ÅRSRAppORTER FöR 2011

Transkript

1 ISSN EuROpEISKA REVISIONSRÄTTEN INFORMATIONSMEDDELANDE Introduktion och förklaringar till årsrapporterna för 2011 ÅRSRAppORTER FöR 2011 SV

2

3 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 1 ORDFÖRANDENS FÖRORD EU:s utgifter uppgick till 129,4 miljarder euro Merparten av dem gick till jordbruks- och sammanhållningspolitiken, där kommissionen och EU:s medlemsstater delar på uppgiften att genomföra EUbudgeten. I detta informationsmeddelande redovisas de viktigaste resultaten och slutsatserna i Europeiska revisionsrättens årsrapporter om genomförandet av EU:s budget och av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för budgetåret Syftet med årsrapporterna är att leverera resultat och slutsatser som hjälper Europaparlamentet, rådet och medborgarna att bedöma kvaliteten på EU:s ekonomiska förvaltning och att rekommendera lämpliga förbättringar. En central del av årsrapporterna för 2011 är de artonde årliga revisionsförklaringarna (DAS) om EU-räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas korrekthet. Årsrapporten om genomförandet av EU:s budget 2011 innehåller två nya kapitel för att revisionsrätten ska kunna leverera mer fokuserade resultat om jordbruk och sammanhållning. Det tidigare kapitlet om jordbruk och naturresurser har ersatts av kapitlen Jordbruk: marknads- och direktstöd och Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa. Dessutom har separata kapitel om regionalpolitik, energi och transport och om sysselsättning och socialpolitik ersatt det tidigare kapitlet om sammanhållning, energi och transport. Det är viktigt att våra granskningsresultat ger en god grund för bedömningen av inkomsternas och utgifternas korrekthet och för mätningen av framsteg över tid. Årsrapporten om genomförandet av EU:s budget 2011 underlättar jämförelser mellan olika områden och år eftersom den innehåller jämförande uppgifter för 2010 när det gäller den uppskattade felprocenten för den samlade budgeten och för de olika utgiftsområdena. Vår årsrapport om genomförandet av EU:s budget 2011 bidrar också till ökad insyn i EU:s resultatstyrning och resultatmätning, en fråga av vital betydelse som på grund av den rådande ekonomiska och finansiella krisen har blivit ännu viktigare. Kapitel 10 EU-budgeten: att uppnå resultat bygger vidare på det kapitel i ämnet som introducerades i årsrapporten för 2010 och som fick ett positivt mottagande. Årsrapporterna innehåller ett stort antal rekommendationer om hur förvaltningen av EUmedel kan förbättras och en uppföljning av rekommendationer i tidigare rapporter. Revisionsrätten har även bidragit till de regler som håller på att utarbetas för nästa programperiod ( ) genom yttranden över egna medel, jordbruk, sammanhållning och forskning.

4 2 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Årsrapporterna för 2011 offentliggörs samma år som revisionsrätten fyller 35 år. Vi strävar oavbrutet efter att förbättra vårt arbetssätt och våra produkter i vår roll som oberoende väktare av unionsmedborgarnas ekonomiska intressen. Närmare upplysningar om vårt uppdrag, vår roll och våra resultat finns på vår webbplats Vi finns också på Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA Europeiska revisionsrättens ordförande

5 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årsrapporten för 2011 Huvudbudskap 5 Revisionsförklaring 7 Granskningsresultatet i detalj 8 Inkomster 15 Jordbruk: marknads- och direktstöd 17 Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa 19 Regionalpolitik, energi och transport 21 Sysselsättning och socialpolitik 25 Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning 27 Forskning och annan inre politik 29 Administrativa och andra utgifter 31 Europeiska utvecklingsfonden (EUF) 33 EU-budgeten: att uppnå resultat 37 Förklaringar och bakgrundsinformation EU:s budget för DAS-metoden i korthet 43 Revisionsrätten och dess arbete 45

6

7 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 5 ÅRSRAPPORTEN FÖR 2011 HUVUDBUDSKAP Räkenskaperna för 2011 ger en rättvisande bild av Europeiska unionens finansiella ställning och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för året. Inkomsterna och åtagandena innehöll inga väsentliga fel. Det gjorde däremot betalningarna. Felprocenten uppskattades till 3,9 % för EU-budgeten som helhet, vilket är ungefär samma felnivå som 2010 (3,7 %). Alla enskilt bedömda EU-utgiftsområden innehöll väsentliga fel med undantag av yttre förbindelser, bistånd och utvidgning och administrativa och andra utgifter. Detta visar att förvaltningen av EU-medel behöver förbättras. Revisionsrätten uppskattade felprocenten för utgifterna inom verksamhetsområdet landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa (det utgiftsområde där fel oftast förekommer) till 7,7 %. Den uppskattade felprocenten för verksamhetsområdet regionalpolitik, energi och transport var alltjämt hög och uppgick till 6,0 %. Kommissionens reservationer ökade det belopp som kommissionens generaldirektörer ansåg vara riskutsatt ökade från 0,4 miljarder euro 2010 till 2,0 miljarder euro Detta visar att kommissionen är medveten om att det finns en stor risk för fel inom vissa områden, särskilt landsbygdsutveckling, sammanhållning och forskning.

8 6 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Generellt sett var de kontrollsystem som granskades endast delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera betalningarnas korrekthet, och deras potential att förebygga eller upptäcka och korrigera fel utnyttjades inte. Många exempel på kontrollbrister konstaterades. Kommissionens självbedömning av vad som har åstadkommits fortskrider och innehåller en del välkomna förbättringar jämfört tidigare år. Trots detta konstaterade revisionsrätten i sina effektivitetsrevisioner 2011 en brist på behovsbedömningar som håller hög kvalitet, brister i programmens utformning som på ett negativt sätt påverkar rapporteringen om resultat och effekter och ett behov av att kommissionen påvisar EU:s mervärde.

9 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 7 REVISIONSFÖRKLARING TILLFÖRLITLIGHETEN I RÄKENSKAPERNA FÖR 2011 Revisionsrätten anser att Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare. LAGLIGHETEN OCH KORREKTHETEN I 2011 ÅRS INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER Enligt revisionsrättens uppfattning är de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för 2011 i alla väsentliga avseenden lagliga och korrekta. ÅTAGANDEN Enligt revisionsrättens uppfattning är de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för 2011 i alla väsentliga avseenden lagliga och korrekta. BETALNINGAR Grund för ett uttalande med avvikande mening Revisionsrätten drar slutsatsen att de granskade systemen för övervakning och kontroll är delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna är lagliga och korrekta. Verksamhetsområdena jordbruk: marknads- och direktstöd, landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa, regionalpolitik, energi och transport, sysselsättning och socialpolitik samt forskning och annan inre politik innehåller väsentliga fel. Revisionsrätten uppskattar den mest sannolika felprocenten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna till 3,9 %. Uttalande med avvikande mening Eftersom de problem som beskrivs i punkten ovan är betydande anser revisionsrätten att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna för 2011 innehåller väsentliga fel. Den fullständiga texten finns i kapitel 1 i årsrapporten för 2011.

10 8 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE GRANSKNINGSRESULTATET I DETALJ I kapitel 1 i årsrapporten för 2011 redovisas analytisk information om resultatet för året med avseende på följande aspekter: Granskningsresultat när det gäller transaktionernas korrekthet. Jämförelse av resultatet för 2011 med tidigare år. Den säkerhet som uppnås genom kommissionens skriftliga uttalanden. Iakttagelser om budgetförvaltningen. TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET Revisionsrätten granskar ett urval transaktioner för att kunna göra statistiskt baserade uppskattningar av i vilken utsträckning inkomsterna och de olika utgiftsområdena innehåller fel. Resultatet av granskningen för EU:s budget som helhet redovisas i diagram 1. Diagrammet visar frekvensen av fel i transaktionerna och inverkan av de fel vilkas effekter kan kvantifieras (uppskattad mest sannolik felprocent). Revisionsrätten drar sina slutsatser från revisionen på grundval av detta resultat och andra bevis, som bedömningen av system, kommissionens skriftliga uttalanden och andra revisorers arbete. Mer information om revisionsrättens revisionsmetod finns på sidan 43.

