Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 5.4 Miljö I detta kapitel beskrivs miljökonsekvenserna utifrån normal, förväntad verksamhet. Miljön kan även påverkas av skador till följd av olyckor med farligt gods etc. Detta beskrivs i avsnittet Säkerhet nedan. För orientering i landskapet, se översiktskarta under förstudiens sammanfattning Landskapskaraktär Landskapsbilden är den visuella upplevelsen av landskapet med dess beståndsdelar och uppbyggnad. Upplevelsen av landskapet är till stor del subjektiv och personlig, men vissa allmänna bedömningsgrunder finns. Dessa kan vara skala, struktur, variationsrikedom etc. En ny järnväg ger ofta landskapet en ny karaktär genom att landskapsrum och helhetsmiljöer delas. Järnvägen kan även genom sin utformning skapa nya intressanta landskapselement som t ex broar. Landskapet är präglat av mänsklig verksamhet, vilket tydligast syns i tätorterna Skutskär och Furuvik: bebyggelse, fabriken, vägar, järnväg, elljusspår och kraftledningar. Öppna, odlade marker finns mellan Stenvreten och Lindsäng, söder om Medora samt intill Turkiet. Längs befintligt spår finns en del, i stor utsträckning igenväxande, öppna marker i Ytterharnäs och väster om Rönningen. I kommer järnvägen inte att medverka till förändringar i landskapskaraktären. I UA bef kommer påverkan på landskapsbilden att bli begränsad. I trånga passager vid Harnäs och Ytterharnäs kan stora ingrepp ske eftersom banan där kan medföra att hus, trädgårdar och träd mm tas bort. Stor förändring av landskapsbilden kommer att ske i vid framför allt passage av Harnäsviken och väg 76 samt vid öppen mark i bebyggelsenära områden vid Medora och Stenvreten/Lindsäng. Järnvägen kommer att dominera i landskapet på framför allt öppna, sedan tidigare oexploaterade områden. Längs befintlig järnvägssträckning (där spår och ledningar tas bort) kommer vissa mervärden att uppstå i landskapsbilden, framför allt vid bostadsområdena Harnäs, Ytterharnäs och Rönningen. Åtgärder vid anläggande av järnväg ska utföras medvetet och med omsorg, oavsett nysträckning eller utbyggnad längs befintligt spår. Övergång vid släntfot, utformning av bullerskärmar, vallar och planteringar kräver omsorg för att upplevelsen av ingreppen ska begränsas, särskilt vid Turkiet, Medora-Fleräng-Lindsäng-Stenvreten samt Rönningen. Vid passagerna av Harnäsviken och väg 76 är det också viktigt att utformningen av broar utförs medvetet. Vid utbyggnad längs befintlig bana kommer trånga passager vid Harnäs (bostäder och kulturmiljö) samt Ytterharnäs (skola och bostäder) att kräva noggranna studier. I den fortsatta planeringen ska ett gestaltningsprogram tas fram. Området hör naturgeografiskt till skogslandskapet omedelbart söder om gränsen för norrlandsterrängen, vilket bl a utmärks av slätt, barrskog och myrar. Inåt landet utbreder sig det s.k. subkambriska peneplanet, en många mil vid moränslätt som i huvudsak är barrskogsbevuxen. Moränåsryggarna med några meters nivåskillnader ligger tätt i skogspartierna, som i sydöstra delen av utredningsområdet till stor del utgörs av löv- och blandskog. Eftersom skogen dominerar är siktsträckorna korta trots att terrängen är relativt plan. Utblickar saknas, förutom sjön Trösken, Bottenhavet och de som människan skapat. Närheten till Bottenhavet är tydlig först norr om befintlig järnväg, vid fabriken och sluttningen vid Ytterharnäs. Även Tröskens stora vattenytor upplevs först på nära håll, eftersom skogen står tät ända ner mot sjön. Landskapet är präglat av mänsklig verksamhet, vilket tydligast syns i tätorterna Skutskär och Furuvik: bebyggelse, fabriken, vägar, järnväg, elljusspår och kraftledningar. Även skogen är till stor del påverkad av skötselåtgärder m.m. som hyggen. Öppna, odlade marker finns mellan Stenvreten och Lindsäng (de senare i igenväxningsfas), söder om Medora samt intill Turkiet (igenväxande), se bild 8. Längs befintligt spår Bild 8. Hagmark vid Stenvreten/Lindsäng. finns en del, i stor utsträckning igenväxande, öppna marker i Ytterharnäs och väster om Rönningen. Den pågående landhöjningen (6-7 mm/år) är tydlig vid strandpartiet norr om Ytterharnäs. Havtornsbuskagen är bl a en signalväxt för detta. Längre upp på höjdpartierna finns några klapperstensfält/gamla strandvallar. Högsta nivån över havet inom utredningskorridorerna är ca + 18 m. Havsnivån vid olika tider kan avläsas på topografiska kartan: 5m-kurvan visar stranden på 1200-talet (medeltid), 10m-kurvan visar 400-talets strandkontur (folkvandringstid) och 15m-kurvan visar här en ytterskärgård under 300-talet f Kr (förromersk järnålder). Spår av människan syns bl a i en runsten i södra delen av Fleräng, ruiner vid Harnäs bruk (med verksamhet från 1600-talet) och äldsta kända nuvarande byggnaden i området, Bultbostugan från 1700-talet. Fabriken med sina höga byggnader och skorstenar är det dominerande Bild 9. Skutskärs bruk visuella landmärket, men den utmärker sig också genom ljud och lukt, se bild 9. Ljud från väg 76 och järnvägen påverkar utredningsområdena. Söder om det aktuella området utbreder sig den relativt opåverkade skogen, ner mot väg E4. Känslan av ostörd natur ökar med avståndet 23

