Verksamhetsberättelse 2017 Enheten för Riskvärdering av Växtskadegörare
|
|
- Barbro Isaksson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enheten för riskvärdering av växtskadegörare PROMEMORIA Verksamhetsberättelse 2017 Enheten för Riskvärdering av Växtskadegörare Sammanfattning Under verksamhetsåret 2017 lades ett stort fokus på utveckling av enhetens verksamhet och kompetens samt på att etablera kontakter och nätverk både nationellt och internationellt. Enheten har bl.a. startat ett Nordiskt riskvärderingsnätverk tillsammans med riskvärderingsfunktionerna i Finland och Norge samt arbetat på internationell nivå på EFSA och EPPO. Enheten har under året genomfört en rad riskvärderingar, analyser, utlåtanden, samt svarat på remisser och sammanställt underlag till Jordbruksverkets arbete med att förebygga spridning och bekämpning av växtskadegörare. Enheten har också initierat tre större projekt. I det ena görs en sammanställning av Sveriges handel och produktion av växter och växtprodukter. Det andra projektet syftar till att förbättra kunskapsunderlaget om de olika värden som hotas av nya främmande skadegörare och hur värden, som biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden kan värderas och integreras i riskbedömningar av växtskadegörare. Vidare har ett samarbetsprojekt med riskvärderingsenheten i Finland initierats. Inom det projektet kommer potentiella risker för de Nordiska barrskogarna associerade med handeln med prydnadsväxter att analyseras. Postadress: Niklas Björklund, Inst. för ekologi, SLU, Box 7044, 750 Tel: (vx) 07 Uppsala samt Johanna Boberg, Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, Box 7026, Uppsala Besöksadress: Ulls Väg 16, respektive Almas Allé 5, Uppsala Mobilnr: respektive Org nr: niklas.bjorklund@slu.se samt johanna.boberg@slu.se
2 Innehåll 1 Inledning... 3 Verksamheten under året... 4 Rapportering av aktiviteter Utveckling av verksamheten Analys och kunskapssammanställning Samarbete och kommunikation /12
3 Inledning Enheten för riskvärdering av växtskadegörare är en funktion vid SLU som tillhandahåller oberoende vetenskapligt underlag för Jordbruksverkets riskhantering av nya skadegörare. Riskvärderingsfunktionen ska bedriva verksamhet i linje med de riktlinjer som redovisas i Jordbruksverkets rapport 2014:14. Detta innebär kortfattat att bygga upp och bibehålla en nationell kapacitet att kunna utföra riskvärderingar enligt den internationella standarden ISPM11. Krav på nationell förmåga att utföra riskvärderingar enligt den internationella standarden ställs i växtskyddskonventionen (IPPC) och i den kommande EU-lagstiftningen på området. Enheten producerar även översiktliga studier som utgör ett stöd för Jordbruksverkets beslut i olika situationer Verksamheten omfattar reglerade växtskadegörare, och de som har potential att bli reglerade i alla typer av växtmiljöer i Sverige. Enhetens vision är att genom vetenskapligt grundad analys bidra till en effektiv nationell och internationell riskhantering av växtskadegörare med målet att minska skador på växter och växtmiljöer. För att uppnå detta arbetar vi inom enheten för att: Tillhandahålla oberoende vetenskapligt underlag för riskhantering av växtskadegörare o Utföra riskvärderingar enligt internationell standard o Utföra riskklassificeringar o Göra expertutlåtanden Utgöra ett nationellt nav för relevant kompetens och data Utföra omvärldsbevakning Upprätthålla en god kommunikation med berörda aktörer och myndigheter både nationellt och internationellt Sprida information om enhetens verksamhet En övergripande beskrivning av bakgrund och formulerade generella mål för enheten finns i Enheten för riskvärderings verksamhetsbeskrivning. 3/12
