Stort tack för ett jättetrevlig besök. Hör gärna av er om det är något ytterligare ni vill ta del av!

Transkript

1 From: Grönberg Eskel Marit Sent: 25. juni :19 To: Jane Redder Cc: Wieselgren Ing-Marie Subject: slides Attachments: Utfallskontrakt och insatser för att minska sjukskrivning.pdf; presentation till Aalborg im tillägg.pptx; Sociala investeringar 25 juni SKL.PPTX; PulsSmart projekt.pptx Hej! Stort tack för ett jättetrevlig besök. Hör gärna av er om det är något ytterligare ni vill ta del av! Ha en fin fortsatt studieresa! Varma hälsningar Marit Marit Grönberg Eskel Handläggare Uppdrag psykisk hälsa Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan Stockholm

2 Juni 2019

3 Agenda Social & Health Impact Center Sociala utfallskontrakt Case; Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus 2

4 Ny kapacitet i svensk kontext Tvärsektoriell och tvärprofessionell miljö Förbättrar förmågan att mäta effekter för såväl samhälle som individ I partnerskap med ledande aktörer i Europa bidrar SHIC till gemensamt lärande Höjer takten i hur kunskap omsätts till praktisk verksamhet Implementeringsstöd Kunskap & evidens Modellering av business case, interventions- och kontraktsdesign Uppföljning och adaptive management Praktik för bättre utfall Utvärdering och implementering 3

5 Mål RISE är genom centret en bärande del av det svenska ekosystemet för social innovation och välfärdsutveckling från 2021 och framåt. På europeisk nivå är RISE SHIC en erkänd aktör som bidrar med tekniskt stöd och praktiska case till EU:s agenda för social utveckling. 4

6 Komponenter i SHIC:s arbete Förstå behov Utforma lösningar Kvalitetssäkrad mätning och utvärdering av effekter Modeller som ger alla inblandade aktörer incitament att nå bästa möjliga utfall Trovärdig och neutral part som kan stödja utveckling och implementering Resurser Aktiviteter Processmått/ prestationer Utfall/resultat/ kortsiktiga effekter Långsiktiga effekter/ påverkan Input Activities Output Outcome Impact 5

7 Behov & första hypotes Milstolpe 1 Mobilisering & förfining Milstolpe 2 Underlag för att agera Milstolpe 3 Process för utformning av utfallsbaserade lösningar Definiera: Behov och data Målgrupp Utfall Hypotes om insats Beslut om: problemdefinition Målgrupp och utfall Fortsättning Förankring hos alla aktörer Interventionsdesign som driver förändring Hypotes om finansiell modell Beslut om: Insatsmodell Inriktning modell för genomförande och finansiering Slutför finansiell modell Utkast på utfallskontrakt Underlag för upphandling Beslut om: Finansiering Kontrakt Upphandling 6-12 månader 6

8 På gång Socialt utfallskontrakt - Arbetsmiljö och hälsa i fokus, Botkyrka och Örnsköldsvik Stockholmsregionen, HSF, strategi för psykisk hälsa Förstudie - Individual Placement and Support (IPS) Stockholms stad, Sollentuna, Göteborg (Hisingen), Örebro, FK, AF, regionerna och samordningsförbunden Nordiskt nätverk och diskussion på EU-nivå Nationella utfallsfonder 7 Strukturfonder med större fokus på utfall

9 Vad finns det för fördelar med sociala utfallskontrakt? Möjlighet för offentlig sektor att få finansiering för innovativa insatser Extern part kan bidra till starkare resultatfokus och robustare utvärdering Möjlighet för offentlig sektor att få externt stöd i förändringsarbete Möjlighet för offentlig sektor att få stöd i att upphandla tjänster med utfallsbaserad ersättning Inte en finansieringsmodell, snarare en förändringsledningsprocess som uppmanar alla aktörer att fokusera på utfall* *Fritt översatt från Toby Eccles, Social Finance, Impact Investing World Forum mars 2017