11 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 9 Diagram 1 Resultat av transaktionsgranskningen för EU:s budget för 2011 som helhet Felfrekvens Granskat belopp och mest sannolik felprocent Slutsats från revisionen Inkomster 2 % 0,8 % Innehöll inte väsentliga fel Utgifter 44 % 3,9 % Innehöll väsentliga fel X % Felfrekvens (andel av de granskade transaktionerna som innehöll ett eller flera kvantifierbara eller icke kvantifierbara fel) 0 20 mrd 40 mrd 60 mrd 80 mrd 100 mrd 120 mrd 140 mrd Y % Mest sannolik felprocent (uppskattning av felprocenten utifrån de kvantifierbara fel som påträffats i det granskade urvalet av transaktioner) Anm.: Revisionsrätten använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felprocenten. (Se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten.) För 2011 drar revisionsrätten slutsatsen att åtagandena inom alla politikområden och inkomsterna inte innehöll väsentliga fel. För budgeten som helhet leder den uppskattade felprocenten på 3,9 % till ett uttalande med avvikande mening om korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna. Granskningen av politikområdena leder till resultat för varje utgiftsområde, såsom redovisas i diagram 2. Mer information om vart och ett av de utgiftsområden som bedömts särskilda bedömningar finns längre fram i informationsmeddelandet samt i respektive kapitel i årsrapporten.

12 10 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Diagram 2 Resultat av transaktionsgranskningen av EU:s utgiftsområden för 2011 Verksamhetsområde Jordbruk: marknads- och direktstöd Felfrekvens 39 % Granskat belopp och mest sannolik felprocent 2,9 % Slutsats från revisionen X % Regionalpolitik, energi och transport Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa Forskning och annan inre politik Sysselsättning och socialpolitik Administrativa och andra utgifter Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning 59 % 57 % 49 % 40 % 7 % 33 % Felfrekvens (andel av de granskade transaktionerna som innehöll ett eller flera kvantifierbara eller icke kvantifierbara fel) 0 1,1 % 3,0 % 2,2 % 0,1 % 7,7 % 10 mrd Y % 6,0 % 20 mrd 30 mrd 40 mrd 50 mrd Innehöll väsentliga fel Innehöll inte väsentliga fel Mest sannolik felprocent (uppskattning av felprocenten utifrån de kvantifierbara fel som påträffats i det granskade urvalet av transaktioner) Anm.: Revisionsrätten använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felprocenten. (Se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten.)

13 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 11 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE ÅR När det gäller betalningsbudgeten totalt var den uppskattade mest sannolika felprocenten för betalningar på 3,9 % ungefär samma som 2010 (3,7 %) (se diagram 3). Revisionsrätten konstaterade att ungefär två femtedelar av de granskade transaktionerna innehöll fel (2010: ungefär en tredjedel av transaktionerna). Diagram 3 Uppskattad mest sannolik felprocent för hela EU-budgeten: % 9% 8% 7,3 % 7% 6,9 % EUutgifter 6% 5,2 % 5% 4% 3,3 % 3,7 % 3,9 % * 3% 2% 1% 0% Högsta sannolika felprocent Mestsannolikfelprocent Lägsta sannolika felprocent Anm.: Revisionsrätten använder statistiska standardmetoderför att uppskatta den mest sannolika felprocenten. Revisionsrätten bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den lägsta och den högsta sannolika felprocenten. Mer detaljerad information finnsi bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten. * Till skillnad från tidigare år har betalningsmottagares bristande efterlevnad av tvärvillkoren inom den gemensamma jordbrukspolitiken tagits med i beräkningen av den mest sannolika felprocenten för De upptäckta felen motsvarar ungefär 0,1 procentenhet av den uppskattade mest sannolika felprocenten för betalningar som helhet. Enligt revisionsrättens uppskattning var den mest sannolika felprocenten när det gällde betalningar inom de enskilda politikområdena högre 2011 än 2010 på följande områden: Jordbruk: marknads- och direktstöd och landsbygdsutveckling, miljö och hälsa (jämfört med det tidigare verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser). Forskning och annan inre politik.

14 12 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Den uppskattade mest sannolika felprocenten har minskat inom verksamhetsområdena regionalpolitik, energi och transport och sysselsättning och socialpolitik (jämfört med det tidigare verksamhetsområdet sammanhållning, energi och transport). I de övriga verksamhetsområdena (yttre förbindelser, bistånd och utvidgning och administrativa och andra utgifter) låg den mest sannolika felprocenten enligt revisionsrättens uppskattning kvar på samma nivå som I diagram 4 jämförs resultatet för 2010 och 2011 per politikområde. Den felfrekvens som revisionsrätten konstaterade ökade inom alla verksamhetsområden utom inom det tidigare verksamhetsområdet sammanhållning, energi och transport och inom administrativa och andra utgifter där den låg kvar på samma nivå.

15 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 13 Diagram 4 Jämförelse mellan den uppskattade mest sannolika felprocenten 2010 och 2011 inom EU:s utgiftsområden Jordbruk och naturresurser 2,3 % 4,0 % 2,9 % 7,7 % Jordbruk: marknads- och direktstöd Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa Sammanhållning, energi och transport 7,7 % 5,1 % 6,0 % 2,2 % Regionalpolitik, energi och transport Sysselsättning och socialpolitik Bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning 1,7 % 1,1 % Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning Forskning och annan inre politik 1,4 % 3,0 % Forskning och annan inre politik Administrativa och andra utgifter 0,4 % 0,1 % Administrativa och andra utgifter Anm.: När det gäller jordbruks- och sammanhållningsområdena redovisas sammanvägda felprocentsatser för 2011 i jämförelsesyfte. BETYDANDE ÖKNING AV DET BETALNINGSBELOPP SOM OMFATTAS AV RESERVATIONER FRÅN KOMMISSIONENS ADMINISTRATIVA LEDNING Förklaring av kommissionens skriftliga uttalanden Kommissionen har ansvaret för genomförandet av EU-budgeten. Generaldirektörerna vid kommissionen utfärdar årliga verksamhetsrapporter där de rapporterar om de personalresurser och ekonomiska resurser som de ansvarar för. Verksamhetsrapporterna innehåller en undertecknad revisionsförklaring om i vilken utsträckning resurserna har använts för avsett syfte och kontrollförfarandena garanterar transaktionernas laglighet och korrekthet. När generaldirektörerna identifierar stora problem lämnar de reservationer i sina förklaringar och ger berörda parter kvantitativ och/eller kvalitativ information om problemens omfattning och troliga inverkan.

