg kvävelha 80 " 120 "

35 33 forts Rl-144 Styrshult Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Strå- Kärnsöks 15 % vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, halt, led ts, 15 % vh, kg/ha rel.tal % g/l g (0-) % A No , ,2 74,7 A NI , ,2 73,5 A N , ,5 74,4 A N , ,8 74,3 B No ,6 75,3 B NI , ,2 74,0 B N , ,7 73,2 B N , ,8 75,0 A , ,2 74,2 B , ,1 74,4 No , ,9 75,0 NI , ,2 73,8 N , ,6 73,8 N , ,8 74,7 Mineralkväve i jord (ammonium + nitrat), kg/ha Försöksled markskikt, cm Summa Vår (general) 25,3 17,4 42,7 Höst A NI 24,6 11,3 35,9 N 3 74,3 6,3 80,6 B NI 21,1 8,8 29,9 N 3 47,9 6,8 54,7

36 34 FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING värmlands LÄN Höj en Försöksvärd: Tore Ohlsson, Höjen, Kil Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mmh mj lättlera mellanlera ph 6,1 6,1 Fosfortillstånd Kaliumtillstånd lättlöslig förråd lättlöslig förråd II 4 III 3 II 3 III 4 Nederbörd (Karlstad): jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-144 MARKTÄCKNING, STRUKTUR- OCH VÄXTNÄRINGSEFFEKTER. År 1992 Gröda: Havre Sådd: Skörd: Försöksled A B Utan marktäckning Marktäckning med hackad halm, 5 ton ts/ha Utan kväve 40 kg kväve/ha 80 " 120 "

37 35 forts Rl-144 Höjen Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Stråsöks 15 % vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, led ts, 15% vh, kg/ha reltal % g/l g (0-) A No 490 2, ,6 AN I , ,3 A N , ,9 A N , ,5 B No , ,2 B NI , ,6 B N , ,4 B N , ,8 A , ,1 B , ,7 No 740 2, ,4 NI , ,4 N , ,6 N , ,1 Mineralkväve i jord (ammonium + nitrat), kglha Försöksled markskikt, cm Summa Vår (general) 14,7 12,3 27,0 Höst A No 5,6 7,4 13,0 NI 8,5 6,9 15,4 N 2 6,9 6,1 13,0 N 3 46,6 10,9 57,5 B No 3,6 8,4 12,0 NI 5,0 5,0 10,0 N 2 6,1 5,2 11,3 N 3 6,1 7,1 13,2

38 36 FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING ÖREBRO LÄN Kvinnersta Försöksvärd: Kvinnerstaskolan Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart nmh styv mellanlera styv lera ph 6,7 6,9 Fosfortillstånd Kaliumtillstånd lättlöslig förråd lättlöslig förråd II 3 III 4 III 3 IV 5 Nederbörd (Örebro): jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd RI-144 MARKTÄCKNING, STRUKTUR- OCH VÄXTNÄRINGSEFFEKTER. År 1992 Gröda: Korn Sådd: Skörd: Försöksled A B Utan marktäckning Marktäckning med hackad halm, 5 ton tslha Utan kväve 40 kg kvävelha 80 " 120 "

39 37 forts Rl-144 Kvinnersta Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, Rymd- Tusenkorn- Stråsöks 15 % vattenhalt, andel av vikt, vikt vid styrka, led ts, 15% vh, kg/ha reltal % gli g (0-) A No , ,2 A N , ,2 A N , ,5 A N , ,8 B No , ,6 B N , ,2 B N , ,7 B N , ,8 A , ,2 B , ,1 No , ,9 N , ,2 N , ,6 N , ,8 Mineralkväve i jord (ammonium + nitrat), kg/ha Försöksled markskikt, cm Summa Vår (general) 26,0 22,1 48,1 Höst A No 19,5 8,0 27,5 N 1 19,5 8,1 27,6 N 2 22,2 6,7 28,9 N 3 20,8 12,8 33,6 B No 15,2 7,3 22,5 N 1 16,1 6,7 22,8 N 2 11,3 3,8 15,1 N 3 22,3 12,0 34,3

