Umeå Universitet, Luleå tekniska universitet, Mälardalens högskola. Pfizer, Novo Nordisk, Institutionen för reglerteknik

Transkript

1 Prio No Projektnamn Projektägare Akademi / Institut Industr SME 1 Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer Lunds Universitet Institutionen för kemiteknik Lunds Universitet Borealis, Novo Nordisk, Pfizer, K.A.Rasmusen, Siemens Modelon 2 Onlineoptimering av logistik och energi i processindustrin SICS Swedish ICT Västerås AB SICS, Mälardalens högskola Bombardier, Green Cargo, Mälar Energi, ABB, Vattenfall? 3 Integration av anläggningsfordon Luleå Tekniska Universitet ProcessIT Innovations Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet, Mälardalens högskola, SICS. Volvo CE, Komatsu Forest, ABB, Boliden, Ericsson, LKAB Mobilaris. 4 Optimering av energibalanser och energiförbrukning i processindustrin Umeå Universitet Institutionen för datavetenskap Umeå Universitet, Luleå tekniska universitet, Mälardalens högskola. Metså Board, SCA Munksund, BillerudKorsnäs,Stora Enso Skutskär,ABB Alent Drying, Elsys, Optimation 5 Lean Autmation med nya affärsmodeler Blue Insitute AB Mälardalens högskola, SICS Automation region Blueinstitute Reglering av satsvisa processer inom biotech- Lunds Universitet Pfizer, Novo Nordisk, 6 och biopharma-industrin Institutionen för reglerteknik Lunds Universitet Novozymes 7 Beslutstöd för tillförlitligt underhåll 8 Luleå Tekniska Universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Luleå Tekniska Universitet, Mälardalens högskola, SICS. Vattenfall Power Management, Bestwood, Mälarenergi, Siemens, ENA Energi, LKAB, Trafikverket, Norrkompetens Säkerhet. Safety & security inom Processindusteriell IT och Automation SICS Swedish ICT Västerås AB SICS, Mälardalens högskola ABB, Boliden, Volvo CE Safety Integrity, Industri Industri (forts.) SME Akademi/institut ABB Metsä Board, Alent Drying Luleå Tekniska Universitet Automation region Mälarenergi Blueinstitute Lunds Universitet Bestwood, Novo Nordisk, Elsys Mälardalens högskola BillerudKorsnäs, Novozymes Mobilaris. SICS Boliden Pfizer, Modelon Umeå Universitet Bombardier, SCA Munksund, Norrkompetens Borealis, Siemens, Optimation ENA Energi Stora Enso Skutskär, Safety Integrity, Ericsson, Trafikverket, Green Cargo, Vattenfall K.A.Rasmusen, Vattenfall Power Management, Komatsu Forest, Volvo CE LKAB

2 Ansökan till VINNOVA Diarienummer Avsänd av sökande :04 Utlysning Projekt och aktiviteter beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. 0 / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 53 / 100 tecken Optimization of flexible produktion in continuous processes Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 53 / 100 tecken Svensk projektsammanfattning * Detta är ett förslag på förprojekt som fokuserar på optimering för effektiv flexibilitet i kontinuerliga processer, både kvalitetsbyte och kvantitetsförändringar. För att multiproduktprocesser skall kunna konkurrera med singelproduktprocesser måste kvalitetsbyten vara ytterst effektiva och minimera spill och omställningstid. Förändringar i kvantitet har andra men snarlika krav. Projektet kommer att studera optimeringsteknikens möjligheter och dagens begränsningar som ger ett underlag för framtida projekt. Projektet är uppdelat i tre arbetspaket och har en total budget på 2,4 Mkr och en industriell medfinansiering på 50%. Huvudmålet med detta förprojekt är att ta fram ett underlag för ett större FUI-projekt med fokus på en demo-implementering av tekniken i processindustrin. Engelsk projektsammanfattning * 679 / 1500 tecken

3 This is a proposal of a pre-study on the optimization of efficient flexibility in continuous processes, both the quality and quantity changes. For multi-product processes to compete with single product processes the operational changes have to be extremely efficient and minimize waste and responsiveness. Changes in quantity have different but similar requirements. The project will study the possibilities and current limits with optimization techniques that provide a foundation for future projects. The project is divided into three work packages and has a total budget of 2.4 million and an industrial co-financing of 50%. The main objective of this pilot project is to develop a basis for greater RDI projects focusing on a demo implementation of technology in the process industries. Mål för projektet * 671 / 1500 tecken Målet med detta förprojekt är att ta fram ett tekniskt underlag för ett större FUI-projekt med fokus på en demo-implementering av tekniken i processindustrin. Kontakt med VINNOVA (välj namn) Lars-Gunnar Larsson 135 / 150 tecken Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs Nej

4 KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * Du har valt: 16 Produktionsprocesser (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * Du har valt: Kemiska processer Reglerteknik (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * Du har valt: Farmaceutiska basprodukter Elektricitet Andra IT-tjänster och datatjänster (3 val, 4 nivåer)

5 KOORDINATOR Organisation * Lunds universitet Organisationsnummer * Adress Box 124 Postnummer * Postort * LUND Telefon * Kommun * Lund Land Sverige Arbetsplats * Institutionen för kemiteknik Adress Box 124 Postnummer * Postort LUND Kommun * Lund Webbplats Telefon Land Sverige

6 KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Organisation * Förnamn * Lunds universitet Mattias Organisationsnummer * Efternamn * Alveteg Arbetsplats * E-post * Institutionen för kemiteknik mattias.alveteg@chemeng.lth.se Adress Direkttelefon Box Postnummer * Mobil Postort * Kön * LUND Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Lund Land Sverige

7 KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Organisation * Förnamn * Lunds universitet Bernt Organisationsnummer * Efternamn * Nilsson Arbetsplats * E-post * Institutionen för kemiteknik bernt.nilsson@chemeng.lth.se Adress Direkttelefon Box Postnummer * Mobil Postort * Kön * LUND Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Lund Land Sverige

8 PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material = Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader = Resor = Övrigt = Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 85,71 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer = Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter Projektpart Modelon AB Modelon AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material =

9 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt = Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Siemens Industrial Turbomachinery AB Siemens Industrial Turbomachinery AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material = Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0

10 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material = Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt = Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Totalt sökt bidrag =

11 Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna

12 ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in för 1 miljon kronor. På denna sida redovisas projektets övriga finansiering 1) Finansiärer Finansiär NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB Finansiering = Projektpart som finansieras Lunds universitet Institutionen för kemiteknik Total finansiering av projektet = ) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.

13 BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER Obligatoriska bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning (max 10 sidor, om inte annat anges i utlysningsinformationen) Projektbeskrivning.pdf Bilaga 2. CV (nyckelpersonernas CVn, max 3 sidor totalt, om inte annat anges i utlysningsinformationen) CV.pdf Övriga bilagor Obs! När du laddar upp Pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp.

14 KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Bernt Efternamn Nilsson E-postadress bernt.nilsson@chemeng.lth.se Universitet/Högskola/Institut/Företag etc Lunds Universitet Adress Box 124 Postnummer Postort Lund Organisationsnummer Telefon Fax Webbplats

15 Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer Bernt Nilsson Institutionen för kemiteknik, Lunds universitet Sammanfattning: Detta är ett förslag på förprojekt som fokuserar på optimering för effektiv flexibilitet i kontinuerliga processer, både kvalitetsbyte och kvantitetsförändringar. För att multiproduktprocesser skall kunna konkurrera med singelproduktprocesser måste kvalitetsbyten vara ytterst effektiva och minimera spill och omställningstid. Förändringar i kvantitet har andra men snarlika krav. Projektet kommer att studera optimeringsteknikens möjligheter och dagens begränsningar som ger ett underlag för framtida projekt. Projektet är uppdelat i tre arbetspaket och har en total budget på 2,4 Mkr och en industriell medfinansiering på 50%. Huvudmålet med detta förprojekt är att ta fram ett underlag för ett större FUI-projekt med fokus på en demo-implementering av tekniken i processindustrin. 1. Projektets relevans Nischning av produktportfölj, flexibilitet och snabb anpassning till kunders behov har varit typiska kännetecken och utvecklingstrend inom svensk kemisk processindustri. Svensk kemisk industri har lyckats bra med att utnyttja sin kompetens och kunskap om processer för att producera specialprodukter med hög specifikation och värde men i små volymer. Resultatet är processer som behöver producera flera produkter och som har lägre tillgänglighet jämfört med singelproduktprocesser. Ett exempel är en av Borealis polyetenfabriker i Stenungsund. Denna producerar 18 olika kvaliteter och behöver genomföra byte av produkt ungefär en gång i veckan. Ett annat exempel på flexibilitetskrav är driften av gaskombikraftverk. När andelen förnyelsebar elproduktion ökar, vind- och solkraft, ökar även variationen i elnäten. Gaskombi används som spetskraft och behövs framför allt på morgonen och på kvällen då vind och sol ger lägre effekt. Detta betyder att kraftverket behöver starta och stoppa minst två gånger om dagen. Dessa två exempel på flexibilitet vid kontinuerlig produktion i både kvalitet och kvantitet ställer höga krav på produktionsplanering och kontroll. Flexibilitetskravet kan sammanfattas som Snabba byten för att minimera produktionsbortfall och upprätthålla hög tillgänglighet Minimera produkt utanför specifikation, "off-spec", för att producera med rätt produktkvalitet Effektivt resursutnyttjande vid produktionsomställningar Utmaningen är att utveckla produktionshjälpmedel så att flexibla processer för flera produkter kan konkurrera med singelproduktprocesser när det gäller prestanda. Flexibilitet är viktigt i alla branscher inom processindustrin. Projektet kommer att studera behov som finns vid följande branscher men listan kommer att kompletteras under projektets gång: petrokemisk industri, Borealis biofarmaceutisk produktion, Pfizer and Novo Nordisk specialmetall, K.A.Rasmussen, och tillverkning av solceller termisk kraftproduktion, Siemens

16 Projektet kommer att utnyttja flera mjukvaruplattformar. En viktig plattform är baserad på Modelica-ramverket där Sverige har en ledande roll och som VINNOVA stödjer utvecklingen av i andra projekt. Modelon är ett SME företag som kommer att stödja projektet med support och utveckling av mjukvara. Modelon är en naturlig mottagare av de generella resultaten av projektet och dess kommersialisering. Men andra intressenter kan komma in senare i projektet och framför allt i ett kommande FUI-projekt. I syfte att bidra till att de utmanande målen kan nås planerar vi genomföra ett förprojekt som omfattar tre arbetspaket med en sammanhållande analys i första arbetspaket, se avsnitt 3 nedan. Huvudmålet med detta förprojekt är att ta fram ett underlag för ett större FUI-projekt med fokus på demo-implementering av tekniken i processindustrin. 2. Förväntade resultat och effekter Projektet är ett förprojekt med avsikt att förbereda för ett större FUI-projekt. Det innebär att detta projekts resultat är i första hand bakgrundinformation, teknikstudier, tekniskt underlag och förberedelse av framtida projektorganisation. Det innebär att projektet kommer att ge en mycket god överblick av framtida FUI-behov, både nationellt och internationellt. Projektet kommer att leverera följande resultat Mjukvaruprototyp som resultat från fallstudie I, WP2, för optimering av komplext förlopp Mjukvaruprototyp som resultat från fallstudie II, WP3, för modellkalibrering av komplexa modeller Dokumentation av state-of-the-art i WP1 Dokumentation av processindustrins behov i WP1 Vetenskapliga publikationer av forskningsresultat i WP2 och WP3 Beskrivning av framtida demonstrator och projektorganisation Underlag till ansökan om ett större FUI-projekt Projektet kommer att ge följande effekter Kompetensökning och kompetenspridning Ökat industriellt engagemang inom produktionsoptimering Bättre nationell samordning av FUI-projekt inom området 3. Genomförande Projektet drivs i tre arbetspaket, WP, med en övergripande projektledning, samordning och gemensam analys. De tre arbetspaketen är: WP1 Kartläggning av teknikens status och processindustrins behov WP2 Fallstudie I: Dynamisk optimering av process med pulsad råvarutillförsel. WP3 Fallstudie II: Modellkalibreringsmetodik vid dynamiska förlopp i termiska kraftverk De olika arbetspaketen har synkroniserade tidpunkter för sina milstolpar för att underlätta utbyte av kunskap, erfarenhets och analysresultat. Projektets milstolpar är: M1 Analysresultat av fallstudie I och prototyp I M2 Kartläggning teknikens status M3 Analysresultat av fallstudie II och prototyp II M4 Kartläggning av processindustrins behov

17 WP1 - Kartläggning av teknikens status och processindustrins behov Optimering av flexibel produktion i kontinuerliga processer innebär att effektivt hantera behov i form av både kvalitets- och kvantitetsanpassning samt att anpassa produktionen temporalt, dvs just-in-time. WP1 kommer att kartlägga både optimeringsteknikens state-ofthe-art och processindustrins behov av optimal flexibel produktion. Till exempel vid kvalitetsbyten vid Borealis, som nämndes tidigare, så finns färdiga pärmar som beskriver hur ett byte av kvalitet skall gå till. Det blir mycket tidsödande att ta fram och dokumentera nya byten utöver de som redan är kartlagda, tex för ny produktkvalitet eller mindre ombyggnad av processen. Huvudmålet med detta förprojekt, och för WP1, är att ta fram ett underlag för att större FUIprojekt med fokus på implementering av tekniken i processindustrin. Tillgänglig optimeringsteknik kommer att utvärderas för att finna deras möjligheter och begränsningar i att lösa processindustriella problem. WP1 kommer att basera denna utvärdering på Fallstudie I, WP2, samt utnyttja resultat från andra projekt som utnyttjar alternativa tekniker och plattformar. Exempel på jämförelser: Singel- och multi-objektoptimering Skjutmetod och simultan metod Sekvensiell och parallell beräkningsteknik Plattformsval: JModelica, MATLAB, gproms/gopt, COMSOL etc Utvärderingen fokuserar både på val av beräkningsverktyg/metod och på mjukvaruplattform. Denna analys resulterar i milstolpe M2. Processindustrins behov och möjligheter till förbättring utgör fokus i del två av WP1. Ett antal olika typer av industriella behov kommer att kartläggas och beskrivas utgående från teknikens utgångspunkt. Exempel på fallstudier som kommer att kartläggas är följande: 1. Optimala kvalitetsbyten vid polyetenproduktion vid Borealis. Erfarenheter från tidigare projekt utnyttjas. 2. Optimal proteinrening vid läkemedelsproduktion vid Novo Nordisk och Pfizer. Erfarenheter från tidigare projekt utnyttjas tillsammans med ny utvärdering. 3. Optimal metallseparation med multipla produkter vid K.A.Rasmusen baserat på erfarenheter. 4. Optimal produktion av solceller, se WP2. 5. Optimal start och stopp vid gaskombikraftverk tillsammans vid Siemens, se WP 3. Dessa fem exempel täcker ett stort antal tänkbara fall och flera branscher och utgör grunden för utvärdeingen av industrins behov. Det finns plats för ytterligare några fall, vilka tillkommer under projektets gång. Denna utvärdering utgör milstolpe M4. WP1 avslutas med att ta fram underlag för ett större FUI-projekt, som pekar ut följande behov av forskning, utveckling, erfarenhet, förebilder och innovation: En industriell demonstrator för att vara en förebild och ge industriell erfarenhet samt inte minst vara en kompetent mottagare och användare av tekniken Forskning och utveckling av metodiken för industriell implementering med fokus på framtagning av prototyper och demo-verktyg Behov inom forskning och utveckling av verktyg och plattform för optimering med fokus på teknikleverentörer.