16 14 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE För 2011 förklarade alla generaldirektörer att de befintliga kontrollförfaranden som de ansvarar för gav nödvändiga garantier om transaktionernas korrekthet. Antalet generaldirektorat eller avdelningar som lämnade en eller flera reservationer ökade dock från 13 för 2010 till 16 för 2011 (av totalt 48). Antalet enskilda reservationer ökade från 17 för 2010 till 27 för Flertalet av dem gäller brister i transaktionernas korrekthet. Den uppskattade totala ekonomiska effekten av reservationerna var miljoner euro eller 1,5 % av betalningarna 2011 (423 miljoner euro eller 0,3 % 2010). Ökningen av antalet reservationer och den uppskattade ekonomiska effekten visar att generaldirektörerna är medvetna om att det finns en stor risk för fel inom vissa områden, som landsbygdsutveckling, sammanhållning och forskning. Detta bekräftas även av resultatet av revisionsrättens revision. REVISIONSRÄTTENS ANALYS AV BUDGETFÖRVALTNINGEN Genomförandet av EU:s budget för 2011 resulterade i ett budgetöverskott vid årets utgång på 1,5 miljarder euro (2010: 4,5 miljarder euro), vilket speglar i hur stor utsträckning budgeten inte har utnyttjats. För de tre största fonderna i den fleråriga finansieringsramen Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning (Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden) ökade dock medlemsstaternas betalningsansökningar mot slutet av Betalningarna kunde ha varit upp till 5 miljarder euro högre om denna ökning hade förutsetts korrekt och tillräckliga anslag hade gjorts tillgängliga. UTESTÅENDE BUDGETÅTAGANDEN FORTSÄTTER ATT ÖKA EU-budgeten är flerårig. Utestående budgetåtaganden är belopp som ska betalas ut inom utgiftsprogram men för vilka ännu ingen begäran om utbetalning har lämnats. De totala utestående åtagandena ökade med 13 miljarder euro (6,7 %) till 207 miljarder euro 2011 och motsvarar 2,7 års betalningar med 2011 års utnyttjandegrad. Två tredjedelar av de utestående budgetåtagandena avser sammanhållning och motsvarar 3,2 års betalningar med 2011 års utnyttjandegrad eller 136 miljarder euro. Den avsevärt högre nivån på ackumulerade utestående åtaganden för programperioden jämfört med samma tidpunkt under den föregående perioden kan till stor del förklaras av att de aktuella utgiftsprogrammen inleddes och genomfördes sent. Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 Revisionsförklaringen och information till stöd för denna i årsrapporten för 2011.

17 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 15 INKOMSTER (130,0 MILJARDER) DETTA GRANSKADE VI Denna särskilda bedömning gäller EU:s inkomster med vars hjälp EU finansierar sin budget. De egna medel som baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och mervärdesskatt står för 67,1 respektive 10,8 % av de totala inkomsterna. De beräknas på grundval av medlemsstaternas BNI och på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär. För dessa egna medel använder kommissionen de makroekonomiska aggregat som medlemsstaterna tar fram som underlag för de inkomstbelopp som ska betalas till EU. De tullavgifter på import och avgifter för sockerproduktion som uppbärs av nationella administrationer i medlemsstaterna för EU:s räkning traditionella egna medel utgör 12,9 % av inkomsterna. Förklaring till revisionen av EU:s inkomster Större delen av EU:s inkomster beräknas på grundval av statistiska och makroekonomiska uppgifter som lämnas av medlemsstaterna. Revisionsrättens revision av de underliggande transaktionernas laglighet omfattar endast kommissionens behandling av de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat och inte hur dessa uppgifter ursprungligen har tagits fram. Den uppskattade felprocent som anges nedan visar därför endast effekten av kommissionens fel på det sammantagna inkomstbeloppet. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Nej o Uppskattad mest sannolik felprocent: 0,8 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 2 % o Granskade kontrollsystem: Ändamålsenliga Vid revisionsrättens revisioner uppdagades brister i de nationella tullmyndigheternas övervakning. Revisionsrättens slutsats är att de granskade medlemsstaternas system för övervakning och kontroll är endast delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera att de redovisade tullavgifterna är fullständiga och korrekta. Vid utgången av 2011 hade kommissionen ännu inte hävt allmänna reservationer eller gjort särskilda BNI-reservationer för EU-15 medlemsstaterna för perioden från 2002 och framåt och för EU-10 medlemsstaterna från 2004 och framåt. Dessa reservationer hävdes i januari Kommissionen hade inte heller hävt de två återstående särskilda BNI-reservationerna för perioden

18 16 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Revisionsrätten konstaterade att det fanns en praxis att inte driva in böter från gäldenärer som befann sig i en prekär ekonomisk situation. Kommissionen föreslår att budgetförordningens genomförandebestämmelser ändras för att detta ska vara tillåtet "under exceptionella omständigheter". Till följd av den rådande situationen inom banksektorn ser kommissionen över sin riskhanteringspolitik när det gäller tillförlitligheten i de säkerheter som lämnas för att täcka utestående böter och påföljder. Revisionsrätten fann exempel på att de som ställer sådana säkerheter inte uppfyllde kraven på lägsta kreditvärdering. DETTA REKOMMENDERAR VI De åtgärder som kommissionen har vidtagit för att följa upp revisionsrättens rekommendationer i årsrapporterna för 2008 och 2009 har inte lett till några större framsteg. I årsrapporten för 2011 rekommenderar revisionsrätten kommissionen att o o uppmana medlemsstaterna att förbättra tullens övervakning så att så mycket traditionella egna medel som möjligt uppbärs, fortsätta sina ansträngningar för att se till att redovisningssystemen gör att medlemsstaternas räkenskaper bevisligen är fullständiga och korrekta. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s inkomster finns i kapitel 2 i årsrapporten för 2011.

19 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 17 JORDBRUK: MARKNADS- OCH DIREKTSTÖD (43,8 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Denna särskilda bedömning gäller revisionen av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ett av de två huvudinstrumenten inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Merparten av direktbetalningarna från fonden betalas till stödmottagarna på grundval av stödberättigande markareal. För att få betalningarna måste jordbrukarna uppfylla ett antal tvärvillkor när det gäller metoder för god markförvaltning och miljöskydd. Förvaltningen av utgifterna delas med medlemsstaterna. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 2,9 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 39 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Cirka tre fjärdedelar av de kvantifierbara felen avser riktighet, och de flesta gäller att stödmottagarna redovisade sina markarealer som större än de var när de ansökte om EUmedel. De flesta felen uppgår vart och ett till mindre än 5 % av ersättningsanspråket, även om en del är mer betydande (se exempel). Revisionsrätten konstaterade också överträdelser av tvärvillkoren i 22 av de 155 betalningar som omfattas av dessa villkor.

20 18 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Exempel: Begäran om ersättning för djur som inte existerar En jordbrukare beviljades ett särskilt bidrag för 150 får. Vid en inspektion konstaterade revisionsrätten att stödmottagaren inte hade några får. Ändamålsenligheten i kontrollsystemen särskilt det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) påverkas negativt av att det finns oriktiga uppgifter i de olika databaserna (se exemplet nedan) och av att de utbetalande organen behandlar ersättningsanspråken felaktigt. Felaktiga markuppgifter från stödmottagarna och medlemsstaternas markregister utgör en betydande felkälla. Vidare kvarstår en del allvarliga systembrister som revisionsrätten rapporterat om i tidigare årsrapporter. Exempel: Felaktiga uppgifter i databasen för systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) I två medlemsstater (Italien (Lombardiet) och Spanien (Galicien)) upptäckte revisionsrätten fall där referensskiften för permanent betesmark registrerades i LPIS som 100 % stödberättigande trots att de var helt eller delvis täckta med tät skog eller andra delar som inte var stödberättigande. Revisionsrätten konstaterade även att LPIS inte hade uppdaterats med resultatet av de inspektioner på plats som de utbetalande organen hade gjort (Ungern, Italien (Lombardiet) och Spanien (Galicien)). DETTA REKOMMENDERAR VI Kommissionen har vidtagit en del korrigerande åtgärder som bygger på revisionsrättens rekommendationer i tidigare årsrapporter när det gäller tillförlitligheten och fullständigheten i de uppgifter som registreras i systemet för identifiering av jordbruksskiften. Till exempel har man infört en obligatorisk kvalitetsbedömning av alla utbetalande organ och handlingsplaner i de medlemsstater där det finns stora brister. Revisionsrätten konstaterade dock att brister kvarstår i vissa medlemsstater. I årsrapporten för 2011 rekommenderar revisionsrätten kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att garantera att o o o o stödberättigande när det gäller permanent betesmark bedöms korrekt, särskilt för arealer som är delvis täckta av buskar, sly, täta skogar eller klippor, utbetalande organ omedelbart vidtar korrigerande åtgärder när deras förvaltnings- och kontrollsystem och/eller IACS-databaser visar sig vara bristfälliga, man vid inspektionerna på plats fastställer stödberättigande areal på ett tillförlitligt sätt, utformningen av och kvaliteten på de attesterande organens arbete ger en tillförlitlig bedömning av lagligheten och korrektheten i de utbetalande organens verksamhet. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter till marknadsoch direktstöd inom jordbruket finns i kapitel 3 i årsrapporten för 2011.

