2012 ÅRS EU-REVISION I KORTHET

Transkript

1 2012 ÅRS EU-REVISION I KORTHET EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Informationsmeddelande om årsrapporterna för 2012 Europeiska revisionsrätten SV

2

3 1 INLEDNING AV ORDFÖRANDEN Europeiska revisionsrättens årsrapporter om EU:s budget och om Europeiska utvecklingsfonden hjälper Europaparlamentet, rådet och EU:s medborgare att bedöma förvaltningen av EU:s offentliga finanser. År 2012 ställdes EU inför flera utmaningar i den ekonomiska förvaltningen när budgeten skulle genomföras. Till dem hörde att hantera ökande slutbetalningar när löptiden för den innevarande budgetramen närmade sig slutet samtidigt med effekterna av trycket på de nationella finanserna. Totalt sett uppgick utgifterna i EU:s budget till 138,6 miljarder euro. Revisionsrätten uppskattade att felprocenten för utgifterna i EU:s budget som helhet var 4,8 % 2012 (3,9 % 2011). Felprocenten ökade på nästan alla enskilda utgiftsområden. Alla områden med driftsutgifter innehöll väsentliga fel Revisionsrättens uppskattning av felprocenten är inte ett mått på bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri i samband med utgifterna. Det är en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut eftersom de inte användes i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen. Exempel på typiska fel är betalningar för icke stödberättigande utgifter eller för inköp där reglerna för offentlig upphandling inte följts. Samtidigt som EU förbereder utgiftsprogram inom den nya budgetramen har betydande finansiella åtaganden från tidigare år ännu inte betalats. Detta kommer att öka trycket på EU:s kassaflöde och kan öka risken för fel de närmaste åren. EU:s institutioner och medlemsstaterna har nu ett utmärkt tillfälle att utnyttja de lärdomar som dragits under den nuvarande budgetramens löptid för att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning under nästa budgetram, särskilt genom att ta fasta på resultaten och rekommendationerna i revisionsrättens granskningsrapporter. Utifrån tillförlitliga bevis avger revisionsrätten en förklaring om EU:s ekonomiska förvaltning och varnar för risker och rekommenderar förbättringar. På det viset bidrar vi till att stärka EU:s redovisningsskyldighet inför medborgarna. Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA Ordförande för Europeiska revisionsrätten

4

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 15 SAMLADE RESULTAT 5 HUVUDBUDSKAP 6 12 ATT ANVÄNDA EU-PENGARNA ENLIGT REGLERNA EU-BUDGETEN: ATT UPPNÅ RESULTAT GRANSKNINGEN AV UTGIFTER OCH INKOMSTER MER I DETALJ INKOMSTER JORDBRUK: MARKNADS- OCH DIREKTSTÖD LANDSBYGDSUTVECKLING, MILJÖ, FISKE OCH HÄLSA REGIONALPOLITIK, ENERGI OCH TRANSPORT SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK YTTRE FÖRBINDELSER, BISTÅND OCH UTVIDGNING FORSKNING OCH ANNAN INRE POLITIK 32 ADMINISTRATIVA OCH ANDRA UTGIFTER EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN (EUF) FÖRKLARINGAR OCH BAKGRUNDSINFORMATION EU:S BUDGET FÖR DAS-METODEN I KORTHET REVISIONSRÄTTEN OCH DESS ARBETE

6 4 SAMLADE RESULTAT

7 5 HUVUDBUDSKAP UTDRAG UR REVISIONSFÖRKLARINGEN Revisionsrätten anser att Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2012, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna för det budgetår som slutade detta datum. De EU inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för 2012 är i alla väsentliga avseenden lagliga och korrekta. De åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för 2012 är i alla väsentliga avseenden lagliga och korrekta. De granskade systemen för övervakning och kontroll är delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna är lagliga och korrekta. Alla verksamhetsområden med driftsutgifter innehåller väsentliga fel. Revisionsrätten uppskattar den mest sannolika felprocenten i de kostnadsförda betalningar som ligger till grund för räkenskaperna till 4,8 %. Av dessa skäl anser revisionsrätten att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna för det år som slutade den 31 december 2012 innehåller väsentliga fel. Revisionsförklaringens fullständiga text finns i kapitel 1 i årsrapporten för Den uppskattade felprocenten för utgifterna i EU:s budget som helhet ökade igen 2012, från 3,9 till 4,8 %. En del av den ökningen (0,3 procentenheter) beror på revisionsrättens ändrade urvalsmetod. Den uppskattade felprocenten har ökat varje år sedan 2009, efter att ha minskat de tre föregående åren. Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa är fortfarande det utgiftsområde som innehåller flest fel med en uppskattad felprocent på 7,9 %, följt av regionalpolitik, energi och transport med en uppskattad felprocent på 6,8 %. Den uppskattade felprocenten ökade mest på utgiftsområdena sysselsättning och socialpolitik, jordbruk: marknads- och direktstöd och regionalpolitik, energi och transport. I merparten av de transaktioner som innehöll fel på områdena med delad förvaltning (t.ex. jordbruk och sammanhållning) hade medlemsstaternas myndigheter tillgång till tillräckligt mycket information för att kunna upptäcka och korrigera felen. Den stora klyftan mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar i kombination med ett stort underutnyttjat belopp i början av den nuvarande programperioden har orsakat en ackumulering som motsvarar värdet av 2 år och 3 månaders outnyttjade åtaganden (217 miljarder euro vid utgången av 2012). Detta leder till ett tryck på betalningsbudgeten. För att man ska komma till rätta med situationen är det av avgörande betydelse att kommissionen planerar för betalningskrav på medellång och lång sikt. På många av EU budgetens områden är den rättsliga ramen komplex och inriktningen på resultat otillräcklig. Förslagen avseende jordbruk och sammanhållning för programperioden fortsätter att i grunden vara inputbaserade (inriktade på utgifter) och därför fortfarande inriktade på regelefterlevnad i stället för på resultat.