10 Exempel 1 Socialt utfallskontrakt i Norrköping

11 Placerade barn och unga

12 Exempel 2 Socialt utfallskontrakt för minskad sjukfrånvaro och en hälsofrämjande arbetsmiljö

13 Bakgrunden är att Uppdrag psykisk hälsa (SKL) och RISE har lett en nationell förstudie kring insatser för att minska sjukfrånvaro Utveckla arbetssätt för att stärka möjligheten till satsningar på tidiga insatser för att minska sjukfrånvaron i kommun, landsting och regioner Mål och syfte Utveckla modell för finansiering av förebyggande och tidiga insatser Genomföra detta i samarbete med pilotkommuner ARBETSMATERIAL 12

14 HVB/SiS som första placering, 2014 Barn utan insats * Källa: Barn med öv-insats(er) HVB/SiS - kvar i placering 2015* Ingen placering KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL Andel av vårddygn i HVB/SiS (%) % = De 50 % mest 70 vårdtunga individerna 60 Ej HVB/SiS som första placering, 2014 driver 83 % av Nytt 50 HVB/SiS** Nytt vårddygnen HVB/SiS** i De 20 % mest 406 HVB/SiS vårdtunga 30 individerna driver 47 % av 20 HVB/SiSkvar i placering Barn oavsett vårddygnen i 10 tidigare öv-insatser HVB/SiS 2015* 0 45 Familjehem** Familjehem** Andel av individer (%) 3 1 Källa: Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys Jourhem** Ingen Jourhem** KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL placering 18 2 * Kvar i placering innebär att individen fortfarande är kvar i samma resurs vid 10 september ** Denna information avser endast individens placering efter avslutad HVB/SiS-placering. Eventuella efterkommande placeringar inom uppföljningstiden illustreras ej. Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys % = 68 individer Enskede-Årsta-Vantör är en av nio kommuner som har medverkat i fördjupade nulägesanalyser Gällivare A Fördjupad nulägesanalys av sjukfrånvaron i verksamheten Stöd i kontraktering och implementering av insats Löpande uppföljning av resultat och finansiella utfall Örnsköldsvik B Håbo 20 % av placerade individer driver 47 % av vårddygnen i HVB/SiS Andel vårddygn i HVB/SiS , individer som placerades i HVB/SiS år 2013 PRELIMINÄR Av de HVB/SiS-placeringar som inleddes 2014 och avslutats har endast ett fåtal placerats i annan vårdform Antal placerade individer utan och med föregående placering*, Norrköpings kommun, 2014 PRELIMINÄR Vänersborg Kungsbacka G H I C D E F Botkyrka EÅV Nynäshamn Borås Utvecklingsarbetet sker i samarbete med RISE och SKL, Botkyrka 13

15 I kommunerna motsvarar sjukfrånvaron heltidstjänster inom exempelvis skola och hemtjänst 800 grundskoleenheter 7,2% Sjukfrånvaro i kommunerna = = förskolor heltidstjänster 755 hemtjänstenheter Not: Storlek på enheter för beräkningar: 10 anställda per förskola, 20 anställda per grundskoleenhet och 30 anställda per hemtjänstenhet. Siffror baserade på statistik från skolverket och pilotkommuner

16 En koncentrerad riskgrupp står för en stor del av den korta sjukfrånvaron (dag 1-14) 20% av de anställda står för 59-82%* av korta sjukfrånvaron (dag 1-14) Utöver det visar analyserna också att riskgruppen i mycket större utsträckning hamnar i en längre sjukskrivning efterföljande år och i större utsträckning avslutar sin anställning än andra 15

17

18 Riskgruppen återkommer från år till år År 0 Riskgrupp, upprepad korttidsfrånvaro År 1 Fortfarande riskgrupp Sjuk,< 14 dgr Ej riskgrupp Avslutat anställning År 2 Fortfarande riskgrupp Sjuk, < 14 dgr Definition av riskgrupp: Fler än tre frånvarotillfällen på tolv månader Ej riskgrupp Avslutat anställning

