Förslag till hamnstrategi svar på uppdrag

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (37) Ks 292 Förslag till hamnstrategi svar på uppdrag Dnr 2014/ Kommunfullmäktige beslutade , 145 att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till hamnstrategi. Uppdraget var resultatet av ett förslag i en motion från Krister Örnfjäder (S) daterad 16 april har tagit fram ett förslag på en hamnstrategi. I skrivelse 16 juli 2018 föreslås aktiviteter och förhållningssätt i syfte att stärka Västerviks hamn. Inriktningen är bland annat att lyfta fram hamnens funktion som en del i ett större utvecklingsperspektiv sett till transportinfrastruktur. Vidare behandlas kommunens roll som ägare av hamnanläggningarna och delägare i det operativa hamnbolaget. föreslår att hamnstrategin aktualiseras varje mandatperiod. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kommunstyrelsens förvaltnings förslag till hamnstrategi daterat 3 juli Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Harald Hjalmarsson (M) yrkar att följande ändring görs under Riktlinjer i förslaget till hamnstrategin: Kommunen ska i egenskap av delägare i hamnoperatör verka för att omsättningen i Västerviks hamn ekonomiskt ökar med minst 50 %, godsmässigt minst 50 % och passagerarmässigt 100 % under femårsperioden Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifallit kommunstyrelsens förslag till beslut och Harald Hjalmarssons (M) ändringsyrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kommunstyrelsens förvaltnings förslag till hamnstrategi. Kommunstyrelsen beslutar vidare att under rubriken Riktlinjer i förslaget till hamnstrategin ändra punkten: Kommunen ska i egenskap av delägare i hamnoperatör verka för att omsättningen i Västerviks hamn, såväl gods- och passagerarmässigt Justerandes sign Kommunstyrelsen, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel:

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (37) Ks 292 forts. som ekonomiskt, ökar med minst 50 % under den femårsperioden till Kommunen ska i egenskap av delägare i hamnoperatör verka för att omsättningen i Västerviks hamn ekonomiskt ökar med minst 50 %, godsmässigt minst 50 % och passagerarmässigt 100 % under femårsperioden Handlingar i ärendet: s skrivelse 16 juli 2018 s förslag till Hamnstrategi daterad Kommunfullmäktiges beslut , 145 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel:

3 Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Reviderad Hamnstrategi Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem. Genom en hamn kan flera transportslag kopplas samman vilket ger stora möjligheter att skapa effektiva, rationella och konkurrenskraftiga transportlösningar till gagn för varuägare och transportörer. Via Västerviks hamn kan gods och passagerare nyttja sjöfart och landburna transportsystem på väg och järnväg. Syftet med denna hamnstrategi är att belysa hur Västerviks hamn kan inkluderas som en bidragande del i ett större transportinfrastrukturperspektiv. Korta fakta om Västerviks hamn Västerviks hamn är belägen på Lucernaön i sydöstra delen av Västerviks tätort. Hamnen ägs av det kommunala fastighetsbolaget Tjustfastigheter AB

4 (TFAB). Västerviks kommun, kommunstyrelsen, hyr hamnen av TFAB och upplåter den genom ett nyttjanderättsavtal till operatören Smålandshamnar AB (SHAB). Västerviks kommun är en av tre kommuner som äger SHAB, övriga kommuner är Oskarshamn och Hultsfred. Västerviks kommun äger 15 % av SHAB. Principen för hur nyttjanderättsavgiften för hamnen sätts är den att avgiften ska täcka kommunens kapitalkostnader samt kostnader för underhåll. SHAB driver även verksamheten i Oskarshamns hamn. Västerviks hamn har de senaste ca 20 åren genomgått stora förändringar. Kommunen har investerat över 100 miljoner kronor i kajer, utökade lagringsytor, anpassningar till internationell färjetrafik, fördjupad och breddad farled, bottenförstärkningar, nya järnvägsspår mm. Hamnens status är god. Hamnen har följande kapaciteter: Farledsdjup: 10 m Farledsbredd: 150 m Kajlängd: 450 m RoRo-lägen: 2 st, 18 m och 20 m breda Asfalterade lagringsytor: ca m 2 Magasin: m 2 SHAB har god tillgång till utrustning och kompetent personal för att hantera kundernas efterfrågan av att lasta och lossa fartyg och dess gods. Detta inkluderar även bogserbåtar med isbrytande kapacitet. Huvuddelen av det gods som hanteras i hamnen är import. Viktiga varuslag är petroleumprodukter, skogsprodukter, stålprodukter mm. Export sker t ex av stenmaterial. De flesta av hamnens kunder ligger relativt långt från kusten. Västervik har sedan några år återigen en fungerande färjetrafik som förbinder Västervik med Gotland, en trafik som är viktig för bl a utvecklingen av regionens besöksnäring. Godsomsättningen mätt i ton framgår av nedanstående diagram och tabell. 2 (6)