21 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 19 LANDSBYGDSUTVECKLING, MILJÖ, FISKE OCH HÄLSA (13,9 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Denna särskilda bedömning gäller utgiftsområdena landsbygdsutveckling, miljö och klimatpolitik, havsfrågor och fiske och hälsa och konsumentskydd. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) står för 88 % av betalningarna inom detta verksamhetsområde. Förvaltningen av utgifterna delas med medlemsstaterna. EJFLU medfinansierar utgifter för landsbygdsutveckling genom medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsprogram. Utgifterna omfattar arealrelaterade åtgärder (till exempel stöd för miljövänligt jordbruk och kompensationsstöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter) och icke arealrelaterade åtgärder (till exempel modernisering av jordbruksföretag och skapande av grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden). DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 7,7 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 57 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Merparten av den mest sannolika felprocenten gällde stödberättigandet hos utgifter för icke arealrelaterade åtgärder. I 10 av 43 betalningar för miljöåtgärder inom jordbruket hade jordbrukarna inte fullgjort de miljöåtaganden som de hade ingått (se exempel). En eller flera överträdelser av tvärvillkoren konstaterades i 26 av de 73 betalningar som omfattades av dessa skyldigheter. Exempel: Fel avseende stödberättigande åtaganden att bedriva miljövänligt jordbruk som inte fullgjorts En stödmottagare inom ett program för miljöåtgärder hade åtagit sig att använda lämpliga tekniker för fruktodling och god lantbrukspraxis, bland annat beskärning och gallring av fruktträd. Revisionsrätten konstaterade att flera krav inte hade uppfyllts, till exempel att träden inte hade beskurits och att de delar av skiftena där träden växte var täckta med avfall. Enligt gällande nationella regler ska detta allvarliga åsidosättande av kraven resultera i ett avdrag på 100 % av betalningen. Hela utbetalningen gjordes dock. När det gäller landsbygdsutveckling visade granskningen av kontrollsystemen att de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats inte är tillräckligt stränga för att minska risken för att icke stödberättigande utgifter redovisas.

22 20 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Exempel: Brister i kontrollsystemen otillräcklig kvalitet på medlemsstaternas kontroller En av de kontroller som revisionsrätten upprepade i Italien (Lombardiet) gällde ett projekt för att uppföra en tvåvåningsbyggnad på ett jordbruksföretag, inbegripet ett laboratorium för bearbetning av frukt och andra jordbruksprodukter, ett lagringsområde och en terrass för torkning av frukt. Det utbetalande organet godkände hela beloppet i den slutliga betalningsansökan på 0,2 miljoner euro efter både administrativa kontroller och kontroller på plats. Revisionsrätten konstaterade emellertid att byggnaden snarare var en privatbostad än en jordbruksbyggnad och att de aktuella kostnaderna därför inte var stödberättigande. När det gäller havsfrågor och fiske konstaterade revisionsrätten att otillräcklig övervakning av fiskfångster resulterade i oförutsedda utgifter. Exempel: Otillräcklig övervakning av fiskfångster Enligt ett avtal med Mauretanien får EU-fartyg fiska i dess vatten i utbyte mot ett ekonomiskt bidrag från EU. På grund av otillräcklig övervakning av dessa fångster 2010 var de större än planerat och EU måste betala ett extrabelopp på 1,9 miljoner euro till Mauretanien. DETTA REKOMMENDERAR VI I årsrapporten för 2011 rekommenderar revisionsrätten kommissionen att se till att o reglerna och villkoren för landsbygdsutvecklingsutgifter förenklas ytterligare, o medlemsstaterna genomför strängare administrativa kontroller och kontroller på plats, så att risken för att icke stödberättigande utgifter redovisas för EU minskas, o kontrollerna sprids bättre över året så att alla relevanta säsongsrelaterade krav kontrolleras på vederbörligt sätt, o fiskfångster i enlighet med de partnerskapsavtal om fiske som har ingåtts med länder utanför EU övervakas. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa finns i kapitel 4 i årsrapporten för 2011.

23 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 21 REGIONALPOLITIK, ENERGI OCH TRANSPORT (34,8 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Denna särskilda bedömning gäller revisionen av regionalpolitik (94 % av utgifterna) som till största delen finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden. Regionalpolitiken syftar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom Europeiska unionen genom att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner. Förvaltningen av utgifter för regionalpolitik delas med medlemsstaterna och innebär att projekt med godkända utgiftsprogram medfinansieras. Energi och transport utgör resterande 6 % av utgiftsområdet. Energi- och transportpolitiken syftar till att förse medborgare och företag i EU med säkra, hållbara och konkurrenskraftiga system och tjänster på energi- och transportområdet. Dessa utgifter förvaltas direkt av kommissionen. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 6,0 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 59 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Revisionsrätten fann allvarliga brister som gällde efterlevanden av regler för offentlig upphandling. Sådana fel påverkade var fjärde granskad transaktion. Det sammanlagda uppskattade värdet av kontrakten för de 298 granskade offentliga upphandlingarna var 6,7 miljarder euro.

24 22 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Exempel: Allvarliga brister som gällde efterlevanden av regler för offentlig upphandling I ett energiprojekt som gällde uppförande av en gasledning tilldelades kontrakten för bygg- och anläggningsarbeten under projektets andra och tredje del direkt, utan upphandling, till samma företagskonsortium som hade fått kontraktet för den första delen av gasledningen fem år tidigare. Detta strider mot EU:s och den nationella lagstiftningens lagar om offentlig upphandling. Den näst vanligaste typen av fel var betalning av icke stödberättigande kostnader när projekt inte uppfyllde de nödvändiga villkoren. Exempel: Inkomster som uppkom för ett projekt beaktades inte Ett projekt innebar medfinansiering av inköp av nya metallbearbetningsmaskiner. De inkomster som uppkom genom försäljningen av de gamla maskinerna drogs inte av från de utgifter som redovisades för medfinansiering. Stödmottagaren fick därför mer pengar från EU än han hade rätt till. För 62 % av de transaktioner som innehåller fel anser revisionsrätten att medlemsstaternas myndigheter hade tillgång till tillräckligt mycket information för att kunna upptäcka och korrigera åtminstone en del av felen innan de attesterade utgifterna för kommissionen. När det gäller regionalpolitik fann revisionsrätten brister i förvaltningskontrollerna, främst i de kontroller på primär nivå som utfördes av förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ. Revisionsmyndigheter, som inrättas av medlemsstaterna för sammanhållningspolitiken, spelar en central roll för att se till att de utgifter som ersätts inom Eruf, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden är korrekta. Revisionsrätten bedömde ett urval med sju revisionsmyndigheter och fann att fyra fungerade ändamålsenligt" och två delvis ändamålsenligt. Den återstående revisionsmyndigheten bedömdes vara inte ändamålsenlig och revisionsrätten ansåg att den felprocent som den rapporterade var otillförlitlig. Revisionsrätten fann att kommissionen och medlemsstaterna hade förberett förfarandena för avslutandet av program för programperioden bättre än för tidigare fleråriga program, men revisionsrätten fann även svagheter. Till exempel lämnade medlemsstaterna in deklarationer som innehöll obefogade sänkningar av felprocentsatser och uttalanden som inte överensstämde med resultaten av kontrollerna för att slippa finansiella korrigeringar vid avslutandet. Mer generellt har revisionsrättens revisioner visat att det inte finns några garantier för att finansiella korrigeringsmekanismer på ett tillfredsställande sätt kompenserar för upptäckta fel och löser alla väsentliga problem vid avslutandet av operativa program. Det finns heller inga bevis för att finansiella korrigeringsmekanismer leder till varaktiga förbättringar av system som förhindrar att de upptäckta felen uppkommer igen.

