I yttrandet använder vi utredningens rubriker och numrering.

Transkript

1 US1000, v 1.0, REMISSYTTRANDE 1 (13) Dnr /13 Unga som varken arbetar eller studerar - statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Ungdomsstyrelsens yttrande utgår från regeringens mål att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande samt från regeringens mål att förbättra villkoren för det civila samhället. I yttrandet använder vi utredningens rubriker och numrering. Sammanfattning Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att årligen publicera en indikator för att beräkna unga som varken arbetar eller studerar. Vi menar dock att förslaget kring AKU/NEET varje år och en fördjupning vart tredje år med regional/kommunal statistik inte täcker de behov som finns på lokal nivå. Ungdomsstyrelsen förordar att båda indikatorerna redovisas årligen. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att Statistiska centralbyrån bör genomföra en bortfallsanalys avseende Arbetskraftsundersökningen med fokus på de unga som varken arbetar eller studerar, och förordar att regeringen ger SCB ett sådant uppdrag. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att myndigheten ska genomföra fördjupade analyser av ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv var tredje år. Ungdomsstyrelsen ställer sig också positiv till förslagen att Skolverket/SCB kompletterar gymnasieuppföljningarna med att också gälla unga som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. Vi menar att uppföljning för gymnasiesärskolans elever också bör göras. Ungdomsstyrelsen ställer sig huvudsakligen positiv till förslaget att genomföra en analys av Arbetsförmedlingens stöd till ungdomar under 25 år som av särskilda skäl står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi anser dock att denna analys bör ingå i den översyn av förmedlingens verksamhet som planeras. Ungdomsstyrelsen är positiv till att främja kunskapsbaserade insatser, vi ställer oss dock tveksamma till att främjandet av dessa ska ske enbart i kommunerna (via Socialstyrelsen och Kunskapsguiden) utan tydlig koppling till övrig kunskapsutveckling inom arbetsmarknadsområdet. Vi framhåller därför att det finns et behov av en nationell kraftsamling för att främja kunskapsbaserade insatser såväl hos Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrels en Box Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn fax info@ungdomsstyrelsen.se

2 (13) socialtjänsten, samordningsförbunden och andra aktörer genom att en enskild aktör får ett huvudansvar för att driva den kunskapsbaserade utvecklingen. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till en nationell kraftsamling för att främja insatser till unga, dock inte att uppdraget begränsas till samordningsförbunden. Ungdomsstyrelsen är positiv till en långsiktig kunskapsutveckling inom samtliga de politikområden där arbetsmarknadsinriktade insatser ges. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till effektstudier men vi vet också att detta är komplicerat och tar tid. Även kring detta förslag vill vi i stället gärna se att en aktör får ett långsiktigt strategiskt ansvar för att förbättra kunskapen om och metodutveckling av de insatser som ges i övergången mellan skola och arbetsliv inom samtliga sektorer. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till utredningens förslag gällande uppdrag till Skolforskningsinstitutet att sammanställa kunskap kring metoder för att förebygga avhopp från skolan. Ungdomsstyrelsen menar att samordningsförbunden har en viktig roll att spela i arbetet med unga som har behov av samordnade insatser och är därför positiva till utredningens förslag med vissa tillägg. Ungdomsstyrelsen håller med om att det krävs resursförstärkningar till samordningsförbunden. Vi är dock tveksamma till om föreslagen nivå står i paritet med den av utredningen skattade potentiella målgruppen. Samt till föreslagen längd på satsningen där vi istället förordar fem år samt att resurser till utvärdering och uppföljning ges till relevant aktör förslagsvis IFAU eller ISF. Mål och syfte måste också diskuteras med satsningen då det är oklart i förslaget. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till ett nationellt uppföljningssystem för samordningsförbunden. Vem som ska vara ansvarig eller hur det ska finansieras framgår dock inte. Uppföljningen bör vara samordnad med annan liknande verksamhet. Ungdomsstyrelsen är positiv till att samordningsförbunden nyttjas i högre grad mot målgruppen. Ansvaret för målgruppen kan dock på en strukturell nivå inte ligga på en frivillig verksamhet som inte finns i landets alla kommuner, det går emot målet inom ungdomspolitiken som säger att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd. Vi menar därför att ansvaret formellt måste ligga på en struktur som finns överallt. En satsning på samordningsförbunden är ofördelaktig för de kommuner som utvecklat andra system för att arbeta mot målgruppen vilket vi menar är olyckligt. Ungdomsstyrelsen bifaller delar av förslaget kring skrivning i skollagen kring samverkan. Vi premierar samverkan men vill inte låsa den till att ske via samordningsförbunden. Vi menar dock att det kan vara lämpligt att ansvariga från utbildningssektorn är representerade i förbundens styrelser. Ungdomsstyrelsen instämmer i att Arbetsförmedlingen bör arbeta aktivt mot målgruppen unga som varken arbetar eller studerar och särskilt mot samordningsförbunden då det gäller unga som har behov av samordnade insatser. I delbetänkandet föreslår utredaren

3 (13) att Arbetsförmedlingen ska kunna ingå en överenskommelse med respektive kommun om anordnande av insatser eller övriga åtgärder för unga som faller under informationsansvaret/aktivitetsansvaret, i de fall då Arbetsförmedlingen inte hittar annan lämplig aktör. Som exempel ges myndighetens uppdrag kring nyanlända och unga med funktionshinder. Ungdomsstyrelsen menar att detsamma kan gälla för unga som bedöms stå långt från arbetsmarknaden eller har behov av tidiga insatser. Ungdomsstyrelsen är positiv till att förändringar följs upp och utvärderas. Vi menar dock att det är viktigt att dessa kan jämföras med annan verksamhet och förordar därför att ISF eller IFAU utvärderar en eventuell satsning. Vi menar också att detta kräver resurser. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att införa en rätt till gymnasial vuxenutbildning för personer som har haft en felaktig placering i särskolan. Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv också till att anmälnings- och omprövningsskyldighet ska gälla alla elever i särskolan, även de som påbörjat sin utbildning före 1 juli Ungdomsstyrelsen saknar en konsekvensanalys utifrån funktionshinderspolitiken. Det fanns inget sådant önskemål i direktivet men vi ser att en sådan kan bli nödvändig utifrån förslagens natur. 6.2 Förslag: Unga som varken arbetar eller studerar en indikator baserad på Arbetskraftsundersökningen Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att årligen publicera en indikator för att beräkna unga som varken arbetar eller studerar, men efterlyser en mer utförlig motivering och analys av vilken eller vilka indikatorer som bäst svarar mot de behov som finns hos olika aktörer. Ungdomsstyrelsen ställer sig i linje med det positiv till förslaget att Statistiska centralbyrån bör överväga att genomföra en bortfallsanalys avseende Arbetskraftsundersökningen med fokus på de unga som varken arbetar eller studerar (s. 151), och förordar att regeringen ger SCB ett sådant uppdrag. Ungdomsstyrelsen menar att det finns två avgörande frågor för vilken eller vilka indikatorer som ska finnas på detta område: hur väl indikatorerna faktiskt lyckas ringa in gruppen unga som varken arbetar eller studerar, och hur väl indikatorerna svarar mot olika aktörers behov. Inledningsvis kan konstateras att de olika sätt att mäta som diskuteras i rapporten har sina för- och nackdelar. När det gäller potentialen att verkligen ringa in gruppen unga som varken arbetar eller studerar så finns det i betänkandet SOU 2013:74 en granskning av Temagruppen Unga i arbetslivets modell som pekar på flera utvecklingsmöjligheter som varken temagruppen eller Statistiska centralbyrån har uppmärksammat tidigare. Vi kommer att ta med oss detta under 2014 då vi avser att utveckla modellen mot bakgrund av det som framkommer i utredningen. Tydliga fördelar med registerstudier är att de når samtliga folkbokförda, kan brytas ner på regional och kommunal nivå, kan fördjupa kunskapen om olika delar av ungdomsgruppen samt även beskriva vissa centrala stöd som unga mottar via kommunen

