Tidiga insatser för minskad sjukfrånvaro. Informationsmaterial

Transkript

1 Tidiga insatser för minskad sjukfrånvaro Informationsmaterial

2 Bakgrunden är att Uppdrag psykisk hälsa (SKL) har lett nationell förstudie kring insatser för att minska sjukfrånvaro Utveckla arbetssätt för att möjliggöra satsningar på riktade och tidiga insatser för att minska sjukfrånvaron i kommun, landsting och regioner Mål och syfte Utveckla skalbar modell för finansiering av förebyggande och tidiga insatser Genomföra detta i samarbete med pilotkommuner Förstudien genomförd januari april 2017 ARBETSMATERIAL 1

3 Sjukfrånvaron ökar nationellt med betydande ohälsa och samhällskostnader som följd Försäkringskassans kostnader för sjuk- och rehabiliteringspenning, år Miljarder SEK ,2 30,5 +14% +13,6 Miljarder SEK 34,7 39,8 44,4 40 miljarder kronor var Försäkringskassans kostnad för sjukfrånvaron 2016 Sjukskrivning för psykisk ohälsa har ökat med 111% sedan Prognos 2017 ARBETSMATERIAL 2

4 I kommunerna motsvarar totala sjukfrånvaron heltidstjänster inom exempelvis skola och hemtjänst 800 grundskoleenheter 7,2% Sjukfrånvaro i kommunerna = = förskolor heltidstjänster 755 hemtjänstenheter Not: Storlek på enheter för beräkningar: 10 anställda per förskola, 20 anställda per grundskoleenhet och 30 anställda per hemtjänstenhet. Siffror baserade på statistik från skolverket och pilotkommuner ARBETSMATERIAL 3

5 Det finns goda exempel på insatser som har god effekt för minskad sjukfrånvaro Torsbymodellen kommunen med lägst sjukfrånvaro i Sverige Socialt utfallskontrakt inom arbetsrelaterad hälsa % lägre sjukfrånvaro Privata modeller och försäkringslösningar för proaktiva insatser Upp till 40 % lägre sjukfrånvaro Internationella och nationella exempel har visat att korttidsfrånvaro kan minskas med interventioner som kombinerar systematisk riskidentifiering med behovsanpassat stöd till anställda, chefer och ledning ARBETSMATERIAL 4

6 Källa: KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL Källa: Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL * Kvar i placering innebär att individen fortfarande är kvar i samma resurs vid 10 september ** Denna information avser endast individens placering efter avslutad HVB/SiS-placering. Eventuella efterkommande placeringar inom uppföljningstiden illustreras ej. Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys 3 18 Åtta kommuner har medverkat under 2017 Gällivare C Fördjupad nulägesanalys av sjukfrånvaron i verksamheten Stöd i kontraktering och implementering av insats med extern finansiering Löpande uppföljning av resultat och finansiella utfall Örnsköldsvik F Håbo 20 % av placerade individer driver 47 % av vårddygnen i HVB/SiS Andel vårddygn i HVB/SiS , individer som placerades i HVB/SiS år 2013 PRELIMINÄR Andel av vårddygn i HVB/SiS (%) 100 % = 68 individer % = Av de HVB/SiS-placeringar som inleddes 2014 och 90 avslutats har endast ett fåtal placerats i annan vårdform 80 De 50 % mest Antal placerade individer utan och med föregående placering*, Norrköpings kommun, vårdtunga PRELIMINÄR individerna HVB/SiS som första placering, Ej HVB/SiS som första placering, 2014 driver 83 % av Nytt 50 HVB/SiS** Nytt vårddygnen HVB/SiS** i De 20 % mest 406 HVB/SiS vårdtunga 30 individerna Barn utan HVB/SiS - driver 47 % av insats * 20 HVB/SiSkvar i placering Barn oavsett kvar i placering vårddygnen i * 10 tidigare öv-insatser HVB/SiS 2015* Familjehem** Familjehem** Andel av individer (%) Barn med 3 öv-insats(er) 1 Vänersborg Kungsbacka G E D A B Botkyrka Nynäshamn Ingen placering 6 4 Jourhem** 2 Ingen placering Jourhem** Borås Utvecklingsarbetet sker i samarbete med Uppdrag Psykisk Hälsa och RISE 5