18 WP2 - Fallstudie I: Dynamisk optimering av process med pulsad råvarutillförsel Fallstudie I är hämtad från materialindustrin och tillverkning av solceller. Bakgrunden är att applikationen är väl studerat i tidigare genomförda forskningsprojekt och systemets beteende är där med relativt väldefinierat. Processen i denna studie är en industriell pilotanläggning och projektet har tillgång till experimentella data samt i begränsad omfattning möjlighet till ny experiment. Processen är tillverkning av solceller där olika atomlager adsorberas på varandra med väl specificerade tjocklekar. Detta innebär gasen tillförs en reaktor för att adsorberas på en yta för att skapa ett skikt för att sedan ersättas av en ny gas för att skapa nästa skikt. Dessa alternerande gaser har olika kemiska sammansättningar för bilda solcellsytan. Tiden som gasen är i kontakt med ytan avgör tjockleken. Detta innebär att tillverkningen går till så att olika gaser pulsad in i ett pulståg som bygger upp solcellsytan med väl specificerade egenskaper. Modelltekniskt innebär detta modellering av laminär strömning av kompressibel gas, värmetransport och masstransport i gas och vid adsorption på fast yta. Processbeskrivingen består alltså av en antal paraboliska-hyperboliska partiella differential-algebraiska ekvationer. När dessa diskretiseras i rummet med någon metod, FEM eller FVM, så resulterar det i ett mycket stort ekvationssystem. Optimeringstekniskt kan problemet ovan lösas på två olika sätt, skjutmetod eller simultan metod. Skjutmetod innebär att modellen löses separat som ett DAE-problem under optimeringsmetoden. Simultan metod innebär att modellen approximeras ytterligare till ett algebraiskt system som formuleras som bivillkor vid optimeringen, dvs optimeringsmetoden själv löser modellen samtidigt som den löses optimeringsproblemet. Fallstudie I är valt som en förstudie i optimering av komplexa processer. Fallstudien utmanar optimeringsteknikens förmåga att hantera modellkomplexitet och stora eller mycket stora optimeringsproblem. Fallstudien kommer att ta fram en prototyp av ett ingenjörsverktyg för design av systemet presenterat ovan. Detta är projektets milstolpe M1. WP3 - Fallstudie II: Modellkalibrering vid dynamiska förlopp i termiska kraftverk Fallstudie II är hämtad från energisektorn och driften av gaskombikraftverk. I denna typ av kraftverk produceras man el och värme. Först producerar man el direkt via en gasturbin. De heta rökgaseran leder man in i en värmepanna som ger vattenånga. Denna ånga går till en ångturbin som också producerar el. Spillvärme från kondensat går till fjärrvärme. När andelen förnyelsebar elproduktion ökar, vind- och solkraft, ökar även variationen i elnäten. Gaskombi används som spetskraft och behövs framför allt på morgonen och på kvällen då vind och sol ger lägre effekt. Detta betyder att kraftverket behöver starta och stoppa minst två gånger om dagen. Att stoppa gaskombi är enkelt och snabbt då det turbiner är snabba. Det som begränsar är uppvärmningen av pannan. Avkylning får ske av sig själv men start innebär stora temperturskillnader i material. Om dessa är stora och sker ofta kommer man att få utmattning av pannan med haveri som följd. För optimala starter av gaskombi är det därför intressant att veta pannans tillstånd samt ta fram det uppstartsförloppet för att minimera tid och slitage. En så kallad varmstart bör kunna ske mycket snabbare än en kallstart. Alla modellbaserade tekniker, och då även optimeringstekniker, kräver en matematisk representation av det system som skall studeras, i detta fall optimeras. Det betyder att det krävs en matematisk modell som predikterar systemet i fråga finns. Att ta fram en modell och kalibrera den mot processdata är en viktig och tidskrävande del av utvecklingen av optimeringsteknik. Detta sker en gång men vid långvarig produktion kommer processen att ändras. Det innebär att modellen behöver uppdateras mot processen under tiden som modellen

19 används för att på rätt sätt förutsäga processens egenskaper. Projektet har tillgång till industriell driftdata och konstruktionsuppgifter via medaktörer i projektet samt resultat från tidigare projekt inom pannmodellering. Det kan bli aktuellt att ta fram nya data under projektets gång av medaktörerna. I fallstudie II studeras en teknik för att minska modellens komplexitet av ett gaskombikraftverk för att förenkla modelluppdatering under start och stopp. Fallstudien utmanar optimeringsteknikens förmåga att hantera modellosäkerhet och dess krav på kalibreringsteknik och modellkvalitet. Fallstudien kommer att ta fram en prototyp av ett mjukvara för kalibrering av temperaturprofiler i termiska kraftverk. Detta är projektets milstolpe M3. 4. Tidplan och Budget Projektet har en tidplan från start av projektet i Q till och med Q Projektet har en budget på 2,4 Mkr där företag täcker 50% av kostnaderna och VINNOVA andel är 1,2 Mkr i kontanta medel. Övergripande tidplan Projektet är ett 1-årigt förprojekt och pågår från projektstart, ca , till De båda fallstudierna i WP2 och WP3 startar direkt i Q3 och WP2 avslutas i Q4, milstolpe M1, medan WP3 avslutas i Q1, milstolpe M3. WP 1 startar sent i Q3, 1 oktober, och pågår hela förprojektet avslutas. WP1 har två milstolpar, M2 i Q1 samt M4 i Q2 som sammanfaller med projektavslut och slutrapport. Projektaktivitet Q Q Q Q WP M M4 WP M1 WP M3 Övergripande budget Dominerande kostnader för projektet är för utförande personal av framför allt WP2 och WP3 under 2013 och i WP1 under Projektet kommer att ha en del resekostnader under andra halvan i samband med analysarbetet under WP1. Projektet kommer även att ha andra kostnader i samband med framtagning av industriella och laborativa data och av processindustriella underlag för projektets olika studier. Projektets totala budget är på 2,4 Mkr, 1 Mkr 2013 och 1,4 Mkr Kostnader (SEK) Projektledning Personalkostnader Material Resor Andra kostnader SUMMA Projektets intäkter är från VINNOVA samt företagens kontanta bidrag och deras insats i form av eget arbete. Industrins andel är 50% av projekts intäkter. I kontanta medel står VINNOVA för 1,2 Mkr och industrin för 200 kkr.

20 Intäkter (SEK) VINNOVA Kontanta medel, industrin Egen insats, industrin SUMMA Organisation och medverkande aktörer Värdorganisation för projektet är Institutionen för kemiteknik, Lunds universitet, LU, som är med och bygger upp centrumbildningen PICLU, ett SSF-finansierat program. PICLU är en del av ett av tre kluster som står bakom ansökan Processindustriell IT och Automation, PiiA. Projektledare: professor Bernt Nilsson, PICLU/Kemiteknik, LU Styrgruppen: o Johan Åkesson, Modelon o Tore Hägglund, PICLU/Reglerteknik, LU Andra nyckelpersoner: Anders Holmqvist och Niklas Andersson, Kemiteknik, LU. Referensgrupp: består av personer från medverkande parter Deltagande industrier: Borealis, Novo Nordisk, Pfizer, K.A.Rasmusen, Siemens och Modelon Deltagande akademi: Lunds universitet (Inst för kemiteknik och reglerteknik) De deltagande företagen är engagerade i olika omfattning. De fyra första, Borealis, Novo Nordisk, Pfizer och K.A.Rasmusen, är delaktiga i WP1 och i kartläggningen av industrins behov. Dessa företag kommer att bidra med tekniskt underlag, processdata och industriella krav som kommer att vara underlag i WP1. Siemens och Modelon är företagen som även är engagerade i WP2 och WP3 och kommer därför att ligga bakom större delen av företagens egna insatser. Huvuddelen av verksamheten vid LU sker vid Institutionen för kemiteknik med erfarenhetsutbyte med Institutionen för reglerteknik. Avsikten är att Reglerteknik kommer att bli mer aktivt i det planerade FUI-projektet.

21 Ansökan till VINNOVA Diarienummer Avsänd av sökande :51 Utlysning Projekt och aktiviteter beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Onlineoptimering av logistik och energi i processi ndustrin Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 52 / 100 tecken Online-optimization of logistics and energy in pro cess industry Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 56 / 100 tecken Svensk projektsammanfattning *

22 Svensk processindustri är i stort behov av datorbaserade system som snabbt och precist kan beskriva nulägen, förutsäga effekten av beslut samt ge information, stöd och direkta beslutsstöd som leder till effektiva beslut. Exempel på sådana beslutssituationer innefattar styrning av kraftproduktion samt kritiska transporter. Båda dessa tillämpningsområden är av yttersta vikt för svensk processindustri. Projektets övergripande och långsiktiga mål är att skapa ett analytiskt ramverk för storskalig integrerad analys av och tekniskt beslutsstöd för viktiga områden för processindustrin. Den här ansökan avser en förstudie med syfte att undersöka potential och lämplig metodik för detta inom processindustrin. Förstudien genomförs genom intervjuer, studiebesök, litteraturstudier samt viss explorativ forskning via modellering och simulerade experiment, inom logistik, järnvägstransporter, och automatiserad planering. Målet med projektet är att fastställa områdets övergripande potential, att etablera state-of-the-art inom forskningen och state-ofpractice i tre fallstudier, ta fram underlag för demonstratorutveckling, samt ta fram underlag för ansökan om finansiering i nästa steg. Resultatet används för prioritering av metodval, planering av ett fullskaligt projekt, samt val av demonstratorer. Det fullskaliga projektet syftar till demonstratorutveckling och i förlängningen till pilotinstallationer, och syftar till att stärka områdena Effektiv resursanvändning, Flexibel produktion, samt Anläggningstillgänglighet i den övergripande forsknings- och innovationsagendan (PIIA). Engelsk projektsammanfattning * Mål för projektet * 1394 / 1500 tecken Swedish process industry is in great need of computer-based systems that can quickly and precisely describe the current situation, predict the impact of decisions and provide information and support that ultimately leads to effective decisions. Examples of such decision situations include control of power generation and critical shipments. Both these applications are of utmost importance for Swedish process industry. The project s overall long-term goal is to create an analytics framework for large-scale integrated analysis and technical decision support for key areas of the process industry. This application is for a pilot study to investigate the potential and appropriate methodology for applications in process industry. The study is conducted through interviews, field visits, literature reviews and, to some extent, exploratory research through modeling and simulation experiments, in logistics, rail, and automated planning. The goal of the project is to determine the area s overall potential, to establish the state-of-the-art in research and state-of-practice in the three case studies, provide plans for development of technical demonstrators, and provide a basis for the funding application for the next step. The results are used for prioritization of methodology, planning a full-scale project, and to make the choice of demonstrators. The full-scale project will develop several demonstrators and ultimately to pilot installations, and aims to strengthen the areas Efficient use of resources, Flexible Production, and Plant Availability in the overall research and innovation agenda (PIIA). Fallstudiedokumentation, inkl. potential, state-of-the-art och state-of-practice. Underlag för demonstratorutveckling. Underlag för ansökning för nästa steg / 1500 tecken Kontakt med VINNOVA (välj namn) Lars-Gunnar Larsson 143 / 150 tecken

23 Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs Ja

24 KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * Du har valt: 16 Produktionsprocesser 10 Transporter 03 Energiförsörjning (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * Du har valt: Inbäddad systemteknik Datavetenskap (= Datalogi) Reglerteknik (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * Du har valt: Tjänster avseende järnvägstransport, godstrafik Rälsfordon Elektricitet (3 val, 4 nivåer)

25 KOORDINATOR Organisation * SICS Swedish ICT Västerås AB Organisationsnummer * Adress HÖGSKOLEPLAN 1 Postnummer * Postort * VÄSTERÅS Telefon * Kommun * Västerås Land Sverige Arbetsplats * SICS Swedish ICT Västerås AB Adress HÖGSKOLEPLAN 1 Postnummer * Postort VÄSTERÅS Kommun * Västerås Webbplats Telefon Land Sverige

26 KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Organisation * Förnamn * SICS Swedish ICT Västerås AB Helena Organisationsnummer * Efternamn * Jerregård Arbetsplats * E-post * SICS Swedish ICT Västerås AB helenaj@sics.se Adress Direkttelefon HÖGSKOLEPLAN Postnummer * Mobil Postort * Kön * VÄSTERÅS Kvinna Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Västerås Land Sverige

27 KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Organisation * Förnamn * SICS SWEDISH ICT AB Markus Organisationsnummer * Efternamn * Bohlin Arbetsplats * E-post * SICS Västerås markus.bohlin@sics.se Adress Direkttelefon BOX 883 Postnummer * Mobil Postort * Kön * VÄSTERÅS Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Stockholm Land Sverige

28 PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning = Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter Projektpart Bombardier Transportation Sweden AB Bombardier Transportation AB Västerås Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 0 0

29 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Green Cargo AB Green Cargo AB, Solna Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0

30 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart MÄLARENERGI AB KRAFTVÄRMEVERKET KVV Projektkostnader Löner = 50 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = 50 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = 50 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart ABB AB

31 ABB Corporate Research, Västerås Projektkostnader Löner = 150 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = 150 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = 150 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Vattenfall Aktiebolag BOLANDSVERKET Projektkostnader Löner = 150 Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0

32 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = 150 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = 150 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning = Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader = Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag =

33 Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Totalt sökt bidrag = Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna

34 ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in för 1 miljon kronor. På denna sida redovisas projektets övriga finansiering 1) Finansiärer Total finansiering av projektet 0 0 = 0 1) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.

35 BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER Obligatoriska bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning (max 10 sidor, om inte annat anges i utlysningsinformationen) Projektbeskrivning.pdf Bilaga 2. CV (nyckelpersonernas CVn, max 3 sidor totalt, om inte annat anges i utlysningsinformationen) CV.pdf Övriga bilagor Obs! När du laddar upp Pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp.