5 Omsättning Västerviks hamn , 1000 tal ton tal ton Den ekonomiska omsättningen uppgick 2017 till 8,4 miljon kr. Den omdaning, förnyelse och utveckling som skett i hamnen de senaste årtiondena innebär att anläggningen är modern med god kapacitet. Insatser kommer även fortsättningsvis att behöva göras när det gäller underhåll. De större underhållsinsatser som är mest angelägna i ett femårsperspektiv rör kajerna. Behov av nyinvesteringar kan uppstå och då oftast kopplat till ett speciellt godsslag, typ av fartyg som inte brukat hamnen tidigare, nya myndighetskrav etc. Kommunens hållning i dessa frågor har varit att vara följsam med verksamhetens utveckling, behov och krav. En inställning som kan sägas varit framgångsrik. Västerviks hamn i ett större perspektiv 3 (6)

6 Ovanstående karta visar väg- och järnvägsnätet från Mälardalen och söderut. Av kartan framgår de stråk som har stor betydelse för Västerviks hamns transportmässiga koppling till landet i övrigt. Viktiga länkar i transportsystemen är - E 22 som förbinder Västervik med Malmö och Norrköping - Riksväg 40 som förbinder Västervik med Jönköping och Göteborg - Riksväg 35 som förbinder Västervik med Linköping - Tjustbanan som förbinder Västervik med Linköping Att investeringar, planering och åtgärder bör ske på ett samordnat sätt utifrån ett helhetsperspektiv oavsett transportslag är viktigt av flera skäl. Ett uppenbart skäl är att hamnens kunder många gånger finns på relativt långa avstånd från hamnen vilket i sin tur kräver god kvalité på anslutande väg- och järnvägsnät. Är kvalitén på anslutande väg- och järnväg låg så minskar hamnens konkurrenskraft och attraktivitet. God kvalité och ökad verksamhet i Västerviks hamn är faktorer som kan stödja angelägna och nödvändiga satsningar i väg- och 4 (6)

7 järnvägsnätet. Olika godsslag kan i det perspektivet peka på behov av insatser i olika delar av transportsystemen. Exempelvis så genererar ett stort antal passagerare i färjetrafik många resande i huvudstråken E 22, riksväg 40 och 35 samt Tjustbanan. När det gäller traditionell godstrafik så kan även andra delar av trafiksystemet beröras, t ex det mer finmaskiga vägnätet som är viktigt för skogsprodukter. Det är vanligt i Sverige att det är kommunerna som äger hamnarna. Den operativa verksamheten kan lösas på flera sätt, ofta bygger det på olika former av samarbete/samverkan/gemensamma bolag etc. Att äga en hamn innebär en möjlighet för en kommun att själv kunna besluta om en viktig del i transportsystemet. Därigenom kan man också påverka satsningar i andra aktörers delar av transportsystemet. I väg- och järnvägsnäten är staten den klart dominerande aktören. En framsynt och klok kommunal hamnpolitik kan m a o spela stor roll även i ett större utvecklingsperspektiv. Riktlinjer Följande gäller för Västerviks kommuns agerande i hamn- och hamnrelaterade frågor: Kommunkoncernen ska fortsatt äga Västerviks hamn. Ett tydliggörande av ägande och roller inom kommunkoncernen ska ske genom att ägandet av berörda hamnfastigheter övergår från TFAB till Västerviks kommun. Västerviks hamn ska hållas i gott skick och ges förutsättningar att utvecklas i takt med verksamheten. Kommunen ska under kommande 5-årsperiod avsätta cirka 10 miljoner kr i sin investeringsbudget för större reinvesteringsinsatser. Fokus ska riktas på kajer. Rörledningarna från hamnen till OKQ8:s depå är av strategisk betydelse och deras funktion ska kontinuerligt säkerställas. Investeringar som leder till ökad omsättning, ökad attraktivitet och ökad konkurrenskraft ska vid behov prioriteras. Kommunen ska genom avtal med hamnoperatör säkerställa att hamnverksamheten bedrivs med hög kvalité och på ett konkurrenskraftigt sätt. Kommunens ska genom avtal med hamnoperatör säkerställa att hamnverksamheten bedrivs så att den ligger i framkant när det gäller certifiering enligt ISO eller motsvarande. Kommunens ska ha ett nära och kontinuerligt samarbete med utsedd hamnoperatör i syfte att samordna respektive parts insatser och aktiviteter. Kommunen ska eftersträva samarbete och samverkan inom verksamhetsområdet och ha en positiv inställning till att kunna ingå som delägare i operativt hamnbolag. 5 (6)