19 Inom alla förvaltningar återfinns arbetsplatser med hög korttidsfrånvaro (dag 1-14) 3,4 dagar per anställd och år 6,7 dagar per anställd och år 10,3 dagar per anställd och år Enheter inom välfärdsförvaltningen Enheter inom bildningsförvaltningen 1,6 dagar per anställd och år 4,5 dagar per anställd och år 8,0 dagar per anställd och år Källa: Statistik från lönesystemet i Örnsköldsviks kommun, 2016, SKL och Lumell Associates analys 2017 ARBETSMATERIAL 18

20 Målgrupper för insatserna inom det sociala utfallskontraktet inkluderar riskindivider och riskarbetsplatser Definition: Anställda i riskgrupp Anställda med fler än tre sjukfall de senaste tolv månaderna Chefer för arbetsplatser med risk Arbetsplatser med hög och/eller ökande sjukfrånvaro

21 Genom investeringen finansieras tre olika insatser Oberoende uppföljning och styrning Insats i tre delar Projektorganisation: Kartläggning, uppföljning och performance management (SKL och RISE) 1. Hälsosupport för medarbetare Mottagande av sjukanmälan Risk-screening med validerade frågor Fortsatt stöd baserat på risk Uppföljning till åter i arbete Kontakt med chef, trepartssamtal, plan och ev. åtgärder och uppföljning Enligt ovan + koordinering till ord. vård, företagshälsa och karriärvägledning Upphandlad leverantör med utfallsbaserad ersättning 2. Agilt chefsstöd Risk-screening Stöd och coachning till chefer i utformning av handlingsplaner, genomförande av aktiviteter och medarbetardialog Standardiserade utbildningspaket (tecken att uppmärksamma, stöd i samtal, SAM) Uppsökande kontakt för följsamhet till rutiner och handlingsplaner Genomförs av kommunen med stöd från projektorganisation 3. Statistikstöd till ledning och HR Uppföljning av definierade KPI sjukfrånvaro (omfattning och orsaker) följsamhet till rutiner (t ex tid till agerande) Grafiskt gränssnitt med beslutstöd för chefer och HR Genomförs av kommunen med stöd från projektorganisation

22 Finansiell modell

23 Ett internt utfallskontrakt och ett utfallsbaserat leverantörskontrakt bidrar till ökad kontroll Tjänsteleverantörer P4Pavtal HR (Projektägare i kommunen) Projektorganisation Kommun (Ekonomi / Internbank) Extern validerare Finansiering Förväntade utfall Validering av utfall Krav i kontrakt Stöd och performance mgmt. Projektkontrakt Kommunens projektägare förbinder sig gentemot kommunledningen att leverera specificerade insatser och sträva efter definierade mål Extern Intern Målgrupp Utfall Resursfördelningen mellan HR och kommunledning skapar behov av noggrann resultatuppföljning Leverantörens ersättning är beroende av utfall, vilket förstärker behovet av transparens och robust uppföljning ARBETSMATERIAL 22

24 23

25 Upphandling med utfallsbaserad ersättning 24

26 Tidiga resultat

27 Botkyrka kommun tidiga effekter Förändring i nettodagar per anställd (dag 1-14), per kön och åldersgrupp (ej trendjusterat) -16% -16% -16% -13% -17% -10% 0 Hela kommunen Kvinnor Män <30 år år 49+ år okt17-mar18 okt18-mar19

28 Totalt har den korta sjukfrånvaron minskat med korttidsfrånvarodagar under perioden oktober 2018 till mars Minskning av korttidssjukfrånvaro i dagar per månad sedan projektstart okt-18 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar Totalt färre dagar jämfört med referensperiod Minskningen av den korta sjukfrånvaron har överstigit nödvändig minskning för att nå break-even med 195 dagar Observerad period Referensmätning

29 82% kvinnor 18% under % mellan Referensmätning aug17-jul18 20% av anställda i riskgrupp Observerad period apr 18- mar 19 48% fortfarande i riskgrupp 21% långtidsskrivna Inte längre i riskgrupp 12% har ett nytt sjuktillfälle Ny riskgrupp, 15% av anställda 82 % kvinnor 20% under 30 år 45% mellan Riskgrupp: fler än 3 sjukfall senaste 12 månaderna