25 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 23 DETTA REKOMMENDERAR VI Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen o gör påföljdssystemen mer ändamålsenliga genom att öka effekten av finansiella korrigeringar och minska möjligheten att ersätta icke stödberättigande utgifter med andra utgifter, o strikt övervakar att villkoren för rätt till EU-finansiering respekteras och i synnerhet att EU:s och medlemsstaternas regler för offentlig upphandling tillämpas korrekt, o åtgärdar brister i de kontroller på primär nivå som utförs av förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ, vid behov genom utbildning och särskilda riktlinjer, o ger revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna bättre vägledning och uppmanar dem att göra särskilda systemgranskningar av de kontroller på primär nivå som utförs av de myndigheter i medlemsstaterna som förvaltar fonderna, o för att effektivisera förfarandet för avslutande av fleråriga program påminner medlemsstaterna om att de ska se till att slutdeklarationerna för programperioden är tillförlitliga, undersöker de specifika brister som revisionsrätten identifierade i avvecklingsdeklarationerna för avslutande av program inom programperioden , överväger om dessa problem även har uppkommit i andra operativa program och tillämpar finansiella korrigeringar när så krävs. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom regionalpolitik, energi och transport finns i kapitel 5 i årsrapporten för 2011.

26

27 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 25 SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK (10,3 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Denna särskilda bedömning gäller politikområdet sysselsättning och socialpolitik som är en del av EU:s sammanhållningspolitik. Huvudmålen med utgifterna är att bekämpa arbetslöshet, utveckla mänskliga resurser och främja integrering på arbetsmarknaden. Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste instrumentet för att genomföra sysselsättnings- och socialpolitiken och svarade för 97 % av politikområdets utgifter under ESF finansierar investeringar i humankapital genom utbildning och andra sysselsättningsåtgärder. Förvaltningen av utgifter delas med medlemsstaterna. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 2,2 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 40 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Merparten av de upptäckta felen 73 % av den uppskattade felprocenten gällde ersättning av icke stödberättigande kostnader, däribland icke stödberättigade utbildningsdeltagare (se exemplet), icke stödberättigade stödmottagare, icke stödberättigande och för högt debiterade personalkostnader och felaktigt tilldelade kontrakt. Exempel: Icke stödberättigade utbildningsdeltagare Det gavs medel till utbildningar för att höja kompetensen och kunskapsnivån hos anställda inom elektroniksektorn. Revisionsrätten fann att många av deltagarna inte arbetade inom elektroniksektorn och därför inte var berättigade till utbildningen. Resultatet av revisionsrättens revision tyder på brister i de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättas i medlemsstaterna, i synnerhet i utgiftskontrollerna på primär nivå. Ansvaret för dessa kontroller ligger hos förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ i medlemsstaterna. Revisionsrätten fann att medlemsstaternas myndigheter hade tillräckligt mycket information för att upptäcka och korrigera åtminstone en del av felen i 76 % av de ESF-transaktioner som innehöll fel, innan de attesterade utgifterna för kommissionen.

28 26 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE DETTA REKOMMENDERAR VI Revisionsrättens granskning av framsteg när det gällde att följa de rekommendationer om sammanhållningspolitik, energi och transport som lämnats i tidigare årsrapporter (2008 och 2009) visade att kommissionen i maj 2011 offentliggjorde ett arbetsdokument om de viktigaste granskningsresultat som gällde tillämpningen av regler för offentlig upphandling för att inleda en diskussion med medlemsstaterna om att minska den bristande efterlevnaden. Trots att kommissionen har fortsatt sitt program med revisioner i medlemsstaterna konstaterades att de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen var endast delvis ändamålsenliga. Slutligen har kommissionen fortsatt att avbryta eller ställa in betalningar och besluta om finansiella korrigeringar men de utgifter som medlemsstaterna attesterar för kommissionen innehåller fortfarande väsentliga fel. I årsrapporten för 2011 rekommenderar revisionsrätten kommissionen att o kräva strikt efterlevnad av villkoren för rätt till ESF-finansiering, o påminna medlemsstaterna om att de ansvarar för att det finns förfaranden som garanterar att de utgifter som redovisas är lagliga och korrekta och på lämpligt sätt åtgärda bristerna i kontrollerna på primär nivå, o uppmana de nationella myndigheterna att strikt tillämpa korrigeringsmekanismerna innan de attesterar utgifter för kommissionen; så snart det identifieras stora brister i förvaltnings- och kontrollsystemens sätt att fungera bör kommissionen avbryta eller ställa in betalningarna tills medlemsstaten har vidtagit korrigerande åtgärder, o uppmana medlemsstaterna att använda de förenklade metoder för kostnadsberäkning som är tillåtna enligt förordningarna för att minska utrymmet för fel. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom sysselsättning och socialpolitik finns i kapitel 6 i årsrapporten för 2011.

29 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 27 YTTRE FÖRBINDELSER, BISTÅND OCH UTVIDGNING (6,2 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Denna särskilda bedömning gäller betalningar inom områdena yttre förbindelser, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd och åtgärder för EU:s kandidat- och anslutningsländer. Utgifterna går till utvecklingsbistånd och ekonomiskt samarbete med länder i Asien och Latinamerika och stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna), Europeiska grannskapspolitiken och tematiska program (livsmedelstrygghet, miljö, osv.). Den nyinrättade tjänsten för utrikespolitiska instrument hanterar huvudsakligen den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, stabilitetsinstrumentet, valövervakningsuppdrag och instrumentet för samarbete med industriländer. Utvecklingsprojekten är utspridda på mer än 150 länder, och de verkställande organen varierar kraftigt i fråga om både storlek och erfarenhet. För att vara berättigade till EU-stöd måste projekten följa komplexa regler om bland annat förfaranden för upphandling och tilldelning av kontrakt. Utgifterna förvaltas antingen direkt av kommissionens generaldirektorat, från deras huvudkontor i Bryssel eller av EU-delegationer i mottagarländerna, eller gemensamt med internationella organisationer. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Nej. De mellanliggande betalningarna och slutbetalningarna innehöll dock väsentliga fel. o Uppskattad mest sannolik felprocent: 1,1 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 33 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga

30 28 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Alla fel påträffades i mellanliggande betalningar och slutbetalningar. Felen gäller icke stödberättigande utgifter på slutmottagarnivå, till exempel utgifter som uppkommit utanför den stödberättigande perioden, icke stödberättigande utgifter (såsom moms, personalkostnader och omotiverade omkostnader) som angetts i ersättningsanspråket för projektet och utgifter som inte styrks av lämpliga underlag. Exempel: Icke stödberättigande utgifter i en slutbetalning En slutbetalning för ett projekt för bistånd till bananleverantörer i Kamerun innehöll allvarliga fel avseende stödberättigande. Det förekom oriktigheter i de upphandlingsförfaranden som stödmottagaren genomförde. Dessutom följde stödmottagaren vid inköp av utrustning inte regeln om att både leverantören och varorna måste komma från ett AVS-land eller en EU-medlemsstat. Det faktum att kommissionen har betalat ut ersättning för icke stödberättigande utgifter som redovisats av slutliga stödmottagare eller tjänsteleverantörer visar att de kontroller kommissionen gör för att förebygga och upptäcka sådana fel inte är helt ändamålsenliga. Revisionsrätten konstaterade att besöken på plats och de direkta granskningarna av redovisade utgifter är för få eller för begränsade och att de kontroller av utgifterna som har utförts av någon annan för stödmottagarnas räkning är av otillräcklig kvalitet. DETTA REKOMMENDERAR VI I sin bedömning av framstegen när det gäller tidigare rekommendationer konstaterade revisionsrätten att kommissionen har behandlat alla rekommendationer och genomfört fyra av dem helt och hållet. I sin årsrapport för 2011 rekommenderar revisionsrätten kommissionen att o förbättra övervakningen av bidragskontrakt genom att bättre utnyttja besöken på plats för att förebygga och upptäcka redovisade icke stödberättigande utgifter och/eller öka räckvidden för de revisioner som genomförs för kommissionens räkning, o se till att internrevisionsfunktionen vid tjänsten för utrikespolitiska instrument inleder sin verksamhet, o klargöra vilka kriterier den använder för riskbedömningar när den väljer ut kontrakt för revision. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom yttre förbindelser, bistånd och utvidgning finns i kapitel 7 i årsrapporten för 2011.

31 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 29 FORSKNING OCH ANNAN INRE POLITIK (10,6 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Den viktigaste beståndsdelen i det verksamhetsområde som omfattas av denna särskilda bedömning är ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling, som står för 56 % av de totala driftsutgifterna. Annan inre politik innefattar programmet för livslångt lärande som står för 11 % av de totala driftsutgifterna, det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar som står för 4 % och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som står för 2 %. Utgifterna förvaltas direkt av kommissionen. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 3,0 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 49 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga

32 30 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Den främsta källan till fel är att stödmottagarna redovisar sina kostnader för projekt som finansieras av ramprogrammen för forskning för högt. Detta stämmer överens med de fel som upptäcktes vid kommissionens finansiella revisioner i efterhand. Fel konstaterades i personalkostnader (se exemplet) och i andra direkta och indirekta kostnader. Exempel: Personalkostnader som redovisades för högt Revisionsrättens revision av ett forskningsprojekt visade att stödmottagaren redovisade fler timmar för flera anställda än vad de faktiskt hade ägnat åt projektet. Det belopp som redovisades för högt var icke stödberättigande. Enligt reglerna för ramprogrammen ska stödmottagarnas ersättningsanspråk i vissa fall åtföljas av revisionsintyg från oberoende revisionsfirmor. Vid revisionsrättens bedömning av kontrollsystemen konstaterades fel i 81 % av de granskade projekt som hade ett positivt revisionsintyg. DETTA REKOMMENDERAR VI Vid revisionsrättens uppföljning av hur rekommendationer har genomförts i tidigare årsrapporter ( ) konstaterades att kommissionen fortsatte sina ansträngningar att genomföra granskningsresultat genom att justera ersättningsanspråken eller genom att utfärda betalningskrav när det visade sig att deltagare hade redovisat för stora utgifter i sina ersättningsanspråk. Revisionsrätten noterade dock att återvinningen tar lång tid. I årsrapporten för 2011 rekommenderar revisionsrätten kommissionen att o stärka initiativen för att underrätta stödmottagare och oberoende revisorer om de fel som konstaterats under revisionsrättens och kommissionens efterhandsrevisioner, o se till att de externa revisionsföretag som genomför revisioner för dess räkning anpassar sina förfaranden till kommissionens riktlinjer och standardrutiner och framför allt höjer kvaliteten på revisionsdokumentationen. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom forskning och annan inre politik finns i kapitel 8 i årsrapporten för 2011.

33 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 31 ADMINISTRATIVA OCH ANDRA UTGIFTER (9,8 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Den särskilda bedömningen av administrativa och andra utgifter omfattar utgifter för EUinstitutionerna och EU-organen. Utgifterna för personal (löner, tillägg och pensioner) står för 60 % av verksamhetsområdet; utgifterna för byggnader, utrustning, energi, kommunikation och IT står för återstoden. Resultatet av revisionsrättens revisioner av Europeiska unionens byråer och andra decentraliserade organ rapporteras i särskilda årsrapporter, som offentliggörs separat. DETTA KONSTATERADE VI o Väsentliga fel? Nej o Uppskattad mest sannolik felprocent: 0,1 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 7 % o Granskade kontrollsystem: Ändamålsenliga Revisionsrätten vill uppmärksamma de fel och brister som konstaterades vid granskningen av beräkning och utbetalning av sociala tillägg och anställningsavtal med tillfällig personal. Revisionsrätten konstaterade även flera brister i upphandlingsförfarandena, framför allt i tillämpningen av urvals- och tilldelningskriterier som påverkade resultatet av förfarandet. DETTA REKOMMENDERAR VI Revisionsrätten granskade de framsteg som institutionerna har gjort när det gäller att följa de rekommendationer som fanns i årsrapporten för Revisionsrätten rekommenderade ett antal institutioner att med jämna mellanrum be sina anställda att visa upp handlingar som styrker deras personliga situation och att införa ett system för övervakning av dessa handlingar vid lämplig tidpunkt. Vid revisionen konstaterade revisionsrätten att problemen kvarstår vid vissa institutioner. Risken för att felaktiga eller otillbörliga betalningar görs när personalens förhållanden ändras kvarstår därför.

34 32 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE I årsrapporten för 2011 rekommenderar revisionsrätten berörda institutioner och organ att o vidta åtgärder för att se till att bestämmelserna i relevanta förordningar tillämpas när de ingår, förlänger eller ändrar anställningsavtal med tillfällig personal, o se till att utanordnarna förbättrar utformningen, samordningen och genomförandet av upphandlingsförfarandena med hjälp av lämpliga kontroller och bättre vägledning. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s administrativa och andra utgifter finns i kapitel 9 i årsrapporten för 2011.

35 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 33 EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN (EUF) (2,9 MILJARDER EURO) DETTA GRANSKADE VI Europeiska utvecklingsfonden ger EU-stöd för utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT) på grundval av Cotonouavtalet från Utgifterna har sin tyngdpunkt på målet att, i överensstämmelse med målen att åstadkomma en hållbar utveckling och att uppnå en gradvis integrering av AVS-länderna och ULT-länderna i världsekonomin, minska och på sikt utrota fattigdomen. Stödet baseras på de tre kompletterande pelarna utvecklingssamarbete, ekonomiskt samarbete och handelssamarbete samt den politiska dimensionen. EUF finansieras av medlemsstaterna, styrs av en egen budgetförordning och förvaltas utanför ramen för EU:s budget. Europeiska kommissionen ansvarar för det finansiella genomförandet av insatser som finansieras med EUF:s resurser. DETTA KONSTATERADE VI o Tillförlitligheten i EUF:s räkenskaper: o Innehöll EUF:s inkomster väsentliga fel? o Innehöll EUF:s åtaganden väsentliga fel? o Innehöll EUF:s betalningar väsentliga fel? Räkenskaperna för 2011 ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning och av resultatet av transaktioner och kassaflöden Nej Nej Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 5,1 % o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 33 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Det bistånd till tredjeland som finansieras av EUF genomförs i en högriskmiljö, särskilt på grund av de geografiskt utspridda aktiviteterna och den bristfälliga institutionella och administrativa kapaciteten i partnerländerna.

