Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset i Jokkmokk, klockan Ajourneringar: och

Transkript

1 Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset i Jokkmokk, klockan Ajourneringar: och Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Catharina Johansson (s), ordförande Sven Holmqvist (s), 1:e vice ordförande Hanna Sofie Utsi (mp), 2:e vice ordförande Robert Bernhardsson (s) Birgitta Siljelöf (s) Stefan Andersson (s) Anna-Greta Kvickström (s) Tord Larsson (s) Kerstin Hellgren Tobiasson (s) Patrik Sundberg (s) Ann Enberg (s) Claes Markusson (s) Jan Sjöberg (s) Lars-Göran Johansson (s) Andreas Lindkvist (v) Viktor Segerström (v) Roland Boman (fjk) Jessica Eriksson (fjk) Roger Åström (fjk), deltar Kajsa Boman (fjk) Henrik Blind (mp) Mikael Stenman (mp) Helen Swartling (mp) Karin Vannar (sv) Lars-Ivan Tuolja (sv) Jonas Wiandt (l) Per-Olof Lindroth (l) Annica Holmbom (m) Övriga närvarande: Tid och plats för justering: Marcus Sjaggo, sekreterare Erik Fagerström, teknisk chef, 84 Fredagen den 18 december 2015, i Kommunhuset, Jokkmokk Paragrafer: Underskrifter: Sekreterare... Marcus Sjaggo Ordförande... Catharina Johansson (s) Justerande... Patrik Sundberg (s) Jonas Wiandt (l) ANSLAG / BEVIS Organ: Kommunfullmäktige : Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk Underskrift:... Marcus Sjaggo

2 2 Innehållsförteckning 74 Val av justerare 75 Godkännande av föredragningslistan 76 Inkomna medborgarförslag 77 Dnr 2015:1038 Fråga- Nya lokaler för den samiska förskolan Giella 78 Dnr 2015:165 Motionssvar- Genomför en implementering av Toleransprojektet i kommunens högstadieskola 79 Dnr 2014:1097 Motionssvar- Genomför en implementering av Toleransprojektet i kommunens högstadieskola 80 Revisorernas budget för år Dnr 2015:938 Investeringsbudgeten för Dnr 2015:941 Förslag till omorganisation av kommunstyrelsens, samhällsbyggarnämndens och kultur- och fritidsnämndens verksamheter 83 Dnr 2014:727 Detaljplan för Porjus 1: Dnr 2015:936 Renhållningstaxa för Dnr 2015:945 Styrdokument för krisberedskapsarbetet för Jokkmokks kommun 86 Dnr 2015:668, 2015:773 Förslag till förändringar i kommunstyrelsens reglemente gällande arbetsutskottets arbetsuppgifter och barn- och utbildningsnämndens upphörande som egen anställningsmyndighet 87 Dnr 2015:110 Delårsrapport för Lapplands Kommunalförbund, LKF

3 3 88 Dnr 2015:930 Förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige för Dnr 2015:387 Redovisning av motioner och medborgarförslag under beredning 90 Avsägelser/valärenden 91 Anmälningsärenden

4 4 74 Val av justerare Kommunfullmäktige beslutar att utse Patrik Sundberg (s) och Jonas Wiandt (l) till justerare, samt att justering av protokollet ska ske fredagen den 18 december 2015 klockan Överläggning i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar utse Patrik Sundberg (s) och Jonas Wiandt (l) till justerare.

5 5 75 Godkännande av föredragningslistan Kommunfullmäktige beslutar att godkänna utsänd föredragningslista.

6 6 76 Inkomna medborgarförslag Kommunfullmäktige beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande informerar fullmäktige att inga medborgarförslag har inkommit till dagens möte.

7 7 77 Dnr 2015:1038 Fråga- Nya lokaler för den samiska förskolan Giella Kommunfullmäktige beslutar att lägga frågan och svaret till handlingarna. Ärendet En fråga har inkommit från Henrik Blind (mp). Idag växer den samiska förskolan Giella så att det knakar och de befintliga lokalerna vidsameskolan börjar bli mer och mer trångbodda. Därför har sameskolan aktivt sökt nya lokaler för Giella och har haft långt gångna förhandlingar med Jokkmokks kommun om detta. Kommunen har därefter presenterat ett förslag om ledig lokal vid Jokkmokks hälsocentral som sameskolan har accepterat att hyra. Inga avtal var skrivna men intentionen var glasklar. Det var också startskottet för en lång process där sameskolan har bekostat arkitekter för att rita om lokalen, haft möten med föräldrar och personal i flera omgångar och otaliga timmar har lagts ner på att planera rumsindelning och möblering. Alla var inställda på flytt och inflyttningsdatum var satt till den första januari som sedermera flyttades fram till mars då kommunen meddelat att det var svårt att hitta hantverkare för att kunna anpassa lokalen. Helt plötsligt händer något. Oklart vad men fem i tolv meddelar Jokkmokks kommun att den erbjudna lokalen inte längre är aktuell. På min direkta fråga i samband med kommunstyrelsens arbetsutskott den 16 november gav kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) vaga besked om en komplex situation och lovade att återkomma med besked om nya lokaler. Samtidigt som den öppna dörren vid Hälsocentralen stängdes mitt framför ögonen på snopna föräldrar och barn. En stor oro har väckts bland dem och informationen från kommunens sida nådde både dem och de ansvariga vid sameskolan via djungeltrumman. Nu står nästan 60 barn på ruta ett igen. En flytt till större och bättre anpassade lokaler har flyttas bort i fjärrans dimma. Med bakgrund av denna taffliga behandling av ärendet från kommunens sida vill jag ställa två frågor till kommunalråd Robert Bernhardsson (S): Vad är anledningen till att Jokkmokks kommun i så sent skede drar sig ur en långt gången process om att hyra ut lokaler vid Hälsocentralen till den samiska förskolan Giella, en säker hyresgäst på minst fem år? fortsättning

8 8 77- fortsättning Kan du i dag ge besked till de oroliga föräldrarna och barnen om Jokkmokks kommun kan erbjuda nya, ändamålsenliga och bra belägna lokaler för den samiska förskolan Giella? Ärendets beredning Fråga från Henrik Blind (mp) inkommen Överläggningar i kommunfullmäktige Henrik Blind (mp) ställer sin fråga. Robert Bernhardsson (s) besvarar den.