7 Analyser av den korta sjukfrånvaron dag

8 Prioriterade kartläggningsaktiviteter har gett insikter om nuläget och nuvarande behov av insatser Aktiviteter Statistisk analys av flöden och mönster i sjukfrånvaron + Enkät till utvalda respondenter i verksamheterna + Fokusgrupp och intervjuer med verksamheter Prioriterade analyser: Sjukfrånvarons omfattning i nettodagar, fördelat på sjukfallslängd Beräknad kostnad för sjukfrånvaro, fördelat på sjukfallslängd och förvaltning Spridning inom och mellan förvaltningar avseende korttidsfrånvaro (dag 1-14) Analys av anställda med upprepad korttidsfrånvaro ( riskgrupp ), karakteristika och förändring över tid Kvalitativ analys av orsaker till sjukfrånvaro (individ, arbetsplats och övergripande nivå) gap och framgångsfaktorer i arbetsmiljöarbetet Exempel på insikter från analysen: Sjukfrånvarons omfattning och kostnader Beskrivning och insikter av riskgrupp Orsaker, gap och framgångsfaktorer i arbetsmiljöarbetet 7

9 En koncentrerad riskgrupp står för en stor del av den korta sjukfrånvaron (dag 1-14) PRELIMINÄR 20% av de anställda står för 62-82%* av korta sjukfrånvaron (dag 1-14) Utöver det visar analyserna också att riskgruppen i mycket större utsträckning hamnar i en längre sjukskrivning efterföljande år och i större utsträckning avslutar sin anställning än andra 8

10 Riskgruppen återkommer från år till år År 0 Riskgrupp, upprepad korttidsfrånvaro År 1 Fortfarande riskgrupp Sjuk,< 14 dgr Ej riskgrupp Avslutat anställning År 2 Fortfarande riskgrupp Sjuk, < 14 dgr Ej riskgrupp Avslutat anställning Definition av riskgrupp: Fler än tre frånvarotillfällen på tolv månader 9

11 Inom alla förvaltningar finns arbetsplatser med hög korttidsfrånvaro (dag 1-14) 2 dagar per anställd och år 7 dagar per anställd och år 13 dagar per anställd och år Enheter inom utbildningsförvaltningen Enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen 2 dagar per anställd och år 5 dagar per anställd och år 11 dagar per anställd och år 10

12 Förklaringar och orsaker till den ökande sjukfrånvaron finns på individ, arbetsplats och systemnivå Stressrelaterad problematik, bristande delaktighet och en ansträngd privat situation Obalans mellan krav och resurser, svårigheter att få till ett nära ledarskap Brister i arbetssätt när det gäller att fånga upp och arbeta med anställda med risk för ohälsa samt strukturella utmaningar på systemnivå Över 80 intervjuer med anställda, fackliga, enhetschefer, verksamhetschefer, förvaltningschefer, HR, företagshälsovård, forskare och experter 11

13 Ökad stress, otydligt uppdrag, bristande ledarskap, uppföljning och delaktighet är återkommande orsaker som nämns Sammanställning av genomförda fokusgrupper och intervjuer Individ Teman på individnivå Delaktighet och inflytande Sjukdom Samarbete Stress och otillräcklighet Arbetsbelastning Privata orsaker Teman på arbetsplatsnivå Arbetsplatser Bristande ledarskap Obalans mellan krav och resurser Bristande förebyggande arbete Samverkan och uppföljning Otydligt uppdrag Fysisk arbetsmiljö Kommunikation Förebyggande arbete 12

14 Ett önskvärt läge enligt fokusgrupperna God hälsa, arbetsförmåga och produktivitet hos medarbetarna Hållbar arbetsmiljö och hälsofrämjande arbetsplatser 1. Bättre förutsättningar och verktyg för att tidigt upptäcka upp individer och enheter med risk 2. Ökad delaktighet, inflytande och stöd från chefer och kollegor 3. Fler insatser med tydligt fokus på arbetsförmåga och arbetsmiljö 4. Samverkan, uppföljning och återrapportering både till chef och ledningsnivå 13

