Planbeskrivning. Detaljplan för Del av fastighet Mo 3:27 m.fl. Industrispår Rundvik, Nordmalings kommun Upprättad av WSP Samhällsbyggnad

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Del av fastighet Mo 3:27 m.fl. Industrispår Rundvik, Upprättad av WSP Samhällsbyggnad Till planen hör: Plankarta Markteknisk undersökningsrapport Behovsbedömning för MKB MKB

2 (17) Medverkande Samhällsbyggnadsförvaltningen Nordmaling e-post: kommun@nordmaling.se tfn: Ansvarig : Sune Höglander e-post: sune.hoglander@nordmaling.se tfn: WSP WSP Samhällsbyggnad Box Sundsvall Uppdragsansvarig: Fredrik Spjut e-post: fredrik.spjut@wspgroup.se tfn:

3 (17) PLANFÖRFARANDE Aktuell detaljplan handläggs med standardutförande enligt PBL 2010:900. Planprocessen regleras i plan- och bygglagens 5:e kapitel. Förfarandets olika steg redovisas nedan:. Dialog med Länsstyrelsen, berörda myndigheter, berörda kommuner, kända sakägare och boende, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan.. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant.. Innan planen antas ska kommunen låta förslaget till detaljplan granskas. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen.. Efter granskningstiden sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant.. Detaljplanen antas av Byggnadsnämnden. Om inget överklagande inkommit tre veckor efter antagandet vinner detaljplanen laga kraft. Bygglov kan därefter medges. Planprocessen för standardutförande respektive begränsat standardutförande

4 (17) PLANENS SYFTE Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på Botniabanan. Intill industrispåret ska en terminalanläggning för lastning och lossning kunna byggas. Detta ska skapa förutsättningar för ett logistiknav i Rundvik samt öka godstransporter på järnvägen. BAKGRUND Skogsindustrin är Rundviks största arbetsgivare och sysselsätter ca 60 personer. Planer på ett industrispår till Rundvik har funnits sedan byggnationen av Botniabanan och spåret finns omnämnt i de tillägg som gjordes år 1999 till gällande översiktsplan. I Rundvik finns en mötesstation med tre spår i nära anslutning till trafikplatsen mellan väg E4 och väg 500 som leder till Rundvik. och befintliga industrier i området, Masonite och SCA, har ambitionen att anlägga en lastnings- och lossningsplats för godhantering på järnväg i Rundvik. Etableringen av ett nytt industrispår samt terminalanläggning utgör en satsning på miljövänliga transporter, från lastbil till spårbunden trafik. PLANDATA Områdets läge och areal Planområdet ligger strax norr om samhället Rundvik och omfattar cirka 2 ha. Området avgränsas i söder av Strandvägen, i väster av Botniabanan, i norr av Lögdeån samt i öster av Nordmalingsfjärden. Planområdets avgränsning framgår av plankartan. Översiktskarta. Aktuellt område markeras med rött.

5 (17) Markägoförhållanden Planområdet omfattar fäljande fastigheter: del av Mo 3:85, del av Mo 3:105, del av Mo 3:106, del av Mo 3:76, del av Lögdeå S:1. Marken ägs av SCA och och delar av marken används för skogsbruk. TIDIGARE BESLUT Riksintressen Planen omfattar följande riksintressen: Naturvård (MB 3 kap 6 ), Friluftsliv (MB 3 kap 6 ), Skyddade vattendrag (MB 4 kap 6 ), Natura 2000 Art och habitatdirektivet (MB 4:8, MB 7:27 27, 28) samt riksintressen för väg (E4) och järnväg (Botniabanan). Planens påverkan på dessa riksintressen redovisas i en särskild miljökonsekvensbeskrivning. Riksintressen i området. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växter och djur. Lögdeåns och Nordmalingsfjärdens stränder angränsar till planområdet men avståndet till det föreslagna trafikområdet överskrider 100 meter. Inom planområdet löper en mindre bäck som inte omfattas av strandskydd. Planområdet omfattas således inte av något strandskydd.