9 9 78 Dnr 2015:165 Motionssvar- Genomför en implementering av Toleransprojektet i kommunens högstadieskola Kommunfullmäktige beslutar att skolchefens skrivelse ska utgöra svar på motionen. Ärendet En motion har inkommit från Jonas Wiandt och Per-Olof Lindroth (bägge l). Rasism och främlingsfientlighet är ett hot mot vår demokrati. Rasistiska organisationer orsakar mycket personligt lidande. En av vår tids största och allra svåraste utmaningar är att motverka rekrytering till extremintoleranta miljöer. Toleransprojektet är en undervisningsmetod som handlar om att påverka attityder med ett långsiktigt och uthålligt arbete. Undervisningen sker under ett helt läsår, med träffar varannan vecka. Med berättelsen i centrum kopplas dåtid och nutid samman och elevernas motstånd mot rasism och intolerans stärks. På sikt motverkas även våld trakasserier och mobbing. Undervisning för tolerans är en långsam process, det sker inte över en lektion eller en temadag. Arbetet mot rasism och intolerans måste få ta tid. Undervisningsmodellen har lyfts fram av FN som en lämplig strategi för att motverka intolerans bland ungdomar och över 20 kommuner runt om i Sverige har bestämt sig för att arbeta med metoden. Inom ramen för metoden har regeringen flertalet gånger bidragit med ekonomiskt stöd till spridandet av Toleransprojektet. Erfarenheten visar att kommuner som använts sig av Toleransprojektet har sparat miljoner åt samhället. Resultatet visar att projektet sätter stopp för framväxten av en vit makt-miljö. I Kungälvs kommun, som sedan 1995 tillämpat projektet, finns idag inga vit makt-organisationer som kan rekrytera ungdomar. I den socioekonomiska rapporten Intoleransens pris- En socioekonomisk analys av vit makt-rörelsen och Kungälvmodellen framtagen av Teskedsorden, Expo och Kungälv kommun, visar nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Lundmark att Kungälvs investering i Toleransprojektet har sparat samhället ca 290 miljoner kr i utgifter för polis, sjukvård, arbetslöshetsförsäkring och andra kostnader som en vit makt-miljö orsakar. Detta kan vägas mot att projektet kostat kommunen ca 13 miljoner kr sedan Satsningen kan räknas som en lönsam långsiktig social investering. fortsättning

10 fortsättning Vi i Folkpartiet konstaterar att vi har ett stort behov av att långsiktigt arbeta med frågor rörande rasism och intolerans i skolan. Här handlar det om att gå in med en långsiktig, proaktiv, välbeprövad metod och förebyggande satsning som dessutom kan spara samhället miljontals kronor. Vi vill se denna motion som ett sätt att stärka demokratin inför framtiden. Det är mot denna bakgrund vi nu yrkar att kommunfullmäktige beslutar om en implementering av Toleransprojektet i kommunens högstadieskola. Skolchef Kerstin Fors-Mattsson har berett ärendet. Vad är egentligen Toleransprojektet? Syftet framskrivet inom Toleransprojektet är att motverka såväl befintlig som framtida intolerans och rasism. Fokus ligger på en undervisningsmetod som ger elever med antidemokratiska värderingar möjlighet att betrakta världen på ett nytt sätt. Lärare utbildas och tillsammans med socialarbetare och fritidsledare ska de arbeta med eleverna under ett helt läsår, en heldag varannan vecka och sedan har de rest till Förintelsens minnesplatser i Polen. En viktig faktor har varit att splittra grupper på högstadiet genom att samarbeta med andra högstadieer i kommunen, så att elever från olika områden får möta varandra. Eleverna ansöker om att vara med och därefter görs ett urval av skolpersonalen som känner eleverna och vet vilka elever som har behov av att vara med. Projektet påbörjades i Kungälv där nazismen hade växt sig stark och en ungdom på 14 fick sätta livet till, mördad av ungdomar med nazistiska sympatier Kungälv är en ort som historiskt har haft problem med högerextremt våld och personer som engagerar sig i nazistiska rörelser. Motreaktionen på mordet av 14-åriga John Hron blev startskottet för Toleransprojektet. Den kritik som påtalats gentemot Toleransprojektet är bland annat att vitmakt inte är idag på samma sätt som den var Här tar man upp att det idag inte görs anmälningar angående just vit makt i jämförelse med andra anmälda brott kopplade till främlingsfientlighet och rasism. Man menar också att det finns skillnader mellan hur nazism, rasism och fascism manifesterar sig. Ytterligare en problematik som har belysts är att vänsterextremister utesluts ur ett forum som bara fokuserar på nazism. Forskare vid Göteborgs universitet har ansett det märkligt att forskningen ska ge legitimitet åt ett projekt vars vetenskaplighet är begränsad. Kritiken består bland annat av att inom projektet hänvisas att rasism ska förstås som något som kan lösas genom att tolerans ska läras ut, vilket dessa ca 100 forskare från landets lärosäten ifrågasätter. Dessa forskare anser att bakomliggande maktstrukturer behöver problematiseras och utmanas, vilket man inte anses att det görs inom Toleransprojektet. De menar på att det inte räcker att peka ut de mest extrema utövarna av en ideologi, utan satsningarna ska vara bredare än så. fortsättning

