Yttrande över Statens Fastighetsverks förslag till Förvaltningsprogram för Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm.

Transkript

1 Yttrande över Statens Fastighetsverks förslag till Förvaltningsprogram för Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. AB 183 Remiss Det är viktigt att förstå sambandet mellan kulturmiljöns utveckling och de maritima verksamheterna. Stockholm har ett starkt internationellt rykte som besöksmål. Vi vet att det föreligger ett stort intresse för den svenska maritima kulturen eftersom den är världsunik. Den är samlad i en geografisk miljö som härstammar från början av 1600-talet. Det är en svårslagen kombination som givit och kommer att ge Stockholm en unik fördel som besöksmål. 1

2 Föreningen Stockholms Sjögård - Maritim kultur är en samarbetsorganisation som bildades våren Stockholms Sjögård organiserar över 50 föreningar och organisationer som representerar mer än medlemmar. Sjögårdens verksamhetsområde omfattar Skeppsholmen-Kastellholmen-västra Djurgården, Beckholmen inkl Stockholms lotsstation/rosenvik primära området. I sekundärområdet inräknas även kajerna från Nationalmuseum till Strandvägskajen vid Djurgårdsbron, inklusive Nybroviken. Bland Sjögårdens uppgifter kan nämnas att verka för att stärka maritima intressen i allmänhet och inom Sjögården i synnerhet. Sjögårdens styrelse består av: Gustaf Taube Ordförande Pierre Dunbar Vice ordförande Bo Ståhle Sekreterare Björn Scherrer Skattmästare Hakon Malmborg Ledamot Anders Unosson Ledamot Keith Wijkander Ledamot Erik Enström Ledamot Staffan Kvarnström Ledamot Gabriella Janson Suppleant Göran Hernlund Suppleant Adjungerade för detta uppdrag: Olle Neckman Henrik Waldenström Yttrande över Statens Fastighetsverks förslag till Förvaltningsprogram för Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. AB 183 Remiss Härmed avger den ideella föreningen Stockholms Sjögård -Maritim kultur - i dagligt tal Sjögården ( sitt remissvar på SFVs förslag till Förvaltningsprogram för Skeppsoch Kastellholmen. Inledning SFV är landet viktigaste förvaltare av byggnader och andra fastigheter med kulturella värden. Det gäller både antalet byggnader och förvaltningens kvalitet. SFV har gjort sig känt för att fullgöra sina kulturvårdande uppgifter med stor sakkunskap, hög kompetens och en ofta imponerande ambition. Detta återspeglas på många sätt i förslaget till förvaltningsprogram för Skeppsholmen och Kastellholmen. Programförslaget är grundat på en väl genomförd beskrivning av holmarnas historiska användning och präglas av en tydlig strävan att slå vakt om dem, dess byggnader och miljöer. 2

3 Sjögårdens verksamhetsområde. Sjögårdens verksamhetsområde omfattar Skeppsholmen - Kastellholmen - västra Djurgården, Beckholmen inkl Stockholms lotsstation/rosenvik primära området. Till sekundärområdet räknas även kajerna från Nationalmuseum till Strandvägskajen vid Djurgårdsbron, inklusive Nybroviken. 3

4 I vår granskning av förslaget har vi utgått från att den höga ambitionsnivån även i fortsättningen kommer av vägleda SFVs förvaltning. Vi är i många stycken tilltalade av skrivningarna i Förvaltningsprogrammet och med en mer markerad förskjutning åt ett bättre skydd för de maritima verksamheterna blir förvaltningsprogrammet heltäckande. Förhållandet till Nationalstadsparken och samordningen med de direktiv som styr förvaltningen. Det ekonomiska målet för Skepps- och Kastellholmens förvaltning. Fysiskt underhåll av byggnadsminnet och val av hyresgäster och deras verksamheter. Nationalstadsparken unika pärlor av historiska landskap Vi har självfallet koncentrerat oss på de delar som väcker osäkerhet om förvaltningens långsiktiga konsekvenser. Med dessa utgångspunkter tar vi upp följande. Förhållandet till Nationalstadsparken och samordningen med de direktiv som styr förvaltningen. Det är viktigt att förstå sambandet mellan kulturmiljöns utveckling och de maritima verksamheterna. Stockholm har ett starkt internationellt rykte som besöksmål för turister. Ett av stadens stora besöksmål är Vasamuseet med stadigt ökande besökssiffror. Vi vet att det föreligger ett stort intresse för den svenska maritima kulturen eftersom den är världsunik. Den är samlad i en geografisk miljö som härstammar från början av talet. Det är en svårslagen kombination som givit och kommer att ge Stockholm en unik fördel som besöksmål. Detta är bland annat en viktig aspekt i planeringen av ett nytt Sjöhistoriskt museum som mycket väl till vissa delar eller verksamheter kan rymmas på Skeppsholmen. 4

