Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling År 2015

2 1. Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen: Planen gäller för all fritidsverksamhet vid Tussilagon. Huvudmål med likabehandlingsarbetet: På Tussilagon vill vi skapa en trygg miljö, där vi visar hänsyn och omtanke och där alla tar ansvar och är delaktiga i samvaron med varandra. Vi tar aktivt avstånd från varje form av diskriminering - och kränkande behandling. Den som upplever att någon kränker ens personliga integritet skall uppmärksammas. De vuxnas ansvar är att se och alltid agera. Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling är en samlingsbetäckning för trakasserier, diskriminering och alla andra former av kränkande behandling. En person är trakasserad eller kränkt när hon eller han blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Kränkningarna har samband med diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Kön och könsidentitet Sexuell läggning Ålder Planen gäller från: Ansvariga för planen: Enhetschef tillsammans med samtlig personal och styrelse ansvarar för att det på Tussilagon bedrivs ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt att planen utvärderas två gånger/år, utifrån de kartläggningar som genomförts under året. Vid terminernas planeringsdag.

3 2. Delaktighet i och förankring av planen Barnens delaktighet: Personalen berättar om planen för barnen vid varje läsårsstart och där för diskussioner om vad diskriminering är som t ex: Under fritidstiden säger någon generaliserande eller nedsättande saker om människor från ett visst land, en viss folkgrupp eller en viss religion Ett barn som har ett handikapp blir retat för det Ett barn knuffar en annan för att han har en annorlunda familjesituation Ett barn skickar ett nedsättande meddelande med sms eller Att man inte blir lyssnad på för att man är ett barn Barnen är med i utvärdering och revidering av ordningsregler, vid varje terminsstart Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavare informeras om planen i informationsmötet för nya föräldrar, i första brevutskicket för varje termin och planen finns upplagd på Tussilagons hemsida. En gång/år( vårterminen) får vårdnadshavare tillsammans med barnen svara på en trivsel och trygghetsenkät tillsammans i hemmet. Personalens delaktighet: Pedagogerna är på planeringsdagar och planeringsmöten delaktiga i arbetet med att utvärdera tidigare insatser och åtgärder, samt att formulera nya mål och åtgärder. Planeringsmöten hålls en gång/vecka och då diskuteras veckans händelser och om det framkommit någon slags diskriminering eller kränkning som kommer att leda till vidare behandling. Pedagogerna är delaktiga samt stödjande i det arbete som görs på Tussilagon, gällande fritids arbete, mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen: Vår nya plan är skriven utifrån Skolverkets allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utgår från två olika lagar (skollagen och diskrimineringslagen) som har ett gemensamt syfte, att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den kommer att diskuteras i personalgruppen vid vårens planeringsdag 7/ Personalen kommer att arbeta med att sätta sig in i planen samt planera för läsårets insatser. Planen presenteras på Tussilagons hemsida. För barnens del förankras planen i gruppen i början av vårterminen Information och samtal omkring olika dilemmafrågor kommer att ske i färggrupperna. Vi kommer att fördjupa oss i och diskutera olika delar i planen, främst när det gäller det förebyggande arbetet.

4 3. Utvärdera Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats: Den gamla planen- likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling och diskriminering utvärderades under slutet av höstterminen 2014 i personalgruppen tillsammans med styrelsen. Enhetschef beslutade att en ny plan ska upprättas under vårterminen 2015 (utifrån allmänna råd om diskriminering och kränkande behandling). Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Enhetschef tillsammans med samtlig personal och styrelse. Resultat och redovisning kvalitetskontroll år 2014: Vårterminen 2014 Trivselenkät på Tussilagon Svarat 31/46 1. Jag tycker om att gå till mitt fritids Stämmer bra: 24 av 31 Stämmer ibland: 6 av 31 Stämmer inte alls:1 av 31 Kommentarer: Vill ha utedag med tvåorna. Det är bra att öva att gå hem. De som jobbar på fritids är jättebra! 2. Jag trivs bra på mitt fritids Stämmer bra: 26 av 31 Stämmer ibland: 4 av 31 Stämmer inte alls: 1 av 31 Kommentarer: Ibland! Ibland vill jag vara hemma t.ex efter semestern. För att det är kul och att vi hittar på saker. Det finns alltid något att göra. Det känns som jag aldrig vill sluta på fritids.