11 fortsättning Skollagen styr skolarbetet med värdegrunden och från och med den nya skollagen 2010 gjordes ytterligare ett tillägg till om de mänskliga rättigheterna i en portalparagraf. Arbetet med värdegrund i förskola och skola är ett arbete som sker överallt och hela tiden. Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla både kunskaper och värden. För alla som arbetar i förskolan och skolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten organisation, undervisning, alla olika möten och aktiviteter (ur Förskolans och skolans värdegrund Skolverket). Barn och elever ska känna sig trygga och vara som de vill vara. De ska även kunna påverka sin egen skolsituation och vara delaktiga och ha inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. Exempelvis påtalar skollagen att: Värdegrunden omfattar alltså de värden som vårt demokratiska arbete vilar på så som människovärdets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställhet mellan könen samt solidaritet mellan människor (1 kap 5 ). Samt att i LGR 11 står följande: Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Det finns även riktlinjer när det gäller främlingsfientlighet och rasism, som är en del i värdegrundsarbetet. Värdegrunden är givetvis återkommande och det arbetet ska genomsyra hela verksamheten. Alla skolformer ska moteverka främlingsfientlighet och rasism och stå för den värdegrund som finns formulerad i skollagen, däribland respekten för alla människors lika värde.. I enlighet med Toleransprojektets riktlinjer krävs först en kartläggning utifrån deras modeller, därefter får eleverna anmäla sig, eftersom det är frivilligt att delta, och de som sedan kommer att vara med väljs slutligen av skolpedagogerna. Man tar även upp att frågan om hur elevernas studier påverkas är oklart likaså hur stora kostnader det blir. Ny schemaläggning krävs för att såväl deltagande elever såväl som lärare ska kunna delta i den omfattning detta projekt kräver. Det krävs ekonomiska resurser då det ska anställas en projektledare som ansvarar för projektet. Förutom det ska lärare kompetensutvecklas inom Projektets krav, vilket är 15 högskolepoäng vid Göteborgs universitet. Det är tre gemensamma längre seminarier och tre webbaserade seminarier. Inledningsseminariet är under tre dagar i Göteborg. En exkursion äger rum i Polen och den varar i 8- dagar. Examinationsseminarium äger också rum i Göteborg under 3 dagar. Möjlighet till auskultation hos Toleransprojekt runt om i Sverige kommer att ges, varav ett tillfälle är obligatoriskt. Deltagarkommunerna får själva betala resorna till och från Göteborg samt kurslitteraturen. Kostnaderna för uppdragsutbildningen är inte fastställd ännu. Därefter kan en implementering ske samt att projektet kräver utvärdering varje år. Arbetet som sker idag på Östra skolan utgår från Skolagen och fortsättning

12 fortsättning styrdokumenten tillsammans med Skolverkets riktlinjer och det omfattar samtliga elever. Förutom det vardagliga arbetet med värdegrunden så använder man sig nu av DISA-metoden som snart ska utvärderas av skolan. Det är en vetenskapligt utvärderad metod, vilket utgår utifrån den behovsbild som framkommit i de kartläggningar som gjorts i verksamheterna (det systematiska kvalitetsarbetet). Det är en metod som har sin teoretiska hemvist i kognitiv beteendeterapi och som är en preventiv metod för att förebygga stress och psykisk ohälsa som också anses vara en av vår tids svåraste utmaningar. För att implementera Toleransprojektet krävs ytterligare kartläggningar enligt deras modeller, utbildning av personal (15 hp vid Göteborgs universitet) och därefter kommer själva implementeringen. Vid implementeringen behövs en extern projekthandledare och elever ska både ansöka frivilligt och därefter ska några väljas ut att delta, detta utifrån deras svar hur de ser på främlingsfientlighet. De har rätt att vägra delta, d.v.s. de behöver inte ansöka eller tacka ja till sin plats. Därefter följer en årlig uppföljning på arbetet. Skulle implementering göras krävs ytterligare resurser samt att vi går emot Skolverkets rekommendationer att det är behoven utifrån kartläggningarna som ska styra att man tar hjälp av andra organisationer och/eller myndigheter. Därför yrkas avslag på motionen, eftersom det arbete som sker idag på Östra skolan utgår från Skolagen och styrdokumenten tillsammans med Skolverkets riktlinjer samt att det omfattar samtliga elever i skolan. Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 59, att skolchefens svar på motionen ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 179. Barn- och utbildningsnämndens beslut , 59. Tjänsteskrivelse från skolchef Kerstin Fors-Mattsson daterad Kommunfullmäktiges beslut , 5. Motion från Jonas Wiandt och Per-Olof Lindroth (bägge l) inkommen Kopia till Förslagsställaren Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