30 Antal nettodagar per anställd Örnsköldsviks kommun tidiga effekter 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Förändring i nettodagar per anställd (dag 1-14), per kön och åldersgrupp (ej trendjusterat) -12% -12% -10% Hela kommunen Kvinnor Män < >49-16% -13% -10% nov17-mar18 nov18-mar19 29 RISE Mallpresentation

31 Totalt har den korta sjukfrånvaron minskat med dagar under perioden november 2018 till mars ,00 Minskning av korttidssjukfrånvaro i dagar per månad sedan projektstart 400,00 200,00 0,00-200,00-400,00-600,00 nov-18 dec-18 jan-19 feb-19 mar-19-48,51-203,80-251,40-498,82-531,46 Totalt sparade nettodagar Det behövs en fortsatt minskning med dagar för att nå break-even år 1 Mätning 1 Referensmätning 30

32 95% kvinnor 27.5% under 30 Referensmätning nov 17- okt % av anställda i riskgrupp Mätning 1 apr 18- mar 19 57% fortfarande i riskgrupp 6% långtidsskrivna Ny riskgrupp, 11.6% av anställda + Inte längre i riskgrupp 87% har inga nya sjuktillfällen 12% har ett nytt sjuktillfälle 1% har 2 nya sjuktillfällen ca 300 nya individer 93 % kvinnor 22% under 30 år 43% mellan Riskgrupp: fler än 3 sjukfall senaste 12 månaderna

33 Anna Järneteg Rickard Bracken socialimpactcenter.se RISE Research Institutes of Sweden AB ri.se Besöksadress: Lindholmspiren 7 A, Göteborg Postadress: Box 857, Borås

34 Sveriges Kommuner och Landsting

35 Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Arbete Förskola skola Räddningstjänst Polis Familj Vänner- Samhälle Hälso- och sjukvård Företagshälsovård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst

36 0% av befolkningen ar närstående med sykisk sjukdom av männen och av befolkningen abbas av depression 5,5% av barnen i Sverige träffar BUP varje år En miljon människor i Sverige 10% får antidepressiva utskrivet Vanligaste sjukskrivnings orsaken sedan 2014 och nu 50% av alla sjukskrivningar för psykiatriska tillstånd 40% av 11-åriga flickor 50% av13-åriga flickor 60% av 15-åriga flickor ppger att de har två eller flera psykiska eller psykosomatiska symtom 70% av de unga placerade på SIS har en psykiatrisk diagnos 40% har två psykiatriska diagnoser

37

38 kar inte?

39 Hela samhället Aktuella aktörer med uppdrag Specialiserad verksamhet Psykisk hälsa Psykisk ohälsa Psykisk sjukdom 6

40 7

41 Hälsovårdsstadga 1874 ttiga avloppssystem, nhållning, tillgång till nt, brunnsborrat vatten Under och 1800-talet växte synen på befolkningens värde fram, inte bara ur ett individperspektiv utan även u ett samhällsperspektiv. Om man kunde förbättra befolkningens hälsa så var de både av värde för samhället, företagen och framförallt för den enskilda individen 8

42 Jenner ympar med kokoppor Smittkoppsvaccinet uppfunnet 1885, samma år som Pasteur vaccinerade den första patienten. Principen för vaccination klarnar: en ofarlig dos av en smitta ger kroppen ett bestående skydd nästa gång den angrips är den rustad att slå tillbaka. 9

43 nationell kraftsamling för psykisk hälsa

44 Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Värnar lokalt och regionalt självstyre.

45 Våra medlemmar Alla 290 kommuner. Alla 20 regioner.

46 En fråga om demokrati SKL är en sammanslutning för kommuner och regioner. Som arbetsgivar- och medlemsorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati.

47 Arbetsgivarorganisation Arbetsgivarorganisation för alla kommuner och regioner. Våra medlemmar är arbetsgivare för mer än en miljon människor. Tecknar centrala kollektivavtal. Stärker våra medlemmar i rollen som arbetsgivare. Skapar förutsättningar för lokala lösningar.