8 6 ATT ANVÄNDA EU PENGARNA ENLIGT REGLERNA I detta avsnitt redovisas de viktigaste resultaten av den finansiella revisionen och regelefterlevnadsrevisionen för budgetåret Transaktionernas korrekthet Revisionsrätten granskar urval av transaktioner för att kunna göra statistiskt baserade uppskattningar av i vilken utsträckning inkomsterna och de olika utgiftsområdena (verksamhetsområden eller grupper av politikområden) innehåller fel. Resultatet av granskningen för EU:s budget som helhet redovisas i diagram 1. Diagrammet visar frekvensen av fel i transaktionerna och inverkan av de fel vilkas effekter kan kvantifieras (uppskattad mest sannolik felprocent). Se s. 38 för mer information om revisionsrättens revisionsmetod. Diagram 1 Resultat av transaktionsgranskningen för EU:s budget 2012 som helhet Felfrekvens Granskat belopp och mest sannolik felprocent Slutsats från revisionen Inkomster 0 % 0,0 % Innehöll inte väsentliga fel Utgifter 38 % 4,8 % 0 20 mrd 40 mrd 60 mrd 80 mrd 100 mrd 120 mrd 140 mrd Innehöll väsentliga fel X % Felfrekvens (andel av de granskade transaktionerna som innehöll ett eller flera kvantifierbara eller icke kvantifierbara fel) Anm.: Revisionsrätten använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felprocenten. (Se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten.) Y % Mest sannolik felprocent (uppskattning av felprocenten utifrån de kvantifierbara fel som påträffats i det granskade urvalet av transaktioner) För 2012 drar revisionsrätten slutsatsen att åtagandena inom alla utgiftsområden och inkomsterna inte innehöll väsentliga fel. För budgeten som helhet leder den uppskattade felprocenten på 4,8 % till ett uttalande med aikande mening om utgifternas korrekthet.

9 7 Granskningen leder också till resultat för varje utgiftsområde, såsom redovisas i diagram 2. Mer information om vart och ett av utgiftsområdena finns på s och fullständiga uppgifter i respektive kapitel i årsrapporten för Diagram 2 Resultat av transaktionsgranskningen av EU:s utgiftsområden för 2012 Utgiftsområde Felfrekvens Granskat belopp och mest sannolik felprocent Jordbruk: marknads- och direktstöd 41 % 3,8 % Slutsats från revisionen Regionalpolitik, energi och transport 49 % 6,8 % Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa 63 % 7,9 % Sysselsättning och socialpolitik 35 % 3,2 % Innehöll väsentliga fel Forskning och annan inre politik 49 % 3,9 % Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning Administrativa och andra utgifter 23 % 1 % 3,3 % 0,0 % Innehöll inte väsentliga fel X % Felfrekvens (andel av de granskade transaktionerna som innehöll ett eller flera kvantifierbara eller icke kvantifierbara fel) 0 10 mrd 20 mrd 30 mrd 40 mrd 50 mrd Anm.: Revisionsrätten använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felprocenten. (Se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten.) Y % Mest sannolik felprocent (uppskattning av felprocenten utifrån de kvantifierbara fel som påträffats i det granskade urvalet av transaktioner)

10 8 Analys av granskningsresultaten Den uppskattade felprocenten för utgifterna i EU:s budget som helhet ökade igen 2012, från 3,9 % 2011 till 4,8 % (se diagram 3). En del av den ökningen (0,3 procentenheter) beror på revisionsrättens ändrade urvalsmetod. Den uppskattade felprocenten har ökat varje år sedan 2009, efter att dessförinnan ha minskat tre år i rad. Diagram 3 Uppskattad mest sannolik felprocent för hela EU budgeten: % EU:s utgifter 8 % 7,3 % 6,9 % 6 % 5,2 % 4,5 % 4,8 % 4 % 3,3 % 3,7 % 3,9 % 2 % 0 % Högsta felprocent Mest sannolika felprocent med den tidigare metoden* Lägsta felprocent Mest sannolika felprocent med den nuvurande metoden* Anm.: Revisionsrätten använder statistiska standardmetoder för att uppskatta den mest sannolika felprocenten. Revisionsrätten bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den lägsta och den högsta sannolika felprocenten. Mer detaljerad information finns i bilaga 1.1 till kapitel 1 årsrapporten. * Revisionsrättens ändrade urvalsmetod ledde till betydligt högre felprocentsatser på två utgiftsområden (se ruta nedan). Utan metodändringen skulle den övergripande felprocenten ha varit 0,3 procentenheter lägre.

11 9 Diagram 4 Jämförelse mellan de uppskattade felprocentsatserna för 2011 och 2012 inom EU:s utgiftsområden Jordbruk: marknads och direktstöd 2,9 % 3,8 % Jordbruk: marknads och direktstöd Regionalpolitik, energi och transport 6,0 % 6,8 % Regionalpolitik, energi och transport Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa 7,7 % 7,9 % Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa Sysselsättning och socialpolitik 2,2 % 3,2 % Sysselsättning och socialpolitik Forskning och annan inre politik 3,0 % 3,9 % Forskning och annan inre politik* Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning 1,1 % 3,3 % Yttre förbindelser, bistånd och utvidgning* Administrativa och andra utgifter 0,1 % 0,0 % Administrativa och andra utgifter * Revisionsrättens ändrade urvalsmetod ledde till betydligt högre felprocentsatser på utgiftsområdena yttre förbindelser, bistånd och utvidgning och forskning och annan inre politik (se ruta nedan och respektive avsnitt om dessa utgiftsområden). Den uppskattade felprocenten ökade inom alla områden med driftsutgifter (se diagram 4). Ökningarna var störst på utgiftsområdena sysselsättning och socialpolitik, jordbruk: marknads- och direktstöd och regionalpolitik, energi och transport. Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa är fortfarande det utgiftsområde som innehåller mest fel med en uppskattad felprocent på 7,9 %, följt av regionalpolitik, energi och transport med en uppskattad felprocent på 6,8 %