40 38 FÖRSÖK MED MARKTÄCKNING VÄSTMANLANDS LÄN Ålbo Försöksvärd: Göran Vangbo, Ålbo, Västerfärnebo Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph Fosfortillstånd Kaliumtillstånd cm lättlöslig förråd lättlöslig förråd 0-20 mmh styv lera 5,8 III 4 IV styv lera 6,2 II 3 IV 5 Nederbörd (Sala): jan feb mar apr ma] jun jul aug sep okt nov dec Hela året Normalvärde ( ) Årets nederbörd Rl-146 MARKTÄCKNING OCH GRUND BEARBETNING EFTER SÅDD. År 1992 Försöksled A B C D E Obehandlad Marktäckning med gräsklipp Skorpharvat Marktäckning med halm Marktäckning med hö Gröda: Havre Sådd: Skörd: Kärnskörd och kärnkvalitet För- Kärna vid Total-N, söks 15 % vattenhalt, andel av led ts, kg/ha rel.tal % A ,11 B ,11 C ,09 D ,87 E ,89 Rymd- Tusenkorn- Kärnvikt, vikt vid halt, 15% vh, g/l g % ,4 76, ,9 75, ,1 76, ,7 76, ,7 76,3

41 39 RESULTAT AV 1992 ÅRs BEVATTNINGSFÖRSÖK Ragnar Persson och Sven-Erik Karlsson Innehållsförteckning sida INLEDNING... o. 40 UPPSAIA LÄN... o. 42 Linnes Hammarby Rl-256 Flytgödselspridning och bevattning med ramp o KALMAR LÄN o Binga Hossmo Säteri Rl-237 Fastliggande bevattningsforsök o Ll-6048 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till potatis efter växtanalys o GOTLANDS LÄN o 50 Stenstugu Rl-237 Fastliggande bevattningsforsök o KRISTIANSTADS LÄN... o Ugerup Ugerup Vranarp Listarum Nymö Rl-237 RI-248 Rl-250 Rl-250 RI-253 o. o o o. o o. o. o o o. o. o o. 54 Fastliggande bevattningsforsök o Bevattning av majs vid olika utvecklingsstadier... o. 58 Bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor 60 Bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor 62 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till fabriks potatis efter växtanalys o. 64 Gringelstadsvägen 124 Ll-6048 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till potatis efter växtanalys o Vista Ll-6048 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till potatis efter växtanalys o MALMÖHUS LÄN... o. 70 Borgeby Rl-250 Bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor o. 70 SKARABORGS LÄN o Lanna Götala Rl-237 RI-254 Fastliggande bevattningsforsök Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till matpotatis efter växtanalys o ÖREBRO LÄN... o. 78 Vinala RI-254 Kompletteringsgödsling med kväve och kalium till matpotatis efter växtanalys o V ÄSTERNORRLANDS LÄN o Offer Rl-237 Fastliggande bevattningsforsök o... 80