4 (13) (via socialtjänsten), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tydliga nackdelar är starkt begränsade möjligheter att göra jämförelser med andra länder, samt att situationen endast kan beskrivas med ett och ett halvt års eftersläpning. Den indikator som utredningen föreslår bygger på arbetskraftsundersökningarna (AKU), vilket är en urvalsundersökning. Tydliga fördelar med att använda AKU är internationell jämförbarhet och mer aktuella uppgifter. Tydliga nackdelar är starkt begränsade möjligheter att belysa villkoren för olika delar av ungdomsgruppen (exempelvis jämförelser mellan inrikes och utrikes födda), huruvida gruppen mottar olika former av offentliga stöd samt situationen på regional och lokal nivå. Utredningen inte genomfört en fullständig granskning av indikatorn de föreslår. En potentiell felkälla handlar om att svarsfrekvensen bland unga som varken arbetar eller studerar av olika skäl kan förväntas vara särskilt låg. Utredningen konstaterar att det inte finns någon specifik kunskap om bortfall när det gäller utredningens målgrupp. De föreslår också att Statistiska centralbyrån bör överväga att genomföra en bortfallsanalys avseende Arbetskraftsundersökningen med fokus på de unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:74, s. 151). En sådan genomgång vore också intressant för andra aktörer med tanke på den ökade betydelse NEET (mätt genom AKU) har fått inom EU och OECD. De fördelar och brister som finns måste vägas mot den viktigaste frågan: vad indikatorn ska användas till. När det gäller att svara mot behov av kunskap på området är utredningsdirektivet att utredaren ska utifrån analysen föreslå kvalitetssäkrade statistiska mått som gör det möjligt för statliga myndigheter och kommuner att regelbundet få kunskap om antalet unga i åldern år som varken arbetar eller studerar och som i möjligaste mån medger internationella, regionala och lokala jämförelser samt föreslå hur statistiken ska redovisas och med vilken regelbundenhet detta lämpligen bör göras (se SOU 2013:74, s. 321). Det finns ingen enskild indikator som svarar mot behov av jämförelser på de nämnda nivåerna (internationell, regional och lokal). I sitt delbetänkande har utredningen förslagit åtgärder som innebär att det framöver kommer finnas en relativt god bild av de unga som varken arbetar och studerar och som omfattas av det kommunala informationsansvaret (upp till och med 19 år), både på lokal nivå och nationellt vid uppbyggnad av landsomfattande system. Dock visar Temagruppen Unga i arbetslivets registerbaserade modell att både andelen och antalet unga som varken arbetar eller studerar är betydligt högre bland unga över 19 år. Vidare så har etableringsåldern bland unga ökat från att ligga på omkring 20 år tidigt 1990-tal till nuvarande nivå på omkring år, vilket också talar för behovet av att spegla situationen ända upp till 30-årsåldern (se även Arbetsförmedlingen 2013 Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar). Ungdomsstyrelsen har i sitt förslag till löpande uppföljning av ungdomspolitiken inkluderat indikatorn andel unga år som varken arbetar eller studerar. Som bakgrundsvariabler angavs då åldersgrupperna år, år och år, kön,

5 (13) utländsk/inrikes bakgrund samt region. En sådan regelbunden rapportering kan ge vägledning för politikens utformning både på lokal, regional och på nationell nivå. Ungdomsstyrelsen förordar detta förslag även i detta sammanhang utifrån den registerbaserade modell som utvecklats inom Temagruppen Unga i arbetslivet, och att indikatorn kan brytas ner på kommun och stadsdelsnivå. Redovisningen bör dessutom ske årligen om indikatorn ska ha så stor relevans som möjligt för olika aktörer (eftersom statistiken endast kan redovisas med ett och ett halvt års eftersläpning). Registermodellen togs också fram utifrån ett gemensamt behov som identifierades av de aktörer som ingår i temagruppen (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen samt Communicare). Ett behov av både en tydligare bild av den målgrupp respektive aktörs verksamhet möter och av gruppen som helhet. Sedan bör en AKU-baserad indikator användas för att ge möjlighet till internationella jämförelser. Det är svårt att se hur en AKU-baserad indikator som inte är nedbrytbar på regional och kommunal nivå kan svara mot kunskapsbehov på lokal och regional nivå, och även nationella analyser (som också har innefattat studier på stadsdelsnivå). 