13 13 79 Dnr 2014:1097 Motionssvar- Avgifta våra barns vardagsmiljöer Kommunfullmäktige beslutar att bifalla inriktningen om att arbeta för en giftfri förskola och skola i Jokkmokks kommun. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för genomförande inom sitt ansvarsområde, men en kommunövergripande nivå krävs för att arbetet ska kunna genomföras i den omfattning som motionen avser. Att ansvariga för upphandling, kost, städ, fastighetsansvarig och dyl. ansvarar för och säkerställer sina ansvarsområden. Ärendet En motion har inkommit från Henrik Blind, Hanna Sofie Utsi, Mikael Stenman och Helen Swartling (samtliga mp). De senaste 50 åren har världens kemikalieproduktion ökat från sju miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Enligt EU:s sammanställning används idag över kemiska ämnen, varav många är skadliga. De finns i allt som omger oss, exempelvis i kläder, mat, leksaker, hygienprodukter och byggmaterial. Barn är särskilt utsatta och känsliga för skadliga kemikalier. Deras biologiska utveckling, fysiska aktiviteter och beteende ger upphov till ökad exponering. Barn dricker mer vatten, äter mer mat och andas mer luft per kilogram kroppsvikt än vuxna. De biter och suger på saker, utforskar sin omvärld och vistas nära golvet där många kemikalier samlas. Upprepad exponering under första levnadsåren riskerar att skada nervsystemet, reproduktionssystemet, hormonsystemet och immunsystemet. Vi i Miljöpartiet de gröna i Jokkmokk vill att kommunens förskolor och skolor görs fria från skadliga gifter så snart som möjligt. För det krävs försiktighet, en ökad medvetenhet och ett bräddat hälsotänkande, särskilt för de miljöer som barn vistas i regelbundet så som exempelvis förskolorna. Arbetet innefattar bland annat att endast miljömärkta hygienprodukter ska användas, att kemikalier i skola och förskolemiljön kartläggs, att de saker som medför risk fasas ut, samt en högre andel ekologisk mat serveras och att maten tillagas på plats. Miljöpartiet de gröna i Jokkmokk föreslår kommunfullmäktige att besluta: Att kommunens skolor och förskolor snarast börjar arbeta med fasa ut fortsättning

14 fortsättning miljögifter för att bli giftfria miljöer för barnen och personalen i enlighet med motionen. Skolchef Kerstin Fors-Mattsson har berett ärendet. Vid ett arbete att arbeta för att skapa en giftfri förskola och skola krävs att fler verksamheter arbetar med frågan. Förutom att förskolecheferna som tillsammans med förskolorna och rektorerna tillsammans med skolorna får ett ansvar för åtgärder att på sikt fasa ut leksaker och möbler så behöver fastighetägarens ansvar kopplas in för väggar, golv och ventilation, men även kostchefen och måltidspersonalen samt upphandling och inköpsfunktionen. Projektet behöver därför vara kommunövergripande och olika funktioner måste samverka. Det borde åtminstone innefatta, förutom förskola och skola, upphandling och inköp, mat och tillagning, hygien och städning samt byggnad och utomhusmiljö. För att kunna få såväl förskolor som skolor giftfri behövs ett gemensamt arbete av flera förvaltningar och detta behöver styras på kommunövergripande nivå. De delar som handlar om att rensa bort och fasa ut kan förskolor och skolor påbörja sina arbeten med och i vissa fall är detta redan ett påbörjat arbete. Det kommer att bli en stor kostnad för att byta ut materialet i förskolorna, vilket innebär att det måste genomföras under en längre period. En handlingsplan för den delen av projektet kan göras, men där inbegriper vi inte upphandling och inköp, kostavdelningen, städavdelningen eller fastighetsansvariga. För detta krävs som tidigare har påtalats, ett kommunövergripande projekt. Skolchefen föreslår att bifalla inriktningen om att arbeta för en giftfri förskola och skola i Jokkmokks kommun. BUN ansvarar för genomförande inom sitt ansvarsområde, men en kommunövergripande nivå krävs för att arbetet ska kunna genomföras i den omfattning som motionen avser. Att ansvariga för upphandling, kost, städ, fastighetsansvarig och dyl. ansvarar för och säkerställer sina ansvarsområden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 64, att skolchefens svar på motionen ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 180. Barn- och utbildningsnämndens beslut , 64. Tjänsteskrivelse från skolchef Kerstin Fors-Mattsson daterad Kommunfullmäktiges beslut , 77. Motion från Henrik Blind (mp) m.fl. inkommen fortsättning

15 fortsättning Kopia till Förslagställarna Barn- och utbildningsnämnden Skolchef Kerstin Fors-Mattsson Teknisk chef Erik Fagerström Kost- och städchef Marianne Yngvesson Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

16 16 80 Revisorernas budget för år 2016 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa revisorernas budget för 2016 till kr. Ärendet Revisorerna har inkommit med sitt budgetförslag för Revisorerna begär kr för De har vid bedömningen av sitt resursbehov tagit hänsyn till: -Ett antal beslut från statsmakterna under de senaste åren som både stärker och ställer högre krav på den kommunala revisionen. -Nya lagar för stora delar av kommunens verksamhet, t.ex. inom skolområdet, socialtjänsten, skärpt korruptionslagstiftning m.m. -Ambitionerna att leva upp till god revisors sed i kommunal verksamhet. -Fler objekt har tillkommit rörande lekmannarevisionen. -Ersättning för revision rörande Lapplands kommunalförbund tas från revisionsanslaget. -En sjätte revisor har tillkommot från och med Revisorernas budget bereds av kommunfullmäktiges presidium. Ärendets beredning Skrivelse från revisorerna daterad Överläggning i kommunfullmäktige Ordförande informerar att presidiet har berett revisorernas budgetförslag och föreslår att revisorernas budget för 2016 fastställs till kr. Kopia till Revisorerna Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