2 från utredningsområdena. MILJÖKONSEKVENSER Järnvägen kommer inte att medverka till förändringar i landskapskaraktären. UA bef Påverkan på landskapsbilden blir begränsad. I trånga passager vid Harnäs och Ytterharnäs kan stora ingrepp ske eftersom banan där kan medföra att hus, trädgårdar och träd mm tas bort. Järnvägen kommer att dominera i landskapet på framför allt öppna, sedan tidigare oexploaterade områden. Stor förändring av landskapsbilden kommer att ske vid passage av Harnäsviken och väg 76 (se illustration 10) samt vid öppen mark i bebyggelsenära områden vid Medora och Stenvreten/Lindsäng. Järnvägen placeras antagligen på upp till 3 m hög bank över fälten vid Medora och vid Stenvreten/Lindsäng kommer troligen bullervallar att anläggas. Landskapet kommer att delas upp i före och efter järnväg. Detta kommer att vara särskilt märkbart i öppna områden där den fria sikten och känslan av att vila med blicken mot ostörd natur försvinner. Detta gäller enbart för en liten del av sträckan. I skogsmarken kommer järnvägens påverkan på landskapskaraktären att vara mycket liten. Längs befintlig järnvägssträckning (där spår och ledningar tas bort) 24 kommer vissa mervärden att uppstå i landskapsbilden, framför allt vid bostadsområdena Harnäs, Ytterharnäs och Rönningen. Åtgärder vid anläggande av järnväg ska utföras medvetet och med omsorg, oavsett nysträckning eller utbyggnad längs befintligt spår. Vald banteknisk standard ska anpassas till omgivande landskap (natur- och kulturlandskapets samt tätorters karaktär, skala, struktur och historiska/ ekologiska sammanhang). Landskapsanpassningen ska i första hand sträva efter en anläggning i harmoni med landskapets karaktär, en naturlig järnväg. Skador ska begränsas och nyskapade miljöer ska samspela med omgivningen och ge positiva upplevelser för boende och resenärer. I nysträckningsalternativet () påverkas bostadsnära mark i en relativt känslig landskapsbild vid Turkiet, Medora-Fleräng-Lindsäng- Stenvreten samt Rönningen. Övergång vid släntfot, utformning av bullerskärmar, vallar och planteringar kräver omsorg för att upplevelsen av ingreppen ska begränsas. Vid passagerna av Harnäsviken och väg 76 är Illustration 10. Planskiss över planerad bro över Harnäsviken det också viktigt att utformningen av broar utförs medvetet. Vid Harnäsviken har landfästenas placering stor betydelse för hur bron förhåller sig till omgivningen med landfästet indraget i skogen kan bron anpassa sig mycket väl till landskapet medan däremot bankar ut i vattnet kommer att upplevas som stora ingrepp. Utformningen av bro över väg 76 är delvis styrd av arbets- och detaljplan, men genom att välja största möjliga öppning för bron kan dess känsla av barriär begränsas. Detaljutformning av räcken/bullerskydd, kantbalkar och pelare är viktiga. Vid utbyggnad längs befintlig bana kommer trånga passager vid Harnäs (bostäder och kulturmiljö) samt Ytterharnäs (skola och bostäder) att kräva noggranna studier enligt ovan. Förlängning av befintliga vägportar vid Skutskärs bruk och utformning av ny planskild passage i Ytterharnäs är andra viktiga detaljer att studera. I den fortsatta planeringen ska ett gestaltningsprogram tas fram. Banans anpassning till omgivande mark vid bankar och skärningar, skydd av värdefulla miljöer, utformning av broar och portar samt kompletterande planteringar, bullerskydd mm är exempel på vad som måste studeras i programmet. Miljökonsekvensbeskrivning

3 5.4.2 Naturmiljö Med begreppet naturmiljö avses mark, växter och djur samt det ekologiska samspelet mellan dessa. Varsamhet med naturmiljön är en förutsättning för bibehållande av den biologiska mångfald som är grunden för den ekologiska balansen i miljön. Två större skyddade naturområden ligger inom utredningsområdet. Kalkområdet sydost om Gävle utgör riksintresse för naturvården och är ett större opåverkat område med odikade våtmarker samt rik och sällsynt flora. Skogs- och hagmarker väster om Skutskär kallas ett område med höga naturvärden vilket finns upptaget i Uppsala läns naturvårdsprogram. I kommer ingen påverkan att ske på naturmiljön. I UA bef finns inga skyddade naturområden inom utredningskorridoren. Här har naturen anpassat sig till järnvägen redan idag. korsar nordöstra delen av riksintresset Kalkområdet sydost om Gävle. Den del av kalkområdet som ligger inom, består till stor del av karga moränåsar med ung- och medelålders barrskogar. De värdefulla objekt som beskrivs vara utmärkande för riksintresset (kalkrika sumpskogar, extremrikkärr, rika översilningsmarker