12 10 Revisionsrättens urvalsmetod: vad har ändrats, varför är den nya metoden bättre och vilka konsekvenser får den? Metoden för att välja ut transaktioner har uppdaterats. Transaktionerna granskas nu på samma grundval när det gäller alla utgiftsområden när kommissionen har godkänt och bokfört utgiften, det vill säga när den har bekräftat att den anser att betalningen från EU:s budget är motiverad. Revisionsrätten gör nu ett urval av transaktioner från mellanliggande betalningar, slutbetalningar och regleringar av förskott (kostnadsförda betalningar). Denna förändring innebär att alla områden med delad förvaltning och icke delad förvaltning numera granskas på ett jämförbart sätt. De granskade populationerna blir också mer stabila från år till år eftersom de varierande förskottsnivåerna och deras effekt på felprocenten försvinner. Denna förändring har endast en liten effekt på den mest sannolika övergripande felprocenten (se diagram 3) men innebär att den ökar kraftigt på utgiftsområdena yttre förbindelser, bistånd och utvidgning och forskning och annan inre politik (se respektive avsnitt på s ). Om bestämmelserna för offentlig upphandling tillämpas korrekt får de europeiska skattebetalarna bättre valuta för pengarna. En fördelning av den uppskattade övergripande felprocenten per feltyp visar att ett betydande regelefterlevnadsproblem som drabbar alla utgiftsområden är allvarlig underlåtenhet att följa reglerna för offentlig upphandling (se diagram 5). Det betyder att målen med bestämmelserna sund konkurrens och tilldelning av kontrakt till de bäst lämpade anbudsgivarna inte har uppfyllts. Diagram 5 De olika feltypernas andel av det uppskattade övergripande felet 11 % 17 % 29 % Allvarlig underlåtenhet att följa reglerna för offentlig upphandling Projekt/verksamhet eller stödmottagare som inte har rätt till stöd Kostnader som inte berättigar till stöd ingår i ersättningsanspråk Felaktigt redovisade jordbruksarealer 21 % 22 % Andra typer av fel

13 11 Finansiella korrigeringar och återvinningar De finansiella korrigeringar som rapporterades ha genomförts 2012 uppgick till 3,7 miljarder euro, mer än tre gånger beloppet för 2011 (1,1 miljarder euro). Omkring 50 % (1,8 miljarder euro) av de finansiella korrigeringarna 2012 avser utgifter för sammanhållningspolitiken i Spanien under perioden Återvinningarna låg kvar på i stort sett samma nivå, 678 miljoner euro (2011: 733 miljoner euro). Kräver EU tillbaka medel? När budgetbetalningarna väl är genomförda kan kommissionen och (när det gäller utgifter som de förvaltar tillsammans) medlemsstaterna göra efterhandskontroller av hur kontrollsystemen fungerar och av de redovisade utgifterna. Detta kan leda till finansiella korrigeringar och/eller återvinningar. Finansiella korrigeringar gäller främst brister i förvaltningssystemen. På jordbruksområdet resulterar de i att den berörda medlemsstaten får mindre EU medel. På sammanhållningsområdet beror de finansiella korrigeringarnas effekt på om medlemsstaten accepterar den korrigering som kommissionen föreslår eller inte: Medlemsstaterna går vanligtvis med på den föreslagna korrigeringen och gör antingen en schablonkorrigering av sitt anspråk och/eller detaljerade korrigeringar på projektnivå. Dessa EU medel kan därefter användas på andra utgiftsområden i samma medlemsstat. Om medlemsstaten inte accepterar den föreslagna korrigeringen kan kommissionen fatta ett formellt beslut att genomföra korrigeringen. Ett sådant beslut leder till en nettominskning av EU:s bidrag till den berörda medlemsstaten. Huruvida de finansiella korrigeringarna leder till återvinningar från stödmottagare beror på de problem som ligger till grund för den finansiella korrigeringen och på de åtgärder som den berörda medlemsstatens myndigheter vidtar. Genom återvinningar korrigeras oriktiga utgifter på projektnivå: stödmottagaren betalar tillbaka alla eller delar av de medel som den har tagit emot på oriktiga grunder till det organ som gjorde den ursprungliga utbetalningen. Dessa medel blir tillgängliga för betalning till andra stödmottagare. Finansiella korrigeringar och återvinningar beaktas i den felprocent som revisionsrätten uppskattar om de upphäver felaktiga betalningar som gjorts under året, det vill säga om oriktiga utgifter har identifierats och undantagits från den redovisning som skickas till kommissionen och/eller om de har lett till återvinningar från stödmottagare under året. Dessa villkor uppfylls bara ibland. När det gäller jordbruk leder inte merparten av de finansiella korrigeringarna till återvinningar från stödmottagare. När det gäller sammanhållning är de flesta korrigeringar schablonmässiga finansiella korrigeringar som ofta inte leder till en detaljerad korrigering på projektnivå. Kommissionen gör stora ansträngningar för att identifiera och förbättra system för övervakning och kontroll som inte fungerar i enlighet med EU lagstiftningen. För programperioden har kommissionen föreslagit att oriktigheter som upptäcks sedan de nationella myndigheterna har presenterat sina årliga räkenskaper automatiskt ska leda till en nettominskning av EU:s finansiering, så att medlemsstaterna stimuleras att göra ändamålsenliga kontroller.

14 12 Tryck på betalningsbudgeten Under 2012 kunde kommissionen inte bevilja alla ansökningar om utbetalning från den tillgängliga budgeten. Det beror bland annat på den ökande klyftan mellan årliga anslag för åtaganden och anslag för betalningar och de ackumulerade utestående åtagandena från tidigare år. Vad är åtaganden och betalningar? Varje år har budgeten två komponenter: åtaganden (löften att betala det innevarande året eller framtida år) och betalningar (utbetalningar av medel det innevarande året). De årliga taken för åtaganden och betalningar fastställs i den fleråriga budgetramen, som rådet och parlamentet kommer överens om. Betalningar kan endast göras om det finns ett giltigt åtagande. Under den nuvarande fleråriga budgetramen ( ) har de årliga budgetarna för åtaganden legat nära de tak som man ursprungligen enades om, medan betalningsbudgetarna har legat betydligt under taken. Denna strukturella obalans, i kombination med ett stort underutnyttjat belopp i början av den nuvarande programperioden, har orsakat en ackumulering som motsvarar värdet av 2 år och 3 månaders outnyttjade åtaganden (217 miljarder euro vid utgången av 2012). Dessa skyldigheter att betala måste fullgöras under framtida år. En utbetalning mot ett åtagande resulterar inte alltid i slutliga utgifter. Kommissionen gör ofta utbetalningar för att förhandsfinansiera verksamhet och godkänner därmed att underlaget för medlens användning lämnas under framtida år. Den utestående förhandsfinansieringen har ökat betydligt de senaste åren. År 2012 uppgick förhandsfinansieringen brutto till 80 miljarder euro. Långa förhandsfinansieringsperioder kan leda till en ökad risk för fel eller förluster i EU:s budget. På grund av trycket på betalningsbudgeten är det av avgörande betydelse att kommissionen planerar för betalningskrav på medellång och lång sikt. Revisionsrätten anser att kommissionen bör utarbeta och offentliggöra en långsiktig likviditetsbudget med en prognos över framtida betalningskrav och bidra till fastställandet av framtida behov, planera prioriteringar i budgeten och försäkra sig om att nödvändiga betalningar kan göras med de antagna årliga budgetarna. Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 Revisionsförklaringen och information till stöd för denna i årsrapporten om EU:s budget för 2012.

