Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan och upphävande av del av detaljplan för Del av fastighet Mo 3:85 m.fl. Industrispår Rundvik, Upprättad av WSP Samhällsbyggnad Till planen hör: Plankarta Markteknisk undersökningsrapport Behovsbedömning för MKB MKB PM Dagvattenutredning PM Trafik

2 (18) Medverkande Samhällsbyggnadsförvaltningen Nordmaling e-post: kommun@nordmaling.se tfn: Ansvarig : Tommy Samuelsson e-post: Tommy.Samuelsson@nordmaling.se tfn: WSP WSP Samhällsbyggnad Box Sundsvall Uppdragsansvarig: Johan Öberg e-post: johan.oberg@wsp.com tfn: en bygger på en tidigare planbeskrivning från författad av Fredrik Spjut och Emelie Edström, WSP Samhällsbyggnad.

3 (18) PLANFÖRFARANDE Aktuell detaljplan handläggs med standardförfarande enligt PBL 2010:900. Planprocessen regleras i plan- och bygglagens 5:e kapitel. Förfarandets olika steg redovisas nedan:. Dialog med Länsstyrelsen, berörda myndigheter, berörda kommuner, kända sakägare och boende, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. sredogörelse. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Granskning. Innan planen antas ska kommunen låta förslaget till detaljplan granskas. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Granskningsutlåtande. Efter granskningstiden sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Antagande. Detaljplanen antas av Byggnadsnämnden. Laga kraft. Om inget överklagande inkommit tre veckor efter antagandet vinner detaljplanen laga kraft. Bygglov kan därefter medges. Planprocessen för standardutförande respektive begränsat standardutförande Här är vi nu s- Granskningsutlåtande Granskning Antagande Laga kraft redogörelse

4 (18) PLANENS SYFTE Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på Botniabanan. Intill industrispåret ska en terminalanläggning för lastning och lossning kunna byggas. Detta ska skapa förutsättningar för ett logistiknav i Rundvik samt öka antalet godstransporter som använder järnvägen. Planen syftar även till att möjliggöra omfattande markarbete för att nå en tillfredställande dagvattenhantering. UPPHÄVANDETS SYFTE Syftet med upphävandet är att ta bort planläggning för industrispår på marken som inte längre ingår i det tänkta området för industrispår. Delar av denna mark ligger inom riksintressen, vilket stärker behovet av upphävande på dessa ytor. Planområdet planlades 2017 för ett industrispår format som en båge. Efter att planen vunnit laga kraft bedömdes att ett rakt utformat industrispår skulle vara en bättre lösning och förändringen i formen har gjort att det inte längre finns ett behov för vissa ytor att vara planlagda. BAKGRUND Skogsindustrin är Rundviks största arbetsgivare och sysselsätter cirka 60 personer. Planer på ett industrispår från Botniabanan till Rundvik har funnits sedan byggnationen av Botniabanan och spåret finns omnämnt i de tillägg som gjordes år 1999 till gällande översiktsplan. I Rundvik finns en mötesstation med tre spår i nära anslutning till trafikplatsen mellan väg E4 och väg 500 som leder till Rundvik. och befintliga industrier i området, Masonite och SCA, har ambitionen att anlägga en lastnings- och lossningsplats för godshantering på järnväg i Rundvik. Etableringen av ett nytt industrispår samt terminalanläggning utgör en satsning på miljövänliga transporter, från lastbil till spårbunden trafik. PLANDATA Områdets läge och areal Planområdet ligger strax norr om samhället Rundvik och omfattar cirka 12 hektar. Området avgränsas i väster av Botniabanan, i öster av vägen mellan Strandvägen och reningsverket och sträcker sig delvis söder om Strandvägen. Avståndet mellan planområdet och Lögdeå i norr är cirka 400 meter. Planområdets avgränsning framgår av plankartan.