42 40 INLEDNING Ragnar Persson och Sven-Erik Karlsson Redogörelsen omfattar 21 riksförsök och 3 länsförsök med bevattning i jordbruksgrödor. Av de redovisade försöken utgör tre bevattning av ärter. I dessa försök är målsättningen att utreda hur bevattning under olika utvecklingsstadier påverkar ärternas avkastning och kvalitet. Fem försök är s k fastliggande bevattningsförsök. Dessa omfattar obevattnade och bevattnade försöksled vid två olika nivåer av kvävetillförsel i växtföljdens alla grödor. Växtföljden är sexårig och har anpassats till respektive försöksplats. Bevattnade led bevattnas med hänsyn till markens uttorkning och grödans behov av vatten för optimal tillväxt och utveckling. Avsikten är att bl a studera vad som på sikt händer med markens struktur, rotdjupet och växtnäringssituationen. Dessutom kan ekonomin för driftsinriktningar med och utan bevattning belysas. Effekter av bevattning under olika utvecklingsstadier i majs studeras i ett försök. Avsikten är att klargöra under vilket eller vilka stadier som majsen är särskilt känslig för torka. Tre försök i serien bevattningstidpunkter och planttäthet i sockerbetor har genomförts. Försöken omfattar obevattnat led och bevattning under fyra olika tidsperioder under säsongen. Två olika beståndstätheter, resp 000 plantor/ha, gallras fram och är representerade i de olika bevattningsleden. Meningen är att serien ska ge svar på under vilken period sockerbetorna effektivast utnyttjar tillfört vatten. Bevattning tidigt, i syfte att snabbt åstadkomma ett effektivt och täckande bestånd, prövas liksom bevattning som sätts in tidigast i mitten av augusti. Det senare kan vara intressant eftersom maskinkapacitet för bevattning ofta friställs från vall och potatis sent på säsongen. Ekonomiskt bidrag till projektet lämnas av Stiftelsen Svensk Sockerbetsodling. Analys av produktkvaliteten i de olika leden utförs och bekostas av Sockernäringens Samarbetskommitte. I redovisningen ingår elva försök i potatis. Ett av dessa benämns intensiv bevattning och växtnäringstillförsel till potatis. Bevattningen utförs där med droppbevattning tre gånger per vecka under nio veckor från och med knölsättningens början. I försöket finns led där hela kvävegivan ges vid sättning och andra led där givan delas upp mer eller mindre och tillförs med bevattningsvattnet. Tio potatisförsök avser kompletteringsgödsling med kväve och kalium efter växtanalys. I dessa försök, som i de flesta fall placeras i bevattnade bruksodlingar, ingår behandlingar med uppdelad kväve- och kaliumgiva. Före kompletteringsgödsling uttas prover för växt analys enligt två olika metoder. Avsikten är att man genom att jämföra analysresultaten med skördeutfall i olika led ska kunna förbättra utvärdering av växtanalysen. Flera av dessa försök har ej bevattnats under Inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samarbete med Jordbrukstekniska Institutet studeras möjligheterna att sprida flytgödsel med bevattningsramp. I ett försök i stråsädjämförs effekterna av rampspridd urin med motsvarande kvävegiva som kalksalpeter i engångsgiva och uppdelad på samma sätt som uringivan. Avsikten var att gödslingsleden skulle kombineras med obevattnat respektive bevattnat led men väderleken motiverade inte bevattning vid gödslingstillfållet I samarbete med Försöksavdelningen för norrländsk trädgårdsodling undersöks i ett försök olika bevattningsmängder i kombination med olika planteringssystem i blomkål. Detta försök redovisas ej i denna sammanställning. Vid försöksplatserna mäts nederbörd och avdunstning. Dessa mätningar utnyttjas för beräkningar av markvattenunderskott. De utgör också en viktig dokumentering av tillväxtbetingelserna för olika försöksled under olika år. I de flesta försök bestäms bevattningstidpunkterna efter när ett visst markvattenunderskott uppnås. Det har under säsongen uppstått markvattenunderskott som motiverat bevattning i de flesta av de utlagda försöken. Odlingssäsongen inleddes med kyligt och relativt regnigt väder i maj och framför allt i juni. Detta innebar att grödorna utvecklades långsamt. Juli månad var i mellersta och södra Sverige 1-2 grader varmare än normalt och på de flesta av våra försöksplatser

43 betydligt mer nederbördsfattig än normalt. Augusti var också varmare än normalt och på de flesta av f6rsöksplatserna f6ll mindre regn än en normal augustimånad. Tyvärr inträffar ibland i f6rsöken, liksom vid praktisk bevattning, att stora regnmängder faller nära inpå en utf6rd bevattning. Någon positiv verkan av bevattningen under sådana f6rhållanden kan man naturligtvis inte f6rvänta sig. 41

44 42 UPPSALA LÄN Linnes Hammarby Försöksvärd: Sveriges lantbruksuniversitet Nederbörd (Ultuna): Normalvärde ( ) Årets maj jun jul aug sep maj-sep Rl-256 FLYTGÖDSELSPRIDNING OCH BEVATTNING MED RAMP. År 1992 Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph Fosfortillstånd Kaliumtillstånd cm lättlöslig f6rråd lättlöslig f6rråd 0-20 mr styv lera 6,4 III 5 N styv lera 6,1 I 4 III 5 Gröda: Vårkorn Rampgödsling och bevattning: Sådd: Kvävehalt i urin: 1,0 kg/m 3 Axgång: Skörd: Försöksled: A = Obehandlat B = Bevattnat till fåltkapacitet vid rampgödslingstillfållet C = Rampgödslat, 40 kg N/ha i urin/flytgödsel D = Rampgödslat, 80 kg N/ha i urin/flytgödsel E = Rampgödslat som C, därefter bevattnat till samma totalgiva i mm som B F = Rampgödslat som D, därefter bevattnat till samma totalgiva i mm som B G = Gödslat med kalksalpeter (40 kg N/ha) vid rampgödslingstillfållet H = Gödslat med kalksalpeter (80 kg N/ha) vid rampgödslingstillfället