36 34 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE Typiska fel i EUF var fel avseende stödberättigande, till exempel utgifter som hade uppkommit utanför genomförandeperioden eller gällde verksamhet och tjänster som inte angavs i kontraktet, regler för ursprung eller nationalitet som inte följdes eller regler för upphandlingsförfaranden som inte följdes av stödmottagaren (se exempel). Exempel: Ursprungsreglerna följdes inte Utgifterna inom ramen för ett bidrag till elförsörjning på landsbygden i Moçambique gällde varor som inte följde ursprungsreglerna (de kom varken från Europeiska unionen eller AVSländerna). De revisorer som stödmottagaren hade gett i uppdrag att kontrollera utgifterna hade inte identifierat dem som icke stödberättigande. Exempel: Upphandlingsreglerna följdes inte och styrkande handlingar saknades I ett vattenförsörjningsprojekt i Etiopien tilldelades kontrakt utifrån ett kriterium som inte fanns med i meddelandet om upphandling. Dessutom kunde delar av utgiften inte bekräftas av styrkande handlingar. Revisionsrätten konstaterade brister i förhandskontrollerna och i övervakningen och den externa revisionen vid delegationerna. Revisionsrätten påpekar också att kvaliteten på uppgifterna i det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris) fortfarande är en källa till oro och att EuropeAids internrevisionsfunktion endast kunde genomföra omkring hälften av sin ursprungliga årliga arbetsplan. DETTA REKOMMENDERAR VI Revisionsrätten bedömde hur de rekommendationer som den lämnat tidigare har följts upp. Kommissionen har gjort betydande framsteg i genomförandet av många av dem. Detta gäller särskilt spridningen av verktyg för ekonomisk förvaltning för att förbättra stödmottagarnas kunskap om reglerna för stödberättigande, planeringen och övervakningen av revisioner och bedömningen av rätten till budgetstöd. Ytterligare ansträngningar krävs dock för att man fullt ut ska genomföra revisionsrättens rekommendationer när det gäller kvaliteten på Cris-uppgifter, uppföljningen av granskningsresultat och rekommendationer och bedömningen av kostnadseffektiviteten hos systemet för efterhandskontroller av transaktioner. Efter denna granskning och med hänsyn till resultaten och iakttagelserna i årsrapporten för 2011, rekommenderar revisionsrätten EuropeAid att o förbättra förvaltningen av förfarandena för kontraktstilldelning genom att fastställa tydliga urvalskriterier och bättre dokumentera utvärderingsprocessen, o införa dokumenterad riskbaserad planering och systematisk uppföljning när det gäller kontrollbesök och övervakningsbesök på plats,

37 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 35 o göra riktlinjerna om riskanalys obligatoriska för delegationerna och EuropeAids huvudkontor när de upprättar årliga granskningsplaner, o se över utformningen av de centrala resultatindikatorerna och se till att de är entydiga och lätta att tolka, o bedöma internrevisionsfunktionens förmåga att fullgöra sin uppgift på ett ändamålsenligt sätt. Fullständig information om revisionsrättens revision av Europeiska utvecklingsfonden finns i Årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

38

39 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 37 EU-BUDGETEN: ATT UPPNÅ RESULTAT Detta kapitel i årsrapporten är inriktat på resultat. Det innehåller revisionsrättens iakttagelser om kommissionens självbedömningar av vad som har åstadkommits såsom de beskrivs i de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens generaldirektörer, och lyfter fram några av huvudämnena i revisionsrättens särskilda rapporter om effektivitetsrevisioner under UTVÄRDERINGSRAPPORTEN GER BEGRÄNSAT MERVÄRDE I februari 2012 offentliggjorde kommissionen sin första med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (utvärderingsrapporten) som infördes genom Lissabonfördraget. Som svar på en uppmaning från Europaparlamentet avgav revisionsrätten ett yttrande över utvärderingsrapporten. I yttrandet konstaterar revisionsrätten att utvärderingsrapporten är vag, att den inte innehåller särskilt mycket konkret och därför endast ger ett begränsat mervärde. Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör utnyttja den möjlighet som rapporten ger att diskutera och komma överens om hur utvärderingsrapporten kan bli till nytta för den myndighet som beviljar ansvarsfrihet. KOMMISSIONENS SJÄLVBEDÖMNING BEHÖVER BLI ÄNNU BÄTTRE Kommissionens generaldirektörer fastställer resultatmål för sina generaldirektorat i årliga förvaltningsplaner och rapporterar sedan om vad de har uppnått i de årliga verksamhetsrapporterna. Revisionsrätten bedömde tre generaldirektorats rapportering, nämligen generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling, generaldirektoratet för regionalpolitik och generaldirektoratet för utveckling och samarbete. Tillsammans ansvarar dessa tre generaldirektorat för ungefär tre fjärdedelar av de betalningar som gjordes från EUbudgeten under Revisionsrätten analyserade huruvida de mål och resultatindikatorer som presenterades var relevanta, jämförbara och tillförlitliga. Den process genom vilken de årliga verksamhetsrapporterna utarbetas av kommissionens generaldirektorat är under utveckling och det finns glädjande tecken på förbättringar jämfört med tidigare år. Relevansen är fortfarande ett problem, särskilt när det gäller hur mål och indikatorer hänger ihop med varandra, hur kvantifierade målvärden och tidsfrister fastställs och hur den årliga mätningen av framsteg inom pågående program görs. Inget av de granskade generaldirektoraten rapporterade om sparsamhet och effektivitet. De mål, indikatorer och målvärden som fastställdes i generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutvecklings och generaldirektoratet för regionalpolitiks förvaltningsplaner var i allmänhet de som användes till rapporteringen i de årliga verksamhetsrapporterna. Men i de fall då ändringar gjordes gavs inte alltid några förklaringar till detta. Rättsliga begränsingar

40 38 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE och praktiska hinder gjorde de uppgifter som generaldirektoraten samlade in från medlemsstaterna om programmen med delad förvaltning mindre tillförlitliga. KOMMISSIONEN PÅVISAR INTE PÅ ETT TILLFREDSSTÄLLANDE SÄTT VARFÖR UTGIFTERNA BEHÖVS OCH VILKET EUROPEISKT MERVÄRDE DE GER I de sexton särskilda rapporter om ett stort antal olika ämnen som antogs under 2011 granskade revisionsrätten huruvida EU-insatsen förvaltades i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning (sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet). Revisionsrätten granskade de lärdomar som kan dras från sina särskilda rapporter 2011 inför utarbetandet av nya program och projekt för programperioden och koncentrerade sig på tre teman: behovsanalys, utformning och begreppet europeiskt mervärde. Revisionsrätten konstaterade följande: a) Behovsbedömningar som håller hög kvalitet görs inte alltid trots att sådana är centrala om man ska garantera att EU-utgifterna är inriktade på de områden (geografiskt eller ämnesmässigt) som har störst behov. b) Det finns brister i programmens utformning som på ett negativt sätt påverkar kommissionens förmåga att fastställa och rapportera om EU-utgifternas resultat och effekter. c) Det är en utmaning för kommissionen att påvisa europeiskt mervärde i EU-utgifterna. Revisionsrätten rekommenderar följande: o Kommissionen bör försöka koncentrera sin verksamhet på de resultat och effekter som den vill uppnå när den utformar nya utgiftsprogram. Om resultat och effekter inte enkelt kan mätas bör kommissionen fastställa indikatorer och delmål som bygger på särskilda, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna (SMART) mål som kan visa att åtgärderna stöder de önskade målen. o Kommissionen bör arbeta med medlemsstaterna för att förbättra kvaliteten på uppgifterna och tidsfristen för när de ska lämnas in. o Kommissionen bör inför nästa programperiod påvisa och rapportera om hur den säkrar ett EU-mervärde. Fullständig information om revisionsrättens bedömning av resultat finns i kapitel 10 "EU-budgeten: att uppnå resultat" i årsrapporten för 2011.