4 Verksamheten under året Under verksamhetsåret 2017 lades ett stort fokus på utveckling av enhetens verksamhet och kompetens samt på att etablera värdefulla kontakter och nätverk med forskare, riskvärderare, riskhanterare och andra avnämare i Sverige och internationellt. Ett Nordiskt riskvärderingsnätverk har initierats med riskvärderingsfunktionerna i Finland och Norge med syfte att fungera som ett forum för utbyte av kunskap, erfarenheter och information om aktuella projekt. Riskvärderingsnätverket utgör också en plattform för Nordiskt samarbete. Vidare har enheten arbetat internationellt med riskvärderingar på EFSA och EPPO. Enhetens kärnverksamhet omfattar de uppdrag som kontinuerligt kommer till enheten från Jordbruksverket. Under året har enheten genomfört en rad riskvärderingar, analyser, utlåtanden, svarat på remisser och sammanställt underlag till Jordbruksverkets riskhanteringsarbete. Speciellt kan nämnas de två riskvärderingar som utfördes på två arter av skalbaggar efter nya fynd i Jordbruksverkets övervakningsfällor (Xylosandrus germanus och Xyleborinus attenuatus) samt ett utlåtande om rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi efter de nya fynd som gjordes av denna karantänskadegörare i Blekinge. Enheten har under året också arbetat med att förbättra kunskapsunderlaget för att kunna bedöma växters och växtmiljöers olika värden i ett riskvärderingsperspektiv. Ett projekt med syfte att sammanställa relevant information om handel med växter och växtprodukter, odling och utbredning av olika växter och uppskattningar av växters ekonomiska värde genomfördes under Resultaten går att läsa i rapporten Trade and production of plants and plant products in Sweden a knowledge base for pest risk analysis. Denna sammanställning kommer att utgöra en viktig grund för riskanalyser och när nya arter av skadegörare utvärderas, rankas och prioriteras. Vidare har ett projekt initierats med målet att sammanställa data och information om de ekosystemtjänster och den biologiska mångfald som är knuten till våra svenska trädslag. Detta projekt kommer att löpa under 2018 och resultaten kan sedan utgöra en grund för miljöriskbedömningar av nya växtskadegörare. Enheten arrangerade också ett mini-symposium i slutet på året på samma tema med en rad inbjudna föreläsare som belyste de icke-monetära värden som hotas av nya skadegörare och hur dessa värden, som biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden värderas och integreras i riskbedömningar av växtskadegörare. Som ett led i den kontakt som etablerats med riskvärderingsenheten på EVIRA i Finland så startades ett samarbetsprojekt som kommer att löpa under Inom det projektet kommer potentiella risker för de Nordiska barrskogarna associerade med handeln med prydnadsväxter att analyseras. 4/12
5 Rapportering av aktiviteter 2017 Enhetens verksamhet delas in i tre övergripande verksamhetsområden i) Utveckling av verksamheten, ii) Analys och kunskapssammanställning samt iii) Samarbete och kommunikation. inom respektive verksamhetsområde redovisas under de verksamhetsmål som formulerades i verksamhetsplanen för Utveckling av verksamheten 2.1 Kompetensutveckling t med verksamhetsområdet är att utveckla riskanalyskompetensen inom Enheten för riskvärdering av växtskadegörare samt att få större kunskap om arbetet som pågår med nya växtskadegörare på Europeisk nivå, t ex vid EFSA (European Food Safety Authority) och EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization). En viktig del av detta är att utveckla ett professionellt nätverk med såväl våra grannländer som på europeisk och global nivå. Även omvärldsbevakning av växtskadegörare ingår som en viktig del, exempelvis att följa det aktuella forskningsläget, utvecklingen av riskvärderingsmetoder samt arternas aktuella status. Mål Få erfarenheter av genomförandet av en fullständig PRA (Pest Risk Assessment) på EPPO. Mål Erhålla erfarenhet och större kunskap om EFSAs arbete med växtskadegörare. Mål Utveckla nätverk och följa forskningsläget. Enhetens personal är sedan hösten 2017 medlemmar i EPPOs Expert Working Group - core members for reviewing PRAs. Deltagande vid Naturvårdsverkets Informationsmöte om genomförandet av EU:s förordning över invasiva främmande arter. Stockholm, 19 jan. NB Deltagande i en kvantitativ PRA för Eotetranychus lewisi som Visiting scientist vid EFSA (totalt fyra veckors stationering i Parma under våren 2017). NB 5/12