36 KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Markus Efternamn Bohlin E-postadress markus.bohlin@sics.se Universitet/Högskola/Institut/Företag etc Swedish Institute of Computer Science, SICS AB Adress Box 1263 Postnummer Postort Kista Organisationsnummer Telefon Fax Webbplats

37 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin Projektledare: Docent Markus Bohlin, SICS 1. Projektets relevans Svensk processindustri är i stort behov av datorbaserade system som snabbt och precist kan beskriva nulägen, förutsäga effekten av beslut samt ge information, stöd och direkta beslutsstöd som leder till effektiva beslut. Exempel på sådana beslutssituationer innefattar styrning av kraftproduktion samt kritiska transporter. Båda dessa tillämpningsområden är av yttersta vikt för svensk processindustri. I dag produceras en stor mängd industriella data, en mängd som ökar för varje dag som går, som kan användas för effektivare beslutsfattande. En ny och väsentlig utmaning för processindustrin är att hitta nya processer, arbetssätt och metoder för att analysera den stora mängden tillgängliga data, och ur detta kunna extrahera lägesbilder, prognoser och optimala beslutsförslag. Området, som kallas analytics (sv: analytik), har stor potential (610 miljarder USD år 2020 enbart i USA), är under stark tillväxt (7,5% årlig tillväxt i konsultbranschen), och är korsdisciplinärt med delar från ingenjörsvetenskap, datavetenskap och tillämpat matematisk optimering. Mer specifikt kan området delas in i deskriptiv analytik som främst beskriver nuläget, prediktiv analytik som förutsäger effekterna av olika handlingar, samt preskriptiv analytik som ur de två tidigare delarna föreslår effektiva beslut som leder mot uppsatta mål. Metoderna har tidigare inte applicerats på processindustrin i större omfattning, utan har framför allt tillämpats i ITindustrin. Projektet använder ett fallbaserat angreppssätt för att säkerställa ett övergripande värdeskapande för deltagande aktörer. Sverige processindustri är dessutom beroende av väl fungerande råvaruflöden som är miljövänliga och effektiva, och en stor del av dessa flöden sker idag därför genom transporter på järnväg. Ett exempel är malmbanan mellan Luleå och Narvik som trafikeras i huvudsak av MTAB. Enbart på sträckan Kiruna Narvik transporteras varje år c:a 16 miljoner ton gods, vilket är 25 % av den totala mängden gods som transporteras på järnväg i Sverige. Ett annat exempel är ScandFibre Logistics AB, som kör järnvägstransporter från ett flertal pappersbruk i Sverige ut i Europa. Sådana godstransporter är mycket tunga, och stora mängder energi kan sparas genom att tågen planeras och framförs energioptimalt. Projektets övergripande och långsiktiga mål är att skapa ett analytiskt ramverk för storskalig integrerad analys av och tekniskt beslutsstöd för viktiga områden för processindustrin, innefattande modeller, algoritmer, metoder och tekniker. Den här ansökan avser en förstudie med syfte att undersöka potential och lämplig metodik för detta inom processindustrin. Förstudien genomförs genom intervjuer, studiebesök, litteraturstudier samt viss explorativ forskning via modellering och simulerade experiment inom logistik, järnvägstransporter, och automatiserad planering. Målet med projektet är att undersöka områdets övergripande potential, att etablera state of the art inom forskningen och state of practice i tre fallstudier, ta fram underlag för demonstratorutveckling, samt ta fram underlag för ansökan inför nästa steg. Resultatet används för prioritering av metodval, planering av ett fullskaligt projekt, samt val av Sida 1 / 8

38 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin demonstrator. Projektet syftar till demonstratorutveckling och i förlängningen till pilotinstallationer, och syftar till att stärka områdena Effektiv resursanvändning, Flexibel produktion, samt Anläggningstillgänglighet i den övergripande forskningsoch innovationsagendan (PIIA). 2. Förväntade resultat och effekter Förstudien kommer att leverera följande resultat: Dokumentation fallstudierapport inom drivsystem Dokumentation fallstudierapport inom robust logistik Dokumentation fallstudierapport inom mjuka sensorer Dokumentation state of the art för beslutsstöd för ovanstående Dokumentation underlag för demonstratorutveckling Dokumentation underlag till nationella och internationella projektansökningar Förstudien kommer att ge följande effekter: Kompetensutveckling och kunskapsspridning hos deltagande företag med avseende på best practice, analytics, optimering, simulering och statistik Bättre nationell samordning av FUI projekt inom området Hela projektet kommer ge följande resultat: Projektrapporter Seminarier, workshops och möten med deltagande företag. Två demonstratorer för beslutsstöd inom processindustrin Ett flertal vetenskapligt granskade publikationer Ett flertal vetenskapliga presentationer vid nationella och internationella forum Populärvetenskapliga publikationer i branschspecifika tidskrifter Populärvetenskapliga föredrag inom branschforum, som visar på resultat, möjligheter och potential Hela projektet kommer ge följande effekter: Kompetensutveckling och kunskapsspridning hos deltagande företag med avseende på best practice, analytics, optimering, simulering och statistik Innovation inom deltagande organisationer i form av implementation av resultat hos deltagande företag. Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri genom 1) ny funktionalitet i exporterbara produkter och tjänster, 2) effektivare produktion genom att denna funktionalitet tillämpas i svensk industri. 3. Genomförande och tidplan Projektet drivs i ett antal olika arbetspaket med en övergripande projektledning, samordning och samanalys. De olika arbetspaketen har gemensamma tidpunkter för alla sina milstenar förrutom den sista (slutleverabel i vardera fallstudie) för att underlätta kunskaps, erfarenhets och analysresultat. Projektet kommer möta målen genom en förstudie omfattande fyra arbetspaket enligt följande: Sida 2 / 8

39 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin WP1 Projektledning och samordning WP2 Energieffektiva transporter för processindustrin WP3 Robust och energioptimal logistik för processindustrin WP4 Kontrollerad förenkling av modeller för on lineanalys Projektets huvudaktiviteter och milstenar är M1 Workshop med involverade industrier för projektprioriteringar och aktiviteter (WP1) M2 Etablerad projektorganisation och avtal framtagna (WP1) M3 Kartläggning och sammanställning av fallstudier (WP2 4) M4 Kartläggning och sammanställning av state of the art (WP1 4) M5 Analys av industrins behov samt kartläggning av state of practice (WP2 4) M6 Sammanställning av de samlade behoven och förslag till fortsättning (WP1) M7 Sammanställning av resultat och rapporter. (WP1) Utvärderingen av möjliga innovationer inom fallstudierna kommer göras enligt följande: För applikationerna görs en uppskattad nytta med att införa ny funktionalitet. Dessutom görs en bedömning av hur svår en implementering kan förväntas vara och hur många likartade installationer man kan förväntas göra som en följd av utveckling av en enskild applikation. Från detta görs en prioriteringslista där vinst med idén om den genomförs, hur många applikationer och hur svår en implementering kan förväntas vara sammanräknas (skala 1 5). 5 är högst vinst, många likadana installationer eller lätt att genomföra. De med högst poäng prioriteras högst. Denna prioriteringslista ligger till grund för att välja ut minst två demonstratorer. Lämpliga intressenter (företag) kontaktas. Förstudien skall lägga fram förslag på applikationer av hög prioritet och vilka företag som vill vara med och genomföra. En budget och en implementeringsplan tas också fram. Projektet använder ett fallbaserat angreppssätt för att säkerställa ett övergripande värdeskapande för deltagande aktörer. I förlängningen kommer matematisk modellering, simulering samt reglerteknik användas för att implementera resultaten. Projektet nyttjar resurser från ett flertal vetenskapsområden, inklusive datavetenskap, tillämpad matematisk optimering, ingenjörsvetenskap samt reglerteknik. Nedan följer en detaljerad beskrivning av arbetspaketen. WP1 Projektledning och sammanställning av state of the art inom onlineoptimering för logistikstöd WP lead: Markus Bohlin, SICS Milestones: M1, M2 (analytics), M4, M6 och M7. Sammanställer dessutom M2, M3 och M5. Arbetspaketet projektleder och koordinerar de andra arbetspaketen, kallar till möten, och sammanställer resultat och identifierar kunskapsgap, med utgångspunkt i WP2 WP4. Resultatet kommer användas som en grund för val av angreppssätt för ett Sida 3 / 8

40 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin fullskaligt projekt för energieffektiva och robusta transporter. Arbetspaketet ansvarar också för att resultaten sprids till deltagande företag (genom innovationer i existerande deltagande organisationer) samt till andra aktörer. Detta kommer ske vid gemensamma projektmöten, vid individuella möten med deltagande företag, samt i förlängningen genom dissemination vid vetenskapliga och branschspecifika konferenser. WP2 Optimering av slirreglering m.a.p. torsionssvängningar WP lead: Jan Ågren, Bombardier, med stöd av Markus Bohlin, SICS. Milestones: M2, M3, M5. Sammanfattning Arbetspaketet undersöker och identifierar områden där forskning kan bidra till ökad effektivitet med avseende på enskilda transporter och framdriften av dessa. Delar som axlar kan genom moderna och energieffektiva automatiska system utsättas för stora krafter, vilket i värsta fall kan resultera i axelbrott. Förstudien kommer undersöka möjligheterna och begränsningarna för en effektivare drift med avseende på energioptimalitet och axelkrafter. Arbetet består i huvudsak av intervjuer och litteraturstudier inom drivsystem och fordonsteknik. Resultatet kommer användas för att hitta en lämplig demonstrator, samt som grund för prioritering och planering för ett fortsatt projekt. Förstudie Ett klassiskt problem vid framdrivning av tåg är fenomenet torsionssvängningar. Fenomenet uppstår under vissa adhesionsförhållanden då hjulet börjat slira p.g.a. begränsad adhesion. Reglersystemet försöker då att hitta den slirhastighet (hjulets överhastighet i förhållande till fordonet) som medför störst adhesion, vilket ofta är en slirhastighet mellan 1 och 3 km/h. I detta sökande av adhesionstoppen hamnar man ibland vid en för hög slirhastighet och därmed en lägre adhesion. Man säger då att adhesionskurvan (adhesion s.f.a. av slirhastighet) har en negativ lutning. Det går att beskriva denna situation med en mekanisk jämviktsekvation, vilken visar att den negativa lutningen uppträder som en negativ dämpning i det mekaniska systemet. Systemet blir då instabilt och börjar svänga med en frekvens på Hz och momentamplituder som i några fall lett till att hjulaxeln gått av. Problemet hanteras nu med att efter detektering av svängningar reducera dragkraften och därmed slirhastigheten, vilket också medför reducerad prestanda. Marknadskraven är det motsatta, d.v.s. ökad prestanda. Detta ökar behovet av att ta ett nytt grepp för att se vad ny teknologi inom t.ex. simuleringar och reglerteknik kan göra. En utmaning i ett större forskningsprojekt är att undersöka om det med kombinationer av passiv dämpning och aktiv reglering går att göra systemet tillräckligt stabilt så att behovet av snabba reduktioner av dragkraften inte blir nödvändiga. En parallell inriktning kan vara huruvida nuvarande strategi med ett instabilt system kan bli bättre med ett förbättrat styrsystem, där onlineoptimering används. Optimering är en huvudkomponent i båda dessa inriktningar. Genomförande I arbetspaketet deltar Jan Ågren (Bombardier), Markus Bohlin (SICS) och Kivanc Doganay (SICS). En viktig förutsättning för arbetet blir relevanta beskrivningar av mekaniskt, elektrisktoch styrsystem. Idag används tidssimuleringar med flera program i s.k. co simuleringar där olika program samverkar för att på bästa sätt få bra beskrivningar av de olika Sida 4 / 8

41 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin typerna av system. Arbetspaketet kommer undersöka bästa möjliga väg framåt för att optimera reglersystemen. I detta kommer kombinationer av aktiv reglering och passiv dämpning, samt förbättringar av existerande styrsystem, undersökas. Arbetspaketet genomförs som en förstudie där existerande forskning och utvecklingsbehov kartläggs, samt där föreslagna utvecklingsvägar utvärderas och prioriteras. Deltagarna besöker alternativt telefonintervjuar intressenter hos myndigheter, fordonstillverkare, leverantörer av transporttjänster och kunder inom processindustrin. Följande företag kommer intervjuas: ScandFibre Logistics, Green Cargo, MTAB, Trafikverket, SSAB och StoraEnso. I ett fullskaligt projekt kommer simuleringar och fullskaliga provkörningar göras med syfte att ta fram en teknikdemonstrator. WP3 Robust logistik för processindustrin WP lead: Sara Gestrelius, SICS Milestones: M2, M3, M5. Sammanfattning Energieffektiva och robusta transporter inom processindustrin kräver också att logistikflödena planeras och omplaneras på ett effektivt sätt. Arbetspaketet syftar till att undersöka möjligheterna för att, genom forskning, åstadkomma beslutsstöd för effektivare och robustare logistiksystem, med fokus på planeringsprocessen för godstransporter. Syftet på sikt är att skapa beslutsstöds för att hantera omfattande störningar på ett kontrollerat sätt, vilket t.ex. innebär att styra om transporter, anpassa trafiken till en minska tillgänglig kapacitet och samtidigt sätta in motåtgärder, som t.ex. snöröjning, för att slutligen gradvis kunna återgå till ett normalläge. Effektmålet att öka processindustrins tillgänglighet till miljövänliga och pålitliga transporter. Transporter som är nödvändiga för produktionen ska därmed, på ett kontrollerat sätt, kunna köras även under störda lägen. Förstudie Under de senaste åren har järnvägens sårbarhet vid svårhanterade situationer så som t.ex. kaotiskt vinterväder fått stor uppmärksamhet. Vid dessa omfattande störningar, då godstransporter mer eller mindre avstannar, finns ett stort behov av beslutstödshjälpmedel för att på bästa sätt planera för de åtgärder som krävs för att återgå till normalt tågdrift, samtidigt som de mest prioriterade transporterna genomförs i det störda läget. Arbetspaketet syftar på sikt till att ta fram metoder, tekniker och arbetsprocesser för ett sådant beslutsstödsystem. Systemet ska hjälpa transportföretagen och Trafikverket att hantera omfattande störningar på ett kontrollerat sätt, vilket t.ex. innebär att styra om tåg, anpassa trafiken till den minskade tillgängliga kapaciteten och samtidigt sätta in motåtgärder, som t.ex. snöröjning, för att slutligen gradvis kunna återgå till ett normalläge. Genomförande Sara Gestrelius (SICS), Markus Bohlin (SICS), Inger Eriksson (Green Cargo) och Martin Aronsson (SICS) kommer engagera sig i arbetspaketet. Arbetspaketet innebär att hela arbetsprocessen för godsplanering kommer studeras, då denna idag sker på så lång sikt att omplanering är mer regel än undantag. Specifikt kommer omstyrning och omlastning av godståg vid störningar samt verksamhetsplanering vid enskilda viktiga punkter i järnvägsnätet studeras, då dessa har stor betydelse också för resten av trafiken flyter. För godstrafiken är rangerbangårdar, där vagnar från ankommande tåg sorteras om till nya utgående tåg, Sida 5 / 8