15 13 EU BUDGETEN: ATT UPPNÅ RESULTAT EU budgetens resultat bedöms på grundval av principerna för en sund ekonomisk förvaltning (sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet). Resultatmätningen är central under hela den tid som den offentliga insatsen pågår och omfattar input (de ekonomiska, mänskliga, materiella, organisatoriska eller lagstadgade medel som behövs för att genomföra programmet), output (vad programmet förväntas leda till), resultat (programmets omedelbara inverkan på de direkta målgrupperna eller mottagarna) och effekter (långsiktiga förändringar i samhället som kan tillskrivas EU insatsen). Det saknas en inriktning på resultat På många av EU budgetens områden är den rättsliga ramen komplex och det saknas en inriktning på resultat. Förslagen till de nya förordningarna om den nya sammanhållningsfonden och den gemensamma jordbrukspolitiken för programperioden fortsätter att i grunden vara inputbaserade (inriktade på utgifter) och därför inriktade på regelefterlevnad i stället för på resultat. När det till exempel gäller de nya förordningarna om landsbygdsutveckling anges ett antal olikartade och vittomfattande mål men ingenting sägs om vilka resultat och vilken påverkan de väntas leda till, och relevanta indikatorer anges inte heller. När det gäller stora delar av EU budgeten är den högsta utgiftsnivån enligt rubrikerna i den fleråriga budgetramen indelad i årliga anslag per medlemsstat. Det är en utmaning att uppnå goda kvalitativa resultat genom ett system där medel i förväg beviljas medlemsstaterna och där ett fullt utnyttjande av dessa medel är ett implicit mål. Rapporteringen om politiska insatser har blivit bättre men är fortfarande av begränsad nytta Kommissionens generaldirektörer sätter upp resultatmål för sina politiska ansvarsområden i förvaltningsplaner och rapporterar sedan om vad som uppnåtts i årliga verksamhetsrapporter. Vid granskningen av förvaltningsplanerna och de årliga verksamhetsrapporterna vid ett urval av kommissionens generaldirektorat (konkurrens, transport och rörlighet och havsfrågor och fiske) identifierade revisionsrätten följande huvudproblem som påverkar rapporteringen om politiska insatser under året: ο Mål som tas direkt från politiska eller lagstiftande dokument på hög nivå är ofta inte tillräckligt riktade. Exempel: Politiska mål är alltför allmänna för att kunna användas som mål för generaldirektoraten Generaldirektoratet för konkurrens har det allmänna målet Att stödja tillväxt, jobb och konkurrenskraft och övervakar uppfyllelsen av det genom att hänvisa till den reala BNP tillväxten, sysselsättningsgraden bland befolkningen mellan 20 och 64 år och den andel av EU:s BNP som investeras i forskning och utveckling. Genom att generaldirektoratet använder ett politiskt högnivåmål och kommissionens överordnade mål som effektindikatorer kan det inte visa hur omfattande dess eget bidrag till uppfyllelsen av de politiska målen har varit.

16 14 ο Endast 8 av 52 mål uppfyllde alla SMART kriterierna. Exempel: SMART mål Ett SMART mål: Att införa ett kärnnät för transporter till 2030 är ett av generaldirektoratet för transport och rörlighets mål. Målet är specifikt, tidsbundet och relevant. Mätbarheten av målet ges i kvantifierade termer (t.ex. som fem flaskhalsar ska bort på kärnvägar för transporter till 2017 ). Mål som inte är SMART: Ett av de specifika mål som generaldirektoratet för transport och rörlighet angav är att främja en modern rörlighet i städer. Målet är inte SMART. Det är varken specifikt, eftersom inga uppgifter ges om vad som behöver förändras, eller mätbart och tidsbundet. ο Indikatorerna för övervakning av resultat behöver förbättras. Exempel: Indikatorerna ligger utanför generaldirektoratets kontroll Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske har indikatorer som gäller internationella handelsförhandlingar. Dessa ligger utanför generaldirektoratets kontroll och därför är indikatorerna olämpliga. Hanteringen och rapporteringen av resultat håller på att utvecklas och vissa korrigerande åtgärder har vidtagits men det är för tidigt att bedöma resultatet av dem. I samband med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen föreslog kommissionen en gemensam resultatram för kommissionen och de nationella myndigheterna som grundar sig på överenskomna output- och resultatindikatorer. Utvärderingsrapporterna går ännu inte att använda i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet Enligt fördragen ska kommissionen utarbeta en övergripande utvärderingsrapport om EU:s finanser, och den rapporten ska ingå i det underlag utifrån vilket Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande varje år. Revisionsrätten bedömde den andra och tredje utvärderingsrapporten och kom fram till att rapporten visserligen har förbättrats i vissa avseenden men att den ännu inte ger tillräckliga, relevanta och tillförlitliga bevis på vad EU politiken har uppnått för att kunna användas i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Bristfälliga system för rapportering och ansvarsskyldighet när det gäller vilka resultat och effekter som uppnåtts med EU medlen De 25 särskilda rapporter som revisionsrätten antog under 2012 täcker en stor mängd olika ämnen och i dem bedömer revisionsrätten om EU:s insatser har förvaltats i enlighet med principerna om en sund ekonomisk förvaltning (sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet).