mm) finns i mindre utsträckning här. Däremot kommer riksintressets helhetsvärde som ett större opåverkat område att naggas i kanten. passerar även genom naturvårdsområdet Skogs- och hagmarker väster om Skutskär. Här kommer järnvägskorridoren att medföra stora förluster av för området värdefulla miljöer såsom åkermark och lundartade skogar med värdefulla växtarter. Även väster om naturvårdsområdet kommer områden med åker-/hagmark och lundartade skogar att försvinna. Genomförda biologiska inventeringar kommer att ligga till grund för kommande detaljprojektering av järnvägslinjen. Intrång i värdefulla och känsliga biotoper ska om möjligt minimeras. Livsbetingelserna för rödlistade arter hotas inte i alternativen. Lokalisering av brofundament vid Trösken eller nya plankorsningar bör undvikas inom områden med värdefull flora och fauna. Riksintressen Utmärkande för riksintresset Kalkområdet sydost om Gävle är att det är ett större opåverkat område med odikade våtmarker samt rik och sällsynt flora. Området utgör centrum för ett område med kalkrik morän i sydöstra Gästrikland. Jordmånen är rik vilket har gynnat en krävande flora med ett stort antal sällsynta orkidéer och andra kalkgynnade eller kalkberoende arter. Här finns bland annat kalkrika sumpskogar, extremrikkärr och rika översilningsmarker i anslutning till bäckar och sjöar. Ett antal kalkrika oligotrofa tjärnar med den sällsynta ringlaven påträffas här. Inga av dessa särskilt intressanta och utpekade växtlokaler finns inom utredningsområdet. Det riksintressanta området, med något större utbredning, ingår även i Gävleborgs läns naturvårdsprogram. Olika delområden inom kalkområdet finns beskrivna i Länsstyrelsens rapport Värdefull natur i Gävleborg. Inget av dessa delområden ligger inom eller intill utredningsområdet. Den del av Kalkområdet sydost om Gävle som ligger inom, består till stor del av karga moränåsar med ung- och medelålders barrskogar. En sumpgranskog finns. Vid en äldre bosättning kallad Björnbo finns ett område med höga naturvärden. Området ligger vid Tröskens östra strand. Här växer lundartad, grov lövskog av ask, klibbal och björk. Här finns även vissa kvarstående kulturväxtarter såsom exempelvis balkangemsrot, se bild 10 nedan. Små ängar finns inom detta område. Bild 10. Balkangemsrot Övriga naturvärden Skogs- och hagmarker väster om Skutskär kallas ett område vilket finns upptaget i Uppsala läns naturvårdsprogram. Området har högt naturvärde avseende botanik, rörligt friluftsliv och zoologi. Området ligger mellan befintlig järnväg och en stor kraftledningsgata. Här finns bland annat åkermark och lundartade lövskogar med ädellöv. Artrikedomen är stor. De skyddsvärda arter som påträffas i det övre växtskiktet är lind, hassel, lönn, alm och ek. I fältskiktet återfinns trolldruva, skogstry, liljekonvalj, kranshakmossa samt orkidéerna skogsknipprot, tvåblad och skogsnycklar, se bild 11. De olika arterna finns utspridda över hela den del av utredningsområdet som ryms inom naturvårdsområdet. I kraftledningsgatan som går i riktning mot Skutskärsfabriken, hittas klasefibbla. Bild 11. Skogsnyckel och ask. Väster om Skutskärs bangård finns en mycket skyddsvärd miljötyp, sumpskog med grova lövträd såsom asp och björk. Här växer även en rik flora med liljekonvalj, lundsmörblomma, olvon, skogsknipprot, trolldruva och tvåblad. Området Fleräng Lindsäng är ett skogs- och hagmarksområde nära Medoratippen. Här finns också lundartade skogar. I en sumpig granskog finns rikligt med nästrot, tillsammans med skogsnycklar och liljekonvalj. I en gammal lundartad lövskog med grova aspar finns exemplar av aspticka. Här växer även trolldruva, hassel, skogstry Öster om Furuvik utgörs vegetationen huvudsakligen av medelålders tallbestånd på blockig mark. I närheten av Harnäsbadet påträffas lungört som vanligtvis trivs längre söderut. Som grund för naturbeskrivningen ligger ett flertal biologiska inventeringar inom utredningsområdet. Under juni 2003 inventerades hela utredningsområdet för mellan Skutskär och Furuvik för att kartera skyddsvärda växter (Bo Norell). Naturinventeringar utfördes även vid banutredningen 1993 (Björn-Axel Beier) och planeringen för järnvägsplan enligt Mod 1996 (Lena Braf). De mest värdefulla biotoperna från inventeringar samt skyddade områden redovisas på nästa sida, se bild