48 Service och rådgivning Erbjuder våra medlemmar rådgivning och service inom exempelvis juridiska frågor och samhällsplanering. Medlemskontakterna ger oss kunskap så att vi bättre kan tillvarata medlemmarnas intressen.

49 Vårt uppdrag som intresseorganisation Omvärldsbevakning och analys Positionering och politiska ställningstaganden Arbetet sker genom remisser, utredningar, lobbying, opinionsbildning och allianser. Resulterar i medlemsnytta.

50 Prioriterade frågor 2019 (1) Agenda för integration: sammanhållet mottagande och bättre etablering Bättre förutsättningar för utveckling av förskola och skola Kompetensförsörjning förstärkt vuxenutbildning Kompetensförsörjning Sveriges viktigaste jobb Strategi för hälsa på väg mot framtidens välfärd Omställning till Nära vård och omsorg Minskat missbruk och beroende Bättre förutsättningar för välfärdens utveckling och finansiering Upphandling som en del i den strategiska styrningen Nationell identitetshandling

51 Prioriterade frågor 2019 (2) Tillgänglig basdata för samhällsnytta Ledarskap för digital utveckling Bostäder till alla Infrastruktur för hållbar mobilitet och kommunikation Bredband och uppkopplade välfärdstjänster i hemmet Fungerande samhälle vid ett förändrat klimat Fortsatta steg mot minskad klimatpåverkan Stärkta förutsättningar för förtroendevalda Stärkt lokal och regional utvecklingsförmåga Avtalssamverkan mellan kommuner och regioner.

52 Prioriterade EU-frågor 2019 EU:s framtida långtidsbudget En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter 2020 Den sociala dimensionen av EU Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU EU:s vattendirektiv bättre hänsyn till lokala förutsättningar Lokalt och regionalt arbete för en cirkulär ekonomi med minskad plastanvändning i Europa Mobilitet och infrastruktur Horisont Europa.

53 Politisk organisation Revisorer KONGRESS Valnämnd Styrelsen Arbetsutskott Delegationer - Förhandling - Revision - Sjukvård Beredningar - Demokrati - Digitalisering - EU - Kultur och fritid - Primärvård och äldreomsorg - Samhällsbyggnad - Socialpolitik och individomsorg - Tillväxt och regional utveckling - Utbildning Programberedningar

54 Kansliorganisation Vd Vd-staben Avdelningen för arbetsgivarpolitik Avdelningen för ekonomi och styrning Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Avdelningen för vård och omsorg Avdelningen för digitalisering Avdelningen för juridik Avdelningen för administration Avdelningen för kommunikation

55 Kommunernas uppdrag Kommuner ansvarar för merparten av samhällsservicen. Vissa uppgifter måste utföras enligt lag, andra är frivilliga. Omfattande obligatoriska ansvarsområden är förskola och skola, socialtjänst och äldreomsorg. Exempel på frivilliga uppgifter är kultur och bostadsbyggande.

56 Regionernas uppdrag Regioner är formellt sett landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar. Vissa uppgifter måste utföras enligt lag, andra är frivilliga. Största obligatoriska ansvarsområdet är sjukvård. Regionernas ansvar omfattar även regionalt tillväxtarbete och infrastruktur. Exempel på frivillig uppgifter är turism.

57 Vad är UPH

58 Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH) är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Liknande överenskommelser har funnits sedan Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin organisatoriska placering på SKL.

59 Nationell Psykiatrisamordning Milton-utredningen SOU 2006:100 Nationell psykiatrisamordning, eller Milton-utredningen som den kallades efter den särskilde utredaren/psykiatrisamordnaren Anders Milton, var en offentlig utredning under perioden

60 : SKL Barntåget + positionspapper

61 SKL Modellområdesprojektet 14 modellområden (kommun + landsting) med målet att laga glappet mellan skolsköterskan och BUP 6 modeller

62 En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting. Kongressperioden PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Staten.