6.3 Behov av fördjupade analyser Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att myndigheten genomför fördjupade analyser av ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv var tredje år. 6.5 Gymnasieuppföljningar ska kompletteras Ungdomsstyrelsen ställer sig också positiv till förslagen att komplettera gymnasieuppföljningarna att också gälla unga med ofullständig gymnasieutbildning. Det har gått relativt lång tid mellan utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) och denna utredning kring unga som varken arbetar eller studerar som resulterat i betänkandena SOU 2013:13 och SOU 2013:74. Genom utredningarna är det tydligt att området är omfattande och svåröverblickbart, bland annat eftersom arbetet spänner över flera politikområden och mellan nationell, regional och kommunal nivå. Fördjupade analyser med större regelbundenhet ger bättre förutsättningar att utveckla fördjupad kunskap inom området. Här vill Ungdomsstyrelsen återigen betona att det bör göras möjligt att följa upp etableringen för unga som går i särskola och gymnasiesärskola (Ungdomsstyrelsen Betänkandet Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8). Det saknas idag en systematisk nationell insamling av uppgifter om vilka individer som läser i gymnasiesärskola. Sådana uppgifter behövs för att ge lika goda förutsättningar att följa upp denna skolform som andra skolformer. 9.1 Förslag: Analysera Arbetsförmedlingens stöd till ungdomar under 25 år som av särskilda skäl står långt ifrån arbetsmarknaden Ungdomsstyrelsen ställer sig huvudsakligen positiv till förslaget att genomföra en analys av Arbetsförmedlingens stöd till ungdomar under 25 år som av särskilda skäl står långt

6 (13) ifrån arbetsmarknaden. Vi anser dock att denna analys bör ingå i den översyn av förmedlingens verksamhet som planeras och vi vill betona särskilda områden. I förslaget framhålls att bättre kunskap behövs om vilka behov målgruppen unga långt från arbetsmarknaden som inte vänder sig till Arbetsförmedlingen har och hur väl förmedlingens insatser svarar mot dessa behov. Ungdomsstyrelsen tolkar detta som att en målgruppsundersökning och en verksamhetsanalys ska genomföras av relevant aktör. Vi menar att detta bör kunna ske inom den översyn som planeras för Arbetsförmedlingens verksamhet. Där bör även inkluderas Arbetsförmedlingens samlade erfarenheter från de av dem genomförda socialfondsprojekten under programperioden för att jämföra målgruppens karakteristika, verksamhetens innehåll, kostnader och utfall i dessa med reguljär verksamhet samt vilka konsekvenser projekten fått för förmedlingens verksamhet lokalt och nationellt. I de analyser som Temagruppen Unga i arbetslivet genomfört framkommer att unga under 18 år ser litet mervärde i att vända sig till Arbetsförmedlingen, till viss del på grund av att de ej har rätt till någon ekonomisk ersättning oavsett om de deltar i programaktiviteter eller ej. Det är därför viktigt att en analys även undersöker om detta är ett viktigt skäl till att unga ej vänder sig till förmedlingen. Ytterligare förslag från utredningen gäller samarbete mellan kommuner och Arbetsförmedling kring informations-/aktivitetsansvaret. Kommunerna har ett uppsökande ansvar idag men Arbetsförmedlingen har inget sådant uppdrag. Däremot utvecklar de sådana arbetssätt. Här finns tydliga risker för parallella verksamheter och därmed dubbelarbete. Särskilt fokus bör därför ligga på ansvarsfördelning kring uppsökande verksamhet för att nå just dessa målgrupper som inte själva vänder sig till förmedlingen och som har hoppat av/inte fullföljt sin gymnasieutbildning. Här bör såväl ungas behov och erfarenheter av uppsökande verksamhet som erfarenheter från genomförd verksamhet ingå. Sådan verksamhet har i stort sett samtliga kommuner och Arbetsförmedlingen har provat sådan verksamhet såväl lokalt i Malmö som i projektet Unga in som finns på flera orter. 