6 (17) Kulturskydd Planområdets berörs inte av några (kända) fornlämningar eller kulturskyddade områden eller objekt. Rennäring Planområdet ligger inom renbetesland för Vilhelmina norra sameby men inte inom något riksintresseområde för rennäringen. Naturskydd Enligt planhandlingens tillhörande miljökonsekvensbeskrivning innebär planförslaget ett intrång i naturen i och med att mark tas i anspråk för spår, vägar och terminalyta. Föreslaget planområde bedöms dock inte påverka det ur naturmiljöriskintresseklassade området kopplat till Lögdeälven. Mellankommunala intressen Etableringen av den nya spåranläggningen kommer att påverka närliggande kommuner genom att det skapas en möjlighet för företag i grannkommuner att nyttja spåret för godstransport.

7 (17) Tidigare utredningar Industrispårsutredning En utredning för nytt industrispår gjordes Utredningen föreslår utformning och anslutning till Botniabanan. Under utbyggnaden av Botniabanan förbereddes en växel till ett framtida industrispår. Utdrag från industrispårsutredning (2008). Källa: WSP. Översiktliga planer och program Översiktsplan Överikstaplanen för är från Vid planering av Botniabanan gjordes ett tillägg till översiktsplanen (1999) för järnvägen. Banverkets järnvägsutredningar, Husum-Nordmaling och Nordmaling-Umeå utgjorde underlag för tilläggen som fastslår att ett nytt industrispår kan byggas till Rundvik. Föreliggande planförslag bedöms vara i enlighet med kommunens översiktsplan. Detaljplaner och områdesbestämmelser Planområdet är inte detaljplanelagt. Området tangerar järnvägsplanområde för Botniabanan (1998). I tillhörande plan och miljökonsekvensbeskrivning (2002) är en sträcka för framtida industrispår markerat.

8 (17) Utdrag från utställningshandling för Botniabanan Ava-Nordmaling, Plan och miljökonsekvensbeskrivning (2002). Källa: Trafikverket.

9 (17) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Mark- och vattenområden Natur- och terrängförhållanden Planområdet ligger ca 1 kilometer från de centrala delarna av Rundviks tätort. Området är obebyggt och utgörs av skogsmark som brukas av SCA. Marken är flack och låglänt. Den pågående landhöjningen gör att marknivån höjs varje år med cirka 8-9 mm. Ortofoto över området (planområdet markeras ungefärligt med rött). Platsbilder över området där det nya industrispåret planeras att ansluta till Botniabanan. Rekreation och friluftsliv Det finns stora möjligheter till friluftsliv i direkt närhet till planområdet. Söder om området finns ett naturområde som används för rekreation. I anslutning till naturområdet finns även en idrottsplats. I ett samrådsyttrande från Länsstyrelsen bedömer myndigheten att det planerade industrispåret inte anses vara av särskild betydelse för riksintresset Rörligt friluftsliv. Landskapsbild Den visuella uppfattningen av landskapet kommer delvis att påverkas i och med att skogsmark tas i anspråk för anläggning av nytt industrispår. Spåret kommer dock att omges av skogsmark vilket hindrar fri vy mot spåret från ytor där allmänheten vistas. Geotekniska förhållanden Sonderingarna och provtagningarna som gjorts i terminalområdet, 16 borrpunkter visar på ett lager med sand, mellansand och finsand i de översta 4 metrarna. Lagret under består av silt och lera med några tunna lager med friktionsmaterial.