4 Bild 12. Naturmiljöer MILJÖKONSEKVENSER Befintlig järnväg har funnits i över ett sekel på den plats där den ligger idag. Naturen har hunnit anpassa sig efter de förhållanden som råder runt järnvägen. Djur och växtlighet som klarar av dessa betingelser har etablerat sig. innebär ingen förändring mot dagens situation. UA bef Utbyggnad intill befintlig bana innebär ingen större förändring för växtoch djurlivet i området. Ny mark kommer att tas i anspråk intill befintlig järnväg för det nya spåret. Anläggande av nya planskilda korsningar m.m. kommer även det att innebära att mer mark tas i anspråk. Inga skyddade naturområden kommer att beröras av det nya spåret. Sumplövskogen väster om Skutskärs bangård kommer eventuellt att beröras något av spårbreddning. 26 Inom utredningsområdet för finns värdefulla och känsliga biotoper. Järnvägen kommer att göra intrång i stora delar av dessa. En bred korridor av växtlighet kommer att schaktas bort för att ge plats åt järnvägsbanken med kringanläggningar. Flera växtlokaler riskerar att slås ut. Växtlokaler i utkanten av utredningskorridoren kan vara möjliga att behålla om hänsyn till dessa tas vid lokalisering av arbetsvägar, uppställnings- och upplagsplatser etc. Järnvägen kommer att passera genom skogs- och hagmarksområden med lundartade skogar mellan befintlig järnväg och Lindsäng/Stenvreten. En stor del av dessa kommer att försvinna. I den östra delen av skogsoch hagmarksområdet breder järnvägskorridoren ut sig extra mycket. Här kommer ett relativt stort område kunna lämnas opåverkat mellan förbindelsespåret och järnvägsspåret enligt. Området kommer att bli relativt svåråtkomligt. Skogs- och hagmarkerna breder även ut sig söder om utredningskorridoren vilket innebär att naturtypen kan bevaras i närområdet, om än i mindre omfattning. Det gäller att särskilt värna om detta område vid planering av andra verksamheter och anläggningar som kan tillkomma i järnvägens närområde. Litet intrång kommer att ske i sumplövskogen väster om Skutskärs bangård för byggande av förbindelsespåret mot Skutskärs industri. Järnvägen kommer även att passera genom riksintresset Kalkområdet sydost om Gävle i dess norra del. Inget av riksintressets särskilt värdefulla arter eller miljöer som har pekats ut i Länsstyrelsens rapport Värdefull natur i Gävleborg kommer att beröras av den planerade järnvägen. Däremot kommer riksintressets helhetsvärde som ett större opåverkat område att naggas i kanten. Utredningsområdet utgör endast ca tre promille i det till ytan stora riksintresset. Intrång kommer att ske i område med höga naturvärden kring den före detta bosättningen Björnbo. Järnvägen kommer även att hindra djurens vandringsvägar och utgöra ett visst hinder för växtetablering på andra sidan järnvägen. Eftersom anpassningsförmågan är stor hos många djur bedöms de påverkas i begränsad utsträckning. Genomförda biologiska inventeringar kommer att ligga till grund för kommande detaljprojektering av järnvägslinjen. Regelbundna samråd med sakkunnig naturvårdsexpertis bör hållas från början av den detaljerade planeringen av järnvägen. Samråden bör även omfatta kringanläggningar såsom arbetsvägar, uppställnings- och upplagsplatser mm. Dessa samråd kan få extra stor betydelse i känsliga områden där intrången är små och det är möjligt att flytta planerad anläggning något, t. ex i sumplövskogen väster om Skutskärs bangård. Intrång i värdefulla och känsliga biotoper ska om möjligt minimeras. Mindre växter som klarar att växa på annan plats kan flyttas. Lokalisering av nya plankorsningar i bör studeras i detalj inom områden med värdefull flora och fauna, t.ex. vid Bultbovägen, Parkvägen och Stenvretsvägen. Detsamma gäller placering av brofundament vid Tröskens östra strand. Här bör plats ges för djurens rörelse längs stränderna. Miljökonsekvensbeskrivning

5 5.4.3 Vatten Med vatten avses i detta kapitel framför allt ytvatten och dess betydelse för naturmiljön. Grundvatten som resurs behandlas senare under Hushållning med naturresurser. Sjön Trösken ligger inom det riksintressanta kalkområdet sydost om Gävle. Harnäsviken utgör Tröskens naturliga utlopp. Från Harnäs leds vattnet i Stora Harnäsbäcken som fortsätter ut i Bottenhavet. Befintlig järnväg passerar på bro över Timmerrännan norr om Turkiet i Skutskär. Timmerrännan utgörs av en grävd kanal mellan Dalälven och hamnbassängen vid Skutskärsverken. I kommer ingen påverkan att ske i vatten. I UA bef kommer passagen över Harnäsvikens utlopp i Harnäs (Stora Harnäsbäcken samt Masugnsbäcken) att bli bredare. Befintlig bro och trumma måste byggas om för att klara järnvägsbredden och den standard som banan i övrigt kommer att få. Även bron för Timmerrännan i södra delen av Skutskär kommer att breddas. Timmerrännan kommer att kulverteras ett hundratal meter längs järnvägen. Nya broar och trummor bedöms medföra små konsekvenser i berörda vattendrag. I kommer en lång bro att byggas över Harnäsviken i Trösken. En ny bro eller trumma kommer att byggas för Timmerrännan. Befintlig bro kommer att breddas. Risk finns för att våtmarker och ytligt grundvatten kommer att dräneras vid anläggande av ny järnväg. Järnvägen kan även komma att skära av och ändra förhållanden för mindre ytvattendrag och ytliga grundvattenströmmar. Bron över Trösken bör byggas så att påverkan på vattengenomströmning minimeras med hänsyn