17 17 81 Dnr 2015:938 Investeringsbudgeten för 2016 Kommunfullmäktige beslutar att anta följande investeringsbudgetramar: Kommunstyrelsen: Fastighetskontoret: Gatukontoret: IT-funktionen: Kultur- och fritidsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden: Samhällsbyggarnämnden: Summa totalt: kr kr kr kr kr kr kr att flytta över de ej färdigställda men beslutade investeringarna till 2016 enligt förslaget, samt att i övrigt anta investeringsbudgeten. Ärendet Investeringsbehoven för 2016 fördelas på följande: Kommunstyrelsen: Fastighetskontoret: Gatukontoret: IT-funktionen: Kultur- och fritidsnämnden: kr kr kr kr Barn- och utbildningsnämnden: Samhällsbyggarnämnden: Summa totalt: kr kr kr fortsättning

18 fortsättning Kommunstyrelsen beslutade , 169, att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta följande investeringsbudgetramar: Kommunstyrelsen: Fastighetskontoret: Gatukontoret: IT-funktionen: Kultur- och fritidsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden: Samhällsbyggarnämnden: Summa totalt: kr kr kr kr kr kr kr att i övrigt anta investeringsbudgeten. Det finns dock ytterligare investeringar på kr för teknik- och service som kommunfullmäktige beslutat om under 2015 men som ej hunnit färdigställas. Dessa behöver nu flyttas över för att kunna slutföras. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 190. Förslag till överflyttning av investeringar från 2015 till 2016 Kommunstyrelsens beslut , 169. Förslag på investeringar. Kopia till Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggarnämnden Kultur- och fritidsnämnden Ekonomi Kommunchef Anders Nygårds Skolchef Kerstin Fors-Mattsson Räddningschef Bengt Nilsson Enhetschef Patrik Sundberg Ekonomichef Annika Almqvist Teknisk chef Erik Fagerström Gatuchef Conny Öhman IT-chef Bertil Nordqvist Akten

19 19 82 Dnr 2015:941 Förslag till omorganisation av kommunstyrelsens, samhällsbyggarnämndens och kultur- och fritidsnämndens verksamheter Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att avvakta resultatet av översynen av den politiska organisationen och för att ta fram en mer utförlig konsekvensanalys med för- och nackdelar av förslaget för en ny tjänstemannaorganisation där de ekonomiska samt personella aspekterna belyses. Reservationer S-gruppen samt Viktor Segerström och Andreas Lindkvist (bägge v) reserverar sig mot beslutet. Ärendet Kommunchefen har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att se över Jokkmokks kommuns organisation. Bilaga 1. En referensgrupp har bildats där kommunal och vision varit delaktiga. Efter olika processer har kommunchefen kommit fram till ett förslag till ny organisation. Bilaga 2. Förslaget går ut på att alla organisatoriska enheter inom kommunstyrelsens område slås samman till en och samma avdelning med sex underliggande funktioner. Bilaga 3. Kommunikatörsrollen föreslås lyftas till en roll som är direkt underställt kommunchefen. Ansvaret för strategiska samhällsplaneringsfrågor föreslås flyttas från samhällsbyggaravdelningen till kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsavdelningen föreslås behållas som en fristående avdelning och kommunchefen föreslår att vi ska fortsätta att utreda hur verksamheten inom kultur- och fritidsavdelningen ska organiseras. Med det upprättade förslaget till ny organisation föreslås kommunchefen även bli avdelningschef för näringslivs- och samhällsavdelningen, vilket innebär ett personalansvar över funktionscheferna samt budget-, arbetsmiljö- och verksamhetsansvar för hela avdelningen. Ekonomichefen föreslås bli biträdande avdelningschef för näringslivs- och samhällsavdelningen samt tillika även funktionschef för ekonomifunktionen fortsättning

20 fortsättning samt för controller- och juridikfunktionen. Ett förändringsförslag är att dagens teknik- och serviceavdelning byter namn och blir samhälls- och infrastrukturfunktionen varvid inriktningen förändras från att i huvudsak ha fokus på teknikfrågor till en ökad andel samhälls- och infrastrukturfrågor. Bilaga 4 Det föreslås ske genom ett utökat uppdrag som innebär att verksamheten i dagens arbetsmarknadsfunktion slås samman med verksamheten i dagens integrationsfunktion i en arbetsmarknadsenhet. Bilaga 5. Verksamheten inom den nya arbetsmarknadsenheten, tillsammans med de strategiska samhällsplaneringsfrågorna som föreslås flyttas från dagens samhällsbyggaravdelning och verksamheterna inom dagens teknik- och serviceavdelning blir enligt förslaget till ny organisation den nya samhälls- och infrastrukturfunktionen. I övrigt föreslås vissa mindre förändringar genomföras inom de övriga funktionerna. Förslag till beslut. Kommunchef Anders Nygårds föreslår: -Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förändra Jokkmokks kommuns organisation enligt förslag. -Att kommunfullmäktige ger i uppdrag till kommunstyrelsen att efter samråd med kultur- och fritidsnämnden se över organisationen inom kultur- och fritidsnämnden. -Att uppdra till kommunchefen att arbeta fram ett förslag till internramar inom kommunstyrelsens område utifrån den nya organisationen. -Att i övrigt uppdra till kommunchefen att utforma och besluta om detaljorganisationen i dialog med medarbetare och fackliga organisationer. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 123, att remittera ärendet till samhällsbyggarnämnden för yttrande. Samhällsbyggarnämnden beslutade , 212, att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta den nya organsationen. fortsättning

