Tillstånd att använda radiosändare enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om ändring av tillståndsvillkor

Transkript

1 BESLUT 1(11) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Spektrumavdelningen Lena Liman Hi3G Access AB, org.nr Box Stockholm Saken Tillstånd att använda radiosändare enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om ändring av tillståndsvillkor Post- och telestyrelsens avgörande PTS beslutar att tillståndsvillkor 3a - i den del som avser tekniska krav för att skydda GSM-R vid användning av annan teknik än GSM - förenat med Hi3G Access AB:s tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme i 900 MHz-bandet, beviljat den 13 mars 2009 (dnr ), ska ha följande innehåll. Skydd av GSM-R vid användning av annan teknik än GSM. A. Högsta tillåten utstrålad effekt från radiosändare som sänder i tilldelat frekvensutrymme inom frekvensbandet MHz är -64 dbm/100 khz e.i.r.p. i frekvensbandet MHz. Nedanstående värden avser 0 dbi-antenn 4 meter ovanför järnväg i det GSM-R nät som fanns på plats den 1 januari 2011, samt Inlandsbanan längs sträckan mellan Mora och Gällivare. B. Radiosändare som sänder i tilldelat frekvensutrymme inom frekvensbandet MHz får inte alstra en aggregerad signalstyrka som överstiger -107 dbm/200 khz i frekvensbandet MHz. C. Den signalnivå som anges i punkten ovan får, för radiosändare som sänder i frekvensbandet MHz, lokalt höjas till -95 dbm/200 khz i frekvensbandet MHz, under förutsättning att berörd tillståndshavare för GSM-R i / MHz-bandet Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(11) informerats. Den högre nivån får verkställas vid en tidpunkt som anvisas av tillståndshavaren för GSM-R-verksamheten, dock inte senare än sex (6) månader efter tidpunkten när meddelandet lämnades. D. Inom frekvensbandet MHz får tillståndshavarens radiosändare inte alstra en aggregerad signalstyrka som överstiger -33 dbm/5 MHz. Den angivna begränsningen gäller till och med den 30 juni 2015 eller till det tidigare datum som kan inträffa enligt följande: skyddsfilter har installerats på samtliga tågmonterade GSM-Rterminaler i relevant tågtrafik eller två år efter publicering i Official Journal of the European Union av standardiserade krav som tillåter mottagning begränsad till frekvensområdet MHz för GSM-R-terminaler Därefter får signalstyrkan inte överstiga -5 dbm/5 MHz. De angivna villkoren i B, C och D ovan får överskridas efter överenskommelse med den operatör som ansvarar för driften av GSM-R-nätet inom området. Bakgrund PTS beslutade den 13 mars 2009 (dnr ) att förnya tillstånden att använda radiosändare i frekvensbandet / MHz (900 MHzbandet) och medge partiella överlåtelser från två av tillståndshavarna till Hi3G Access AB. Tillstånden och villkoren gäller till och med den 31 december De nya villkoren trädde i kraft den 24 maj 2011och tillåter användningen av mer bredbandig teknik, såsom UMTS och LTE, i bandet. Hi3G Access AB:s frekvensutrymme utgörs av / MHz (2x5 MHz). Verksamhet för GSM-R 1 bedrivs i frekvensbandet / MHz. I nedanstående tabell återfinns placeringarna av tillstånden i 900 MHz-bandet och Trafikverkets tillstånd för GSM-R GSM-R Hi3G Swefour , ,5 Tele2 942, ,5-905 Telenor TeliaSonera 1 GSM-R är ett tillägg till mobiltelefonistandarden GSM (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation (Railways)