42 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin sådana viktiga punkter i nätet. Hallsberg är den största rangerbangården i Sverige, och när Hallsberg stängdes ner under vintern 2010 p.g.a. snöoväder så fick det allvarliga följdkonsekvenser i stora delar av Sverige. Potentialen för beslutstödsverktyg är stor, då ett verktyg effektivt kan avlasta planeraren genom att automatiskt hitta de lösningar som är mest lämpliga, och låta planeraren fokusera på den stora bilden och på kommunikation med övriga parter. Projektet kommer för detta syfte göra ett längre studiebesök i Hallsberg, med syfte att anpassa både arbetsprocessen och verktygsstödet till varandra. Arbetet består utöver det av modellering av beslutsstöd inom godstransporter, intervjuer, andra studiebesök, samt litteraturstudier. Fallstudien kommer att beaktas i ett större sammanhang, som innefattar den trafik som trafikerar driftplatser, gällande och ändrade tidtabeller, ev. förändrade fordonsomlopp, samt önskade vagnsflöden. Ansatserna som beaktas ska senare kunna användas både för att prioritera åtgärder (underhållsarbeten på infrastruktur och planering av reducerad trafik) och för att planera och optimera verksamheten vad gäller spårallokering och turordning på bangården. WP4 Kontrollerad förenkling av modeller för on line styrning WP lead: Prof. Erik Dahlquist, MDH Milestones: M2, M3, M5. Sammanfattning Många variabler i ett styrsystem kan inte mätas direkt, och osäkerheten i övervakningen av processen ökar därmed. Genom att kombinera fysiska mätningar och matematiska modeller, så kallade mjuka sensorer, kan mätvärden räknas ut indirekt. Projektet ska undersöka när sådana mjuka sensorer på ett kontrollerat sätt kan skapas från mer detaljerade fysikaliska modeller baserade på simulering. Från dessa avancerade modeller kan förenklade fysikaliska eller statistiska modeller skapas för att senare användas för onlinestyrning. Detta har uppenbara fördelar i form av lägre kostnader och hög beräkningshastighet. Förstudien kommer studera möjligheterna med sådana metoder för automatiserad uppskattning av energiförluster i drivsystem. Arbetet består i modellering av användningsfall, intervjuer, studiebesök samt litteraturstudier inom drivsystem, statistik och simulering. Resultatet kommer användas för prioritering och planering av ett fullskaligt projekt, samt val av demonstrator. Förstudie Långsiktigt mål med projektet är att utveckla en metodik för att kunna överföra avancerade modeller till förenklade modeller med hög precision, men snabba att exekvera. De avancerade modellerna är framtagna med hjälp av avancerade fluid dynamiska beräkningar (CFD) eller motsvarande för elektriska fält, befintlig processdata och kompletterat med ytterligare mätningar av viktiga variabler. De förenklade modellerna kan vara dels enklare fysikaliska modeller utvecklade i Modellica eller Matlab o.d., såväl som statistiska modeller av typen PLS eller ANN. Vi vill utveckla metodiken för att göra detta och långsiktigt vill vi implementera den på en rad olika applikationer. Dessa är inom processindustrin såväl som för energisektorn och även för fordon (drivlinor och interaktion med elnät mm). I förstudien är målet att diskutera olika applikationer med tänkbara användare av tekniken inom processindustrin, kraftverk, leverantörer av styrsystem och Sida 6 / 8

43 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin transportsystem för att diskutera vilka applikationer som skulle kunna vara lämpliga respektive olämpliga. En prioriteringslista över applikationer skall tas fram. Genomförande Erik Dahlquist (MDH), Fredrik Wallin (MDH), Carl Fredrik Lindberg (ABB+MDH) samt Rebei bel Fdhila (ABB+MDH) kommer engagera sig i arbetspaketet. Deltagarna besöker alternativt telefonintervjuar ett antal intressenter inom olika processindustrier och energibolag, såväl som datorsystemleverantörer och tågutvecklare. Följande företag kommer intervjuas: P&P: Storaenso Skutskär (pappersmassa), Storaenso Kvarnsveden (papper), Korsnäs Gävle(integrerat bruk), Södra Mörrum/Värö, Borregard (bioraffinaderi). Stålindustrin: SSAB Borlänge och Luleå, LKAB, Ruukki, Sandviken Energibolag: Vattenfall, Fortum, E.on, Mälarenergi, EEM. Transporter: Bombardier, Volvo CE, GKN Styrsystemleverantörer: ABB, Schneider, Siemens 4. Tidplan och budget Övergripande tidplan Projektet planerar genomföras under 2013 till Denna ansökan avser etapp ett, vilket är en förstudie som pågår från till Förstudien har följande tidplan: Projektaktivitet Q Q Q Q Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun WP1 M1 M2 M4 M6 M7 WP2 M3 M4 M5 WP3 M3 M4 M5 WP4 M3 M4 M5 Projektet söker i detta läge finansiering enbart för en ettårig förstudie, men på sikt är planen att engagera en till två doktorander på MDH. Projektet kommer då går in i en intensivare fas med demonstration i skarp miljö. Indirekta kostnader är inräknade i personalkostnader. Observera att de belopp som anges för hösten 2014 och framåt är tentativa och inte omfattas av denna ansökan. Kostnader (tkr) Totalt Höst Projektledning Personalkostnader Resor Utrustning SUMMA Finansiering (tkr) Totalt Höst Bombardier Sida 7 / 8

44 Förstudie 2: Onlineoptimering av transporter och energi i processindustrin Green Cargo ABB Vattenfall Mälarenergi SSAB StoraEnso Vinnova SUMMA Medverkande aktörer Docent Markus Bohlin (SICS Swedish ICT AB) leder projektet och WP1, med stöd av Prof. Erik Dahlquist (MDH) som också leder WP4. Andra nyckelpersoner och WP ledare är: Jan Ågren (Bombardier, WP2 lead), Sara Gestrelius (SICS, WP3 lead), Inger Eriksson (Green Cargo), Dr. Fredrik Wallin (MDH), Adj. Prof. Carl Fredrik Lindberg (ABB+MDH), Adj. Prof. Rebei bel Fdhila (ABB+MDH), Dr. Martin Aronsson (SICS) och Kivanc Doganay (SICS). Deltagande industrier är: Bombardier, Green Cargo, ABB, Vattenfall och Mälarenergi. Resultaten från projektet kommer framförallt spridas som innovationer inom dessa organisationer, vilket kommer leda till ökade exportintäkter samt ökad produktivitet i svenskbaserad industri. Deltagande akademi och institut är: SICS och MDH. Styrgruppen kommer att tillsättas med representanter för deltagande företag samt från agendan. Referensgrupp kommer att bestå av deltagande företag samt MTAB, ScandFibre Logistics, Trafikverket, SSAB och StoraEnso. Sida 8 / 8

45 Ansökan till VINNOVA Diarienummer Avsänd av sökande :58 Utlysning Projekt och aktiviteter beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Integration av anläggningsfordon Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 30 / 100 tecken Integration of construction machinery 34 / 100 tecken Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) Svensk projektsammanfattning * Anläggningsmaskiners användningsområde är brett. Vissa maskintyper - speciellt lastbärande maskiner - används ofta i process-industriella applikationer. Tidiga ansatser att integrera lastmaskiner i processen har gjorts av LKAB under 1990 och 2000 talet där malm transporterades av semi-automatiska lastmaskiner från lastplats till tippschakt i gruvan i Kiruna. Senare utredningar har pekat på effektiviseringspotentialen som integrationen av mobila maskiner ( produktionsenheter ) har i process-industriella applikationer ( Rörliga och Kopplade Vinnova analys ). Bedömningen är att nästa steg i utvecklingen är att gå från lokala isolerade system på maskin nivå till system som innebär att den mobila maskinen är en del i processens system. Projektet syftar till att kartlägga typiska användningsområden av anläggningsmaskiner i processindustrin och utifrån kartläggningen beskriva scenarion som innebär utökad automationsgrad och integration av anläggningsmaskinen. Projektet kommer att utreda den tekniska kravställningen på anläggningsmaskinens gränssnitt mot externa datorsystem, den trådlös kommunikationen samt kontrollrums- och operatörsmiljöer. Projektet kommer vidare att studera arkitektur för möjliga framtida industriella tjänster inom styrning och övervakning på distans, baserade på innovativa IT-lösningar och beräkningsstöd / 1500 tecken

46 Engelsk projektsammanfattning * Construction Equipment s field of use is wide. Some types of machines - especially load bearing equipment are often used in process industry applications. Early attempts to integrate loaders in the process has been done by LKAB in the 1990 and 2000s, where ore was transported by semiautomatic loaders in the Kiruna mine. Subsequent investigations have pointed to the potential for improved efficiency by integration of mobile machinery ( production units ) in process industrial applications ( Mobile and Connected - Vinnova Analysis ). The assessment is that the next stage of development is to go from local isolated systems at the machine level to the integrated systems, which means that the mobile machine is part of the process system. The project aims to identify typical uses of construction equipment in the process industry and based on the survey describe scenarios involving increased automation and integration of plant machinery. The project will investigate the technical requirement specifications for construction machine interfaces with external computer systems, the wireless communication and control room and operator environments. The project will also study architecture for possible future industrial services in the control and monitoring remotely, based on innovative IT solutions and computational support. Mål för projektet * 1148 / 1500 tecken Tekniska krav Roadmap teknik och tjänster - visioner och mål Förlag / underlag framtida projekt Ökning och spridning av kompetens Utökad nationell samordning FUI aktiviteter 149 / 150 tecken Kontakt med VINNOVA (välj namn) Lars-Gunnar Larsson Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs

47 KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * Du har valt: 16 Produktionsprocesser (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * Du har valt: Robotteknik och automation Interaktionsteknik Annan maskinteknik (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * Du har valt: Övriga informationstjänster (3 val, 4 nivåer)

48 KOORDINATOR Organisation * Luleå tekniska universitet Organisationsnummer * Adress Luleå tekniska universitet Postnummer * Postort * LULEÅ Telefon * Kommun * Luleå Land Sverige Arbetsplats * ProcessIT Innovations Adress Luleå tekniska universitet Postnummer * Postort LULEÅ Kommun * Luleå Webbplats Telefon Land Sverige

49 KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Organisation * Förnamn * Luleå tekniska universitet Jonas Organisationsnummer * Efternamn * Ekman Arbetsplats * E-post * Institutionen för system- och rymdteknik Jonas.Ekman@ltu.se Adress Direkttelefon Postnummer * Postort * LULEÅ Telefon * Kommun * Luleå Land Sverige Mobil Kön * Man Födelseår (ÅÅÅÅ) * 1972

50 KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Organisation * Förnamn * Luleå tekniska universitet Ulf Organisationsnummer * Efternamn * Andersson Arbetsplats * E-post * Institutionen för system- och rymdteknik ulf.andersson@ltu.se Adress Direkttelefon Postnummer * Mobil Postort * Kön * LULEÅ Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Luleå Land Sverige

51 PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader Löner = Tjänster = Utrustning = Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 47,50 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer = Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter Projektpart SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 0 0

52 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 47,50 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer = Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA

53 Sökt bidrag = Stödnivå = 47,48 % Egna insatser 1) 0 27 = 27 Finansiärer = Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart ABB AB ABB Corporate Research, Västerås Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart

54 Volvo Construction Equipment AB Volvo Construction Equipment AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Boliden AB Boliden AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0

55 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0

56 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Komatsu Forest AB Komatsu Forest AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Telefonaktiebolaget L M Ericsson

57 Ericsson AB, Kista Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Mobilaris AB Luleåkontoret Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0

58 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Totalt sökt bidrag = Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna

59 ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in för 1 miljon kronor. På denna sida redovisas projektets övriga finansiering 1) Finansiärer Finansiär ABB AB ABB Corporate Research, Västerås Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär Boliden AB Boliden AB

60 Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär Volvo Construction Equipment AB VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT AB, Eskilstuna Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär Telefonaktiebolaget L M Ericsson Ericsson AB, Kista Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär Mobilaris AB Luleåkontoret

61 Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär Komatsu Forest AB Komatsu Forest AB Finansiering = Projektpart som finansieras Luleå tekniska universitet ProcessIT Innovations Finansiär ABB AB ABB Corporate Research, Västerås Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär Boliden AB Boliden AB

62 Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär Volvo Construction Equipment AB Volvo Construction Equipment AB Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär Komatsu Forest AB

63 Komatsu Forest AB Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär Telefonaktiebolaget L M Ericsson Ericsson AB, Kista Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär Mobilaris AB Luleåkontoret Finansiering = Projektpart som finansieras SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Finansiär ABB AB ABB Corporate Research,

64 Västerås Finansiering = Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Finansiär Boliden AB Boliden AB Finansiering = Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Finansiär Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag Finansiering = Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle

65 och teknik, Västerås Finansiär Volvo Construction Equipment AB Volvo Construction Equipment AB Finansiering = Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Finansiär Komatsu Forest AB Komatsu Forest AB Finansiering = Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Finansiär Telefonaktiebolaget L M Ericsson Ericsson AB, Kista Finansiering = 4 853

66 Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Finansiär Mobilaris AB Luleåkontoret Finansiering = Projektpart som finansieras Mälardalens högskola Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Västerås Total finansiering av projektet = ) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.

67 BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER Obligatoriska bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning (max 10 sidor, om inte annat anges i utlysningsinformationen) Projektbeskrivning.pdf Bilaga 2. CV (nyckelpersonernas CVn, max 3 sidor totalt, om inte annat anges i utlysningsinformationen) CV.pdf Övriga bilagor Obs! När du laddar upp Pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp.