21 fortsättning Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 189. Samhällsbyggarnämndens beslut , 212. Kommunstyrelsen beslut , 170. Tjänsteskrivelse från kommunchef Anders Nygårds daterad Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut , 90. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut , 24 Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (s) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Henrik Blind (mp) yrkar på återremiss av ärendet för att avvakta resultatet av översynen av den politiska organisationen och för att ta fram en mer utförlig konsekvensanalys med för- och nackdelar av förslaget för en ny tjänstemannaorganisation där ekonomiska samt personella aspekterna belyses. Röstning Ordförande prövar om ärendet ska avgöras idag eller återemitteras i enlighet med Blinds (mp) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag varvid röstning begärs. Ordförande föreslår följande röstningsordning: Den som vill att ärendet ska avgöras idag röstar ja och den som vill att ärendet ska återremitteras i enlighet med Blinds (mp) yrkande röstar nej: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna röstningsordningen. Vid röstningen avges 16 ja-röster och 13 nej-röster enligt särskilt röstningsprotokoll. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat återremittera ärendet i enlighet med Blinds (mp) yrkande. Ajourneringar Mötet ajourneras kl under ärendets behandling. Kopia till Kommunstyrelsen Kommunchef Anders Nygårds Akten

22 22 83 Dnr 2014:727 Detaljplan för Porjus 1:162 Kommunfullmäktige beslutar att avslå ändringen av detaljplanen då byggnaden ej används till den arbetarbostäder- och Bed-and Breakfastverksamhet som den sades vara avsedd för i ansökan. Reservationer Mp-gruppen, Annica Holmbom (m) och Jonas Wiandt (l) reserverar sig mot beslutet. Ärendet En ansökan har inkommit från Khaled al Akhdar om att få ändra detaljplanen för fastigheten Porjus 1:162; Syftet är att kunna möjliggöra boende (bed and breakfast) permanent eller tillfälligt. Pga. bostadsbrist i malmfälten vill vi satsa på arbetarbostäder samt bed and breakfast. Vi vet att Vattenfall kommer att förstärka dammarna efter Luleå älven med början Vet också att NCC ska reparera vägen mellan Porjus Ligga nästa år, Då ni avslog min bygglovsansökan gällande ändrad användning för boende, hoppas jag nu kunna få igenom en detaljplaneändring genom att tillsammans med er arbeta fram en ny plan. Samhällsbyggarnämnden beslutade , 174, att överlämna ärendet till kommunfullmäktige att besluta. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 116, att återremittera ärendet till samhällsbyggarnämnden för yttrande. Samhällsbyggarnämnden har , 201, yttrat sig i ärendet. När någon vill ta fram en ny detaljplan, eller ändra en befintlig detaljplan, ska kommunen ge ett planbesked. I planbeskedet ska kommunen ge besked om man tänker påbörja arbetet med en planläggning eller inte. Om kommunen inte tänker påbörja en planläggning ska man i planbeskedet ange skälen för det enligt PBL 2 kap 2,4-5. Ett planbesked kan inte överklagas. Två alternativ till beslut finns: 1) Avslag fortsättning

23 fortsättning 2) Bevilja att ändrad användning får prövas i en planprocess. Om kommunfullmäktige avslår ansökan på grund av osäkerhet kring behovet av tillfälligt boende, hur stor omfattning som kan vara aktuellt och för hur lång tid, så kan ett alternativ vara ett tillfälligt bygglov. Kommunfullmäktige beslutade , 6, att en ändrad användning får prövas i en planprocess, planprocessen ska bredda användningsområdet för fastigheten för att i framtiden kunna möta marknadens behov. Förslag till ändring av detaljplan för fastigheten Porjus 1:162 har upprättats. Detaljplanens syfte är att bredda möjligheten att använda fastigheten Porjus 1:162. Nu gällande plan antagen 1964 anger som användning N Område för Vattenfallsverkets administrativa ändamål. Nu bestämmelse för planen blir C CENTRUM, i den bestämmelsen ingår bland annat butiker, service, kontor, samlingslokaler/föreningslokaler, hotell, vandrarhem mm. Det aktuella planområdet ligger i sydvästra delen av Porjus samhälle. Planen upprättas med utökat planförfarande enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Förslaget är utställt för samråd under tiden Samråd har hållits i Laponiaporten Porjus den 20 april Samhällsbyggarnämnden beslutade , 78, att ställa ut planen efter eventuella justeringar. Samhällsbyggarnämnden beslutade , 100, att med de föreslagna tilläggen föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta planen. Kommunfullmäktige beslutade , 37, att anta planen. Länsstyrelsen beslutade att upphäva kommunfullmäktiges beslut på grund av befarat jäv från konsulten som upprättat detaljplanen, konsulten arbetar som konsulerande stadsarkitekt åt Jokkmokks kommun. Detaljplanen har redigerats så att det framgår tydligt att samrådsredogörelse och granskningsutlåtande har handlagts och föredragits för samhällsbyggarnämnden av handläggaren på samhällsbyggarkontoret i Jokkmokks kommun. fortsättning