5 I vårt remissvar till Översiktsplanen för Nationalstadsparken (bifogas) har vi skrivit: Sjögården anser att vi ska efterleva miljöbalkens krav på skydd av natur- eller kulturmiljön. Vi får inte blunda för det faktum att exploatering eller användning av sjönära områden eller byggnader innebär att behoven uppstår någon annanstans. Verksamheter inom Nationalstadsparken eller verksamheter som vill etablera sig inom Nationalstadsparken ska i första hand erbjudas annan etablering om parkens värden eller verksamhetens behov inte har ett starkt samband. Detta gäller inte minst Skeppsholmen och Kastellholmen som står inför föreslagna etableringar som tveklöst kommer att skapa konflikter kring expansionsmöjlig-heter och framtida byggnads- och markanvändning Inom Sjögården ser vi med oro på den utveckling som innebär att maritima verksamheter måste flytta för att bereda plats för verksamheter som inte direkt har behov av det sjönära läget. Vi tror att både Staden, Länet och Staten aktivt måste understödja etableringar av maritima verksamheter. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Utvecklingen av den maritima kulturmiljön har en stark anknytning till dess verksamheter. Nationalstadsparken ska ta till vara denna historiska utveckling och skydda denna kulturmiljö från annan exploatering. Det är därför viktigt att kajer och byggnader, inom 50-meters närhet till vattnet, även i fortsättningen får en stark maritim anknytning. Markägare och fastighetsägare ska åläggas att i första hand erbjuda dessa lägen till maritim verksamhet. Det ska också åvila markoch fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter så att dessa delar av Nationalstadsparken får behålla sin särprägel och den viktiga historia som det maritima arvet utgör. Miljöbalken 5

6 Skeppsholmen Sjögården anser att trots att öarna idag har verksamheter inom många områden så bör de maritima intressena ha företräde när nya verksamheter diskuteras. Särskilt bör behovet för ett nytt Sjöhistoriskt museums eventuella behov utredas klart innan nya icke maritima verksamheter etableras på Skepps- och Kastellholmen. Detta gäller även när befintliga icke maritima aktörer vill utvidga. Skeppsholmens yta är begränsad och hårda prioriteringar utifrån Nationalstadsparken och det historiska landskapet måste göras. Parklandskapet på Skeppsholmen är noga integrerat med de historiska byggnaderna. En skötselplan som också föreslås i förvaltningsprogrammet bör särskilt värna om grönskans värde i det historiska landskapet. Där bör särskilt alléernas skötsel och nytillskott uppmärksammas. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning av Skepps- och Kastellholmen att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas. Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter. Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. Det är viktigt att kajer och byggnader, inom 50- meters närhet till vattnet, även i fortsättningen får en stark maritim anknytning. Markägare och fastighetsägare ska åläggas att i första hand erbjuda dessa lägen till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter så att dessa delar av Nationalstadsparken får behålla sin särprägel och den viktiga historia som det maritima arvet utgör. Det är viktigt att kajer och vatten kring kajer upplåts till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. 6