17 15 Till årsrapporten för 2012 undersökte revisionsrätten vilka lärdomar som kan dras av de särskilda rapporterna 2012 inför utarbetandet av nya program och projekt till programperioden och konstaterade följande: ο Uppgifterna om resultat var inte alltid relevanta, tillförlitliga och aktuella Exempel: Rapporteringen var alltför bristfällig för att man skulle kunna kontrollera om målen hade uppnåtts Under en granskning av finansieringen av infrastruktur för kommunal avfallshantering noterade revisionsrätten stora brister i medlemsstaternas rapportering, vilket innebar att kommissionen inte alltid kunde bedöma om medlemsstaternas resultat var i linje med EU:s avfallsmål. Kommissionen kontrollerade att de inlämnade siffrorna var konsekventa men bedömde inte om de var tillförlitliga. ο I flera fall äventyrades EU projektens hållbarhet Exempel: Merparten av projektens resultat och vinster äventyras på medellång och lång sikt Under granskningen av utvecklingsbistånd till dricksvattenförsörjning och grundläggande sanitetstjänster i länder i Afrika söder om Sahara konstaterade revisionsrätten att de granskade projekten var tekniskt hållbara: de främjade användning av standardteknik och lokalt tillgängliga material. När det gäller merparten av projekten kommer dock resultaten och vinsterna inte att fortsätta på medellång och lång sikt såvida inte icke tariffära inkomster kan garanteras. Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen v v tillsammans med lagstiftaren ser till att det finns en inriktning på resultat under den kommande programperioden ( ), vilket förutsätter att ett begränsat antal tillräckligt specifika mål med relevanta indikatorer, förväntade resultat och effekter fastställs i de sektorspecifika förordningarna eller på något annat bindande sätt, ser till att det finns en tydlig koppling mellan generaldirektoratens årliga verksamheter och mål. När generaldirektoraten identifierar dessa mål bör de vid behov beakta den tillämpliga förvaltningsmetoden och sin roll och sina ansvarsområden. Fullständig information om revisionsrättens bedömning av resultat finns i kapitel 10 EU budgeten att uppnå resultat i årsrapporten om EU:s budget för Alla särskilda rapporter finns på revisionsrättens webbplats.

18 16 GRANSKNINGEN AV UTGIFTER OCH INKOMSTER MER I DETALJ

19 17 INKOMSTER 139,5 MILJARDER EURO Detta granskade vi Revisionen omfattade EU:s inkomster genom vilka unionen finansierar sin budget. De bidrag som beräknas på grundval av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) och på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär stod för 70,1 respektive 10,5 % av inkomsterna För 2012 granskade revisionsrätten även ändamålsenligheten i kommissionens kontroll av de BNI uppgifter som används i dessa beräkningar. De tullavgifter på import och avgifter för sockerproduktion som uppbärs av nationella myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning stod för 11,8 % av inkomsterna. Förklaring till revisionen av EU:s inkomster Större delen av EU:s inkomster beräknas på grundval av makroekonomiska statistiska uppgifter och beräkningar som medlemsstaterna lämnar. Revisionsrättens revision av de underliggande transaktionernas laglighet när det gäller de bidrag som baseras på BNI och mervärdesskatt omfattar endast kommissionens behandling av de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat och inte hur dessa uppgifter ursprungligen har tagits fram. Den mest sannolika felprocent som revisionsrätten kommer fram till är därför en uppskattning av effekten av kommissionens fel på det sammanlagda inkomstbeloppet. Detta konstaterade vi o Väsentliga fel? Nej o Uppskattad mest sannolik felprocent: 0 % (2011: 0,8 %) o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 0 % (2011: 2 %) o Granskade kontrollsystem: Ändamålsenliga

20 18 Revisionsrätten granskade hur väl kommissionen hade utfört sitt kontrollarbete 2012 när det gällde BNI uppgifterna under perioden för beräkningen av medlemsstaternas BNI baserade bidrag. Kommissionens kontroll bedömdes vara delvis ändamålsenlig, eftersom Eurostat inte planerade och prioriterade sitt arbete på ett lämpligt sätt och eftersom riskerna avseende medlemsstaternas sammanställning av BNI uppgifter inte bedömdes på ett lämpligt sätt. Dessutom tillämpade inte Eurostat ett konsekvent tillvägagångssätt när den kontrollerade olika medlemsstater. Revisionsrättens revisioner visade också på brister i de nationella tullmyndigheternas övervakning. Revisionsrätten drar liksom tidigare år slutsatsen att medlemsstaternas system för övervakning och kontroll fortfarande är endast delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera att de tullar som redovisades var fullständiga och korrekta. Detta rekommenderar vi Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen ser över sin ram för kontroll av BNI uppgifter och bland annat genomför en strukturerad och formaliserad kostnadsnyttoanalys, gör ingående kontroller av väsentliga och riskutsatta BNI komponenter, begränsar användningen av allmänna reservationer och fastställer väsentlighetskriterier för utfärdande av reservationer, uppmanar medlemsstaterna att förbättra tullens övervakning så att så mycket traditionella egna medel som möjligt uppbärs. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s inkomster finns i kapitel 2 i årsrapporten om EU:s budget för 2012.

21 19 JORDBRUK: MARKNADS- OCH DIREKTSTÖD 44,5 MILJARDER EURO Detta granskade vi Detta utgiftsområde omfattar Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ett av de två huvudinstrumenten inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förvaltningen av utgifterna delas med medlemsstaterna. Detta konstaterade vi o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 3,8 % (2011: 2,9 %) o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 41 % (2011: 39 %) o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Större delen av utgifterna inom detta utgiftsområde beräknas på grundval av jordbruksareal. Många kvantifierbara fel beror på fel i stödmottagarnas ersättningsanspråk, och det vanligaste felet är att arealer redovisas för högt (se exempel). Exempel: För högt redovisade arealer ansökan om stöd för icke stödberättigande mark I Spanien, Österrike och Portugal* var vissa arealer som stödmottagare hade begärt och fått ersättning för som permanent betesmark i själva verket helt eller delvis täckta av klippor, tät skog eller buskar. De borde därför ha uteslutits från EU stöd. I några fall hade skiftena kanske tidigare använts för jordbruksverksamhet men konstaterades vara övergivna sedan flera år. * Anmärkning om att nämna enskilda medlemsstater i exempel: Revisionsrättens urvalsmetod innebär att revisionsrätten inte granskar transaktioner i varje medlemsstat, stödmottagande stat eller region varje år. Exempel på fel ges för att illustrera de vanligaste feltyperna. De ligger inte till grund för slutsatser om de berörda medlemsstaterna, stödmottagande staterna eller regionerna. När det gäller ett betydande antal transaktioner som innehöll fel hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att upptäcka och korrigera felen. När det gäller alla stödordningar för direktstöd inom EGFJ har mottagarna av EU stöd en laglig skyldighet att uppfylla tvärvillkor. Villkoren gäller miljöskydd, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd och ansvar för att jordbruksmark hålls i god jordbrukshävd och miljön bevaras. Om jordbrukare inte uppfyller dessa villkor minskas stödet till dem. Revisionsrätten fann överträdelser i 16 % av de betalningar som omfattas av tvärvillkor.