6 Genomfört kursen Full systematic review vid EFSA våren NB Deltagande i en kvantitativ PRA för Atropellis spp. som extern expert på EFSA. JB Medlem EFSA s arbetsgrupp Pest categorization of forest fungal pathogens som extern expert. JB. Deltagande på seminariet Finnish Risk Assessment in Focus, EVIRA, Finland. 19 maj. JB & NB Deltagande vid 12th European Foundation of Plant Pathology conference, 29 maj 2 juni. Dunkirk, Frankrike. JB. Deltagande i kursen Principles of Preparedness for Agroterrorism and Food Systems Disaster! arrangerad av Försvarshögskolan (utbildning från det amerikanska institutet Western Institute for Food Safety and Security (WIFSS)) juni. JB & NB. Deltagande vid 11th Meeting of the International Pest Risk Research Group, 29 aug. 1 sept. Ottawa. JB & NB Deltagande på konferensen Future Plant Disease Epidemiology sept. JB & NB Deltagande på Jordbruksverkets seminarium Ekonomisk ersättning vid bekämpning av vissa växtskadegörare. 13 sept. NB Observatör i EPPOs expert working group vid genomförandet av en PRA på Rose rosette virus, september. Paris. JB Deltagande på informationsmötet Artdatabankens arbete med invasiva arter ArtDatabanken, SLU. 26 sept. JB. Deltagande på symposiet Risk assessment and risk management cooperation on environmental protection goals arrangerat av Vitenskapskomiteen for mattryghet och EFSA. Norge okt. JB & NB Nätverksmiddag med EFSA National Focal Point Norway 26 okt. JB & NB Arrangerade ett mini-symposium med titeln What do we risk to lose and how can it be measured? - the impact of new plant pests on ecosystem services, biodiversity and social values 14 nov, Uppsala. JB & NB. Möte med samverkanslektorerna på SLU. Krusenberg 24 nov. NB Deltagande som core group member i den expert working group som gjorde en PRA för Massicus raddei, 5-8 december. Paris. NB 2.2 Arbetsprocess Under 2017 var enheten fortfarande i ett uppstartskede. Det fanns därför ett fortsatt behov av att fastställa riktlinjer för såväl intern kommunikation inom SLU som för kommunikation mellan enheten och Jordbruksverket. I det senare fallet exempelvis när det gäller proceduren för uppdragsbeställningar och rapportering. Verksamheten behövde också utveckla rutiner för kvalitetssäkring. Detta ingår som 6/12
7 en viktig del av uppdragsbeställningarna från SJV och omfattar även verksamheten generellt genom den årliga verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen. Mål Fastställa en dokumenterad process för uppdragsbeställningar och kommunikation mellan enheten för riskvärdering av växtskadegörare och Jordbruksverket. Mål Årligen sammanställa verksamhetsberättelse för föregående år och ny verksamhetsplan för nästkommande år. Seminarieövning på temat kommunikation vid Jordbruksverket, Jönköping, 14 februari. JB & NB Processen för kommunikation och samverkan mellan ERV och Jordbruksverket har specificerats i ett dokument. 27 sept. Verksamhetsberättelse för 2017 Verksamhetsplan och budget för Analys och kunskapssammanställning 3.1 Riskvärderingar (PRA) t är att utföra riskvärderingar (PRA) för specifika växtskadegörare. Då målet inledningsvis också är att få erfarenhet av riskvärderingar som metod, kommer arter där ämneskompetens redan finns vid enheten för riskvärdering av växtskadegörare att prioriteras initialt. Enheten utför främst snabb-praer som begränsas till att omfatta Sverige medan mer omfattande PRAer görs i samarbete med riskvärderare från andra länder t.ex. i EPPOs eller EFSAs regi. Under 2017 kommer dock andra verksamhetsområden att prioriteras. Aktuella skadegörare att göra en snabb-pra för Sverige är exempelvis Phytophthora ramorum där beslut inom EU kommer att tas om arten ska bli reglerad (för närvarande finns endast nödåtgärdsbeslut). Mål Att genomföra snabb-pra av Phytophthora ramorum. Mål Beredskap att vid behov genomföra snabb-pras för ytterligare arter. 7/12