9.2 Främja kunskapsbaserade kommunala insatser Ungdomsstyrelsen är positiv till att främja kunskapsbaserade insatser, vi ställer oss dock tveksamma till att främjandet av dessa ska ske enbart i kommunerna (genom Socialstyrelsen/Kunskapsguiden) utan tydlig koppling till övrig kunskapsutveckling inom arbetsmarknadsområdet. Vi framhåller därför att det finns ett behov av en nationell kraftsamling för att främja kunskapsbaserade insatser såväl hos Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, samordningsförbunden och andra aktörer genom att en enskild aktör får ett huvudansvar för att driva den kunskapsbaserade utvecklingen. Ungdomsstyrelsen är positiv till en långsiktig kunskapsutveckling inom samtliga de politikområden där arbetsmarknadsinriktade insatser ges. Det finns behov av att inom samtliga sektorer öka kunskapen om insatsernas innehåll och kvalitet samt utfall. Vilken

7 (13) kunskap som finns och vilka behoven av ytterligare kunskap är kan variera, kunskapen behöver också målgruppsanpassas. Dock bör en fortsatt utveckling ske genom en dialog mellan sektorerna så att vi kan dra slutsatser som är viktiga för det långsiktiga arbetet. Ungdomsstyrelsen framhåller att kunskapsbaserade insatser ska främjas såväl hos Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, samordningsförbundet och andra aktörer genom att en enskild aktör får ett huvudansvar för att driva den kunskapsbaserade utvecklingen framåt. Ett stort hinder idag är att vi inte kan få en övergripande bild av vad som sker och vad som fungerar. Det behövs därför, enligt Ungdomsstyrelsen, en kraftsamling hos samtliga aktörer och en huvudansvarig, med goda resurser för att se till att metoder och arbetssätt dokumenteras, utvärderas och säkras samt utvecklas så att det går att jämföra insatser från olika aktörer. Idag ligger stort fokus på att följa upp verksamhet på nationell nivå. Men att utveckla verksamheten för att i högre grad motsvara målgruppens behov sker lokalt (även hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan). En huvudaktör med ett långsiktigt mandat skulle här kunna vara såväl kommunal som nationell nivå behjälplig med såväl kommunikation som kvalitets- och metodutveckling och kan med fördel kombineras med förslaget kring nationell samordnare. Till exempel är praktik en metod som används av såväl kommuner, Arbetsförmedling och många andra aktörer. Det finns vissa grundläggande krav som bör ställas på en praktikperiod för att den ska hålla god kvalitet (se I praktiken sänker vi trösklarna. Skrifter från temagruppen Unga i arbetslivet 2011:3, Ungdomsstyrelsen). Det bör åligga en aktör att kommunicera kunskap, och att bidra till att insatser dokumenteras, följs upp och utvärderas för att hålla en god kvalitet och möjliggöra jämförbarhet. Sedan kan det i praktiken innebära att Kunskapsguiden, IFAU och ISF tillhandahåller samma information men anpassat för respektive användare (kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, samordningsförbund). Satsning på långsiktig kunskapsutveckling avseende arbetsmarknadsinsatser för unga Ungdomsstyrelsen är positiv till en långsiktig kunskapsutveckling inom samtliga de politikområden där arbetsmarknadsinriktade insatser ges. Och är medveten om utvecklingsbehoven i kommunerna. Men vi menar att detta inte kan ske enbart genom Kunskapsguiden utan bör samordnas. Detta förslag innebär att SKL och kommunerna ska utveckla insatser inom områden som de inte har ansvar för. Sedan 2007 är arbetsmarknadspolitiken för unga Arbetsförmedlingens ansvar. I dagsläget är det en realitet att unga uppbär försörjningsstöd vid såväl arbetslöshet som vid sjukdom för att de inte kvalificerat sig till sjukpenninggrundad eller arbetsinkomstgrundad ersättning. Ofta får detta som konsekvens att de inte heller får det stöd de har behov av vid sjukdom eller arbetslöshet. Vi hade hellre sett att utredningen lagt förslag inom dessa områden.