till brons hållfasthet och säkerhet. Dränering av känsliga och värdefulla våtmarksområden bör undvikas. Sjön Trösken ligger inom det riksintressanta kalkområdet sydost om Gävle. Sjön är en grund och måttligt näringsrik sjö. År 1996 utfördes en limnologisk undersökning i sjön av LV-LAB. Undersökningen omfattade hydrologi, bottensediment, vattenkemi, bottenfauna och en vegetationskartering. Vid inventeringen påträffades växt- och djurarter vilka motsvarade förväntningarna i denna typ av sjö. I sjön finns bestånd av gädda, gös, abborre, ål, ruda, lake och harr. Regnbåge och öring har planterats ut. Här finns även ett hårt trängt bestånd av den rödlistade flodkräftan. Den senare ska prioriteras vid fiskevård enligt länsstyrelsens miljöstrategi. Harnäsviken utgör Tröskens naturliga utlopp. Utloppet är reglerat vid Harnäs vilket betyder att flödet här är begränsat till ca en tredjedel av det totala utgående flödet från sjön. Se bild 13. Från Harnäs leds vattnet i Stora Harnäsbäcken som fortsätter ut i Bottenhavet. Den befintliga järnvägen passerar över Stora Harnäsbäcken väster om Skutskärs bruks fabriksområde. Strax norr om Stora Harnäsbäcken rinner ett mindre vattendrag kallat Masugnsbäcken vilken passerar järnvägen i en trumma. Bild 13. Det reglerade utflödet från Harnäsviken Ca två tredjedelar av Tröskens vatten leds från sjön till pappersbruket Korsnäs AB via en vattentub som är lokaliserad sydväst om Furuvik. Söder om Fleräng pumpas stora mängder vatten in till Trösken från Dalälven. Denna verksamhet har pågått under en lång tid för att kompensera Trösken för vattenuttaget till Korsnäs och samtidigt få en naturlig rening av älvvattnet innan det når fabriken. Ca två tredjedelar av inflödet till sjön kommer härifrån. En tredjedel kommer till sjön naturligt från bland annat Kalkområdet sydost om Gävle. Dalälvens förorenade vatten har satt sina spår i Tröskens bottensediment. Enligt den limnologiska undersökningen 1996 innehåller bottensedimentet mycket höga halter kvicksilver, zink och kadmium samt höga halter bly, koppar och krom. Befintlig järnväg passerar på bro över Timmerrännan norr om Turkiet i Skutskär. Rännan följer sedan längs järnvägen upp mot hamnbassängen vid Skutskärs bruk. På vägen passerar den under gemensam bro för väg 76 och järnvägen. Timmerrännan utgörs av en grävd kanal mellan Dalälven och hamnbassängen vid Skutskärsverken, se bild 14. Kanalen användes tidigare för flottning av timmer. Idag används den för avvattning av lågområdet väster om åsen som följer längs Dalälven. Vattenföringen i rännan varierar med årstiderna. Eftersom avrinningsområdet är stort kan flödet öka kraftigt vid stora regn och snösmältning. Periodvis kan den vara nästan torrlagd. Kanalen saknar skyddsvärd flora och fauna. Inget känt fiske bedrivs. Bild 14. Timmerrännan där järnvägen passerar i bakgrunden 27

6 Miljökonsekvenser Ingen förändring mot idag kommer att märkas för vattendragen vid järnvägen. De broar som finns idag kommer att stå kvar som de gör. UA bef Utbyggnaden till dubbelspår innebär att passagen över Harnäsvikens utlopp i Harnäs, Stora Harnäsbäcken, kommer att bli bredare. Befintlig bro måste byggas om för att klara järnvägsbredden och den standard som banan i övrigt kommer att få. Trumman för Masugnsbäcken måste breddas. Även Timmerrännan i södra delen av Skutskär kommer att påverkas av en breddning av järnvägen. En ny bro eller trumma kommer att ersätta den befintliga bron. Bron kommer att byggas så bred att den förutom dubbelspåret även får plats med extra spår för bangården. Breddningen av järnvägen under bron för väg 76 medför troligen att Timmerrännan kommer att kulverteras ett hundratal meter om den inte får plats intill industrispåret mot Skutskärsverken. Nya broar och trummor kommer inte att försämra möjligheterna till eventuell fiskvandring. Bild 15. Vy över Harnäsviken där planerad bro kommer att passera. 28 Korridoren passerar över Harnäsviken i Trösken, se bild 15. Utfyllnad i vattnet kan bli nödvändigt om delar av sträckan byggs på bank. Framkomligheten för djur och växter kommer då att försämras något. Om bron byggs längre, utan bank och med landfäste in mot land, betyder det mindre fyllning i vattnet och en bättre framkomlighet både längs stranden och i vattnet. Anläggande av bank kommer att försämra vattengenomströmningen i viken något mer än vad anläggande av brofundament kommer att göra. Enligt den ovan nämnda limnologiska undersökningen i Trösken är vattengenomströmningen redan idag begränsad av öar och vassbestånd. En minskad vattengenomströmning kan orsaka ytterligare igenväxning i Harnäsviken. Järnvägen kommer att passera Timmerrännan på ny plats, i sydöstra delen av utredningsområdet, nordväst om Turkiet. Alternativen är att bygga en bro över kanalen eller att leda vattnet genom en trumma under järnvägen. Befintlig