3 3(11) Tillstånden i 900 MHz-bandet är förenade med följande villkor för att skydda GSM-R vid användning av annan teknik än GSM. Högsta tillåten utstrålad effekt från basstation och repeater i upplänk är -64 dbm/100 khz e.i.r.p. i frekvensbandet MHz. Nedanstående värden avser 0 dbi antenn 4 m ovanför järnväg i det GSM-R nät som fanns på plats den 1 januari Basstationer och repeatrar som sänder i frekvensbandet MHz får inom frekvensbandet MHz inte alstra en signalstyrka som överstiger -107 dbm/200 khz. Det ovannämnda gränsvärdet i frekvensbandet MHz får överskridas vid järnvägsspår om GSM-R-signalen överstiger signalstyrkan från basstationen som sänder i bandet MHz med mer än 14 db inom de GSM-R kanaler som används på platsen. Den maximala nivån som då tillåts inom en GSM-R kanal gäller hela bandet MHz. En GSM- R kanal anses som använd om dess fältstyrka överskrider den lägsta nivå som angivits i skyddsplanen. Basstationer och repeatrar som sänder i frekvensbandet MHz får inom frekvensbandet MHz inte generera en signalstyrka som överstiger -23 dbm/5 MHz. Användningen av ny teknik, UMTS och LTE, ökar generellt störrisken för GSM-R-verksamheten i angränsande frekvensband. Tillstånden i 900 MHzbandet är därför förenade med ett förbehåll om att de tekniska villkoren kan komma att ändras, även i betungande riktning, med hänsyn till GSM-Ranvändningen. Såväl Trafikverket (dåvarande Banverket) - tillståndshavaren för GSM-Rverksamhet - som 900 MHz-operatörerna har uttryckt ett missnöje med de tekniska kraven för skyddet av GSM-R. Trafikverket hävdar att villkorets andra och tredje punkter ( Basstationer och repeatrar respektive Det ovannämnda gränsvärdet ) inte tar hänsyn till att GSM-R-nätet byggts för att garantera full funktionalitet även i de fall då en basstation, eller delar av det ena nätet, skulle sluta fungera. Trafikverket menar att effekten av ett villkor med en signalnivå relativt GSM-R-nätets normala signalnivå får till följd att 900 MHz-operatörerna kommer att ha en högsta signalstyrka i närheten av en GSM-R-basstation. Om denna basstation slutar fungera har GSM-R-nätet i stället sin miniminivå på platsen. Relationen mellan

4 4(11) signalnivåerna för GSM-R och 900 MHz-näten kan då medföra att den lokala uppkopplingen för GSM-R-terminalerna bryts. Redundansen i GSM-R-nätet äventyras därmed. Trafikverket menar också att skrivningen gör det svårt att förstärka GSM-R-nätet eftersom det saknas kännedom om vilka basstationer i 900 MHz-bandet som nyttjar en nivå som överstiger -107 dbm/200 khz. Tillståndshavarna i 900 MHz-bandet uppger att tredje punkten i villkoret är oklart, eftersom det är angivet relativt den lokala signalstyrkan i GSM-R; förutsättningarna för kravet synes vara att tillståndshavarna ska känna till och utgå från den lokala signalstyrkan. Vid förändringar i GSM-R-nätet om t.ex. den lokala signalnivån sänks menar tillståndshavarna i 900 MHz-bandet att det är oklart hur de ska agera. Parterna har även haft synpunkter på det sista villkorskravet; kravet på en begränsning av signalstyrkan till -23 dbm/5 MHz inom frekvensbandet MHz. Trafikverket hävdar att nivån inte ger ett godtagbart skydd för GSM- R-terminalerna och borde skärpas till -40 dbm/5 MHz. Tillståndshavarna hävdar att villkoret redan i sig är mycket begränsande, särskilt när radionäten ska planeras i stadsmiljö. Parterna har, på PTS initiativ, fört diskussioner om en anpassning av villkoren och om lämpliga samarbetsformer för att koordinera användningen. Diskussionerna, som pågick under 2009, gav dock inga resultat. Sammanfattningsvis hävdas från Trafikverkets sida att nuvarande tillståndsvillkor för skydd av GSM-R inte ger ett förutsägbart och godtagbart skydd för verksamheten och från tillståndshavarnas i 900 MHz-bandet sida att villkoren begränsar flexibiliteten när det gäller nätplaneringen inom det egna tilldelade frekvensområdet samt ger viss osäkerhet om hur villkoren ska tolkas. PTS har mot denna bakgrund bedömt att det finns fog - med stöd av det ändringsförbehåll som finns i tillstånden att initiera en ändring av kravet på skydd för GSM-R. Samråd PTS har med stöd av 8 kap.8 lagen om elektronisk kommunikation inhämtat synpunkter på förslaget till detta beslut. Tillståndshavarna anser att de får ta en orimligt stor börda av samexistensproblematiken genom att signalstyrkenivåerna är för strikta; de tvingas sammantaget investera omkring 1 miljard kronor helt i onödan för att kunna erbjuda bredbandstäckning som matchar dagens GSM-täckning samtidigt som täckningen ombord på tågen skulle försämras. Tillståndshavarna