5 (18) Översiktskarta. Aktuellt område markeras med rött. Markägoförhållanden Fastigheter som omfattas av planområdet är Mo 3:85, Rundvik 1:1, Lögdeå 8:51 och Lögdeå s:9. Fastighetsägare i området är, Rundviksverken AB. Samfälligheten Lögdeå s:9 förvaltas av Lögdeå samfällighetsförening. Stora delar av marken används för skogsbruk. TIDIGARE BESLUT Riksintressen Planen omfattar följande riksintressen: Naturvård (MB 3 kap 6 ), Friluftsliv (MB 3 kap 6 ), Skyddade vattendrag (MB 4 kap 6 ), Natura 2000 Art och habitatdirektivet (MB 4:8, MB 7:27 27, 28) samt riksintressen för väg (E4) och järnväg (Botniabanan). Planens påverkan på dessa riksintressen redovisas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning.

6 (18) Riksintressen i området. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växter och djur. Lögdeåns och Nordmalingsfjärdens stränder angränsar till planområdet men avståndet till det föreslagna trafikområdet överskrider 100 meter. Inom planområdet löper en mindre bäck som inte omfattas av strandskydd. Planområdet omfattas således inte av något strandskydd. Kulturskydd Planområdets berörs inte av några (kända) fornlämningar eller kulturskyddade områden eller objekt. Rennäring Planområdet ligger inom renbetesland för Vilhelmina norra sameby men inte inom något riksintresseområde för rennäringen. Naturskydd Enligt planhandlingens tillhörande miljökonsekvensbeskrivning innebär planförslaget ett intrång i naturen i och med att mark tas i anspråk för spår, vägar och terminalyta. Föreslaget planområde bedöms dock inte påverka det ur naturmiljöriskintresseklassade området kopplat till Lögdeälven.

7 (18) Mellankommunala intressen Etableringen av den nya spåranläggningen kommer att påverka närliggande kommuner genom att det skapas en möjlighet för företag i grannkommuner att nyttja spåret för godstransport. Tidigare utredningar Industrispårsutredning En utredning för nytt industrispår gjordes Utredningen föreslår utformning och anslutning till Botniabanan. Under utbyggnaden av Botniabanan förbereddes en växel till ett framtida industrispår. Utdrag från industrispårsutredning (2008). Källa: WSP. Översiktliga planer och program Översiktsplan Översiktsplanen för är från Vid planering av Botniabanan gjordes ett tillägg till översiktsplanen (1999) för järnvägen. Banverkets järnvägsutredningar, Husum-Nordmaling och Nordmaling-Umeå utgjorde underlag för tilläggen som fastslår att ett nytt industrispår kan byggas till Rundvik. En ny översiktsplan för Nordmaling kommun förväntas antas under I den nya översiktsplanen lyfts vikten av bra godstransporter för kommunens framtida utveckling. Området för detaljplanen är också utpekat som område för anläggande av industrispår. Föreliggande planförslag bedöms vara i enlighet med kommunens gällande och kommande översiktsplan.

8 (18) Detaljplaner och områdesbestämmelser I området gäller detaljplan för del av fastighet Mo 3:85 m.fl. Industrispår Rundvik som vann laga kraft I gällande detaljplan är terminalområdet planlagt för industrispår, lager och terminalområde. Området tangerar järnvägsplanområde för Botniabanan (1998). I tillhörande plan och miljökonsekvensbeskrivning (2002) är en sträcka för framtida industrispår markerat. Utdrag från utställningshandling för Botniabanan Ava-Nordmaling, Plan och miljökonsekvensbeskrivning (2002). Källa: Trafikverket.