8 (13) Vi saknar i förslaget kring kunskapsutveckling en tydlig koppling till Arbetsförmedlingens insatser och ansvar. Idag är det otydligt var det långsiktiga strategiska ansvaret för en kunskapsbaserad metodutveckling av Arbetsförmedlingens insatser ligger. Ungdomsstyrelsen ser gärna att en sådan aktör utses och samordnar densamma för såväl Arbetsförmedlingens som kommunernas och andra aktörers verksamhet. Genomför effektstudier av kommunala insatser Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till effektstudier men vi vet också att detta är komplicerat och tar tid. Även kring detta förslag vill vi i stället gärna se att en aktör får ett långsiktigt strategiskt ansvar för att stärka kunskapen om och metodutvecklingen av de insatser som ges i övergången mellan skola och arbetsliv inom samtliga sektorer. 9.3 Sammanställ kunskap om metoder för att förebygga avhopp från skolan Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till utredningens förslag gällande uppdrag till Skolforskningsinstitutet att sammanställa kunskap kring metoder för att förebygga avhopp från skolan. Vi ser det också som självklart att institutet framgent kommer att bidra till en kunskapsbaserad metodutveckling av insatser och arbetssätt i skolan Unga som varken arbetar eller studerar tillhör samordningsförbundens målgrupp Ungdomsstyrelsen menar att samordningsförbunden har en viktig roll att spela i arbetet med unga som har behov av samordnade insatser och är därför positiva till utredningens förslag med vissa tillägg. Det bör även vara tydligt att målgruppen är från 16 år och uppåt. Det är relevant att undersöka och tydliggöra hur unga ska hitta till samordningsförbunden. Det är också viktigt att samtliga aktörer ser över sina kartläggningsrutiner för att säkerställa att de ser till individens samlade behov. Precis som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan idag bättre kartlägger arbetsförmåga, bör samordningsförbundens involverade aktörer få i uppdrag att genomföra ett gemensamt utvecklingsarbete av ett kartläggningsverktyg för att säkerställa att samordningsförbundens målgrupp också får ta del av deras insatser En förstärkning kräver utökade resurser Ungdomsstyrelsen håller med om att det krävs resursförstärkningar till samordningsförbunden. Vi är dock tveksamma till om föreslagen nivå står i paritet med den av utredningen skattade potentiella målgruppen. Samt till föreslagen längd på satsningen där vi istället förordar fem år samt att resurser till utvärdering och uppföljning ges till relevant aktör förslagsvis IFAU eller ISF. Mål och syfte måste också diskuteras med satsningen då det är oklart i förslaget. Vad är målet? Om vi förstår förslaget korrekt ska de ökade resurserna gå till övergripande insatser inte individinsatser. Fokus ska vara på utvecklad strukturell samverkan. Vi menar att denna samverkan kring en större målgrupp bör innebära även att

9 (13) antalet insatser till individer ökar. Om så är fallet kan nivån på satsningen till samordningsförbunden diskuteras. Vidare saknar vi ett resonemang kring om samverkan ska utvecklas i alla förbund eller vissa, då dagens verksamhet skiljer sig mycket åt. Vad menas med ökad strukturell samverkan? En diskussion kring mål och syfte är av avgörande betydelse för att planera en god utvärdering. En samsyn hos involverade aktörer behövs för att satsningen ska få verkan. Om förslaget syftar till att antalet unga individer som får stöd via samordningsförbundet ska öka finns det skäl att tro att satsningen är underfinansierad genomförde Temagruppen Unga i arbetslivet en aggregerade samhällsekonomisk analys av 28 arbetsmarknadsprojekt med unga deltagare som genomförts av samordningsförbund. Analysen gäller 592 individer under 30 år. De samlade projektkostnaderna (insatsernas samlade kostnader) per individ varierade mellan kr och kr med ett medelvärde på kr (Det lönar sig. Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2). Givet att detta skulle kvarstå bör förbundens samlade kostnader komma att öka kraftigt. En ökning av antalet unga med 10 procent (600 individer) kan innebära ökade kostnader på 40 miljoner. Hur försäkrar vi oss om att satsningen når rätt målgrupp? Vi ser en risk för undanträngning av de idag prioriterade grupperna hos samordningsförbunden om det blir en generell resursförstärkning. Ett ökat fokus på en heterogen målgrupp kan innebära att kompetensen kring särskilt utsatta grupper som unga med funktionsnedsättningar urvattnas särskilt som finansieringen inte medger ökade resurser till insatser utan enbart på ett övergripande plan. Därför bör ett sökbart riktat statsbidrag övervägas, sökbart för samordningsförbund och kommuner där sådana inte finns. Räcker 3 år? Föreslagen tidsperiod för satsningen är tre år. Ungdomsstyrelsen har stor erfarenhet av att ge stöd till utvecklingsprojekt och har i ett flertal fall gett stöd till samverkanssatsningar. Vi menar att tre år är för kort tid för att utveckla och följa upp en satsning på att långsiktigt utveckla samverkan. I stället bör satsningen vara på fem år med upprepade uppföljningar under perioden men även efter perioden. Vi ser därför att en utökad analys behöver göras inom flera områden innan en temporär satsning görs Utvecklade stödstrukturer för kunskapsutveckling Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till ett nationellt uppföljningssystem för samordningsförbunden. Vem som ska vara ansvarig eller hur det ska finansieras är dock oklart. Uppföljningen bör vara samordnad med annan liknande verksamhet. Idag finns ett förslag på att nationellt samordna uppföljningen av samordningsförbunden. Beslut har inte tagits. Oavsett om samordningsförbunden förstärker sitt arbete särskilt för unga som varken arbetar eller studerar och har behov av samordnade insatser eller inte, bör ett sådant nationellt system genomföras. Det är också viktigt att samordna kunskapsutvecklingen inom samordningsförbunden med andra liknande insatser, till exempel Arbetsförmedlingens, kommunernas och socialfonden.