5 5(11) menar att en relativt enkel och kostnadseffektiv lösning istället vore att Trafikverket installerar mottagarfilter i sina GSM-R-terminaler på tågen. Det ifrågasätts om det finns legala hinder som begränsar Trafikverkets möjligheter härvidlag. Sådana installationer borde kunna genomföras till mitten av 2012, varför begränsningen för de kommersiella operatörerna endast ska gälla till denna tidpunkt. - Trafikverket anser att tillståndsvillkoren i huvudsak är bra utformade men att det finns en punkt som får negativa konsekvenser om den införs; Trafikverket ser stora störningsrisker om den aggregerade signalnivån tillåts vara -23 dbm eftersom detta medför extraordinära störningsrisker där stora delar av GSM-R-nätet (ca 80 procent) inte kan garanteras störningsfrihet. Trafikverket vill dessutom att begränsningarna ska gälla aggregerad effekt från alla tillståndshavare. - International Union of Railways, UIC, menar PTS beslut innebär att filter måste installeras även på internationella tåg och vill att beslutsförslaget helt omprövas. Skäl Internationell reglering Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv den 16 september 2009 (2009/114/EG) 2 ska medlemsstaterna göra frekvensbanden / MHz (900 MHz-bandet) tillängliga för såväl GSM- och UMTS-system som för andra markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster som kan samexistera med GSM-system. Europeiska kommissionen beslutade den 16 oktober 2009 (2009/766/EG) 3 om de tekniska implementeringsåtgärderna. I bilagan fastställs vilka system som går att bedriva parallellt med GSM-system i 900 MHz-bandet (och även 1800 MHzbandet); UMTS, LTE och Wimax. Kommissionens beslut innehåller vidare krav på att medlemsstaterna ska se till att dessa system erbjuder lämpligt skydd för system i angränsande frekvensband. I Europaparlamentets och rådets direktiv den 17 juni 2008 (2008/57/EG) 4 fastställs de villkor som ska uppfyllas för att driftskompatibiliteten hos 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/114/EG av den 16 september 2009 om ändring av rådets direktiv 87/372/EEG ( GSM-direktivet ) om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen 3 Kommissionens beslut av den 16 oktober 2009 (ändrat den 18 april 2011) om harmonisering av frekvensbanden 900 MHz och 1800 MHz i markbundna system med kapacitet för alleuropeiska tjänster för elektronisk kommunikation i gemenskapen 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen

6 6(11) gemenskapens järnvägssystem ska kunna genomföras. Direktivet fastställer bland annat de tekniska specifikationerna för driftskompatibiliteten (TSD). Med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG beslutade kommissionen den 19 oktober 2009 (2010/79/EG) 5 att fastställa en justerad förteckning över obligatoriska specifikationer. Frekvensbanden / MHz är enligt ECC Decision harmoniserade för järnvägsverksamhet. 6 PTS bedömning Syftet med järnvägsdirektivet och underliggande tekniska styrdokument är att införa ett paneuropeiskt kommunikations- och signalstyrningssystem. Detta system använder GSM-R som radiobärare för tal och järnvägsspecifika funktioner som järnvägsnödanrop och samtalsprioritering samt det nämnda signalstyrningssystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS). Syftet med ändringen av det s.k. GSM-direktivet (2009/114/EG) är att möjliggöra introduktionen av ny radioteknik i 900 MHz-bandet och därmed ge Europeiska unionen tillgång till grundläggande bredbandstjänster senast 2013 och ännu högre hastigheter senast 2020, i enlighet med den digitala agendan för Europa. 7 Parternas verksamheter är harmoniserade för respektive ändamål, med vällovliga syften för Europas framtid. Den nu aktuella ändringen av de tekniska kraven för att skydda GSM-R genomförs för att nå en godtagbar och rimlig avvägning mellan de krav och syften som följer av EU-direktiven samt järnvägens och de kommersiella mobiloperatörernas respektive intressen. Utgångspunkten är att parterna ska dela på bördan för att få ett effektivt spektrumutnyttjande. Benämningarna basstationer och repeatrar bör ersättas med det generiska begreppet radiosändare. Den terminologiska förändringen förefaller att bättre säkerställa att benämningarna förblir giltiga över tid. Följdriktigt kan även kravet på viss länkriktning (upplänk respektive nedlänk) strykas. 5 Kommissionens beslut av den 19 oktober 2009 om ändring av besluten 2006/679/EG och 2006/860/EG i fråga om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystem i de transeuropeiska järnvägssystemen för konventionell trafik respektive höghastighetstrafik 6 ECC Decision of 5 July 2002 on the designation and availability of frequency bands for railway purposes in the MHz and MHz bands 7 A digital Agenda for Europe (COM/2010/0245)

7 7(11) Högsta tillåten utstrålad effekt från radiosändare som sänder i tilldelat frekvensutrymme inom frekvensbandet MHz är -64 dbm/100 khz e.i.r.p. i frekvensbandet MHz. I ärendet har inte framkommit skäl att ändra det ovan angivna villkoret, bortsett från det i det föregående förklarade terminologiska valet radiosändare i stället för basstation och repeater i nedlänk. Som generell utgångspunkt ska gälla att det är den aggregerade effekten per tillstånd som gäller. Värdena avser 0 dbi-antenn 4 meter ovanför järnväg i det GSM-R nät som fanns på plats den 1 januari 2011, samt Inlandsbanan längs sträckan mellan Mora och Gällivare. Avgränsningen behövs för att tillståndshavarna å ömse sidor ska ha en rimlig förutsägbarhet när det gäller omfattningen av skyddskravet. Tidpunkten är senarelagd i villkorens nya utformning, till den 1 januari 2011, för att låsa skyddskravet vid en mer realistisk och uppdaterad bild av GSM-R-infrastrukturen. Radiosändare som sänder i tilldelat frekvensutrymme inom frekvensbandet MHz får inte alstra en aggregerad signalstyrka som överstiger -107 dbm/200 khz i frekvensbandet MHz. Det ovan angivna villkoret avser att ge GSM-R-nätet ett grundskydd. Bedömningen från det ursprungliga beslutet - att detta grundvillkor utgör en relevant och lämplig nivå - kvarstår. Det angivna villkoret innebär samtidigt att bördan för en störningsfri GSM-Rdrift helt läggs på tillståndshavarna i 900 MHz-bandet. Det behöver därför kompletteras med ett tillägg (se nedan) för att ge tillståndshavarna i frekvensbandet MHz ökad flexibilitet och förutsägbarhet så att de lokalt tillåts generera en högre signalstyrka inom frekvensbandet MHz. Samtidigt ger ändringen en ökad förutsägbarhet för GSM-R-tillståndshavaren så att denne kan vidta åtgärder i nätet om signalnivån från operatörerna i 900 MHz-bandet höjs. Den signalnivå som anges i punkten ovan får, för radiosändare som sänder i frekvensbandet MHz, lokalt höjas till -95 dbm/200 khz i frekvensbandet MHz, under förutsättning att berörd tillståndshavare för GSM-R i / MHz-bandet informerats. Den högre nivån får verkställas vid en tidpunkt som anvisas av tillståndshavaren för GSM-Rverksamheten, dock inte senare än sex (6) månader efter tidpunkten när meddelandet lämnades.