8 En mall för en svensk variant av en Snabb PRA har tagits fram baserad på EPPOs Express Pest Risk Analysis Decision-Support Scheme, 16 maj. JB & NB Snabb PRA för Xylosandrus germanus. 31 maj. NB & JB Snabb PRA för Xyloborinus attenueatus. 16 juni. NB & JB Uppdraget att genomföra en snabb-pra av Phytophthora ramorum utgick då detta arbete istället kommer att genomföras på EU nivå. 3.2 Expertutlåtanden t är att enheten för riskvärdering av växtskadegörare ska kunna understödja olika samhällsfunktioner med kunskapsunderlag och bedömningar så att beslut och informationssatsningar angående nya växtskadegörare kan baseras på vetenskaplig grund. Det handlar om att svara på frågor från framförallt Jordbruksverket men även andra myndigheter och instanser, att svara på remisser samt att utföra utredningar och tillhandahålla sammanställningar som efterfrågas. Mål Svara på alla remisser och kortare frågor som kommer in till enheten för riskvärdering av växtskadegörare eller SLU och som bedöms ligga inom enhetens uppdrag. Mål Genomföra utredningar och kunskapssammanställningar som efterfrågas. Bedömning av express PRA av Curtobacterium flaccumfaciens pv. Poinsettiae, 23 jan. JB & NB Stöd till Artdatabankens arbete med screening av främmande arter aktuella under nya IAS förordningen, april och nov, JB & NB Underlag angående Xylosandrus compactus inför Jordbruksverkets medverkan på SCoPAFF-PH. 8 juni. NB Sammanställning av EU-medlemsländernas listor på prioriterade arter har skickats till Jordbruksverket. 25 aug. JB & NB 8/12
9 Kommentarer på SLU s rapport Invasiva arter och samordning kring växtskydd i miljöövervakning för åkermark. 4 sept. NB & JB Synpunkter på remissen från Jordbruksverket angående ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. 16 okt. NB & JB Underlag angående Atropellis sp. inför Jordbruksverkets medverkan på SCoPAFF-PH. 18 okt. JB Utlåtande om rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi och dess förmåga att överleva i vatten. 31 okt. NB & JB 3.3 Verktyg för riskklassificering t är att ta fram en strategi för riskklassificering av växtskadegörare för Sverige. Riskklassificering har visats sig vara en bra metod för att underlätta prioritering av samhällets resurser för bland annat inventering och övervakning av nya växtskadegörare. Flera länder har utvecklat olika modeller för riskklassificering och Sverige tog under 2016 fram ett förslag för hur resurserna för övervakning ska fördelas (Övervakning av förekomst av växtskadegörare, SJV 2016:15). Denna strategi behöver utvecklas vidare för att svara mot de användningsområden och behov som finns. Mål Anpassa en modell för riskklassificering av växtskadegörare för Sverige. Mål Påbörja en riskklassificering av för Sverige relevanta reglerade växtskadegörare. En utvärdering av fem olika modeller för riskrankning är utförd och en slutrapport har skickats till Jordbruksverket. 15 juni. JB & NB FinnPRIO modellen som utvecklats i Finland har erhållits och testkörts. 30 juni. JB Arbetet med att utvärdera och ranka arter relevanta för Jordbruksverkets arbete med prioriterade arter har påbörjats. JB & NB 9/12
10 3.4 Växter och växtmiljöers värde t är att förbättra kunskapsunderlaget om växters värde och värden av olika växtmiljöer som sedan kan ligga till grund för såväl riskvärderingar som arbetet med riskklassificering av nya växtskadegörare. Med värden menas här inte endast växtprodukters ekonomiska värden utan inkluderar också miljökonsekvenser och sociala värden. Ekonomiska konsekvenser av växtskadegörare kan exempelvis inkludera produktionsförluster, kostnad för bekämpning och motåtgärder, effekter på efterfrågan och vinstmarginal för producenterna. Miljökonsekvenser kan innefatta effekter på biodiversitet och ekosystemtjänster, bieffekter av bekämpningsåtgärder och kostnader för att återställa miljövärden medan sociala konsekvenser inkluderar effekter på exempelvis sysselsättning, livsmedelssäkerhet och vattenkvalitet. Mål Sammanställa kunskapsunderlag som kan ligga till grund för värdering av skadegörares ekonomiska konsekvenser. Mål Undersöka hur olika modeller för att bedöma