7 Förutsättningar för samråd på fullmäktigeoch departementsnivå. Förvaltningsprogrammet för Skepps- och Kastellholmen utformas samtidigt som Stockholms stad utarbetar en översiktplan för Nationalstadsparken. En ny regering ska utforma ett nytt regleringsbrev för Samtidigt måste vi också ta hänsyn till det lagskydd som finns i miljöbalkens 4 kap 7 : Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Finansdepartementets instruktioner säger (Förordning (1996:312) med instruktion för Statens fastighetsverk): Statens fastighetsverk skall förvalta fastighetsbeståndet inom sitt verksamhetsområde på ett sätt som 1. innebär god resurshållning och hög ekonomisk effektivitet, 2. ger verkets hyresgäster bra och konkurrenskraftiga lokaler, 3. långsiktigt tar till vara, vårdar och utvecklar fastigheternas värden. SFV säger i sin egen programförklaring : Skeppsholmen och Kastellholmen ska bevaras och utvecklas som ett kulturcentrum och samtidigt behålla sin karaktär som en lugn oas i storstaden. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning av Skepps- och Kastellholmen att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas. Statens fastighetsverk förvaltar det nationella kulturarvet. Det är fastigheter som haft en väsentlig roll i Sveriges historia och som därför ägs av staten. Dessa fastigheter representerar ett mycket stort kulturhistoriskt och samhällsekonomiskt värde. De levandegör vår historia och utgör en för alla medborgare gemensam referensram som kan bidra till delaktighet och trygghet. 7

8 Skepps- och Kastellholmen är också i sin helhet byggnadsminnen. Förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen mm 1 En byggnad som tillhör staten får förklaras för statligt byggnadsminne, om den är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Bestämmelserna om statliga byggnadsminnen i denna förordning får också tilllämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. Förvaltningsprogrammet säger vidare: Området ska ge ett ekonomiskt positivt resultat för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och en hållbar utveckling av byggnadsminnet Stockholms Sjögård har på ett tydligt sätt visat att det finns ett starkt samband mellan den marina och maritima kulturmiljöns historia och utveckling och dess verksamheter. Det har bedrivits maritim verksamhet inom detta i område i mer än 350 år. De maritima verksamheterna har också en stor betydelse för Stockholms profil som sjöfartsstad och för en stark besöksnäring. Det är bevisat att den starka presumtion som råder mellan den maritima kulturmiljön och den maritima verksamheten inte får brytas för att området inte ska tappa och förändra sin karaktär. Det räcker alltså inte med att tala om en maritim atmosfär - utan kulturmiljön måste få leva för att inte bli en kuliss. Sjögården förstår att allt detta är en svår ekvation speciellt med tanke på att den som bär kostnaden (SFV) inte alltid kan bära intäkten. Paradoxen blir att Staten (och i viss mån Staden), genom anslag till museer eller annan verksamhet inom kultur- 8

9 området, får finansiera SFVs målsättning att göra denna del av Nationalstadsparken till ett profitcenter. Möjligheten att bevara och utveckla och bevara kulturmiljön enligt det lagskydd som Nationalstadsparken ger blir då nästan omöjligt. Exploateringstrycket på Stockholmsområdets sjönära områden och kajer är mycket stort. Bostäder planeras i det gamla varvsområdet vid Finnboda, på Loudden och i Frihamnen. Hammarbyhamnen och Hammarby Sjöstad har vuxit upp som nya bostadsområden och följs snart av Danviks lösen. Förutsättningarna för maritim verksamhet har förändrats och i många stycken blivit omöjlig. Detta är inte bara en ovälkommen utveckling utan kan i vissa avseenden förändra staden i en positiv riktning. Förvaltningsprogrammet skall utgöra grund för samverkan med verksamhetsutövare och intressenter. Även den löpande fastighetsdriften planeras och genomförs i överensstämmelse med programmets riktlinjer. Exempelvis vård av markytor, miljöarbete, trafik och användningen av kajer har betydelse för upplevelsen av området, liksom årligen återkommande evenemang. Det är bevisat att den starka presumtion som råder mellan den maritima kulturmiljön och den maritima verksamheten inte får brytas för att området inte ska tappa och förändra sin karaktär. Det räcker alltså inte med att tala om en maritim atmosfär - utan kulturmiljön måste få leva för att inte bli en kuliss. När väl de behoven är tillgodosedda är det angeläget att Skepps- och Kastellholmen har så många betalningsstarka hyresgäster som möjligt. Men innan detta är uppnått kan SFV inte driva en hyrespolitik som riskerar att ge oss en stelnad institutionsmiljö I denna omvälvning fyller Nationalstadsparken med Skepps- och Kastellholmarna en viktig funktion. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden måste här få ett starkt försvar så att Staden inte förlorar sin historiska grund som en Sjöfartsstad. Det är som tidigare sagts viktigt att förstå sambandet mellan kulturmiljöns utveckling och de maritima verksamheterna. Sjögården ser gärna att det i samband med SFVs förvaltningsprogram, Stadens översiktplan för Nationalstadsparken och de direktiv SFV får i kommande regleringsbrev bjuds till samråd på fullmäktige- och departementsnivå (Stadens och Länets företrädare, Finansdepartement och Kulturdepartement). Sjögården kan tänka sig att arrangera detta samråd. Skepps- och Kastellholmen är ett av våra viktigaste Riksintressen och en samordning där de viktiga maritima intressena får en större tyngd måste komma till stånd. 9