5 3. Jag har alltid någon att vara tillsammans med på mitt fritids Stämmer bra: 20 av 31 Stämmer ibland: 10 av 31 Stämmer inte alls: 1 av 31 Kommentarer: Det är ofta bra med kompisar men om det inte finns några hittar jag själv på något att göra. Det är så ofta små barn där som jag inte känner. Ibland känns det ensamt på morgonen. Ibland när inte mina bästa kompisar är här. 4. Jag behandlas bra av de andra barnen på mitt fritids Stämmer bra: 23 av 31 Stämmer ibland: 7 av 31 Stämmer inte alls: 1 av Jag behandlar de andra barnen bra på mitt fritids Stämmer bra: 30 av 31 Stämmer ibland: 1 av 31 Stämmer inte alls: 0 av De vuxna på mitt fritids bryr sig om mig Stämmer bra: 28 av 31 Stämmer ibland: 3 av 31 Stämmer inte alls: 0 av 31 Kommentarer: De är snälla och säger ifrån om det är för högt ljud. Jag känner mig trygg. Ni är snälla. 7. Det finns alltid någon vuxen på mitt fritids som jag kan prata med Stämmer bra: 27 av 31 Stämmer ibland: 4 av 31 Stämmer inte alls: 0 av 31 Kommentarer: Ibland. Ni har oftast fullt upp! 8. De vuxna på mitt fritids hjälper till om någon behandlas illa Stämmer bra: 27 av 31 Stämmer ibland: 4 av 31 Stämmer inte alls: 0 av 31 Kommentarer: Ibland 9. Jag tycker om maten på mitt fritids Stämmer bra: 24 av 31 Stämmer ibland: 7 av 31 Stämmer inte alls: 0 av 31 Kommentarer: Den är jättegod!

6 Kommentarer om resultatet. Svårt att få in svar från alla. Aktuella händelser under dagen avgjorde svaren. Bra att få en bild att arbeta efter. Alla svar som ges som stämmer ibland och stämmer inte alls, ska behandlas och åtgärdas i en ny plan i det fortsatta arbetet. Höstterminen 2014 Under hösten har vi genomfört gruppintervjuer i syfte att ta reda på svaren i följande frågor. - Hur är en bra kompis? - Finns det någon sådan här på Tussilagon? - Vad är kul av det vi gör här på Tussilagon? - Vad är mindre kul? - Finns det platser ställen som du inte tycker är bra på Tussilagon? - Finns det platser (i huset eller ute) som du inte känner dig trygg? Intervjuerna har genomförts i slumpvis sammansatta grupper utifrån för dagen närvarande barn. Antalet barn i varje grupp har varierat från tre upp till fem barn. Frågorna har ställts utifrån intervjuguiden och barnen har svarat fritt, frågorna har kompletterats för att klarlägga och förtydliga. Antalet intervjuade barn Hur är en bra kompis? En bra kompis är snäll, någon som gör snälla saker och är trevlig. Någon som delar med sig och är bra att leka med. Är hjälpsam och juste, någon som inte svär. En bra kompis kan vara lite både och, ibland snäll och ibland dum. Ska också vara lite påhittig, tröstande, se möjligheter och inte retas. Någon som inte blir arg om man vill göra något annat. Någon som är cool och busig fast på skoj. Lyssnar på mig. Respekterar hur man är. Någon som slutar när man säger ifrån. Vara bussig och leka med alla. - Finns det någon sådan här på Tussilagon? Flertalet av Tussilagons inskrivna barn omnämns flera gånger och av olika barn som svar på denna fråga. Ett barn svarar att alla barn är mina kompisar. Två barn blir inte omnämnda av någon. - Vad är kul av det vi gör här på Tussilagon? Någon svarade svårt att säga! Många barn svarade att vara här. På följdfrågan om varför det är