63

64 Allt åt alla

65 Mellan 2012 och 2018 har mellan 850 och miljoner kronor per år avsatts för en överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk hälsa där merparten fördelats direkt till kommuner och landsting. Fram till 2015 fokuserades främst två prioriterade målgrupper: barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska problem, men sedan 2016 omfattas alla åldrar och tillstånd 2019 års ÖK omfattar ca 1,7 miljarder

66 tremendous challenge now and owards 2030 when

67 Satsa tidigt: Satsningar på familjen 34

68 35

69 Sociala investeringar På UPH/SKL

70 Varför arbetar vi med sociala investeringar?

71 oppling strategisk operativ nivå ur får vi planer, aktiviteter och ansträngningar på olika nivåer att driva åt amma håll? Politik Politik Ledning Ledning? Verksamhet Verksamhet

72 Utveckling/innovation och kalkylerat risktagande ivet de resurser som satsas på sociala området vilka är förutsättningarna r utveckling av mer effektiva arbetssätt? konomiska medel rganisation rbetssätt Kommunala utgifter 2012 (mdr)* IFO (exkl bistånd); 24 Materiella investeringar; 52 Förskola; 76 Grundskola; 85 * Hultkrantz, L. (2016), Sociala investeringsfonder, Ekonomisk Debatt 44:3

73 Utfallsfokus hur leder satsade resurser till en bättre situation för folkningen? n komponent för ökad tydlighet och en gemensam riktning Vad är ett önskat utfall? Politiker Ledning Verksamhet Civilsamhälle & näringsliv

74 Vad är sociala investeringar? Organisation och arbetssätt för att driva systematiskt utvecklingsarbete med fokus på förbättrade utfall Generella arbetssätt, ej specifika för ett visst sakområde Utfallsfokus på kort och lång sikt Mänskliga/sociala effekter Ekonomiska effekter Ekonomisk modell Strategiska medel som möjliggör tvärsektoriella satsningar och lyfter risk från enskilda förvaltningar/enheter Kan involvera extern finansiering/riskdelning Iterativt arbete Gradvis utveckling genom lärande och optimering

75 betet leder till ökad förståelse för drift och veckling tematiskt arbete med sociala investeringar bygger upp kapacitet för en tvärsektoriell ecklingsorganisation Ordinarie verksamhet Behovsanalys Utvecklingsorganisation sociala investeringar Gap som kan åtgärdas i ordinarie verksamhet Feedback från uppföljning och utveckling Ny metod/arbetssätt att implementera Forum för kunskapsöverföring och diskussion om generella lärdomar Gap som kräver metodutveckling Satsning genererar ny kunskap (arbetssätt, målgrupper etc.) Utvärderad satsning ger kunskap om effekter och verksamma komponenter

76 Hur arbetar vi med sociala investeringar?

77 Aktion 2018 sociala investeringar

78 ULS MA RT För ett friskt lärande i skolan

79 Vad vet vi om övriga Sveriges arbete med sociala investeringar?

80 ULS MA RT För ett friskt lärande i skolan

81 genda Vad är PulsSmart? Varför behövs PulsSmart? Programlogik Övergripande tidplan Mätinstrument

82 Vad är PulsSmart? Fysiska aktivitetspass 3 aktivitetspass om 20 minuter långa införs veckovis. Fokus ligger på att ha roligt och även om passen är obligatoriska så är de inte betygsgrundande. Koll på pulsen Målet med varje pass är att hålla en intensitetsnivå som motsvarar 60-75% av maxpuls som mäts med hjälp av ett pulsband Socialt samspel/samarbete uppmuntras Aktiviteterna har som ambition att vara enkla att anpassa utifrån individuell förmåga samtidigt som det kan finnas moment av samarbetsövningar Förbättrad kognition Fysisk aktivitet antas förbättra kognitiva förmågor och kommer därför att testas i samband med aktivitetspassen kvartalsvis Ombyte och dusch ej nödvändigt Aktiviterna likställs med aktiva raster då de varken motsvarar maxpuls eller är ihållande över tid. Därför finns inga krav på ombyte eller dusch.