68 KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Ulf Efternamn Andersson E-postadress ulf.andersson@ltu.se Universitet/Högskola/Institut/Företag etc ProcessIT Innovatiopns Adress Postnummer Postort Organisationsnummer Telefon Fax Webbplats

69 Integration av anläggningsfordon 1. Projektets relevans Anläggningsmaskiners användningsområde är brett. Vissa maskintyper - speciellt lastbärande maskiner - används ofta i processindustriella applikationer. Tidiga ansatser att integrera lastmaskiner i processen har gjorts av LKAB under 1990 och 2000 talet där malm transporterades av semi-automatiska lastmaskiner från lastplats till tippschakt i gruvan i Kiruna. Senare utredningar har pekat på effektiviseringspotentialen som integrationen av mobila maskiner ( produktionsenheter ) har i processindustriella applikationer ( Rörliga och Kopplade Vinnova analys ). Bedömningen är att nästa steg i utvecklingen är att gå från lokala isolerade system på maskin- nivå till system som innebär att den mobila maskinen är en del i processens system. Krafter för att driva på utvecklingen i den riktningen är väldigt starka i dagsläget inom svensk fordonsindustri och processindustri/gruvindustri. Möjligheterna som uppnås genom att kombinera kunskapen inom dessa två inom Sverige starka brancher förutspås öppna upp nya möjligheter för att erbjuda globalt konkurrenskraftiga serviceerbjudanden till en växande gruv- och processindustri. Föreliggande projektförslag ska därför ses mot den bakgrunden. 2. Förväntade resultat och effekter Projektet kommer att leverera följande resultat Kravbeskrivning En kravbeskrivning kommer att utarbetas som anger hur anläggningsfordon kan integreras i processindustrin utifrån några valda branscher och applikationer. Roadmaps En teknisk roadmap för området kommer att tas fram som beskriver en framtida vision och mål med utgångspunkt från dagsläget. Förslag på verktyg kommer att ingå i beskrivningen. En roadmap för kontrollrums och operatörsmiljöer anpassade för integration av anläggningsmaskiner kommer också att tas fram. Industriella tjänster En studie kommer att göras med fokus på arkitektur för möjliga framtida industriella tjänster inom styrning och övervakning på distans, baserade på innovativa IT-lösningar och beräkningsstöd. Projektförslag Förslag på ett antal projekt eller studier kommer att tas fram som leder till att tempot för PiiA aktiviteter ökar för att förstärka området så att anläggningarnas lönsamhet kan förbättras. Projektunderlag Projektet kommer även att resultera i underlag till framtida projektansökningar. 1

70 Projektet kommer också att få följande effekter Kompetensökning och kompetenspridning inom området. Bättre nationell samordning av FUI projekt inom området. 3. Genomförande Projektet drivs i ett antal olika arbetspaket med en övergripande projektledning, samordning och analys. De olika arbetspaketen har gemensamma tidpunkter för sina milstenar för att underlätta kunskaps-, erfarenhets- och analysresultat. Projektets huvudaktiviteter och milstenar M1- Kickoff och gemensam workshop M2 - state-of-art klarlagt M3 - Roadmaps klara M4 - Sammanställning av de samlade behoven, krav och förslag till fortsättning M5 - Sammanställning av resultat och rapporter. WP1 Kartläggning av användningsområden Målsättningen med arbetspaketet är att identifiera typiska användningsområden av anläggningsmaskiner inom processindustrin och utifrån kartläggningen beskriva tänkbara scenarion av ökad automationsgrad samt integration av anläggningsmaskinen i processen. Det är rimligt att anta att automationsgraden kommer att skilja sig från fall till fall, men att behovet av informationsutbyte mellan anläggningsmaskinerna och processens system i samtliga fall utgör en gemensam nämnare. Utöver kartläggningen kommer en state-of-the-art analys att göras avseende användningen av anläggningsmaskiner som integrerade enheter i produktionssystemen i dagsläget. Som nämns i inledningen så ligger gruvindustrin i framkant när det gäller detta, men trots att fjärrstyrda lastmaskiner använts under lång tid är marknadsandelen låg. En fråga som kommer att utredas är varför varför den är så låg. Utredningen kommer att utgära en av grunderna till kravbeskrivningen som projektet kommer att ta fram. WP2 Teknisk kravställning Målsättningen med arbetspaketet är att utreda krav på tekniska funktioner som exempelvis trådlös kommunikationen. När den mobila maskinen blir en integrerad del av processen kommer väldigt höga krav att ställas på en säker kommunikation och sensorer. Teknologier som skall klara tuffa miljöer, positionera med hög noggrannhet, enkelt kunna integreras med minimal konfigurering och underhåll. Exempel på andra tekniska funktioner som kommer att utredas är olika nivåer av fjärrstyrning, d.v.s. scenarier då maskinen framförs utan förare ombord med varierande grader av autonomitet. Denna typ av funktionalitet innebär också att vi kommer att studera kravställning som arbetsmiljölagstiftningen ställer. Man kan också förvänta sig att funktionalitet ombord på själva maskinen måste anpassas/utvecklas för att uppnå målsättningen med integration i processen. Utredning av 2

71 tillkommande fordonsfunktionalitet kommer också att vara en del av arbetet i detta arbetspaket. Ett exempel på tillvägagångssättet för att anpassa en anläggningsmaskin till integration med ett överordnat styrsystem kommer från ett examensarbete av Fredrik Häggström 2012 vid Luleå tekniska universitet där ett tilläggssystem ( add-on ) designats för Volvo CE s anläggningsmaskiner som möjliggör trådlös kommunikation med ombord systemen på lastmaskinen samt även fjärrstyrning och autonom körning. Systemet kallas EBU (Electronic Breakout Unit) och har designats med följande kravbild Systemet ska inte inkräkta på förarens utrymme i hytten. Den ursprungliga kabeldragningen i maskinen ska behållas intakt. Systemet ska kunna logga data från lastmaskinens interna styrsystem och sensorer. Systemet ska kunna kommunicera med ett stationärt system via ett trådlöst nätverk. Systemet ska kunna förbikoppla reglagen i hytten och ersätta styrsignalerna med signaler från ett externt system, exempelvis ett system för fjärrstyrning. En prototyp har tagits fram och håller på att driftsättas på en lastmaskin (L110G) som Volvo CE upplåtit till Luleå tekniska universitet. Tanken är att bland annat använda lastmaskinen som en demonstrator i integrationsprojekt tillsammans med exempelvis processindustri och gruvindustri. En fråga som måste utvärderas är om denna typ av system för att möjliggöra integration passar för industriell användning, där följande egenskaper är viktiga Robusthet. Service och underhåll. Livslängd och reservdelsförsörjning. Fjärrstyrning innebär att föraren i hytten flyttar ut till ett kontrollrum och blir en remote operator. Traditionell fjärrstyrning (tele-styrning) baseras på en videobild från den mobila maskinen Motsvarande reglage som finns i hytten finns vid operatörsplatsen, typiskt två joysticks för manövrering av maskinen respektive manövrering av redskapshydrauliken (skopan exempelvis). Till skillnad från den manuella föraren som kan basera styrningen av maskinen på 3D synintryck, ljud och vibrationer begränsas tele-operatören till att basera styrningen på en lätt fördröjd 2D videobild. Frågan är om det är tillräckligt. Erfarenheter från LKAB s fjärrstyrda lastning visade att genom att införa ett system som automatisk manövrerade skopan under lastning av malm så ökade den genomsnittliga skopvikten med närmare 5 %. En fråga som måste utredas är om andra typer av förarstödsystem måste utvecklas för effektiv användning av anläggningsmaskiner som integrerade enheter i processen. Fjärrstyrning ställer också extremt höga krav på en robust och lite fördröjd trådlös kommunikation. En ytterligare kritisk aspekt för automatiserade system som måste täckas av kravställningen på systemen är säkerhetsaspekter både mot arbetsmiljö regler men även mot maskindirektivet och andra standarder. Dessa säkerhetskrav kommer att generera stora utmaningar i vissa tillämpningar, speciellt i miljöer där personer och automatiserade anläggningsmaskiner samexisterar. 3

72 Fotografiet nedan visar en operatörsplats för fjärrstyrning av lastmaskiner vid LKAB s gruva i Kiruna. Skärmen till vänster är operatörens gränssnitt mot styrsystemen. På skärmen visas ett lastområde i gruvan där en fjärrstyrd / automatisk lastmaskin (LHD) används för produktion. På skärmen till höger visas en videobild från maskinen. Vid fjärrstyrning baserar operatören styrningen på denna bild. På bordet syns delar av reglagen för fjärrmanövrering. Den högra joy-sticken används för manövrering av skopans höjd och vinkel. Skopfyllning vid lastplats görs fjärrstyrt. Transport till och från schakt inklusive tömning i schaktet görs på automatik.. 4

73 WP3 Kontrollrums- och operatörsmiljön Ett eftersatt utvecklings och forskningsområde inom automation är mötet mellan operatören och maskinsystemen, dess gränssnitt och interaktionsformer. Den allra mesta informationen förmedlas idag visuellt via skärmbilder, vilket leder till begränsningar i hur mycket information olika operatörer kan ta in. Genom att använda sig av multimodala system, och då i ett första hand audiell information som komplement till den visuella, ökar möjligheten till att förmedla rätt information och också en större mängd information, till operatören. T ex kommer information från en uppkopplad maskin att finnas tillgänglig i kontrollrumsmiljöer. I fall en maskin är fjärrstyrd tillkommer att operatörer kommer att kunna påverka maskinens arbete i realtid. Operatörerna i kontrollrummet kommer även att hantera flera maskiner simultant och måste ha ett stöd i vilka uppgifter som ska prioriteras. Hur informationen presenteras i kontrollrummet och hur man-maskin gränssnittet ska se ut kommer att vara centrala delar i arbetspaket. I de fall operatören kan påverka maskinen kommer vi att speciellt studera vilken typ av information som ska återkopplas från maskinen samt hur den ska presenteras för operatören i syfte att optimera exempelvis skopfyllning ifall det är lastning som görs på distans. En möjlighet som kommer att beaktas i detta är ifall körsimulatorer som utvecklats för operatörsträning kan konverteras till ett kontroll-gränssnitt mot fjärstyrda maskiner. Många flera aspekter kommer också att hanteras i detta arbetspaket. Från varför standards inom, området har så litet genomslag, varför larmhantering aldrig blir tillräckligt bra till områden som mobilt underhåll, hur ljud kan användas samt nya tankar som gamification. Nedan följer en diskssion från Jan Björkman på LKAB som berör kontrollrum och operatörsmiljöer. Jan Björkman har lång erfarenhet av arbete med instrumentering och kontrollrum/operatörsmiljöer. Jan Björkman erhöll 2013 års Automationspris utfärdat av Instrument Tekniska Föreningen ITF. Diskussion - Alarmhantering, standarer & guidelines De standarder, som LKAB har använt i olika projekt, under de senaste åren är bl.a. EEMUA 191 (The Engineering Equipment & Materials Users Association), som engelsmännen tog fram kom en utgåva och 2007 kom en uppdaterad version. Som är den LKAB har lutat sig mest mot. ISA 18.2 kom när LKAB höll på med KA3/KK4. Bygger i stort utsträckning på EEMUA:s arbete, men är lite mer heltäckande och därför måhända lite bättre. Som ISA medlem kan du gå in direkt via hemsidan och läsa den (gratis). Det som är aktuellt nu är mer internationell standard, IEC Management of Alarms for the Process Industries. Den var ute på remiss/omröstning i början på året remisstiden gick ut sista mars. Tanken var att den skulle slutbearbetas under sommaren och sedan bli officiell. Den bygger mycket på både EEMUA och ISA (samma folk till stora delar som jobbar med dessa frågor), men tar även upp hur man ska jobba med alarmhanteringsystem i fortvarighet inom processindustrin (arbetsmetoder, organisation, etc.) för att för att hålla 5

74 alarmhanteringsystemen i trim/uppdaterade. En fördel med IEC standard är att tillverkare/leverantörer av processtyrsystem sannolikt kommer att anpassa sina produkter till denna standard, så att vi användare kan bygga upp en bra alarmhantering. Även konsultfirmor med en viss självaktning lär lägga ner en del resurser för att begripa vad standarden säger och innebär. Mycket av den kunskap som LKAB har fått kommer från samarbetet med IFE i Halden ett forskningsinstitut som till stor del finansieras av OECD länderna (+ USA, Japan och Brasilien). Främst för stöd till kärnkraftsindustrin. IFE fick uppdraget att starta en avdelning för industriell psykologi efter olyckan på Three Mile Island I Harrisburk kom man fram till att orsaken till olyckan till stor del berodde på den mänskliga faktorn eller rättare sagt att förutsättningarna för människorna som övervakade processen att handla rätt var undermåliga. En mängd forskare från mång länder har genom åren genomfört många projekt hos IFE bl.a. inom HF (human factors, människans förmågor och begränsningar), HSI (human-systems interface), MTO (människa-teknik-organisation), etcetera. IFE deltar ofta, i alla fall som remissinstans, när rekommendationer tas fram. Inte sällan bygger rekommendationerna på resultat från den forskning som gjorts hos IFE. Alarmhantering varför man misslyckas (eller inte får till det så bra). Har inte ork/uthållighet nog att genomföra arbetet. Det är väldigt omfattande och tidskrävande. Saknar tillräcklig kompetens inte bara i hur ett system för alarmhantering ska byggas upp utan även i hur processer och maskiner fungerar. Bristande eller inga vettiga funktionsspecifikationer. Systemleverantörerna saknar tillräcklig kompetens och systemen saknar i många fall de rätta verktygen. I projekt ges inte tillräcklig tid för att göra ingenjörsjobbet att analyser möjliga risk-och felfunktioner och att klura ut hur man ska handskas med dessa. Ointresse och bristande engagemang kan vara en orsak. Har varken förstått riskerna eller de ekonomiska förlusterna som kan uppstå. Söker gärna kvick-fix lösningar för att hålla tidplan och budget. Tummar på funktionskravet och skyller sedan på operatören eller systemet när det går fel. För många självutnämnda experter som tror sig bestämt veta tingens ordning till den grad att man inte behöver ta till sig annan kunskap. Den största kostnaden som processindustrin har kommer från oplanerade stopp. Inte sällan beror dessa stopp på ett bristfälligt alarmhanteringssystem ett i vissa situationer omöjligt HMI. Operatörsinterface allmänt (bara). Det är viktigt att ha HF kunskap. Alltså vara medveten om människans/operatörens förmågor och begränsningar. 6

75 Utgå från de arbetsuppgifter som operatören ska utföra. Ge operatörenen korrekt information i rätt omfattning för den aktuella arbetsuppgiften. Undvik att presentera onödig information. Blir bara störande och ibland förvirrande. Ett bra måtto är: Don t need don t show. När man bygger upp ett kontrollrum/en styrcentral så är det viktigt att ha en bra metodik. LKAB har ofta följt det som sägs i ISO Kanske inte alltid till punkt och prickar, men metoden hjälper en att inte slika ner i diket. Här bör poängteras att fas A, B & C, i flytschemat nedan, är oerhört viktiga. Här har LKAB lagt ner mycket jobb tillsammans med industripsykologer, processare, operatörer, m.fl. för att bena ut vad som ska åstadkomma.s Inte sällan framgår det att att man direkt ger sig på fas D alltså börjar designa och bygga, på en gång. Brukar aldrig bli bra. 7