8 8(11) Villkoret i dess nya utformning enligt ovan anger inga värden relativt den lokala signalstyrkan i GSM-R. Syftet är att förenkla efterlevnaden. De valda nivåerna avser därutöver att ge en rimlig fördelning av bördan för att skydda GSM-R och representerar en balanserad lösning mellan de två intressena; skydd för GSM-R och flexibilitet för operatörerna i 900 MHz-bandet. Det bör i sammanhanget noteras att det i praktiken är utrustningsstandarderna som garanterar frånvaron för skadlig störning, men att det som regel är omöjligt att ge ett hundraprocentigt skydd mot risken för skadlig störning mellan användare i angränsande band. Utbyggnaden och dimensioneringen av GSM-R-nätet synes ha haft som utgångspunkt att det inte existerar några störningar från användare i grannbandet. En sådan utgångspunkt förefaller orimlig när det är fråga om ett av radiospektrums främsta och dessutom mest utnyttjade band; 900 MHzbandet. GSM-R-tillståndshavaren får till följd av ändringen av villkoret ta vad som bedöms vara en rimlig andel av bördan för att uppnå en godtagbar samexistens mellan användarna i de bägge frekvensbanden. GSM-Rtillståndshavaren kan således lokalt tvingas förstärka radionätet för att höja motståndskraften mot störningar från tillståndshavarna i 900 MHz-bandet. För samtliga tillståndshavare i 900 MHz-bandet, med undantag för Hi3G Access AB, som har tillståndet närmast GSM-R-bandet, finns möjligheter att installera extra filter på radiosändarna och därmed sänka den signalstyrka som genereras inom GSM-R-bandet. PTS bedömning är att -98 dbm/200 khz utgör en lämplig nivå för dessa tillståndshavare. Den relevanta nivån för Hi3G Access AB:s tillstånd bedöms i stället vara -95 dbm/200 khz. Den högre nivån motiveras av att det förmodligen saknas tekniska möjligheter att lindra den störande signalen förutom genom att sänka nyttosignalnivån inom det egna frekvensblocket i närheten av järnvägsspåret, med minskad kapacitet som följd i Hi3G Access AB:s nät. Enligt delningsstudier som utförts inom Conférence Européenne des Administrations des Postes et des Télécommunications (CEPT) har identifierats att användningen av andra tekniker än GSM i 900 MHz-bandet lokalt kan generera ökade störnivåer i GSM-R-bandet upp till 4 km eller mer från järnvägsspåret. 8 En sådan geografisk restriktion för operatörerna i 900 MHz-bandet skulle innebära mycket stora inskränkningar för mobiltelefonin i Sverige och motverka de ambitioner som är kopplade till EU-institutionernas 8 T.ex. CEPT Report 41 Compatibility between LTE and WiMAX operating in the 900/1800 MHz bands and systems operating in adjacent bands Compatibility between LTE and WiMAX operating in the 900/1800 MHz bands and systems operating in adjacent bands

