Orsaker till hälta: Foto: Reijo Junni

Transkript

1 Klövens anatomi & Icke-smittsamma klövsjukdomar på ARBETSMETODER FÖR FÖRBÄTTRING AV MJÖLKGÅRDARS RESULTAT demodagarna Helsingfors universitet Ruralia-institutet Källä: Atlas anatomii topograficznej zwierzat domowych Peter Popesko Orsaker till hälta: Foto: Reijo Junni Största delen av orsakerna (75-90 %) till hälta finns i klöven (Offer 2003, Murray 1996, Peterse 1987, Vermunt & Greenough 1995) Trauma Inflammationer utanför lederna Ledinflammationer Klövsjukdomar p.g.a. ämnesomsättningsproblem Smittosamma klövsjukdomar 1 (28)

2 Klövkapseln kons naglar I klövkapseln, kons nagel, finns varken nerver eller blodkärl Kons hälsostatus återspeglas i de hornproducerande vävnaderna Bildas av keratiniserad (= bildning av hornämne) läderhud Klövkapseln delas in i 5 delar: kronranden, klövväggen, vita linjen, sulan och ballen I de inre delarna finns levande celler Bild: Cattle Lameness, Zinpro Bild: Klövvård och klövhälsa hos mjölkkor Jordbruksinformation (28)

3 Klövkapseln och köttklöven är starkt, flexibelt sammanfogade genom veckning av läderhuden med ca veck (lameller) runt klövkapseln p.g.a. kraftigt ökad kontaktyta mellan de två delarna hornet (och hornrören) i de olika delarna av klövkapseln är av olika kvalitet och struktur svagaste platsen är den vita linjen Bild: Atlas anatomii topograficznej zwierzat domowych Peter Popesko 3 (28)

4 Bild: Råstedt, A., Klövproblem hos mjölkkor Bild: Klövvård och klövhälsa hos mjölkkor Jordbruksinformation Sulhornet mm tjock Klöven växer ca. 5 mm i månaden: det bildade hornet syns först om 2-3 månad Klövens vägg växer 5 mm i månaden: det tar ca. 15 månader före det vid kronranden nybildade hornet når slitytan Det i yttre delen döda, hårda hornet skyddar klövens inre strukturer Klövspalt Förhårdnad hud Ball; mjukt horn Sula; hårt horn Vita linjen Klöv tån Bärrand Bild: Perkkiö, S., (28)

5 Köttklöven finns under klövkapseln; mjuk struktur är en levande subkutan vävnad med tät blodkärls- och nervsystem Dess uppgift är att sköta om att klöven får näringsämnen och att hornet bildas Köttklöven producerar hela tiden nya celler varvid ny cellvävnad trycks ut ur köttklöven och dör då cellerna dör hårdnar de, hornämnesbildning Hornbildningen gör att klövväggen växer neråt från kronranden Köttklövens hälsa bestämmer kvaliteten på det bildade hornämnet 5 (28)

6 Elastiska putan eller digital cushion börjar från mitten av klövbenets botten och är mellan klövbenet och köttklöven, mycket fettrik vävnad omger klöven på så sätt att köttklöven är i kontakt med klövbenet endast vid klövbenets spets Lederna är sk. chockleder som ger efter åt klövbenet då tyngden kommer på klöven Elastiska putan är inte tillräckligt utvecklad hos kvigor och skyddar därför inte klövens strukturer från stötar speciell uppmärksamhet på kvigors bekvämlighet i liggbåsen och kvigors utfordring, så att problem vid första kalvningen kan undvikas fokus efter första produktionsperioden 6 (28)

7 Vita linjen lamellskikt (rörligt, flexibelt), skadas lätt bildas där klövväggens horn fogas samman med sulans horn möjliggör den levande köttklövens och den döda klövkapselns rörelse då kon rör på sig lamellskiktens strukturer överlappar varandra, dessas stora upptagningsyta möjliggör god upptagning av syre och näringsämnen 7 (28)

8 Vita linjen Vita linjens hornämne är mjukare p.g.a. färre lamellskikt. Den utsätts därför lättare för olika skador och infektioner än vad övriga klövhorn gör Lamellerna i klövens olika områden är olika långa, högre upp korta och hållbara medan de i tåspetsen är längre och svagare Som bredast är ytterkantens mitt 3-6 mm Frisk klöv Bild: R. Junni, piirros TopAgar Fachbuch, 2003 Framfoten är olika bakfoten, i framfoten är innerklöver lite större och i bakfoten tvärt om Normal klöv 7,5-8 cm hög, sulans tjocklek mm, tillväxt 5 mm/mån Bär tillräckligt Bäryta på klövens yttre del Vita linjen oskadad Klöven underifrån Förhårdnad hud Klövspalt Ball; mjukt horn Urskålning Sula (hårt horn) Bäryta Vita linjen Bärrand Ytter klöv Klöv tån Inner klöv 8 (28)