växters och växtmiljöers övriga värden kan användas i ett riskvärderingsperspektiv. Ett projekt med syfte att sammanställa relevant information om handel med växter och växtprodukter, odling och utbredning av olika växter och uppskattningar av växters ekonomiska värde genomfördes under 2017 tillsammans med Greensway AB. Resultaten går att läsa i rapporten Trade and production of plants and plant products in Sweden a knowledge base for pest risk analysis. Plan för ett projekt med titeln Valuation of ecosystem services and biodiversity associated with different tree species in Sweden har utarbetats. Vitezslav Manak har anställts 6 månader på SLU för att arbeta med projektet. Hur olika modeller för att bedöma växters och växtmiljöers övriga värden kan användas i ett riskvärderingsperspektiv var temat för det minisymposium som ERV anordnade den 14 nov. 10/12
11 4 Samarbete och kommunikation 4.1 Riskvärderingsnätverk med våra grannländer t är skapa ett forum för utbyte av erfarenheter och en grund för samarbete mellan länderna för gemensamma frågor. I de nordiska och baltiska grannländerna finns stora likheter vad det gäller både klimat och produktionssystem och därför även liknande behov av växtskydd. Mål Initiera ett riskvärderingsnätverk med våra grannländer. Totalt fem möten har genomfört med de Finska riskvärderarna, Salla Hannunen, Juha Tuomola och Mariela Marinova-Todorova (fysiska möten och webbmöten). NB & JB Ett flertal möten har genomfört med Micael Wendell, Coordinator Plant Health, The Norwegian Scientific Committee for Food Safety om framtida samarbeten (fysiska möten och telefonmöten). Vi kommer bl.a. att granska varandras PRA:er. Möte med Norska riskvärderare, Paal Krokene, Bjørn Økland och Daniel Flø vid NIBIO, 25 oktober NB & JB Ett Nordiskt riskvärderingsnätverk har initierats med Finland och Norge och ett första möte hölls den 13 november i Uppsala. Ett samarbetsprojekt har initierats med våra riskvärderings-kollegor i Finland med titeln Identification of new pest threats to Nordic coniferous forests associated with trade of ornamental plants". Projektet kommer att starta i februari JB & NB 4.2 Informationsspridning t är att sprida information om enhetens verksamhet och att föra ut kunskap och information som genereras på enheten till andra intressenter och relevanta aktörer i samhället, utöver SJV. 11/12
12 Mål En uppdaterad hemsida som beskriver enhetens verksamhet och organisation. Mål Att sprida rapporter och dokument som produceras av enheten för riskvärdering av växtskadegörare. Mål Sprida kunskap om verksamheten på enheten för riskvärdering av växtskadegörare. Hemsidan har uppdaterats med sökord för att öka sökbarhet, verksamhetsbeskrivningen är publicerad och ett nyhetsflöde har lagts till på sidan. Två snabb-praer har lagts upp på ERV s hemsida, EFSA s Knowledge Junction, SLUPub, Google Scholar och på Research Gate. De EFSA rapporter som Johanna och Niklas medverkat till ligger länkade på hemsidan. Medlem i organisationskommittén för Nationella Växtskyddskonferensen JB. Medlem i styrgruppen för Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (CBC), SLU. JB. Presentation av enheten på Ekologiinstitutionens årliga symposium, 8 mars. NB Presentation av ERV på KSLA seminariet Nya skadegörare i skogsbruket. 9 mars. JB Presentation av enheten på EFSA (66th Plenary meeting of the Scientific Panel on Plant Health (PLH)). Parma, Italien. 30 mars. NB Föreläsning om PRA på kursen "Integrated Pest Management", Alnarp, 27 sept. NB Möte med Paul Egan, växtskyddsforskare, för att diskutera möjligheter till framtida samverkan, Alnarp, 27 sept. NB Deltagande på SLU's Växtskyddsplattformens Fokusgruppmöte om diagnostik, övervakning och riskhantering, Sigtuna oktober. NB & JB Föredrag om enheten för riskvärdering av växtskadegörare på kursen 'Beredskap Växtskadegörare', arrangerad av Blå stjärnan/jordbruksverket, 25 nov. JB Föreläsning med titeln Risk assessments of invasive plant pathogens på doktorandkursen 'Mycology - its basics and applications' organiserad av forskarskolan Organism Biologi, SLU, 30 nov. JB 12/12