9 (18) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Mark- och vattenområden Natur- och terrängförhållanden Planområdet ligger ca 1 kilometer från de centrala delarna av Rundviks tätort. Området är obebyggt och utgörs av skogsmark som brukas av SCA. Marken är flack och låglänt. Den pågående landhöjningen gör att marknivån höjs varje år med cirka 8-9 mm. Ortofoto över området (planområdet markeras ungefärligt med rött). Platsbilder över området där det nya industrispåret planeras att ansluta till Botniabanan. Rekreation och friluftsliv Det finns stora möjligheter till friluftsliv i direkt närhet till planområdet. Söder om området finns ett naturområde som används för rekreation. I anslutning till naturområdet finns även en idrottsplats. I ett samrådsyttrande från Länsstyrelsen bedömer myndigheten att det planerade industrispåret inte anses vara av särskild betydelse för riksintresset Rörligt friluftsliv. Landskapsbild Den visuella uppfattningen av landskapet kommer delvis att påverkas i och med att skogsmark tas i anspråk för anläggning av nytt industrispår. Spåret kommer dock att omges av skogsmark vilket hindrar fri vy mot spåret från ytor där allmänheten vistas. Geotekniska förhållanden Sonderingarna och provtagningarna som gjorts i terminalområdet, 16 borrpunkter visar på ett lager med sand, mellansand och finsand i de översta 4 metrarna. Lagret under består av silt och lera med några tunna lager med friktionsmaterial.

10 (18) De geotekniska undersökningarna visar sammantaget att marken är lämplig för planerad exploatering. Markavvattning Inget markavattningsföretag krävs då tilltänkt exploatering sker genom uppfyllnad av området. Förorenad mark Ingen misstanke finns om att markföroreningar förekommer inom planområdet (enligt länsstyrelsens underlag för potentiellt förorenade områden, MIFO). Exploateringen av terminalområdet kommer att generera högre halter av samtliga föroreningar än innan exploateringen. När de halterna sedan jämförs med riktvärden ses det att Bly (Pb), Kadmium (Cd), suspenderat material (partiklar) och BaP ligger strax under riktvärdena medan olja överskrider riktvärdena, läs vidare i PM Dagvattenhantering. Radon Uranhalten i området ligger, enligt SGU, på cirka 12 Bq/kg vilket innebär ca. 1,0 ppm. Mätning av markradon ska redovisas i samband med bygglovsansökan för terminalbyggnad. Bebyggelseområden Befintliga förhållanden Planområdet är avskärmat från angränsande markområden genom Botniabanan i väst, Lögdeå i norr, Nordmalingsfjärden i öst samt Strandvägen (väg 500) i söder. Norr om planområdet, söder om Lögdeån strand, finns ett reningsverk som nås från Strandvägen via en skogsbilväg. Planområdet är i övrigt obebyggt och består av delvis avverkad skogsmark.

11 (18) Planförslag Plankarta med föreslagna planbestämmelser. T 1 (Industrispår, lager och terminalområde) Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för att koppla på ett industrispår (T 1) till befintlig växel på Botniabanan. Intill industrispåret ska en terminalanläggning för lastning och lossning kunna byggas. Med föreslagen utformning är det möjligt att anlägga järnvägsspår med tillhörande terminalytor samt bygga lagerbyggnader med en maximal byggnadshöjd om 20 meter. Största möjliga byggnadsarea är 20% av fastighetsarean enligt planbestämmelse e 1, vilket innebär kvm. Eventuella hus ska dock placeras minst 30 meter från något spårområde pga. av säkerhetsskäl (p 1). Verksamheten ska uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för både industribuller och trafikbuller (m 1). Industrispåret ansluts till Strandvägen med en ny väg. Området för vägen har planbestämmelsen GATA.

12 (18) Teknisk försörjning Befintliga ledningar Vattenfall Eldistribution Vattenfall har en högspänningskabel som ansluter till industribyggnaderna söder om planområdet. Befintliga ledningar i planområdets närhet. Röd streckad linje är högspänningskabel (11000 V) i mark. Blå streckad linje är lågspänningskabel i mark (400 V). Svart fylld rektangel är elskåp. Trafik För detaljplanen har ett trafik-pm tagits fram, där det konstateras att den föreslagna lösningen för anslutningsväg till och från planområdet följer kraven i VGU gällande siktsträckor, lutningar och lokalisering (i förhållande till övriga väganslutningar). Det konstateras också att lämpliga räddningsvägar till området går att tillskapa, utifrån befintlig infrastruktur. Detaljplanen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för omkringliggande vägnät.