15 Målgrupper och insatser 14

16 Två föreslagna målgrupper definierades i den nationella förstudien Definition: Anställda i riskgrupp Anställda med fler än tre sjukfall de senaste tolv månaderna Chefer och arbetsplatser med risk Arbetsplatser med hög och/eller ökande sjukfrånvaro ARBETSMATERIAL 15

17 Tre funktioner föreslås som insatser för målgrupperna med risk för hög och/eller ökande sjukfrånvaro Hälsosluss för medarbetare Agilt chefsstöd Beslutsstöd till ledning och HR Projektorganisation (SKL och RISE) Oberoende uppföljning och styrning ARBETSMATERIAL 16

18 Hälsoslussen är ett verktyg för att systematiskt identifiera riskgruppen och sätta in stöd 1. Riskidentifiering baserat på tidigare frånvaro och validerade frågeformulär 2. Tidiga insatser baserat på risk 3. Koordinering till fortsatta insatser och telefonuppföljning Telefonbaserad uppföljning tills åter i arbete Trepartssamtal mellan chef, anställd och koordinator Plan för arbetsrelaterade åtgärder (förändring av arbetsuppgifter, schema, hjälpmedel, utbildning, handledning etc.) Telefonbaserad uppföljning från koordinator Sjukanmälan till telefonsluss med koordinator Screening av risk Arbetsrel. åtgärder enligt ovan. Koordinering till externa insatser från primärvård, företagshälsovård, internet-kbt utifrån behov och aktuellt utbud i kommunen. Upphandlas av extern leverantör med utfallsbaserat avtal ARBETSMATERIAL 17

19 Det agila chefsstödet syftar till att identifiera och stötta chefer och enheter med behov av strukturerade åtgärder 1. Risk-screening och identifiering av chefer i första linjen med behov av stöd 2. Strukturerat trepartsamtal och resurssatt handlingsplan 3. Åtgärder, resurser och systematisk uppföljning Web-baserade utbildningar (SAM, tidiga insatser, ledarskap etc.) Trepartssamtal chef i första och andra linjen samt HR Handlingsplan inklusive resurssättning Återkoppla insikter som berör hela organisationen till ledningsnivå Mentorskap och handledning Praktiskt stöd i dialog med anställda Externa insatser från befintliga avtal (t ex ledarskapsprogram) Levereras av ett internt, allokerat HR-team/resurs ARBETSMATERIAL 18

20 Beslutsstöd för HR och ledning kommer ge goda insikter och praktiskt stöd till tidiga insatser Att kontakta för trepartsamtal: Enhet A [Namn Namn] Enhet B [Namn Namn] Goda exempel att lära från: Enhet K [Namn Namn] Enhet J [Namn Namn] PRELIMINÄR ILLUSTRATIVT EXEMPEL Enhet D [Namn Namn] Utveckling av sjukfrånvaro status månad X Trend jämfört med tidigare: Kostnadsutveckling Sjukskrivningsgrad per enhet jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 jan ,0 A 12,8 B 11,1 C 10,1 D 9,7 E 8,6 F 8,0 G 7,2 H 6,1 I 4,2 J 3,7 K 2,8%enheter 8,8 6,0 AVG Mål Sänkt sjukfrånvaro till måltalet motsvarar ca 120 heltidstjänster (35 Mkr) Tidiga insatser tid till agerande vid risk ,0 27,0 4,0 32,0 21,0 22,0 6,0 11,0 10,0 3,0 2,0 14,6 7, ,0 33,0 27,0 25,0 25,0 22,0 17,0 15,0 10,0 8,0 20,5 15,0 7,0 0 0 A B C D E F G H I J K AVG Mål A B C D E F G H I J K AVG Mål Upphandlas tillsammans med hälsosluss med utfallsbaserat avtal ARBETSMATERIAL 19

21 Vid frågor om projektet eller innehållet i presentationen, vänligen kontakta; Rickard Bracken, SKL, eller rickard.bracken@skl.se Tomas Bokström, SKL, eller tomas.bokstrom@skl.se ARBETSMATERIAL 20

22 TACK! 21