bro över Timmerrännan kommer att behöva breddas för bangårdsspåren. Risk finns för att våtmarker och ytligt grundvatten kommer att dräneras vid anläggande av ny järnväg. Järnvägen kommer att passera längs en lång sträcka genom det värdefulla Kalkområdet sydost om Gävle. Järnvägen kan även komma att skära av och ändra förhållanden för mindre ytvattendrag och ytliga grundvattenströmmar. I syfte att minimera påverkan på vattengenomströmning och hindrande effekt för djur- och växtliv i vattnet bör bron över Trösken byggas med så få mellanstöd i vattnet som möjligt med hänsyn till brons hållfasthet och säkerhet. Brofästen på land bör placeras så att framkomligheten för människor och djur längs stranden kan upprätthållas. Dikning bör undvikas i känsliga och värdefulla våtmarksområden. Järnvägen bör här byggas på ett sådant sätt att banvallen inte fungerar som dränering, utan att därmed försämra dess tekniska standard. Miljökonsekvensbeskrivning

7 5.4.4 Kulturmiljö Med kulturmiljö menas miljöer som tydligt speglar vår historia och som berättar om mänsklig verksamhet i förfluten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda lämningar. Det synliga kulturlandskapet består exempelvis av kulturhistoriska bebyggelselämningar, ägostrukturer, gamla vägsystem och fornlämningar. Dessutom finns ytterligare spår, t. ex. fornlämningar, som är helt dolda under markytan. Harnäs bruk är en väl bevarad bruksmiljö som utgör fornlämningsområde vilket sträcker sig på båda sidor om befintlig järnväg. Bebyggelselämningar, en tjärdal och röjda ytor finns vid Bultbostugan. I kommer järnvägen även fortsättningsvis att dela upp helheten i det gamla bruksområdet, med fornlämningarna, dammen och Harnäsbäcken. Utbyggnad av den befintliga banan vid Harnäs bruk, enligt UA bef, innebär ytterligare intrång i det kulturskyddade området. Breddning kommer troligen att ske åt öster, på motsatt sida som de mest synliga och värdefulla delarna av fornlämningsområdet är belägna. Den befintliga gångpassagen under järnvägen och längs med bäcken kommer att behöva ersättas med en ny möjlighet att passera järnvägen inom detta område. Järnvägskorridoren för kommer att passera förbi Bultbostugan. Det finns möjligheter att dra järnvägen söder om stugan för att undvika att flytta den. Däremot kan eventuella bebyggelselämningar i området komma att beröras. Kulturmiljön vid Harnäs blir mer tillgänglig om befintlig järnväg inte trafikeras. Behovet av arkeologiska utredningar, t.ex i Bultbo och Harnäs, kommer att diskuteras med länsstyrelsernas kulturmiljöenheter inför järnvägsplaneskedet. Hamnen i Skutskär fungerade tidigt som lastageplats för bruken i Älvkarleö och Söderfors anlades sågverk vid hamnen, 1894 sulfatfabrik, 1901 sulfitfabrik och 1912 kvistpappersbruk. Befintlig järnväg byggdes mellan 1872 och Hållplatser fanns bland annat vid Skutskär och Harnäs. Banan elektrifierades 1937 och idag är inga hållplatser i bruk. Skutskärs samhälle är upptaget i Uppsala läns kulturminnesprogram (1984) som ett av landets viktigaste industrisamhällen från industrialismens genombrott. Egnahemsområdena vid Medora (från 1908) och Fleräng nämns, liksom Lindsäng där miljön ännu är relativt ursprunglig. Harnäs bruk är en väl bevarad bruksmiljö med arbetarbostäder och industrilämningar som ruiner och vattensystem, ända från 1650-talet, bild 16. Järnbruk fanns här fram till De äldre delarna utgör fornlämningsområde, vilket sträcker ut sig på båda sidor om befintlig järnväg. Bild 16. Harnäs bruk Arkeologiska utredningar längs föreslagen järnvägssträckning i tidigare järnvägsplaneprocess utfördes 1996 av Riksantikvarieämbetet och Länsmuséet i Gävleborg. Dessa visade på förekomst av bebyggelselämningar, en tjärdal och röjda ytor vid Bultbostugan (bild 17), troligen från första hälften av 1800-talet. Torpet saknar juridiskt skydd, men har i tidigare planering bedömts som värdefullt. Den omnämns som Båltsbo på häradskartan från Bild 17. Bultbostugan Vid Tröskens östra strand finns en gammal bosättning kallad Björnbo med lundartad lövskog och små ängar i närområdet. Timmerrännnan har ett kulturhistoriskt värde i egenskap av lämning från den tid då flottning av timmer förekom i Dalälven. Den har dock inget lagligt skydd som kulturminne. MILJÖKONSEKVENSER Järnvägen kommer även fortsättningsvis att dela upp helheten i det gamla bruksområdet, med fornlämningarna, dammen och Harnäsbäcken. Järnvägen i sig är en del av kulturmiljön då den byggdes i samband med utvecklingen av Skutskärs bruk och värd att bevara av den anledningen. 29