41 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 39 FÖRKLARINGAR OCH BAKGRUNDSINFORMATION

42

43 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 41 EU:S BUDGET FÖR 2011 EU:s betalningar uppgick 2011 till totalt 129,4 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en procent av unionens bruttonationalinkomst (BNI). Detta kan jämföras med medlemsstaternas respektive budgetar för den offentliga sektorn som i många fall motsvarar ungefär hälften av deras totala BNI. EU-budgeten fastställs årligen inom ramen för sjuåriga finansieringsramar av Europaparlamentet och rådet. Det är i första hand kommissionens ansvar att se till att budgeten används korrekt. När det gäller cirka 80 % av utgifterna jordbruk och sammanhållning delas genomförandet med EU:s 27 medlemsstater. VARIFRÅN KOMMER PENGARNA? EU:s inkomster utgörs huvudsakligen av bidrag från medlemsstaterna som baseras på deras bruttonationalinkomst (BNI) och på en beräkning baserad på medlemsstaternas uppbörd av mervärdesskatt (moms). Tullar och jordbruksavgifter traditionella egna medel står också för en betydande andel av inkomsterna. INKOMSTER 2011 Traditionella egna medel 13 % Övrigt 9 % Egna medel från moms 11 % Egna medel från BNI 67 % Totala inkomster 2011: 130 miljarder euro

44 42 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE VAD ANVÄNDS PENGARNA TILL? EU:s största enskilda utgiftspost är utgifterna för jordbruk och naturresurser (verksamhetsområdena jordbruk: marknadsstöd och direktstöd och landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa) huvudsakligen i form av betalningar till jordbrukare vilka står för nästan halva EU-budgeten. En annan betydande del av utgifterna går till regionalpolitik, energi och transport och sysselsättning och socialpolitik i form av medfinansiering av ett brett spektrum av projekt, från renovering av byggnader till järnvägsbyggen runtom i Europa. Dessa utgifter utgör omkring en tredjedel av budgeten. UTGIFTER 2011 Forskning och annan inre politik 8 % Administrativa och andra utgifter 7 % Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning 5 % Sysselsättning och socialfrågor 8 % Jordbruk: marknads- och direktstöd 34 % Regionalpolitik, energi och transport 27 % Totala utgifter 2011: 129,4 miljarder euro Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa 11 %

45 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 43 DAS-METODEN I KORTHET Revisionsrättens revisionsförklaring déclaration d assurance (DAS) bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder. Det sker på följande sätt: RÄKENSKAPERNAS TILLFÖRLITLIGHET Ger EU:s årsredovisning fullständig och riktig information? EU-budgeten är komplex. Hundratusentals bokföringsposter förs in av kommissionens generaldirektorat varje år, vilka innehåller information från många olika källor (däribland medlemsstaterna). Revisionsrätten kontrollerar att redovisningsprocesserna fungerar korrekt och att redovisningsuppgifterna är fullständiga, har registrerats korrekt och presenteras på ett lämpligt sätt. o o o o o Utvärdering av redovisningssystemet ger det en god grund för tillförlitliga uppgifter (fullständiga och exakta)? Kontroll av centrala redovisningsrutiner fungerar de korrekt? Analytiska kontroller av de viktigaste redovisningsuppgifterna presenteras de konsekvent och verkar de rimliga? Direkt kontroll av ett urval bokföringsposter har de underliggande transaktionerna ägt rum och har de bokförts korrekt? Kontroll av årsredovisningen ger den en rättvisande bild av den finansiella ställningen? TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET Följer EU:s inkomst- och betalningstransaktioner, som ligger till grund för EU:s räkenskaper, gällande regler? EU-budgeten omfattar miljontals betalningar till stödmottagare både inom EU och i resten av världen. Merparten av utgifterna förvaltas av medlemsstaterna. För att inhämta de bevis som krävs granskar revisionsrätten betalningarna direkt och bedömer de system som administrerar och kontrollerar dem.

46 44 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE o Ett urval av transaktioner görs från EU:s budget med hjälp av en statistisk metod så att revisorerna får en grund för en detaljgranskning. o Transaktionerna i urvalet granskas i detalj, vanligtvis på plats så att revisorerna får direkta bevis för att den underliggande händelsen "har inträffat", bokförts korrekt och följer de regler enligt vilka de aktuella betalningarna görs. o Felen analyseras och klassificeras som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. o Felens inverkan beräknas genom att kvantifierbara fel extrapoleras i form av en "mest sannolik" felprocent. o Kvaliteten på ett urval kontrollsystem bedöms så att man kan avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera att transaktionerna som de hanterar är lagliga och korrekta. o Annan relevant information beaktas, till exempel årliga verksamhetsrapporter och andra revisorers rapporter. o Samtliga iakttagelser diskuteras både med nationella myndigheter och med kommissionen så att man försäkrar sig om att uppgifterna är korrekta. o Revisionsrätten antar sina uttalanden på grundval av det utförda arbetet och det uppnådda resultatet. Närmare upplysningar om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till årsrapporten för 2011.

47 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE 45 REVISIONSRÄTTEN OCH DESS ARBETE Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende revisionsorgan. Vi har vårt säte i Luxemburg och cirka 900 anställda, såväl revisorer som stödpersonal från alla länder i EU. Sedan revisionsrätten inrättades 1977 har vi betonat hur viktig EU:s ekonomiska förvaltning är och bidragit till att förbättra den. Revisionsrättens granskningsrapporter och yttranden är en väsentlig del av EU:s ansvarskedja. Vår output används till att ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, särskilt inom det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. De ansvariga är huvudsakligen kommissionen, men även övriga EU-institutioner och EU-organ. Medlemsstaterna spelar också en viktig roll vid delad förvaltning. VÅRA HUVUDUPPGIFTER ÄR FÖLJANDE: o Finansiell revision och revision av regelefterlevnad, främst i form av revisionsförklaringen (även kallad "DAS"). o o Effektivitetsrevisioner av ämnen som väljs ut för att maximera effekten av vårt arbete. Yttranden över förordningar som gäller budgetförvaltning och andra viktiga frågor. Vi strävar efter att förvalta våra resurser på ett sätt som garanterar en god balans mellan våra olika aktiviteter och bidrar till att vi uppnår tillförlitliga resultat och får en god täckning av de olika områdena i EU:s budget. REVISIONSRÄTTENS OUTPUT Vi utarbetar följande: o o o Årsrapporter om den allmänna budgeten och Europeiska utvecklingsfonden. Årsrapporterna innehåller främst uttalanden i form av en revisionsförklaring och granskningsresultat och offentliggörs i november varje år. Särskilda årsrapporter som innehåller revisionsrättens uttalanden efter finansiella revisioner av alla EU:s olika byråer och organ. 42 särskilda årsrapporter offentliggörs avseende Särskilda rapporter om utvalda ämnen, som offentliggörs löpande under året. De är främst effektivitetsrevisioner. Cirka 20 särskilda rapporter kommer att offentliggöras under 2012.

48 46 ÅRSRAPPORTERNA FÖR 2011 INFORMATIONSMEDDELANDE o o Yttranden som används av Europaparlamentet och rådet när bestämmelser och förordningar med effekter för den ekonomiska förvaltningen utarbetas och godkänns. Sju yttranden har offentliggjorts En årlig verksamhetsrapport som innehåller information om och ger en inblick i vår verksamhet under året. Med vårt arbete bidrar vi till att öka medvetenheten om och insynen i EU:s ekonomiska förvaltning, ge säkerhet om hur denna förvaltning fungerar och ge rekommendationer om ytterligare förbättringar. Vi gör detta i unionsmedborgarnas intresse. Närmare upplysningar om vår roll och vårt arbete finns på vår webbplats Följ oss också på Det går även bra att kontakta oss via e-post: eca-info@eca.europa.eu.