8 Kommunen ska ansvara för att farleden till hamnen hålls öppen året runt utan att kostnaden inkluderas i den nyttjanderättsavgift som hamnoperatören betalar till kommunen. Kommunen ska i sin hantering av transportinfrastrukturella frågor säkerställa att de ses, analyseras och behandlas i ett helhetsperspektiv som omfattar samtliga trafikslag. Transportinfrastrukturella frågor av strategisk och övergripande natur ska hanteras inom en och samma del av kommunens organisation och inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunen ska i sitt arbete med att utveckla och påverka utformning av egen och annans transportinfrastruktur lyfta fram den resurs som Västerviks hamn utgör. Det är i det sammanhanget viktigt att poängtera att hamnens betydelse och funktion inte bara handlar om nyttor i den egna kommunen utan hamnens funktion ska ses i regionalt och nationellt perspektiv. Kommunen ska säkerställa att den egna anslutande infrastrukturen (väg och järnväg) har den kapacitet och kvalité så den minst motsvarar hamnens behov. Kommunen ska säkerställa hamnens nuvarande och framtida behov i sitt fysiska planarbete. Kommunen ska i egenskap av delägare i hamnoperatör verka för att omsättningen i Västerviks hamn ekonomiskt ökar med minst 50 %, godsmässigt minst 50 % och passagerarmässigt 100 % under femårsperioden Denna hamnstrategi ska aktualiseras varje mandatperiod. 6 (6)

9 Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Kommunstyrelsen Hamnstrategi Kommunfullmäktige gav 2014 kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en hamnstrategi. Uppdraget var resultatet av ett förslag i en motion. Redan 1996 behandlade kommunfullmäktige övergripande frågor kring kommunens handelshamnar som då var tre till antalet (Lucernahamnen, inre hamnen i Västervik, Gamleby hamn). Då tog sig kommunens vilja och ambition uttryck i form av en handlingsplan för hamnar och sjöfart. Handlingsplanen innehåller mål och handlingar för ett antal hamnrelaterade områden. Väldigt mycket av det som hänt i Västerviks hamn har utgått från och följt det som lades fast i den handlingsplanen. Bifogade förslag till hamnstrategi har hämtat inspiration från handlingsplanen från I förslaget föreslås aktiviteter och förhållningssätt i syfte att stärka Västerviks hamn. Inriktningen är bl a att lyfta fram hamnens funktion som en del i ett större utvecklingsperspektiv sett till transportinfrastruktur. Vidare behandlas kommunens roll som ägare av hamnanläggningarna och delägare i det operativa hamnbolaget. Hamnstrategin föreslås aktualiseras varje mandatperiod. Förslaget har kommunicerats med hamnoperatören Smålandshamnar AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta rubricerade förslag till hamnstrategi. Anders Björlin Ulf Kullin Bruno Nilsson kommundirektör förvaltningsledare samhällsbyggnadschef