Verksamhetsbeskrivning Enheten för Riskvärdering av Växtskadegörare
Enheten för riskvärdering av växtskadegörare PROMEMORIA 2017-01-17 Verksamhetsbeskrivning Enheten för Riskvärdering av Växtskadegörare Anoplophora glabripennis Postadress: Niklas Björklund, Inst. för ekologi,
Läs merRiskvärdering av nya växtskadegörare
Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet
Läs merRiskvärdering av växtskadegörare
Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda
Läs merVäxtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merUtgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Läs merNy växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig?
Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig? Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare Karin Nordin, Jordbruksverket Ny
Läs merRiskklassificering främmande arter
Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges
Läs meratt de av regeringen anslagna medlen kr för 2018 och kr för 2019 för detta uppdrag ska disponeras av S-fakulteten,
Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 168-169 2018-10-02 Närvarande: Peter Högberg Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 168/18 Uppdrag att,
Läs merGolfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring
Golfens utmaningar kräver ny kunskap Ta initiativ - Arbeta proaktivt Skapa förändring Anläggningsseminar, 25 november 2014, Oslo Maria Strandberg, STERF 4 Planetens hållbara gränser Stockholm Resilience
Läs merEFSAs arbete med riskvärderingar. rderingar av GMO i Europa. GMO-sekretariatet EFSA. Budbärare: Christer Andersson, GMO-panelen
EFSAs arbete med riskvärderingar rderingar av GMO i Europa GMO-sekretariatet EFSA Budbärare: Christer Andersson, GMO-panelen VKMs Riskvärdering av GMO, 31 oktober 2011, Oslo Presentationens innehåll Vem
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merOmbyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper
1(1) Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Dekanens beslutsmöte BESLUTSLISTA 16/18 P 43-44 2018-05-16 Närvarande: Torleif Härd Pär Aronsson Marie Forsberg Dekan Tf. fakultetsdirektör Fakultetssekreterare
Läs merNy EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör
Ny EPOK vid SLU Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad! Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion! EPOK just nu Maria Wivstad Föreståndare Karin Ullvén Informatör
Läs merNaturvårdvården & främmande arter
Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs mer184/18 Ändring av organisation och ledning för det strategiska forskningsprogrammet Trees and Crops for the Future (TC4F)
Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 184-185 2018-11-06 Närvarande: Peter Högberg Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 184/18 Ändring av
Läs merBakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum
Förslag om att inrätta samordningsgrupp för myndighetschefer så att kemikaliehot kan upptäckas tidigare samt förslag till instruktionsändring avseende Toxikologiska rådets roll Kemikalieinspektionen föreslår
Läs merRiskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB
Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter
Läs merLångsiktiga mål för Svenska artprojektet
ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17
Läs merInrättande av specifika titlar och en särskild kompetensnivå för medarbetare som i huvudsak arbetar med fortlöpande miljöanalys
Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua.2016.1.1.1-4622 2016-12-13 Exp. den 13/12-16/ASM Sändlista Inrättande av specifika titlar och en särskild kompetensnivå för medarbetare som i huvudsak arbetar med fortlöpande
Läs merFöreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet
BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med
Läs merVerksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Detta är Fritidsodlingens Riksorganisation FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling.