13 (18) Vatten och avlopp Dricks- och spillvatten Området är inte anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Eventuella byggnader kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Dagvatten Planområdet har förutsättningar för infiltration. Eftersom det dock skall tas hänsyn för katastrofutsläpp då det är ett industriområde, skall ingen infiltration ske av dagvattnet inom planområdet. Dagvattnet från området föreslås att först renas via en översilningsyta och sedan fångas upp av ett dike (krossbeklädda slänter) med tät botten. Diket leder dagvattnet förbi en översvämningsyta innan det leds ut mot dike för befintlig avrinning. Vid upprättandet av systemlösningen skall även befintlig trumma bytas ut. Vid katastrofutsläpp proppas trumman som ligger nedströms översvämningsytan för att förhindra spridningen av föroreningar innan saneringsarbetet kan påbörjas. Vid upprustning av de vägar som ingår i planen föreslås en upprustning och rensning av befintliga vägdiken. Läs mer i PM Dagvattenutredning. El och värme Elförsörjning kan ombesörjas genom anslutning till befintlig huvudmatning för el och fjärrvärme. Anslutningspunkt anges av huvudman. Tele- och datakommunikationer Planområdet kan anslutas till något av de fibernät som finns inom planområdet. Se befintliga ledningar. Avfall Avfallshantering från eventuella lagerbyggnader inom området sköts av Nordmalings kommun. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering, samt behov av brandposter och släckvatten. Service Planområdet är beläget cirka en kilometer från Rundviks centrum där olika typer av service finns. Tillgänglighet och trygghet Allmänna platser ska utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Störningar Buller från industriverksamhet Enligt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller bör buller från godshantering vid till exempel lastkajer och omlastningsterminaler räknas

14 (18) in i ljudnivån från verksamheten och bedömas som industribuller. Buller från ofta förekommande rangering av spårfordon på bangårdar bör också omfattas av vägledningen. Riktvärden för buller från industriverksamhet finns nedan: Den förbipasserande trafiken genom bangården bör dock räknas som trafikbuller. Visst trafikbuller förväntas från industrispåret samt verksamhetsbuller från terminalanläggning. Trafiken inom området är en arbetsmiljöfråga för kommande fastighetsägare. Planbestämmelse om att buller från både trafik och industriverksamhet ska följa Naturvårdsverkets riktlinjer (m 1). Risk och säkerhet Det bedöms inte finnas någon skredrisk inom området. MILJÖKONSEKVENSER Enligt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar (från och med 1 januari 2018 ersatt av miljöbedömningsförordning 2017:966) och ska alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan myndigheten eller kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen, programmet eller ändringen, ges tillfälle att yttra sig. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om förändringen antas innebära betydande miljöpåverkan ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där konsekvenserna ska identifieras, beskrivas och bedömas. Krav på innehållet återfinns i 6 kap MB. Hänvisning till detta finns även i Plan och bygglagens (PBL) 4 kap. (34 ).

15 (18) Behovsbedömning har bedömt att detaljplanens genomförande innebär betydande miljöpåverkan och att en fullständig MKB till detaljplanen behöver utarbetas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det krävs MKB. För mer information, se Behovsbedömning, Industrispår Rundvik, Förenlighet med miljöbalken Aktuellt detaljplaneförslag bedöms vara förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap. (Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden) och 4 kap. (Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 (5:e kap.) för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen ( Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Planförslaget innebär ett intrång i naturen i och med att mark tas i anspråk för spår, vägar och terminalyta. Området bedöms dock inte hysa några särskilt skyddsvärda arter varför påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli begränsat. Föreslaget planområde bedöms inte påverka det ur naturmiljöriskintresseklassade området kopplat till Lögdeälven. Anledningen till detta är att området i huvudsak bedöms avvattnas mot öster. Avrinningen från området bedöms öka i och med att delar av området hårdgörs och därmed får en ökad avrinning i förhållande till befintlig mark. Nordmalingsfjärdens möjligheter att uppfylla MKN bedöms dock inte påverkas av planförslaget om verksamheten hanterar dagvattnet i enlighet med de åtgärder som föreslås i den dagvattenutredning som gjorts i samband med framtagandet av detaljplanen. Kravet på bullerkartering gäller för samhällen med innevånare eller fler. Eftersom Nordmaling har färre än innevånare, finns det inte något formellt krav på bullerkartering. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen beräknas antas under hösten av 2018.