10 (13) Alla kommuner deltar inte i samordningsförbund Ungdomsstyrelsen är positiv till att samordningsförbunden nyttjas i högre grad mot målgruppen. Ansvaret för målgruppen kan dock på en strukturell nivå inte ligga på en verksamhet som inte finns i landets alla kommuner, det går emot målet inom ungdomspolitiken som säger att alla unga oavsett var de bor i Sverige har verklig rätt till välfärd. Vi menar därför att ansvaret formellt måste ligga på en struktur som finns överallt. En satsning på samordningsförbunden är ofördelaktig för de kommuner som utvecklat andra system för att arbeta mot målgruppen vilket vi menar är olyckligt. Samordningsförbunden är idag frivilliga och baseras på lokala behov. Ungdomsstyrelsen har genom sitt uppdrag att följa upp den nationella ungdomspolitiken en god kunskap om samverkan mellan olika sektorer. Det är vår bestämda åsikt att samverkan inte fungerar optimalt om den är frivillig. Den blir då till stor del avhängig personligt engagemang och därmed väldigt sårbar. För att samverkan ska kunna ske på bästa möjliga sätt krävs tydliga uppdrag, resurser och prioriteringar hos myndigheterna. För att den ska kunna utvecklas med kvalitet behövs också långsiktighet och att regeringen efterfrågar resultat. Detta talar emot frivillighet. Enligt skollagen ska kommunerna hålla sig informerade om vad unga som ej studerar och ej fullföljt gymnasiet gör. För att en samordning av insatser till dessa unga ska kunna ske behöver också verksamheter och insatser finnas i alla kommuner. Det finns inte samordningsförbund i till exempel Stockholms läns alla kommuner eller i Stockholms stad. Däremot finns det i de flesta fall väl utvecklade system för att nå och arbeta med målgruppen. Konsekvenser av att lägga en satsning kring målgruppen på förbunden medför att kommuner som har ett gott arbete men inte inom ett samordningsförbund inte inkluderas Förtydliga möjligheten att samordna insatser till ungdomar utanför gymnasieskolan inom samordningsförbunden Ungdomsstyrelsen bifaller delar av detta förslag. Vi ser positivt på ökad samverkan men vill inte låsa den till att ske via samordningsförbunden. Det kan vara lämpligt att ansvariga från utbildningssektorn är representerade i förbundens styrelser. Det kan vara relevant att i skollagen förtydliga samverkan, men den bör inte låsas till att gälla samordningsförbund. Avtal kan träffas med en eller flera av nämnda aktörer eller andra. Ledamöter i styrelsen eller deras ersättare i förbunden kan representera utbildningssektorn Arbetsförmedlingen ska särskilt uppmärksamma samverkan kring unga som varken arbetar eller studerar Ungdomsstyrelsen instämmer i att Arbetsförmedlingen bör arbeta aktivt mot målgruppen unga som varken arbetar eller studerar och särskilt genom samordningsförbunden då det gäller unga som har behov av samordnade insatser.