10 Det ekonomiska målet för Skepps- och Kastellholmens förvaltning För att nå den övergripande målsättningen har SFV formulerat följande delmål : - Alla förändringar ska ske med hänsyn till områdets historia och dess värden - Kulturlandskapet som vuxit fram under århundraden ska bevaras och utvecklas - Skeppsholmen och Kastellholmen ska vara tillgängliga för alla men tydligt uppfattas som en annorlunda stadsdel med ett lugnare tempo och kvaliteter som inte återfinns i den omgivande stenstaden - Områdets byggnader ska bevaras och samtidigt utvecklas genom väl vald användning och nära samarbete med hyresgästerna - Besöksmål och verksamheter ska i omfattning och inriktning vara anpassade till holmarnas förutsättningar och traditioner - Flottans verksamheter på Skeppsholmen och Kastellholmen ska även i fortsättningen vara möjliga att förstå - Området ska året om vara ett rekreationsområde i ordets verkliga bemärkelse, en källa till återhämtning för boende och besökare i Stockholm - Området ska vara levande alla tider på dygnet genom att verksamheter blandas med boende - De som bor och verkar i eller besöker området ska känna sig delaktiga i dess historia och uppskatta byggnadsminnets kulturhistoriska värden - Området ska ge ett ekonomiskt positivt resultat för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och en hållbar utveckling av byggnadsminnet Framgången för förvaltningen är i grunden beroende av de ekonomiska villkoren. Sjögården kan konstatera att programmets förslag till ekonomiska mål och riktlinjer här väcker fler frågor än svar. SFV anser att Skepps- och Kastellholmen ur ekonomisk synpunkt skall fungera som en självständig och självförsörjande enhet (profitcenter). Möjligheten till självförsörjande kan bara bedömas utifrån förvaltningsenhetens ekonomi. Förvaltningsprogrammet innehåller inte en enda uppgift om förvaltningsbudgeten, vare sig om dess intäkter, utgifter eller över huvud taget någon analys av förvaltningens ekonomiska förhållanden. Det blir därför omöjligt att begära remissinstansernas ställningstagande till det ekonomiska målet. Redan den grundläggande formuleringen är svår att begripa. Området skall ge ett positivt resultat för att säkerställa en långsiktigt bevarande och en hållbar utveckling av byggnads-minnet. Både Skepps- och Kastellholmen är i sina helheter byggnadsminnen så är det svårt att förstå vilket område som skall ge det överskott som betalar kostnaderna för byggnadsminnet. Eftersom all bebyggelse på holmarna ingår i det område som hör till byggnadsminnet betyder det att förvaltningen i sin helhet skall vara utformad med utgångspunkt från skyddet och syftet med skyddet av Skepps- och Kastellholmen. Vissa utpekade byggnader har särskilda restriktioner, men det finns ingen byggnad som får förvaltas utan att förvaltningen är underordnad syftet med byggandsminnesskyddet. Detta är också grunden till att Skepps- och Kastellholmen i sin helhet anförtrotts SFVs förvaltning. 10