7 bra att vara här svarade flera barn för att man kan göra vad man vill, leka och så. Att gå till gympasalen är också kul och när vi gör något extra, något vi inte brukar göra, kalas eller åka till Astrid Lindgrens värld. Gå till Korpen och simhallen, ishallen omnämns av flera barn som en rolig aktivitet. Någon tycker också att tisdagseftermiddagen i församlingshemmet är kul. Utedagar är också kul tycker några, några tillägger att utedagarna är ok när det är varmare, typ på våren och sommaren. - Vad är mindre kul? Någon svarar inget och någon vet inte något barn nickar jakande på följdfrågan om allt vi gör på Tussilagon är kul. Ett återkommande svar från flera barn är att eftermiddagarna i församlingshemmet är mindre kul. Utedagar omnämns också som en aktivitet som är mindre roligt. - Finns det platser ställen som du inte tycker är bra på Tussilagon? Utemiljön på gården omnämns av flera barn som lite bristfällig och torftig, gungor och klätterställning, lekstuga med dörr önskas. Lilla toaletten i källaren är också ett återkommande svar på frågan, den är ofta blött på golvet, papper ligger slängt, blött på ringen. Funderingar på säkerhet kring cykelhoppet finns också. Ommöbleringen omnämns av flera av Tussilagons äldre barn som dålig, dåligt att lådorna är i läsrummet och flera önskar tillbaka det lilla kuddrummet. Kuddrummet och bandyplanen ses av några barn som stojiga miljöer och lätt att slå sig eller hamna i konflikt i. Hög ljudvolym omnämns som en dålig sak. - Finns det platser som du inte känner dig trygg? Några barn svarar att källaren känns lite läskig, det handlar om att vara där nere ensam på morgonen. Lilla toan är också ett återkommande svar hos flera barn, på frågan om de kan förklara varför, så svarar barnen hur det ser ut och hur rent det är, någon påtalar hur det var innan haspen kom dit. Andra ställen som även nämns är där dom spelar bandy, både ute och inne, kojan/garderoben nere. Surr Önskemål av flera barn att kuddrummet skall vara där det var förr/lättare att mörklägga. Någon tycker vi kan ta bort skolan. Restauranghörnet skulle kunna vara legohörna. Restauranghörnet används inte så ofta. Dåligt med lådorna i läsrummet.

8 Stora rummet uppe är mysigt. Bra om vi kunde ha teater. Behålla legorummet. Måste bli bättre ordning på att använda toaskyltarna. Bra med nya matrummet. Önskemål/förslag om utedagar varannan vecka under höst- vinter. Resultatet diskuteras under planeringsdagen 7/ och ska leda till fortsatt arbete för att motverka kränkande behandling och främja en trygg miljö för barn och vuxna. Årets plan ska utvärderas senast i Januari 2016 Beskrivning av hur planen ska utvärderas: Det ska föras diskussioner i personalgruppen under planeringsmöten utifrån resultatet av terminens kvalitetskontroll. Personalen kommer att under planeringsdagen augusti 2015, analysera följande: Metoder för kvalitetskontroll Insatser/ åtgärder som gjorts under vårterminen 2015 Rutiner för dokumentation, utredning och akuta situationer utifrån barnens, vårdnadshavarnas och personalens analyser ska det formuleras nya mål och insatser. Ansvarig för att årets plan utvärderas är: Enhetschef 4. Främjande insatser Mål, insats och uppföljning Långsiktigt mål utifrån Lgr 11: Tussilagons mål är att barnen ska lära sig respektera olikheter och olika åsikter och inse nödvändigheten av att kompromissa. Mål insats och uppföljning Långsiktigt mål: All personal på Tussilagon ska känna till och aktivt arbeta med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mål för året 2015:

9 - Att all personal ska få kunskap om och möjlighet att diskutera begrepp kopplade till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Att förtydliga för all personal som arbetar på Tussilagon vilka skyldigheter - vi har i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utifrån skollag och diskrimineringslag. Insats: Planen för 2015 kommer att diskuteras i personalgruppen på planeringsdagen januari Förankring och utvärdering av denna plan kommer att ske i personalgruppen fortlöpande under läsåret inför fastställandet av kommande plan (på planeringsmöten 2 gånger/termin bestäms på planeringsdagen januari 2015) Kvalitetskontroller för året utformas och genomförs i april och oktober. Uppföljning: Planeringsdag januari 2016 Ansvarig: Enhetschef Kön och könsidentitet Mål: Att ge flickor och pojkar samma möjligheter att utveckla och pröva sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Insats: Att aktivt arbeta för jämställdhet och ge pojkar och flickor möjligheter att utveckla och pröva sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Genom att aktivt dela på resurserna(personal, material och lokaler) mellan pojkar och flickor. Genom att aktivt bryta aktivitetsmönster genom att erbjuda alternativ. Genom att personalen är förebilder i att bryta traditionella könsroller. Uppföljning: Personalen reflekterar/utvärderar regelbundet på planeringsmöten. Iakttar resultatet av kvalitetskontrollen(1/termin) Etnisk tillhörighet Mål: Alla barn ska känna sig stolta över sitt modersmål och lika mycket värda oavsett bakgrund. Insats: Personalen uppmuntrar barn med annan bakgrund att dela med sig av sitt språk, sina seder och bruk. Även planerade aktiviteter. Personalen synliggör och diskuterar skiljaktiga värderingar och uppfattningar utifrån ett demokratiskt synsätt.

10 Uppföljning: Personalen reflekterar/utvärderar vid planeringsmötena. Religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla barn oavsett trosuppfattning respekteras. Insats: Personalen uppmuntrar barn med olika trosuppfattningar att dela med sig av sin tro, seder och bruk. Uppföljning: Personalen reflekterar/utvärderar vid planeringsmötena. Funktionsnedsättning Mål: Alla barn ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar och behov. Insats: Vi arbetar med att tillrättalägga fysisk miljö för att alla och vid alla tillfällen - ska kunna delta i verksamheten utifrån sina behov. Vi strävar efter att ha tillgång till resursperson vid behov. Handledning till pedagoger finns att tillgå vid behov via Elevhälsan och SPSM. Pedagogerna har möjlighet till konsultation och rådgivning via Elevhälsan och SPSM. Här diskuteras förhållningssätt för att bättre kunna främja barnens lika möjligheter att delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar och behov. Uppföljning: Personalen reflekterar/utvärderar vid planeringsmötena. Sexuell läggning Mål: Alla ska ha förståelse för individers olika sexuella läggning. Insats: Vi reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och samtalar om ordens betydelse. Uppföljning: Personalen reflekterar/utvärderar vid planeringsmötena. Ålder Mål:

11 Alla barn ska känna sig lyssnade - på, oavsett ålder Alla barn ska känna att de, oavsett ålder, har möjlighet att påverka sin fritidshemsvistelse. Insats: Vi ger förutsättningar för barnen att umgås över åldersgränserna genom att dela in i färg/faddergrupper och arbeta i dem under utedagar, under informationstillfällen och eventuellt vid matsituationen. Uppföljning: Pedagogerna reflekterar/utvärderar regelbundet tillsammans med barnen för att få reda på, om alla känner att de har möjlighet att påverka sin fritidshemsvistelse Övriga insatser: Personalen arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbetet. Pedagoger och elever samtalar och diskuterar återkommande i verksamheten kring alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor samt om hur man visar solidaritet med andra människor. Ansvarig för uppföljningen: All personal Datum när det ska vara klart: Pågående under de veckovisa planeringsmötena. Sammanställning planeringsdagen augusti 2015 och januari Kartläggning Kartläggningsmetoder: Vårterminen 2015 Trivselenkät skickas ut till hemmen. Barn och vårdnadshavare går igenom och svarar på den gemensamt Höstterminen 2015 Intervjufårgor ställs till alla barn, enskilt eller i grupp. Barnen kommer att involveras i kartläggningen genom att: Svara på enkäter Bli intervjuade av personalen. Personal kommer att involveras i kartläggningen genom att: Utföra och analysera kartläggningen. Planera vidare insatser. Resultat och analys kommer att gås igenom och arbetas vidare med. 6. Förebyggande åtgärder Mål, åtgärd och uppföljning Mål för året 2015 Vuxennärvaro:

12 Att all personal som rör sig i Tussilagons lokaler agerar när man upptäcker att någon känner sig utsatt eller verkar otrygg. Åtgärd: Att det alltid finns en personal i närheten där barnen vistas. Schemalägga var personalen ska vara. Öppningstur: källaren. Stängningstur: övervåning. Mellantur: ute vid behov. Motivering av åtgärd: Vi vill att Tussilagon ska kännas trygg för alla barn. Uppföljning: Sker i kartläggning för att se om det finns otrygga platser på Tussilagon. Ansvarig: All personal Datum när det ska vara klart: Januari Samspelsregler Mål, åtgärder och uppföljning Långsiktigt mål: Alla barn kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Alla barn visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv. Mål för 2015 HelaTussilagon enas kring våra trivselregler. Tussilagons regler Jag gör mot andra som jag vill att dom ska göra mot mig! Jag svär inte eller säger elaka saker till någon annan! Blir jag arg-försöker jag prata! I källaren får jag springa och busa! På övervåningen får jag gå och ta det lugnt! Maten jag själv tar äter jag upp! Skorna ställer jag på skohyllan, kläder och väskan hänger jag på min plats! Jag plockar bort det jag tagit fram, innan jag börjar på något nytt! Röd lapp på dörr betyder: fråga en vuxen innan jag öppnar! Innan jag äter, tvättar jag mina händer med tvål! Jag frågar en vuxen innan jag tar ut något från ett rum! På Tussilagons gård får jag leka innanför grindarna!

13 Åtgärd: Vi tydliggör reglerna i färggrupperna i början av varje termin. Personalen lyssnar in barnens synpunkter vid genomgången av reglerna. Vi arbetar med en regel i veckan för att förtydliga och införliva dem till barnen. Motivera åtgärd: Vi arbetar för att alla ska respektera andra människors egenvärde och visa respekt för vår gemensamma miljö. Uppföljning: I början på varje termin frågar vi barnen( färg/faddergrupper) vad de tycker om reglerna. Är de lätta att följa? Behövs det någon mer? Kan vi ta bort någon? Utvärdering av resultatet sker. Ansvarig: All personal Datum när det ska vara klart: och Rutiner för akuta situationer Skolor, som enligt Skolverkets granskning nått längst i sin nolltolerans med avseende på kränkande behandling, har fördelat ansvaret för arbetet till alla, såväl barn/unga som ledning och personal. På fritidshemmet Tussilagon ska all personal aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans!! Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter nödvändiga kontakter, samt med enhetschef om det är en vuxen inblandad. UPPTÄCKA Personal upprättar en riskbedömning var det finns risk för kränkande behandling. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt! Misstanke om kränkning tas alltid på allvar. Stående punkt på möten med barnen i färg/faddergrupp, utvecklingssamtal och föräldramöten; Hur har Du/ditt barn det i gruppen? Återkommande fortbildning för all personal. Kontinuerlig föräldrakontakt(tamburkontakt) Kartlägga via trivselenkät (kvalitetskontroll) UTREDA Så snart fritidshemmet får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas igång. Kränkning mellan barn

14 1. Vuxna genomför samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. 2. Personal tar kontakt med föräldrar. 3. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 4. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet. 5. Om ingen ändring sker - konferens med enhetschef, berörd personal, förälder och barn. 6. Enhetschefen ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning. Steg 1-4 dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning. Dokumentation förs vidare till enhetschef. Vuxnas kränkning av barn. 1. Om personal misstänks för kränkning av ett barn ska enhetschefen/styrelsen ansvara för utredningen. 2. Enhetschef/styrelsen samlar information om händelsen. 3. Enhetschef/styrelsen och någon av enhetschefen utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 4. Berörd förälder kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 5. Uppföljning inom en vecka. 6. Enhetschef/styrelsen dokumenterar steg 1-5. Barns kränkningar av vuxna Enhetchef/styrelsens ansvar. Kränkning mellan vuxna Enhetschef/styrelsen är ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. www. arbetsmiljoverket.se Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn och vårdnadshavare kan alltid vända sig till ordinarie personal på Fritidshemmet Tussilagon. Gunilla Håkansson Enhetschef Barbro Backman: Cathrin Hesselstrand: Mia Grefbäck: Definiering av olika begrepp Diskriminering Diskriminering är när fritidshemmet på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier

15 Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält fritidshemmet för diskriminering, eller påtalat förekomsten av trakasserier, eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna: Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för, att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism, omfattas av diskrimineringsskyddet. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättningar menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

16 Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut, i olika sammanhang. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.