22 20 Revisionsrätten valde ut tre integrerade administrations- och kontrollsystem för detaljgranskning. Två bedömdes som icke ändamålsenliga (England och Nordirland, se exempel) och det andra bedömdes som ändamålsenligt (Luxemburg). Två andra system för övervakning och kontroll som gäller livsmedelsleveranser till de sämst ställda, som granskades i Italien och Spanien, bedömdes vara ändamålsenliga. Exempel: Felaktiga uppgifter som ligger till grund för beräkning av betalningar Jordbruksarealerna (som ger stödmottagarna rätt till ersättning) tas fram med hjälp av ett system för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) och geografiska informationssystem (GIS). Det utbetalande organet i Förenade kungariket (England) bedömer inte om allmänningar ( ha) är stödberättigande och använder flygfoton endast i begränsad utsträckning för att bedöma om andra skiften som jordbrukare begärt ersättning för är stödberättigande. Revisionsrätten konstaterade att EU stöd hade betalats ut för skogsskiften som inte berättigade till sådana betalningar. I Förenade kungariket (Nordirland) visas inte marken som icke stödberättigande i GIS trots inslag som gör att marken inte berättigar till stöd. Revisionsrätten konstaterade i flera fall att skogsskiften (som inte ger rätt till stöd) var registrerade som permanent betesmark (som ger rätt till stöd). För vissa andra skiften var den stödberättigande arealen som registrerats i LPIS större än skiftets totala areal. Detta rekommenderar vi Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna ökar och påskyndar sina ansträngningar för att försäkra sig om följande: Att stödberättigande när det gäller mark, särskilt permanent betesmark, registreras korrekt i LPIS, framför allt arealer som är helt eller delvis täckta av klippor, snår, tät skog eller buskar eller mark som är övergiven sedan flera år och att all jordbruksareal ingår i LPIS. Att korrigerande åtgärder omedelbart vidtas när man konstaterar att administrations- och kontrollsystem och/eller IACS databaser är bristfälliga eller inaktuella. Att betalningar baseras på inspektionsresultat och att inspektionerna på plats håller den kvalitet som krävs för att man ska kunna fastställa den stödberättigande arealen på ett tillförlitligt sätt. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter för marknads- och direktstöd inom jordbruket finns i kapitel 3 i årsrapporten om EU:s budget för 2012.

23 21 LANDSBYGDSUTVECKLING, MILJÖ, FISKE OCH HÄLSA 15,0 MILJARDER EURO Detta granskade vi Detta utgiftsområde avser landsbygdsutveckling, miljö och klimatpolitik, havsfrågor och fiske och hälsa och konsumentskydd. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) står för 90 % av betalningarna. Förvaltningen av utgifterna delas med medlemsstaterna. EJFLU medfinansierar utgifter för landsbygdsutveckling genom medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsprogram. Utgifterna omfattar arealrelaterade åtgärder (till exempel stöd för miljövänligt jordbruk och kompensationsstöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter) och icke arealrelaterade åtgärder (till exempel modernisering av jordbruksföretag och skapande av grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden). Detta konstaterade vi o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 7,9 % (2011: 7,7 %) o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 63 % (2011: 57 %) o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Orsaken till de flesta felen var att stödmottagarna inte uppfyllde kraven för stödberättigande, särskilt dem som gällde miljöåtaganden i jordbruket, särskilda krav för investeringsprojekt och upphandlingsregler. Exempel: Fel avseende stödberättigande: Ej fullgjorda miljöåtaganden i jordbruket En stödmottagare i Polen förband sig att följa de särskilda kraven för underhåll av extensiv permanent gräsmark och skydd av hotade fågelarter och deras livsmiljöer. Huvudåtagandet var att varje år på en ny ytareal lämna 5 10 % av skiftena oklippt. För det skulle stödmottagaren få 270 euro per hektar. Revisionsrätten konstaterade att kraven inte var uppfyllda: skiften hade antingen klippts helt eller så var den areal som lämnats oklippt samma areal som tidigare år eller låg på en annan plats än den som fågelexperten hade anvisat. Endast på cirka 15 % av arealen hade alla krav följts. Liknande fall där kraven för ett miljövänligt jordbruk inte hade uppfyllts upptäcktes i Tjeckien, Tyskland (Schleswig Holstein), Grekland, Frankrike och Förenade kungariket (England).