45 43 forts. Rl-256, Linnes Hammarby Givor av kväve, urin och vatten samt mineralkvävebestämning vår och höst Led Vårgödsling Ram:Qgödsling/bevattningI MineralkvävebestämningI O - 60 cm Vätska Urea Urin Urin Vatten Summa före sådd efter gödsl. efter skörd kg N/ha kg N/ha mm mm mm kg N/ha kg N/ha kg N/ha A B C (urin) 3,5 3, D (urin) E (urin) 3,5 28, F (urin) G (ks) H (ks) Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Rymd- Tusenkornvikt led vid 15% vattenh. vikt vid 15% vattenho kg/ha reltal g/l g A ,2 B ,5 C ,0 D ,6 E ,5 F ,8 G ,6 H ,5

46 44 KALMAR LÄN Binga Försöksvärd: Sven-Olof Danielsson, Binga gård, Kalmar Nederbörd (Kalmar fpi): Normalvärde ( ) Årets maj Jun jul aug sep O maj-sep RI-237 FASTLIGGANDE BEVATTNINGSFÖRSÖK. År 1992 Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart nmh sandig mo sandig mo ph 5,8 5,9 Fosfortillstånd lättlöslig förråd IV 3 II 2 Kaliumtillstånd lättlöslig förråd II 1 I 1 Försöksled: Grödor (i växtföljd) A = Korn med insådd B = Vall C = Höstråg D = Sockerbetor E = Korn F = Potatis Bevattning BO = Obevattnat Bl = Bevattnat Gödsling NI "Låg" kvävenivå N2 = "Normal" kvävenivå Gröda N -gödsling, kglha Bevattning, mm NI N S:a Korn m. insådd Vall Höstråg Sockerbetor Korn Potatis

47 45 A. Korn med insådd forts. Rl-237, Binga Sort: Golf Bevattning: 4 gånger Sådd: Summa: 91 mm Axgång: Skörd: Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Totalkväve Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15% vattenho andel av ts vikt vid 15% vattenho styrka kg/ha reltal % g/l g (0-) BO NI , ,8 BO N , ,6 Bl NI , ,9 Bl N , ,7 BO , ,7 Bl , ,8 NI , ,9 N , ,7 B. Vall l Arter: Timotej, klöver, ängssvingel Bevattning: 9 gånger Skörd 1: Summa: 169 mm Skörd 2: Avkastning och kvalitet För- Torrsubstansskörd Ts-halt Klöverandel Totalkväve söks- (fältgrad.) andel av ts led Sk.1 Sk. 2 Totalt Sk.1 Sk.2 Sk. 1 Sk.2 Sk. 1 Sk.2 kg/ha kg/ha kg/ha reltal % % % % % % BO NI 1856 O ,1 Uppgifter 1,26 BO N ,3 30,8 saknas 1,36 2,43 Bl NI ,8 29,3 1,16 1,47 Bl N ,7 29,6 1,42 1,74 BO ,2 30,8 1,31 2,43 Bl ,2 29,5 1,29 1,60 NI ,4 29,3 1,21 1,47 N ,0 30,0 1,39 2,08

48 46 c. Höstråg forts. Rl-237, Binga Sort: Danko Bevattning: 2 gånger Sådd: Summa: 37 mm Axgång: Skörd: Kärnskörd och kärnkvalitet Försöks- Kärna Totalkväve Rymd- Tusenkornvikt Stråled vid 15% vattenh. andel av ts vikt vid 15% vattenho styrka kg/ha rel.tal % gli g (0-) BO NI , ,9 95 BO N , ,1 90 Bl NI , ,3 95 Bl N , ,6 90 BO , ,0 93 Bl , ,0 93 NI , ,6 95 N , ,4 90 D. Sockerbetor Sort: uppg.saknas Bevattning: 5 gånger Sådd: Summa: 84 mm Skörd: Avkastning och kvalitet Försöks- Antal betor Rena betor Socker- Sockerskörd K+Na led halt i saft 0-tal/ha ton/ha rel.tal % kg/ha rel.tal % BO NI ,0 16, ,80 BO N , , ,77 Bl NI ,0 19, ,04 Bl N , , ,60 BO ,2 16, ,78 Bl , , ,32 NI ,0 17, ,92 N , , ,18