24 fortsättning Samhällsbyggarnämnden beslutade , 183, att föreslå kommunfullmäktige att anta planen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 185. Samhällsbyggarnämndens beslut , 183. Förslag till redigerad detaljplan. Länsstyrelsens beslut Kommunfullmäktiges beslut , 37. Kommunstyrelsens beslut , 101. Samhällsbyggarnämndens beslut , 100. Samhällsbyggarnämndens beslut , 78. Förslag till detaljplan. Kommunfullmäktige beslut , 6. Kommunstyrelsens beslut , 10. Samhällsbyggarnämndens beslut , 201. Samhällsbyggarnämndens beslut , 174. Överläggningar i kommunfullmäktige Henrik Blind (mp) yrkar att detaljplanen antas. Röstning Ordförande prövar kommunstyrelsens förslag till beslut mot Blinds (mp) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag till beslut. Varvid röstning begärs. Ordförande föreslår följande röstningsordning: Den som vill att kommunfullmäktige ska besluta i enlighet med kommunstyrelsens förslag till beslut röstar ja och den som vill att detaljplanen ska antas i enlighet med Blinds (mp) yrkande röstar nej: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna röstningsordningen. Vid röstningen avges 22 ja-röster och 7 nej-röster enligt särskilt röstningsprotokoll. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Sökande Samhällsbyggarnämnden Akten

25 25 84 Dnr 2015:936 Renhållningstaxa för 2016 Kommunfullmäktige beslutar att anta renhållningstaxan enligt förslaget. Ärendet Jokkmokks kommun gatukontoret ansvarar för all insamling, långsiktig planering och upphandling av avfallstjänster för hushållsavfall i Jokkmokks kommun. All avfallshantering regleras av miljöbalken och avfallsförordningen. Reglerna gäller i hela landet och därmed också inom Jokkmokks kommuns, gatukontorets verksamhetsområde. I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns gällande bestämmelser om avfallshantering. Enligt avfall Sverige betalade ett svenskt villahushåll i genomsnitt kr inkl. moms i avfallsavgift år Avgiften avser kostnaden för ett år. Det blir i snitt 5,60 kr per dag eller 169 kr per månad. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften kr. Det är vanligt att taxan delas in grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt cirka 40 procent av avfallstaxan i villa, 852 kr inkl. moms. Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 537 kr och ett fritidshus 564 kr i grundavgift. Jokkmokks kommun är något dyrare än svenskt medel år 2013, vilket kan förklaras med vårt geografiska läge. Jokkmokks kommun är dock inte dyrare än närliggande kommuner Förslag till ny avfallstaxa har tagits fram av gatukontoret. Teknisk chef Erik Fagerström och gatuchef Conny Öhman föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta avfallstaxan. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 174. Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström och gatuchef Conny Öhman. fortsättning

26 26 84-fortsättning Kopia till Gatuchef Conny Öhman Författningssamlingen Akten

27 27 85 Dnr 2015:945 Styrdokument för krisberedskapsarbetet för Jokkmokks kommun Kommunfullmäktige beslutar att anta styrdokumentet för krisberedskapsarbetet i Jokkmokks kommun. Ärendet Styrdokumentet redogör för det arbetet och de åtgärder som kommunen planerar för att stärka krisberedskapsförmågan. Planeringen utgår ifrån de sex ansvarsområdena kommunen har enligt Lag (2006:544) om kommuner och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap: analys, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap. Räddningschef Bengt Nilsson och säkerhetssamordnare Nina Ström föreslår att kommunfullmäktige antar styrdokumentet för krisberedskapsarbetet i Jokkmokks kommun. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 167. Tjänsteskrivelse av räddningschef Bengt Nilsson och säkerhetssamordnare Nina Ström daterad Förslag till styrdokument för krisberedskapsarbetet. Kopia till Kommunchef Anders Nygårds Räddningschef Bengt Nilsson Säkerhetssamordnare Nina Ström Författningssamlingen Akten

28 28 86 Dnr 2015:773 Förslag till förändringar i kommunstyrelsens reglemente gällande arbetsutskottets arbetsuppgifter och barn- och utbildningsnämndens upphörande som egen anställningsmyndighet Kommunfullmäktige beslutar att ändra reglementet i enlighet med förslagen. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 124, att arbetsutskottet får ett särskilt uppdrag att arbeta med Jokkmokks vintermarknad som utvecklingsområde med fokus på strategiarbete för att kunna möta arrangemangets framtida utmaningar och möjligheter, att arbetsutskottet även ska arbeta med att utveckla, förnya och initiera nya arrangemang som kan ses som viktiga för kommunen, samt att uppdra till kommunsekreteraren att se över kommunstyrelsens reglemente gällande arbetsutskottet namn och uppgifter. Kommunsekreterare Marcus Sjaggo har berett ärendet. Undertecknad har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att se över kommunstyrelsens reglemente gällande arbetsutskottets namn och uppgifter efter att kommunstyrelsen gett arbetsutskottet i uppgift att särskilt arbeta med att utveckla, förnya och initiera arrangemang inklusive Jokkmokks vintermarknad. Arbetsutskottet föreslås byta namn till kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott. Det har funnits önskemål från utskottets ledamöter att även personalfrågorna ska lyftas fram bland de arbetsutgifter som utskottet redan har. Här har undertecknad föreslagit ett förtydligande i reglementet då det skulle bli ett väldigt långt namn på utskottet om ordet personal även lades till. Skulle kommunstyrelsen och kommunfullmäktige välja att ändra reglementet enligt förslaget så måste även en översyn av kommunstyrelsen delegationsordning göras. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 150, att återremittera ärendet till arbetsutskottet för ytterligare beredning. fortsättning