Läs merRiktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd
Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd Linda Keeling Institutionen för husdjurensmiljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet European Food Safety Agency (EFSA) Etablerat 2002 efter ett
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merInstruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018
Planeringsavdelningen Helena Eklund Snäll PROMEMORIA SLU ID: SLU ua 2018.1.1.2-976 2018-03-20 Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018 Innehållsförteckning 1 Syfte och målgrupp...
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merSundhetscertifikat Vad är det? Information 8 december 2014 Karin Nordin Växt-och miljöavdelningen Jordbruksverket
Sundhetscertifikat Vad är det? Information 8 december 2014 Karin Nordin Växt-och miljöavdelningen Jordbruksverket Sundhetscertifikat för export/ phytosanitary certificate for export Ett internationellt
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs merInternrevisionens revisionsplan 2008
Internrevisionens revisionsplan 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Riskbedömning och hantering av risk... 2 1.2 Råd och stöd... 2 2 Internrevisionens riskanalys... 2 3 Förslag på internrevisionens
Läs merInvasiva främmande arter
Invasiva främmande arter - förebyggande och hantering av introduktion och spridning Sofia Brockmark En främmande art, vad är det? En art som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merNya regler om spårbarhet och växtpass
Nya regler om spårbarhet och växtpass Växtregelenheten vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 2019-06-11 1 Nya regler börjar gälla 14 december 2019 Reglerna berör dig som yrkesmässigt hanterar växter och
Läs merGemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker
Declaration of intent 18.4.2018 Näringsdepartementet Gemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker Syfte Syftet med denna avsiktsförklaring
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merVerksamhetsplan för 2017
Verksamhetsplan för 2017 1 Detta är Fritidsodlingens Riksorganisation FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling. Organisationen
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merProjektplan för Ål together II
2015-10-27 Projektplan för Ål together II Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd. Inför
Läs merHELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merNya regler om spårbarhet och växtpass
Nya regler om spårbarhet och växtpass Växtregelenheten vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 2019-09-16 1 Nya regler börjar gälla 14 december 2019 Reglerna berör dig som yrkesmässigt hanterar växter och
Läs merSLUs roll i implementeringen av den svenska livsmedelsstrategin KSLA
SLUs roll i implementeringen av den svenska livsmedelsstrategin KSLA 180418 Erik Fahlbeck, SLU och livsmedelsstrategin allmänna reflektioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.
Läs merUtkast Diarienummer / XX
Utkast 2013-10-07 Diarienummer 6.4.17-6367/13 2013-06-XX Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:XX) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs merHolländska almsjukan på Gotland
Holländska almsjukan på Gotland I Sverige sedan 1950 talet, påtaglig skadegörare sedan 80-talet Påträffades på Gotland 2005 Bekämpningsåtgärder mellan 2006-2012 på Gotland Finansiering: Naturvårdsverket,
Läs merVägledningsdokument för verksamhetsplan
1 (5) Avdelningen för Enheten för lokal och Främjande regional samverkan Margurite Karlsson 016-544 2071 margurite.karlsson@energimyndigheten.se Vägledningsdokument för verksamhetsplan Energimyndigheten
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) UL-TILLS Peter Norlander Carina Fredström Malin Uppvall Årssammanställning för år 2014 av MSB:s tillsynsvägledning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merNärvarande: 25/19 Anställning som gästprofessor i miljövetenskap med inriktning medborgarforskning. SLU ua
Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 25-28 2019-02-12 Närvarande: Karin Holmgren Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 25/19 Anställning
Läs merBin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Läs merPlattform växtskydd.