9 Viktpåfrestningar Framfotens inre klöv bär största delen av vikten, i bakfoten tvärt om En tilltagande viktökning leder till att klöven växer snabbare, vilket betyder att bakfotens yttre klöv växer snabbare. hos en 600 kg:s ko är belastningen 135 kg /fot i bakfoten belastas vanligen yttre klöven mera och växer därför snabbare; i framfoten tvärt om Källa: TopAgrar, Fachbuch (28)

10 Klöven sedd från sidan med mått (vinkeln 50 grader) Bild: Klöv med rätta mått (Blowey, 1993) KLÖVSJUKDOMAR Ämnesomsättning (Icke-smittande) Fång: akut, subklinisk och fångbrytning, konkav tåvägg Klövsulesår Hålvägg, separation vita linjen Sår, böld i vita linjen Tåböld Dubbelsula Asymmetrisk klövform Korkskruvsklöv Saxklöv Smittande Lindrig dermatit klövröta digital dermatit (Limax) 10 (28)

11 Koder använda av klövvårdare 761 Sulblödning 762 Fångbrytning, konkav tåvägg 763 Hålvägg, separation vita linjen 764 Klövsulesår 765 Lindrig dermatit 766 Klövröta 767 Digital dermatit 768 Korkskruvsklöv 769 Annan klövsjukdom 770 Klövspaltsinflammation 771 Tåböld 772 Dubbelsula 773 Sår, böld i vita linjen 774 Asymmetrisk klövform 775 Limax 776 Förvuxen klöv 777 Vårta 778 Saxklöv 779 Hälta 780 Hasskada 822 Förebyggande åtgärd Veterinärens koder 360 Klövsjukdom 359 Klövspaltsinflammation 361 Akut fång 362 Kronisk fång 363 Subklinisk fång 364 Klövsulesår 365 Lindrig dermatit 366 Klövröta 367 Vit linje förstörelse 368 Korkskruvsklöv 369 Annan klövsjukdom 11 (28)

12 Startmekanism för fång Kollagen = vanligaste lamellformade proteinet i stödvävnaden Sänkning av klövbenet beror på att vissa enzymer (MMP) degenererar kollagenvävnaden på klövens yta varvid fjädringsmekanismen mellan klövbenet och hornet mjukas upp (Mülling & Lischer 2002, Mülling 2003) Förändring i elastiska putans struktur: försvagas, tål inte belastning Startmekanism för laminitis eller fång Förändringar i blodkärlen: blodproppar, ökning av permeabiliteten, syrebrist Uttöjning av lamellerna, lossning av basalmembranen, ökad mängd av vita blodkroppar och blödningar (Thoefner et al. 2005). Cytokinin, histamin, endotoxin, MMP Tidigare ansåg man att det var inflammation i klövlamellerna, vilket det inte är (Ossent ym.) Bild: Reijo Junni 12 (28)

13 Fång symptom Första symptom är ömma fötter, klumpig gång och liggande. Senare förändringar i klöven (blodutgjutningar, deformerande utväxt av klöven, spår i tillväxten) Bild: Reijo Junni Faktorer som kan leda till fång Sk. flerorsakssjukdom Förhållandena i ladugården: hårda underlag där korna står och ligger (störningar i blodomloppet) Systemsjukdomar: Endotoxin; juverinflammation förorsakad av koliformer, metrit (= livmoderinflammation) Övriga fotsjukdomar som försämrar rörelse 13 (28)

14 Faktorer som kan leda till fång Utfordring? För mycket snabblösliga kolhydrater (utfordring med för mycket foderkoncentrat), våmacidos Antalet utfordringar med kraftfoder, engångsportionens storlek och kvalitet etc. Akut fång Sällsynt Typisk patient: första gångens kalvande, 1-3 månader från kalvningen Snabbt byte av underlag från mjukt till hårt; kvigor på hösten Hyperfagi (glupskt ätbeteende) av säd Rör inte på sig, ligger ofta, kutryggad, smärtor Digitala pulsen intensifierad, kronranden kan vara röd, öm, uppsvullen, varm Vanligtvis inga synliga förändringar i klöven 14 (28)

15 Subklinisk fång (subklinisk laminit) Blödningar i och gulfärgning av sulan och vita linjen - ca. 23 % av klövvårdade kor Sulhornet mm tjockt. Klöven växer ca. 5 mm/mån, vilket betyder att blödningarna är synliga 2-3 mån efter insjuknande Klövsulesår & hålvägg, separation vita linjen Kontrollera utfordringen, förhållandena i ladugården och djurskötselmetoderna Enstaka blödningar också vid trauma och som en följd av brister i hovvården Kronisk fång Förekommer sällan, kon avlivas Klövväggen konkav med horisontala fåror Klöven blir lägre och breddar ut sig Ballen sänks Hornämnet mjuknar, vita linjen blir bredare, gulaktig Sår i ballen, klövsulesår och skador i vita linjen vanliga Inte nödvändigtvis hälta, svårt att röra sig Bilder: Nordisk Klövatlas 15 (28)