76 En viktig bit i det hela, för operatörerna/användarna, är education and training - en rätt upplagd utbildning. Operatörsträningssimulatorn är det i särklass vassaste verktyget. Å tänk så mycken annan nytta man kan ha av en simulator. Egentligen är det ju så att det viktigaste är att vi skapar korrekt information och att vi sedan har förmåga att använda informationen på ett bra sätt. WP4 arkitektur och optimering för central styrning av anläggningsfordon Arbetspaketet ska studera arkitektur för möjliga framtida industriella tjänster inom styrning och övervakning på distans, baserade på innovativa IT-lösningar och beräkningsstöd. Insamling och utnyttjande av tillståndsdata och produktionsdata i realtid, och förbättrad analysfunktionalitet ger besked om när åtgärder behöver göras och ger framförhållning. Angreppssättet fokuserar på integrerade, datadrivna, kundanpassade och molnbaserade tjänster för styrning och övervakning av ett flertal fordon, med fokus på processindustriella tillämpningar. En viktig frågeställning inom arkitekturutvecklingen är vilka beslutsstöd som behövs samt hur stor del av intelligensen som ska sitta ute på fordonen och vilka funktioner som ska hanteras centralt. Förstudien kommer också undersöka vilka nya möjligheter som finns för detta genom cloud computing. Tillämpningar kring dessa system-av-system finns också inom andra delar av fordonsindustrin samt järnvägen. Arbetspaketet kommer genomföra intervjuer samt en fallstudie tillsammans med ABB för att undersöka lämplig arkitektur för fjärrstyrning och övervakning. Huvudleverabeln är ett förslag till en arkitektur. 8

77 4. Tidplan och budget Projektet pågår från till Projektaktivitet Q Q Q Q Projektplanering och Kickoff WP WP WP WP Sammanställning Kostnader (SEK) Projektledning Personalkostnader Resor Andra kostnader (inköpt) SUMMA Finansieringen består av medel från VINNOVA samt företagens egen insats i tid, utlägg och kontanta medel. Intäkter (SEK) VINNOVA Kontanta medel från industrin 0 0 Egen insats från industrin Målsättningen med förstudien är bland annat att utarbeta förslag på demonstrationsprojekt i ett antal processindistriella miljöer. Vidare räknar vi med att identifiera ett antal forskningfrågor som kan leda till exempelvis doktorandprojekt. 5. Medverkande aktörer och organisation Projektledare är: Ulf Andersson LTU Styrgruppen kommer att tillsättas från industrirepresentanter från de tre miljöerna ProcessIT, Automation region Pic-Lu. Referensgrupp kommer att bestå av industri och forskningsrepresentanter från de tre miljöerna. Deltagande industrier är: Volvo CE, Komatsu Forest, ABB, Boliden, Ericsson, LKAB och Mobilaris. Deltagande akademi och institut är: Umeå Universitet, Luleå Tekniska Universitet, Mälardalens högskola, SICS. 9

78 Ansökan till VINNOVA Diarienummer Avsänd av sökande :25 Utlysning Projekt och aktiviteter beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Optimering av energibalanser och energiförbruk ning i processindustrin Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 63 / 100 tecken Qptimization of energy balances and energy con sumption in the P&P industry Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 64 / 100 tecken Svensk projektsammanfattning *

79 Av Sveriges total energiförbrukning år 2010 om 395 TWh står industrisektorn för 150 TWH (38 %). Processindustrins andel 2010 var 107 TWh (71 %) där massa och papper dominerar med 48 TWh (45 %). Branschen kännetecknas av att energi ingår som en av huvudråvarorna i processen och energikostnaden utgör därmed en betydande del av förädlingskostnaden. För att industrin ska bibehålla och förbättra sin konkurrenskraft behövs därför en kontinuerlig utveckling för att minska förbrukningen per producerat ton och samtidigt helst växla över till förnyelsebara energikällor. Till exempel är skogsindustrins mål är att minska energiförbrukningen med minst 15 % till år Gruvindustrin bedriver redan program (SMIFU) där ett mål är att minska energiförbrukningen med 30 % till år För att dessa mål ska nås måste basindustrins processer effektiviseras, processutrustningen utvecklas och spillvärme och lågvärdig energi bättre nyttjas. I syfte att bidra till att de utmanande målen kan nås planerar vi genomföra en förstudie omfattande tre arbetspaket och en sammanhållande analys enligt följande: WP0 Projektledning, samordning och samanalys WP1 - Optimering av enerigibalanser och simulering av sekundärvärmesystem i integrerade massaoch pappersbruk WP2 - Benchmarkering av industrianläggningars energi- och produktionseffektivitet. WP3 - Optimal prediktiv reglering av en virkestork Genom en samordning och samanalys av de olika arbetspaketen kommer projektet att visa vilken potential till energibesparingar som finns, vilka investeringskostnader som behövs och hur ett fullskaligt projekt bör avgränsas och genomföras. Engelsk projektsammanfattning * 1395 / 1500 tecken

80 The total Swedish energy consumption amounted year 2010 to 395 TWh whereof the industry sector consumed 150 TWh (38 %) The process industry s share of the consumption was 107 TWh where pulp and paper dominated with 48 TWH (45 %). Energy is a main component in the process and energy is accordingly a significant share of the conversion cost. To be able to keep and improve the industries competiveness, a continuously process aiming to reduce the energy consumption per produced ton must be performed at the same time as conversion to renewable energy sources should be done. The Forest Industry has set an objective to reduce the energy consumption with at least 15 % by The Mining Industry has already started a program (SMIFU) where one of the objectives is to reduce the energy consumption with 30 % by If these objectives shall be achieved, industry processes have to become more efficient, process equipment have to evolve and waste and low value heat bee better utilized. With the aim to contribute to the challenging objectives mentioned above a project in terms of a prestudy containing four work packages is planned: WP0 Project management and coordination WP1 Optimizing of energy balances and simulation of secondary heat systems in integrated pulp and paper mills. WP2 Benchmarking of industry plants energy- and production efficiency WP3 Optimal predictive control of wood dryer By coordination and common analysis of the different WP s the project will show how big the energy saving potential is, which investment costs that are necessary to achieve them, what the scope of a full project should be and which resources that are needed to carry it out. Mål för projektet * Genomförs som förstudie och ska ge svar på omfattning, lämpliga parter, resursbehov samt energibesparingsgspotential mm för kommande fullskaliga projektansökningar / 1500 tecken Kontakt med VINNOVA (välj namn) 146 / 150 tecken Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs Nej

81 KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * Du har valt: 16 Produktionsprocesser 03 Energiförsörjning 07 Miljö (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * Du har valt: Datorsystem Systemvetenskap Programvaruteknik (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * Du har valt: Dataprogrammeringstjänster Andra IT-tjänster och datatjänster Tjänster avseende forskning och utveckling inom andra naturvetenskapliga och tekniska områden (3 val, 4 nivåer)

82 KOORDINATOR Organisation * Umeå universitet Organisationsnummer * Adress Postnummer * Postort * UMEÅ Telefon * Kommun * Umeå Land Sverige Arbetsplats * Institutionen för datavetenskap Adress Postnummer * Postort UMEÅ Kommun * Umeå Webbplats Telefon Land Sverige

83 KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Organisation * Förnamn * Umeå universitet Lennart Organisationsnummer * Efternamn * Edblom Arbetsplats * E-post * Institutionen för datavetenskap lennart.edblom@cs.umu.se Adress Direkttelefon Postnummer * Mobil Postort * Kön * UMEÅ Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Umeå Land Sverige

84 KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Organisation * Förnamn * SVENSKA FÖRSÄKRINGSFABRIKEN I UMEÅ AB Anders Organisationsnummer * Efternamn * Jonsson Arbetsplats * E-post * SVENSKA FÖRSÄKRINGSFABRIKEN anders.jonsson@cs.umu.se Adress Direkttelefon c/o Institutionen för datavetenskap Postnummer * Mobil Postort * Kön * UMEÅ Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Umeå Land Sverige

85 PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader Löner = Tjänster = Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader = Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter Projektpart METSÄ BOARD SVERIGE AB METSÄ BOARD SVERIGE AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 0 0

86 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart SVENSKA FÖRSÄKRINGSFABRIKEN I UMEÅ AB SVENSKA FÖRSÄKRINGSFABRIKEN I UMEÅ AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa =

87 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 68,89 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart SCA MUNKSUND AB SCA Packaging Munksund Aktiebolag Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7

88 Projektpart OPTIMATION AB OPTIMATION AB, Luleå Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart ELEKTRONIKSYSTEM I UMEÅ AB ELEKTRONIKSYSTEM I UMEÅ AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material =

89 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Luleå tekniska universitet Institutionen för systemteknik Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader = Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag =

90 Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Alent Drying AB Alent Drying AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning = Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Mälardalens högskola

91 Mälardalens högskola, Västerås Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader = Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Stora Enso AB Stora Enso Pulp AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0

92 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart ABB AB ABB Corporate Research, Västerås Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 %

93 Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart BILLERUDKORSNÄS AKTIEBOLAG (PUBL) Billerud Huvudkontor Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor 0 0 = 0 Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Totalt sökt bidrag = Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader

94 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna

95 ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in för 1 miljon kronor. På denna sida redovisas projektets övriga finansiering 1) Finansiärer Total finansiering av projektet 0 0 = 0 1) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.

96 BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER Obligatoriska bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning (max 10 sidor, om inte annat anges i utlysningsinformationen) Projektbeskrivning.pdf Bilaga 2. CV (nyckelpersonernas CVn, max 3 sidor totalt, om inte annat anges i utlysningsinformationen) CV.pdf Övriga bilagor Obs! När du laddar upp Pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp.

97 KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Anders Efternamn Jonsson E-postadress anders.jonsson@cs.umu.se Universitet/Högskola/Institut/Företag etc Umeå Universitet Adress Postnummer Postort Umeå Organisationsnummer Telefon Fax Webbplats

98 Optimering av energibalanser och energiförbrukning i processindustrin 1. Sammanfattning Av Sveriges total energiförbrukning år 2010 om 395 TWh står industrisektorn för 150 TWH (38 %). Processindustrins andel 2010 var 107 TWh (71 %) där massa och papper dominerar med 48 TWh (45 %). Branschen kännetecknas av att energi ingår som en av huvudråvarorna i processen och energikostnaden utgör därmed en betydande del av förädlingskostnaden. För att industrin ska bibehålla och förbättra sin konkurrenskraft behövs därför en kontinuerlig utveckling för att minska förbrukningen per producerat ton och samtidigt helst växla över till förnyelsebara energikällor. Till exempel är skogsindustrins mål är att minska energiförbrukningen med minst 15 % till år Gruvindustrin bedriver redan program (SMIFU) där ett mål är att minska energiförbrukningen med 30 % till år För att dessa mål ska nås måste basindustrins processer effektiviseras, processutrustningen utvecklas och spillvärme och lågvärdig energi bättre nyttjas. I syfte att bidra till att de utmanande målen kan nås planerar vi genomföra en förstudie omfattande tre arbetspaket och en sammanhållande analys enligt följande: WP0 Projektledning, samordning och samanalys WP1 - Optimering av enerigibalanser och simulering av sekundärvärmesystem i integrerade massa- och pappersbruk WP2 - Benchmarkering av industrianläggningars energi- och produktionseffektivitet. WP3 - Optimal prediktiv reglering av en virkestork Genom en samordning och samanalys av de olika arbetspaketen kommer projektet att visa vilken potential till energibesparingar som finns, vilka investeringskostnader som behövs och hur ett fullskaligt projekt bör avgränsas och genomföras. Nedan följer en deltaljerad beskrivning av varje arbetspaket. 2. Projektets relevans WP1 - Optimering av enerigibalanser och simulering av sekundärvärmesystem i integrerade massa- och pappersbruk Ett normalstort integrerat massa- och pappersbruk förbrukar i runda tal 2-3 Twh per år i form av elektrisk och thermisk energi. Det är ett mycket komplicerat och omfattande arbete att hantera energibalanserna så att processen körs så effektivt som möjligt både ur kapacitets- och kostnadssynpunkt. Detta kompliceras ytterligare vid planerade och oplanerade driftsstopp då lut- och energibalanser påverkar hur uppstarten efter stoppet ska göras så effektivt som möjligt. Energisystemen i bruken indelas i primär- och sekundärvärmesystem. Med primärvärmesystemet avses det energisystem som huvudsakligen används i produktionsprocessen vilket inom massa- och pappersindustrin är ånga. Ett sekundärvärmesystem är ett vattenburet system som tar upp värme från olika processer i massa- och pappersbruket, ofta genom att kyla olika processflöden eller kondensera olika gaser. Den värme som tas upp av sekundärvärmesystemet är i de flesta fall spillvärme. Generellt sett har industrin inte fokuserat på att optimera sekundärvärme-systemen men

99 intresset för att arbeta med det har ökat i takt med stigande energipriser. En av svårigheterna som förstudien avser adressera utöver optimeringen och simuleringen är att saknas mätning på många viktiga punkter och är kostsamt installera den, då fiber behöver dras och håltagning i rör och ledningar måste göras. Ett sekundärvärmesystem är ett vattenburet system som tar upp värme från olika processer i massa och pappersbruket, ofta genom att kyla olika processflöden eller kondensera olika gaser. Den värme som tas upp av sekundärvärmesystemet är i de flesta fall spillvärme. Den upptagna värmeeffekten i ett sekundärvärmesystem är, i de massa- och pappersbruk där sådan information är tillgänglig, mellan 60 och 120 MW under normaldrift. Normaldrift beräknas ske under ungefär 90% av tiden vilket gör att den upptagna värmeenergin uppgår till mellan 470 och 950 GWh per år. Den upptagna energin används för uppvärmning av vatten som ofta värms från en relativt kall temperatur vilket gör att all värmeenergi inte går att nyttja på grund av lågt exergiinnehåll. Generellt sett har industrin inte fokuserat på att optimera sekundärvärmesystemen men intresset för att arbeta med det ökar mer och mer i och med ökade energipriser och då många optimeringar av primärproduktionen redan är utförda. Sekundärvärmesystem finns på de flesta massa- och pappersbruk idag men ligger ofta mellan olika ansvarsområden då de är en del av många olika processer, det gör att det ofta saknas en helhetsbild och någon med helhetsansvar för produktion och förbrukning av varmvatten. Det uppdelade ansvaret tillsammans med avsaknad av en helhetsbild och tidigare låg prioritering av sekundärvärmen gör att det finns en stor risk för att sekundärvärmesystem inte körs optimalt och att det finns sannolikt stora förbättringspotentialer. Sekundärvärmesystemet är i alla bruk utspritt i stora delar av fabriken, både vid massa- och pappersdelen. Rörledningarna sträcker sig till de flesta delarna i fabriken och sträcker sig över stora avstånd mellan olika byggnader. Då sekundärvärmesystemet till stor del är ett kylsystem för olika processflöden så regleras ofta ventilerna på producentsidan av sekundärvärmesystemet för att få önskad temperatur på de kylda processflödena. Vad gäller mätning av flöde och temperatur, som är de intressanta parametrarna för att beräkna värmeenergi, så märks det genomgående att sekundärvärmesystemet inte varit prioriterat tidigare och mätningar saknas i stor utsträckning. Manuella mätningar av temperatur, det vill säga analoga termometrar monterade direkt på röret, är relativt vanligt förekommande men på grund av deras utformning är det inte möjligt att logga dessa temperaturer och de är därför inte till så stor nytta för att bygga simuleringsmodeller. För att kunna skapa simuleringsmodeller och verifiera dem krävs det ett större underlag av mätdata i sekundärvärmesystemet. För att kunna säkerställa att korrekta modeller görs av varje komponent krävs i de flesta fall mätning individuellt vid varje komponent, beroende på prioriteringar kan man välja att istället bara mäta de komponenter som bedöms påverka systemet mest eller mäta huvudflöden för att få en total energibalans i systemet utan någon individuell komponentbevakning. WP2 Benchmarking av industriers energi- och produktionseffektivitet Effektivitet kan förbättras nästan överallt. Genom att mäta sin egen prestanda och jämföra är det möjligt att identifiera både förbättringar och försämringar över tid som skulle kunna användas som t.ex. riktlinjer för service och investeringar. Genom benchmarking av en anläggning eller en del av anläggning med andra kan man få avsevärt bättre underlag till detta och där onödiga förluster identifierats och jämförts med bäst i klassen prestanda inom olika delar av processen. Det finns många parametrar som påverkar prestanda, till exempel:

100 Typ av utrustning (t.ex. konstruktion effektivitet och kondition) Brist på utrustning (t.ex. ingen värmeväxlare, ingen ånglåda) Anläggningens utformning (t.ex. värmeåtervinningssystem) Drift av anläggningen (t.ex. manuell styrning) Styrstrategier (t.ex. ineffektiva styrstrategier leder till energiförluster) Underhåll (av t.ex. värmeväxlare,ventiler, isolering, läckage, justering av styrloopar) Givare (kalibrering, avsaknad av givare för övervakning och styrning) M fl För att göra en benchmarking kommer förutsättningar för olika typer av prestandaindex för olika industrier och dess delprocesser att utvecklas som sedan kan användas för att detektera och isolera orsakerna till bristande prestanda. WP3 Optimal prediktiv reglering av en virkestork Alent Drying AB (Alent) har patenterat och lanserat en ny metod, Alentpumpen, för torkning av virke. Alentpumpen torkar i intervaller med hård torkning och mellanliggande viloperioder där cirkulationsfläktarna står stilla. Det sparar mycket elenergi och ger samtidigt bra virkeskvalitet och korta torktider. Pumpning kan bli framtidens energieffektiva metod för produktionstorkning av virke och har bl.a uppmärksammats i en publikation från Regeringskansliet som ett bra exempel på nya affärsidéer som ``skapar sysselsättning, förenar affärs- och miljönytta och bidrar till tillväxt''. I Sverige finns ca 2000 kammartorkar och i hela världen uppskattningsvis kammartorkar där pumptekniken skulle kunna användas. Investeringsmotiven kan vara energieffektivisering och torkningsprestanda. Elbesparingen blir ca kwh per år när en kammartork förses med Alentpumpen. Denna marknad av befintliga torkar kan nås av Alent i samarbete med andra företag. För nyproduktion finns det en marknad för Alent att licensiera pumptekniken till torktillverkare och då främst i Europa och Kanada. Om befintligt patent kompletteras kan marknaden för licensupplåtelse utökas till hela världen. Projektet är en föstudie som skall undersöka förutsättningarna för att skapa nya produkter för virkestorkning som baseras på Alentpumpen. Genom att använda avancerad reglerteknik i kombination med de patenterade metoderna i Alentpumpen skapas förutsättningar för ett övergripande system som kan minimera energiförbrukningen med bibehållen torkkvalitet för virkestorkar. Pumpningen ställer emellertid helt nya krav på regleringen av torken. Pumpslagen kan ses som kraftiga störningar i processen och i ett projekt finansierat av ProcessIT Innovations har vi därför utvecklat regulatorer som hanterar de dynamiska effekter som uppstår vid pumpslagen. Med erfarenhet från de Alentpumpar som är i med de nya regulatorerna så har det visat sig att det finns mycket att tjäna på att, när torkningen framskrider, variera varaktigheten för en pumpcykel och även periodernas relativa längd. Detta görs idag manuellt och kräver lång erfarenhet och en intuitiv känsla för hur pumpslagen påverkar torkningen. En pumpcykel består, på en översiktlig nivå, av ett schema med fem perioder: 1) Vänteläge för effektsynkronisering, styrs av överordnat system 2) Fläktar full fart, ventilation stängd, värme på 3) Ventilation öppnar snabbt till full ventilation, värme regleras 4) Ventilation stänger snabbt till helt stängd, värme regleras

101 5) Fläktar stoppas, ventilation stängs, värme stängd. En kritisk storhet för att beräkna optimalaa periodtider är fuktkvoten i virkespaketet. Kännedom om fuktkvoten ger även ett utmärkt underlag för att stoppa torkningen när rätt fuktkvot är uppnådd. Fuktkvoten kan idag inte mätas med en tillräckligt robust och billig metod. Resultaten från ett pågående projekt finansierat av Norbottens forskningsråd indikerar att de kraftiga förändringar av klimatet i torkkammaren som genereras under en pumpcykel gör det möjligt att från, existerande, indirekta mätningar av t.ex torr- och våttemperatur kombinerat med en bra dynamisk modell av fuktkvoten vid virkestorkning dels skatta fuktkvoten och även modellparametrar. Metoden har nyhetsgranskats och patentansökning pågår. På ett sågverk kan det finnas mer än fyrtio virkestorkar som körs samtidigt. De förses med värme från en gemensam värmepanna och restvärmen som inte förbrukas kan användas för att producera elenergi. Den långsiktiga målsättningenn är att ta fram ett överordnat system som kan minimera energiförbrukningen med bibehållen torkkvalitet för en grupp av virkestorkar. Systemet skall även klara av att möta de krav på variation i restvärme som kommer från den efterföljande produktionen av elenergi. 3. Förväntade resultat och effekter Förstudien skall visa vilken potential till energibesparingar och produktionseffektiviseringar som finns, vilka investeringskostnader som behövs ( när det går att uppskatta) och hur ett eller troligvis flera fullskaliga projekt bör avgränsas och genomföras.

102 4. Genomförande och tidplan Projektet drivs i ett antal olika arbetspaket men med en övergripande projektledning, samordning och samanalys. De olika arbetspaketen har gemensamma tidpunkter för vissa milstenar för att underlätta kunskaps-, erfarenhets- och analysresultat. Tidplan

103 WP1 Genomförande Detta arbetspaket syftar till undersöka möjligheterna att a) ta fram ett beslutstöd så att produktionsledning och operatörer dels kan optimera energiförbrukningen utifrån lagd körplan, dels kan optimera produktionen av el i turbinen utifrån aktuellt elpris, priset på gröna certfikat, biobränsle- och oljepriser, körplan och aktuell energibalans i bruket. b) skapa en sammanhållen simulering av hela sekundärvärmesystemet baserad på de modeller av olika komponenter som redan tagits fram i ett annat ProcessIT-projekt c) utvärdera en metod för utanpåliggande mätning av flöden och temperaturer där mätdata överförs trådlöst. Efter att det projektet initierats genomförs en workshop tillsammans med berörda industrier där behoven grovt kartläggs och dokumenteras. Projektgruppen fortsätter sedan analysen i när samarbete med valt pilotbruk för att mera i detalj dokumentera krav och önskemål. Vid analysen tas också fram underlag så att de potentiella energibesparingarna kan kvantifieras. Projektet genomför parallellt en omvärldsanalys för att ta reda på vad som redan är gjort inom området och dra nytta av det. Genom tidigare projekt som genomförts inom ramen för ProcessIT finns redan en dokumentation vad avser sekundärvärmesystem men en motsvarande behöver göras för primärvärmesystem. Vi vet sedan tidigare att de saknas mätpunkter i sekundärvärmesystemet men att det är kostsamt att installera dem (se vidare ovan under relevans för projektet). Varje mätpunkt kostar i storleksordningen 100 kkr att etablera. Vi avser därför ta fram en protoyp för trådlös mätning och utvärdera den. På så sätt bör installationskostnaden kunna minskas till ca en femtedel. WP1 avslutas med att ta fram ett förslag till vad ett fullskaligt projekt bör omfatta, vilka resurser som behövs och hur stora besparingar som kan göras i form av minskad energiförbrukning och andra faktorer. WP2 Genomförande Som ett första steg kommer ett antal industriföretag att kontaktas för att hitta intresserade partners. Initialt kommer studien att riktas mot massa- och pappersindustrin men i ett fullskaligt projekt kommer stålindustrien, en del tillverkande företag och den kemiska industrin att involveras. I de medverkande industriföretagen så kommer data att extraheras från styrsystemen och data insamlas om anläggningarnas processutrustning. Studien kommer att ta fram nyckeltal för massa- och pappersindustrin vad avser energi- och produktionseffektivitet. Det är viktigt att hitta nyckeltal som i största möjliga utsträckning dels gör det möjligt att jämföra olika anläggningar, dels gör det möjligt hitta orsaker till bristande energi- och produktionseffektivitet.

104 WP3 Genomförande På ett sågverk kan det finnas mer än fyrtio virkestorkar som körs samtidigt. De förses med värme från en gemensam värmepanna och restvärmen som inte förbrukas kan användas för att producera elenergi. Den långsiktiga målsättningen är att ta fram ett överordnat system som kan minimera energiförbrukningen med bibehållen torkkvalitet för en grupp av virkestorkar. Systemet skall även klara av att möta de krav på variation i restvärme som kommer från den efterföljande produktionen av elenergi. 5. Budget

105 6. Medverkande aktörer Från industrin medverkar i första hand: Metsä Board Husum (simulering och optimering) SCA Munksund (trådlös mätning) BillerudKorsnäs Gävle (nyckeltal för energi- och produktionseffektivisering) Stora Enso Skutskär (nyckeltal för energi- och produktionseffektivisering) ABB (nyckeltal för energi- och produktionseffektivisering) Alent drying (virkestorkning) Därutöver kommer ett antal andra massa- och papperindustrier att medverka som referensgrupp: Smurfit Kappa Kraftliner, BillerudKorsnäs Karlsborg, Mondi Dynäs/Väja, SCA Obbola Medverkande SME:er är Elsys (trådlös överföring) Optimation (simulering och reglering) Akademimedverkan Luleå Tekniska universitet, Reglerteknik Mälardalens högskola Umeå Universitet, UMIT

106 Ansökan till VINNOVA Diarienummer Avsänd av sökande :43 Utlysning Projekt och aktiviteter beviljade SIO-prog ram OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Lean Automation Business 22 / 100 tecken Lean Automation Business 22 / 100 tecken Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) Svensk projektsammanfattning *

107 Denna ansökan avser ett förprojekt under Q tom Q Förstudien ska mobilisera PiiAs konsortium i en grundundersökning med trendanalys för att identifiera några breda kunskapsområden inom automation med relevans för marknad och konkurrenskraft. Det är områden som sedan blir viktiga att bearbeta och bevaka. En annan uppgift är att bestämma roller, ansvar och arbetsformer för ett fortsatt tänkt projekt. Vi ska skapa en karta över fokusområden som är viktiga för PiiA (och kanske andra SIOn), och vi ska identifiera kompetenta team som kan undersöka dessa områden och sedan leverera bästa möjliga utmaning och market intelligens till SIO-programmets alla delar. Målet är sedan ett fortsatt projekt över längre tid - arbetsnamn Smart Automation - som kan vara en samordnande resurs och en mötesplats för marknadsinsikt och samtal där PiiA-konsortiet alla intressenter deltar i större eller mindre omfattning. Projektets syntes och slutprodukt är en Roadmap som sammanfattar och kan peka ut en riktning för hur svensk industri kan öka sin konkurrenskraft genom automation. Projektet ska spegla både användarna och leverantörernas behov och värderingar av automationsinvesteringar. Det ska utmana och ge en bild av hur de framtida behoven kan tänkas utvecklas. Ytterst finns en matchningsproblematik mellan industrin och automationsleverantörerna som vi avser att illustrera, och som projektet skall adressera. Projektet kan också undersöka om det finns förutsättningar för alternativa och mer effektiva affärsmodeller och projektmetoder som kan bidra till effektivare teknisk implementering och drift av automationsinvesteringar. Engelsk projektsammanfattning * 1408 / 1500 tecken This application relates to a pre-project over the last quarter of this year and quarter one The feasibility study will mobilize PiiAs consortium in a survey with trend analysis to identify areas of relevance to the automation market and to industrial competitiveness. These are areas which then becomes important to process and monitor. Another task is to determine the roles, responsibilities and work for a further - thought - project. We will create a map of focus areas and we shall identify competent teams who can investigate these areas and then delivering the best possible challenge and market intelligence to all program components in the SIO. The goal is then a continuing project over a longer period - tentative title Smart Automation - which can be a coordinating resource and a venue for market insight and conversation in which all consortium stakeholders will be involved to a greater or lesser extent. Project synthesis and the final product delivery is a Roadmap that summarizes and can point out a direction for how the Swedish industry can increase its competitiveness through automation. The project should reflect both the users and the suppliers needs and values of automation investments. It will challenge and give a picture of what the future needs are likely to be. Ultimately, there is a matching problem between industry and automation vendors that we intend to illustrate, and that the project should address. The project may also consider whether there are opportunities for alternative and more efficient business models and project methods that can contribute to more efficient technical implementation and operation of automation investments. Mål för projektet * 1420 / 1500 tecken

108 Studien ska leda till ett projekt med mål: Att vara en plats för möten, samordning med temat marknad. Att utveckla affärs- och implementeringsmodeller. Att leverera en Roadmap. Kontakt med VINNOVA (välj namn) Peter Åslund 150 / 150 tecken Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs Nej

109 KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * Du har valt: 14 Affärsprocesser (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * Du har valt: Robotteknik och automation (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * Du har valt: Datorer och kringutrustning (3 val, 4 nivåer)

110 KOORDINATOR Organisation * Blue Institute AB Organisationsnummer * Adress BOX Postnummer * Postort * Stockholm Telefon * Kommun * Stockholm Land Sverige Arbetsplats * Blue Institute AB Adress BOX Postnummer * Postort STOCKHOLM Kommun * Stockholm Webbplats Telefon Land Sverige

111 KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Organisation * Förnamn * Blue Institute AB Göran Organisationsnummer * Efternamn * Liljegren Arbetsplats * E-post * Blue Institute AB goran.liljegren@blueinst.com Adress Direkttelefon BOX Postnummer * Mobil Postort * Kön * STOCKHOLM Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Stockholm Land Sverige

112 KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Organisation * Förnamn * Blue Institute AB Örjan Organisationsnummer * Efternamn * Larsson Arbetsplats * E-post * Blue Institute AB orjan.larsson@blueinst.com Adress Direkttelefon BOX Postnummer * Mobil Postort * Kön * STOCKHOLM Man Telefon * Födelseår (ÅÅÅÅ) * Kommun * Stockholm Land Sverige

113 PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader Löner 0 0 = 0 Tjänster = Utrustning 0 0 = 0 Material = Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter Projektpart Mälardalens högskola Akademin för innovation, design och teknik, Eskilstuna Projektkostnader Löner = Tjänster = Utrustning 0 0 =

114 Material = Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader = Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag = Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart SICS Swedish ICT Västerås AB SICS Swedish ICT Västerås AB Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA

115 Sökt bidrag = Stödnivå = 100,00 % Egna insatser 1) 0 0 = 0 Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Automation Region Automation Region Projektkostnader Löner = Tjänster 0 0 = 0 Utrustning 0 0 = 0 Material 0 0 = 0 Immaterialrätt 0 0 = 0 Indirekta kostnader 0 0 = 0 Resor = Övrigt 0 0 = 0 Summa = Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 = 0 Stödnivå = 0,00 % Egna insatser 1) = Finansiärer 0 0 = 0 Finansiärer anges på sidan 7

116 Totalt sökt bidrag = Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna

117 ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in för 1 miljon kronor. På denna sida redovisas projektets övriga finansiering 1) Finansiärer Total finansiering av projektet 0 0 = 0 1) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.