11 Det är heller inte möjligt att sätta likhetstecken mellan byggnaderna med skyddsföreskrifter och de som enskilt är att betrakta som underskottsbyggnader, utan de ekonomiska förhållandena är väsentligt mer komplicerade än så. Målformuleringen är också motsägelsefull eftersom det eftersträvade positiva resultatet behövs för att täcka underskott för viss del av förvaltningen. Då kan resultatet efter den typen av dispositioner knappast längre vara ett plus - möjligen kan det vara fråga om ett nollresultat. Skulle Skeppsoch Kastellholmen lämna ett positivt resultat till SFVs samlade ekonomi även efter att extraordinära underhållskostnader inom området har täckts - då stämmer inte längre formuleringen att överskottet behövs för byggnadsminnets långsiktiga bevarande. Historiskt och marinhistoriskt värde På Skeppsholmen och Kastellholmen är Sveriges och Stockholms historia starkt närvarande. Bevarade byggnader och namn vittnar om marinhistorien och den tekniska utvecklingen inom flottan. Natur- och kulturvärden Flottans landskap Ladugårdslandsviken med Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Beckholmen utgör ett samlat örlogslandskap med vattnet som sammanbindande element. Flottans markanvändning har format kulturlandskapet, ibland hårdhänt men i huvudsak betydligt mer skonsamt än det civila stadsbyggandet. Här finns ännu rester av naturmark som gör att man, i synnerhet på Kastellholmen, kan uppleva att skärgården börjar i huvudstadens centrum. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden utvecklas och bevaras i dag av både civila och militärt anknutna maritima verksamheter. Miljöns utveckling är beroende av ett levande marint och maritimt kulturarv. Det blir uppenbart att avsnittet kräver vidare bearbetning för att ta bort den grundläggande osäkerhet som avsnittet skapar om hela förvaltningsprogrammet. Fysiskt underhåll av byggnadsminnet och val av hyresgäster och deras verksamheter. I nuvarande version är programmet kluvet på så sätt att de föregående avsnitten drar upp riktlinjer med en hög ambitionsnivå för i första hand det fysiska underhållet av byggnadsminnet (dvs. Skepps- och Kastellholmen i sin helhet), men också med avseende på hyresgästernas verksamheter. Den dunkla formuleringen av det ekonomiska målet, i kombination med resonemangen kring detta (som vi avstår från att kommentera) föder emellertid en omedelbar oklarhet om huruvida programmet i övriga delar är realistiskt och möjligt att genomföra. 11

12 En central fråga gäller här balansen mellan byggandsminnets rent fysiska förvaltning och de verksamheter som skall förkomma inom byggnadsminnet. Allmänhetens upplevelse kommer således i allt väsentligt att präglas av samspelet mellan den fysiska miljön, och karaktären av verksamheterna. Målet att slå vakt om den maritima atmosfären på holmarna kan endast nås på en mycket blygsam, rudimentär eller kanske snarast artificiell nivå om det skall tolkas som att enbart slå vakt om ett historiskt byggnadsbestånd. Ska målet att slå vakt om den maritima atmosfären däremot nås i den anda som präglar huvuddelen av programmet, så gäller att minst samma omsorg och vikt måste läggas vid att det finns tillräckligt många och tillräckligt livaktiga maritimt inriktade verksamheter för att de skall kunna sätta sin prägel på livet på holmarna. Det betyder att förvaltningsprogrammet behöver kompletteras med en policy för ett aktivt arbete med att rekrytera och behålla hyresgäster som på det viset kan bidra till måluppfyllelsen. Den strategin bör sedan också vara styrande för hyressättningen på holmarna. Behovet av en samlad redovisning av förutsättningar och tydligt formulerade mål för bevarande och utveckling av Skeppsholmen och Kastellholmen har accentuerats genom det tryck som finns från olika håll rörande nya och växande verksamheter på holmarna. Det är också viktigt att få ett helhetsperspektiv som grund för den mer detaljerade planeringen av åtgärder. Inom Sjögården ser vi med oro på den utveckling som innebär att maritima verksamheter måste flytta för att bereda plats för verksamheter som inte direkt har behov av det sjönära läget.vi tror att både Staden, Länet och Staten aktivt måste understödja etableringar av maritima verksamheter. Sjögården ser gärna att denna policy inrymmer vår uppfattning att byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter. Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. 12