8 UA bef Utbyggnad av den befintliga banan vid Harnäs bruk innebär ytterligare intrång i det kulturskyddade området. Breddning kommer troligen att ske åt öster, på motsatt sida till där de mest synliga och värdefulla delarna av fornlämningsområdet är belägna. Den befintliga gångpassagen under järnvägen och längs med bäcken kommer att behöva ersättas med en ny möjlighet att passera järnvägen inom detta område. En bredare bro över Timmerrännan samt kulvertering av denna kommer inte att påverka rännans egenskap som kulturlämning. Kulturmiljön vid Harnäs blir mer tillgänglig om befintlig järnväg inte trafikeras. Den befintliga järnvägens egenskap som kulturlämning försvinner om den tas bort helt. Förslag finns om att lämna banvallen längs den befintliga järnvägen som en historisk anläggning för att visa på utvecklingen i samhället. Den första, mer kustnära, sträckningen av Ostkustbanan genom Harnäs fram till Furuvik ligger kvar i naturen som en stig sedan 1940-talet. Den nya järnvägskorridoren kommer att passera nära Bultbostugan. Eventuella bebyggelselämningar i Bultbo-området kan komma att beröras. Intrång kommer att ske i området vid den gamla bosättningen Björnbo. Timmerrännans kulturvärde kommer inte att påverkas av järnvägen eller en ny bro norr om bostadsområdet Turkiet. Det finns möjligheter att dra järnvägen söder om Bultbostugan för att undvika att flytta den. Bebyggelselämningar i Bultbo bör karteras i nästa planeringsskede. Dessutom bör några mindre provschakt grävas för att klarlägga ett par av husgrundernas konstruktion och eventuella förekomster av äldre lämningar. Även i Harnäs bör eventuella förslag till åtgärder grundas på detaljerade undersökningar i området. Behovet av arkeologiska utredningar diskuteras med länsstyrelsernas kulturmiljöenheter inför järnvägsplaneskedet. En ny bro inom Harnäs bruksområde bör utformas så att den passar in i kulturmiljön vid Harnäs Rekreation och friluftsliv Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv beror bland annat av påverkan på ett områdes attraktivitet och tillgänglighet. Hur attraktivt ett område är beror bland annat på dess naturvärden, landskapsbild, kulturvärden, läge i förhållande till bostäder eller vägar, avstånd till störande verksamhet mm. Skogsmarken är viktig för närrekreation, bl a skogs- och hagmarkerna väster om Skutskär vilket karakteriseras som ett lättillgängligt närströvområde med botaniska värden och stigar. Vid Bultbostugan har såväl finska föreningen som orienteringsklubben verksamhet. Här finns också ett väl utbyggt spårsystem. Vid Harnäs bruk finns en naturstig. Furuviksparken är ett välkänt utflykts- och turistmål med en camping intill. Harnäsbadet har en fin strand med många badgäster på somrarna. I kommer havsområdet mellan fabriken och Ytterharnäs fortfarande att vara separerad från bostadsområdena. Väntetiderna för att ta sig ut i naturen från Ytterharnäs via plankorsningar och gångfålla kommer att öka med ökad trafikering. UA bef kommer inte att medföra ytterligare konsekvenser för människors möjligheter att idka friluftsliv. Planskilda korsningar kommer att ersätta de befintliga korsningarna. Vid en nysträckning enligt sker intrång i mark som nyttjas som närrekreationsområden, bl a vid Medora och Fleräng. Elljusspåret vid Bultbostugan kommer att behöva flyttas. Planskilda korsningar kommer att byggas för att ersätta flera av de befintliga vägarna och stigarna i området vilket möjliggör ett fortsatt utnyttjande av området för rekreation. Dessa kommer dock att innebära frihetsbegränsningar genom att människor tvingas ta omvägar för att passera järnvägen på ett fåtal punkter innan de kan nå promenadstigar, svampställen, utflyktsmål etc. Dessutom kan järnvägen störa den tysthet och stillhet som naturen innebär. Järnvägen kommer att ge upphov till bullerstörningar för badgäster på Harnäsbadet. Furuviks camping kommer att beröras av buller samt ett mindre intrång från järnvägen. Borttagande av den befintliga järnvägen kommer att innebära betydande rekreationsvinster för de närboende i Harnäs, Ytterharnäs och Rönningen. Området vid Harnäs bruk och naturstigen kan bli ett attraktivare utflyktsmål med ett större utbud av aktiviteter, även för längre promenader ut till havsbandet. Vägar till rekreationsområden för boende får inte stängas av utan att ersättas. Det är viktigt att ta hänsyn till synpunkter från de boende och fritidsföreningar etc angående behovet av övergångar. Elljusspåret måste delvis dras om så att motionärerna kan fortsätta att nyttja området i motsvarande omfattning. Furuviks camping bör ersättas för mark som går förlorad. Skogsmarken är viktig för närrekreation, bl a skogs- och hagmarkerna väster om Skutskär vilket karakteriseras som ett lättillgängligt närströvområde med botaniska värden och stigar. Vid Bultbostugan har såväl finska föreningen som orienteringsklubben verksamhet. Här finns också ett väl utbyggt spårsystem, som delvis har belysning (3,3 km). Se bild 18. Även vid övriga bostadsområden bedöms skogsmarken som värdefull ur rekreationssynpunkt. Bilder 18. Spårcentralen vid Bultbostugan samt del av elljusspåret Mellan Skutskärs bruk och Ytterharnäs finns en idyll vid havet som har förblivit orört antagligen på grund av dess instängda läge mellan fabriken och järnvägen. Området har både en karg havskaraktär med lummigare partier och hyser höga rekreationsvärden för bad, utflykter och promenader. Se bild 19. Miljökonsekvensbeskrivning