24 22 När det gäller merparten av de transaktioner som innehöll fel hade medlemsstaternas myndigheter tillräckligt med information för att upptäcka och korrigera felet. Av de landsbygdsutvecklingssystem som valdes ut för en grundlig bedömning i sex medlemsstater var ett inte ändamålsenligt (Rumänien) och de övriga fem var delvis ändamålsenliga (Bulgarien, Tyskland (Brandenburg och Berlin), Frankrike, Polen och Sverige). Den allvarligaste brist som revisionsrätten upptäckte var icke ändamålsenliga kontroller av upphandlingsregler (se exempel). Sammantaget upptäckte revisionsrätten mer än 9 miljoner euro i kostnader som inte berättigade till stöd på grund av att upphandlingsreglerna inte hade följts. Exempel: Administrativa kontroller av bristande kvalitet i en medlemsstat När det gällde ett fall av offentlig upphandling som granskades i Tyskland (Brandenburg och Berlin) tog det utbetalande organet självt emot mer än 2,2 miljoner euro i EFJLU stöd mellan 2008 och 2012 för åtgärden tekniskt stöd som gällde det utbetalande organets it system som hade lagts ut på entreprenad. Revisionsrätten konstaterade att kontraktet för it systemet och påföljande it underhållsorder tilldelades ett företag genom förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande och inte via det öppna eller selektiva förfarande som krävs. Om de obligatoriska förfarandena inte följs berättigar utgifterna inte till EU finansiering. Samma situation förekom när det gällde tilldelning av kontrakt för it system i elva andra tyska regioner. Detta rekommenderar vi På området landsbygdsutveckling rekommenderar revisionsrätten att medlemsstaterna förbättrar sina administrativa kontroller och använder all relevant information som är tillgänglig för de utbetalande organen, eftersom man genom detta har möjlighet att upptäcka och korrigera merparten av felen, kommissionen ser till att alla fall där revisionsrätten upptäckt fel följs upp på lämpligt sätt. När det gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik som helhet rekommenderar revisionsrätten att kommissionen ser till att den har en tillräcklig täckning i sina revisioner av överensstämmelse, kommissionen åtgärdar de brister som konstaterades i revisionerna av överensstämmelse och det återkommande problemet med stora förseningar i överensstämmelseförfarandet som helhet, kommissionen ytterligare förbättrar sin metod för att fastställa finansiella korrigeringar och tar större hänsyn till de upptäckta överträdelsernas art och omfattning. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa finns i kapitel 4 i årsrapporten om EU:s budget för 2012.

25 23 REGIONALPOLITIK, ENERGI OCH TRANSPORT 40,7 MILJARDER EURO Detta granskade vi Denna granskning avser regionalpolitik (95 % av de totala utgifterna inom detta utgiftsområde), som till största delen finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf ) och Sammanhållningsfonden. Regionalpolitiken syftar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom Europeiska unionen genom att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner. Förvaltningen av utgifter för regionalpolitik delas med medlemsstaterna och innebär att projekt med godkända utgiftsprogram medfinansieras. Energi och transport utgör resterande 5 % av utgiftsområdet. Energi- och transportpolitiken syftar till att förse medborgare och företag i EU med säkra, hållbara och konkurrenskraftiga system och tjänster på energi- och transportområdet. Dessa utgifter förvaltas direkt av kommissionen. Detta konstaterade vi o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 6,8 % (2011: 6,0 %) o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 49 % (2011: 59 %) o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga

26 24 Revisionsrätten fann allvarliga brister som gällde efterlevnaden av regler för offentlig upphandling. Sådana fel stod för 52 % av revisionsrättens uppskattade felprocent. Det sammanlagda uppskattade kontraktsvärdet av de 247 granskade offentliga upphandlingarna uppgick till cirka 6,3 miljarder euro. Exempel: Allvarliga brister när det gällde att följa reglerna för offentlig upphandling Vid ett bygge av en höghastighetstågsträcka i Frankrike tilldelades två bygg- och anläggningskontrakt direkt samma företag som tidigare hade tillhandahållit liknande tjänster. En sådan direkt tilldelning strider mot gällande upphandlingsregler och kontraktet borde ha upphandlats. Liknande fall av omotiverad direkt tilldelning konstaterades i Erufprojekt i Polen. Den näst vanligaste typen av fel var icke stödberättigande betalningar inom projekt som inte uppfyller nödvändiga villkor antingen för en del av betalningen eller för hela projektet. Dessa fel stod för 28 % av revisionsrättens uppskattade felprocent. Exempel: Utgifter som redovisats utanför den stödberättigande perioden I ett projekt i Finland som gällde upprättande av en byggnadsplan för en ringväg ingick sex fakturor som hade uppkommit innan den stödberättigande perioden startat i kostnadsredovisningen. Utgifterna attesterades felaktigt som stödberättigande för kommissionen. Liknande fall där utgifter som inte var stödberättigande på grund av att den stödberättigande perioden inte hade respekterats konstaterades i Erufprojekt i Frankrike och Österrike. När det gäller 56 % av de transaktioner som innehöll fel hade medlemsstaternas myndigheter tillräckligt med information för att upptäcka och korrigera felet. Revisionsmyndigheter, som inrättas av medlemsstaterna för sammanhållningspolitiken, spelar en central roll för att se till att de utgifter som ersätts inom Eruf, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden är korrekta. Revisionsrätten bedömde ett urval av fyra revisionsmyndigheter och fann att tre fungerade delvis ändamålsenligt och en ändamålsenligt.

27 25 Detta rekommenderar vi Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen åtgärdar bristerna i de kontroller på primär nivå som genomförs av förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ genom särskild vägledning och vid behov genom utbildningsåtgärder, utifrån sina erfarenheter från programperioden gör en bedömning av hur nationella regler för stödberättigande används så att den kan hitta områden som kan förenklas ytterligare och slopa onödigt komplexa regler ( nationell överreglering ), fastställer tydliga regler och ger ordentlig vägledning om hur man bedömer projekts stödberättigande och beräknar medfinansiering för inkomstgenererande Eruf- och sammanhållningsprojekt under programperioden , försöker förbättra revisionsmyndigheternas arbete och kvaliteten på och tillförlitligheten i den information som de lämnar i de årliga kontrollrapporterna och revisionsuttalandena. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom regionalpolitik, energi och transport finns i kapitel 5 i årsrapporten om EU:s budget för 2012.

28 26 SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK 13,4 MILJARDER EURO Detta granskade vi Revisionen omfattade utgiftsområdet sysselsättning och socialpolitik, som ingår i EU:s sammanhållningspolitik. Huvudmålen för utgifterna är att bekämpa arbetslöshet, utveckla mänskliga resurser och främja integrering på arbetsmarknaden. Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste instrumentet för att genomföra sysselsättnings- och socialpolitiken. Den stod för omkring 96 % av utgiftsområdets utgifter ESF finansierar investeringar i humankapital genom utbildning och andra sysselsättningsåtgärder. Förvaltningen av utgifterna delas med medlemsstaterna. Detta konstaterade vi o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 3,2 % (2011: 2,2 %) o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 35 % (2011: 40 %) o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga Merparten av de upptäckta felen 74 % av den uppskattade felprocenten gällde ersättning för icke stödberättigande kostnader, projekt, stödmottagare eller deltagare. Exempel: icke stödberättigande deltagare Stöd gavs till spanska företag som anställde arbetslösa personer. Ett villkor för deltagarna var att arbetsgivarna måste behålla den nyanställda personalen i minst tre och i vissa fall upp till fem år. Detta villkor uppfylldes inte när det gällde 12 personer. De redovisade kostnaderna för de icke stödberättigande deltagarna motsvarade 39,2 % av det granskade beloppet. Liknande resultat konstaterades också i ett projekt i Italien.