10 (17) Provpunkt 18 ligger bredvid befintlig väg där planer för förstärkning och breddning finns, punkten likartat material som i punkterna i terminalområdet. De geotekniska undersökningarna visar sammantaget att marken är lämplig för planerad exploatering. Markavvattning Inget markavattningsföretag krävs. Inget våtområde berörs som kan komma att påverkas negativt av aktuell utveckling. Förorenad mark Ingen misstanke finns om att markföroreningar förekommer inom planområdet (enligt länsstyrelsens underlag för potentiellt förorenade områden, MIFO). Radon Uranhalten i området ligger, enligt SGU, på cirka 12 Bq/kg vilket innebär ca. 1,0 ppm. Mätning av markradon ska redovisas i samband med bygglovsansökan för terminalbyggnad. Bebyggelseområden Befintliga förhållanden Planområdet är avskärmat från angränsande markområden genom Botniabanan i väst, Lögdeå i norr, Nordmalingsfjärden i öst samt Strandvägen (väg 500) i söder. Norr om planområdet, söder om Lögdeån strand, finns ett reningsverk som nås från Strandvägen via en skogsbilväg. Planområdet är i övrigt obebyggt och består av delvis avverkad skogsmark.

11 (17) Planförslag Plankarta med föreslagna planbestämmelser. T 1 (Industrispår, lager och terminalområde) Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för att koppla på ett industrispår (T 1 ) till befintlig växel på Botniabanan. Intill industrispåret ska en terminalanläggning för lastning och lossning kunna byggas. Med föreslagen utformning är det möjligt att anlägga järnvägsspår med tillhörande terminalytor samt bygga lagerbyggnader med en maximal byggnadshöjd om 20 meter. Största möjliga byggnadsarea är 20% av fastigehtsarea enligt planbestämmelse e Eventuella hus ska dock placeras minst 30 meter från något spårområde pga. av säkerhetsskäl (m 2 ). Väg (VÄG) Vägen till planområdet närmast Bottniabanan ligger inom Trafikverkets fastighet för järnväg. Servitut för användning av väg måste således upprättas mellan Trafikverket och kommunen. Befintliga vägar breddas och förstärks för att möjliggöra ökad godstrafik mellan terminalområdet och industrierna i Rundvik.

12 (17) Teknisk försörjning Befintliga ledningar Vattenfall Eldistribution Vattenfall har en högspänningskabel som ansluter till industribyggnaderna söder om planområdet. Befintliga ledningar i planområdets närhet. Röd streckad linje är högspänningskabel (11000 V) i mark. Blå streckad linje är lågspänningskabel i mark (400 V). Svart fylld rektangel är elskåp. Vatten och avlopp Dricks- och spillvatten Området är inte anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Eventuella byggnader kopplas till det kommunla vatten- och avloppsnätet. Dagvatten Allt dagvatten som uppkommer inom planområdet ska omhändertas lokalt. Lösning av dagvattenhantering ska redovisas i samband med bygglov. Dagvatten från vägar tas upp av mindre diken i grönytor i anslutning till vägområdet. Dagvatten ska inte ledas till Lödgeå utan ledas direkt till havet.

13 (17) El och värme Elförsörjning kan ombesörjas genom anslutning till befintlig huvudmatning för el och fjärrvärme. Anslutningspunkt anges av huvudman. Tele- och datakommunikationer Planområdet kan anslutas till något av de fibernät som finns inom planområdet. Se befintliga ledningar Avfall Avfallshantering från eventuella lagerbyggnader inom området sköts av Nordmalings kommun. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering, samt behov av brandposter och släckvatten. Service Planområdet är beläget cirka en kilometer från Rundviks centrum där olika typer av service finns. Tillgänglighet och trygghet Allmänna platser ska utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Störningar Buller från industriverksamhet Enligt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller bör buller från godshantering vid till exempel lastkajer och omlastningsterminaler räknas in i ljudnivån från verksamheten och bedömas som industribuller. Buller från ofta förekommande rangering av spårfordon på bangårdar bör också omfattas av vägledningen. Riktvärden för buller från industriverksamhet finns nedan: Den förbipasserande trafiken genom bangården bör dock räknas som trafikbuller. Visst trafikbuller förväntas från industrispåret samt verksamhetsbuller från terminalanläggning. Trafiken inom området är en arbetsmiljöfråga för kommande fastighetsägare. Planbestämmelse om att buller från både trafik och industriverksamhet ska följa Naturvårdsverkets riktlinjer (m 1 ).