16 (18) Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Planen gäller dock tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap ansvarar för upprättandet av detaljplanen och kommer att vara huvudman och ansvara för drift och skötsel av allmänna platser. Ledningsnät för vatten, avlopp, el och värme kommer inom kvartersmark att ägas och förvaltas av respektive fastighetsägare som även ansvarar också för drift och underhåll av detta. Avtal Inget planavtal har upprättats. Ett avtal ska tecknas mellan parterna för att reglera finansiering av kompletterande åtgärder på järnvägsanläggningen, liksom avtal gällande anslutning av industrispår. Det krävs även tillstånd för anläggningsägare från Transportstyrelsen. är exploatör och inget exploateringsavtal kommer att tecknas. Lovplikt Enligt 4 kap. 15 plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovspliktens omfattning. Lättnader i bygglovsplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om förändrad lovplikt. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, konsekvenser för fastighetsägare Område för T 1 kommer att styckas av till en egen fastighet. Kommunen ska förvärva del av fastigheten Mo 3:85 inom planområdet och därefter ansöka om fastighetsbildning och betala förrättningskostnaderna. Marken för GATA som passerar Lögdeå 8:51 och Lögdeå S:9 ska lösas in av kommunen. Gemensamhetsanläggningar, ledningsrätt, servitut m.m. Befintliga ledningsrätter gäller fortsatt inom planområdet. Det kan finnas intresse för kommande fastighetsägare för terminalområde att ingå i gemensamhetanläggning Mo GA:6 avseende en väg längs med järnvägsspåret. Detta är dock inget som regleras i detaljplanen.

17 (18) Fastighetsplan Det finns ingen fastighetsplan (enlig äldre lagstiftning/plan-och bygglag) för området som behöver upphävas. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi ansvarar för upprättandet av detaljplanen. Behövliga markförvärv, fastighetsbildningsåtgärder, rättighetsupplåtelser, projekteringskostnader, byggnationer och anläggningsarbeten regleras i ett senare skede, eventuellt med avtal. Detta inkluderar även kostnader för eventuella flyttningar av markledningar och ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor, vilka härrör från exploateringen. Exploatören utför va-anläggning inom planområdet. Anläggningen ansluts till det kommunala nätet i av kommunen anvisad punkt. Anslutningsavgift kommer att debiteras enligt gällande taxa. Planavgift Planavgift är ej aktuellt. TEKNISKA FRÅGOR Behov av ytterligare utredningar Detaljerad geoteknisk undersökning för grundläggande av byggnader med mera genomförs och bekostas av berörd exploatör. Exploatören ansvarar och bekostar även detaljutredning angående utformning av ledningsnät och dagvattensystem vilket ska redovisas i samband med bygglov. Behov av kompletterande tillstånd Anmälan om vattenverksamhet sker innan exploateringsskedet avseende trummor under vägen i planområdets östra del. GENONOMFÖRANDE AV UPPHÄVANDET Upphävandet innebär inga fysiska förändringar i planområdet, inte heller någon inlösen av mark. Upphävandet av gällande detaljplan innebär att hittillsvarande byggrätter, som ligger utanför den nya detaljplanen, upphör att gälla när upphävandet vunnit laga kraft.

18 (18) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Beställare Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunens handläggare Tommy Samuelsson Planförfattare Johan Öberg, WSP Samhällsbyggnad MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Tommy Samuelsson Samhällsbyggnadschef