29 27 I 67 % av de transaktioner som innehöll fel hade medlemsstaternas myndigheter tillräckligt med information för att upptäcka och korrigera felet. På revisionsrättens rekommendation - för att minska sannolikheten för fel och projektledarnas administrativa börda - ökades 2009 användningen av betalningar av klumpsummor och schablonbelopp i stället för ersättning av faktiska kostnader. Vid revisionen avseende 2012 upptäckte inte revisionsrätten några kvantifierbara fel när det specifikt gällde användningen av betalningar av klumpsummor och schablonbelopp. Detta visar att det i projekt där kostnaderna redovisas med hjälp av sådana betalningsalternativ förekommer fel i mindre utsträckning. En ökad användning av betalningar av klumpsummor och schablonbelopp skulle därför normalt sett få en positiv effekt på felnivån. Detta rekommenderar vi Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen åtgärdar bristerna i de kontroller på primär nivå som genomförs av förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ genom särskild vägledning och vid behov genom utbildningsåtgärder, utifrån sina erfarenheter från programperioden gör en bedömning av hur nationella regler för stödberättigande används så att den kan hitta områden som kan förenklas ytterligare och slopa onödigt komplexa regler, främjar en bred användning av betalningar av klumpsummor och schablonbelopp för att minska risken för fel i kostnadsredovisningar och den administrativa bördan för stödmottagarna. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter när det gäller sysselsättning och socialpolitik finns i kapitel 6 i årsrapporten om EU:s budget för 2012.

30 28 YTTRE FÖRBINDELSER, BISTÅND OCH UTVIDGNING 6,6 MILJARDER EURO Detta granskade vi Detta utgiftsområde avser utgifter inom områdena yttre förbindelser, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd och åtgärder för EU:s kandidat- och anslutningsländer. Utvecklingsprojekten är utspridda på mer än 150 länder och genomförandeorganen varierar kraftigt i fråga om både storlek och erfarenhet. För att ha rätt till EU stöd måste projekten uppfylla de villkor som fastställs i särskilda finansieringsöverenskommelser och andra regler som till exempel rör förfaranden för upphandling och tilldelning av kontrakt. Utgifterna genomförs direkt av kommissionens generaldirektorat, antingen från huvudkontoret i Bryssel eller av EU delegationer i mottagarländerna eller gemensamt med internationella organisationer. Detta konstaterade vi o Väsentliga fel? Ja o Uppskattad mest sannolik felprocent: 3,3 %* o Andel granskade transaktioner som innehöll fel: 23 % o Granskade kontrollsystem: Delvis ändamålsenliga * Regleringen av förskott, som är en ny post i urvalet för 2012 och vars värde utgör 68 % av den granskade populationen, bidrog med 3,2 procentenheter till den totala uppskattade felprocenten för utgiftsområdet. En majoritet av felen gäller icke stödberättigande utgifter som uppkommit på slutmottagarnivå, till exempel utgifter som uppkommit utanför den stödberättigande perioden, icke stödberättigande utgifter (t.ex. moms, personalkostnader och omkostnader utan underlag) som tagits med i ansökningarna om ersättning av projektkostnader och utgifter utan tillräckliga styrkande handlingar. Exempel: Icke stödberättigande utgifter Kommissionen gjorde betalningar på euro till en frivilligorganisation i Guatemala. Den ersatte moms trots att den inte var stödberättigande och betalade ut löner till anställda som arbetade utanför den period som bidraget omfattade. Cirka 18 % av de utgifter som ersattes var inte stödberättigande.

31 29 UTGIFTER TILL TREDJELAND FRÅN EU BUDGETEN OCH EUF EuropeAid, ett generaldirektorat vid kommissionen, förvaltar merparten av utgifterna till tredjeland inom EUF. (Revisionsrättens bedömning av EUF sammanfattas på sidorna 33 och 34). Den omfattning i vilken de granskade transaktionerna innehöll fel tyder på brister i EuropeAids kontroller före betalning, och den sena regleringen av förskottsbetalningar och sent kontraktsavslutande ökade risken för att viktiga styrkande handlingar inte fanns tillgängliga när de behövdes för att motivera betalningarna. Brister kvarstår i EuropeAids förvaltningsinformationssystem och i uppföljningen av externa revisioner, utgiftskontroller och kontrollbesök. År 2012 gjorde EuropeAid för första gången en undersökning för att uppskatta den felnivå som undgått alla förvaltningskontroller som ska förebygga, upptäcka och korrigera fel: en undersökning om kvarstående felprocent. I undersökningen uppskattades den kvarstående felprocenten till 3,63 %. Även om metoden kan förbättras ytterligare var den i allmänhet väl utformad, och undersökningen har gett intressant och potentiellt användbar information. Revisionsrätten bedömde därför att EuropeAids system för övervakning och kontroll var delvis ändamålsenliga. När det gäller generaldirektoratet för utvidgning bedömde revisionsrätten att systemen för övervakning och kontroll var ändamålsenliga. Detta rekommenderar vi Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen ser till att utgifter regleras i tid, verkar för att genomförandepartner och stödmottagare inför en bättre dokumenthantering, förbättrar förvaltningen av förfarandena för kontraktstilldelning genom att fastställa tydliga urvalskriterier och dokumentera utvärderingsprocessen bättre, vidtar ändamålsenliga åtgärder för att öka kvaliteten på utgiftskontroller som genomförs av externa revisorer, tillämpar en enhetlig och tillförlitlig metod för generaldirektoraten för yttre förbindelser för att beräkna den kvarstående felprocenten. Fullständig information om revisionsrättens revision av EU:s utgifter inom yttre förbindelser, bistånd och utvidgning finns i kapitel 7 i årsrapporten om EU:s budget för 2012.