83 Varför behövs PulsSmart? Svenska skolbarns skolresultat sjunker 17,5 % av eleverna som gick ut årskurs 9 år 2017 saknade behörighet till gymnasiet Psykisk ohälsa ökar bland unga Psykisk ohälsa bland barn och unga I åldrarna år har ökat med 100% under en tio-årsperiod Risk för framtida utanförskap Unga som är utan gymnasial utbildning har dubbelt så stor risk för arbetslöshet jämfört med unga med gymnasial utbildning. Stora skillnader mellan elevgrupper Socioekonomisk status har fått större betydelse både för hur väl en elev presterar i skolan och hur väl eleven mår Forskning talar för flera effekter av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet stärker inte bara det fysiska välbefinnandet utan det psykiska välbefinnandet också. Det kan förbättra kognitiva förmågor och även skolresultat.

84 Programidé fysisk itet i skolan Leder också till Stärkt socialt samspel Vilket resulterar i Skolan blir en trygg plats för flera grupper Som gör att vi uppnår slutmålet Mål: Förbättrad skolprestatio der till Samt Men även Förbättrade kognitiva förmågor Mål: Förbättrat psykiskt och fysiskt välbefinnande Förbättrad studiero I klassrummen

85 Övergripande tidplan HT 2019 Planerad projektstart Inhämtning av baslinjedata Analys av ämnesprov Analys av ljudnivå I klassrum Analys av kognitionstester VT 2021 Möjlighet till revidering och ändringar Eventuellt beslut om infasning av nya årskurser VT 2022 Projektavslut Slutrapportering Förslag till implementerin och uppskalning Halvtidsuppföljning Inhämtning av data Analys av ljudnivå I klassrum Analys av kognitionstester HT 2020 Slutmätning Inhämtning av data Analys av ämnesprov Analys av ljudnivå I klassrum Analys av kognitionstester HT 2021

86 Mätinstrument avgöra om aktivitetspassen genomförs enligt plan och om de faktiskt har effekt på psykiskt välbefinnande och kognitiva förmågor så an ätinstrument. All information som samlas in analyseras och presenteras anonymt utan att möjlighet att avslöja en elevs identitet. Flanker test Kognitiva förmågor kommer att testas kvartalsvis med hjälp av ett digitalt test som heter Flanker. Flanker syftar till att mäta individers förmåga till selektiv uppmärksamhet och att förutse och sortera bort irrelevant stimuli. I testet finns inga krav på läskunnighet då testet helt baseras på symboler. Testet tar ca 2-3 minuter att genomföra. Ingen annan förutom eleven och projektledare vet om elevens resultat då det presenteras med hjälp av ett nummer i stället för elevens namn. Resultat på ämnesprov För att veta om aktivitetspassen har någon effekt på skolprestationer kommer resultaten på de nationella ämnesproven att analyseras och jämföras före och efter insatsen både på individnivå och på klassnivå. Dessa kommer även att jämföras med resultat från klasser som inte deltagit i satsningen för att bedöma om en skillnad kan bero på satsningen eller ej. Pulsmätning Pulsen mäts på varje deltagande elev med hjälp av ett pulsband som sitter på överarmen. Detta möjliggör för läraren att följa och säkerställa elevens intensitetsnivå. Eleven själv får också tillgång till sin pulsdata via en digital platform. Ingen annan förutom läraren och eleven vet om vems data som är vems då den presenteras med hjälp av ett nummer i stället för elevens namn. Hälsorelaterad livskvalitet För att skatta en elevs psykiska välbefinnande används en enkät som heter Pediatric Quality of Life (PedsQL). Enkäten mäter olika dimensioner av funktionalitet: fysisk, emotionell, social och skolrelaterad funktionalitet. Totalt består enkäten av 23 frågor. Både eleverna själva och deras föräldrar kommer att få besvara enkäten men föräldrar ombeds då skatta sitt barns funktionalitet i stället för sin egen.