11 (13) Ett tydligare uppdrag till myndigheten att samverka i arbetet med insatser till gruppen unga som varken arbetar eller studerar och har behov av samordnade insatser bör åtföljas av krav på återredovisning av typ av samverkan och kvaliteten i insats. Arbetsförmedlingen bör i samverkan med kommuner utveckla stödet till unga som varken arbetar eller studerar I delbetänkandet föreslår utredaren att Arbetsförmedlingen ska kunna ingå en överenskommelse med respektive kommun om anordnande av insatser eller övriga åtgärder för unga som faller under informationsansvaret/aktivitetsansvaret, i de fall då Arbetsförmedlingen inte hittar annan lämplig aktör. Som exempel ges myndighetens uppdrag kring nyanlända och unga med funktionshinder. Ungdomsstyrelsen menar att detsamma kan gälla för unga som bedöms stå långt från arbetsmarknaden eller har behov av tidiga insatser. I detta bör också beaktas att det finns utvecklingspotential i hur Arbetsförmedlingen arbetar med att identifiera denna grupp unga (IFAU 2014 En profilfråga: Hur använder arbetsförmedlingar bedömningsstödet s ). Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till att det finns rutiner kring respektive aktörs ansvar när en elev har hoppat av gymnasieskolan då ansvaret hos kommun och Arbetsförmedling överlappar åldersmässigt för unga under 20 år. Dock är antalet unga som varken arbetar eller studerar numerärt betydligt fler till antalet i åldersgrupperna 20 år och äldre varför det är viktigt att det finns ett fungeraden samarbete även för unga vuxna. Vi saknar i utrednigen en kostnadsanalys kring förslagen för såväl myndigheten som för kommunerna. Samordning och samarbete kräver också resurser, även om en fungerande samverkan på längre sikt kan innebära minskade kostnader Tillsätt en nationell samordnare för att främja samordningsförbundens insatser för unga Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till en nationell kraftsamling för att främja insatser till unga, dock inte att det begränsas till samordningsförbunden. För samordningsförbunden har redan det nationella rådet ett liknande uppdrag varför vi inte ser ett behov av ytterligare en nationell aktör till förbunden. Vi ser en stor potential att använda såväl samordningsförbunden, Europeiska socialfonden och reguljär verksamhet hos kommuner och myndigheter inom utbildnings-, social- och arbetsmarknadsområdet för att främja och utveckla goda insatser, och att bättre samla och dela de kunskaper som finns. Vi ser också att aktörer inom civila samhället som på olika sätt arbetar för att inkludera unga i arbetskraften saknas i utredningen. Inom överenskommelsen på såväl integrationssom sociala området vet vi att det finns intressenter och aktörer som tar och skulle kunna inta en ännu viktigare roll. En kommande analys av Temagruppen för Entreprenörskap och Företagande visar att idag har knappa unga insatser eller anställning i arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Dessa finns i en tredjedel av Sveriges kommuner. Temagruppen E&F menar att det finns en potential för det tredubbla givet att det skulle etableras ASF i samtliga Sveriges kommuner. Arbetsintegrerande sociala

12 (13) företag lämpar sig särskilt väl för individer som behöver ett långsiktigt stöd och därmed även den målgrupp utredningen menar har behov av samordnade insatser. Vi ser därför att en nationell kraftsamling med en samordnare för att främja insatser för unga bör verka över ett större fält. Eventuellt är det möjligt att ge det nationella rådet ett utökat uppdrag Förändringarna bör följas upp och utvärderas Ungdomsstyrelsen är positiv till att förändringar följs upp och utvärderas. Vi menar dock att det är viktigt att dessa kan jämföras med annan verksamhet och förordar därför ISF eller IFAU. Vi menar också att detta kräver resurser. Det är viktigt att uppföljnings- och utvärderingsansvariga finns med redan i planeringsskedet för att säkerställa att relevanta data samlas in som möjliggör en utvärdering med hög kvalitet och jämförbarhet. Uppdraget bör gå till IFAU eller ISF. Dessa behöver därmed också resursförstärkning En rätt till gymnasial vuxenutbildning Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget att införa en rätt till gymnasial vuxenutbildning för personer som har haft en felaktig placering i särskolan Anmälnings- och omprövningsskyldighet ska gälla alla elever i särskolan Ungdomsstyrelsen ställer sig positiv också till att anmälnings- och omprövningsskyldighet ska gälla alla elever i särskolan, även de som påbörjat sin utbildning före 1 juli Övrigt Ungdomsstyrelsen saknar en konsekvensanalys utifrån funktionshinderspolitiken. Det fanns inget sådant önskemål i direktivet men vi ser att en sådan kan bli nödvändig utifrån förslagens natur. I detta ärende har stf generaldirektör Gun-Britt Spring Larsson beslutat. Utredare Susanne Zander har varit föredragande. Gun-Britt Spring Larsson Stf generaldirektör Susanne Zander handläggare

13 (13)