49 47 forts. Rl-237, Binga E. Korn Sort: Golf Sådd: Axgång: Skörd: Bevattning: Summa: 4ggr 91mm Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15% vattenho kglha reltal Totalkväve andel av ts % Rymdvikt g/l Tusenkornvikt vid 15% vattenho g Stråstyrka (0-) BO NI BO N ,05 2, ,8 44,2 Bl NI Bl N ,94 2, ,0 48,0 BO Bl ,27 2, ,5 48,5 NI N ,99 2, ,9 46,1 F. Potatis Sort: Sättning: Skörd: Bintje Bevattning: Summa: 6 gånger 94 mm Knölskörd och storleksfördelning Försöksled Knölar tonlha reltal Procentuell knölstorleksfördelning < 35 mm mm mm >75 mm BO NI BO N2 6,3 7, O O O O Bl NI Bl N2 13,3 12, O O BO Bl 6,7 12, O O O NI N2 9,8 9, O O

50 48 KALMAR LÄN Hossmo Säteri Försöksvärd: Erland Johansson, Hossmo Säteri, Kalmar Nederbörd (Kalmar fpi): Normalvärde ( ) Årets maj jun jul aug sep O maj-sep Ll-6048 KOMPLETTERINGS GÖDSLING MED KVÄVE OCH KALIUM TILL POTATIS EFTER VÄXTANALYS. Ål" 1992 Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart mmh sv l mo sv lerig sand ph 6,2 Fosfortillstånd lättlöslig förråd V II Kaliumtillstånd lättlöslig förråd III 2 II 1 Sort: Förfrukt: Sättning: Uppkomst: Skörd: Producent Sockerbetor Gödsling: Enl. plan. Komplettering med N och K enl plan Bevattning: mm " " " Summa: 95 mm Försöks:Qlan Försöksled Grundgödsling före sättning Kompletteringsgödsling, dagar efter uppkomst N P K N K A B C D E F NO kglha 150 O

51 Avkastning och kvalitet För- Knölskörd Storleksfördelning, % Torr- Stärkelse Plant- Kväve i söks- sub- antal knölar led Skill- Rel.- stans - nad tal < > 65 Skillnad Rel.- tal % N K tlha tlha % % kglha kglha tal per ha av ts kglha A ,5 15,6 71,7 10,9 1,8 21,6 15, , B ,4-0,1 15,1 71,7 12,1 1,1 21,6 15, , C ,8 0, ,1 69,1 14,4 2,4 21,7 15, , D ,2 1, ,7 69,3 12,5 1,5 21,4 15, , E ,0 4, ,5 63,6 15,2 3,6 21,5 14, , F ,6 1, ,0 68,0 13,5 2,6 21,5 14, , No O ,5-6, ,1 65,4 8,7 0,8 20,8 14, ,59 94 Ekonomiskt optimal kvävegiva (vid stärkelsepris 2,75 krlkg och kvävepris 7,- krlkg) = 139 kglha Biologiskt optimal kvävegiva = 176 kglha Analys av blad, bladskaft och jord För- Kväveprofil Plant- och jordanalys 24 resp 42 dagar efter uppkomst söks- N-profil vår N-profil höst Bladanalys Mineralkväve led N0 3 -N+NH 4 -N N0 3 -N+NH 4 -N i jord, N0 3 -N i TotaI-N i Kalium i., Q> kglha kglha M- bladskaft, blad, blad, 0-30 cm, m 0-30 cm cm 0-30 cm cm % av ts % av ts % av ts kglha t"'" N K kglha kglha kglha kglha 24 d 42 d 24 d 42 d 24 d 42 d 24 d 42 d 00 ~ A 150 l l 1,6 l 5,6 l 3,6 l 124 B I I I I I ::r: o (fl (fl C I r 1,8 r 5,5 r 4,4 r 150 El D r I I I I o E I J J J J rn \)l: M- F I ,7 1,5 5,2 4,0 114., ro... CD No o 150 J ,4 0,56 4,8 4, I (J;) o...