9 9(11) mål med användningen av 900 MHz-bandet. PTS bedömning är att några sådana geografiska inskränkningar inte ska ställas för det svenska skyddet av GSM-R. Villkoret, i dess ändrade form, bedöms beröra sändare i stadsmiljö inom ca 450 meter från järnvägsspåret för tillståndshavaren närmast GSM-R-nätet och ca 350 meter för övriga tillståndshavare. Utanför stadsmiljö bedöms avståndet till meter respektive 750 meter. Inom frekvensbandet MHz får tillståndshavarens radiosändare inte alstra en aggregerad signalstyrka som överstiger -33 dbm/5 MHz. Den angivna begränsningen gäller till den 30 juni 2015 eller till det tidigare datum som inträffar enligt följande: skyddsfilter har installerats på samtliga tågmonterade GSM-R-terminaler i relevant tågtrafik eller två år efter publicering i Official Journal of the European Union av standardiserade krav som tillåter mottagning begränsad till frekvensområdet MHz för GSM-R-terminaler. Därefter får signalstyrkan inte överstiga -5 dbm/5 MHz. Bakgrunden till utformningen av nuvarande villkor är de hänsyn som togs vid dåvarande beslutstillfälle till att GSM-R-terminalerna (CAB-radio) behandlar hela 900 MHz-bandet som mottagarfrekvensband. Detta för att möjliggöra roaming mellan GSM-R-nätet och de allmänna GSM-näten. Dessutom är mottagningsförhållandena för CAB-radio som är installerad i loken mycket olika de som förväntas för en vanlig publik GSM-mobil. CAB-radions antenn sitter monterad på lokets tak på ca 4 meters höjd över spåret, som i sin tur vanligen är placerad på upphöjda banvallar utanför stadskärnor och i breda korridorer genom stadskärnor. Detta innebär att CAB-radion tar emot en mycket högre signalstyrka jämfört med en mobil som någon håller i handen nära marken. Därutöver har ERTMS ett förhöjt krav på tjänstekvalitet jämfört med kravet i de publika mobiltelefoninäten. I ERTMS förväntas radiolänken vara kontinuerligt tillgänglig för att utan fördröjning överföra signalinformation. Sammanfattningsvis förväntas CAB-radio bli utsatt för högre signalstyrkor och samtidigt ha ett förhöjt krav på tillgänglighet jämfört med en vanlig GSMmobil, trots att de grundläggande tekniska kraven för båda terminaltyperna är desamma. Den bästa åtgärden borde därför vara att ställa högre krav på CABradiomottagarna. EU:s reglering syftar emellertid till full interoperabilitet på tåg på den gemensamma inre marknaden varför nationella särbestämmelser är problematiska. Sådana bestämmelser på en lokal marknad som Sverige skulle kunna medföra att tåg från andra länder hindras från att trafikera det svenska järnvägsnätet.

10 10(11) Det finns en förhöjd risk för att de signalnivåer som genereras i de kommersiella näten i 900 MHz-bandet kommer att orsaka störningar i CABradiomottagarna. Redan nuvarande krav på signalstyrka -23 dbm/5 MHz utgör dock en kraftig restriktion för tillståndshavarna i bandet. PTS finner därför i dagsläget inte skäl att ytterligare skärpa villkoret, med undantag för Hi3G Access AB:s tillstånd närmast GSM-R-bandet där en signalstyrka på -23 dbm/5 MHz bedöms utgöra en alltför stor risk för skadlig störning. PTS bedömer att -33 dbm/5 MHz är en nivå som bättre tillgodoser skyddet för GSM-R. Filterlösningar förväntas ge uppåt 30 db förbättring, samtidigt som de kommersiella näten i 900 MHz-bandet kontinuerligt förtätas med en ökad sändardensitet som följd. Som tidigare angivits är situationen beroende av förändringar i de tekniska kraven för CAB-radio på internationell nivå. Under ett par års tid har arbete pågått för att uppdatera de relevanta styrdokumenten, vilket förväntas ge resultat inom ytterligare några år. Mot denna bakgrund bedömer PTS att nivån generellt kan sättas till 0 dbm/5 MHz från och med den 1 juli Det får anses vara en rimlig tidsram för att uppdatera relevanta internationella styrdokument och efterföljande faktisk implementering av tilläggsinstallationer i tågen. För Hi3G Access AB, vars tillstånd är placerat längst ner i 900 MHz-bandet, närmast GSM-R-bandet, måste nivån dock fastställas till -5 dbm/5 MHz Underrättelse om överklagande Om ni vill överklaga detta beslut ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Stockholm. Brevet ska dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet ni vill ha. Brevet ska skrivas under. PTS måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. PTS sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning om PTS inte själv ändrar beslutet på det sätt ni begärt. Om något är oklart kan ni vända er till PTS.

11 11(11)