13 Dessa konstateranden innebär självfallet inte att vi pläderar för att SFV skall ge subventionerade hyror till ekonomiskt bärkraftiga verksamheter inom det maritima segmentet. Däremot anser vi att hyresnivåerna allmänt sett bör vara avpassade för att ge utrymme åt det föreningsliv och de medborgaraktiviteter som är nödvändiga för Skepps- och Kastellholmens atomsfär. När väl de behoven är tillgodosedda är det angeläget att Skepps- och Kastellholmen har så många betalningsstarka hyresgäster som möjligt. Men innan detta är uppnått kan SFV inte driva en hyrespolitik som riskerar att ge oss en stelnad institutionsmiljö i en utrymd gammal flottbas. Där andra av Staten eller Staden subventionerade verksamheter utan maritim anknytning behövs för att klara hyresnivån. Att bevara och utveckla ett så centralt beläget kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde innebär konflikter mellan olika intressen. En process för hur förändringar ska hanteras, förutsebar och känd av alla berörda, bör göra dessa lättare att hantera. En stor medvetenhet och kunskap krävs av dem som beslutar om och medverkar till förändringar. Även små steg, som var för sig kan tyckas obetydliga, kan tillsammans hota områdets värden. Grunden för alla förändringar ska vara byggnads- eller områdeshistoriken tillsammans med mål- och värdebeskrivningar.arbetet bör sedan föras vidare i öppen samverkan mellan olika intressenter och professionella aktörer för att utveckla en gemensam syn på bevarande och utveckling. Det är utomordentligt viktigt att den mångfald och rikedom av maritim kulturhistoria som samlats på Skepps- och Kastellholmen får fortleva och utvecklas. Vi måste se till att kajerna och byggnader inte kommersialiseras med verksamheter som inte bidrar till kulturmiljön. Nej, låt det lukta, klinga och klonka på Skepps- och Kastellholmen. Maritima verksamheter har en betydelsefull koppling till kulturmiljöns utveckling och bevarande. Verksamheten på vattnet har också samma betydelsefulla koppling till kulturmiljöns utveckling som de sjönära verksamheterna på land. Beslutsfattare inom stat och kommun och andra tillskyndare av verksamheter på holmarna bör därför inrikta sig på att trygga deras ekonomi långsiktigt. Alternativen får inte vara ett långsiktigt förfall eller att mer betalstarka verksamheter måste tas in som inte direkt har behov av det sjönära läget. En sådan utveckling kommer att kväva området och skapa en stelnad institutionsmiljö i en utrymd gammal flottbas. 13

14 Nationalstadsparken unika pärlor av historiska landskap Nationalstadsparken är ett unikt historiskt landskap av jaktpark, engelsk lustpark, barockpark, industrisamhällen, skärgårdsby, funkis, örlogsmiljö med mera som fortfarande väver ihop natur, kultur och friluftsvärden. Idag har vi lyckligtvis kvar detta landskap som sträcker sig från Skeppsholmen i väster till Fjäderholmarna i öster och vidare upp emot Ulriksdal i nordväst. En av många pärlor inom detta unika område är det samlade maritima lanskapet. Ett landskap som formats av den gamla örlogsbasen och som vi idag kallar Sjögården SFV har ett oerhört stort ansvar för att föra det unika kulturarvet inom denna del av Nationalstadsparken vidare till framtiden. Då kan inte ekonomiska kalkyler väga tyngre än kulturlandskapets krav. SFV måste få ett starkt stöd för att kunna värna det unika landskapet och dess byggnader. Det är först då vi kan tala om effektiv och ekonomisk förvaltning. 14

15 15 Stockholms Sjögård c/o Gustaf Taube Granitvägen Lidingö