Plattform växtskydd Plattform växtskydd www.slu.se/plattformvaxtskydd Styrgrupp: Riccardo Bommarco (ordförande), NJ Jan Stenlid (vice ordförande), S Maartje Klapwijk, S Anneli Lundkvist, NJ Peter Witzgall,
Läs merUppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merSverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri
Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna
Läs merDigital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av
Läs merPreliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Läs merIPBES REGIONALA BEDÖMNING
IPBES REGIONALA BEDÖMNING Erfarenheter och utmaningar Camilla Sandström TRE VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR Policyrelevans Integration och representation av kunskap Deltagande POLICY RELEVANS REPRESENTATION
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merUtvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA)
Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) 2017-06-21 Utvärdering Kvalitet och Nytta 2018 (KoN2018) Information och instruktioner till prefekter angående Units of Assessment (UoA) 1. Planeringsläget 2. Uppdrag
Läs merUtlåtande om Aromia bungii med anledning av förslag till nödåtgärdsbeslut
Enheten för riskvärdering av växtskadegörare SLU.ekol.2018.2.1.1-5 17 januari 2018 Utlåtande om Aromia bungii med anledning av förslag till nödåtgärdsbeslut Bakgrund och uppdrag Aromia bungii (redneck
Läs merGEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER
GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER 2018-11-28 Hanna Ilander Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 1 Innehåll Bakgrund Digitalt först Smartare
Läs merNordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999
Nordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999 A) Inledning Det Nordiska Ministerrådets miljö- och ekonomigrupp har en tvärfacklig sammansättning med representanter från miljö-
Läs merUppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in
e Regeringen Regerings beslut 2017-03-23 N2017/02366/SUN IV8 Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in Regeringens beslut
Läs merYttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs mer09.30 Fika i biblioteket Välkomna
09.30 Fika i biblioteket 10.00 Välkomna 10.15 NV och HaV presenterar grunden för det nationella arbetet med invasiva främmande arter samt de prioriteringar och avvägningar som görs för närvarande 11.15
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merInternationellt arbete
Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskadegörare som omfattas
Läs merVILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018 Preliminärt program Uppdaterat 180927 VÄLKOMMEN till årets Viltförvarvaltarkonferens! Årets konferens har ett
Läs merDatabaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Läs merSoil Security - Ett seminarium om markens värde
Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?
Läs mer- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas
EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första
Läs merVäxtinspektionen informerar 2007-02-22
Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning
Läs merInför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012
Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1
Läs merDet nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Läs merPåverkansarbete inom Horisont 2020
Påverkansarbete inom Horisont 2020 Maria Wästfelt ledamot programkommittén inom området för hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande Svensk organisation, hälsoutmaningen programkommittén Horizon
Läs merKarin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006
Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA
Läs merMSB:s medverkan i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
samhällsskydd och beredskap Uppdragsredovisning 1 (6) 2011-5684 Avd för utbildning, övning och beredskap Ert datum 2011-10-13 Er referens Fö2011/1519/SSK Julia Fredriksson 010-240 50 47 julia.fredriksson@msb.se
Läs merTallvedsnematoden hotar Europas tallskogar
Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet
Läs merSvenska IHP-kommittén
Svenska IHP-kommittén Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt regeringssamarbete
Läs merBöljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet
Läs merFORSKNINGSSTATIONENS VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR
FORSKNINGSSTATIONENS VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2011-2015 Reviderad version 2013-04-23 Verksamhetsplan Det finns mycket som talar för att kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten förutsätter en långsiktighet
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merSammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.
Stockholm 2013-02-25 Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt
Läs merInledningsanförande av Ylva Johansson, Arbetsmarknadsoch etableringsminister
Promemoria English program below Arbetsmarknadsdepartementet Preliminärt program för nordisk konferens om framtidens arbete med fokus på hur den teknologiska utvecklingen påverkar jobben och behoven av
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38)
Läs merVar med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30
Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening
Läs merSAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs mer