14 (17) Risk och säkerhet Det bedöms inte finnas någon skredrisk inom området. MILJÖKONSEKVENSER Enligt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar och ska alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan myndigheten eller kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen, programmet eller ändringen, ges tillfälle att yttra sig. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer och program som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om förändringen antas innebära betydande miljöpåverkan ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där konsekvenserna ska identifieras, beskrivas och bedömas. Krav på innehållet återfinns i 6 kap MB. Hänvisning till detta finns även i Plan och bygglagens (PBL) 4 kap. (34 ). Behovsbedömning har bedömt att detaljplanens genomförande innebär betydande miljöpåverkan och att en fullständig MKB till detaljplanen behöver utarbetas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det krävs MKB. För mer information, se Behovsbedömning, Industrispår Rundvik, vilken finns tillgänglig på. Förenlighet med miljöbalken Aktuellt detaljplaneförslag bedöms vara förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap. (Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden) och 4 kap. (Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 (5:e kap.) för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen ( Det finns idag MKN för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika parametrar i havsmiljön (SFS

15 (17) 2010:1341) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Planförslaget bedöms inte påverka några vattenförekomster eller utpekade fisk- och musselvatten. Kravet på bullerkartering gäller för samhällen med innevånare eller fler. Eftersom Nordmaling har färre än innevånare, finns det inte något formellt krav på bullerkartering. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen beräknas antas i början av Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Planen gäller dock tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap ansvarar för upprättandet av detaljplanen och kommer att vara huvudman och ansvara för drift och skötsel av allmänna platser. Ledningsnät för vatten, avlopp, el och värme kommer inom kvartersmark att ägas och förvaltas av respektive fastighetsägare som även ansvarar också för drift och underhåll av detta. Avtal Inget planavtal har upprättats. Lovplikt Enligt 4 kap. 15 plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om förändrad lovplikt. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Område för T 1 kommer att styckas av till en egen fastighet. Gemensamhetsanläggningar, ledningsrätt, servitut m.m. Befintliga ledningsrätter gäller fortsatt inom planområdet. Servitut måste upprättas för användning av väg inom Trafikverkets fastighet.

16 (17) Fastighetsplan Det finns ingen fastighetsplan (enlig äldre lagstiftning/plan-och bygglag) för området som behöver upphävas. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi ansvarar för upprättandet av detaljplanen. Behövliga markförvärv, fastighetsbildningsåtgärder, rättighetsupplåtelser, projekteringskostnader, byggnationer och anläggningsarbeten regleras i ett senare skede, eventuellt med avtal. Detta inkluderar även kostnader för eventuella flyttningar av markledningar och ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor, vilka härrör från exploateringen. Exploatören utför va-anläggning inom planområdet. Anläggningen ansluts till det kommunala nätet i av kommunen anvisad punkt. Anslutningsavgift kommer att debiteras enligt gällande taxa. Planavgift Planavgift är ej aktuellt.

17 (17) TEKNISKA FRÅGOR Behov av ytterligare utredningar Detaljerad geoteknisk undersökning för grundläggande av byggnader med mera genomförs och bekostas av berörd exploatör. Exploatören ansvarar och bekostar även detaljutredning angående utformning av ledningsnät och dagvattensystem vilket ska redovisas i samband med bygglov. Behov av kompletterande tillstånd Förutom fastighetsavstyckning bedöms inga kompletterande tillstånd behövas för aktuell exploatering. SAMRÅD/GRANSKNING Efter samråd kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse. Handlingarna kommer att revideras/kompletterats vid behov. Planfrågor har under handläggningstiden diskuteras med berörda. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Beställare Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunens handläggare Agneta Sahlström Planförfattare Fredrik Spjut, WSP Samhällsbyggnad Emelie Edström, WSP Samhällsbyggnad MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Sune Höglander Samhällsbyggnadschef Agneta Sahlström Handläggare