29 fortsättning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 136, att lägga till följande text under 23: Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott ska även ha det övergripande ansvaret för tillväxt- och utvecklingsfrågor med de uppgifter som kommunstyrelsen delegerar till utskottet. Kommunfullmäktige beslutade , 7, att barn- och utbildningsnämnden skulle upphöra som egen anställningsmyndighet och att kommunstyrelsen blir det i likhet med som det är för övriga nämnder. I och med detta så måste kommunstyrelsens reglemente ändras, även vissa andra mindre förtydligande har gjorts. Kommunsekreterare Marcus Sjaggo föreslår: Att ändra reglementet i enlighet med upprättat förslag. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 175. Kommunstyrelsens beslut , 122. Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad Kommunstyrelsens beslut , 124. Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad Kommunfullmäktiges beslut , 7. Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (s) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

30 30 87 Dnr 2015:110 Delårsrapport för Lapplands Kommunalförbud, LKF Kommunfullmäktige beslutar att godkänna delårsrapporten. Ärendet Lapplands Kommunalförbund uppvisar ett negativt delårsresultat vid halvårsskiftet om kr men prognostiserar ett positivt resultat för hela året om kr. Prognosen förutsätter att trenden med minskande interkommunala kostnader för Lapplands Gymnasium håller i sig och att volymanpassningen fortsätter i takt med budget. Prognosen utgår också från att de ytterligare förändringar som aviserats gällande statlig finansiering av undervisning i SFI inte leder till kraftigt minskade intäkter. Delårsresultatet för LKF påverkas som tidigare kraftigt av det faktum att ferielöneskulden når sitt max under sommaren. Ferielöneskuldens effekt blir extra stor för en organisation där en stor del av de totala kostnaderna består i löner för lärare med ferietjänst. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 176. Revisionsutlåtande gällande delårsrapporten daterad Delårsrapport för LKF. Kopia till LKF Akten

31 31 88 Dnr 2015:930 Förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2016 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa sammanträdesdagar för kommunfullmäktige i enlighet med upprättat förslag. Ärendet Förslag till sammanträdesplan för år 2016 har tagits fram enligt nedan. Förslaget grundar sig på kommunallagens föreskrifter och kommunfullmäktiges arbetsordning och har anpassats till planeringen för bokslut, tertialrapportering och budgetarbete. Arbetsutskottet Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 25 januari 8 februari 22 februari 7 mars 21 mars 11 april 16 maj 30 maj 13 juni 29 augusti 12 september - 3 oktober 17 oktober 31 oktober 14 november 28 november 12 december Kommunstyrelsens och nämndsordförandenas strategiska beredningsdagar: 16 mars och 5 oktober. Budgetberedningsdagar (Kommunstyrelsens arbetsutskott): april, april, 28 april, 2-3 maj och 9-10 maj. Kommunsekreterare Marcus Sjaggo föreslår att: Kommunstyrelsen beslutar - för egen del att fastställa sammanträdesdagar för kommunstyrelsen, arbetsutskottet och berednings- och budgetdagar i enlighet med upprättat förslag. - föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa sammanträdesdagar för kommunfullmäktige i enlighet med upprättat förslag. fortsättning

32 fortsättning Kommunstyrelsen beslutade , 177, att fastställa sammanträdesdagar för kommunstyrelsen, arbetsutskottet och berednings- och budgetdagar i enlighet med upprättat förslag Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 177. Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

33 33 89 Dnr 2015:387 Redovisning av motioner och medborgarförslag under beredning Kommunfullmäktige beslutar att uppmana samtliga remissinstanser att skynda på handläggningen av motioner och medborgarförslag under beredning, samt att i övrigt lägga redovisningen till handlingarna. Ärendet Av kommunallagens 5 kap. 33 framgår att en motion eller ett medborgarförslag bör beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år efter det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte avslutats inom denna tid ska detta och vad som kommit fram i beredningen anmälas till fullmäktige. Fullmäktige kan då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Av kommunfullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen vid två tillfällen varje år skall redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Motsvarande bestämmelse har införts för medborgarförslag. Nytt från och med 2008 är att kommunfullmäktige har möjligheten att uppdra till en nämnd att besvara ett medborgarförslag. I bilaga finns en förteckning över de motioner och medborgarförslag som initierats i kommunfullmäktige men som ännu inte har slutbehandlats, samt även en redovisning av de medborgarförslag som besvarats direkt av en nämnd. Kommunfullmäktige och dess presidium har tidigare framfört flera gånger synpunkter att remissinstanserna ska påskynda handläggningen. Resultatet efter senaste påminnelsen har varit effektivt och flertalet äldre motioner och medborgarförslag har numera besvarats och åtgärdats. Kommunfullmäktige har också beslutat att både medborgarförslag och motioner numera ska besvaras inom ett år från att de kom in till kommunen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 178. fortsättning

34 fortsättning Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad Kopia till Samtliga remissinstanser Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

35 35 90 Avsägelser/valärenden Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Utsis (mp) avsägelse, att välja Catharina Holmbom (mp) som ny ledamot i socialnämnden efter Hanna Sofie Utsi (mp), samt att bordlägga valet av ny ersättare i socialnämnden efter Catharina Holmbom (mp). Ärendet Hanna Sofie Utsi (mp) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i socialnämnden. Kopia till Den valda Socialnämnden Förtroendemannamatrikeln Akten

36 36 91 Anmälningsärenden Kommunfullmäktige beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Nedanstående delgivningar anmäls till sammanträdet. 1. Från Länsstyrelsen -Förordnande av nya ledamöter för kommunfullmäktige i Jokkmokk för (s), Claes Markusson och Eva Näslund och för (fjk), Lisa Andersson. -Förordnande av nya ersättare kommunfullmäktige i Jokkmokk för (s), Gabriella Lönngren och Henry Niva och för (fjk), Jimmy Enlund.