10 Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem. Genom en hamn kan flera transportslag kopplas samman vilket ger stora möjligheter att skapa effektiva, rationella och konkurrenskraftiga transportlösningar till gagn för varuägare och transportörer. Via Västerviks hamn kan gods och passagerare nyttja sjöfart och landburna transportsystem på väg och järnväg. Syftet med denna hamnstrategi är att belysa hur Västerviks hamn kan inkluderas som en bidragande del i ett större transportinfrastrukturperspektiv. Korta fakta om Västerviks hamn Västerviks hamn är belägen på Lucernaön i sydöstra delen av Västerviks tätort. Hamnen ägs av det kommunala fastighetsbolaget Tjustfastigheter AB (TFAB). Västerviks kommun, kommunstyrelsen, hyr hamnen av TFAB och

11 upplåter den genom ett nyttjanderättsavtal till operatören Smålandshamnar AB (SHAB). Västerviks kommun är en av tre kommuner som äger SHAB, övriga kommuner är Oskarshamn och Hultsfred. Västerviks kommun äger 15 % av SHAB. Principen för hur nyttjanderättsavgiften för hamnen sätts är den att avgiften ska täcka kommunens kapitalkostnader samt kostnader för underhåll. SHAB driver även verksamheten i Oskarshamns hamn. Västerviks hamn har de senaste ca 20 åren genomgått stora förändringar. Kommunen har investerat över 100 miljoner kronor i kajer, utökade lagringsytor, anpassningar till internationell färjetrafik, fördjupad och breddad farled, bottenförstärkningar, nya järnvägsspår mm. Hamnens status är god. Hamnen har följande kapaciteter: Farledsdjup: 10 m Farledsbredd: 150 m Kajlängd: 450 m RoRo-lägen: 2 st, 18 m och 20 m breda Asfalterade lagringsytor: ca m 2 Magasin: m 2 SHAB har god tillgång till utrustning och kompetent personal för att hantera kundernas efterfrågan av att lasta och lossa fartyg och dess gods. Detta inkluderar även bogserbåtar med isbrytande kapacitet. Huvuddelen av det gods som hanteras i hamnen är import. Viktiga varuslag är petroleumprodukter, skogsprodukter, stålprodukter mm. Export sker t ex av stenmaterial. De flesta av hamnens kunder ligger relativt långt från kusten. Västervik har sedan några år återigen en fungerande färjetrafik som förbinder Västervik med Gotland, en trafik som är viktig för bl a utvecklingen av regionens besöksnäring. Godsomsättningen mätt i ton framgår av nedanstående diagram och tabell. Omsättning Västerviks hamn , 1000 tal ton tal ton (5)

12 Den ekonomiska omsättningen uppgick 2017 till 8,4 miljon kr. Den omdaning, förnyelse och utveckling som skett i hamnen de senaste årtiondena innebär att anläggningen är modern med god kapacitet. Insatser kommer även fortsättningsvis att behöva göras när det gäller underhåll. De större underhållsinsatser som är mest angelägna i ett femårsperspektiv rör kajerna. Behov av nyinvesteringar kan uppstå och då oftast kopplat till ett speciellt godsslag, typ av fartyg som inte brukat hamnen tidigare, nya myndighetskrav etc. Kommunens hållning i dessa frågor har varit att vara följsam med verksamhetens utveckling, behov och krav. En inställning som kan sägas varit framgångsrik. Västerviks hamn i ett större perspektiv 3 (5)