52 50 GOTLANDS LÄN Stenstugu Försöksvärd: Försöksstationen, Stenstugu, Endre Nederbörd (Stenstugu): Normalvärde ( ) Årets maj jun jul aug sep maj-sep Rl-237 FASTLIGGANDE BEVATTNINGSFÖRSÖK. År 1992 Markkaraktäristik: Skikt Jordart ph Fosfortillstånd Kaliumtillstånd cm 0-20 mf mellanlera 7,2 lättlöslig N förråd 2 lättlöslig III förråd styv mellanlera 7,4 II 2 III 4 Försöksled Grödor (i växtföljd) A = Korn med insådd B = Vall 1 C = Vall 2 D = Höstoljeväxter E = Höstvete F = Sockerbetor Bevattning BO = Obevattnat Bl = Bevattnat Gödsling NI "Låg" kvävenivå N2 = "N ormal" kvävenivå Gröda N-gödsling, kg/ha NI N2 Bevattning, mm Summa Korn m. insådd Vall Vall Höstraps 150 Höstvete Sockerbetor

53 51 A. Korn med insådd forts. Rl-237, Stenstugu Sort: Sådd: Axgång: Skörd: Golf uppg. saknas Bevattning: Summa: 5 gånger 115 mm Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15% vattenho kg/ha reltal Totalkväve andel av ts % Rymdvikt gli Tusenkornvikt Stråvid 15% vattenho styrka g (0-) BO NI 1629 BO N ,18 2, ,6 43,0 Bl NI 2796 Bl N ,28 1, , ,5 95 BO 1570 Bl ,28 1, ,8 49,5 95 NI 2212 N ,73 1, , ,2 98 B. Vall 1 Arter: Timotej, klöver, ängs svingel Bevattning: 7 ggr Skörd 1: Summa: 198 mm Skörd 2: Avkastning och kvalitet För- Torrsubstansskörd Ts-halt Klöverandel Totalkväve söks- (fältgrad.) andel av ts led Sk.1 Sk.2 Totalt Sk. 1 Sk.2 Sk.1 Sk.2 Sk.1 Sk.2 kg/ha kg/ha kg/ha reltal % % % % % % BO NI ,3 26, ,54 3,54 BO N ,3 26, ,49 3,43 Bl NI ,3 20, ,64 2,79 Bl N ,5 20, ,61 2,75 BO ,8 26,5 2,52 3,48 Bl ,9 20,2 2,62 2,77 NI ,3 23,1 2,59 3,16 N ,4 23,5 2,55 3,09

54 52 C. Vall 2 forts. Rl-237, Stenstugu Arter: Skörd: Timotej, klöver, ängssvingel Bevattning: Summa: 2 gånger 60 mm Avkastning och kvalitet Försöksled Torrsubstansskörd kg/ha reltal Ts-halt, Klöverandel, Totalkväve (fältgrad.) andel av ts % % % BO NI 4786 BON Bl NI 6766 B1N BO 4801 Bl 6899 NI 5776 N ,5 40 2,51 29,8 45 2,65 22,8 50 2,22 21,8 50 2,42 30,2 2,58 22,3 2,32 26,6 2,37 25,8 2,54 D. Höstraps Sort: Sådd: Skörd: Ceres Bevattning: Summa: 2 gånger 60 mm Fröskörd och frökvalitet Försöksled Fröskörd vid 18% vattenho kg/ha reltal Råfett, andel Rymd- Stjälkav ts, vikt styrka % kg/ha g/l (0-) BO NI 2628 BO N Bl NI 3259 Bl N BO 2879 Bl NI 2943 N , , , ,