16 Vita linjen, kronisk fång Skötsel av fång Diagnostisering Borttagning av riskfaktorer Torr, ren omgivning Mjukt liggunderlag Lockande liggbås Smärtmedicinering och klövvård Forder och vatten lättåtkomligt för sjuka djur, mjukt underlag Bild: Reijo Junni 16 (28)

17 Klövsulesår Klövens bärmekanism går sönder och klövbenet flyttas nedåt Sår genom sulhornet som blottar köttklöven Mycket smärtsam Vanligtvis i bakfotens yttre klöv Krämpan hör ihop med en sänkning av klövbenet Bild: Reijo Junni Klövsulesår Först blödningar, senare sår Nästan alltid haltar kon eller så går den dåligt. Etiologi (= läran om orsakssamband): bristfällig klövvård, fång, kokomfort, felaktig klövvinkel Bild: Reijo Junni Inflammationen kan sprida sig uppåt (fusobakterier i provet) Dyr krämpa (605 ) som tar lång tid att bota (UK) 17 (28)

18 Skötsel av klövsulesår Klövvård, allt löst material skall tas bort Klövkloss, kontrollera om 4 veckor Ge smärtmedicin Vid behov behandla med antibiotika Bränn bort utbuktande delar av köttklöven Mest mottagliga är kvigor och äldre kor som har kalvat flera gånger Låg konditionsklass påverkar; fettkuddarna i klöven blir tunnare Blir det någonsin helt bra? Klövsulesår Bild: Klövvård och klövhälsa hos mjölkkor Jordbruksinformation Bild: Roberts, Blowey 18 (28)

19 Vita linjen Orsaker till hålvägg, vita linjen separation Bristningar i vita linjen Kvar efter basklövvård Subklinisk fång som följd Bristfällig klövvård Förhållanden: ojämna ytor och skarpa svängar t.ex. då ko lämnar mjölkningsstationen Trauma hos bl.a. brunstiga djur 19 (28)

20 Exponeringsfaktorer till hålvägg, vita linjen separation Ideal Felaktig belastning av bakfötterna Bild. Viktfördelningen på de olika klövhalvorna hos friska djur och hos djur som lider av att klövarna växt till för mycket (enl. Hulsen 2006) Komplikationer: sår/böld i vita linjen Om bölden i vita linjen inte sköts rätt kan följden vara: - böld eller öppning i kronranden - klövledsinflammation - böld bakom leden (retroartikulär böld) - infektion i djupa böjmuskelns senskida Bild: Reijo Junni 20 (28)

21 Sår/böld i vita linjen Frigjord köttklöv, bristning i vita linjen ur vilken rinner var/sekret Bakterien har kommit djupt in i klöven via vita linjen bristningen Bild: Reijo Junni 21 (28)

22 Vård av sår/böld i vita linjen Vita linjen och klövväggen öppnas över hela skadan Smärtmedicin och vid behov klövkloss Vanligen ingen antibiotikakur, om bölden kan öppnas enkelt och utan komplikationer Bild: Reijo Junni Bild: Reijo Junni Tåböld Vanligtvis hos äldre kor Börjar med bristning i tåspetsen och gulaktighet Bristning och inflammation Utmanande att sköta Vanligtvis efter subklinisk fång och på hårt underlag Klövvård: för mycket avtunnad vid spetsen Vård: Klövvård, smärtmedicin och klövkloss Bild: Reijo Junni Bild: Reijo Junni 22 (28)

23 Dubbelsula Bild: Reijo Junni Följder av subklinisk fång: blodbristning eller böld i vita linjen Synlig ca. 2-3 månader efter den bildats Ofta i flera fötter Haltar nödvändigtvis inte Om det undre lagret är tunt så skall man lämna gamla sulan till skydd Bild: Reijo Junni Korkskruvsklöv Orsaken är delvis okänd: medfödd, trauma, överlånga klövar, Mellan-Europa: DD Hornämnet vänder sig under sulan Kräver regelbunden klövvård med 3-4 mån intervall Bild: Reijo Junni 23 (28)

24 Limax Hyperplasi av klövspaltbindväven Orsaken är okänd, men högst troligt är det en kronisk inflammation eller hud hyperplasi p.g.a. irritation Smittsamma klövsjukdomar, dåliga förhållanden, felaktig klövvård 24 (28)

25 Vård Klövvård i milda fall: klövspalt formas så att den blir rymlig varpå den mekaniska irritationen minskar Lokalbehandling: salicylsyra, DD-Delete Limax Om medicinskt vård inte hjälper så måste man ta till kirurgiska ingrepp Förebyggande åtgärder för smittsamma klövsjukdomar 25 (28)

26 Tvätta foten Desinficera Torka Kirurgiskborttagning av Limax: bedövning i venen 26 (28)

27 eller hög bedövning Då man bränner med elektrotom skall effekten vara tillräcklig: W. 27 (28)

28 TACK! 28 (28)