13 Ovanstående karta visar väg- och järnvägsnätet från Mälardalen och söderut. Av kartan framgår de stråk som har stor betydelse för Västerviks hamns transportmässiga koppling till landet i övrigt. Viktiga länkar i transportsystemen är - E 22 som förbinder Västervik med Malmö och Norrköping - Riksväg 40 som förbinder Västervik med Jönköping och Göteborg - Riksväg 35 som förbinder Västervik med Linköping - Tjustbanan som förbinder Västervik med Linköping Att investeringar, planering och åtgärder bör ske på ett samordnat sätt utifrån ett helhetsperspektiv oavsett transportslag är viktigt av flera skäl. Ett uppenbart skäl är att hamnens kunder många gånger finns på relativt långa avstånd från hamnen vilket i sin tur kräver god kvalité på anslutande väg- och järnvägsnät. Är kvalitén på anslutande väg- och järnväg låg så minskar hamnens konkurrenskraft och attraktivitet. God kvalité och ökad verksamhet i Västerviks hamn är faktorer som kan stödja angelägna och nödvändiga satsningar i väg- och järnvägsnätet. Olika godsslag kan i det perspektivet peka på behov av insatser i olika delar av transportsystemen. Exempelvis så genererar ett stort antal passagerare i färjetrafik många resande i huvudstråken E 22, riksväg 40 och 35 samt Tjustbanan. När det gäller traditionell godstrafik så kan även andra delar av trafiksystemet beröras, t ex det mer finmaskiga vägnätet som är viktigt för skogsprodukter. Det är vanligt i Sverige att det är kommunerna som äger hamnarna. Den operativa verksamheten kan lösas på flera sätt, ofta bygger det på olika former av samarbete/samverkan/gemensamma bolag etc. Att äga en hamn innebär en möjlighet för en kommun att själv kunna besluta om en viktig del i transportsystemet. Därigenom kan man också påverka satsningar i andra aktörers delar av transportsystemet. I väg- och järnvägsnäten är staten den klart dominerande aktören. En framsynt och klok kommunal hamnpolitik kan m a o spela stor roll även i ett större utvecklingsperspektiv. Riktlinjer Följande gäller för Västerviks kommuns agerande i hamn- och hamnrelaterade frågor: Kommunkoncernen ska fortsatt äga Västerviks hamn. Ett tydliggörande av ägande och roller inom kommunkoncernen ska ske genom att ägandet av berörda hamnfastigheter övergår från TFAB till Västerviks kommun. Västerviks hamn ska hållas i gott skick och ges förutsättningar att utvecklas i takt med verksamheten. Kommunen ska under kommande 5-årsperiod avsätta cirka 10 miljoner kr i sin investeringsbudget för större reinvesteringsinsatser. Fokus ska riktas på kajer. Rörledningarna från hamnen till OKQ8:s depå är av strategisk betydelse och deras funktion ska kontinuerligt säkerställas. 4 (5)

14 Investeringar som leder till ökad omsättning, ökad attraktivitet och ökad konkurrenskraft ska vid behov prioriteras. Kommunen ska genom avtal med hamnoperatör säkerställa att hamnverksamheten bedrivs med hög kvalité och på ett konkurrenskraftigt sätt. Kommunens ska genom avtal med hamnoperatör säkerställa att hamnverksamheten bedrivs så att den ligger i framkant när det gäller certifiering enligt ISO eller motsvarande. Kommunens ska ha ett nära och kontinuerligt samarbete med utsedd hamnoperatör i syfte att samordna respektive parts insatser och aktiviteter. Kommunen ska eftersträva samarbete och samverkan inom verksamhetsområdet och ha en positiv inställning till att kunna ingå som delägare i operativt hamnbolag. Kommunen ska ansvara för att farleden till hamnen hålls öppen året runt utan att kostnaden inkluderas i den nyttjanderättsavgift som hamnoperatören betalar till kommunen. Kommunen ska i sin hantering av transportinfrastrukturella frågor säkerställa att de ses, analyseras och behandlas i ett helhetsperspektiv som omfattar samtliga trafikslag. Transportinfrastrukturella frågor av strategisk och övergripande natur ska hanteras inom en och samma del av kommunens organisation och inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunen ska i sitt arbete med att utveckla och påverka utformning av egen och annans transportinfrastruktur lyfta fram den resurs som Västerviks hamn utgör. Det är i det sammanhanget viktigt att poängtera att hamnens betydelse och funktion inte bara handlar om nyttor i den egna kommunen utan hamnens funktion ska ses i regionalt och nationellt perspektiv. Kommunen ska säkerställa att den egna anslutande infrastrukturen (väg och järnväg) har den kapacitet och kvalité så den minst motsvarar hamnens behov. Kommunen ska säkerställa hamnens nuvarande och framtida behov i sitt fysiska planarbete. Kommunen ska i egenskap av delägare i hamnoperatör verka för att omsättningen i Västerviks hamn, såväl gods- och passagerarmässigt som ekonomiskt, ökar med minst 50 % under den femårsperioden Denna hamnstrategi ska aktualiseras varje mandatperiod. 5 (5)

15

16