55 53 E. Höstvete forts. Rl-237, Stenstugu Sort: Sådd: Axgång: Skörd: Kosack Bevattning: Summa: 6 gånger 186 mm Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15% vattenh. kg/ha rel.tal Totalkväve andel av ts % Rymdvikt g/l Tusenkornvikt Stråvid 15% vattenh. styrka g (0-) BO NI 5405 BO N ,68 1, ,6 54,7 95 Bl NI 8478 Bl N ,36 1, ,1 52,1 95 BO 5639 Bl ,75 1, , ,1 98 NI 6941 N ,52 1, ,8 53,4 95 F. Sockerbetor Sort: Sådd: Skörd: Freja Bevattning: Summa: 5 gånger 128 mm Avkastning och kvalitet Försöks- Antal betor Rena betor Socker Sockerskörd K+Na led halt i saft 0-tal/ha ton/ha rel.tal % kg/ha rel.tal % BO NI 82 35,1 18, ,42 BO N , , ,54 Bl NI 88 42,1 18, ,24 Bl N , , ,29 BO 82 36,7 18, ,48 Bl 86 46, , ,26 NI 85 38,6 18, ,33 N , , ,41

56 54 KRISTIANSTADS LÄN Ugerup Försöksvärd: Försöksstationen Ugerup, Kristianstad Nederbörd (Kristianstad) Normalvärde ( ) Årets maj jun jul aug sep O maj-sep Rl-237 FASTLIGGANDE BEVATTNINGSFÖRSÖK. År 1992 Markkaraktäristik: Skikt cm Jordart nmh sv lerig sand sv lerig sand ph Fosfortillstånd Kaliumtillstånd lättlöslig förråd lättlöslig förråd 7,1 7,2 V 3 II 1 IV 3 II 1 Försöksled Grödor (i växtföljd) A = Korn med insådd B = Vall C = Höstråg D = Sockerbetor E = Korn F = Potatis Bevattning BO = Obevattnat BI = Bevattnat Gödsling NI "Låg" kvävenivå N2 = "Normal" kvävenivå Gröda N-gödsling, kg/ha N1 N2 Bevattning, mm S:a A B C D E F

57 55 A. Korn med insådd forts. Rl-237, Ugerup Sort: Sådd: Axgång: Skörd: Mette Bl: , BO: utebliven axgång pga torka Bevattning: Summa: 11 gånger 249 mm Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15% vattenho kg/ha reltal Totalkväve Rymdandel av ts vikt % gli Tusenkornvikt Stråvid 15% vattenho styrka g (0-) BO NI BO N2 1, ,7 Bl NI Bl N , , ,1 45,5 BO Bl , , ,7 44,3 B. Vall Arter: Skörd 1: Skörd 2: Timotej, klöver, ängssvingel Bevattning: Summa: 14 gånger 335 mm Avkastning och kvalitet För- Torrsubstansskörd söksled Sk.1 Sk.2 Totalt kg/ha kg/ha kg/ha Ts-halt Sk. 1 Sk.2 reltal % % Klöverandel (fältgrad.) Sk. 1 Sk.2 % % Totalkväve andel av ts Sk. 1 Sk.2 % % BO NI BO N ,7 26, ,8 20, ,92 3,31 2,25 3,93 Bl NI Bl N ,0 29, ,3 26, ,65 1,70 2,01 1,97 BO Bl ,8 22, ,2 28,0 2,08 3,62 1,83 1,83 NI N ,9 28, ,1 23,7 1,79 2,50 2,13 2,95

58 56 c. Höstråg forts. Rl-237, Ugerup Sort: Sådd: Axgång: Skörd: Danko Bevattning: Summa: 8 gånger 179 mm Kärnskörd och kärnkvalitet Försöksled Kärna vid 15% vattenho kg/ha reltal Totalkväve andel av ts % Rymdvikt g/l Tusenkornvikt Stråvid 15% vattenho styrka g (0-) BO NI 426 BO N ,94 1, ,2 24,2 Bl NI 2306 Bl N ,49 1, , ,6 93 BO 883 Bl ,92 1, ,7 30,4 95 NI 1366 N ,71 1, , ,4 96 D. Sockerbetor Sort: Sådd: Skörd: Freja Bevattning: Summa: 10 gånger 253 mm Avkastning och kvalitet Försöks- Antal betor Rena betor Socker Sockerskörd K+Na led halt i saft 0-tal/ha ton/ha reltal % kg/ha reltal % BO NI 57 18,5 15, ,14 BO N , , ,08 Bl NI 62 45,4 17, ,21 Bl N , , ,18 BO 55 19,6 15, ,61 Bl 58 46, , ,19 NI 59 31,9 16, ,68 N , , ,13