9 Bild 19. Havsområdet mellan Skutskärs bruk och Ytterharnäs Vid Harnäs bruk finns en naturstig som startar vid en informationstavla om brukets historia. Från stigen finns förbindelse med havsområdet öster om Ytterharnäs via en gångbro bredvid Harnäsbäcken, under järnvägen, se bild 20. Här finns även två tennisbanor. Bild 20. Järnvägsbron över Harnäsbäcken med gångbro Skutskärs bruk har en fritidsanläggning i södra delen av Harnäs. Furuviksparken är en rikskänd djur- och nöjespark med omfattande parkeringsanläggningar mm. Söder om parken och väg 76 ligger en campingplats med 250 tomter. Ytterligare söderut, vid sjön Trösken, ligger Harnäsbadet ett välbesökt friluftsbad med bryggor och hopptorn, se bild 21. Trafiken till badet matas från väg 76 via Tröskenvägen. Sjön Trösken är flitigt använd av bl a fritidsfiskare, kanotister och skridskoåkare och har stora friluftsvärden. Bild 21. Harnäsbadet i Trösken Miljökonsekvenser Havsområdet mellan fabriken och Ytterharnäs kommer fortfarande att vara separerad från bostadsområdena. Väntetiderna för att ta sig ut i naturen från Ytterharnäs via plankorsningar och gångfålla kommer att öka med en ökad trafikering. UA bef Dubbelspåret kommer inte att medföra ytterligare påverkan på människors möjligheter att idka friluftsliv. De möjligheter som finns idag för att ta sig till aktiviteter och till omgivande naturområden kommer i stort sett att vara desamma som idag. Övergångarna kommer att förbättras på så sätt att inga väntetider krävs för att ta sig förbi spåret. Havsområdet mellan fabriken och Ytterharnäs kommer fortsättningsvis att ligga kvar som ett avskiljt område bakom järnvägen. Vid en nysträckning sker intrång i mark som nyttjas som närrekreationsområden, bl a vid Medora och Fleräng. Järnvägskorridoren kommer att ligga över delar av elljusspåret vid Bultbostugan. Planskilda korsningar kommer att byggas för att ersätta flera av de befintliga vägarna och stigarna i området vilket möjliggör ett fortsatt utnyttjande av området för rekreation. Dessa kommer dock att innebära frihetsbegränsningar genom att människor tvingas ta omvägar för att passera järnvägen på ett fåtal punkter innan de kan nå promenadstigar, svampställen, utflyktsmål etc. Dessutom kan järnvägen störa den tysthet och stillhet som naturen innebär. Järnvägen kommer att ge upphov till bullerstörningar för badgäster på Harnäsbadet. Passagen kommer inte att synas från badstranden då den är lokaliserad bakom den udde som sträcker sig ut från badviken. Infarten till Furuviksparken byggs planskild under På Furuviks camping kommer en samlingsplats och minigolfbana behöva flyttas för att ge plats för järnvägen. En bullervall kommer att anläggas i campingområdet för att skydda mot buller. En väg kommer att behöva flyttas närmare campingstugorna. Borttagande av den befintliga järnvägen kommer att innebära betydande rekreationsvinster för de närboende i Harnäs, Ytterharnäs och Rönningen. Järnvägen som nu är ett stort hinder för att ta sig ut i naturen kan istället erbjuda möjligheter att cykla eller vandra längs denna och på det sättet utgöra en trevlig väg att ta sig ut i naturen på. Inte minst skolan i Ytterharnäs påverkas positivt av detta. Området vid Harnäs bruk och naturstigen kan bli ett attraktivare utflyktsmål med ett större utbud av aktiviteter, även för längre promenader ut till havsbandet. Risk finns för att havsidyllen öster om Ytterharnäs kommer att exploateras med sommarstugor, vägar eller bostadshus om järnvägen som barriär försvinner. Vägar till rekreationsområden för boende får inte stängas av utan att ersättas av möjligheter att passera över eller under järnvägen utan stora omvägar. Det är viktigt att ta hänsyn till synpunkter från de boende, fritidsföreningar etc angående behovet av övergångar utöver de som föreslås för områdets bilvägar. I bör eventuellt fler möjligheter finnas för att passera järnvägen inom Skogs- och hagmarkerna väster om Skutskär samt Kalkområdet sydost om Gävle. I UA bef bör passagen (gångfållan) vid Harnäs bruk ersättas om behov finns bland de boende. Elljusspåret måste delvis dras om i UA1 så att motionärerna kan fortsätta att nyttja området i motsvarande omfattning. Söder om utredningskorridoren finns ett naturskönt område som skulle kunna nyttjas för att ersätta delar av det befintliga motionsområdet. En nackdel med ett sydligare motionsspår är att boende vid Medora får längre till spåret och rekreationsområdet. En ny plats måste väljas för samlingsplats och minigolfbana i Furuviks camping i. 31