118 BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER Obligatoriska bilagor Bilaga 1. Projektbeskrivning (max 10 sidor, om inte annat anges i utlysningsinformationen) Projektbeskrivning.pdf Bilaga 2. CV (nyckelpersonernas CVn, max 3 sidor totalt, om inte annat anges i utlysningsinformationen) CV.pdf Övriga bilagor Obs! När du laddar upp Pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp.

119 KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Örjan Efternamn Larsson E-postadress orjan.larsson@blueinst.com Universitet/Högskola/Institut/Företag etc Blue Institute Adress Box Postnummer Postort Stockholm Organisationsnummer Telefon Fax Webbplats

120 Lean Automation Business med nya Affärsmodeller: ansökan om ett förstudieprojekt som ska kunna leda till ett längre projekt med arbetsnamnet Smart Automation Syftet med satsningen på strategiska forsknings- och innovationsagendor är att grupperingar av behovsägare och forskningsutövare ska ta fram forsknings- och innovationsagendor som formuleras gemensamt. Den gemensamma bilden och visionen är bärande - men den är vare sig statisk eller fri från missförstånd och tolkningar. Tvärtom är teknikutveckling en komplex funktion av marknader satta under stort omvälvningstryck. Den gemensamma bilden och samsynen kräver därför ett kontinuerligt samtal som kan förtydliga och revidera, och fånga upp ny kunskap med marknaden som klangbotten. Denna ansökan avser ett förprojekt under tiden oktober 2013 tom mars Förstudien ska mobilisera PiiAs konsortium av företag och organisationer i en grundundersökning med trendanalys för att identifiera några breda kunskapsområden inom automation med relevans för marknad och konkurrenskraft. Det är områden som sedan blir viktiga att bearbeta och bevaka. En annan uppgift är att bestämma roller, ansvar och arbetsformer för ett fortsatt tänkt projekt. Vi ska - kort sagt - skapa en karta över fokusområden som är viktiga för PiiA (och kanske andra SIO), och vi ska identifiera kompetenta team som kan undersöka dessa områden och leverera bästa möjliga utmaning och market intelligens till SIO-programmets alla delar. Målet är sedan ett fortsatt projekt över längre tid - med arbetsnamn Smart Automation - som med hjälp av kartan och kompetenta team, kan vara en samordnande resurs och en mötesplats för marknadsinsikt och samtal där PiiA-konsortiet alla intressenter deltar i större eller mindre omfattning. Projektets huvudspår är utveckling av Affärsmodeller och Implementeringsmodeller. Projektets syntes och slutprodukt är en Roadmap som sammanfattar och kan peka ut en riktning för hur svensk industri kan öka sin konkurrenskraft genom automation. Relevans för projektet eller aktiviteten Marknadslandskapet - Globaliseringen av produktionssystemen har medfört att mängder av kapacitet skiftats till nya tillväxtländer och samtidigt att nya marknader har skapats. Som en konsekvens har efterfrågan på de allra flesta resurser ökat kraftigt och bristen på fler av dem blir allt mer uppenbar. När tillväxtekonomierna mognar förändras deras roller återigen. Knivskarp konkurrens uppstår inom områden tidigare förbehållna den gamla världen - och samtidigt skapas nya marknader av kolossalformat när samma länder tar steg in medelklassen. Ovanpå detta kommer många både samtidiga och revolutionerande teknikskiften. Det är tekniksprång som gör att företagens erbjudande, konkurrenskraft och resursbehov förskjuts från hårt till mjukt, och att gränserna däremellan blir alltmer flytande. Men också att samhällets institutioner och modeller för resursförsörjning kommer att ifrågasättas. Omvandlingstrycket som dessa krafter 1

121 resulterar i förväntas rita om den industriella kartan radikalt - både i geografiska dimensioner och i branschdefinitioner - och leda till utskakning av både företag och hela branscher. För svensk industri, inte minst för processindustri och dess leverantörer, gäller att den måste fortsätta att öka sin innovativa förmåga och leverera högre värden genom att kapitalisera det kunskapsförsprång som faktiskt finns hos företagen och i akademin (visavi de ny-industriella länderna). Att därifrån skapa attraktiva erbjudanden som fångar in teknikutvecklingen och nya möjligheter som öppnar sig på världsmarknaden. Automationsteknik menar vi är ett sådant område. Digitalisering och automation tillhör de allra viktigaste verktygen för att öka produktiviteten. Produktivitet är drivkraften för ekonomisk tillväxt och ökad levnadsstandard. Det är också en viktig faktor för hållbar utveckling - naturresurserna räcker längre om de används effektivt. Automationsindustrin i världen förväntas av den anledningen också växa ca 50 procent snabbare än industriproduktionen i allmänhet över kommande konjunkturcykler 1. Men det kräver att automationsbranschen anpassar sig till omvärldens krav och försvarar sina positioner, samtidigt som processindustrin i stort ökar sin förmåga när det gäller att använda tekniken: Forskning och utveckling måste leda till mer robusta och enkelt hanterbara system och hjälpmedel för att analysera, styra och optimera med hjälp av bl.a. stora mängder data. Automationsleverantörerna behöver tillsammans med industrin finna affärsmodeller, hjälpmedel, utvecklingsprocesser och utvärderingsmetoder som ger tydliga incitament för att skapa långsiktig nytta, ökade värden och högre produktivitet. Det är nödvändigt för att frigöra utvecklingsresurser och genomföra ytterligare potentiella produktivitetsförbättringsprojekt. Nya kompetenser och talanger behövs för att utveckla analysmetoder, givarteknik och människa-maskin-interaktion. Att sälja och implementera processförbättringar kräver både djup processkunskap och automationskunskap. Kunskapen om industrins processer behöver bli större, men industrin behöver även utveckla sina automationsstrategier och sina förmågor, individuellt och som organisationer. Förväntade resultat och effekter av ett kommande fullständigt projekt: Smart Automation För programmet PiiA är det grundläggande att förhålla sig till ovanstående och följa såväl den globala utvecklingen om hur efterfrågan ser ut, som tekniska framsteg - så att programmet svarar mot vad marknaden efterfrågar. Det är kunskap som är viktig för SIO-programmets alla 1 Credite Suisse, Global Industrial Automation, augusti

122 delprojekt. Smart Automation är därför strategiskt och angeläget för programmet som helhet, och över tiden. Det är en del av PiiAs effektorienterade aktiviteter och kan stötta alla sex strategiska områden inom programmet. Projektet ska spegla både användarna och leverantörernas behov och värderingar av automationsinvesteringar och kontinuerligt erbjuda alla PiiAprogrammets aktörer en state of the Figur1: Principskiss över projektets sammanhållande, faktasamlande och analyserande roller. art och marknadsmässig kunskapsplattform för de tekniska utvecklingsprojekten. Det ska utmana och ge en bild av hur de framtida behoven kan tänkas utvecklas. Ytterst finns en matchningsproblematik mellan industrin och automationsleverantörerna som vi avser att illustrera, och som projektet skall adressera. Projektet kan också undersöka om det finns förutsättningar för alternativa och mer effektiva affärsmodeller och projektmetoder. Projektet kan bädda för systemstöd som kan frigöra investeringar genom att simulera och motivera investeringar om Return On Investment - ROI - är tillfredsställande, och för att affären kan baseras på det värde som produkten skapar, d.v.s. värdebaserad försäljning. Och till sist att bidra till effektivare teknisk implementering och drift av automationsinvesteringar. Vi ser sammanfattningsvis två idéer som bär upp projektet: Möjligheten till affärsutveckling och att utveckla affärsmodeller som kan göra värdet och nyttan av automationsinvesteringar tydligare för industrin och samtidigt allokera mer utvecklingsresurser till automationsföretagen. Men också att adressera frågor om förmågor och organisationer, utbildning, rekrytering osv. - hos både industrin och automationsleverantörerna. 3

123 Möjligheten att med hjälp av principer från Lean Product Development applicera kunskap och idéer för effektivare utveckling, upphandling och implementering av automationsteknik - Lean Automation Development. Anmärkning: Projektet är i första hand tänkt som en resurs för PiiA, men även andra SIOs med industriell inriktning kan få stor nytta av projektets analys och slutsatser. En idé är därför att projektet skulle kunna vara en gemensam resurs för flera SIOs. Det finns flera fördelar med det: Att frågeställningarna kan beredas och bearbetas med större industriell bredd och därmed relevans Att analyser och slutsatser kan jämföras och överföras mellan tillverkningsindustrins olika branscher, t ex mellan processindustri och verkstadsindustri Att det blir ekonomiskt effektivt och att medfinansierande företag får färre/enklare relationer och sannolikt lägre kostnader Till utmaningarna hör att ett sådant projekt ställer högre krav på förmågan att både samla, förstå och återkoppla/kommunicera kunskap. Inom Blue Institute finns sedan ett par år ett program som kallas Future Smart Industry. Programmet adresserar frågan om industrins framtida konkurrenskraft, där automation är en av flera betydelsefulla faktorer. Programmets fakultet med bl.a. Professor Göran Liljegren, Johan Ancker, Lars Stanghed och Örjan Larsson, för en kontinuerlig dialog på företagsledningsnivå med flera av Sveriges mest betydelsefulla industriföretag och organisationer. Blue Institute har tidigare också genomfört ett så kallat roadmap-projekt i Roadmap Sweden som resulterade i en färdplan för att skynda på introduktionen av elbilar med dess infrastruktur i Sverige. Projektet var finansierat av bl.a. VINNOVA. 4

124 Förväntade resultat och effekter av den nu sökta Förstudien Förstudiens syfte är att lägga grunden för ett fortsatt Projekt Smart Automation genom att mäta av industrimarknadens uppfattning om automationsinvesteringar. Målet med Smart Automation är: Att vara en plats för möten och samordning med temat marknad. Att utveckla affärs- och implementeringsmodeller. Att leverera en syntes i form av en Roadmap. Det är viktigt att inför den processen förstå är vilka hinder som finns för automationsinvesteringar och vilka krav industrin vill ställa på branschen. Å andra sidan hur automationsföretagen upplever marknaden och hinder respektive möjligheter. Konkreta utfall av förstudien förväntas bli: Att identifiera tiotalet fokusområden enligt de tentativa exemplen nedan. Dessa områden är tänkta att bli föremål för workshops och rundabordssamtal med konsortiets intressenter, och bidra till den slutliga syntesen i form av en rekommenderad färdväg - en roadmap - för svensk industri. Att ur konsortiet definiera ett core team som kan fungera som projektets ledning. Att ur konsortiet utse en expertpanel med olika kompetenser och roller, och som kan vara aktiva i ett analysteam. Att bestämma ett kommande projekts omfattning, organisation och budget. 5

125 Genomförande Förstudien genomförs kvalitativt i dialog med branschföretagen och med signifikanta leverantörer av automationslösningar. Intervjuer av nyckelpersoner och inköp av data kan bli aktuella, seminarier eller workshops kan också vara hjälpmedel för att samla, kondensera och disseminera både information och kunskap. Som komplement till studien av processindustrins aktörer kan en jämförande studie av verkstadsindustrins aktörer inledas, för att se hur erfarenheter kring automationsstrategier, affärsmodeller, utvecklingsprocesser och aktörsroller kan överföras mellan sektorer. En kvantitativ studie i syfte att generalisera resultaten från de kvalitativa studierna kan också komma att genomföras. Bakgrund, beskrivningar och slutsatser liksom nyckeltal kan presenteras i skriftlig rapportform, genom föreläsningar och genom levande webbaserade media för att återkoppla och sprida kunskap. Tidplan och budget Förstudien genomförs under tiden oktober 2013 tom mars 2014 med nedanstående budget och innebär en inventering av branschens syn på affärsutveckling, affärsmodeller och automationsprojekt, också relaterat till en referensstudie av verkstadsindustrins perspektiv. Projektet genomförs med nedanstående budget. Företagens egeninsats består till största delen av avsatt tid vid möten, intervjuer, faktainsamling och analys, samt kostnader för resor och övriga omkostnader i form av faciliteter och lokaler t.ex. Som finansiär står organisationen Automation Region som i sin tur representerar huvudparten av automationsföretagen i Sverige. I den gruppen finnas större intressenter och därmed finansiärer och mindre aktörer med mer begränsade resurser. Bland de större finns ABB, Siemens, Rockwell Automation, Tieto, Reilers, Prevas ÅF, Pöyry. Utöver dessa kommer flera företag från process och tillverkningsindustrin att delta i projektet. PiiAs konsortium omfattar för närvarande ett sextiotal företag. 6

126 Blue Institute MDH SICS Automation Region Totalt Lön Tjänster Utrustning Kostnader Material Immaterialrätt Indirekta kostn Resor Övrigt Summa Finansiering Offentlig Egen Summa Medverkande aktörer Som beskrivits tidigare ska projektet bestå av ett konsortium/intressentgrupp med företag och representanter från industrin, akademi/forskningsinstitut och myndigheter/branschinstitut. Örjan Larsson Blue Institute koordinerar och projektleder förstudien tillsammans med Magnus Wiktorsson vid Mälardalens Högskola och Stefan Cedergren vid SICS, Västerås. I övrigt ingår forskare vid Innovation och produktrealisering vid Mälardalens Högskola, forskare och medarbetare vid Blue Institute och SICS, i nätverk med SIO-programmets deltagare och med industrin. Automation Region kommer att bistå med projektets administration. Ett förlängt projekt kommer att kompletteras med ytterligare kompetens och projektdeltagare, exempelvis finns en koppling till det kompetenscenter med inriktning på forskning kring tillväxt och affärsmodeller som Blue Institute och Linköpings Universitet (Indek) startar under Genom konsortiets bredd med institut, lärosäte och företag säkras en bred flervetenskaplig bas med marknadsmässig och vetenskaplig kompetens. 7

127 Figur 3: Team för Projektledning, koordinering, analys mm. 8